Öppna huvudmenyn

Kallinge

tätort i Ronneby kommun, Sverige

Kallinge är en tätort och brukssamhälle i Ronneby kommun i Blekinge, belägen vid E22:an strax norr om Ronneby.

Kallinge
Tätort
Kockums Jernverk i Kallinge vid 1900-talets början
Kockums Jernverk i Kallinge vid 1900-talets början
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Distrikt Ronneby distrikt
Koordinater 56°14′54″N 15°17′14″Ö / 56.24833°N 15.28722°Ö / 56.24833; 15.28722
Area 523 hektar (2018)[1]
Folkmängd 4 937 (2018)[1]
Befolkningstäthet 9,44 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 3725X
Tätortskod T2672[2]
GeoNames 2702405
Ortens läge i Blekinge län
Red pog.svg
Ortens läge i Blekinge län
Wikimedia Commons: Kallinge
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

På orten ligger F 17 Kallinge flygflottilj, denna delas med Ronneby flygplats.


EtymologiRedigera

Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[3] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[4]

HistoriaRedigera

Orten bildades under 1800-talets senare hälft, när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till vattenfallet vid Kallinge. Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Blekinge bataljon har haft Bredåkra hed i västra Kallinge som förläggningsplats sedan 1888[5] där sedan Flygvapnet valde att anlägga en flygflottilj. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944 så gick också Kallinge in i en expansiv period..[6] Detta kan avläsas i stadsbilden då samhället har många tydliga exempel på det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader så som stadshus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står 2017 kvar arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.

Kockums Jernverk låg här men lades ner 1981.

 
Ronneby är en flottiljstad, här ses en A 32A Lansen utanför F 17.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Kallinge 1900–2015[7][8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 783
1960
  
4 038
1965
  
4 791
1970
  
5 895
1975
  
6 248
1980
  
5 947
1990
  
5 194 484
1995
  
5 157 487
2000
  
4 813 488
2005
  
4 767 488
2010
  
4 561 485
2015
  
4 664 554

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

SamhälletRedigera

I samhället Kallinge återfinns Ekholms fotoateljé och Kallinge kyrka sam industriområdet Djupafors.

Strax västerut ligger Moabackens naturreservat och genom samhället rinner Ronnebyån.


Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 5 oktober 2013
  3. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s.159
  4. ^ Kring en åkrök, 1987, s.371
  5. ^ Kring en åkrök, 1987, s.375
  6. ^ Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994, 1994
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera