Fisksätra
Fisksätra är en tätort inom kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra i Nacka kommun. Fisksätra ligger mellan Lännerstasundet och Nackaskogarna och gränsar i öster till Igelboda. Med 8 592 invånare/km² är det Sveriges mest tätbefolkade tätort.[3]
| Fisksätra | |
| Tätort | |
 Fisksätra 2009
| |
| Smeknamn: Fiskis, Fiskayet, 133 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Nacka kommun |
| Distrikt | Nacka distrikt |
| Koordinater | 59°17′31″N 18°15′19″Ö / 59.29194°N 18.25528°Ö |
| Area | 101 hektar (2018)[1] |
| Folkmängd | 8 334 (2018)[1] |
| Befolkningstäthet | 82,51 inv./hektar |
| Grundad | 1975 (definierad som tätort) |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Saltsjöbaden |
| Postnummer | 133 XX |
| Tätortskod | T0156[2] |
| GeoNames | 3336566 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Fisksätra | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
Områdets centrala delar där höghusen nu står utgjorde åtminstone från 1562 och framåt en arrendegård under Erstavik, men ortnamnstypen och undersökta förhistoriska gravar talar för vikingatida bruk av platsen.[4] Fisksätra gårds huvudbyggnad från 1720-talet låg ungefär vid nuvarande Harrgatan 15. Dagens kommundel Saltsjöbaden/Fisksätra ingick i finansmannen K.A. Wallenbergs stora markköp från Erstavik 1889. Bebyggelsen revs i slutet av 1960-talet när den nya förorten växte fram.
Höghus uppfördes här mellan 1971 och 1974 inom ramen för Miljonprogrammet. Arkitekter var Tore Forsman, Ulf Snellman och Kjell Rosenberg. Projektets paroll var "Det går att gå". I huvudsak består området av hyreshus med fyra till fem våningar och garage i källarplanet. Gatuplanet är oåtkomligt för bilar. Lägenheterna är stora och ljusa.
1996 övertog Stena Fastigheter AB höghusområdet från det kommunala bostadsbolaget Nackahem. Gårdarna omgestaltades på 1990-talet, men före 2013 skedde ingen yttre renovering. Detta år började Stena Fastigheter renovera balkongerna för samtliga boende samt putsa upp och renovera höghusens fasader.
BebyggelseRedigera
Kring höghusområdet finns låghusområdena Båthöjden, Fiskarhöjden och Fågelhöjden. Båthöjden stadsplanerades 1969[5][6] och byggdes mellan 1970 och 1972. Husen ritades av Lettströms Arkitektkontor. Fördelade inom de 202 husen på höjden finns fem olika modeller av atriumhus som inbördes har olika boyta och olika antal rum. Husen gavs vad man upplevde som en internationell prägel med fasader av vitt fasadtegel och svartmålad panel samt platta tak. Kedjehusen på Fiskarhöjden byggdes mellan 1973 och 1974 och ritades av Hans Åkerblad, Malin Holmer och Björn Howander.
I Fisksätra finns två småbåtshamnar, en ö (Fisksätra holme) försedd med gångbro, montessoriskola, idrottshall, fotboll- och basketplan, golfbana och motionsspår. I Fisksätra centrum finns serviceinrättningar som vårdcentral, närpolis, bibliotek och butiker. I centrum finns även en kyrka. Fisksätra rymmer flera museer, Historiearvsmuseet i Nacka och Fisksätra museum[7] och sedan maj 2018 även Leksaks- och samlarmuseet som flyttade hit från Söderdepån. Folktandvården flyttade till Saltsjöbadens centrum 2006. I mars 2009 togs Fisksätra Folkets hus i bruk, i ombyggda lokaler i anslutning till Fisksätraskolan.
I Lännerstasundet ligger ön Fisksätraholmen med bad- och grillplatser. Holmen nås från fastlandet via en gång-och cykelbro.
KommunikationerRedigera
Fisksätra har hållplats på Saltsjöbanan. Restiden till Slussen i centrala Stockholm är cirka 25 minuter. Avståndet till Slussen är 11,6 kilometer.[8] En motorväg (Saltsjöbadsleden) slutar i Fisksätra och fortsätter sedan som landsväg ut mot Saltsjöbaden.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Fisksätra 1975–2015[9] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1975 | 6 342 | |||
| 1980 | 7 002 | |||
| 1990 | 6 936 | 100 | ||
| 1995 | 6 912 | 101 | ||
| 2000 | 7 185 | 102 | ||
| 2005 | 6 864 | 102 | ||
| 2010 | 7 475 | 103 | ||
| 2015 | 8 117 | 97 | ||
| Anm.: Ny tätort 1975 | ||||
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 14 september 2013
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2018”. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort. Läst 15 augusti 2019.
- ^ ”Rundkvist, M. 2005. Fisksätra före höghusen. Nackaboken 2005. Nacka.”. http://fisksatra.se/Fisksa%CC%88tra%20fo%CC%88re%20ho%CC%88ghusen.pdf. Läst 10 november 2017.
- ^ http://infobank.nacka.se/Ext/Bo_Bygga/detaljplaner/laga_kraft/skannade_planer/5791.pdf
- ^ http://infobank.nacka.se/Ext/Bo_Bygga/detaljplaner/laga_kraft/skannade_planer/8292.pdf
- ^ Tham, Amelie. ”Fisksätra museum - att berätta sig in i världen”. fisksatramuseum.se. http://fisksatramuseum.se/. Läst 10 november 2017.
- ^ ”Banbok för Saltsjöbanan”. Region Stockholm. http://www.rtcon.se/downloads/ban/BanSBv7.pdf. Läst 19 maj 2019.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Fisksätra.
