Huddinge kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Huddinge kommun (uttal) är en kommun i södra delen av Stockholms län. Centralort är Huddinge centrum. Kommunen gränsar i norr helt till Stockholms kommun och större delen av bebyggelsen ingår i tätorten Stockholm.

Huddinge kommun
Kommun
Huddinge kommun ny.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortHuddinge centrum
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal140,5 kvadratkilometer ()[2]
- därav land130,86 kvadratkilometer[2]
- därav vatten9,64 kvadratkilometer[2]
Folkmängd113 951 ()[3]
Bef.täthet870,79 inv./km² (land)
Läge
Huddinge Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°14′00″N 17°59′00″Ö / 59.233333333333°N 17.983333333333°Ö / 59.233333333333; 17.983333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Huddinge domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0068[4]
Anställda6 658 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0126[6]
GeoNames2704619
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

Äldre historiaRedigera

De äldsta lämningarna efter mänsklig verksamhet i Huddinge går ungefär 9 000 år tillbaka till stenåldern. Då låg större delen av landskapet under vatten och liknade en ytterskärgård. Genom den postglaciala landhöjningen har landmassan höjds sedan dess med cirka 50 meter.

Namnet (1314 Wddunge) är ett bygdenamn med efterleden inbyggarbeteckeningen unge. Förleden är udde syftande troligen på en mötesplats vid en udde vid Vårby.[7]

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett omfattande antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades 1871 i Vårby gård finns bevarad på Historiska museet. Masmogubben är ett centimeterstort keramikhuvud till en människofigur från stenåldern som hittades 1976 vid Masmovägen i kommundelen Vårby.

Nyare historiaRedigera

 
Centrala Huddinge mot nordväst, 1936.
 
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län/Huddinge kommun.

Innan järnvägen (Västra stambanan) anlades på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna och många torp finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Kring sekelskiftet 1900 blev det alltmer lönsamt för ägare av välbelägen mark kring Stockholm att sälja den till byggtomter än att fortsätta med jordbruket. När de första tomterna såldes var gårdarna ännu i bruk och ägarna var enskilda personer. Senare köptes de av tomtbolag som styckade stora arealer. Intill Huddinge järnvägsstation planerades 1902 på det sättet Huddinge villastad.[8] Huddinge villastad var belägen på östra och västra sidan om Västra stambanan och på mark som ingick i Fullersta gårds landområden. Det var närheten till Huddinges järnvägsstation som skulle locka köparna.[9]

I närheten av järnvägsstationen började efter 1945 kommunens centrala delar växa fram. Här uppfördes mellan 1945 och 1948 Huddinges första kommunala förvaltningshus efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Vid Fullerstavägen 1 byggdes 1947 Huddinges första hyreshus i tre våningar och med butiker i bottenplan (numera riven).[10] Vid Huddinge station planerades även Huddinge centrum, som stod klart i början av 1960-talet. På 1980-talet tillkom nuvarande centrumanläggning, anledningen var stora marksättningar på grund av gamla sjöbotten och i mitten av 1980-talet tvingade detta fram ny- och ombyggnad.

Administrativ historikRedigera

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken där Huddinge landskommun inrättade 1863.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorps municipalsamhälle (1924–1953), Hörningsnäs villastads municipalsamhälle (5 december 1915–1947), Stuvsta municipalsamhälle (1924–1947), Fullersta municipalsamhälle (1924–1947), Snättringe municipalsamhälle (2 november 1928–1947). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde 31 december 1952.

Den 1 januari 1963 överfördes Skärholmen och Vårberg omfattande en areal av 3,77 km² till Stockholms stad.

Huddinge landskommun ombildades 1971 till nuvarande Huddinge kommun.[11]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Huddinge tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i Södertörns tingsrätts domsaga. [12]

GeografiRedigera

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. Den har sjön Mälaren i nordväst. I sydöst gränsar Huddinge kommun till Haninge kommun, i sydväst till Botkyrka kommun, i nordväst till Ekerö kommun, i norr till Stockholms kommun och i öster till Tyresö kommun, alla i Stockholms län.

En tredjedel av kommunens yta är skyddad som naturreservat.[13]

HydrografiRedigera

Det finns över 20 sjöar i kommunen. De höglänta sjöarna i kommunens sätta del hör till Stockholm läns äldsta sjöar. Fem olika huvudavrinningssystem (sjösystem) finns i Huddinge. Dessa är Mälarens, Tyresåns, Kagghamraåns, Vitsåns och Husbyåns. Allt vatten flyter senare vidare ut Östersjön. Vattennivån i flera sjöar har över sänkts i syfte att erhålla mer jordbruksmark.[14] Fem av kommunens sjöar har problem med alger, övergödning och andra miljöproblem. Åtgärder har satts in för att sjöarna ska bli friska till exempel har det byggts olika typer av dammar vid Magelungen och vid Trehörningen, som är kommunens mest förorenade sjö, har pumpstationer byggts och aluminiumfällning gjorts i syfte att binda fosfor.[15] De största sjöarna är Orlången och gränssjöarna Drevviken (I öster) och Magelungen (i norr). Andra större sjöar är Trehörningen, Ådran, Ågestasjön samt gränssjöarna Långsjön (i norr) och Albysjön (i väster):

NaturRedigera

ParkerRedigera

Se även lista över parker i Huddinge kommun
 
Sjödalsparkens utomhusscen.

Inom Huddinge kommun finns ett 20-tal parker.[16] Sjödalsparken anlades på 1960-talet och är Huddinges stadspark med utomhusscen.

NaturskyddRedigera

Det finns 12 naturreservat i Huddinge kommun. Orlången är Huddinges största naturreservat och rymmer tre sjöar på en areal om 1500 hektar. Gömsta äng är kommunens äldsta, men också minsta naturreservat och omfattar branta bergssluttningar, skog och äng på totalt fem hektar och Flemingsbergsskogen är troligtvis kommunens lättast tillgängliga reservat. Reservatet är lämpligt för till exempel bär- och svampplockning, men rymmer också kulturhistoriska värden så som fornborgar.[17] Naturreservatet Lännaskogen är också klassat som ett Natura 2000 område. Det finns även fyra andra områden som erhållit den klassificeringen. Dessa områden är Fullersta kvarn, Granby (en del av Paradisets naturreservat), Lissma-Kvarnsjön och Hanveden.[17]

Det finns elva naturminnen i Huddinge kommun, dessa består av tio ekar, en ask och två flyttblock. Två av dem har egna namn: Hagstaeken vid Glömstavägen och Biskopsstenen som är ett flyttblock vid Tomtberga kyrkogård.

Administrativ indelningRedigera

KommundelarRedigera

Huddinge kommun är sedan 2018 indelad i sexton kommundelar.[18]

Kommundel Yta (km²) Invånare (2019)[19]
Flemingsberg 9,6 15 727
Fullersta 4,1 7 715
Gladö-Lissma 44,2 1 458
Glömsta, Loviseberg [a] 9,7 6 420
Högmora 7,0 1 541
Länna 8,0 2 361
Segeltorp, Kungens Kurva [b] 9,5 9 634
Sjödalen 12,6 16 023
Skogås 3,7 12 581
Snättringe 4,1 8 902
Stuvsta 5,6 9 537
Trångsund 5,6 9 114
Vidja-Ågesta 11,3 876
Vårby 6,2 10 688
  1. ^ Loviseberg (3,8 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken
  2. ^ Kungens kurva (2,9 km²) särredovisas inte i befolkningsstatistiken
 
Huddinge centrum vid järnvägsstationen.

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågsstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågsstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreder sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågsstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Flemingsbergs församling, Huddinge församling, Trångsund-Skogås församling och S:t Mikaels församling.[20]

 
Distrikt inom Huddinge kommun.

Sedan år 2016 indelas kommunen i distrikten Flemingsberg, Huddinge, Huddinge Sankt Mikael och Trångsund.[21]

TätorterRedigera

Stora delar av bebyggelsen i Huddinge kommun ingår i tätorten Stockholm (Huddinge centrum, Fullersta, Flemingsberg, Stuvsta, Snättringe, Segeltorp, Vårby, Trångsund,Skogås). Dessutom finns tätorterna Gladö kvarn, Vidja och Östorp och Ådran.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Huddinge är en kommun där den politiska makten har växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier.

Efter valet 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet ett minoritetsstyre, vilket motsvarar 29 av fullmäktiges 61 mandat[22]. Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

I valet 2018 backade Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, medan Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Huddingepartiet, Sverigedemokraterna och Drevvikenpartiet gick framåt. Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Drevvikenpartiet och Huddingepartiet bildade tillsammans ett minoritetsstyre likt mandatperioden 2014-2018, vilket motsvarar 30 av fullmäktiges 61 mandat[23]. Daniel Dronjak Nordqvist (M) fortsatte som kommunstyrelsens ordförande, något han varit sedan 2009.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Erik Ottosson
Förste vice ordförande M Kennet Bergh
Andre vice ordförande S Erling Karlsson

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Daniel Dronjak
Förste vice ordförande L Nicholas Nikander
Andre vice ordförande C Christian Ottosson

Mandatfördelning i Huddinge kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDHPDPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704238115
4238115
5189,3
4011
19734201467
4201467
5191,3
3714
197652612810
52612810
6188,7
3823
19796248815
6248815
6187,0
3922
198252725418
5275418
6187,1
4120
198542443818
42443818
6185,3
3823
198842374815
42374815
6180,9
3823
199141923526218
41935618
6181,6
4120
1994428342416
42834416
6182,0
3922
199852025314417
520534417
6176,53
3625
20025242238413
52438413
6175,90
3724
200631932246418
319346418
6177,03
3229
2010316432325221
316433521
6178,64
3229
2014417651234217
417653417
6177,72
3625
2018516372344215
5163734415
6179,01
3427
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationella relationerRedigera

Huddinge kommun har antagit strategier för att utveckla kommunens internationella relationer. Kommunen är med i internationella nätverk, deltar i EU-projekt samt har samarbete med två vänorter. Det internationella arbetet är i första hand inriktat mot EU-länder samt nordiska länder. Av den strategi som togs fram år 2016 framgår att de internationella relationerna ska "bidra till att nå kommunens uppsatta mål och vision och därmed skapa ett mervärde för kommunens invånare", "ge möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte", "möjliggöra extern finansiering av olika projekt" samt "öka kommunens möjlighet att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt".[24]

I syfte att öka sammanhållningen i norden har Huddinge kommun etablerat två vänortssamarbeten: Vanda i Finland och Askim i Norge.[24]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

ArbetsmarknadRedigera

En stor andel av kommunens arbetsgivare finns i Kungens Kurva inklusive den enskilt största privata arbetsgivaren, Ikea Kungens Kurva med 875 (november 2019) anställda.[25]

NäringslivRedigera

IndustriRedigera

Inom kommunen finns flera industriområden, bland dessa återfinns Segeltorps industriområde, Smista park och Länna industriområde.

Samtidigt som Storängens industriområde omvandlas till bostadsområde[26] planeras för expandering av Gräsvretens industriområde. Syftet är att göra plats för småindustrier.[27]

HandelRedigera

Vid Kungens kurvas kontors- och industriområde finns Skandinaviens största handelsområde, med till exempel Heron City, Leo's Lekland samt trampolinparken Yoump.[28]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Genom kommunens nordvästra del sträcker sig E4/E20 medan riksväg 73 genomkorsar kommunens östra del. Från nordväst mot sydöst sträcker sig länsväg 259 medan länsväg 226 genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst.

De centrala delarna av kommunen genomkorsas från nordöst mot sydväst av Västra stambanan med stationerna Stuvsta, Huddinge och Flemingsberg. Stockholms pendeltåg stannar på alla tre stationerna. I Flemingsberg stannar även Mälartåg och vissa fjärrtåg. I den östra delen av kommunen går Nynäsbanan med stationerna Trångsund och Skogås som även de betjänas av Stockholms pendeltåg. I den västra delen av kommunen går Röda linjen i Stockholms tunnelbana med stationerna Vårby gård och Masmo.

Utbildning och forskningRedigera

De första skolorna började med Huddinges första fasta skola som startade den 1 juli 1847 i Fullersta. Det var en sockenskola med övernattningsmöjlighet i det gamla ombyggda fattighuset vid Huddinge kyrka. En ny skolbyggnad invigdes år 1914, belägen vid nuvarande Kommunalvägen 34. Huddinges näst äldsta skola låg i dagens Skogås och togs i bruk i mitten av 1880-talet. Byggnaden låg vid Beateberg och revs 1944. År 1909 uppfördes den ännu kvarvarande rödmålade träbyggnaden i nationalromantisk stil. Över dörren finns en handmålad skylt Folkskola uppförd av Huddinge socken 1909. Vid Balingsta gård bedrevs viss skolverksamhet från 1840 till 1940. Här har det funnits tre skolbyggnader som ersatt varandra. Vid sekelskiftet 1900 var det Huddinge sockens största skola med närmare 100 elever och en lärare.[29] År 2006 har kommunen rekonstruerat en av de gamla skolvägarna (se Skolleden) som torparbarnen fick gå till ända in på 1940-talet. Segeltorpsskolans första skolhus byggdes 1917. Innan dess fick segeltorpsbarnen gå till Vårby skola (skola 1901-1942), som låg intill Södertäljevägen

År 2022 fanns 38 grundskolor i Huddinge kommun, varav sju var fristående.[30] Bland grundskolorna finns (antal elever avser läsår 2012/2013): Glömstaskolan i Flemingsberg, Bergavägen 9 (800 elever), Segeltorpsskolan i Segeltorp, Chronas väg 12 (910 elever), Vistaskolan, Vista skolväg 1 (700 elever).

Det finns sju gymnasieskolor varav två var fristående. Dessa var Huddingegymnasiet, NTI-gymnasiet (fristående), Sjödalsgymnasiet, Sågbäcksgymnasiet, Widerströmska gymnasiet, Yrkesgymnasiet Huddinge (fristående) och Östra Gymnasiet.[31]

Södertörns högskola, som ligger i kommundelen Flemingsberg, inrättades år 1996. År 2021 var antalet studenter 13 354 och antalet program var 73 och antalet fristående kurser var 280.[32]

SjukvårdRedigera

År 1972 invigdes Huddinge sjukhus och den 1 januari 2004 slogs sjukhuset samman med Karolinska sjukhuset och bildade då Karolinska universitetssjukhuset. Efter det har Karolinska universitetssjukhuset ett av sina två storsjukhus i Huddinge. Region Stockholm ansvarar för sjukhuset.[33]

I Huddinge kommun fanns år 2022 runt 50 boenden för vård och omsorg, varav 16 drevs av Attendo, tre av Frösunda och resterande av Huddinge kommun.[34] Det största boendet är äldreboendet Stortorp,[35] som består av fem enheter.[36]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge som landskommun i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt. 2012 uppnåddes siffran 100 000 invånare.

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970–2020
År Invånare
1970
  
54 732
1975
  
62 576
1980
  
66 570
1985
  
70 209
1990
  
73 829
1995
  
77 384
2000
  
84 535
2005
  
88 750
2010
  
97 453
2015
  
105 311
2020
  
113 234
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

MigrationRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 45 460, eller 40,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 111 722 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 24 319, eller 28,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 86 457 den 31 december 2002).[37] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Huddinge kommun 104 185 personer. Av dessa var 28 601 personer (27,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[38]

ReligionRedigera

Svenska kyrkan i Huddinge pastorat hade 45 703 medlemmar 2020 (40% av befolkningen)[39] och består av fyra församlingar i Huddinge kommun – Huddinge, Trångsund-Skogås, S:t Mikael och Flemingsberg.[40] Svenska kyrkan har åtta kyrkor och kapell i kommunen.[41] varav Mariakyrkan är den största.[42] Andra kyrkor som tillhör Svenska kyrkan är Flemingsbergs kyrka, Huddinge kyrka, Segeltorps kyrka, Tacksägelsekyrkan samt Vårby gårds kyrka.

I Stuvsta återfinns Equmeniaförsamlingens kyrka, Stuvstakyrkan[43] med 125 medlemmar (2022)[44] och i Huddinge centrum finns Pingstförsamlingen i Södertörnskyrkan, med drygt 300 medlemmar (2021).[45] Den gamla Baptistkyrkan, Centrumkyrkan, används numer som Yogastudio. I Flemingsberg finns Flemingsbergs moské.

Det finns fyra begravningsplatser i kommunen varav S:t Botvids begravningsplats är den största. På begravningsplatsen finns också särskilda områden vigda för till exempel avlidna bahá'íer och muslimer.

KulturRedigera

KonstarterRedigera

BildkonstRedigera

I Huddinge kommun finns flera konsthallar som drivs i kommunal regi respektive genom privata, ideella föreningar. Huddinges nya kulturcentrum är Fullersta gård. I den nyrenoverade gården visas sedan år 2009 en permanent konstutställning med verk av huddingesönerna Peter Dahl och Ewert Karlsson (Galleri Peter Dahl och Galleri EWK). Dessutom har gården tillfälliga separatutställningar.[46]

Inte långt från Fullersta gård ligger Fullersta bio; 1933 biograf och Huddinges första konsumbutik. Sedan hösten 1996 har Huddinge KonstnärsKlubb (HKK) bedrivit utställningsverksamheten "Fullersta Bio Konsthall" i bottenvåningen medan den gamla biografsalongen med tillhörande utrymmen nyttjas av "Á la Carte-teatern" genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Till Huddinges konstnärer räknas även målaren, fotografen och författaren Olle Magnusson med separatutställningar på bland annat Fullersta bio och iskonst i Huddinge centrum. Han är en av de främsta hembygdskännarna i Huddinge och har skrivit flera böcker om Huddinges natur. Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön är ett initiativ av Olle Magnusson, där han själv leder visningarna.

Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 rullas en 1000 meter lång konstutställning ut längs parkvägen mellan Forelltorget och Fullersta bio konsthall. Evenemanget kallas "1000 meter konst" och äger rum den sista lördagen i september. Här visar konstnärer, amatörer och professionella upp sin konst.[46]

ArkitekturRedigera

Huddinges byggnadspris är ett arkitekturpris som sedan 2017 utdelas årligen till den främsta ny- eller ombyggnaden i kommunen. Tanken bakom priset är bland annat att ”stärka bilden av Huddinge”, att ”skapa intresse hos arkitekter för Huddinge som område” och att göra ”uppmärksam om vad just nu byggs i Huddinge”. Priset är en plakett och ett diplom som formgavs av konstnären Håkan Bull. Första pristagare var Gretas backe, ett småskaligt bostadsområde i Glömsta.

MuseumRedigera

Bland museer kan nämnas "Litografiska museet" vid Sundby gård och "Hagalunds tvätterimuseum" belägen i Masmo intill Albysjön. Tvätterimuseet är Sveriges enda arbetslivsmuseum som har tvätteri som tema. I Vårbyhuset finns "Internationella barnkonstmuseet" som är det enda i sitt slag i Sverige och mittemot Huddinge kyrka vid Kommunalvägen återfinns "Nyboda hembygds- och skolmuseum".[47]

BibliotekRedigera

Kommunen har sex bibliotek. Huvudbiblioteket är en tillbyggnad av Huddinge kommunalhus och invigdes 1966, byggt efter ritningar av arkitekt Sture Frölén, som även ritade kommunalhuset. De andra biblioteken finns i Flemingsberg, Segeltorpsskolan, Skogås, Trångsund och Vårby.[48]

BilderRedigera

KommunvapenRedigera

 
Huddinge kommuns flagga.

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga. I heraldiken kallas en stiliserad bild av ett berg, som har tre rundade toppar för treberg. Den mellersta toppen av treberget är större än de båda andra.

Huddinge kommunvapen är ritat av formgivaren Folke Arström. Det fastställdes av Kungl Maj:t den 28 november 1947.[49] År 1974 registrerades vapnet hos Patent- och registreringsverket enligt den nya lagstiftningen till skydd för kommunala vapen.

Vårdkasen syftar på de som fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Den avslutande vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget eller Korpberget.

IdrottRedigera

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen med ständiga kval till SHL. Sedan säsongen 2009/10 huserar laget numera i tredjedivisionen, Hockeyettan, och kämpar varje år för avancamang till andradivisionen Hockeyallsvenskan. Publikunderlaget är litet eftersom kommunen är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med de större klubbarna om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Årsredovisning 2019, Huddinge kommun, s. 43, läs online, läst: 18 november 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  8. ^ Kulturarv Stockholm: Huddinge.
  9. ^ Fullersta Gård (2010), s. 16–17
  10. ^ Nordström (1988), s. 22
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Huddinge tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  13. ^ Huddinge kommun: Översiktsplan 2030, s. 20 Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ kommun, Huddinge. ”Sjöar - Miljöbarometern”. Huddinge kommun. http://miljobarometern.huddinge.se/sjoar/. Läst 9 maj 2022. 
  15. ^ kommun, Huddinge. ”Fem av våra sjöar”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/sjoeffekten/fem-av-huddinges-sjoar. Läst 9 maj 2022. 
  16. ^ Huddinge kommun: Parker.
  17. ^ [a b] ”Naturreservat – Naturskyddsföreningen Huddinge”. https://huddinge.naturskyddsforeningen.se/huddinges-natur/naturreservat/. Läst 9 maj 2022. 
  18. ^ ”Antagande av ny indelning och namnsättning av Huddinge kommuns administrativa områden”. Huddinge kommun. http://docplayer.se/105885553-Antagande-av-ny-indelning-och-namnsattning-av-huddinge-kommuns-administrativa-omraden.html. Läst 24 januari 2021. 
  19. ^ ”Befolkningsstatistik 2019”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/organisation-och-styrning/statistik-och-fakta/statistikrapporter/befolkningsstatistik-huddinge-kommun.pdf. Läst 24 januari 2021. 
  20. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  21. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  22. ^ ”Huddinge kommuns hemsida”. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-styrs-huddinge/sa-fungerar-kommunen-huddinge/. Läst 15 augusti 2017. 
  23. ^ ”Kommunfullmäktige (KF)”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116052242/https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/moten-kallelser-och-protokoll/kommunfullmaktige/. Läst 15 januari 2019. 
  24. ^ [a b] kommun, Huddinge. ”Internationella relationer”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/sa-arbetar-vi-med/internationella-relationer/. Läst 9 maj 2022. 
  25. ^ ”Huddinge - Ekonomifakta”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Huddinge/?var=17258. Läst 21 mars 2017. 
  26. ^ kommun, Huddinge. ”Storängen - Nära det mesta med en stark egen identitet”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/storangen/. Läst 10 maj 2022. 
  27. ^ kommun, Huddinge. ”Gräsvreten – utbyggnad av industriområde”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stadsplanering-och-trafik/planer-projekt-och-arbeten/pagaende-detaljplaner-projekt-och-arbeten/lanna-pagaende-detaljplaner/grasvreten--utbyggnad-av-industriomrade/. Läst 10 maj 2022. 
  28. ^ kommun, Huddinge. ”Kungens kurva”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stadsplanering-och-trafik/huddinge-bygger/nordvastra/kungens-kurva/. Läst 10 maj 2022. 
  29. ^ Informationstavla på platsen vid gamla Balingsta skola
  30. ^ kommun, Huddinge. ”Grundskolor”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/forskola-och-skola/grundskola/grundskolor/. Läst 9 maj 2022. 
  31. ^ kommun, Huddinge. ”Gymnasieskolor i Huddinge”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/forskola-och-skola/gymnasieskola/gymnasieskola/gymnasieskolor/. Läst 9 maj 2022. 
  32. ^ ”Högskolan i siffror”. www.sh.se. https://www.sh.se/om-oss/det-har-ar-sodertorns-hogskola/hogskolan-i-siffror?openagent&key=hogskolan_i_siffror_1306161305937. Läst 9 maj 2022. 
  33. ^ ”Sjukhusets organisation” (på svenska). www.karolinska.se. https://www.karolinska.se/om-oss/om/organisation/. Läst 9 maj 2022. 
  34. ^ kommun, Huddinge. ”Jämför vård- och omsorgsboende”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/stod-och-omsorg/aldreomsorg/vard--och-omsorgsboende/jamfor-vard--och-omsorgsboende/. Läst 9 maj 2022. 
  35. ^ kommun, Huddinge. ”Stortorp”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/huddinge-kommuns-egenregi/aldreomsorg/egenregins-aldreboende/stortorp/. Läst 9 maj 2022. 
  36. ^ kommun, Huddinge. ”Stortorp”. Huddinge kommun. https://www.huddinge.se/huddinge-kommuns-egenregi/aldreomsorg/egenregins-aldreboende/stortorp/. Läst 9 maj 2022. 
  37. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  38. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  39. ^ Medlemsutveckling 2020-2021, per församling, pastorat och stift samt riket. Svenska kyrkan. 2021. sid. 25. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/MedlemsutvecklingSKP(1).pdf?id=2398410. 
  40. ^ ”Svenska kyrkan i Huddinge”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/huddinge. Läst 10 maj 2022. 
  41. ^ ”Kyrkor, kapell och församlingar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/huddinge/forsamlingar-och-kyrkor. Läst 10 maj 2022. 
  42. ^ ”Mariakyrkan – Trångsund-Skogås församling”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/huddinge/mariakyrkan1. Läst 10 maj 2022. 
  43. ^ ”Hem”. Stuvstakyrkan. https://stuvstakyrkan.se/. Läst 10 maj 2022. 
  44. ^ ”Vår församling”. Stuvstakyrkan. https://stuvstakyrkan.se/var-forsamling/. Läst 10 maj 2022. 
  45. ^ ”Anders och Camilla Olsson blir pastorspar i Huddinge”. www.varldenidag.se. https://www.varldenidag.se/nyheter/anders-och-camilla-olsson-blir-pastorspar-i-huddinge/repukw!zdB5Hzr0WgOHAhvQ@4GiOA/. Läst 10 maj 2022. 
  46. ^ [a b] Huddinge kommun: Konst. Arkiverad 4 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  47. ^ Huddinge kommun: Museer. Arkiverad 7 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  48. ^ ”Huddinge bibliotek”. Huddinge kommun. http://bibliotek.huddinge.se/. Läst 30 juni 2012. 
  49. ^ Huddinge kommun om Huddinges vapen. Arkiverad 20 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källorRedigera

Externa länkarRedigera