Kallinge
Kallinge är en tätort och ett brukssamhälle kring Kockums Jernverks AB i Ronneby kommun i Blekinge. Orten är belägen vid ett av Ronnebyåns vattenfall strax norr om kommunens huvudort Ronneby. Kallinge var tidigare huvudort i Kallinge landskommun som sedan 1971 är en del av Ronneby kommun. Orten avgränsas i söder mot Ronneby av europavägen E22 som skär igenom landskapet mellan dessa båda orter. Kallinge är också en flottiljstad då Blekinge flygflottilj funnits på denna plats sedan 1944.
| Kallinge | |
| Tätort | |
 Vykort över Kockums Jernverks AB bruksområde i Kallinge.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Blekinge |
| Län | Blekinge län |
| Kommun | Ronneby kommun |
| Distrikt | Ronneby distrikt |
| Höjdläge | 45 m ö.h. |
| Koordinater | 56°14′44″N 15°17′12″Ö / 56.24556°N 15.28667°Ö |
| Area | 523 hektar (2018) |
| Folkmängd | 4 841 (2020)SCB mars 2021 |
| Befolkningstäthet | 9,25 inv./hektar |
| Grundad | 1800-talets första hälft |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Kallinge |
| Postnummer | 372 5X |
| Riktnummer | 0457 |
| Tätortskod | T2672 |
| Geonames | 2702405 |
  Kallinges läge i Blekinge län.
| |
| Wikimedia Commons: Kallinge | |
HistoriaRedigera
Orten bildades under 1800-talets senare hälft när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till Ronnebyåns vattenfall vid Kallinge. Orten Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Av dessa finns det fortfarande tydliga spår av Kalleberga by i bebyggelsemiljön då både mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader från den gamla radbyn finns kvar längs Kallebergavägen. Denna bebyggelse karaktäriseras av oskiftade götiska gårdar i träarkitektur med traditionell färgsättning.[1]
Blekinge bataljon har haft Bredåkra hed i västra Kallinge som förläggningsplats sedan 1888[2] där sedan Flygvapnet valde att anlägga en flygflottilj. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944 så gick också Kallinge in i en expansiv period.[3] Detta kan avläsas i stadsbilden då samhället har många tydliga exempel på det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader så som stadshus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står 2017 kvar arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.
IndustrihistoriaRedigera
Kockums Jernverk låg tidigare i denna ort med ett eget industrispår från Mellersta Blekinge järnväg. Järnverket lades ner år 1991 och idag bedrivs mer småskalig industriverksamhet på samma plats. I södra Kallinge åtyerfinns också industriområdet Djupafors som tidigare varit platsen för ett pappersbruk med samma namn.
StadsbildRedigera
Kallinges stadsbild präglas av en kraftigt expansiv period under 1940- till 1960-talet vilket återspeglas i flera bebyggelsemiljöer. Som en följd av utbyggnaden för Blekinge flygflottilj krävdes olika sorters bostäder och därför finns flera påkostade byggnader från denna period i samhället. Även offentliga byggnader så som kommunhus och Kallinge kyrka speglar denna tids framåtanda och känsla för kvalité i materialval och utformning. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras på flera ställen av långsträckta gatunät kantade av villabebyggelse som till stor del följer landskapets dalgångar.
Enskilda byggnaderRedigera
LandskapRedigera
Strax väster om Kallinge ligger Moabackens naturreservat och genom samhället rinner Ronnebyån. Direkt söder om Kallinge ligger naturminnet Djupaforsklyftan som beskrivs i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Nedströms från Djupaforsklyftan längs Ronnebyån återfinns också Djupadals herrgård. Söder om Kallinge ligger också Skärsjön.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Kallinge 1900–2020[4][5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 783 | † | ||
| 1960 | 4 038 | |||
| 1965 | 4 791 | |||
| 1970 | 5 895 | |||
| 1975 | 6 248 | |||
| 1980 | 5 947 | |||
| 1990 | 5 194 | 484 | ||
| 1995 | 5 157 | 487 | ||
| 2000 | 4 813 | 488 | ||
| 2005 | 4 767 | 488 | ||
| 2010 | 4 561 | 485 | ||
| 2015 | 4 664 | 554 | ||
| 2020 | 4 841 | 539 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
EtymologiRedigera
Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[8] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[9]
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539
- ^ Kring en åkrök, 1987, s.375
- ^ Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994, 1994
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s.159
- ^ Kring en åkrök, 1987, s.371
Tryckta källorRedigera
- Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7
- Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4
- Svensson, Björn O. (2006). I vykortens Ronneby. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10134414. ISBN 91-975092-2-1
- Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby - En vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3
- (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539
Externa länkarRedigera
