Botkyrka kommun

kommun i Stockholms län, Sverige
Artikel Diskussion

Botkyrka kommun (uttal (info)) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Tumba. Kommunen är belägen på ön Södertörn i norra delen av landskapet Södermanland med sjön Mälaren i norr och Östersjön (Mörkarfjärden, Himmerfjärden och Järnafjärden) i sydväst. Botkyrka kommun gränsar i norr till Ekerö kommun, i nordöst till Huddinge kommun, i sydöst till Haninge kommun, i söder till Nynäshamns kommun och i väster till Södertälje kommun och Salems kommun, alla i Stockholms län.

Botkyrka kommun
Kommun
Tumba, Grödingevägen.JPG
Grödingevägen i Tumba
SloganLångt ifrån lagom[1]
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortTumba
Inrättad1 januari 1971[2]
UtbrutitSalems kommun (1983)
Areal, befolkning
Areal222,27 kvadratkilometer ()[3]
- därav land194,06 kvadratkilometer[3]
- därav vatten28,21 kvadratkilometer[3]
Folkmängd94 847 ()[4]
Bef.täthet488,75 inv./km² (land)
Läge
Botkyrka Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°12′00″N 17°50′00″Ö / 59.2°N 17.833333333333°Ö / 59.2; 17.833333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Huddinge domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2882[5]
Anställda7 525 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0127[7]
GeoNames2720114
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Botkyrka och Grödinge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

28 oktober 1904 inrättades Tumba municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1956.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna inom området.

Botkyrka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Botkyrka och Grödinge. 1974 införlivades Salems kommun som 1983 utbröts för att åter bli en egen kommun.[8]

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga (som fram till 1977 hette Svartlösa tingsrätts domsaga) och ingår sen dess i Södertörns tingsrätts domsaga.[9]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Botkyrka kommun från 1863 och framåt.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält en stående med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver.

Botkyrka kyrka är helgad åt S:t Botvid, som lär vara begravd där. Därför hamnade han på Botkyrka landskommuns vapen, när ett sådant fastställdes 1954. Det registrerades hos PRV 1974 och återigen 1983, efter det att kommunen delats.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Botkyrka kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 26 673
1975
  
 57 286
1980
  
 65 218
1985
  
 66 326
1990
  
 68 542
1995
  
 69 500
2000
  
 73 097
2005
  
 76 592
2010
  
 82 608
2015
  
 89 425
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Medelskattekraft per invånare över tidRedigera

 
Källa SCB[10]

Utländsk bakgrundRedigera

 
Andel personer efter utländsk/svensk bakgrund i Botkyrka kommun 2019. Botkyrka är en av de svenska kommunerna vars befolkning har allra högst andel med utländsk bakgrund.

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 55 233, eller 59,32 % av befolkningen (hela befolkningen: 93 106 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 35 384, eller 47,04 %.[11]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Botkyrka kommun 91 925 personer. Av dessa var 38 130 personer (41,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 13 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör.[12]

GeografiRedigera

 
Sjön Aspen
 
Slagsta villasamhälle
 
Hallundas miljonprogram (höghus)
 
Fittjas miljonprogram (höghus)
 
Fittjas miljonprogram (låghus)

Botkyrka ligger på ön [13] Södertörn i landskapet Södermanland och gränsar till kommunerna Huddinge, Södertälje, Salem, Haninge, Nynäshamn samt Ekerö via Vårbyfjärden. I norr gränsar kommunen till Mälaren via Slagstafjärden och Fittjaviken. Två sydliga utlöpare av Mälaren, Albysjön och Tullingesjön finns och den förstnämnda ligger på gränsen till Huddinge kommun medan den andra ligger utanför Tullinge. Norra kommundelen domineras till stor del av bebyggda områden, medan den södra delen består av mycket skog och äng. Längst i söder tar kommunen även del av havet genom Grödingeviken, en del av Östersjön.

Kommunen har flera friluftsområden och naturreservat. Vid Albysjön finns ett friluftsområde. I södra kommunen ligger naturreservatet Pålamalm som även går in i Haninge kommun. Utanför Tullinge, vid Lida, ligger också ett friluftsområde (se Lida friluftsgård). Här finns det möjlighet till skogsvandring, jogging, cykling, träning och bärplockning.

Sjöar och vattendrag (urval)Redigera

Se även Lista över insjöar i Botkyrka kommun

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Botkyrka kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:

Av kommunen använd indelning i kommundelar

TätorterRedigera

PostorterRedigera

Inom kommunen finns följande postorter:

  • Grödinge (postnummer i serien 147 70/71 och 147 91/92) Ett mindre antal adresser finns gränsnära i Haninge och Nynäshamns kommuner
  • Norsborg (postnummer i serien 145 XX) Omfattar Norra Botkyrka. Ett fåtal gränsnära i Salems kommun
  • Tullinge (postnummer i serien 146 XX) Omfattar huvudsakligen kommundelen Tullinge. Enstaka adresser gränsnära i Haninge kommun (Dammbro)
  • Tumba (postnummer i serien 147 xx) Omfattar huvuddelen av centralorten med omnejd
  • Uttran (postnummer 147 60 - 147 63) Omfattar del av Tumba

Gårdar och torp (urval)Redigera

Bilder, gårdar (urval)Redigera

KommunikationerRedigera

Norra delen av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av E4 och E20. Vid Alby avtar länsväg 258 söderut som vid Tumba har anslutning till länsväg 226 österut och slutar vid Vårsta där länsväg 225 ansluter från väster och tar av mot söder. Länsväg 257 tar av från 225:an österut.

SpårtrafikRedigera

Norra delen av kommunen genomkorsas av Västra stambanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stationer vid Tullinge och Tumba. Även Stockholms tunnelbana sträcker sig genom norra delen av kommunen med stationer vid Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg som är slutstation på röda linjen.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Marcus Ekman
Förste vice ordförande S Yasemin Ergül
Andre vice ordförande M Solveig Nilsson

GruppledareRedigera

Mandatfördelning i Botkyrka kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPAFFSDNYDBPTUPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702246116
2246116
4989,8
3910
197342514810
42514810
6190,4
4615
197642910810
42910810
6187,6
4318
19795287714
5287714
6184,6
3427
198253215315
5325315
6183,4
3328
1985527232715
5273715
6180,8
3328
1988525474610
525474610
6176,2
3526
199132332337215
323333715
6176,0
3427
19945303414113
53034413
6176,6
3328
1998725353414
725353414
6169,35
3526
200262833849
62833849
6168,72
3328
200652533114415
525334415
6171,03
3328
201042443263213
424436313
6172,80
3724
201452375512310
523755310
6170,95
3427
201872349923612
723499612
7571,42
4530
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Ebba Östlin
Förste vice ordförande S Gabriel Melki
Andre vice ordförande M Stina Lundgren

NämnderRedigera

Källa[15]

Nämnd Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande
Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden L Lars Johansson S Leyla Özturk TUP Carl Widercrantz
Kultur- och fritidsnämnden S Robert Aslan C Dag Ahlse M Ufuk Sen
Miljö- och hälsoskyddsnämnden MP Myrna Persson C Johan Lunnelie TUP Anders Thorén
Samhällsbyggnadsnämnden S Gabriel Melki KD Yusuf Aydin TUP Christian Wagner
Socialnämnden MP Niklas Gladh KD Caroline Blom M Yngve RK Jönsson
Teknik- och fastighetsnämnden KD Stefan Dayne S Lena Ingren TUP Per Börjel
Utbildningsnämnden S Emanuel Ksiazkiewicz L Ing-Marie Viklund M Willy Viitala
Valnämnden S Lars-Göran Liljedahl TUP Camilla Jägemalm
Vård- och omsorgsnämnden S Tuva Lund KD Aram El Khoury M Kia Hjelte

Idrottsklubbar (urval)Redigera

VänorterRedigera

Se ävenRedigera

Bilder, sevärdheter (urval)Redigera

KällorRedigera

  1. ^ läs online, Internet Archive, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Skatteunderlag och skattekraft efter region. År 1995 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/?rxid=cb2ee66b-2d94-465a-a05f-0e91bcdc65dc. Läst 27 april 2017. 
  11. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  12. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2017.xlsx. Läst 23 november 2018. 
  13. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2014. https://web.archive.org/web/20141230042559/http://www.scb.se/sv_/Om-SCB/Nyheter-och-pressmeddelanden/Behallare-for-Nyheter-och-Pressmeddelanden/Om-oar/. Läst 4 januari 2015. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Nämnder - Botkyrka kommun”. www.botkyrka.se. http://www.botkyrka.se/kommunochpolitik/politikochnamnder/namnder. Läst 19 juni 2019. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Botkyrka_kommun&oldid=48749017"