Södertälje kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Södertälje kommun (uttal) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Södertälje.

Södertälje kommun
Kommun
Södertälje stadshus 2010c.jpg
Södertälje stadshus (kommunhus)
SloganSveriges internationella huvudstad och även Södertälyeah!
Kommunens vapen.
Södertälje kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortSödertälje
Inrättad1 januari 1971[1]
UtbrutetNykvarns kommun (1999)
(Nykvarns kommun)
Areal, befolkning
Areal694,24 kvadratkilometer ()[2]
- därav land524 kvadratkilometer[2]
- därav vatten170,24 kvadratkilometer[2]
Folkmängd102 141 ()[3]
Bef.täthet194,93 inv./km² (land)
Läge
Södertälje Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°06′00″N 17°31′00″Ö / 59.1°N 17.516666666667°Ö / 59.1; 17.516666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertälje domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0159[4]
Anställda6 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0181[6]
GeoNames2676174
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Naturen i Södertälje kommun är mycket omväxlande. Området sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i sydöst. År 1819 öppnade Södertälje kanal och därefter järnvägen vilket ledde till många industrier sökte sig till tätorten. I början av 2020-talet fanns 37 procent av kommunens arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin

Sedan kommunen fick sin nuvarande form (Nykvarns kommun bröts ut 1995) har befolkningstrenden varit starkt positiv. Ända sedan kommunen bildades 1971  har Socialdemokraterna suttit vid makten, undantaget en mandatperiod i slutet av 1980-talet.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Hölö, Mörkö, Salem (mindre del), Tveta, Vårdinge, Västertälje, Ytterenhörna, Ytterjärna, Östertälje, Överenhörna och Överjärna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Södertälje stad som 1863 bildade en stadskommun.

Igelsta municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes 30 juni 1953. Järna municipalsamhälle inrättades 8 september 1911 och upplöstes vid utgången av 1955.

1946 införlivades Västertälje landskommun i Södertälje stad. Enhörna landskommun bildades 1948 av Ytterenhörna och Överenhörna landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Hölö (av de tidigare kommunerna Hölö och Mörkö), Järna (av Vårdinge, Ytterjärna och Överjärna) samt Östertälje (av Tveta och Östertälje) medan Enhörna landskommun samt Södertälje stad förblev opåverkade.

1963 införlivades Östertälje landskommun i Södertälje stad. 1967 införlivades Enhörna landskommun i Södertälje stad samtidigt som områdets länstillhörighet ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. Södertälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Södertälje stad och landskommunerna Järna, Turinge, Hölö och ett område ur Mariefreds stad (Taxinge församling) där de två senare områdenas länstillhörighet samtidigt ändrades från Södermanlands län till Stockholms län. 1974 införlivades en mindre del ur den då upplösta Salems kommun (9,3 kvadratkilometer i nordväst).[7][8]

1999 utbröts ur Södertälje kommun församlingarna Taxinge och Turinge samt en mindre del av den tidigare Västertälje socken till den då bildade Nykvarns kommun.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Södertälje tingsrätts domsaga.

GeografiRedigera

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Södermanland med Mälaren i norr och Östersjön (Svärdsfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i öster; dessa förbinds av Södertälje kanal. Nordöstra delen av kommunen, Östertälje distrikt, ligger på ön Södertörn.

Södertälje kommun gränsar i öster till Salems, Botkyrka och Nynäshamns kommuner, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Trosa kommun och Gnesta kommun i Södermanlands län samt Nykvarns kommun i Stockholms län och Strängnäs kommun i Södermanlands län. I norr gränsar kommunen (i Mälaren) till Ekerö kommun i Stockholms län.

Topografi och hydrografiRedigera

Naturen i Södertälje kommun är mycket omväxlande. Området sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i sydöst. Gnejser dominerar den uppspruckna berggrunden. Exempelvis syns sprickdalslandskapet vid centralorten utmed kommunens östra gräns. Den norra, liksom mellersta delen av kommunen, utgörs av växlande uppodlade slätter, ett kuperat landskap med skogklädda höjder på 80–90 meter över havet, talrika sjöar och ibland områden som nästan vildmarksliknande. Som kontrast har södra delen av kommun flera natursköna områden, så som vid slotten Tullgarn och Hörningsholm. En tallskogsbevuxen rullstensås med ett vackert höjdparti, Kusens backe, hittas i östra delen av tätorten Södertälje.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Södertälje kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (10,7 %)
  Skog (55,2 %)
  Öppen myrmark (1,5 %)
  Jordbruksmark (19,4 %)
  Övrig mark (13,2 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 21 naturreservat i Södertälje kommun.[12]

År 1992 bildades det kommunala naturreservatet Öbacken-Bränninge. I reservatet som utgörs av barrskog, ädellövskog, ängs- och betesmark, trivs sällsynta svamparter.[13] Även Kålsö bildades 1992. Området består av skärgård, ängs- och betesmark samt ädellövskog. Reservatet är även klassat som Natura 2000 område.[14]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Enhörna, Hölö-Mörkö, Södertälje, Vårdinge, Ytterjärna, Östertälje och Överjärna.

 
Distrikt inom Södertälje kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 10 distrikt:[15]

TätorterRedigera

År 2020 bodde 92,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[16] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 10 tätorter i Södertälje kommun:[17]

Tätort Befolkning
Södertälje 76 320
Järna 6 153
Hölö 1 602
Kallfors 1 539
Mölnbo 1 131
Ekeby 1 000
Viksäter och Viksberg 936
Aska, Tuna och Sandviken 877
Vattubrinken 396
Nibble 249

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Ända sedan kommunen bildades har Socialdemokraterna suttit vid makten, undantaget en mandatperiod i slutet av 1980-talet.[18] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Miljöpartiet i koalition med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Tillsammans samlade partierna 34 av 65 mandat. Koalitionen behöll makten även efter valet 2014.

Efter valet 2018 bildades en blocköverskridande koalition mellan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner menade att "Vi behöver något stabilt och tryggt och därför har vi en bra känsla av det här nya styret där vi får en majoritet utan SD".[19] Det var då första gången sedan kommunen bildades som vänsterblocket inte hade egen majoritet.[18]

Efter valet 2022 fick den så kallade Södertäljealliansen, bestående av Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna, majoritet genom ett samarbete med Sverigedemokraterna och Realistpartiet.[20] Men i oktober 2022 stod det klart att två ledamöter från Kristdemokraterna röstade mot förslaget till styre. Istället blev den styrande koalitionen Centerpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Boel Godner kunde således sitta kvar som kommunstyrelsens ordförande.[21]

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2022–2026[22]
Ordförande S Peter Friström
Förste vice ordförande V Caterina Glaser Müller
Andre vice ordförande M Per Holmgren

Mandatfördelning i Södertälje kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPPPSSDNYDTPRealNDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197023110108
3110108
6187,7
5011
19734281658
4281658
6190,1
4516
197642713710
42713710
6187,1
4120
19794299712
4299712
6185,1
4021
198243118314
4318314
6185,5
4021
1985332141114
33241114
6583,1
4223
198842856913
42856913
6578,4
3431
19914273446215
427344615
6578,5
3530
19944315244213
43154413
6579,1
3332
19986275143415
627543415
6572,09
3431
200252842237410
528437410
6571,93
3431
2006423422255414
423455414
6573,12
3727
201042555234215
425553415
6574,25
3926
201442369134312
4236934312
6571,99
3827
201842149244611
4214944611
6569,89
4223
2022520310333612
520310333612
6563,35
4421
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelseRedigera

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter. Mandatperioden 2022–2026 tillhör tre Socialdemokraterna och två tillhör Moderaterna. Sverigedemokraterna har två ledamöter och Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[23]

Presidium 2022–2026[23]
Ordförande S Boel Godner
Förste vice ordförande S Elof Hansjons
Andre vice ordförande M Alexander Rosenberg

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Hans Mattsson[24] (S) 1 januari 1971 31 december 1988
  Rolf Eriksson[24] (M) 1 januari 1989 31 december 1991
  Conny Andersson[24] (S) 1 januari 1992 31 oktober 1998
  Anders Lago[24] (S) 1 januari 1999 30 juni 2011
  Boel Godner[24] (S) 1 juli 2011

Övriga nämnderRedigera

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Arvodesnämnden S Alf Eriksson S Barbro Hedlund M Curt Jacobsson
Enhörna kommundelsnämnd S Johan Schönbeck C Björn Jonsson M Göran Lundberg
Hölö-Mörkö kommundelsnämnd C Linda Chalkias S Ann-Marie Friström M Haiko Ratzburg
Järna kommundelsnämnd MP Hanna Klingborg S Susanne Bergström M Benny Hansen
Kultur- och fritidsnämnden KD David Winerdal S Ingela Evegård M Said Saad
Miljönämnden MP Lars Greger S Lena Lindell M Göran Karlsson
Stadsbyggnadsnämnden S Håkan Buller C Leif Åhlin M Lukas Hållkvist
Tekniska nämnden C Tage Gripenstam MP Mats Pertoft M Leonard Cilthe
Socialnämnden S Viktoria Hjulström S Tommy Zettervall M Anne-Marie Larsson
Omsorgsnämnden KD Mats Siljebrand S Abraham Halef M Andreas Wang Ellefsen
Utbildningsnämnden S Elof Hansjons KD Mats Siljebrand M Christoffer Johansson
Valnämnden C Lars-Olov Collin S Ingela Evegård M Mårten Rönström
Äldreomsorgsnämnden S Pia Sjöstrand KD Anna-Tuulia Syrjänen M Anne-Marie Larsson
Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd C Bengt Tandberg S Ville Mikkola M Kalle Öholm
Överförmyndarnämnden S Lars Johnson M Peder Bennich

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

År 1819 öppnade Södertälje kanal och därefter järnvägen vilket ledde till många industrier sökte sig till tätorten. Ända sedan mitten av 1800-talet har just Södertälje hört till Sveriges mest expansiva stad.[10] Det första stora företaget inom det som idag utgör Södertälje kommun var Ekenbergska vagnfabriken, senare D. J. Ekenbergs Söner, som startade 1838 och som var känt för såväl sitt stora kunnande som sina gedigna produkter. Samtidigt som järnvägen byggdes expanderade och moderniserades företaget. År 1873 köptes företaget upp av AB Atlas i Stockholm, numer känt som AB Atlas-Copco. En av Sveriges första petrokemiska fabriker öppnade vid Framnäs 1860 och 1871 öppnade Södertälje tändsticksfabrik. Givet lågkonjunkturen utvecklades det lokala näringslivet långsamt under första hälften av 1880-talet. Under andra halvan vände konjunkturen och fler företsgsetableringar tillkom så som Svenska jutevävsfabriken 1889, Vagnsfabriksaktiebolaget i Södertelge (Vabis) 1891, Södertelge Verkstäder 1897 och Svenska Centrifugaktiebolaget 1898.[25]

I början av 2020-talet fanns 37 procent av kommunens arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin. Bland de dominerande företagen hittades ladtbilstillverkaten Scania AB och AstraZeneca-koncernen med ett flertal företag inom läkemedelsbranschen. Andra större företag var exempelvis Randstad AB och Svenska Volkswagen AB. I Järna fanns mer än 120 företag och företagsbildningar som sysselsatte ett stort antal anställda inom den antroposofiska rörelsen. Andra stora arbetsgivare var kommunen och regionen.[10]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

I öst-västlig riktning genomkorsas Södertälje kommun av E20 och i nord-sydlig riktning E4.

Kommunen är en järnvägsknut.[10] Stambanan mellan Stockholm och Göteborg stod klar 1862[26] och därefter har Södra stambanan mellan Stockholm och Malmö och Svealandsbanan mellan Södertälje och Eskilstuna samt via Mälarbanan vidare mot Västerås och Örebro tillkommit. Alla tre banorna trafikeras av SJ:s fjärrtåg med stationen Södertälje syd, medan Västra stambanan även trafikeras av MTR Express fjärrtåg med stopp vid samma station. Stockholms pendeltåg stannar även vid Östertälje, Södertälje hamn, Södertälje centrum, Järna och Mölnbo.

År 1819 öppnades Södertälje kanal som nyinvigdes 1924 då den fått en ny, rakare och bredare kanalled. Den nya kanalen är sex kilometer, varav tre kilometer är grävda. Kanalens sluss är Nordens största. Staten, som köpte det privata kanalbolaget 1912, finansierade den nya kanalen. Tillsammans med Trollhättan kanal är Södertälje kanal de enda kanalerna i Sverige som fortsatt används av handelssjöfarten. Tillsammans med Stockholms slussar är kanalen också viktig för vattenregleringen av Mälaren.[27]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Södertälje kommun 1970–2020[28]
ÅrFolkmängd
1970
  
74 409
1975
  
77 811
1980
  
79 771
1985
  
79 642
1990
  
81 674
1995
  
82 178
2000
  
77 308
2005
  
80 533
2010
  
85 758
2015
  
93 202
2020
  
100 111
Anm: Mellan 1995 och 2000 skapades Nykvarns kommun.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 52 883, eller 54,31 % av befolkningen (hela befolkningen: 97 381 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 27 724, eller 34,82 % av befolkningen (hela befolkningen: 79 613 den 31 december 2002). Mellan åren 2002 - 2018 har antalet personer med svensk bakgrund minskat medan antalet personer med utländsk bakgrund har ökat.[29]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Södertälje kommun.[30]

Födelseland 31 december 2021[30]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&058291.&&&&&058 291 57,59 % 80,00 %
2   Irak &&&&&&&&&&&08431.&&&&&08 431 8,33 % 1,40 %
3   Syrien &&&&&&&&&&&08164.&&&&&08 164 8,07 % 1,88 %
4   Finland &&&&&&&&&&&03002.&&&&&03 002 2,97 % 1,31 %
5   Turkiet &&&&&&&&&&&02323.&&&&&02 323 2,30 % 0,52 %
6   Polen &&&&&&&&&&&02171.&&&&&02 171 2,15 % 0,91 %
7   Indien &&&&&&&&&&&&0938.&&&&&0938 0,93 % 0,45 %
8   Libanon &&&&&&&&&&&&0930.&&&&&0930 0,92 % 0,28 %
9   Egypten &&&&&&&&&&&&0834.&&&&&0834 0,82 % 0,10 %
10   Tyskland &&&&&&&&&&&&0676.&&&&&0676 0,67 % 0,51 %

SpråkRedigera

Södertälje kommun tillhör sedan 2010[31] förvaltningsområdet för finska.[32] Inom ramen för detta erbjöd kommunen 2018 finsk förskola för barn upp till sex års ålder genom Sverigefinska förskolan, skolverksamhet på finska upp till årskurs sex på Stålhamraskolan och äldreomsorg på finska för personer med demens på Mariekällgården.[33] Enligt uppgifter från 2012 hade 13 procent, eller cirka &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 personer, finsk bakgrund.[31]

Sociala förhållandenRedigera

Mellan åren 2011 och 2016 minskade barnfattigdomen med 5,2 procentenheter. År 2016 levde 14,2 procent av barnen I kommunen i fattigdom. År 2017 levde 27 procent av barnen i ekonomiskt utsatta familjer och 15 procent av barnen levde i familjer med låg inkomststandard, det var ingen skillnad mellan pojkar och flickor.[34]

År 2018 levde 15,2 procent av barnen i åldern 0–17 år med en ensamstående mamma och 52,3 procent av barnen hade utländsk bakgrund. De osäkra bostadsförhållandena ledde dels till trångboddhet och dels till hemlöshet. År 2018 levde 40 procent av barnen i Södertälje i trångboddhet, en siffra som hade ökat och dessutom hade kommunen ett högt antal vräkningar som berör barn jämfört med andra kommuner. I jämförelse med andra kommuner hade Södertälje en hög andel människor som levde i långvarig hemlöshet jämfört med andra kommuner.[34]

År 2021 fanns ett särskilt utsatt område i kommunen, Ronna/Geneta/Lina. Därtill fanns riskområdena Hovsjö och Fornhöjden.[35]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

Bland kommunens kulturarv hittas exempelvis det kungliga lustslottet Tullgarns slott. Slottet har anor från 1720-talet är känt som Gustav V:s favoritslott.[36] På ön Oaxen bröts kalksten från mitten av 1800-talet och fram till 1974. Kalkugnen Ettan renoverades och återinvigdes 2001 och är numer klassad som kulturminne.[37]

KommunvapenRedigera

Blasonering: I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet.

Södertälje kommunvapen utarbetades på 1930-talet togs en tradition om Sankta Ragnhild upp, på grund av hennes förmodade anknytning till Södertälje. Vapnet kunde fastställas för Södertälje stad av Kungl. Maj:t år 1935. Vid kommunbildningen 1971 hade ingen del som i sig själv var vapenförande tillförts varför vapnet kunde registreras hos PRV år 1983.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ SCB:folkräkningen 1973
  8. ^ ”SCB folkräkningen 1975”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924102250/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 10 november 2012. 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ [a b c d] ”Södertälje - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6dert%C3%A4lje. Läst 22 oktober 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 23 oktober 2022. 
  13. ^ ”Öbacken-Bränninge”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/obacken-branninge.html. Läst 23 oktober 2022. 
  14. ^ ”Kålsö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/kalso.html. Läst 23 oktober 2022. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  16. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0181&id2=null. Läst 22 oktober 2022. 
  17. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 oktober 2022. 
  18. ^ [a b] Klintbo Skilje, Klara (11 juni 2022). ”Här är Södertälje kommuns historia”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertalje-kommuns-historia-pa-60-sekunder. Läst 22 oktober 2022. 
  19. ^ Bergman, Tommy (25 september 2018). ”Nytt styre för Södertälje kommun klart”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/nytt-styre-for-sodertalje-kommun. Läst 22 oktober 2022. 
  20. ^ ”Maktskifte i Södertälje – Godner (S) tvingas bort av ny högerallians”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/kommunpolitik/maktskifte-i-sodertalje-godner-s-tvingas-bort-av-ny-hogerallians/. Läst 22 oktober 2022. 
  21. ^ ”Nytt styre i Södertälje kommun”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/nyheter/nytt-styre-i-sodertalje-kommun/. Läst 22 oktober 2022. 
  22. ^ ”Kommunfullmäktige”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/kommunfullmaktige/. Läst 22 oktober 2022. 
  23. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/moten-handlingar-och-protokoll/kommunstyrelsen/. Läst 22 oktober 2022. 
  24. ^ [a b c d e] Länstidningen Södertälje, 8 juni 2011: Godner tar över efter Lago Läst 30 januari 2016
  25. ^ ”Kulturarv Stockholm | Södertälje”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/sodertalje/. Läst 22 oktober 2022. 
  26. ^ ”Södertälje - stockholmshamnar.se”. www.stockholmshamnar.se. https://www.stockholmshamnar.se/historia/platser/sodertalje/. Läst 22 oktober 2022. 
  27. ^ ”Södertälje - stockholmshamnar.se”. www.stockholmshamnar.se. https://www.stockholmshamnar.se/historia/platser/sodertalje/. Läst 22 oktober 2022. 
  28. ^ ”Medelfolkmängd (efter födelseår) efter kommun, ålder och kön. År 1969-2007”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=MedelfolkFodelsear&innehall=MedelfolkFodelsear&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O. 
  29. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  30. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  31. ^ [a b] ”Den kallas för ”helvetestrappan” - Välkommen”. Aftonbladet. 10 december 2012. https://valkommen.aftonbladet.se/2012/12/helvetestrappan/. Läst 22 oktober 2022. 
  32. ^ ”Finskt förvaltningsområde”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kommun-och-politik/for-medborgare/finskt-forvaltningsomrade/. Läst 22 oktober 2022. 
  33. ^ Väli-Tainio, Sanne (20 juni 2018). ”Minoritetslag skärps – kan ge mer vård på finska i Södertälje”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/minoritetslag-skarps-kan-ge-mer-vard-pa-finska-i-sodertalje. Läst 22 oktober 2022. 
  34. ^ [a b] ”Folkhälsostrategi Södertälje kommun 2021–2024” (PDF). Södertälje kommun. 2020. sid. 16. https://www.sodertalje.se/globalassets/styrande-dokument/folkhalsostrategi-2021-2024.pdf. Läst 23 oktober 2022. 
  35. ^ TT (14 oktober 2021). ”Hela listan över alla utsatta områden”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/jamLoe/hela-listan-over-alla-utsatta-omraden. Läst 23 oktober 2022. 
  36. ^ ”Tullgarns Slott”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/tullgarns-slott/. Läst 23 oktober 2022. 
  37. ^ ”Oaxen”. Södertälje kommun. https://www.sodertalje.se/kultur-och-fritid/kultur-konst-och-sevardheter/sevardheter--museer/oaxen/. Läst 23 oktober 2022. 

Externa länkarRedigera