Kolmonoxid
Kolmonoxid, kemisk formel CO, även benämnd bara koloxid eller kolos, är en kemisk förening bestående av en kolatom och en syreatom. Vid standardtryck och -temperatur är ämnet en lukt- och färglös gas. Kolmonoxid är starkt giftig och särskilt farlig eftersom den är färg- och luktlös och lätt blandas med luften.[1] Kolmonoxidförgiftning sker typiskt vid brand och annan förbränning av organiskt material.[2] Låga halter av kolmonoxid har även vissa medicinska tillämpningar.[3]
| Kolmonoxid | |
  | |
| Systematiskt namn | Kolmonoxid |
|---|---|
| Övriga namn | Koloxid, Kolos |
| Kemisk formel | CO |
| Molmassa | 28,010 g/mol |
| Utseende | Färg- och luktlös gas |
| CAS-nummer | 630-08-0 |
| SMILES | C#O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,00125 (@ 0 °C, 1 atm) g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 0,026 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | -205 °C |
| Kokpunkt | -191,5 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig |
| NFPA 704 |
4
4
2
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Kolmonoxid tillsätts ibland i rött kött, lax och tonfisk för att livsmedlen ska anta en rödare färg och därigenom förefalla fräschare.[4][5][6]
Förgiftning redigera
Kolmonoxid kan vara mycket skadlig att andas in. Mekanismen bakom dess giftighet är komplex och inte helt utredd, men den viktigaste orsaken är att den binder till de röda blodkropparna 250 gånger starkare än vad syre gör, vilket gör att blodkropparnas förmåga att transportera syre försämras kraftigt med ökande dos.[7] Det inhiberar elektrontransporten och utpumpandet av protoner vid komplex IV i elektrontransportkedjan. Detta gör att en hög exponering snabbt kan leda till kvävning även om man andas in ren luft efteråt. Gasen förekommer dock även naturligt i kroppen i små mängder, då vissa biologiska processer producerar den.[8]
En akut förgiftning kan även leda till neurologiska symptom dagar eller veckor efter exponeringen.
Gasen bildas vid ofullständig förbränning av kol och kolföreningar, exempelvis i bensinmotorer. Exempel på vardagsnära gaser som innehåller kolmonoxid är tobaksrök och bilavgaser. CO-halten i bilavgaser är dock idag kraftigt begränsad.
Referenser redigera
- ^ Elding, Lars Ivar. ”kolmonoxid”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kolmonoxid. Läst 23 september 2016.
- ^ http://www.mmi-ab.se/kolmonoxidm%C3%A4tare/co.php
- ^ ”Tech Insider: Inhaled Carbon Monoxide Therapy | RT” (på amerikansk engelska). RT: For Decision Makers in Respiratory Care. http://www.rtmagazine.com/2016/02/tech-insider-inhaled-carbon-monoxide-therapy/. Läst 22 februari 2016.
- ^ Grebitus, Carola, et al. "Fresh meat packaging: Consumer acceptance of modified atmosphere packaging including carbon monoxide." Journal of Food Protection® 76.1 (2013): 99-107.
- ^ Bjørlykke, Gry Aletta, et al. "Slaughter of Atlantic salmon (Salmo salar L.) in the presence of carbon monoxide." Fish physiology and biochemistry 39.4 (2013): 871-879.
- ^ Droghetti, Enrica, et al. "Development and validation of a quantitative spectrophotometric method to detect the amount of carbon monoxide in treated tuna fish." Food Chemistry 128.4 (2011): 1143-1151.
- ^ ”Prehospitalt akut omhändertagande”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170320054800/https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27218.pdf. Läst 19 mars 2017.
- ^ ”Chemistry Turns Killer Gas Into Potential Cure”. http://www.sciencedaily.com/releases/2007/10/071015102849.htm. Läst 19 maj 2009.
Se även redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kolmonoxid.
