Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Augusti

Veckans tävling: Källor

Måndagen den 11 juli kl. 00.00 börjar veckans tävling för vecka 28: Källor. Tävlingen har som mål att källbelägga, fotnöta, verifiera och källbelägga lite till. Du kan välja att gräva fram nya källor, dubbelkolla gamla källor eller skapa fotnoter i artiklar som endast innehåller allmänna källförteckningar och allt däremellan.

Förutom evig ära och berömmelse^{[källa behövs]} finns även ett antal vackra rosetter i prispotten, samt förstås den härliga känsla som endast en rättmätigt borttagen {{källa behövs}} kan väcka.

När detta skrivs är det mindre än en timme kvar till startskottet. Så, vad väntar du på? Anmäl dig redan nu!

Må bäste wikipedian vinna! Niklas R (D^#) 10 juli 2011 kl. 23.05 (CEST)

Nu är tävlingen igång! Än så länge har en deltagare anmält sig och källbeläggandet har redan börjat – men det är inte försent att komma ikapp! Niklas R (D^#) 11 juli 2011 kl. 00.31 (CEST)

Själva tävlandet var för krångligt för mig, men jag tar och källbelägger lite om växters giftighet i alla fall. IdaBokmal 14 juli 2011 kl. 14.02 (CEST)

Det är källorna som räknas förstås, men fråga gärna om du undrar något.Niklas R (D^#) 14 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Är det tillåtet att utöka artiklar och använda källorna man lagt in i artikeln i tävlingen. Tänker främst på att jag håller på att utöka Malmö FF från enwp och källorna kommer troligtvis att bli 50+. Så är det tillåtet? --Fredde^✔ 14 juli 2011 kl. 16.43 (CEST)

Visst. Varje tillagd källa räknas, oavsett om texten är ny eller ej. Att bara flytta över källor utan att kolla dem känns däremot lite oetiskt, men det är upp till de tävlandes heder, jag har ingen möjlighet att veta om de läst källan eller ej. Hoppas du kommer med! Niklas R (D^#) 14 juli 2011 kl. 16.58 (CEST)

Tävlingen är avgjord. Vinnare med god marginal är Mercurial med otroliga 28490 poäng. Bravo!

• Resultat:

1. Mercurial 28490 p.
2. Josve05a 6180 p.
3. Adville 2210 p.
4. Dcastor 370 p.
5. Calle 220 p.

Tack till alla som deltagit! Niklas R (D^#) 18 juli 2011 kl. 02.16 (CEST)

Judar

Hejsan. En fråga här. Är det inte lite registrering av folkslag att skriva ut vilka som är judar? Det görs ju inte på de som exempelvis är kristna i samma utsträckning. Jag tycker det är lite förföljelse över det faktiskt. Är religionstillhörighet verkligen av allmänintresse? - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 03.43 (CEST)

Först och främst måste man skilja mellan den etniska gruppen judar och religionen judendom. Vidare skulle det vara bra om du kunde ge något konkret exempel på var du menar att det har gått snett. Popperipopp 18 juli 2011 kl. 03.48 (CEST)

Jag såg hur användaren Polardomo raderade från artikeln om Rockefeller att de var judar och fick mig en tankeställare. Jag har varit ganska insyltad i konspirationsträsket, men har tack och lov tagit mig ur det på grund av sin antisemitism bla och för dom räcker det med att bara nämna att någon är jude i många fall för att en massa konspirationsteorier ska bubbla upp. Exempelvis släktet Rothschild sägs vilja ta över världen osv. Det är väl ingenting som gått snett egentligen, men varför måste man påpeka vilka som är judar? Man gör ju som sagt inte det med många kristna. Det är samma sak med Olof Aschberg. Jag kanske är överkänslig här, men jag känner att religion och politik bör man få hålla för sig själv om man inte är framstående inom något av dom eller båda. Nu kanske jag dock ropade varg, för jag gjorde en "jude site:sv.wikipedia.org" sökning på google och kom fram till de inte var så utpekade, men just de exempel jag kollade upp stod det i artikeln. Men som sagt har jag sett hur folk misstror någon bara för att det kommer fram de är judar och tycker därför detta inte ens behövs tas upp. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 04.03 (CEST)

Vår policy om nu levande personer, och som i denna del bör appliceras på även avlidna, WP:BLP säger följande i frågan:

Uppgifter om

• religiös eller filosofisk övertygelse,
• politiska åsikter,
• medlemskap i fackförening eller annan politiskt organisation,
• sexuell läggning,
• sexualliv,
• hälsa eller
• könsöverskridande identitet eller uttryck

kan finnas med i artikeln då

1. informationen ifråga har påverkat folks omdöme om personen, i fråga om den verksamhet personen är känd för, OCH
2. personen själv har bekräftat uppgifterna officiellt.

Uppgifter om

• Etniskt ursprung eller etnisk tillhörighet

kan finnas med i artikeln då

1. det etniska ursprunget är relevant i sammanhanget OCH
2. personen själv har bekräftat uppgifterna officiellt.

Det ska alltså ha relevans att nämna det och inte bara för att. Obelix 18 juli 2011 kl. 04.12 (CEST)

Ok. Jag tänker dock vara mycket sparsam med sådan information. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 09.49 (CEST)

Se även Wikipedia:Problematiska kategorier/Judar. Mvh JT 18 juli 2011 kl. 14.48 (CEST)

Samtidigt som de säkert är stolta över sitt arv så anser jag det som sagt vara problematiskt. Detta gäller inte bara judar, men jag ser i större utsträckning det står att någon kommer från en judisk familj än från en kristen familj exempelvis. Jag har sett exempelvis på Flashback att listor på svenska judar efterfrågas och ett sånt här exempel (visserligen från engelskspråkiga wikipedia) känns inte som om de följer de riktlinjer som gavs av Obelix i denna diskussion. Nåja. Jag vet vad som gäller nu... Tycker bara det är lite konstigt. - CompuTerror™ 18 juli 2011 kl. 15.29 (CEST)

Nej, engelska wikipedia följer inte svenska wikipedias policies eller vice versa. Tråkigt, ja, men inget vi här kan ha så mycket synpunkter på. -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 15.52 (CEST)

Veckans nyskrivna..

Nu ligger tre veckors artiklar kvar under Wp:Veckans nyskrivna artiklar. Jag har försökt följa instruktionerna för avslut, men går tyvärr bet. V 27 och 28 har heller ingen röstat. Sidan skulle må väl av lite TLC. MVH/--Idunius 15 juli 2011 kl. 10.51 (CEST)

Den fungerade utmärkt när en bot lade in artiklarna. Då kom alla med och det var inspirerande på alla sätt. Nu tror jag att sidan håller på att dö sotdöden. Själv orkar jag inte engagera mig. Fernbom2 19 juli 2011 kl. 10.39 (CEST)

Båtfotograf?

En replika av HMS Bounty som har använts i flera filmer, bl.a Myteriet på Bounty (film, 1962) ligger vid Skeppsbron i Stockholm nu i helgen. Tänkte bara tipsa utifall någon av våra fotointresserade skulle ha vägarna förbi. Bilderna skulle kunna vara användbara i flera olika artiklar. (Länk till Aftonbladet)/ Elinnea 15 juli 2011 kl. 15.47 (CEST)

Bra tips! Jag befinner mig i Stockholm de närmaste dagarna och kan eventuellt fota lite. Gaisjonke 16 juli 2011 kl. 16.12 (CEST)

Jag och Ainali har lite bilder. Jag laddar upp inom kort.//Hannibal 19 juli 2011 kl. 16.57 (CEST)

Trevligt! Jag upptäckte, efter att jag hade tipsat om detta, att det ju redan fanns en hel del bilder på den där båten Commons:Category:Bounty II (ship, 1960) men ju fler desto bättre! / Elinnea 19 juli 2011 kl. 17.03 (CEST)

Succession för drottningar av Sverige?

I artiklarna om diverse svenska drottningar finns nu successionslådor som anger en tid när de var "drottningar av Sverige". Jag tycker detta är missvisande: Drottning av Sverige är i detta fall en titel för en kvinna som är eller har varit gift med en kung av Sverige; det kan alltså finnas mer än en drottning av Sverige vid ett och samma tillfälle (se t.ex. Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp). Enligt min åsikt bör man endast ha successionslådor när det faktiskt finns ett ämbete som man kan ha en följd av innehavare för, även om det kanske kan ha innehafts av mer än en person samtidigt (som påvar eller romerska konsuler).

andejons 16 juli 2011 kl. 17.59 (CEST)

Så det är inte bara att mallen heter {{Successionsbox}} du invänder mot? - För en disk om det här vill jag minnas att vi redan har haft någonstans, men den har väl försvunnit ner i ngt arkiv ngnstans... (För övrigt tror jag det långt tillbaka har funnits mer än en kung av Svedala åt gången också, vid åtminstone ngt tillfälle.) -- Lavallen 16 juli 2011 kl. 18.16 (CEST)

Jo, jag tycker egentligen att sådana mallar överlag tvingar fram en typ av förenklingar som ofta gör våld på en komplicerad verklighet, men när det gäller kungar, universitetsrektorer och liknande så finns det i i alla fall huvuddelen av fallen efter- och företrädare, så där är våldet mildare. Vad gäller drottningar är värre: det kan finnas flera, eller en, eller ingen drottning samtidigt, men de är inte varandra för- eller efterträdare annat än om de varit gifta med samma kung.

andejons 16 juli 2011 kl. 18.31 (CEST)

Kan det vara Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2010/Mars#Konflikt om successions-boxar jag tänkte på?... -- Lavallen 16 juli 2011 kl. 20.29 (CEST)

Den här diskussionen har vi haft här förut. Det här handlar om successionen av en titel. En drottning och en änkedrottning är inte samma sak. Variationerna i titeln finns just för att särskilja dem från varandra. En änkedrottning var drottningens företrädare liksom kronprinsessan var menad att vara hennes efterträdare. Drottningarna var varandras företrädare och efterträdare oavsett hur långt mellanrum som fanns mellan dem. Det var också frågan om en specifik samhällsposition, och den uppfattades och uppfattas fortfarande i termer av företrädare och efterträdare, oavsett hur man vill definiera den. Framför allt är successionsboxarna ett praktiskt hjälpmedel var syfte är att göra det lätt för alla att hitta information. Om dom inte funnits, skulle alla som velat få reda på vem som var drottning under en period först blivit tvungna att leta upp kungen; sedan ta reda på hans regeringsår; därefter år för giftermål; och slutligen båda parters döds- och födelseår. Allt detta tidsödande besvär slipper man med successionsboxar, som klart och tydligt visar vem som var drottning när och vem som var företrädare och efterträdare. Det gör informationen lätt och en enkel och snabbt åtkomlig, och Wikipedia är trots allt ett uppslagsverk vars själva mening är att ge lättillgänglig och korrekt information. Det vore synd att krångla till allt. Successionsboxarna gör ingen skada. De är bara en metod som gör det praktiskt och lätt att hitta information. --Aciram 17 juli 2011 kl. 02.28 (CEST)

Hela poängen är att det inte finns någon "succession av en titel", eftersom titeln "drottning" inte fungerar på samma sätt som en kungavärdighet eller en engelsk adelstitel. Vill man navigera enkelt kan man bygga en mall för ändamålet, inte hålla på och låtsas som att "drottning" skulle vara någon sorts ämbete.

andejons 17 juli 2011 kl. 20.39 (CEST)

Och exakt vad menar du med att "bygga en mall". {{Successionsbox}} ser i mina ögon väldigt mycket ut som just en mall... -- Lavallen 17 juli 2011 kl. 20.47 (CEST)

Jag håller med andejons. Det finns två system som används parallellt här på wikipedia. Dels successionsboxarna (man ser föregående och nästa) och dels navigationsrutor (man ser alla), exempel på det sistnämnda är Mall:Nobelpristagare i fysik. Jag tycker att navigationsrutorna är helt överlägsna. Man behöver inte klicka sida efter sida utan man kan gå direkt till den person som man tycker verkar vara intressant. Så min åsikt är att de borde helt ersätta alla successionsboxar. Om man nu nödvändigtvis ska behålla successionsboxarna så ska de absolut endast användas där det finns ett klart ämbete. AlphaZeta 17 juli 2011 kl. 21.35 (CEST)

Jag har inget emot att successionsboxarna ersätts av en navigationsruta så fort det finns en sådan. Än har vi inte någon navigationsruta, och tills en sådan finns bör boxarna finnas kvar. Diskussionen om huruvida det finns en succession av en titel är lönlös och blir lätt en oändlig diskussion om tidsödande hårklyverier. Det går inte att komma ifrån att det finns en succession, hur irriterande det än är att det inte fungerar på samma sätt som för en kung. Att som andejons säga: "inte hålla på och låtsas som att "drottning" skulle vara någon sorts ämbete" tycker jag är ett onödigt provokativt sätt att uttrycka sig på. Det är en sådan kommunikationsstil som lätt leder till bråk på wikipedia. Drottningpositionen är unik men existerar trots detta. Den har företrädare och efterträdare hur irriterande det än är att det inte fungerar på samma sätt som i andra fall. Succession, om man med detta ord syftar på företrädare och efterträdare, existerar både när en person ärver, väljs till, eller gifter sig till en titel. Oavsett genom vilken metod man får titeln existerar det en succession. Att det kan finnas långa uppehåll mellan en företrädare och en efterträdare förändrar inte saken. Den person som hade titeln före är trots uppehållet företrädare till nästa person som får titeln. Det finns ingen anledning att försvåra sökandet efter information på wikipedia. Låt boxarna vara kvar tills en navigationsmall finns att tillgå. Det gör ingen skada. Tvärtom hjälper de alla som söker information. --Aciram 17 juli 2011 kl. 21.59 (CEST)

Succession har man när det finns en kontinuitet och det i normalfallet finns en enda post. Det gäller inte för svenska drottningar. Hela pratet om succession och liknande är en fiktion för att ursäkta att man inför en typ av navigationsmall som egentligen är helt olämplig för ändamålet och som slutar med att man får en gröt av märkliga konstruktioner och ordval. SW:s inlägg nedan är vällovligt och jag håller i mycket med, men det hjälper inte när personer som innehaft ett ämbete som "Sveriges drottning" redan uteslutits eftersom längden egentligen inte handlar om Sveriges drottningar utan om personer som varit gifta med Sveriges regenter (oavsett omständigheter). Skapa en navigationsmall om ni vill ha kvar funktionen, för nuvarande konstruktion håller inte.

andejons 18 juli 2011 kl. 08.52 (CEST)

Jo, det gäller för svenska drottningar. En efterträdare är en efterträdare oavsett hur lång vakans som funnits sedan företrädarens tid. De är ändå före- och efterträdare. Att detta gäller en unik position är ingen ursäkt för att försvåra tillgängligheten till information. Det har heller aldrig funnits fler än en enda drottning samtidigt. Som redan sagts ovan är en drottning och en änkedrottning inte samma sak. Tyvärr väljer du att ignorera det argumentet. Jag har svårt att argumentera med dig eftersom din argumentationsstil i mitt tycke är väl arrogant för en konstruktiv debatt. Därför kan jag svara på samma sätt: man kan strunta i att titta på dessa artiklar om det stöter ens känsla för spetsfundigheter och man inte får medhåll för sin synpunkt. Att påstå att meningsmotståndare har en agenda genom att säga: "Hela pratet om succession och liknande är en fiktion för att ursäkta-" är oförskämt. Jag vet bättre än du vad jag själv tycker. Nuvarande konstruktion håller. Den har därför mitt stöd. Ingen annan här har uttryckt stöd för att göra drottningartiklarna svårare att hitta. Jag har inget behov av att skapa en navigationsmall. Om någon annan känner behov av att göra en sådan så accepterar jag den. Boxarna har mitt fulla stöd. Om en navigationsruta skapas har även den mitt fulla stöd. Att göra information svåråtkomlig på wikipedia på grund av spetsfundigheter och semantik har inte mitt stöd och kommer aldrig att ha det. Nuvarande konstruktion håller utmärkt. --Aciram 18 juli 2011 kl. 17.26 (CEST)

Jag har inte lusläst varenda millimeter här, men jag tror att det kan saknas en viktig nyans att ta med i åtanke: Sveriges drottning är och har faktiskt alltid varit ett ämbete för sig som haft en viss politisk roll inom det svenska statsväsendet, som den innehavarande kungen/statschefens hustru. Det har aldrig funnits mer än en person som innehaft den positionen samtidigt. Drottning av Sverige är an annan sak, en hederstitel som Sveriges drottning alltid haft men som även änkedrottningar har fått ha kvar tills de avlidit. Det har ofta funnits mer än en sådan, jag tror vi hade så många som fyra som levde samtidigt en gång. Alltså är det helt orimligt att det kan finnas en successionsbox för Drottning av Sverige medan det är fullt rimligt att det kan finnas för Sveriges drottning. Min personliga åsikt är emellertid att vakanserna mellan de år då det funnits en Sveriges drottning (oftast på grund av hon dött så att kungen inte haft en Sveriges drottning "vid sin sida" under de åren) borde finnas angivna som självständiga tidsperioder i den successionsordningen. Hedviga Eleonora efterträddes med andra ord vid makens död egentligen inte som Sveriges drottning av sin sonhustru utan av Platsen vakant 1660-1680 tills sonen gifte sig. Det tycks mig som ordet "efterträddes" alltså har en ganska omedelbar betydelse. Hoppas jag förklarat detta någorlunda tydligt, hur jag ser på saken. mvh SergeWoodzing 18 juli 2011 kl. 00.39 (CEST)

Jag vet inte om man med förslaget ovan menar att man bör skriva "vakant" i successionsboxen. I så fall bryts successionskedjan och boxarna förlorar sitt navigationsvärde. Då kan man lika gärna ta bort dem helt. Succession är succession oavsett mellanrum. Om jag missförstått den saken ber jag om ursäkt. Att det rådde en vakans ser man enklast genom att se till att det alltid finns årtal för titelinnehavet utsatt i boxen, och det gör det ju för det mesta. Om det i något fall saknas bör man förstås se till att sätta ut det--Aciram 18 juli 2011 kl. 17.30 (CEST)

Jag tycker om successionsboxar och tycker inte det är självklart att ersätta dom med en nav-box. Däremot kan man komplettera en successionsbox med en nav-box även om informationen blir redundant. Successionsboxen talar snabbt om vem som kom före och efter och ger möjlighet att vandra genom en succesion utan att söka upp rätt namn i navboxen. Navboxen å sin sida ger överblick och man kan snabbt hoppa till första eller senaste. Finns det "hål" som gör platsen vakant går det bra att markera det i boxen som en not. Och finns det flera går de att lista också. Om succesionsboxar är lämpligt eller olämpligt för Sveriges drottningar eller för drottningar av Sverige har jag ingen uppfattning om, men "problemen" är möjliga att lösa, även om det blir lite spagetti istället för raka led.--LittleGun 18 juli 2011 kl. 19.01 (CEST)

Instämmer helt. SergeWoodzing 20 juli 2011 kl. 14.06 (CEST)

Kraftig geografisk obalans i urvalet av Sverige-relaterade artiklar

Jag roade mig med att göra några Google-sökningar på förekomsten av vissa ord i svenskspråkiga Wikipedia (och jag vet att Google-sökningar inte ger några exakta mått utan snarare ett hum om storleksordningen) och upptäckte en kraftig geografisk obalans:

- "i Norrland", ungefär 512 resultat
- "i Svealand", ungefär 100 resultat
- "i Götaland", ungefär 139 resultat

- "Norrlands", ungefär 943 resultat
- "Svealands", ungefär 40 resultat
- "Götalands" -"Västra Götalands", ungefär 34 resultat

- "norrländsk", ungefär 129 resultat
- "svealändsk", 1 resultat
- "götaländsk", 2 resultat

- "Norrlands största", ungefär 42 resultat
- "Norrlands äldsta", 12 resultat
- "Svealands största", 1 resultat
- "Svealands äldsta", 2 resultat
- "Götalands största", 5 resultat
- "Götalands äldsta", 0 resultat

Det verkar som att Wikipedia i långt större utsträckning beskriver norrländska företeelser än svea- eller götaländska företeelser, trots att förhållandet, vissa naturgeografiska företeelser undantagna, borde vara tvärtom. Vad kan detta bero på? Varför kan Wikipedia upplysa oss om en av Norrlands äldsta skofabriker, men inte om en av Svealands äldsta skofabriker? Varför får vi veta vilken som är Norrlands största dagstidning, men inte vilken som är Götalands största? /213.113.120.126 18 juli 2011 kl. 12.05 (CEST)

Kanske för att "Götaland" som landsdel saknar "hemkänsla". Jag är född i Småland, men jag skulle nog aldrig säga att jag kommer från Götaland om jag ombads tala om var jag kom ifrån. Däremot har mina grannar här i Ångermanaland inte det problemet, de är nog minst lika mycket Norrlänningar som de är Ångermanlänningar. -- Lavallen 18 juli 2011 kl. 12.09 (CEST)

Antagligen lite fördomar från skribenter som buntar ihop allt från norra Sverige som "i Norrland". Men om det kommer från andra delar av Sverige så är det "i Västerås", "i Sörmland", "i Göteborg", "i Skåne" etc. AlphaZeta 18 juli 2011 kl. 12.13 (CEST)

Jag tror som Lavallen. Begreppet Norrland används dessemellan som ett begrepp för ett större område. Även inom det berörda området används begreppet Norrland som en identitet. Även invånarna i det berörda området kan säga att de är norrlänningar. I övriga Sverige går man mer efter stad eller landskap. Själv bor jag i Uppsala. Här talar vi ofta om Uppsala eller Uppland. Vi är upplänningar. Men vi pratar aldrig om Svealand eller att vi är svear. Samma sak gäller även övriga landskap i Svealand och Götaland. Det är landskapen som skapar identitet och inte landsdel. Så det bör nog vara därför som man kan läsa om vad som är t ex Norrland största tidningar och inte Svealands största tidningar. Nämns motsvarande som berör Svealand så beskriver man hellre landskapets största tidningar. Görtaland är nog förresten ännu mer splittrat. Skåne, Blekinge och Halland har danskt ursprung medan övriga landskap där är mer det traditionella Götaland. Jag vet att man ibland håller isär de fd danska landskapen från övriga Götaland. Så där är det nog ännu svårare att ha en identitet som götar. Så det viktiga är nog att bara Norrland ser landsdelen som en identitet, medan resten av Sverige håller sig till landskapen--Bruno Rosta 18 juli 2011 kl. 12.23 (CEST)

Det finns också skäl som relaterar till geografin. Norrlands inland och Norrlands kusten är etablerade begrepp som inte har motsvarigheter i Svealand och Götaland, då de har kust på "båda sidorna".Yger 18 juli 2011 kl. 12.32 (CEST)

Som en jämförelse till googleberäkningarna ovan så är exempelvis Stockholm internlänkat i över 18.000 artiklar (se:Special:Mest_länkade_sidor), medan länkningarna till Svealand är färre än 1000. Att hänvisa till städer eller landskap förefaller som redan påpekats mer naturligt för södra Sverige. --I99pema 18 juli 2011 kl. 12.54 (CEST)

Det här är ju inget som är Wikipedia-relaterat egentligen. Svealand och Götaland används ju i i stort sett bara i väderleksrapporter. Jag har aldrig hört någon säga "Jag är svealänning" eller "Jag är götalänning, men det är väldigt många beskriver sig som norrlänningar. Fick 58900 googleträffar på "Jag är norrlänning" men bara 1 vardera på "Jag är svealänning" och "Jag är götalänning". För min del så upplever jag inte heller att landskap känns särskilt identitetsskapande, men jag går inte och tänker att jag, som bor på Kungsholmen, är upplänning, men att nån som bor på andra sidan Västerbron är sörmlänning. Vi är båda stockholmare även om Mälaren skiljer oss åt. Vad man ser som "geografisk identitet" är ju något man själv väljer. / Elinnea 18 juli 2011 kl. 14.03 (CEST)

Sockholmarna identifierar nog sig inte efter landskap men jag tror att ute i landet är det nog annorlunda. Anser mig vara Bohusläning och inte Västragötalandsläning. --NERIUM 18 juli 2011 kl. 14.17 (CEST)

Det skiljer sig väldigt mycket från plats till plats. Jag är skåning men har aldrig varit malmöhusing... /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Det är klart jag är Norrlänning, och det oavsett vart jag bor. I de fall jag blir mer geografisk är det länsidentifikation som blir aktuell. "Vi" talar aldrig om landskap. För landskapsidentifikation måste man söka sig söderom Västernorrland skulle jag tro. Det som däremot är vanligt är identifikation med staden: Bodensare, Lulebo, Umebo, Kirunabo, Skeleftebo osv. Det tror jag emellertid är rätt vanligt på de flesta platser. dnm ^{(d | b)} 19 juli 2011 kl. 15.58 (CEST)

Det har gjort försök i flera år på Wikipedia att presentera norrländsk och norrlänning som pejorativa begrepp som norrlänningar inte själva skulle gilla. Se t.ex. [1]. Se Norrland#Norrländsk identitet och kulturell särart för ett försök till mer nyanserad belysning av ämnet. Mange01 20 juli 2011 kl. 23.04 (CEST)

Jag tror att ytterligare ett skäl till skillnaden är storleksberoende. Att tacka den som serverat frukost med frasen "Det var det godaste jag ätit på hela dan" är snarare humoristiskt än smickrande. När man jämför behöver man ha en större jämförelsemängd. När man på motsvarande vis jämför köpcenter, författarproduktion eller idrottsmeriter så behövs det en någorlunda stor befolkningsbas att jämföra med för att det skall bli intressant. Då utgör till exempel Stockholm, Skåne, Västergötland och Norrland ganska likvärdiga storheter (med Stockholm störst och Norrland minst). /Dcastor 20 juli 2011 kl. 23.42 (CEST)

En del av dessa benämningar verkar vara rester från äldre tider, under "ståndstiden". Borgare i städerna var bundna till sina städer, därav stockholmare, malmöit, göteborgare etc. Ute på landet var det annorlunda, där kom man från bygden alternativt landskapet. Grillos exempel på länet Malmöhus visar detta, det är för nytt och indelningen är inte identitetssammanhängande. I äldre litteratur förekommer Norrland som dylik beteckning men avser då Ångermanland och Väster- och Norrbotten tror jag. I Anreps ättartavlor från mitten av 1800-talet nämns t.ex. "Norrland och Lappmarkerna" ang. Henrik Horn af Kanckas 1618, "Grubbsläkten från Norrland" ang. af Grubbens (dock nämns gamla landskapen Hälsingland och Jämtland utan att kallas Norrland) m.m. medan Svea- och Götaland bara nämns i avledningar som Svea/Göta hovrätt, Svea rike etc.90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 05.37 (CEST)

Namngivning av norska kommuner, fylken etc.

Se även Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#Namn på administrativa enheter. --LPfi 23 juni 2011 kl. 22.03 (CEST)

Jag har på sistone ägnat en del tid åt Norge, och snavat över en tämligen inkonsekvent namngivning bland landets kommuner, fylken, stift, kyrkor och dylikt. På norska heter det X kommune, X fylke, X bispedømme och X kirke, men i de flesta fall har efterleden översatts till svenska (X kommun osv.). Det jag retar mig på är att det blir lite "halvöversatt", eftersom svenskan gärna vill ha ett genitiv-s i så fall. Detta har genomförts ibland, men ibland inte (exempel: Kåfjords kommun men Kvænangen kommun; Sør-Hålogalands stift men Tunsberg stift). Vissa kommuner saknar dessutom helt efterleden "kommun", och heter bara exempelvis Drangedal. Det är ett monstruöst arbete att flytta tusentals artiklar, så innan jag börjar så smått undrar jag vad folk säger i frågan. Ska det heta X kommun som det gör i de flesta fall nu, X:s kommun eller kanske X kommune, som på norska? (NE har som jämförelse uppslagsorden Buskerud fylke utan genitiv-s och i kommunfallet Kvænangen utan "kommun".) /jssfrk (d|b) 22 juni 2011 kl. 22.20 (CEST)

Antingen korrekt norska eller korrekt svenska tycker jag. Så översätter vi kommune till svenska ska det också vara genitiv-s. --Ankara 22 juni 2011 kl. 22.23 (CEST)

Jag föredrar svenska för Norge. J 1982 22 juni 2011 kl. 22.26 (CEST)

Finns det inte förresten motsvarande inkonsekvens för nationalparker, många skriver vi nationalpark (hopskrivet som på svenska) men utan -s.--Ankara 22 juni 2011 kl. 22.27 (CEST)

Finns alltid "nationalpark" (på ländernas språk) med i namnet? J 1982 22 juni 2011 kl. 22.29 (CEST)

Jag tycker definitivt att kommuner skall namnges med s-genitiv. Samma problem fanns i Danmark för några år sedan. Då gick jag igenom kommunerna där och flyttade dem som saknade s-genitiv. Men det gäller enbart kommuner vars namn slutar på konsonant. Namn som slutar med vokal skall inte ha s-genitiv. --// jorchr 22 juni 2011 kl. 23.52 (CEST)

Instämmer med föregående! Svenska språkregler bör gälla. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 06.15 (CEST)

Vi bör inte lägga genitiv-s på kommuner på egen hand om det inte finns tydliga källor som visar att det är så just dessa kommmuner brukar skrivas på svenska. Kollar man på Svenska kommuner så ser man ju att en mycket stor del av dem inte heller skrivs med genitiv-s t.ex Ale kommun, Alvesta kommun, Aneby kommun, Arboga kommun, Arvika kommun, Avesta kommun, Borlänge kommun, Botkyrka kommun, Bromölla kommun, Bräcke kommun, Dorotea kommun, Eda kommun, Ekerö kommun, Emmaboda kommun, Eskilstuna kommun, Fagersta kommun, Habo kommun, Haninge kommun, Haparanda kommun, Heby kommun, Hedemora kommun, Herrljunga kommun, Huddinge kommun, Härryda kommun, Högsby kommun etc så jag tycker inte att vi automatiskt bör sätta genitiv-s på norska kommuner när kanske nån tredjedel av de svenska kommunerna inte heller har det. Finns det ett etablerat namn på svenska bör det användas, annars bör man använda det etablerade begreppet på ursprungspråket. / Elinnea 23 juni 2011 kl. 09.49 (CEST)

Regeln i svenska är, som Jorchr skriver ovan, att geografiska namn som slutar på vokal inte tar genitiv-s. Samma sak gäller Uppsala län, Blekinge tingsrätt, Ale gymnasium osv. Självklart ska samma regel följas för de norska kommunerna om vi bestämmer oss för en ändring. /jssfrk (d|b) 23 juni 2011 kl. 10.33 (CEST)

Håller med Elinnea. Wikipedia skall spegla världen inte göra om den. --NERIUM 23 juni 2011 kl. 10.56 (CEST)

Som Jssfrk, det är helt i sin ordning att vi använder svenska namn på de administrativa enheterna, när sådana finns. För amerikanska counties är det dock bäst om de inte översätts, eftersom det svenska ordet för county antyder något feodalt. Angående genitiv-s stämmer den regel som Jssfrk hänvisar till, med ett undantag som bekräftar regeln: Kalmar. Detta eftersom det ursprungligen ska ha hetat Kalmare län osv. /Grillo 24 juni 2011 kl. 04.50 (CEST)

Står lite om det i Myndigheternas skrivregler, sida 14. /Grillo 24 juni 2011 kl. 05.00 (CEST)

Bättre version utan begränsningar i innehåll (pdf). /Grillo 24 juni 2011 kl. 05.09 (CEST)

Men varför använder vi norska bokstäver i rubriker och texter i ett svenskspråkigt uppslagsverk, t ex i Sør-Trøndelag? Den norska bokstav som skrivs ø motsvaras i det svenska språket av ö. Janders 23 juni 2011 kl. 11.06 (CEST)

Eftersom det är ett namn? Vi skriver även Constanţa, Diyarbakır och München, trots att de innehåller bokstäver som inte finns i det svenska alfabetet. /jssfrk (d|b) 23 juni 2011 kl. 11.17 (CEST)

Så här står det på TT-språket: "Tecken för ä och ö som används i egennamn från det nordiska språkområdet bör återges med sina utländska tecken i svensk text. Undantag görs för namn som har en inarbetad svensk form. Hur många sådana namn det finns kan diskuteras, men vi anser det lämpligt att följa Nationalencyklopedin, som gör undantag för de geografiska namnen Köpenhamn och Själland." 81.232.127.31 23 juni 2011 kl. 11.21 (CEST)

I detta fall anser jag inte att vi bör följa äldre encyklopedisk tradition utan vi bör följa moderna svenska skrivregler. Man kan tänka sig fler undantag vad gäller geografiska namn (Tröndelag skulle kunna vara ett, Helsingör definitivt ett annat) men NE:s begräsningar vad gäller Norden ser rimliga ut. Inte heller beträffande "Venedig" följer jag Ugglan, som faktiskt använder "Venezia", vilket i mina ögon ser märkligt ut i en svensk text. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 14.51 (CEST)

Vänta lite, varför ens överväga att använda 100 år gamla språkregler framför dagens? Och jag ser inte varför just Helsingör skulle vara ett undantag. De enda etablerade svenska namn på platser i Danmark och Norge är väl just Själland och Köpenhamn, plus Kattegatt, men det känns inte relevant i sammanhanget. Bara för att ändelsen -ör förekommer även i Sverige (i gamla danskbygder då...) så betyder inte det att de orter som heter något på -ör i Danmark ska använda sig av svenska tecken. Se även Talk:Dragör. /Grillo 24 juni 2011 kl. 04.42 (CEST)

Jag instämmer i Grillos resonemang. Vad gäller personnamn anser jag det vara självklart, vad gäller ortnamn ser jag fler undantag som möjliga, men jag förespråkar dem inte. Vad som är etablerat svenskt språkbruk ser jag dock inte som fastställbart utan vidare. Jag vill hävda att det alltjämt är vanligt att ersätta "ø" med "ö". Fernbom2 29 juni 2011 kl. 10.40 (CEST)

Så vad tycker vi?

Jag gör en ny rubrik här, eftersom diskussionen har avstannat och till stor del kom att handla om något annat än ursprungsfrågan. Det verkar vara en viss övervikt för att ändra X kommun till X:s kommun, vilket jag tror är riktigt, men i fråga om fylken, stift, kyrkor och andra liknande företeelser har ingen uttalat sig.

Jag skickade en förfrågan till Språkrådet om saken, och fick detta till svar:

Rekommendationen är att översätta namnen på förvaltningsenheter och geografiskt baserade administrativa enheter i andra länder.

Det kan finnas sådana enheter i andra länder som avviker mycket i funktion och uppdelning från svenska enheter. Det går därför inte alltid att använda en namnet på en motsvarande svensk enhet i översättningen. Men för norskans kommune, fylke, och bispedømme kan man använda namnen på motsvarande svenska enheter i översättningen och skriva t.ex. Drammens kommun, Telemarks län och Tunsbergs stift.

• Bör Årdal gamle kirke bli Årdals gamla kyrka? Jag tycker spontant att det vore mer tydligt. Alla vet inte att kirke betyder 'kyrka'.
• Bör Telemark fylke bli Telemarks fylke/Telemarks län? NE har Telemark fylke, och jag tycker nog att de norska formerna är bättre.
• Bör Tunsberg stift bli Tunsbergs stift? Det tycker jag. Det heter Tunsberg bispedømme på norska, så samma regler som för kommunerna bör tillämpas.

/jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 10.34 (CEST)

Jag ställer mig bakom förslag ett och tre. Vad gäller fylkena är det knivigare. Vi bör inte använda ordet "län", eftersom det norska ordet har gammal hävd i svenskan. Men jag tycker nog att vi borde ha genitiv-s efter de vanliga reglerna. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.11 (CEST)

Fylke är inte bara etablerat på svenska, ordet är också med i SAOL och därmed är formen Telemarks fylke helt oantastlig språkligt sätt. --Ankara 2 juli 2011 kl. 11.40 (CEST)

Ja, det torde vara den bästa svenska översättningen av "Telemark fylke". Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.43 (CEST)

Orden stift och biskopsdöme/bispedømme finns på både svenska och norska och samma betydelse på de båda språken. Fram till 1919 användes stift även i Norge men till skillnad från Danmark och Sverige bytte man ut det i Norge 1919 och ändrade till biskopsdöme (samtidigt som man ersatte Amt med Fylke). Så ska det försvenskas här borde det kanske vara biskopsdöme och inte stift.--Ankara 2 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

Det vore tänkbart, men ordet är synnerligen ålderdomligt på svenska. Jag skulle dock inte motsätta mig förslaget utan ställer mig neutral. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.59 (CEST)

Diskussionen här tycks tyvärr inte anknyta till den nyligen förda på Wikipediadiskussion:Namngivning av geografiska artiklar#Namn på administrativa enheter trots länk. Jag lägger därför in mitt inlägg från den 28 april 2011 också här på Bybrunnen.

• Några synpunkter vad gäller norska kommuner och fylken. Först kommuner. Det finns tre alternativa namnformer: a) Utan kommun Bærum - som de gör på bokmåls-wp mfl wikier. b) Norsk nammform - Bærum kommune som på nynorsk-wiki eller c) svensk namnform med genitiv - Bærums kommun. Den för stunden vanliga varianten Bærum kommun är alltså inte lämplig. Fall a) får problem när kommun och stad/tätort har samma namn. Se exempelvis no:Halden där det är svårt att veta vad i artikeln som gäller staden. För min del står därför valet mella b) och c). Om vi väljer svensk namnform, är det då alltid klart hur kommuner som slutar på vokal ska hanteras? Exempelvis Sandøy eller Nore og Uvdal.
• Vad gäller fylkena är det mycket enklare. Ända sedan de bildades 1919 har norsk namnform använts i svenska uppslagsverk som Nordisk familjebok, Svensk uppslagsbok och Nationalencyklopedin. Jag föreslår att vi fortsätter i den traditionen.

Det var allt. Hoppas slippa se en ändring av fylkesnamnen. Varken till Telemarks län enligt någon på Språknämnden, eller Telemarks fylke enligt några användare ovan. /rrohdin 4 juli 2011 kl. 15.09 (CEST)

Inastämmer med rrhodin beträffande fylkena. Det norska skrivsättet får här anses så välkänt och etablerat även i svenskan att det följer POMMF att använda det. /FredrikT 4 juli 2011 kl. 16.08 (CEST)

Det verkar som att det enklaste vad gäller vokaländelser är att göra som i svenskan och låta bli genitiv-s. "Nore og Uvdal" ser jag inte riktigt problemet med, eftersom vi sedan ett antal år tillbaka normalt sätter genitiv-s på hela enheten, dvs "Nore og Uvdals kommun" (og bör vi inte översätta eftersom det är en del av namnet). Vad gäller fylken kan man mycket väl behålla ordet "fylke", men jag ser inte riktigt varför man skulle låta bli genitiv-s där. Vad är resonemanget bakom det? Att behålla fylke är ju för att det även är ett vanligt svenskt ord. Jag ser dock inget större problem att ersätta fylke med län, eftersom Språkrådet verkar rekommendera det. /Grillo 4 juli 2011 kl. 16.43 (CEST)

Hellre "Telemark fylke" än "Telemarks län" är min uppfattning. Men jag förstår fortfarande inte varför vi skall avstå från genitiv-s på svenska. Är det verkligen allenarådande i alla svenskspråkiga källor? Fernbom2 8 juli 2011 kl. 11.16 (CEST)

Förslag 1 och 3 tycks vi vara överens om, så jag ska se om jag får tid att flytta enligt dessa snart. Kommunerna blir ett styvare jobb, och fylkena får ligga kvar så länge. /jssfrk (d|b) 22 juli 2011 kl. 10.23 (CEST)

Svenskspråkiga Wikipedia på Twitter

Det här är bara en idé som flög i mig för tio sekunder sedan. Jag vet inte hur många wikipedianer här som twittrar, men jag satt och tänkte att det saknas en hashtag för svenskspråkiga Wikipedia. Det skulle vara kul att läsa korta kommentarer från läsare och skribenter. Och så tänkte jag vidare och insåg att vi ju även skulle kunna skapa ett officiellt Twitter-konto. Fördelarna tänker jag mig skulle vara att 1) det är kul, 2) det skulle ge uppmärksamhet, 3) det skulle skapa en ny kanal för oss att nå ut med information och 4) det skulle skapa en ny kanal för folk att nå oss på. Det finns redan ett officiellt Wikipedia-konto men det är på engelska och verkar mest ta upp torra tekniska saker och sådant som har med den engelska upplagan att göra. Jag ser framför mig tweets som "Nu har vi nått 1000 utvalda artiklar", "Nu finns det en halv miljon svenska artiklar att läsa på Wikipedia" eller "Artikeln om argentinsk backhoppning har blivit utsedd till en utmärkt artikel". Så vad tycker ni? Popperipopp 6 juli 2011 kl. 03.27 (CEST)

Angående sidofrågan om hashtag föreslår jag #svwp. Popperipopp 6 juli 2011 kl. 03.34 (CEST)

Vore kul, men jag ser vissa fällor. A) Vem bestämmer vad som ska stå i "vår" twitter? Är det en representant från wp, ett projekt på wp, en omröstning likt wp:aab? B) Vem har tillgång till inloggningen (användarnamn & lösenord)? En admin, en byrokrat, en/flera i det eventuella projektet? Kan man lita på den personen? SVWP kan ta stor(?) skada om kontot kommer i fel händer. – GeMet [diskussion] 6 juli 2011 kl. 03.59 (CEST)

Wikisource har (hade) en twitterbot. (Död sedan januari.) Den fungerade genom att en mall med "nya texter" fylldes med material, varur twitterboten hämtade material att publicera. Mallen med nya texter på förstasidan uppdateras fortfarande, även om boten somnat in. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 08.20 (CEST)

Wikimedia Sverige finns redan på @WikimediaSE 81.232.127.31 6 juli 2011 kl. 12.04 (CEST)

Se där ja! Då var det väl inget då :) Vet någon vem det är som sköter det kontot? Popperipopp 6 juli 2011 kl. 12.27 (CEST)

Kan tänka mig att det är Ainali som sköter wmse:s twittrande. En bot som twittrade ut "visste du att", "aktuell artikel" och "utvald artikel" hade iofs varit fint. Kanske skulle orka plita ihop något sådant. /^Fluff?_Fluff! 6 juli 2011 kl. 12.42 (CEST)

Ja till vardags är det oftast jag som twittrar på det kontot. Brukar försöka få med alla artiklar som blir utnämnda på olika sätt (även i FB-gruppen som alla kan skriva i). Jag brukar använda #wikipedia (som i övrigt är rätt skoj att följa). Jag skulle istället för att ha ett svwp konto föreslå att man twittrar som sig själv och taggar med antingen #svwp eller #wikipedia, det är ju lika lätt att följa sökningar som konton. --Ainali 6 juli 2011 kl. 19.44 (CEST)

Skulle gjort min research först. OK, bra att veta om det här i alla fall. Tackar! Popperipopp 7 juli 2011 kl. 01.10 (CEST)

Problemet med att göra någonting som Wikipedia, snarare än som wikipedian, är att det är så lite vi faktiskt är överens om. Däremot tycker jag att det är väldigt bra om fler wikipedianer pratar Wikipedia på andra ställen. /Julle 7 juli 2011 kl. 01.12 (CEST)

Wikipedia har ju en Facebooksida, hur fungerar den? Borde det inte vara samma sak med twitter då? MVH Vit Platina ^(B) _(D) 7 juli 2011 kl. 10.39 (CEST)

Jag ogillar webbsidor där det är oklart vem som ligger bakom och vem som ansvarar för dem. Vad jag ser (som facebook-okunnig) kunde det vara någon enskild person som (i ärligt uppsåt) satt upp sidan. Vem kan uppleva sig ha befogenhet att grunda sidan? Jimbo? WMF? Någon grupp på meta eller på en-wp? --LPfi 8 juli 2011 kl. 05.31 (CEST)

På infosidan talas det om WMF i vi-form. Wikipedias nätvaro överlag has hand om av stiftelsens PR-avdelning, tänker jag mig - inget konstigt i det (det är ju också stiftelsen som äger varumärket). Plrk 22 juli 2011 kl. 01.27 (CEST)

Anglosaxisk

Ordet anglosaxisk betyder inte engelskspråkig, utan syftar på de germanska folk som på 400-talet invaderade Storbritannien efter att romarna hade dragit sig tillbaka. Deras språk kallas för anglosaxiska eller fornengelska och övergick i medelengelska efter normandernas övertagande 1066. Att referera till engelska som anglosaxiska eller till engelsk kultur som anglosaxisk är lika logiskt som att referera till svenska som fornnordiska eller till skandinaver som vikingar.

Man kan argumentera för att detta är accepterat och att till exempel (det enligt mig fluffiga) uttrycket "den anglosaxiska världen" är vedertaget. Det finns dock en poäng med att uttrycka sig precist och entydigt i ett uppslagsverk.

Den som har vill får gärna hjälpa till att rensa upp: Special:Länkar hit/Anglosaxisk. –CÆSAR 21 juli 2011 kl. 13.38 (CEST)

Det ligger säkert något i att anglosaxisk ofta används oprecist eller motstridigt, men det behövs ibland ett samlande ord för den kultursfär som består av Storbritannien, dess förra dominier och de länder som delar stadsöverhuvud samt USA, på samma sätt som man kan tala om den frankofona kultursfären. NE skriver f.ö. "anglosaxisk, som avser anglosaxarna eller engelskspråkiga länder", så det får nog anses etablerat. /Ascilto 21 juli 2011 kl. 18.59 (CEST)

Det är ändå problem med att länka till (och för den delen att skriva) anglosaxisk eftersom det inte finns något där som ger intrycket av att det i vissa fall syftar på ett modernt språk- och kulturområde. Det finns en artikel om anglosfären. Är det det som avses när folk länkar till anglosaxisk? –CÆSAR 22 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Anglosfären var ett nytt ord för mig, men en snabbkoll visar att det bland annat används av Forskning och Framsteg. Det är absolut ett bättre och mer precist ord. En förgreningssida för anglosaxisk skulle vara en bra lösning, samt lite jobb med att ersätta anglosaxisk i betydelserna engelskspråkig, kultur och samhälle under anglofil påverkan osv med anglosfär. /Ascilto 22 juli 2011 kl. 15.56 (CEST)

Förgreningssidan finns nu (tidigare var uppslagsordet anglosaxisk en omdirigering). Förbättra gärna beskrivningarna av alternativen. --LPfi 22 juli 2011 kl. 20.06 (CEST)

Bannertesting WMF/WMSE

Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige ska idag mellan kl. 8 och 9 kör en först kort systemtest för nästa årets insamlingskampanj. Det innebär att alla anonyma användare på svensk och engelskspråkig Wikipedia med en svensk IP adress ska se en banner som länkar till WMSEs nytt donationshanteringssystem, för inloggade användare finns ingen sklillnad. Mer information finns på meta och Wikimedia Sveriges Blogg. --Prolineserver 22 juli 2011 kl. 19.04 (CEST)

Veckans tävling Författare

Hej! Delta gärna i veckans tävling Författare! B.Odins 19 juli 2011 kl. 17.55 (CEST) Wikipedia:Veckans tävling/Författare

Titta gärna in på veckans tävling. Det finns så många intressanta författare som nu får förbättrade eller helt nya artiklar. B.Odins 21 juli 2011 kl. 17.41 (CEST)

Nu är det drygt ett dygn kvar av tävlingen. Delta gärna! Många artiklar om författare har klara förbättringspotential och en del kan säkerligen skapas nya utifrån relativt lättillgängliga källor. Titta in för att hitta uppslag att arbeta med. Vänligen B.Odins 23 juli 2011 kl. 18.39 (CEST)

Faktaomfartyg

Tidigare i somras diskuterades länkröta för källan faktaomfartyg.se under rubriken Fartygsartiklar. Webbplatsen verkar att ha återuppstått med ny adress, www.faktaomfartyg.nu istället för .se (det var många som använt webbplatsen och bett om att den skulle fortsätta).

Det borde alltså gå lätt att med bot få länkarna funktionella igen; då var det tal om att hitta sidorna hos arkiveringstjänster, nu gäller det bara att byta domännamnet. Viss försiktighet krävs väl som alltid så att nya länkar inte går till felaktiga eller icke-existerande sidor, men filträdet verkar att ha bibehållits. På enwiki rättar AvicBot länkarna.

(Och ni som själva grundar webbplatser: se till att domänen registreras i ert, inte webbhotellets namn, så kan ni byta företag utan att byta adress).

--LPfi 22 juli 2011 kl. 19.59 (CEST)

Har uppdaterat alla länkar i huvudnamnrymden. Kvarstår gör åtta länkar från övriga namnrymder. /^Fluff?_Fluff! 23 juli 2011 kl. 01.59 (CEST)

Vilka som återstår framgår av Special:Länksökning/*.faktaomfartyg.se. --MagnusA 23 juli 2011 kl. 14.07 (CEST)

Fixade f.ö. ett par stycken, de på kategori- och portalsidorna. --MagnusA 23 juli 2011 kl. 14.17 (CEST)

Jag gjorde även ett verktyg för några månader sedan som räknar länkar på olika Wikis och om man kollar med det så ser det ut som att även FIWP och NOWP har många länkar till siten. {{Sertion|♥}} 23 juli 2011 kl. 14.13 (CEST)

Tyskt dubbel-s (ß)

Bör tyskt dubbel-s (ß) ersättas med ss på svenskspråkiga Wikipedia? Åsikter från fler användare önskas på Wikipediadiskussion:Återgivning av främmande språk#Tyskt dubbel-s. /Annika 23 juli 2011 kl. 14.13 (CEST)

Evighetsdebatter och självkritik

Diskussion flyttad till Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia#Evighetsdebatter och självkritik. Handlar mycket litet om uppslagsverket. --MagnusA 23 juli 2011 kl. 22.00 (CEST)

Notera att diskussionen flyttats eftersom jag uttryckt missnöje över återkommande konflikter med Användare:WeRon och velat få fler synpunkter på frågan för att undvika framtida dispyter.

Peter ^Isotalo 23 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)

Ni tycker inte att det har spårat ur lite när ni redigeringskrigar på Bybrunnen? Lägg ner det här nu, det är bara pinsamt. /Grillo 23 juli 2011 kl. 23.36 (CEST)

Snart ny vecka, skriv om ett hav eller en sjö

Nu är det snart ny vecka och en ny veckans tävling startar, denna gång en geografitävling med fokus på hav och andra vattenansamlingar och saker som finns i dem. Välkomna att delta, anmäler sig som deltagare gör man på tävlingssidan. Vill någon lägga upp tävlingen som aktuell tävling på måndag morgon så säger jag tack, eftersom jag inte kan göra det förrän efter jobbet. Mvh, Höstblomma 24 juli 2011 kl. 19.49 (CEST)

Fler utvalda artiklar

Svenskspråkiga Wikipedia har idag 619 utvalda artiklar, vilket utgör ungefär 0,15% av alla artiklar. Vi borde ha väsentligt fler bra och utmärkta artiklar och ett långsiktigt mål borde vara att komma upp i 1%. Dit är det långt kvar, men låt oss börja med 0,2%, det vill säga omkring 800 artiklar. För att nå dit behöver fler artiklar nomineras. Just nu är det ganska tomt på nomineringssidan, så jag vill uppmana till att söka efter lämpliga artiklar och nominera dem på WP:Artikelnomineringar. Samtidigt passar jag på att uppmana till röstning på de artiklar som ligger för nominering/avnominering just nu.--Historiker 21 juli 2011 kl. 18.35 (CEST)

Nomineringssidan har verkligen låg aktivitet. Det finns till exempel en kandidat från 19 maj med 3 röster. --Petter 21 juli 2011 kl. 22.51

Jag har märkt att när några eldsjälar arbetar där blir allt mer aktivt. När jag var aktiv där var nomineringshastigheten hög. När Yvwv var aktiv där samma så, precis som med Ace90, och så vidare. Om alla tänker på att vara lite aktivare där kanske det blir bättre. Angående det Historiker skrev - jag tycker att de flesta av de rekommenderade håller för bra, bara att de inte nominerats. Det behövs betydligt fler bra artiklar. Dock ser jag det som att det bör finnas betydligt fler bra än utmärkta artiklar. Tanzania 23 juli 2011 kl. 15.06 (CEST)

Och detaljgranskning kanske ligger på en del som kan få hjälp? B.Odins 24 juli 2011 kl. 14.29 (CEST)

Och jag som tittar på artiklar som rör litteratur kan ana att en hel del utvalda artiklar skulle kunna bli av med sin utvaldhet om de granskades på nytt. Två som är i riskzonen nu är Astrid Lindgren och François-René de Chateaubriand, och det finns säkert fler om det börjar granskas och lyftas upp till ytan. B.Odins 26 juli 2011 kl. 20.42 (CEST)

Förutom den låga aktivitetsgraden på WP:AN har vi även problem med WP:AIVPN. Jag har kommit med några förslag som gärna får kommenteras. Popperipopp 27 juli 2011 kl. 01.38 (CEST)

Jag tittade lite snabbt, har svårt att tycka något genomfunderat just nu eftersom jag aldrig tittat på den sidan förut. Finns det någon stor anledning till att inte slå samman Artiklar i vänta på nominering med Detaljgranskning? De verkar lida av liknande dilemman och innehåll. B.Odins 27 juli 2011 kl. 17.26 (CEST)

Jag föreslår i stället i sådana fall att slå ihop detaljgranskning och artikelnomineringar. De fyller egentligen samma funktion, förutom att ingen detaljgranskar längre. Många artiklar genomgår en grundlig detaljgranskning på artikelnominering. Tanzania 27 juli 2011 kl. 17.29 (CEST)

Jag tänker att nomineringssidan kunde flyta bättre om man faktiskt kunde ta ställning direkt vilket kriterium artikeln uppfyller. Det är ju bra med kommentarer som leder till förbättring men röstningsprocessen kanske blir för gungig? I dagsläget skulle jag vilja veta hur fler ställer sig till att ha granskning för sig och röstning för sig. Det är nog också så att det är inte en enkel lösning på att öka aktivitet och genomströmning på de sidor vi nämner här. B.Odins 27 juli 2011 kl. 17.35 (CEST)

Jag är visserligen inte så aktiv på AN, men ska inte artiklarna på "artikelnominering" vara praktiskt taget färdiga för nominering? Bearbetningen hör väl hemma på "i väntan på"? Å andra sidan i och med att det tydligen inte händer så mycket förrän vid "artikelnominering" så kanske alla tre ska slås samman? --MagnusA 27 juli 2011 kl. 17.38 (CEST) (praktiskt taget är tillagt efter att B.Odins svarat nedan. --MagnusA 27 juli 2011 kl. 18.07 (CEST))

Det är så jag tänker i grunden. Den artikel som läggs in på Artikelnominering ska bara röstas på. Kanske ska man i såfall vara petig och lägga in länk till den version som är aktuell när den läggs in. Då är det bara att läsa, begrunda och ta ställning som gäller på Artikelnominering. En annan sida med typen "i väntan på", detaljgranskning, "hjälp mig" skulle leda fram till en artikel som sedan kan nomineras. Det skulle kanske göra att det blir tydligare av vad som förväntas av en användare som besöker respektive sida? B.Odins 27 juli 2011 kl. 17.47 (CEST)

Nej de som läggs in på artikelnominering ska det röstas på. Då är de redo för det. Praktiskt taget står det väl inget om. Sen är det ju en annan sak att alla artiklar kan utvecklas och förbättras även om de skulle bli märkta "utmärkt".

Jag tolkar er som att själva innehållet i sidorna för nominering och "i väntan på" ska behållas men att de eventuellt kan slås ihop till en sida med fler rubriker. Det kanske det finns fördelar med. I väntan på ytterligare kommentarer börjar jag arbeta om AIVPN i enlighet med mitt förslag. Det påverkar ju inte frågan om eventuell ihopslagning. Popperipopp 27 juli 2011 kl. 19.02 (CEST)

Förlåt Popperipopp. Gör det du tänkte. Kanske blir det världens flyt. Jag menar inte att något ska slås samman med Artikelnominering. Om du nu skulle ha råkat förstått det jag skrev så. Jag undrade om Artiklar i väntan på nominering kunde slås samman med Detaljgransknig. Eftersom de i mina ögon verkar ligga väldigt nära varandra och båda har rätt låg aktivitet. Då kanske Artikelnomiering-sidan kunde bli mer renodlad röstning och vara lättare att ta till sig. B.Odins 27 juli 2011 kl. 19.06 (CEST)

enwikisource

"Obelix"-kontot där tillhör inte mig och jag fick det inte när jag frågade för några års sedan, men nu borde SUL-utvecklingen gått så långt att de inte längre vägrar kontot väl? Kan någon hjälpa mig med kontakten med byråkraterna där, kanske en byråkrat härifrån? Obelix 26 juli 2011 kl. 19.05 (CEST)

Det verkar inte finnas sida för att begära namnbyten, men av loggen framgår att verkar vara två användare som genomför dom där. Enklast är nog att lämna en begäran på någon av deras användardiskussioner och lägga in en bekräftelse på din diskussionssida här att du vill genomföra övertagandet.--Ankara 26 juli 2011 kl. 19.40 (CEST)

En autopatrullerare på enws har lagt en begäran. -- Lavallen 26 juli 2011 kl. 19.48 (CEST)

Tack för hjälpen! Jag har lagt in en bekräftelse på diskussionssidan här och lagt in en diff på hennes. Obelix 27 juli 2011 kl. 01.57 (CEST)

Verkshöjd

Till de som tvivlar på att det finns något som heter konstnärlig verkshöjd, se gärna detta glädjande beslut. /Grillo 27 juli 2011 kl. 16.38 (CEST)

Nyheten från BBC News. Det rör sig även bara om i Storbritannien och uttryckligen inte i USA. {{Sertion|♥}} 27 juli 2011 kl. 16.49 (CEST)

Som hobbyupphovsrättsnörd skulle jag gissa på att det är samma princip här som gör det tillåtet att fotograferar till exempel bilar, leksaker och andra produkter och fortfarande behålla ägandeskrapet av motivet. {{Sertion|♥}} 27 juli 2011 kl. 16.56 (CEST)

Makarska riviera - en särskrivning?

Hej! Vänligen se följande diskussion: Diskussion:Makarska rivieran Vad anser du/ni? --Tromber 27 juli 2011 kl. 19.16 (CEST)

De tre aktuella artiklarna (igen)

När jag idag efter några dagar åter läser igenom artiklarna så tycker jag de blivit sämre och i relation till motsvarande redovisningar i media blivit klart sämre. Ingresserna är inte uppställda enligt standard, artikelstrukturen är svag och namnsättningen är tveksam (och varför har namnändring redan genomflörts som än mer ökar förvirringen). Substansinnehållet är en blandning av korrekt fakta och fluff, den är full av skrivningar med dålig distinktion mellan "vad som sagts" och vad som är officiellt verifierade fakta, och väldigt mycket av nu inaktuell info (som att det misstänktes (är det ett fakta?) Al queida låg bakom bomben de första timmarna). Naturligtvis behöver alla tre arbetas över samordnat för att få till en bas som kan hålla lite mer än dagen, men frågan är hur detta bäst kan ske? Själv vill jag absolut inte ge mig in i de tre, då de är getingbon av olika personer som känner för att lägga in just sitt strå av vad de läst och då jag känner källäget fortfarande är mycket svagt. Kan en mindre grupp av mycket erfarna ge sig på dem eller bör vi ändå låta det gå några dagar till innan vi sätter in operationsknivarna?Yger 27 juli 2011 kl. 16.00 (CEST) (En:Wp versionerna verkar för övrigt vara bra)

Enligt mig så har eng:wiki totalt misslyckats med att vara kritiska till källorna som de hänvisar till. Speciellt vad gäller ABB:s egenskrivna biografi och planeringen inför dådet som till de i stora delar helt okritiskt använder. Visst skulle sv:wikis tre artiklar kunna stramas upp - men ur ett faktahänseende tycker jag att sv:wiki har skött sig ok med tanke på den extremt uppskruvade situationen. Jag är fortfarande övertygad om att en sammanslagning av utöyaartikeln och bombartikeln skulle resultera i en mer konsekvent och stringent artikel. --AHA 27 juli 2011 kl. 16.49 (CEST)

Allt ändras anabbt - så här kommer en brasklapp. Jag anser att denna redigering försämrade inledningen avsevärt. --AHA 27 juli 2011 kl. 17.01 (CEST)

Det skulle vara fint med lite fler åsikter angående möjlig ihopslagning av två av artiklarna. SE HÄR -> Diskussion:Massakern på Utøya#Ihopslagning --AHA 28 juli 2011 kl. 21.51 (CEST)

Hjälp med persondata

Söker dödsdatum för Alexandra Gjestvang, kvinnan som tog körkort 1907 och var därmed fösta kvinnan i landet. Skriv direkt in i artikeln. Tack på förhand. --Holger.Ellgaard 28 juli 2011 kl. 11.35 (CEST)

Klart...(Sveriges Dödbok är en sekundärkälla så kan vara felaktigt)-Josve05a (d) 28 juli 2011 kl. 12.54 (CEST)

Tack för hjälpen! --Holger.Ellgaard 28 juli 2011 kl. 22.31 (CEST)

Nästa veckas åtgärdstävling

Nästa vecka (fr.o.m. måndag) är det dags för den andra åtgärdsmallstävlingen. För att ingen ska bli missnöjd med eventuella domslut, vill jag att så många som möjligt tittar igenom reglerna och kommer med förslag på regeländringar, på tävlingens diskussionssida, för att göra den så rättvis som möjligt. - Green Yoshi (^d_b) 28 juli 2011 kl. 14.21 (CEST)

Recept

Jag sitter här och läser lite olika artiklar och försöker komma på hur jag ska börja bli mer aktiv i Wikipedia. Det slog mig när jag var inne och kollade på Köttbullar att det inte står några recept på några av sidorna med mat. Är det ett medvetet val, eller är det ett område som man skulle kunna bygga vidare på... Jag vet att det finns tusen olika recept på att göra köttbullar, men skulle man inte kunna skriva ut ett basrecept, t.ex. från Stora Kokboken och därmed åtminstone ge läsaren ett exempel på ett recept...

Eller är jag helt ute och cyklar?
Jinxey 28 juli 2011 kl. 18.17 (CEST)

Det finns förmodligen tiotusentals recept på köttbullar - och vad som kan kallas "basrecept" har också varierat. Vad wikipedia inte är nämns kokbok. Däremot kunde man gott skriva en historik över köttbullarna, där man beskriver olika lokala varianter, och hur köttbullsrecepten utvecklat sig över tid.--FBQ 28 juli 2011 kl. 18.32 (CEST)

På Wikipedia platsar inte recept, men däremot gör de det på Wikibooks. Här är till exempel köttbullarna - Green Yoshi (^d_b) 28 juli 2011 kl. 18.44 (CEST)

Vad roligt att du funderar på att bli mer aktiv på Wikipedia! Att recept inte finns med i artiklarna är precis som du misstänker ett medvetet val från artikelskribenternas sida. Wikipedia är ett uppslagsverk, och recept är ett exempel på just sådana saker som inte anses passa in i uppslagsverk (se även Wikipedia:Vad Wikipedia inte är). Däremot passar t.ex historik kring olika maträtter och beskrivningar av lokala varianter bättre in. Hoppas du hittar något du vill skriva om! Pavl 28 juli 2011 kl. 21.33 (CEST)

Som nämnts ovan är wikibook bra om man vill skriva recept, men vill du engagera dig mer på wikipedia så går det att skriva artiklar om olika länders maträtter, vad de brukar använda mm. matkultur helt enkelt, som i artikeln Amerikanska köket. Längst ner i den artikeln finns en mall med många röda länkord på länder som ej har artiklar om sin mat. Jag misstänker detsamma gäller för alla länder. MVH Adville 29 juli 2011 kl. 13.12 (CEST)

Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder

Nu är månadens snart slut och det är dags att rösta på månadens bästa bild på Wikipedia:Månadens nyuppladdade bilder.--Ankara 29 juli 2011 kl. 17.15 (CEST)

Radering av tidslinjer över världens historia

Av respekt för skaparen av artiklarna vore det bra om några fler uttalar sig om deras existens innan de snabbraderas. Jag tolkar det dock som att konsensus för radering redan råder. Diskussionen återfinns här. Användaren har också en egen hemsida med motsvarande innehåll på http://hem.bredband.net/tibhaj/ . Debatt om sidornas utformning och relevans har förts på flera diskussionssidor. De sidor det gäller är dessa:

• Tidslinje över världens historia 1900–1950
• Tidslinje över världens historia 1950–2000
• Tidslinje över världens historia 2000–2050

Rex Sueciæ 29 juli 2011 kl. 17.44 (CEST)

Tack för att du uppmärksammade mig om detta. Svarade på de senaste inläggen. / då.nu 30 juli 2011 kl. 00.46 (CEST)

Vad menas med "heltäckande källor"?

Jag funderar på vad som menas med "heltäckande källor". Jag förstår inte vad som menas när jag läser det begreppet. Finns det några som kan hjälpa mig att förstå? B.Odins 27 juli 2011 kl. 17.28 (CEST)

Jag tolkar det som att det är källor som tillsammans täcker en hel artikel, och inte bara en del av den. / Elinnea 27 juli 2011 kl. 17.37 (CEST)

Tack. Men det måste vara rätt ovanligt att det finns heltäckande källor för artiklar som har material från många olika källor? B.Odins 31 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

Använder man tillräckligt många källor så bör det gå att täcka hela artikeln. / Elinnea 31 juli 2011 kl. 12.05 (CEST)

Namn på fotbollsförbund

Här finns en diskussion om namnbyte på samtliga fotbollsförbund som jag gärna ser fler röster i. Just nu står de olika förbunds sidor på sitt egna språk (Magyar Labdarúgó Szövetség, Fédération Calédonienne de Football, Federata Shqiptare e Futbollit mm.)// Maurizio 30 juli 2011 kl. 23.47 (CEST)

Återskapade sidor

Efter lite trixande har jag nu lyckats skapa en sida för Återskapade sidor.

Sidan innehåller sidor som nyligen skapats, och som tidigare raderats, och där de raderade versionerna fortfarande är raderade. Urvalet är sidor som är opatrullerade och inte redigerade av administratörer eller tillbakarullare.

Jag tar gärna emot feedback på om det här är en användbar sida och om det går att förbättra den på ngt sätt. -- Lavallen 19 juli 2011 kl. 21.27 (CEST)

Diskussionssidor behöver nog inte vara med. Blir en diskussionssida raderad är det pga klotter, en senare återskapning behöver inte vara oseriös. Tittade på de raderade versionerna på diskussionssidorna som är med på sidan, alla var klotter. Thoasp 20 juli 2011 kl. 08.20 (CEST)

Håller med Thoasp. Låt listan gälla artiklar så blir det mer överskådligt, annars är det bra. Adville 20 juli 2011 kl. 11.59 (CEST)

Jag har tagit bort ns-1 nu. Min tanke var inte att sådana versioner skulle återställas, (för jag är medveten om att det är bara klotter i raderade diskar) utan att en sida som har samlat på sig en odisk, sannolikt gör det igen. -- Lavallen 20 juli 2011 kl. 20.00 (CEST)

Ett gott initiativ! Calandrella 20 juli 2011 kl. 20.34 (CEST)

Men behöver versioner som bara varit rent trams vara med? J 1982 1 augusti 2011 kl. 00.42 (CEST)

Aktuella händelser

Efter explosionen i Oslo 2011 har det åter igen dykt upp en ny diskussion om SvWp:s hantering av aktuella händelser. Mot bakgrund av att detta är en återkommande diskussion, varje gång en artikel skapas strax efter att någonting har inträffat, så tycker jag att vi behöver en principiell diskussion om saken. Förhoppningsvis kan det mynna ut i nya och mer detaljerade riktlinjer. Jag vet inte om Bybrunnen är rätt plats för diskussionen, men att hålla den på nytt om och om igen är inte hållbart. Några frågor att ställa sig är: Ska SvWp ha en tidsgräns för när ett nytt ämne kan behandlas? Om inte, vilka källor kan användas för aktuella händelser? Vilka källkritiska krav ska man ställa på dessa artiklar? Vilka kriterier behöver uppfyllas för att artikeln ska skapas överhuvudtaget? Och så vidare. Popperipopp 24 juli 2011 kl. 14.47 (CEST)

Vi bör skriva om något när man kan blicka tillbaka och göra en samlad bedömning av en händelse. Detta kan man knappast före en vecka har gått efter det inträffade. En del i en encyklopedisk form av en artikel om en händelse är i min smak att skriva om reaktionerna efter och då är det bra att ha väntat för att sålla till de viktigaste uttalandena och efterhändelserna. En rekommendation torde vara att vänta en vecka minst. Gärna längre. Källkraven går inte att uppfylla om man inte väntar då media inte blir en trovärdig källa. Tillförlitligheten är väldigt låg eftersom uppgifter ändras och det spekuleras hej vilt i medierna. Spekulationer som kanske passar i media, där folk läser när de vill veta "senaste nytt", men inte i ett uppslagsverk. Obelix 24 juli 2011 kl. 14.58 (CEST)

Jag förstår motståndarnas argument, men jag vill betona att vi inte bara är en encyklopedi, vi är en nätbaserad och interaktiv encyklopedi. Att uppslagsverk har artiklar om dagsaktuella händelser är givetvis någonting som sticker ut, men man får komma ihåg att vi har en teknik som möjliggör det som var omöjligt för uppslagsverk förr i tiden. Jag tycker att vi ska utnyttja det på alla sätt vi kan. Med det sagt tycker jag att vi behöver extra tydliga riktlinjer för skrivandet av aktuella artiklar; kanske halvlåsa dem automatiskt? Kanske ställa högre krav på källorna? Jag ser helst att vi tillåter artiklar om dagsaktuella ämnen men reglerar skrivandet av dem rigoröst. Popperipopp 24 juli 2011 kl. 15.09 (CEST)

Varför ska vi tillåta dagsaktuella ämnen när har vi har ett eget projekt för sådant, Wikinews? Hänvisar i övrigt till Janders nedan. Obelix 24 juli 2011 kl. 16.26 (CEST)

Jag anser vi inte behöver hantera dessa annorlunda än övriga artiklar. Vi skall veta att ämnet är tillräckligt uppmärksamhet för att det kommer bli beständigt och det skall finnas basfakta som verifierats av officiella källor. Om detta inte är uppfyllt bör relevanskontroll mall åsättas. I detta fall är båda villkoren uppfyllda när polisen ger ut infon om antalet döda. I andra fall som våldtäkterna i Bjästa eller Helikopterrånet i Västberga dröjde det många dagar innan både beständig relevans och officiella basfakta var klara.Yger 24 juli 2011 kl. 15.18 (CEST)

Jag har ett aktuellt nyhetsfall beträffande skeendet runt tillblivelsen av Sydsudan som det går att läsa om i Diskussion:Sudan#Nyhetstidning - Wvs 24 juli 2011 kl. 15.30 (CEST)

Man kan inte bunta ihop olika media. Det är stor skillnad på trovärdigheten mellan Sveriges Radio P1 och Aftonbladet, till exempel. Dessutom är det inget mediedrev som pågår mot den här massmördaren. Det är ingen struntsak som han har gjort. Calle Widmann 24 juli 2011 kl. 15.41 (CEST)

Förutom den svåra problemen med tillförlitlighet, perspektiv, källhantering, allmän balans, insikt och överblick, viktvärdering m m som hör samman med snabba initiala insatser kring nyhetshändelser (sammantaget talar alla dessa problem för att riktlinjerna bör anbefalla ganska rejäla volymer av is i magen), finns det anledning att fråga sig: Vilka värden gynnas av att WP börjar referera händelser i samma ögonblick som de inträffar och i takt med att de utvecklas?

• Tillförlitlighet? Knappast, eftersom vi är beroende av andra informationsgivare och deras källor. Vi har ingen möjlighet att saklighetsvärdera motsägelsefull information som klipps från olika håll.
• Snabbhet och tempo? Nej, vi kan bara berätta vad andra redan har publicerat, och de lägger stora resurser på att hela tiden ligga först i förhållande till konkurrenterna.
• Möjligheten att sammanfatta? Nej, eftersom vi innan det har skapats allmänt accepterade bilder av vad som har hänt inte kan arbeta med någon egen strukturerad research eller egna sammanfattningar. Samhällets "vanliga" nyhetsförmedlare öppnar specialsajter, offentlig information paketeras och läggs ut så snabbt som möjligt.
• Möjligheten att presentera det långsiktiga, encyklopediska perspektivet? Knappast. Under en akut händelsefas finns det ingen som kan sätta in obekräftade påståenden, misstankar och spekulationer i ett tidsmässigt hållbart perspektiv.
  

Så, vad tillför egentligen WP-artiklarna under sådana här faser. Ingenting, tycker jag. Snarare tvärt om. WP framstår i ett externt ljus som någonting annat än vad det är (och kan/bör vara). Det ger den oinvigde informationssökaren en felaktig bild av vad som kan förväntas här. Allvarligast är dock att de uppgifter som vi presenterar helt enkelt kan vara felaktiga.
WP:s kan dock spela en oerhört viktig roll i dessa sammanhang, t ex genom att det skapas artiklar som om "kringbegrepp" som Utøya och Eskil Pedersen. Låt oss koncentrera oss på sådant. Janders 24 juli 2011 kl. 15.45 (CEST)

Väl skrivet. Håller med. {{Sertion|♥}} 24 juli 2011 kl. 15.52 (CEST)

Jat håller med om att det måste bli en gräns för när man skall skriva en artikel om en sådan här händelse. Det är för mycket osäkert i början. En vecka minst bör det gå så att saker lugnar ner sig. Däremot så bör det skrivas många kringartiklar så att man kan hitta bakgrundsfakta om det hela. Riktlinjerna, som Peter skriver härunder, måste nog ses över. Adville 24 juli 2011 kl. 16.19 (CEST)

När man väntar på händelser och information är sällan tid en bra måttstock. Det bör istället vara trovärdigheten på tillgänglig information och kunskap om situationen som bör styra, precis som Obelix, Yger och Janders skriver här ovan. {{Sertion|♥}} 24 juli 2011 kl. 16.25 (CEST)

Tack Janders! Jag slapp skriva det. Den som vill följa nyhetsflödet följer naturligtvis tidningar, tv, eller radio - inte Wikipedia, men vi kan, som Janders säger, i stället bidra med kringfakta. Jag förstår inte att det ska vara så svårt att hålla sig till det. (Skrev just en artikel om 17 mai 1940, t.ex.) Rex Sueciæ 24 juli 2011 kl. 16.23 (CEST)

Håller helt med Janders. För att skriva om något i ett uppslagsverk måste man veta vad som har hänt och innan det finns en allmän etablerad version om vad som har hänt så handlar vår artikel inte om vad som hänt utan om vad andra tror kan ha hänt och vad andra som försöker ta reda på vad som hänt tror för stunden. En tidning kan inte vänta till dess att det finns säker information, men ett uppslagsverk kan och bör göra det. --Ankara 24 juli 2011 kl. 16.32 (CEST)

Det som jag tycker bör gälla här är att ha en fungerande riktlinje. Som det är nu så finns det inget som helst principiellt hinder för namnpublicering vid misstanke eller åtal om brott enligt WP:BLP#Brott och andra straffbara förseelser och WP:BIO. Det som räknas enligt dessa är huruvida det är allmänt (er)känt i media eller inte. Sen har vi WP:Brott som inte verkar vara en allmänt sanktionerad riktlinje, utan en generell rekommendation. Den motsäger WP:BLP, WP:BIO, WP:NPOV och WP:V, och t.o.m. sig själv på just den här punkten. Om något så bör diskussionerna i den här frågan hållas till just policydiskussioner. Konsensus bör fastställas där, inte i enskilda diskussioner. Annars kommer det bara uppstå redigeringskrig, gälla debatter och onödig låsning av artiklar varje gång en sån här händelser sker. Det tjänar ingen på.

Peter ^Isotalo 24 juli 2011 kl. 16.09 (CEST)

Kanske dags nu att börja titta på Jordbävnings- och kärnkraftsolycke-artiklarna?! -- Lavallen 24 juli 2011 kl. 16.26 (CEST)

Mycket klokt och principiellt riktigt, men jag delar inte uppfattningen att vi bör hindra uppkomsten av de tre artiklarna vi nu tänker på, i det fall som nu är aktuellt, som är och kommer vara relevant, och där grundfakta är officiellt verifierade. Vi bör i detta fall koncentrera oss på att innehållet håller encyklopedisk standard, och gärna kort men alltid korrekt. Läsarsiffrorna är värda en eftertanke, Explosionen i Oslo gav nära 5.000 träff i förrgår och i går, den om skjutning i utöja 6.000 och den om gärningspersonen 20.300 (!) fast den var raderad delar av dagen. Vid tex helikopterrånet i Västberga var läsarsiffrorna runt 150 de första två dagarna. Yger 24 juli 2011 kl. 18.35 (CEST)

Jag håller helt med Janders ovan, men samtidigt har Popperipopp en poäng i att tekniken som driver Wikipedia möjliggör en snabb uppdatering. Detta vet skibenterna och väljer såklart att skriva artiklarna. Varje gång detta händer måste vi ha milslånga diskussioner om olämpligheten i detta. Hur kan vi pedagogiskt locka dessa personer att skriva beständiga kringartiklar som ger bakgrundsinformation istället? Halvlåsning är föreslaget, likaså uppstramning av riktlinjerna. Halvlåsningen ger säkert en direkt effekt, riktlinjeförändringar endast indirekt (vi har något att motivera med när vi "tillrättavisar" och rullar tillbaka). Tänk om man kunde locka skribenter med ett poängsystem som belönar dem när de skriver kringartiklar istället? //Knuckles...wha? 24 juli 2011 kl. 18.52 (CEST)

Svar till Yger: Ja, nu finns artiklarna. De håller dessutom en ganska god standard, men det är tack vare ständig vaksamhet av användare som har försökt att värna den goda kvalitén. Nu bör naturligtvis artiklarna finnas kvar och utvecklas enligt normala rutiner och normer. Det är f ö kanske nu, några dygn eller ännu hellre ytterligare några dagar efter händelserna, som det annars hade varit motiverat att skapa dem. Det faktum att de har varit efterfrågade under denna tid indikerar dock tyvärr att vi har varit delaktiga till att ganska många människor har fått ta del av spekulationer och obekräftade uppgifter. För kvalitén och sakligheten har inte stått på topp hela tiden. Det hade kanske varit bättre om de inte fått någon information alls denna väg, utan varit hänvisade till en mer traditionell och tillförlitlig nyhetsförmedling? Janders 24 juli 2011 kl. 18.55 (CEST)

Är den Aktuella händelsen redan en given historisk händelse kan man lika gärna skriva om den med en gång. --NERIUM 24 juli 2011 kl. 18.57 (CEST) Saknas en artikel på SVWP går naturligtvis läsarna till en annan språkversions wikipedia. Förmodligen har läsarna redan varit på traditionell och tillförlitlig nyhetsförmedling eller väljer WP av någon annan anledning. --NERIUM 24 juli 2011 kl. 19.05 (CEST)

@Jandes. Ja vi måste alltid försvara Wikipedias grundprinciper och med ständig vaksamhet och genom att värna den goda kvalitén säkra innehållet. Och detta är mycket svårt i ett tidigt skede och är en stor utmaning för oss, vilket jag dock tycker vi klarat OK denna gång. Men jag ser också med den stora efterfrågan på info i wp att läsare har börjat vänja sig vid att söka info på wp, just för att den är vederhäftig. Och jag tycker då att vi med positiv inställning skall möta utmaningen att hålla kvalitet i ett sådant här tidigt skede, och inte säga oss att de hellre varit oskrivna.Yger 24 juli 2011 kl. 19.14 (CEST)

@Yger: Jag tycker faktiskt vi klarar det sådär. Det blir mycket kamp och mycket diskussionstid får tas i anspråk. Det är uppslitande. För mig är grundhållningen att aktuella händelser passar på Wikinews och att på Wikipedia skriver i lugn och ro om det som varit för ett tag sedan. Obelix 24 juli 2011 kl. 19.17 (CEST)

Något som Wikipedia borde vara bra på men förmodligen kan bli bättre på är att ge bakgrundsinformation till vad som händer just nu. När folk har läst i tidningarna vad som hände alldeles nyss så kan man gå till WP för att få mer information, inte för att läsa samma sak igen eller sammanställningar av vad nyhetsmedia redan har skrivit. Vad var det för ungdomsorganisation som hade läger där i Oslo? Vad vad det för kontor/verksamhet i byggnaden som sprängdes? Själva händelsen som sådan står i tidningarna (eller wikinews för dem som hittar dit), men var finns den stabila bakgrundsinformationen? Jo, i ett uppslagsverk! --MagnusA 24 juli 2011 kl. 19.28 (CEST)

Men Obelix, problemet är ju att det är svårt att stoppa artikelskrivandet utan uppslitande diskussioner.. Det är som att försöka stoppa ett vattenfall med en liten plugg. Jag hade velat prova att införa halvlåsning + att förse artikeln med en speciell, "intelligent" pågåendemall som förklarar varför den är halvlåst men som även ger förslag på kringartiklar som går att utöka, baserat på artikelns kategorier eller wikilänkar. Kanske vår motsvarighet till SuggestBot går att använda till detta? //Knuckles...wha? 24 juli 2011 kl. 19.35 (CEST)

Jag håller i mångt och mycket med om det som skrivs, men jag tror att det blir väldigt svårt att ha en heltäckande riktlinje om detta som går att följa, utan att implementeringen blir väl klumpig och får drag av godtycke. Mycken aktuell information ska ju helst in i artiklar så snart den finns tillgänglig, exempelvis resultatet i artikeln riksdagsvalet i Sverige 2010. Att ha en obligatorisk väntetid för information om vissa typer av uppmärksammade händelser kan lätt bli knepigt, för det riskerar att få olika effekt beroende på om en relevant artikel redan existerar eller inte. "Nej vi ska inte ha artiklar om aktuella nyheter förrän efter en viss tid" riskerar att leda till knepiga gränsdragningsproblem. Rimligtvis var det helt korrekt att artikeln om Amy Winehouse uppdaterades med information om hennes död så snart detta blev känt, trots att även detta är något som valsar runt i medierna, om än kanske inte i samma utsträckning och med samma "tonläge" som de norska händelserna. Låt oss för att illustrera gränsdragningsproblematiken anta att Ali Esbati, som ju fanns på plats, hade varit en av de som blivit skjutna på Utøya. Skulle då artikeln om honom inte fått uppdaterats förrän efter en vecka med att han varit död? Eller skulle det bara få stå datum och inget om sammanhanget? Eller skulle det få stå i den artikeln p.g.a. att den redan fanns, men däremot inte få skapas en artikel om skottlossningen på Utøya? Jag tycker alla dessa alternativ är knepiga och skulle ge ett Wikipedia som under en period innehåller inkonsekvent information, och detta blir i mitt tycke inte mer rimligt av att det också finns ett Wikinews (som väl ytterst få läser - i alla fall inte jag). Personligen undrar jag om inte lösningen, snarare än "informationsmoratorium" (stopp för att skriva om vissa saker en viss tid), kunde vara att sätta ribban lägre för halv- eller hellåsning av artiklar som gäller aktuella händelser, och på så sätt göra det lite lättare att hålla rent från oencyklopedisk spekulation och "kvällstidningsdregel" (om uttrycket tillåts). Det ser ut att vara ungefär så som Popperipopp också resonerar. Tomas e 24 juli 2011 kl. 19.44 (CEST)

Men skilj också på artikel Amy Winehouse och Amy Winehouses död. Det första är en biografi, det senare en artikel om en händelse, det är den senare denna disk handlar om. -- Lavallen 24 juli 2011 kl. 19.48 (CEST)

Skillnaden med Wikinews är att vi inte formar artikeln som nyhetstidningen. Att många är så nutidsfixerade en styrka. Det jobbiga med boken var ju att den inte uppdaterades. Nästan så fort något har hänt brukar någon sätta igång en artikel om det hela. Intresset är för historia är tyvär ljusår från intresset för aktuella händelser. Vill man ha fler artiklar om historiska händelser är det bara att sätta ïgång och skriva. J 1982 24 juli 2011 kl. 19.58 (CEST)

Mycket klokt har sagts, själv håller jag i det mesta med Janders inlägg från 24 juli 2011 kl. 15.45 (CEST). Det (bl.a.) Knuckles tar upp om halvlåsning tillsammans med en specialutformad mall är nog också värt att tänka över, en sådan mall skulle kanske kunna skicka hugade läsare och skribenter vidare till Wikinews? Niklas R (D^#) 24 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Låsa artikeln funkar alltid. J 1982 24 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Förändringar i tillstånd som beskrivs i existerande artiklar ska naturligtvis läggas in som nya uppdaterade fakta. Amy Winehouse- och det hypotetiska Ali Esbati-exemplet som Tomas E funderar kring här ovan känns därför inte helt relevant. Om vi inte - med goda källor - lägger in information som vi känner till och som ändrar viktiga förutsättningar för artikeln, så sprider vi medvetet felaktig information. Nej, min skepsis gäller nyskapandet av artiklar om ämnen som ännu inte har fått sin "encyklopediska patina". Janders 24 juli 2011 kl. 20.30 (CEST)

Orkar inte läsa allt, och är av ståndpunkten att det bästa är att ha ganska lösa riktlinjer för att istället föra diskussionen vid varje nytt fall. Inga fall är likadana, och källäget är alltid olika vid olika tillfällen. Det är därför enligt mig bäst att vi har som vi gör nu - långa diskussioner om hur artiklarna ska utformas. Det är diskussionen som skapar kvaliten.

Angående det med halvlåsning: 20 000 besökare på ABB:s artikel talades det om, 6 000 om Utöya-massakern. Många som skriver är nybörjare, och det kanske är deras första möte med Wikipedia. Vi är stolta över att berätta om att vi är encyklopedin som alla kan redigera. Om vi börjar halvlåsa var och varannan artikel utan att nya användare förstår varför, hur i hela friden skall vi då kunna vara stolta över vår fria encyklopedi? Tanzania 24 juli 2011 kl. 20.42 (CEST)

Detta är dock ett undantagsfall. Att halvlåsa de här artiklarna betyder inte att man börjar halvlåsa var och varannan artikel. Jag tror att många skulle ha förståelse för varför artiklarna låses tillfälligt. Angående att diskutera varje gång ett nytt fall dyker upp tror jag att det är den värsta vägen att gå. Det tar en enorm mängd samlad energi och tid från vårt artikelskrivande. Rent principiellt tycker jag att en målsättning bör vara att minimera antalet nödvändiga metaaktiviteter. Bättre då att kunna fatta snabba beslut grundat på redan diskuterade riktlinjer. Popperipopp 24 juli 2011 kl. 21.21 (CEST)

Fast när jag tittar igenom historikern för de nu aktuella artiklarna ser jag inget som motiverar en halvlåsning; gruppen oinloggade och nya konton som skulle drabbas av halvlåsningen har stått för en mycket liten den av redigeringarna och många av de mer problematiska har gjorts av användare som varit på Wikipedia i åratal. En sådan låsning här torde knappast ha haft någon större effekt.

Se här. Även om inte alla är konton som är kända genom stor metaaktivitet handlar det i princip uteslutande om användare med relativ lång erfarenhet.--Ankara 25 juli 2011 kl. 08.55 (CEST)

Angående tidsgräns och kriterier för skapande av nya artiklar: strider det inte lite mot Wikipedias natur? Som jag uppfattar det har vi ju ingen egentlig central styrning, som är avgörande för att kunna genomföra sådana begränsningar. Wikipedia är underifrånstyrt (i viss mån), och någon genomgripande kontroll strider väl lite mot företeelsens natur..? --flinga 24 juli 2011 kl. 22.24 (CEST)

Nya riktlinjer

Många vettiga kommentarer ovan. För att konkretisera det hela kanske vi ska börja med att se över riktlinjerna. Att förändra dem kommer inte att lösa problemet men det verkar vara något som behöver göras i vilket fall som helst. Den riktlinje som liger närmast till hands är väl "Wikipedia är ingen nyhetstjänst" på WP:INTE. Där står följande att läsa i dagsläget:

Att skriva artiklar om aktuella ämnen är mycket välkommet och Wikipedias öppna struktur gör den mycket lämplig för sekundsnabba uppdateringar. När man lägger till ny information till befintliga artiklar bör man dock ha i åtanke att artikeln ska kunna läsas om flera år och fortfarande vara begriplig och aktuell. Neutralt skrivna nyheter välkomnas dock varmt på Wikinews.

Ett första trevande försök till omskrivningfrån min sida är följande:

Wikipedias öppna struktur möjliggör sekundsnabba uppdateringar om nyligen inträffade händelser. Det är en av Wikipedias fördelar men när man lägger till ny information till befintliga artiklar bör man ha i åtanke att artikeln ska kunna läsas om flera år och fortfarande vara begriplig och aktuell. Det som är högintressant läsning idag är inte nödvändigtvis det i den nära framtiden. Att lägga till okontroversiella uppgifter som exempelvis dödsdatum för nyligen avlidna personer välkomnas så länge de stöds av vederhäftiga källor. Att skapa helt nya artiklar om nyligen inträffade händelser bör man dock vara försiktigare med. I allmänhet passar sådana artiklar bättre på Wikinews. Ofta kan man istället få med samma information i en redan existerande artikel, kanske under en ny rubrik. Källkritik är särskilt viktigt när man skriver om nyligen inträffade händelser. Källor som bör undvikas är nyhetsartiklar som uppdateras löpande och uppseendeväckande uppgifter i tidningar som inte oberoende bekräftas av ett flertal andra tongivande tidningar.

Det behöver utökas, finslipas och specificeras men är det ett steg i rätt riktning? Popperipopp 24 juli 2011 kl. 20.49 (CEST)

Vi kanske skall börja skriva i varje artikel lite mer varför vi låser? J 1982 24 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)

Jag tycker din text blev lite för mycket åt det fluffiga hållet. I fråga om intressekonflikt Wikipedia:IK#Råd till användare med intressekonflikt valde vi att för det fallet trycka extra hårt på krav på källbelagda uppgifter från tillförlitliga källor. Något likande tror jag på i detta fall, samt det som står om ödmjukhet, försiktighet.Yger 24 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

Wikinews har ett problem: det är okänt för allmänheten (jämfört med Wikipedia). Vi skriver ju inte bara för oss själva, folk ska ju även kunna ta del av det som skrivs. Jag har inget emot Wikinews, men på svenska har vi så bra och trovärdiga tidningar så att Wikinews skulle få mycket svårt att slå igenom. Calle Widmann 24 juli 2011 kl. 21.04 (CEST)

I låsmallen menar du J 1982? Det håller jag med om, men riktlinjerna behöver nog också skrivas om. Jag tänkte att vi kunde diskutera konkreta förslag under den här rubriken. Har du något förslag på hur malltexten skulle kunna se ut? Yger: Tack för feedbacken. Jag håller nog med om fluffigheten. Är det bättre att spalta upp och konkretisera det som i din länk? Är det positivt eller negativt med specifika uppmaningar i det här fallet, gällande t.ex. vilka källor som är godtagbara och när en ny artikel bör skapas? Kom gärna med konkreta formuleringsförslag. Faran finns alltid att långa diskussioner med många bra synpunkter mynnar ut i ganska lite förändringar. Popperipopp 24 juli 2011 kl. 21.17 (CEST)

Låsmallen bör väl kunna se ut som flytmallen, där kan man ju skriva dit motiveringen. I nuläget måste jag logga in för att kunna se anledningen. J 1982 24 juli 2011 kl. 23.25 (CEST)

Halvlås-mallen är idag bara ett hänglås uppe till höger för att undvika blaffor och notiser i själva artikeln, så där finns för närvarande inte plats för någon kommentar. Det finns dock fortfarande möjighet att använda diskussionssidan, vilket många gör. Helskydd hoppas jag att vi slipper använda för artiklar. --MagnusA 24 juli 2011 kl. 23.31 (CEST)

Min åsikt är att det sunda förnuftets oskrivna lagar bör styra i det dagliga arbetet, och nedskrivna riktlinjer behövs bara som ett sista vapen i konflikter mot troll och sabotörer. Riktlinjerna bör ses som ett lands konstitution eller en förenings stadgar. Deras huvudsakliga innehåll bör vara känt av alla, på ett intuitivt sätt. De bör vara minimalistiska och ändras sällan, just eftersom svulstigt detaljerade riktlinjer som ändras ofta kommer att vara okända av många deltagare (och ha fler kryphål, som utnyttjas av troll). Därför är redan inledningens "Förhoppningsvis kan det mynna ut i nya och mer detaljerade riktlinjer" för mig en vämjelse. Riktlinjerna bör inte göras mer detaljerade! Därnäst vill jag ifrågasätta logiken i satsen "Mot bakgrund av att detta är en återkommande diskussion, varje gång en artikel skapas strax efter att någonting har inträffat, så tycker jag att vi behöver en principiell diskussion om saken." Var tanken att en principiell diskussion här och nu skulle förhindra att diskussionen skulle återkomma efter nästa inträffande nyhetshändelse? På vilket vis skulle det gå till? Snarare är det väl så att den diskussion som varje gång inträffar, eskalerar tills någon börjar kalla den "principiell". Den här diskussionen och dess eskalering till Bybrunnen och "principiell" status, skiljer sig på inget sätt från efterdyningarna efter vilken annan större nyhetshändelse som helst. Inget är nytt under solen. Wikipedia har ett problem med vikande aktivitet och deltagarantal. För encyklopedins fortsatta hälsa, skulle vi behöva nyrekrytera skribenter. Större nyhetshändelser gör att nykomlingar strömmar till och det kan vara bra att välkomna dem och tillfälligt ha överseende med deras misstag. Många upplever att Wikipedia centralstyrs av ett gäng av etablerade wikipedianer, som skapar komplexa regelverk. Vi skulle tjäna på att den fördomen inte späs på alltför mycket. Att hålla riktlinjerna minimalistiska innebär att man sänker inlärningströskeln för nykomlingar. Jag säger som Stoltenberg: "svaret måste vara mer demokrati och mer öppenhet." --LA2 25 juli 2011 kl. 06.04 (CEST)

Artiklar om aktuella händelser är (som flera av er redan antytt) rena rama magneten för redigeringshungringa nya användare. Det är en fröjd att se hur kraften i den anstormningen skapar artiklar i realtid och hur det fungerar alldeles utmärkt med befintliga (eller kanske till och med förenklade) regelverk. Det som inte är en fröjd att se är hur vi ibland stöter bort de nya hungriga användarna med i bästa fall "Wikipedia är ingen nyhetstjänst", "is magen", "låt oss vänta i 48 timmar" och i värsta fall rena glåpord (tex "barfotajournalist") och mästranden. Personligen är jag verkligen ingen nybörjare här, men jag måste säga att jag fler än en gång under helgen med artiklarna om händelserna i Norge, känt mig både motarbetad och otrevligt bemött. Det är i mina ögon ingen slump att enwiki snabbt skapade bättre artiklar om händelserna än vi och jag känner mig faktiskt lite trött på Wikipedia. Men det går nog över, hoppas jag. :) --Carl von Blixen 25 juli 2011 kl. 09.18 (CEST) PS Jag föreslår (ännu en gång) kontinuerliga administratörsomval. Jag har inte tid att hålla reda på när folk är uppe för omval. Jag vill säga min mening direkt. DS

Finns det stöd för den teorin (att artiklarna är magneter för nya användare och kraften från dom skapar artiklarna)? Explosionen i Oslo 2011, Skottlossningen på Utøya och Anders Behring Breivik. Varje projekt som har en vision om vad de gör kommer att stöta bort de som vill göra något annat, vi stöter redan bort de som vill skriva insändare, de som vill ladda upp dokument, de som vill skriva reseguider, de som vill utveckla läromedel osv (för många av dom finns istället andra Wikiprojekt). Å andra sidan, projekt som inte har något tydlig vision och som vill försöka göra allt på samma gång, och tillfredställa alla önskningar brukar inte bli speciellt framgångsrika.--Ankara 25 juli 2011 kl. 09.27 (CEST)

Mjoo det har du ju alldeles rätt i. Det är helt klart ännu större artikelskaparkraft i anstormningen från gamla rävar som gillar att redigera i realtid vid stora händelser. Men vi är (jag hoppas att du ursäktar) i någon mening inte lika viktiga som de nybörjare vi kan snärja få att trivas. :) --Carl von Blixen 25 juli 2011 kl. 09.53 (CEST)

Risken är stor att felaktiga uppgifter sprids under Wikipedias seriösa image. T.ex. har nu tusentals läsare av sv:WP-artikeln om skottdramat fått en detaljerad information som “… En båt tillkallades, och mannen blev skjutsad till Utøya”. Tydligen tog mannen den vanliga färjan över till ön (se dagens DN [2]). En liten detalj bara men den gör att andra delar av artikeln inte heller går att lita på. Det kan en dagstidning leva med men för Wikipedia som lexikon är det en katastrof och begreppet “leksaksencyklopedi” svävar i rummet (en gammal stämpel som vi så gärna vill tvätta bort). Jag fick rådet att ändra det som jag tycker är felaktigt, men vad som är rätt eller fel vet vi först om några dagar eller veckor kanske månader. Därför ger jag mig inte in på att redigera fakta.--Holger.Ellgaard 25 juli 2011 kl. 11.15 (CEST)

Jag har alltid varit noga med att wikipedia inte ska vara en nyhetstjänst. Jag har också insett att vi måste ta in artiklar om sådana här händelser och misstänkta personer där relevansen är så uppenbar. Däremot ska vi inte skriva dessa som en nyhetstjänst gör, och här håller jag helt med Holger och Ankara. Jag förstår att Carl von Blixen har känt sig motarbetad och i det här fallet tycker jag att han ska känna ett motstånd. Jag har känt samma sak, fast då frustration över hur artiklen fyllts med ovidkommande fakta (vilka fotbollsmatcher som ställts in och vad statsmän sagt i beklaganden) och direkta spekulationer. Att helt ignorera wikinews för att den är dåligt spridd eller har dålig potential är en mycket dålig anledning att göra wikipedia till en nyhetstjänst. Det måste vi också förklara för nytillkomna. Att använda som källa det som journalister med kort deadline och stor vilja att skriva många spaltmeter i ett läge med stor förvirring och ryktesspridning är katastrofal för ett uppslagsverk. Jag gillar inte heller riktlinjer och då får jag stå ut med att det här kommer hända, särskilt som så många erfarna tycker det är OK. Även jag ska försöka ha mera tålamod och ligga lågt med uttryck som barfotajournalist. Men jag vägrar släppa att wikipedia inte är en nyhetstjänst. Däremot om ett år, när folk kivas om hur gärningsmannen kom till ön eller om det verkligen bara var en då finns en fyllig wikipediaartikel där med väl underbyggd fakta.--LittleGun 25 juli 2011 kl. 12.07 (CEST)

Det jag skriver här nedan får inte läsas som kritik mot dem som intar en annan ståndpunkt än jag i denna fråga. Men jag tycker mig skönja en skillnad i grundsyn som kanske är värd att belysa. Min (och jag ser ett stöd för detta när jag läser Ankara, LittleGun, Holger, Obelix m fl här ovan) argumentation bygger på några mycket tydliga grundteser:

• Innehållet är viktigare än produktionsprocessen.
• Den informationssökandes intresse väger tyngre än producentens.
• WP:s roll som informationsspridare är viktigare än dess roll som samarbetsprojekt och community.
• Trovärdighet och tillförlitlighet kräver eftertänksamhet och kunskap.
  

Den som söker information i WP ska känna sig trygg i att alla artiklar, i alla skeden av artikelns utveckling, ska klara grundläggande krav på saklighet, balans och innehållsmässig relevans. Om detta inte kan uppnås får vi tyvärr offra andra eftersträvansvärda kvalitéer som möjligheten att tilltala nya användare (som dras med i nyhetsströmmen), och snabbhet (om den bidrar till osäkerhet och tveksamma/felaktiga sakuppgifter). Jag vill citera Ankara här ovan: "Varje projekt som har en vision om vad de gör kommer att stöta bort de som vill göra något annat..." Det viktigaste är att vi aldrig, aldrig, ska ge våra läsare information som inte är tillräckligt kvalitetssäkrad. Det sker alltför ofta i de etablerade medierna, med deras tidspress, öron känsliga för spekulationer och stämningar, och vilja att alltid vara först. Det finns ingen som helst anledning att även WP ska hamna i den situationen. Janders 25 juli 2011 kl. 13.24 (CEST)

Bra sagt, Janders! Lsj 25 juli 2011 kl. 18.20 (CEST)

Det Janders skriver låter vid första anblick mycket bra, men det stämmer väl knappast att Wikipedia är uppbyggt för att de facto "aldrig, aldrig... ge [läsarna] information som inte är tillräckligt kvalitetssäkrad"? Klotter, vandalisering och POV-pushning sker, men genom kontinuerligt sanerings- och förbättringsarbete hålls nivån av felaktig information på en rimligt låg nivå. Målsättningen är väl att den ska vara så låg som möjligt, och den nuvarande modellen verkar (förvånansvärt nog) vara rimligt bra på detta. Det är ju lite av humlans flygförmåga över Wikipedias tillförlitlighet. För att verkligen uppnå nivån "aldrig, aldrig" (snarare än "sällan och inte under så lång tid varje gång") så skulle vi som minimum behöva införa systemet med godkända versioner som dewp har o.s.v. Om ens det räcker. Och det skulle förmodligen kraftigt minska skrivlusten och möjligheten att rekrytera nya skribenter, eftersom tröskeln skulle öka ytterligare. Tomas e 25 juli 2011 kl. 21.12 (CEST)

Man får väl likna det vid en "nollvision". För var går gränsen mellan en rimlig nivå och en icke rimlig nivå? Vilka fel ska vi acceptera? Vilka brister är rimliga? Hur länge är det acceptabelt att informationen är felaktig? Det kan aldrig producenten avgöra, eftersom vi inte vet hur och när den informationssökande använder informationen, och vilket värde den har för just honom/henne. Det hjälper inte att bristen är kortvarig, för det kan vara precis då som informationen är eftersökt. Janders 25 juli 2011 kl. 21.30 (CEST)

Popperipopp skrev ovan:

”

Angående att diskutera varje gång ett nytt fall dyker upp tror jag att det är den värsta vägen att gå. Det tar en enorm mängd samlad energi och tid från vårt artikelskrivande. Rent principiellt tycker jag att en målsättning bör vara att minimera antalet nödvändiga metaaktiviteter. Bättre då att kunna fatta snabba beslut grundat på redan diskuterade riktlinjer.

„

som svar på en sak jag skrev och jag vill passa på och besvara det här. Jag ser det inte alls så. Visst, en aktuell händelse kanske resulterar i två färre artiklar om böcker och två färre hockeyspelare. Men vi bygger å andra sidan kvalitativa artiklar. De allra bästa av våra utmärkta artiklar är de som har fått långa nomineringsprocesser där inte en detalj har låtits gå förbi. Vi kan med stolthet visa upp dessa artiklar på framsidan under "utvalda artiklar". Men den långa nomineringsprocessen behövs, den ligger till grund för kvalitén.

På samma sätt fungerar nyskapade händelser. Min mamma är journalist, och jag rådfrågade henne vad Wikipedia som encyklopedi skulle göra vid sådana här tillfällen. Hon sa att det är av yttersta vikt att ni detaljgranskar artiklarna hårt. Då vi vill framstå som seriösa måste varje mening granskas. Diskussionssidan måste nyttjas flitigt, och skillnader i åsikter måste uppstå. Det är just det som för artikeln framåt. Om vi skriver massa riktlinjer för att undvika diskussion på artiklar om aktuella händelser kommer det ske på bekostnad av varje aktuell artikels kvalitet. Jag tar hellre en riktigt bra aktuell artikel än två nya obsoleta hockeyspelare från Uzbekistan. Hoppas budskapet gick fram även om det blev lite långt och flummigt.. Tanzania 25 juli 2011 kl. 22.39 (CEST)

Hej Tanzania! Det din mamma säger att det är "av yttersta vikt att ni [skribenter på WP] detaljgranskar artiklarna hårt" låter ju enkelt (med ”artiklarna” menar hon förmodar jag WP:s egna artiklar). Men hur skall det gå till, när vissa fakta är styrkta av källor men senare ändå visar sig vara felaktiga (mitt exempel att ABB tog den vanliga färjan över till ön och inte en tillkallad båt)? En journalist med tillgång till TT och andra nyhetsbyråer och kanske eget folk på plats kan detaljgranska (inom vissa ramar) men inte en skribent på WP. Vi kan diskutera och granska hur mycket och hur länge vi vill, vårt utgångsmaterial kommer alltid att vara det som andra redan har formulerat efter sitt eget huvud.
Vi säger jämt att WP är ett långsiktigt projekt därför tycker jag fortfarande att vi inte skall ha så himla bråttom med aktuell rapportering. Men samtidigt inser jag även att ”nya riktlinjer” med t.ex. fem dagars ”skrivkarens” inte går att genomföra. Det tycks även äga rum en sorts hastighetstävling med andra av WP:s språkversioner i stil med ”först är bäst”. Dessutom har jag känslan av att en del användare trivs med långa diskussioner nätterna igenom. Jag tar, liksom du också gärna "en riktig bra aktuell artikel", men vad är ”riktig bra”? Varken Skottlossningen på Utøya eller Explosionen i Oslo 2011 är ännu ”riktig bra” artiklar. Kanke blir de i framtiden "riktig bra" med då är de inte aktuella längre.--Holger.Ellgaard 26 juli 2011 kl. 10.10 (CEST)

Nu är det så att källor alltid kan innehålla faktafel. Jag har upptäckt faktafel i litteratur när jag har skrivit om Huset Tudor, och har då fått konsultera andra källor för att hitta "rätt" fakta. Att skriva fel fakta i artiklar är något man alltid kan drabbas av, oavsett ämne, och det är just därför så viktigt att diskussionssidorna används flitigt i sådana här fall. Det var ungefär det jag menade angående källor. Tanzania 26 juli 2011 kl. 16.36 (CEST)

(Med risk att upprepa något tidigare sagt). Jag tycker att diskussionen har en konstig utgångspunkt om vi förutsätter att vi kan hålla en organiserad kontroll på vilka nya artiklar som skapas. Som administratör kanske den utgångspunkten känns mindre främmande, men som vanlig användare känns det som ett feltänk.

Det är förstås inte helt praktiskt omöjligt att "undvika att skriva artiklar om aktuella ämnen" (dvs att en grupp administratörer konsekvent sitter och bevakar ett visst uppslagsbegrepp och raderar de nya artiklar som skapas där), men vem bestämmer vilka aktuella händelser och uppgifter som är "för aktuella" eller "för osäkra" för att någon annan ska få försöka skapa en artikel om den? Går det att få konsensus om det? Vad eller vilka ska styra i de situationerna, när Wikipedia i hög grad är helt fritt organiserat? Innan vi diskuterar om vi bör ha artiklar om aktuella ämnen, borde vi diskutera om det finns något rimligt sätt att undgå och kontrollera att "rätt" aktuella artiklar skapas. Jag är något skeptisk till det. (I övrigt inser jag förstås osäkerheten i artiklarna om aktuella händelser, och personligen tycker jag inte att det är värt att lägga ner så mycket energi på, men den osäkerheten är kanske en av de svagheter man bör känna till och får leva med i Wikipedia?)

Sedan tänker jag också att i allt tumultet och med den sunda kritiska inställningen mot ny och väldigt tidig information här, leder till väl rannsakade och kontrollerade artiklar, och det är ju inte så illa i sig. --flinga 26 juli 2011 kl. 14.29 (CEST)

Jag blir så besviken när jag läser diskutionen. Det viktigaste verkar inte vara att få fram läsvärd information när läsarna så önskar (söker), utan istället reglering och detaljstyrning, samt att 'vänta' - en självcensur som skulle få en sovjetbyråkrat att bli blå av avundsjuka över strypningen av informationsfödet.

  Inte bråttom, riktlinjer, låsning, fakta som senare visar sig felaktiga - några av de viktigaste begreppen. Ska man vänta på att alla fakta är utredda till hundra procent? Då skulle man allt få slakta över hälften av allt i Wikipedia - och Nordisk Familjebok. Alla dokument från andra världskriget är säkert inte släppta, och nya dokument kan förändra fakta. Så radera allt om andra världskriget - i väntan på tillförlitliga fakta.

  Att det blivit 5000 - 20.300 träffar reflekterar tydligen nästan ingen över. Att det finns ett intresse. Man kan se att Egypten, Libyen och Julian Assange åtal är klart mycket bättre i engelska Wikipedia, liksom DSK och Fukushima.

   Att det kan bli en diskution om ordet "massaker" - när man vet att det är kring 80 döda - stämmer verkligen till eftertanke, annars petas det med språkvård. Gäller det att få resultatet så högtravande att vanliga läsare inte förstår vad som skrivs?

  Visst blir det fel som om han 'kallade på en båt' eller 'åkte färja' men för den genomsnittlige läsaren betyder det att han åkte båt, istället för bil eller flyga - och för den genomsnittlige läsaren spelar det nog ingen roll hur han kom i båten. Båda formuleringarna gör det klart att han inte kapade båten med våld eller hot.

   Men trots vissa fel - är det inte bättre att det finns en vettig sammanfattning av händelserna på Wikipedia, än att man måste leta någon annan stans? Att folk lär sig och inser att Wikipedia ger information? Jag själv orkar inte plöja Aftonbladet för att få en uppfattning, deras material är så utspritt, samma med DN. Istället får jag gå till eng-WP, eller typ Dailymail.co.uk.

   "inte en nyhetstjänst" - visst kan man tolka på så sätt. Liksom man kan tolka Ghadaffis uttalanden som att hela folket verkligen står bakom honom. Man kan ju också lära sig att tolka det skrivna på ett sätt som majoriteten av svenskspråkiga tolkar det. Eller man kan vrida till det. Hur blir det med tillförlitligheten hos en WP-skibent som medvetet tolkar WP-regler med en kraftig vinkling?

   Med vänta-regler skulle man ju absolut inte skrivit något om Tjernobyl innan Sovjet-myndigheterna bekräftat. Inte ens när amerikanska satelliter fotat eländet. Jag undrar bara vad för andra fakta som svenska WP har filtrerat bort. Tillförlitlighet var det, just det, och det betyder att allt finns med. Det är mycket lättare att hitta fel, än det som saknas i redovisningen.

   För att inte bara kritisera och uppröra, så kommer jag med ett konstruktivt förslag. Skapa en "Aktuellt-grupp". Ett antal personer som tar sig an just aktuella katastrofartade ämnen. En grupp med uppgift att skriva - inte radera - och se till att det svenska resultatet är minst lika bra som det engelska, och kommer ut minst lika snabbt. Då slipper man ändlösa diskutioner, och folk som söker kommer att bli imponerade och få respekt för Wikipedia, plus att man tar hand om de nya som vill skriva. Jag skulle kunna tänka mig att de får betalt (per uppdrag). --Janwikifoto 28 juli 2011 kl. 01.31 (CEST)

Jag håller med Jan. Att fakta är preliminära framgår ju av att pågående-mallen ligger överst i sidan och mer förbehåll än så behöver vi inte. --LA2 29 juli 2011 kl. 00.40 (CEST)

Men LA2... var finns nyttan med de artiklarna? Är det detta budskap som vi ska ge våra läsare? "Välkommen till Wikipedia, uppslagsverket som ger dig den information som som du söker. Dock - tyvärr är vissa artiklar skrivna innan vi har kunnat sammanfatta det skeende som skildras på ett säkert sett. Därför måste du räkna med att vissa uppgifter är felaktiga. Men eftersom vi tycker att det är viktigt att du ska kunna ta del av informationen oavsett om den är riktig eller felaktig, och eftersom vi inte vet vilka dessa möjligen felaktiga uppgifter är, måste du för din egen skull räkna med att allt som står i artikeln kan vara felaktigt." Förlåt sarkasmen, men man måste väl ändå ta någon form av ansvar för att man sprider information, trots vetskapen om att vissa uppgifter (oklart vilka) mycket väl kan vara felaktiga. Är det så vi vill höja respekten och trovärdigheten för uppslagsverket? Innehållet i SVWP bör inte vara en betaversion som kan buggfixas successivt. Janders 29 juli 2011 kl. 17.54 (CEST)

Man Kan ju skriva "innehållet kan vara felaktigt". Försiktigt är bra. Man Kan ju även skriva "Sv Wikipedia har inget aktuellt om detta, du hänvisas till Engelska Wikipedia där aktuellt material finns". Eller är En-WP så dåligt att det bör raderas? --Janwikifoto 1 augusti 2011 kl. 10.57 (CEST)

Jag har inte läst igenom allt ovan utan enbart skummat Jan och LA2s inlägg. Wikipedia:Projekt aktuellt finns redan. GameOn 29 juli 2011 kl. 11.36 (CEST)

Som skapare av det projektet vill jag dock trycka på att det inte handlar om att skriva om den nya händelsen, utan att förbättra just bakgrundsartiklarna så att vettig och någorlunda beständig information finns här. Projektet skulle alltså arbeta med artikeln om Amy Winehouse och inte om en potentiell artikel om Amy Winehouses död (för att ta samma exempel som Lavallen ovan). Jopparn 31 juli 2011 kl. 00.30 (CEST)

Och mitt förslag avsåg just att skapa en grupp som verkligen fyller på med material. Det går ju att översätta från En-WP, så hur svårt kan det vara? Avsikten var att folket i gruppen skulle vara verkliga personer, som ringer till varandra, har kontakt, folk som kommer överens. Inte bara virtuella boxar. --Janwikifoto 1 augusti 2011 kl. 10.57 (CEST)

Som användare, inte skribent på Wikipedia uppskattar jag inte minst att Wikipedia hänger med det allra senaste. Artiklar kan redigeras alleftersom. Konkret exempel i mitt användarfall är sport. Var gärna självkritiska, men Wikipedia är det bästa vi har. En fantastisk källa till både snabba ock långa fakta.

Faddrarna

Hej,

Jag har fått lite förfrågningar om vårt fadderprogram här på svenskspråkiga Wikipedia - inför Wikimania om några dagar. Jag är själv inte aktiv där, och undrar om någon skulle kunna berätta lite om hur det går och vad som händer. Verkar folk nöjda? Hur många "adoperade" finns det? Ger det något resultat? Finns det några lärdomar? Vad skulle behövas för att det ska gå bättre? Etc. Tacksam för svar inom några dagar, eftersom Wikimania börjar den 4:e augusti. Med vänliga hälsningar//Hannibal 1 augusti 2011 kl. 00.48 (CEST)

Jag har varit uppskriven som fadder i flera år, men aldrig fått förfrågningar. Min känsla är att fadderprogrammet är relativt undanskymt och lågaktivt. //Knuckles...wha? 1 augusti 2011 kl. 09.27 (CEST)

När jag hälsar nykomlingar välkomna eller av någon annan anledning kommunicerar med nybörjare brukar jag tipsa om faddersidan samt tala om att jag själv är fadder och gärna svarar på frågor. Ibland dyker det upp någon fråga på diskussionssidan efter det. Men det är sällan jag får frågor från någon som självmant gått till faddersidan och letat efter hjälp. Fadderskapet handlar ganska mycket om uppsökande verksamhet verkar det som. Har vi någon uttalad strategi kring "adoptioner"? Niklas R (D^#) 1 augusti 2011 kl. 09.53 (CEST)

Jag har ibland fått frågor från folk som hittat mig på faddersidan, men inte ofta. Det vanligaste är att sådana frågor har kommit via vanlig e-post; man kan väl tänka sig att den som vill ha lite introduktionshjälp inte är helt van vid att söka upp och skriva på en användardiskussion. /Dcastor 1 augusti 2011 kl. 10.33 (CEST)

Tack så mycket för de här svaren: de speglar rätt mycket min bild av saken och mina erfarenhet som f.d. presskontakt, där jag fick tas med samma frågor och en del andra. Jag meddelar de på Wikimania.//Hannibal 1 augusti 2011 kl. 13.29 (CEST)

Dödsannons

Det händer att folk lägger in länkar med texten "dödsannons", i fall där det inte alls rör sig om några dödsannonser utan nyhetsnotiser, nekrologer eller liknande. Vi borde gå igenom dessa artiklar och korrigera detta i de fall det förekommer. Är källan en dödsannons, ska det givetvis stå kvar. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 13.18 (CEST)

Väl talat! Calle Widmann 1 augusti 2011 kl. 13.27 (CEST)

Tack! Det var tack vare din redigeringskommentar jag kom att tänka på det, har sett det flera ggr här och ändrat, men att en samlad insats vore bra. Ju fler ställen det står på desto större är ju risken att några börjar tro att det heter så. Dessutom kan man samtidigt passa på att snygga till källorna. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 13.37 (CEST)

Är referenssystemet Harvnb avskaffat?

Wikipedia:Källmallar tar upp hänvisningar med Harvnb och tillsammans med denna sida Mall:Citation/dok har jag uppfattat det som helt okej att använda. (Och jag är också medveten om att man ska välja system i en enskild artikel så de misstag jag gjort på det området behöver inte tas upp nu.) Men är det okej att använda det? Eller är det dött och avskaffat?? Anledningarna till att jag fastnat för detta system är att det kändes enkelt att lära och att det inte blir så mycket kod och text i redigeringsläget. Sen tycker jag att det blir lättläst i referensdelen av artikeln. Vänligen, osäker användare B.Odins 31 juli 2011 kl. 15.26 (CEST)

Jag använder allt som oftast {{harvnb}} och {{citation}}. Tanzania 31 juli 2011 kl. 15.49 (CEST)

Jag förstår inte riktigt poängen med harvnb när bokref, webref osv finns. I vilket fall ska mallen inte blandas ihop med harvardsystemet, som vissa har använt i några artiklar. På Wikipedia använder vi konsekvent oxfordsystemet och inget annat. /Grillo 31 juli 2011 kl. 17.01 (CEST)

Efter att ha tittat i artiklarna använder väl vi på svwp oss av en blandning av oxford- och det för mig tidigare okända vancouversystemet. /Grillo 31 juli 2011 kl. 17.03 (CEST)

Ja men även mallen Harvnb är enligt notsystemet eftersom den skapar en fotnot. B.Odins 31 juli 2011 kl. 17.07 (CEST)

Harvnb automatiserar ju bara utseendet av fotnoter? Det har ju inget med bokref och webref att göra? Tanzania 31 juli 2011 kl. 18.32 (CEST)

Se Astrid Lindgren, not 4., genom att ta bort {{webbref}} och lägga in {{harvnb}} istället (exempel) så försvinner källänken från fotnoten. Det är väldigt olämpligt, se Användardiskussion:Elinnea#Länkfix i Astrid Lindgren. / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 08.58 (CEST)

Jag kan förstå poängen med att standardisera och känner jag Wikipedia rätt har detta säkert diskuterats till leda någonstans... men vill bara slänga in åsikten att jag tycker Elinnea har fel i att de källhänvisningar man får med {{harvnb}} är fungerar på ett olämpligt vis, det är bara annorlunda. Själv håller jag med B.Odins om att det är en fördel att Harvnb minskar mängden kod i artikeltexten och lägger långa url-adresser o.dyl. i en separat referenslista. Men, har vi konsensus om att <ref></ref> och {{webbref}}, {{bokref}} etc så är det väl bara att böja sig för det... Niklas R (D^#) 1 augusti 2011 kl. 11.11 (CEST)

Det finns säkert någon version där man lägger in webblänkar. Just jag har inte fått kläm på denna. Jag tvivlar på att Harvnb skulle sakna möjlighet att lägga in sådana. B.Odins 1 augusti 2011 kl. 17.27 (CEST)

Om någon är nyfiken så ha jag nu provat att lägga in en källhänvisning med direktlänk för den hänvisning som nämns ovan. Astrid Lindgren B.Odins 1 augusti 2011 kl. 18.03 (CEST)

Jag tycker att det viktigaste är att man är konsekvent med ett referenssystem i artikeln - vilket iofs kan vara svårt när skribenterna är flera. CITEREF CITATION som används med Harvnb har parametern URL.--Mercurial 1 augusti 2011 kl. 18.15 (CEST)

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig diplomatiskt, men för mig är den här diskussionen ganska obegriplig. För att förtydliga: Webbref och Harvnb ÄR INTE SAMMA SAK. Harvnb länkar till Citation-mallar, och används i artiklar där exempelvis böcker används. Genom att använda Harvnb behöver man inte upprepa namnet på boken, isbn, och allt, i noterna, utan anger där endast informationen som behövs för att hitta boken i en källista, där man sedan hittar alla källor. Om vi slutar använda harvnb är det en förlust. I Katarina av Aragonien kan man se hur det fungerar. Webbref och Harvnb är inte samma sak. De är bra till olika saker, men INTE utbytbara. Tanzania 1 augusti 2011 kl. 18.17 (CEST)

En annan fråga är varför "Katarina av Aragonien" har en annan 'font-size' på sina noter mot majoriteten av alla artiklar? Vore det inte bättre om det sköttes direkt i Common.css så det är lika överallt. -- Lavallen 2 augusti 2011 kl. 09.34 (CEST)

Jag fortsätter hellre göra som i dag -- dvs bara krympa fonten när noterna är så många att det känns nödvändigt att göra ett undantag från den bättre fulla storleken.--Mercurial 2 augusti 2011 kl. 09.43 (CEST)

Fördelen med den "fulla storleken" är att jag inte behöver anstränga ögonen på samma sätt. -- Lavallen 2 augusti 2011 kl. 10.44 (CEST)

På vilket sätt är det "nödvändigt" att krympa storleken? Vi trycker inte Wikipedia, så varför skall vi egentligen minska textstorleken? Det gör bara källförteckningarna svåra att läsa. Förstår inte varför de skall hålla på och begränsas i omfång med diverse tekniska lösningar. Källor är något bra, inte något som skall läggas in i konstiga rutor med rullister eller göras oläsbart med små teckenstorlekar.

andejons 2 augusti 2011 kl. 11.44 (CEST)

För att långa listor med säg, 100+ noter, inte heller är lättlästa eller överskådliga. Ögonproblemet löser jag själv snabbt i webbläsaren med CTRL + som förstorar och jag inbillar mig att de som faktiskt printar artiklar är glada för att de slipper en notapparat som är närapå lika lång som själva artikeln. Men som sagt, fullstorlek är ju oftast det bästa, och Harvnb gör det ju lättare att ha källistan i fullstorlek.--Mercurial 2 augusti 2011 kl. 11.53 (CEST)

Borde vi då inte "sätta" mycket långa artiklar med liten text också, inte bara mycket långa listor? --MagnusA 2 augusti 2011 kl. 12.01 (CEST) Stryker barnslig kommentar som aldrig borde ha kommit i tryck. Vet ju mycket väl att fotnoter är sekundärinformation. --MagnusA 2 augusti 2011 kl. 14.11 (CEST)

Jag tror att de flesta uppfattar noterna som sekundärinformation och är vana vid att de är mindre från tryckta källor och andra webbplatser.--Mercurial 2 augusti 2011 kl. 12.08 (CEST)

Jag tycker läsbarhet går före diverse sekundäranvändning av webbplatsen. Och bara för att en del skribenter har teknisk kompetens att justera textstorleken betyder inte det att alla läsare har det.

andejons 2 augusti 2011 kl. 14.49 (CEST)

(deindent) Som vanligt håller jag med om att det inte finns några skäl att förminska referenslistorna. Det absurda i det hela är ju att folk uppmanas zooma in på sidan om de inte kan läsa listan. Vad var då poängen med att förminska den från början? Jag tycker att vi har haft den här diskussionen ett otal gånger tidigare (se bl a Malldiskussion:reflist) och alltid kommit överens om att inte förminska mer än vad som nu är standard, dvs 95% av standardstorlek. I vilket fall ska sådana här css-regler införas globalt, inte i enstaka artiklar. /Grillo 2 augusti 2011 kl. 16.39 (CEST)

Oavsett noternas storlek skulle vi kunna öka sidornas tillgänglighet med ett alternativt, större CSS och ett + och - tecken högst upp på sidan för att förstora och förminska, för de som inte gör det direkt i webbläsaren. Jag zoomar själv gärna in på artikeltexten också eftersom det sparar ögonen när dagarna vid skärmen blir långa. I redigeringsläge tycker jag det är nödvändigt att öka textstorleken, det blir så pilligt annars.--Mercurial 2 augusti 2011 kl. 17.51 (CEST)

Förbättra Wikipedia extra mycket denna vecka!

Den här ikonen är inlagd för att väcka uppmärksamhet till de som snabbt skrollar igenom sidan.

Ja, för den här veckan är det nämligen dags för tävlingen "Åtgärdsmallar 2", som är en uppföljare till "Åtgärdsmallar". Hit räknas i princip alla typer av åtgärdsmallar, som t.ex. ickewiki, städa, döda länkar, illustrationsbehov, substubbar, uppdateringar, källormallar... Ja, vi kan fortsätta nästan hur långt som helst! Varenda liten wikipedian, som har ett registrerat konto, är välkomna att delta. Så må nu bästa åtgärdsmallsåtgärdare vinna, vilket senast visade sig vara Jopparn, tätt följd av Civilspanaren. Välkomna! - Green Yoshi (^d_b) 1 augusti 2011 kl. 09.18 (CEST)

Hoppas tävlingen går bra! Observera dock att även oinloggade användare får delta i veckans tävling. Regeln att bara användare med ett konto får delta togs bort i vintras. Gaisjonke 1 augusti 2011 kl. 11.48 (CEST)

Varför har det funnits en regel om att oinloggade inte får vara med i veckans tävling? Jag vann en veckans tävling 2005 som oinloggad. --NERIUM 1 augusti 2011 kl. 11.54 (CEST)

Det enda egentliga problemet jag kan komma på med att oinloggade är med i tävligen är var man ska göra av bilden priset som delas ut till den som vinner. {{Sertion|♥}} 1 augusti 2011 kl. 11.56 (CEST)

För mig var regeln att oinloggade ej fick delta väldigt naturlig då tävligar för mig är ett trevligt inslag i Wikipedia som community. Kan någon förklara för mig var problemet ligger i att skapa ett konto om man vill delta i en tävling? Jag vill gärna förstå mer av denna anonymitetshysteri. --Kr-val 1 augusti 2011 kl. 12.33 (CEST)

Kan du förklara hur ett IP-nummer är anonymare än en inloggad? -- Lavallen 1 augusti 2011 kl. 12.38 (CEST)

Enda jag kan komma på är om man använder ett anonymt oregistrerat kontantkort via ett 3G-modem på en plats som inte kan kopplas till en själv så är man hyffsat anonym. Annars är det klurigt. {{Sertion|♥}} 1 augusti 2011 kl. 12.40 (CEST)

Jag tycker nog ni överdriver där. Man är rätt anonym; endast polisen kan såvitt jag vet faktiskt spåra personer/hushåll/adress utifrån ip-nummer. Jag tycker nog också att veckans tävling är en del av gemenskapen här, och för gemenskapen. Obelix 1 augusti 2011 kl. 12.43 (CEST)

KAnske dags att börja betrakta de oinloggade som en del av gemenskapen och inte ett problem? -- Lavallen 1 augusti 2011 kl. 17.16 (CEST)

Håller med. --NERIUM 2 augusti 2011 kl. 14.14 (CEST)

Bildcollage/reklam mha bilder

Jag har hittat en användare som gillar lägga upp bildcollage Skillingaryd, Klevshult (Skillingaryds skjutfält), där jag är lite undrande om vi har någon syn på detta. Själv tycker jag det i dessa fall inte blir bättre än om det varit separata bilder. Sedan har jag mycket svårt med bilden till Klevshult, den är ju också egentligen en förtäckt reklam för motellet (se texten som jag inte rensat) Och att ha den typen av karta som jag ser som lite reklamig och betydligt svårare lokaliserera sig med då den visar inom kommunen inte ens länet. Jag skulle gärna vilja höra andras syn på lämpligheten av bildcollage, om bilden är förtäckt reklam och om "specialkartor" är OK eller ej.Yger 2 augusti 2011 kl. 11.39 (CEST)

En liten avstickare: Jag har lagt in en begäran om att bilden i Klevshult raderas då den bryter mot upphovsrätten. Bilderna är ett collage av bilder från den här sidan. /^Fluff?_Fluff! 2 augusti 2011 kl. 11.53 (CEST)

Fluff: det verkar som att Din anmälan på Commons är ofullständig. Du bör nog komplettera den om Du skall vara säker på att den blir beaktad. /FredrikT 2 augusti 2011 kl. 12.51 (CEST)

Jag har stannat på motellet för något år sedan och enligt mitt (ej helt tillförlitliga) minne finns kartan uppsatt där, alt i den broschyr som säkert bilden ovan är plankad från, dvs det är ett upphovsbrott det också...Yger 2 augusti 2011 kl. 12.15 (CEST)

Det går inte att få bort bilder på Commons, med hänvisning till Wikipedias POV-regler. Det är upphovsrättsrättsbrott du får visa för att få bort bilder därifrån. Användningen av sådana bilder här, är dock en helt annan sak. -- Lavallen 2 augusti 2011 kl. 14.04 (CEST)

Jag tycker inte om den typen av collage, den ger ett rörigt intryck och tillför inget utan ser bara amatörmässigt ut. Det finns ju en form, som jag uppfattar som standard, med en tydlig och redovisande huvudbild som i vissa fall kompletteras med ett bildgalleri.--Kavelgrisen 2 augusti 2011 kl. 12.01 (CEST)

Oestetiskt men också plottrigt på minidatorer m.m..--NERIUM 2 augusti 2011 kl. 13.01 (CEST)

Vad gäller kartor tycker jag att vi bör försöka följa en:wp:WikiProject Maps/Conventions och särskilt vad gäller att undvika chartjunk. Mitt mål är att det skall komma kartor över Kronobergs socknar inom någon månad. Edaen 2 augusti 2011 kl. 13.06 (CEST)

Frågan borde väl vara rätt uppenbar eftersom det tydligen handlar om upphovsrättsbrott. Jag tog bort länken till kartan eftersom den redan har blivit raderad, och avpovade texten lite. /Grillo 2 augusti 2011 kl. 15.36 (CEST)

Samtliga bilder av commons:Special:Contributions/Sysys är väl rimligen upphovsrättsbrott. Orkar någon leta upp varifrån bilderna är snodda? Tineye hittar inget. /Grillo 2 augusti 2011 kl. 15.39 (CEST)

Den ena flickan i File:Skillingaryd.jpg är nog samma som den i gul T-shirt vid samma fontän på http://www.vaggeryd.se/download/18.2ca5704312e95613e5d800011871/Guldkorn+i+Vaggeryds+kommun+2011+-+Shopping+och+service+i+Skillingaryd.pdf /Pieter Kuiper 2 augusti 2011 kl. 15.55 (CEST)

När man tittar närmare på collaget från Skillingaryd så ser man det är en typsikt "proffsig" "reklambild" från en kommun. Vem annars skulle komma på att fotografera skylten på systembolaget?, inte en foto-wikipedian i alla fall. Däremot är bilderna från skillinge hed såpass dåliga att de nog kan vara självtagna, och det försöket till collage, är ju också mycket amatörmässigt gjort.Yger 2 augusti 2011 kl. 16.28 (CEST)

Fortsättning på En prick på kartan (men vilken karta?)

Förra månaden diskuterades hur vi skulle arbeta med markeringen av orter etc. på kartor, se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juli#En prick på kartan (men vilken karta?). Jag upptäckte idag ett rätt smart system som de använder på franskspråkiga Wikipedia där det finns en zoom-knapp på kartan. Se exempelvis fr:Cortaillod. Vore det kanske något att införa även för oss? Jopparn 2 augusti 2011 kl. 16.19 (CEST)

CommonsNotificationBot

På enwp har de en:User:CommonsNotificationBot. Något sådant borde svwp också skaffa. (Eller: egentligen borde Commons fixa sådana meddelanden, men det är något de aldrig har intresserat sig för.) Någon bot-kunnig som kan fixa det? /Pieter Kuiper 21 juli 2011 kl. 22.58 (CEST)

Finns intresse så kan jag försöka skriva ihop något motsvarande eller prata med botägaren om att låna koden. /^Fluff?_Fluff! 22 juli 2011 kl. 20.02 (CEST)

Ja, gärna. Det hade varit en välgärning.//Hannibal 23 juli 2011 kl. 15.22 (CEST)

En första version är nu i bruk och den listar bara filer på den här sidan. Ytterligare idéer och förslag på funktioner är välkomna. /^Fluff?_Fluff! 3 augusti 2011 kl. 12.16 (CEST)

Andrées polarexpedition

Denna artikel återfinns just nu på WPs första sida. Skam över dem som placerat den där. Hur kan man premiera en artikel med denna dåliga stilistik? Innehållet är måhända riktigt men svenska språket är erbarmligt. --Quadrigarius 3 augusti 2011 kl. 10.45 (CEST)

{{sofixit}} Känns inte så konstruktivt att gnälla över andra användare utan att vara mer specifik än så... /Grillo 3 augusti 2011 kl. 13.49 (CEST)

Artikeln har fastställts som utmärkt, och alla utmärkta artiklar kan hamna på huvudsidan emellanåt. Om artikeln inte når upp till de nuvarande utmärkt-kriterierna så kan den avnomineras, om ingen fixar till dess brister. Ḇọⅳⅰḙ 3 augusti 2011 kl. 20.14 (CEST)

Utökad möjlighet för användare att se raderade sidor

Det pågår nu en diskussion på Wikipediadiskussion:Ansökan om administrativ behörighet#Verktyg om utökade möjligheter för användare att se raderade sidor. --Petter 3 augusti 2011 kl. 21.00

Swedish pricks and rings in English

Far jag kyssa dina lappar Charlotte... Dina ogon ar som himlen, bla, bla, bla skaldade Helmer Bryd en gång i tiden. På enwp av idag finns prickar och ringar för det mesta med i svenskspråkiga namn, men i några fall händer det att de saknas, och jag har vaga minnen av att de i något enstaka fall har plockats bort av bidragsgivare med hänvisning till att engelskspråkiga källor (eller ska det vara engelsksprakiga kallor?) - då oftast gamla eller amatörmässigt skrivna - inte har med "the pricks and the rings". Detta är för all del inget stort problem i de flesta fall, men det kanske ändå intresserar svenskspåkiga att veta att det på enwp just nu pågår en diskussion om att ändra riktlinjen så att det uttryckligen rekommenderas att behålla diakriterna i namn (proper nouns) på ett antal språk, bl.a. svenska. Diskussionen pågår på en:Wikipedia:Naming conventions (use English)/Diacritics RfC. Personligen skulle jag faktiskt uppskatta om jag kunde lita mer än idag på att diakriterna var intakta på enwp även på språk jag inte kan, eftersom det är bra att kunna plocka en korrekt stavad version direkt från den största och oftast mest kompletta språkversionen. Tomas e 23 juli 2011 kl. 12.51 (CEST)

Jag röstade 'support' nu. Horby heter redan Hörby där, jag kollade. Sedan kan man alltid ha redirects från den stavningen utan prickar. Jag tog mig friheten att ändra rubriken till dots, eftersom prick är ett slanguttryck för penis och inte används för punkt i engelska (en:prick. Adville 23 juli 2011 kl. 13.18 (CEST)

Jag tror iofs att Tomas e gjorde den felsikrvignignen avskitlitg. -- Lavallen 23 juli 2011 kl. 13.54 (CEST)

Ok! Jag som för en gång skull var för alvarlig då ;-) (se mina användarrutor, långt ner...) Jag ändrar tillbaks till Tomas rubrik igen. MVH Adville 23 juli 2011 kl. 14.32 (CEST)

"The English alphabet consists of the 26 letters we all learned since singing as a toddler" Undermedveten imperialism, så otroligt osexigt! /Grillo 23 juli 2011 kl. 17.29 (CEST)

Tydligen är vi inte uppskattade på engelska Wikipedia. Antagligen är det bättre om vi låter bli att stjäla deras jobb och istället åker hem till vår u-landsbakgård. /Grillo 24 juli 2011 kl. 22.57 (CEST)

Och har nu alltså till råga på allt blivit kallad ultranationalist och avspisad för att jag inte är tillräckligt aktiv på enwp. Det var sista gången jag la mig i en diskussion där. Jag har alltid försökt ha engelska Wikipedia som en förebild för saklig argumentation, men den förebilden har nu svikit mig ordentligt. /Grillo 29 juli 2011 kl. 20.19 (CEST)

De bryr sig ungefär lika mycket om Sverige, svenska och svenskar som vi bryr oss om Palau, palauanska och palauaner. Smällar man får ta (in the real world). Svenska bidragsgivare har lyckats oerhört bra där ändå, relativt sett. mvh SergeWoodzing 29 juli 2011 kl. 20.30 (CEST)

Trots att engelska är mitt modersmål har jag avstått från att redigera på enwp pga den protektionistiska och "tuppfäktnings"-artade stämning som råder där. Jag tror inte att en engelsman skulle säga att övriga EU-länder har lika liten betydelse för deras kultursfär som en stat i Mikronesien. Däremot har det gått prestige på enwp i att hålla på det egna (det gäller även tex brittisk kontra amerikansk stavning där det uppstår konflikter titt som tätt trots att det finns en utskriven princip för detta också...), vilket tyvärr går ut över diskussioner av detta slag. Jag tror att man kanske skulle kunna driva frågan som en ren "fri kunskap måste vara så korrekt som möjligt"-fråga. Min erfarenhet i England dessutom är att de flesta känner till hur Ä och Ö ska uttalas (Å är av någon anledning mer obekant), varför dessa bokstäver tillför många engelsmän omedelbar förståelse för hur ett namn ska uttalas. Det är lite trist att diskussionen verkar urarta till en ren fråga om formella regler för vem som får skriva, vad och var... MVH/--Idunius 4 augusti 2011 kl. 15.39 (CEST)

På grund av tyskan, skulle jag gissa. /Julle 4 augusti 2011 kl. 15.59 (CEST)

Jag är på Wikimania i Haifa, och kan inte låta bli att tycka att det är lite roligt att ha en badge som säger "Johan Joensson", med tanke på den här diskussionen. /Julle 4 augusti 2011 kl. 15.14 (CEST)

Bokmässan – bok

Jag är inte speciellt insatt, men det känns som att det inte är speciellt långt kvar till bokmässan äger rum. Vi har sedan förra året fått vår första utmärkta artikelserie, som håller väldigt hög kvalitet. Jag skulle vilja föreslå att vi till vår monter trycker exemplar av den här artikeln i bokform, för att visa på vad Wikipedia kan vara när det är som allra, allra bäst. Vet inte om jag skulle skrivit detta på ett annat ställe, men det kändes bra här. Tanzania 1 augusti 2011 kl. 20.33 (CEST)

Instämmer! / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 23.49 (CEST)

Mycket bra idé tycker jag! MVH/--Idunius 1 augusti 2011 kl. 23.57 (CEST)

De borde i så fall gå igenom och korrekturläsas av några personer, för säkerhets skull. Framför allt förekommer det en del bindestreck (-) istället för tankstreck (–) (liksom i den här diskussionens rubrik). /Julle 2 augusti 2011 kl. 05.25 (CEST)

Frågan är dock om de här artiklarna inte är bland de mer korrekturlästa artiklarna vi har? Nomineringsprocessen för många av Holgers artiklar har varit ganska utförliga, och dessutom har de blivit populära läsobjekt. Självklart kanske man ska gå igenom dem en gång till, men att det skulle vara ett stort problem skulle jag inte vilja påstå. Tanzania 2 augusti 2011 kl. 16.01 (CEST)

Egentligen borde någon enskild person ta på sig att gå igenom samtliga artiklar, gärna någon som arbetat professionellt med korrekturläsningar. Detta så att det blir en konsekvent bedömning. Men det är i en perfekt värld, och jag tror inte att Wikimedia Sverige har resurser för att anställa någon att göra detta. Det blir alltid konstiga stilbrytningar i Wikipedia-artiklar eftersom de arbetas med av olika människor i olika omgångar, och artiklar som skrivs av någon som behärskar svenska flytande men ändå inte har det som modersmål kan ofta inkludera små språkfel som bara ett tränat öga kan upptäcka.

Disclaimer: att det blir stilbrytningar är i sig inget större problem, eftersom det är så Wikipedia fungerar. Man kan väl nästan säga att det har blivit en typ av omedvetet stilgrepp på Wikipedia. Men när artiklar ska tryckas i bokform så anser jag att man bör se till att hålla en konsekvent stil. /Grillo 2 augusti 2011 kl. 16.29 (CEST)

Ja, jag har börjat peta lite, men det är en milsvid skillnad mellan det och att göra en professionell korrekturläsning av samtliga artiklar. Det är en tröttande och väldigt tråkig process. /81.218.88.83 3 augusti 2011 kl. 10.36 (CEST)

Möjligt. Det säger i så fall tragiska saker om vår korrekturläsning. Artiklarna är mycket bra, men det finns saker att åtgärda i dem. Inte minst, som sagt, i form av skillnaden mellan bindestreck (-) och tankstreck (–), som många inte ens är medvetna om. /81.218.88.83 3 augusti 2011 kl. 10.32 (CEST)

81.218.88.83 ovan var jag som råkade vara oinloggad, för övrigt. /Julle 4 augusti 2011 kl. 16.02 (CEST)

Die Wurzel allen Übels

Så här i sommarhettan, har det blåst upp till storm inom den tyska föreningen Wikimedia Deutschland (WMDE). En styrelseledamot avgick igår och ännu en idag. Debattens vågor går höga på föreningens mailinglista. Jag är inte insatt i alla detaljer, men tydligen handlar det om misstankar att styrelseledamöter berikar sig själva på föreningens bekostnad. WMDE har ju varit framgångsrika i donationskampanjerna och samlat in mycket pengar. Bland annat kan wikipedianer ansöka om bidrag till småprojekt (något som även Wikimedia Sverige har börjat med). Men det är när styrelseledamöter ansöker om projektpengar, som rollerna av givare och mottagare blir dubbla och misstankarna om jäv börjar gro. Det har väl hittills inte framkommit några bevis om oegentligheter, men i stället är det misstankarna som föder en otrevlig stämning, där hårda ord slängs omkring, som gör att ideellt arbetande funktionärer tröttnar och ger sig av. (Överskriften betyder "roten till allt ont".)

När det gäller Tyskland, kan vi värma popcorn, luta oss tillbaka och fascineras av skådespelet. Men även för Wikimedia Sverige börjar donationskampanjerna att ge utdelning. Vad ska föreningen göra med alla pengarna? Hur använder man bäst pengar, för att "stödja fri kunskap"? Detta är ingen formell rundfråga från föreningen. Bybrunnen är inte dess debattorgan eller beslutande församling. Jag vill bara att alla wikipedianer funderar över grundfrågan. Var kan pengar göra störst nytta? En enkel lösning vore att skicka alltsammans till Wikimedia Foundation i USA, så är man av med problemet. Men Wikimedia Foundation funderar över samma fråga, och erbjuder nationella lokalföreningar att ansöka om projektbidrag. För Wikimedia Sveriges del handlar det än så länge om storleksklassen 100.000 kr per år (eller "sexsiffriga belopp"), så det räcker knappast till någon heltidsanställd. Men med tanke på att vi hade ont om hundralappar (tresiffriga belopp) vid starten för fyra år sedan, så är det här tusen gånger större. Det är ett mycket glädjande framsteg och jag hoppas vi får behålla glädjen och inte råkar in i osämja. --LA2 18 juli 2011 kl. 23.35 (CEST)

Berlin-baserade die tageszeitung (taz) rapporterar att Geld entzweit Wikipedianer (Pengar splittrar wikipedianer), 22 juli 2011. Nyckelordet är community project budget (CPB) och det separata utskott som bestämmer vilka "community-projekt" som ska få anslag ur den budgeten. Styrelsen ville ha insyn i utskottets arbete, samtidigt som styrelseledamöter hade lämnat in ansökningar. --LA2 22 juli 2011 kl. 19.40 (CEST)

Konkret, kort och koncist med tanke på klockan: Jag ser det som att pengarna skulle göra stor nytta om man försökte utveckla och sprida bergslagssafarit, till andra platser, med nya mål, och så vidare. Det ger massvis med bilder, nyskapade artiklar, utökade artiklar, och det för samman folk som annars bara skriver text till varandra, vilket jag tror kan bidra till ett bättre klimat. Givetvis kan man inte skicka 100 000 kronor till det, men absolut mer.. Tanzania 18 juli 2011 kl. 23.47 (CEST)

Håller med Tanzania. Har nästan precis kommit hem från en dagsutflykt genom Småland. Skulle "bara" lämna några personer på andra sidan landskapet, och tog med mig kameran. Nu har jag kort på en del kyrkor och andra ställen från Sölvesborg till Borås-trakten som saknar bilder på wp. Bilderna kommer, men om fler kunde åka på sådana foto-/skriv-safaris skulle mycket lokalhistoria och många bilder förbättra wp. Sedan kanse en del pengar kunde gå till aktiva wp-skribenter som kan introducera skrivande (hålla små föredrag och workshops) i byggdeföreningar och som rubriken härunders första inlägg säger: i ålderdomshem. Där finns många potentiella skribenter som har mycket tid och kunskap. Använd pengar till att visa dem en meningsfull sysselsättning. Adville 19 juli 2011 kl. 01.59 (CEST)

Instämmer med Tanzania och Adville. Artiklarna som tar upp geografiska saker i Sverige är på väg bli riktigt bra, men de saknar i stor utsträckning illustrationer, vilket är en "onödig" brist i vår strävan att vara en excellent encyklopedi för det ämnesområdet.Yger 19 juli 2011 kl. 08.03 (CEST)

Vi hade ju ett motsvarande safari på Söderslätt förra hösten och det var mycket trevligt. Jag hade mycket väl kunnat tänka mig att upprepa det men möjligen med fokus på Österlen istället (problemet blir väl då att det blir svårare med boendet som Fotevikens museum lånade ut gratis till oss förra året). Om någon är sugen på en sådan träff på nytt i skånetrakterna så skulle jag med nöje hjälpa till att arrangera det. Ett tips är att ha med någon med bra lokalkännedom som kan agera som guide. Sven Rosborn var förra året en gudagåva med sina kunskaper om närområdet och dess historia. /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.21 (CEST)

Det verkar kunna vara lättare få till finansiering i år [3]. Efter att gått igenom Blekinge, Möre och Kronobergs län, så har jag funnit att södra och västra Kronoberg verkar vara svagast fotograferat med Markaryd kommun och södra och västra Ljungby som bottennotering. Kanske något för skåningar att bege sig över "gränsen" och lära känna södra Småland?Yger 19 juli 2011 kl. 15.28 (CEST)

Jag har inget emot att åka upp till Markaryd, men det skulle ju kräva att någon med lokalkännedom ställer upp med planering och boende. /Grillo 19 juli 2011 kl. 16.46 (CEST)

Om boendet är en eller två nätter på vandrarhem, så tror jag att en ansökan till Wikimedia Sverige bör ha goda chanser. --LA2 19 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Har kontakter med folk i Kronoberg, kan se och höra om lokalkännare finns i Markaryd. De är förmodligen inte Wikipedianer, men de kanske går med på det ändå. En förfrågan skadar ju aldrig. Tanzania 19 juli 2011 kl. 17.27 (CEST)

Fast det kräver väl nästan att någon annan planerar allt annat.. Tanzania 19 juli 2011 kl. 17.28 (CEST)

Exempel på områden utan illustration (i en sammanhängande område) Markaryd, Traryd, Hinneryd, Torpa, Vrå, Lidhult, Odensjö, Annerstad, Nöttja, Hamneda, Södra Ljunga etc.Yger 19 juli 2011 kl. 17.46 (CEST)

Den enda bilden idag på commons från hela Markaryds kommun och området norr därom, visar lämpligt nog på den väg en fotosafari kunde ta

Jag har lagt upp en tråd om en sådan fotosafari på Wikiträffsidan.Yger 20 juli 2011 kl. 08.18 (CEST)

Inte riktigt de trakterna, men jag hade en fotograf som tog foton nästan non-stopp på den resan jag skrev om ovan, och det blev en del kyrkar och byar fotade (även interiört om det var öppet). De fotona kommer att laddas upp under sommaren och fylla på vissa artiklar i från Alvesta mot vaggeryd och in i skogen västerut där... (men annars bor jag i Sthlm i vanliga fall...)Adville 20 juli 2011 kl. 01.17 (CEST)

Enligt en idé på danska Landsbybrønden, kan det vara intressant med träffar och safaris som har deltagare från mer än ett nordiskt land. Hur är det wikipedianer i gränstrakterna mot Danmark, Norge och Finland? En fotosafari på Åland, kanske? --LA2 19 juli 2011 kl. 18.55 (CEST)

Skulle ju vara perfekt, och utmynna i bättre samarbete över gränserna. Glöm inte Baltstaterna, färjor går ofta, och det går att ta många fina kort där. Finns säkert mycket "svensk-historia" att skriva om med. Adville 20 juli 2011 kl. 01.17 (CEST)

Visst går det färjor, men exempelvis Klaipeda-Karlshamn (för en safari runt Markaryd) tar 15 timmar och kostar 140 euro för enkel resa. Det blir enklare, snabbare och billigare för eventuella balter att flyga lågprisflyg från Riga till Skavsta (30 euro, 25 minuter) och vara med i en fotosafari i Södermanland. Från Oslo är det däremot realistiskt att åka bil till Karlstad. --LA2 20 juli 2011 kl. 03.39 (CEST)

Jag tänkte snarare att vi kunde åka till dem (från ex Stockholm, där man kan få tag på billiga resor), och fota och skriva ner historia från deras trakter. De har ju haft mycket besök från vårt håll genom tiderna. Adville 20 juli 2011 kl. 03.44 (CEST)

En idé börjar ta konkret form: Finnskogarna i Torsby kommun, den nordliga spetsen av Värmland. Detta ligger inklämt mellan Vansbro och Malung i Dalarna och Kongsvinger och Hamar i Norge. Det är gränstrakt mellan två nordiska länder, men innehåller även ett kulturhistoriskt inslag från ett tredje: Finland. Nästa helg 30-31 juli hålls den årliga Calle Jularbo-festivalen i Järpliden. Det är lite kort varsel för en fotosafari, men någon kanske kunde åka dit och rekognoscera? --LA2 21 juli 2011 kl. 02.01 (CEST)

Hello, I am sorry to write in English. Apart of all the trouble - one of the projects which is going to be funded by the donations is such kind of safari: Wikipedia:Wiki Loves Monuments Mittelhessen. They plan a fotosafari which is part of the European as well as local Wiki loves monuments contest. Thought you might be interested while roasting your popcorn. ;) Liebe Grüße Catfisheye 20 juli 2011 kl. 00.42 (CEST) (from de)

En viss reseersättning till årsmötet kanske skulle främja demokratin (och därmed stämningen) inom föreningen? Plrk 20 juli 2011 kl. 19.55 (CEST)

Jag vill slå ett slag för det som Plrk skriver. Betalar föreningen resan kan jag med största sannolikhet, men knappast annars. Det är mycket pengar att hosta upp med på en gång. Obelix 21 juli 2011 kl. 01.40 (CEST)

Fast om du börjar spara redan nu behöver du ju inte hosta upp allt på en gång. Det är knappast en oförutsedd händelse att det blir årsmöte. Plrk 21 juli 2011 kl. 10.54 (CEST)

Vad gäller Värmland har Projekt bruk och bergslag pratat om en bergslagssafari till Filipstads bergslag någon gång, men vi känner i nuläget inte till någonstans att sova. Det kanske går att göra någon deal med STF eller liknande? Vivo 5 augusti 2011 kl. 22.25 (CEST)

Att skriva ut förkortningar

Vi ska/bör skriva ut förkortningar på wikipedia. Innebär det exempelvis kilo, stycken, cirka, kilometer per timma, verkställande direktör, filosofie magister, det vill säga alla förekommande förkortningar utan undantag (närmast in absurdum)? Ymer 24 juli 2011 kl. 18.29 (CEST)

Nej, inte in absurdum. Det ryms tex ofta inte inne i infoboxar. -- Lavallen 24 juli 2011 kl. 18.32 (CEST)

Bra, tack. Kan du ge fler exempel på eventuella undantag i själva artikeltexten? Ymer 24 juli 2011 kl. 18.35 (CEST)

Långa förkortningsbara ord såsom "invånare per kvadratkilometer" vill jag nog ha utskrivet ett mycket begränsat antal gånger i löptexten, just detta exempel kanske bara en. Det får inte bli alltför mycket staplande av begrepp, det blir inte behagligt för ögat att läsa. Sedan vill jag nog inte ge alltför detaljerade direktiv, det ska trots allt finnas utrymme för personliga bedömningar i varje enskilt fall, men att säga att förkortningar aldrig är tillåtna i löptext är att gå för långt. -- Lavallen 24 juli 2011 kl. 19.16 (CEST)

Jag skriver alltid ut alla förkortningar som till exempel "t.ex.", "bl.a.", "c:a", "km" m.m. Jag anser att det ser mycket snyggare ut och är det som bör göras. Undantag kan ju vara förkortningar på t.ex. företag och liknande. Tyvärr har jag aldrig sett någon riktlinje för detta när jag letat. - Green Yoshi (^d_b) 24 juli 2011 kl. 19.25 (CEST)

Tycker nog att det ska finnas en stringens i ärendet; antingen skriver vi ut förkortningar eller inte. Att blanda både/och i artikeln känns inte rätt. Kubikmeter och Kilometer per timme är typiska exempel på förkortningar som sällan skrivs ut, trots att detta ju är artikelnamnen. NE använder frekvent - med viss variation mellan olika skribenter - förkortningar som ca, m.öh, km2, t.ex., m³/s, det vill säga etablerade sådana. Ymer 24 juli 2011 kl. 20.11 (CEST)

Jag har svårt att formulera någon generell princip gällande förkortningar, men jag tycker personligen att km2 känns naturligt och snyggt medan ca, tex och m.fl. sticker ut och ser slafsigt ut. Någon som känner igen sig i det? Och namnförkortningar på företag, partier och dylikt (!) tycker jag är en annan fråga. Popperipopp 24 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Språkliga förkortningar som bl.a., m.fl. o.dy. tycker jag bör skrivas ut. När det gäller SI-enheter är jag lite mer kluven. Jag brukar skriva sammansatta enheter som km/h eller m/s och prefixade enheter som km och kW som förkortningar medan jag föredrar att skriva ut meter, sekund och ampere. /Esquilo 24 juli 2011 kl. 21.11 (CEST)

Just detta är ett fall där vi i vart fall inte bör ha NE och andra pappersencyklopedier som rättesnöre eftersom de har ett motiv att förkorta som inte vi har: platsbrist. /FredrikT 24 juli 2011 kl. 21.15 (CEST)

Jag instämmer med FredrikT. Själv skriver jag ut de flesta förkortningar. Den enda jag just nu kan komma på att jag ofta låter kvarstå är "e.o." för "extra ordinarie". Egentligen har jag nog inga goda argument för den heller. Men visst kan enhetsnamn ses som en annan grupp än språkliga uttryck. I tabeller och boxar kan förkortningar accepteras, men i brödtext har jag svårt att förstå varför de inte skall lösas upp. Fernbom2 24 juli 2011 kl. 22.42 (CEST)

Något som jag absolut anser bör skrivas ut är "uggleförkortningar" av typen (4 bd, 1839; 2:a uppl. 1869) --> (fyra band, 1839; andra upplagan 1869)./Annika 25 juli 2011 kl. 00.01 (CEST)

Skriv för guds skull inte km2 eller km3, utan förstås med upphöjda siffror (km² och km³). De upphöjda siffrorna finns i teckenfältet nedan, men lyckas man ändå inte få in dem är det förstås bättre att skriva ut ordet istället för att använda en felaktig förkortning. Jag håller med Lavallen om att det är jobbigt för ögat att gång på gång läsa en enhet utskriven. Ett alternativ är kanske att första gången skriva "Land x har en yta på 5000 km² (kvadratkilometer)" och att framöver hålla sig till förkortningen. Alternativt kan man låta bli att skriva ut det och länka km². I tabelldata är det också förstås ofta olämpligt att skriva ut förkortningar eftersom de tar upp för mycket plats. /Grillo 24 juli 2011 kl. 23.09 (CEST)

"km2 eller km3" var nog mer av lättja i sammanhanget. Skulle för övrigt varit tydligare ovan gällande NE och förkortningar; det är nätversionen jag refererar till. Gör själv som Fernbom2, alltid i klartext. Ymer 24 juli 2011 kl. 23.15 (CEST)

De upphöjda siffrorna går att skriva genom att trycka Alt + 251 (¹), Alt + 252 (³) och Alt + 253 (²). Och givetvis (som flera andra nämnt) bör man inte skriva ut förkortningar i tabeller, som kan skapa alldeles för breda kolumner. - Green Yoshi (^d_b) 24 juli 2011 kl. 23.18 (CEST)

Mest för frågans skull: ingen som håller med om att förkortningar som t ex "t ex" (hur man nu än beter sig med punkterna) faktiskt kan vara mer lättlästa än de utskrivna orden? --flinga 25 juli 2011 kl. 03.57 (CEST)

Jo, absolut. T.ex. är det väldigt bra med förkortningar av språk (it. spricce, ytterst av sansk. spru) i början av artiklarna. Det blir pratigt och lite barnsligt om man skriver ut de förkortningarna, Tycker jag, alltså. Marfuas 25 juli 2011 kl. 10.52 (CEST)

Merarbetet med att förkorta samt dessutom skriva in wikilänken begriper jag inte, typ it., sansk. ovan. T.ex. kan mycket väl generellt omskrivas till exempelvis. Ymer 25 juli 2011 kl. 13.28 (CEST)

Just sådant som lat. eller fr. har jag sett ganska ofta, det brukar röra sig om Ugglan-artiklar (oftast de som importerats för en del år sedan) där någon tagit sig omaket att skapa wikilänkar med oförändrad Ugglan-stavning, istället för att lägga tiden på att modernisera språket. Jag tycker att detta har varit mycket mer ovanligt i artiklar skapade de senaste åren. Någon gång har jag t.o.m. sett inledningsfraser som farm. eller fys. från Ugglan, där man i likhet med många ordböcker, signalerat vilket ämnesområde det handlar om (istället för att skriva ut ett sammanhang med en hel mening, se WP:SUDS). Tomas e 25 juli 2011 kl. 14.09 (CEST)

Jo, det är mycket lätt att läsa förkortningar. Just därför finns det en poäng i att skriva ut dem så att man ser hur onödiga de kan vara.

andejons 25 juli 2011 kl. 16.48 (CEST)

(Jag vänder mig inte mot praxis, tycker bara argumenten är intressanta. Förkortningar som Tomas e anger tycker jag helst bör skrivas ut). Andejons: Vänta lite nu. Om de är lättare att läsa, är de väl inte onödiga? Om förkortningen är lättare att läsa än det utskrivna ordet, borde man inte egentligen hellre förkorta än att skriva ut orden? --flinga 25 juli 2011 kl. 18.13 (CEST)

Förkortningar tar man till när utrymmet för att skriva ut ordet är begränsat. Tycker jag...--Kavelgrisen 25 juli 2011 kl. 18.22 (CEST)

Praxis är väl annars att konsekvent använda förkortningar, såsom exempelvis ne.se gör? då bör vi ställa oss frågan; i vilket syfte ska wp "gå mot strömmen", gör det sajten mer attraktiv, eller vad. En ny användare (i praktiken även merparten av övriga) tror jag får svårt att ta till sig denna, nya praxis. Där uppstår problemet. Ymer 25 juli 2011 kl. 18.35 (CEST)

Avindenterar: Det finns olika praxis i olika sammanhang. I studierna har jag fått lära mig av med förkortningar. Jag uppskattar att man skriver ut förkortningar här på wikipedia. Jag tycker det faller under "skriv ut det självklara" eftersom det inte behöver vara självklart för alla som läser vad en del förkortningar betyder. B.Odins 25 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

Jag uttryckte mig troligen dåligt: min poäng var att när man använder förkortningar ser man ofta inte själv vad man egentligen skrivit, så det är lätt att upprepningar eller annars konstiga formuleringar kan stå kvar. Att skriva ut dem kan vara ett sätt att se vad man egentligen har skrivit.

andejons 26 juli 2011 kl. 01.13 (CEST)

B.Odins: intressant och bra argument. Andejons: ja, då förstår jag :) --flinga 26 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Jag skulle föredra att inte behöva skriva ut väldigt vanliga förkortningar som "t.ex." eller "bl.a." eftersom det är otroligt få läsare som kan tänkas bli förvirrade av dom. Jag är inte så pigg på den standarden, men jag bryr mig inte jättemycket. Däremot anser jag att "it." och "ty." bör undvikas helt och hållet eftersom det inte är solklart och i allmänhet bara har använts för att spara sidutrymme i stora standardverk. Att däremot skriva "kilometer", "kilogram" eller (värst av allt) "kilometer per timma" (eller är det "timme"?) känns rent ut sagt tradigt. Jag har svårt att se hur många som egentligen hjälps av det men har väldigt lätt att det stör läsningen för många, och skapar förvirring bland nya användare.
Peter ^Isotalo 31 juli 2011 kl. 15.09 (CEST)

Intressant att ingen orkat bemödat sig med att titta i någon av de etablerade svenska skrivreglerna som finns. I Språkrådets Svenska skrivregler står det bl.a. "Förkortningar bör inte användas i onödan. De hör hemma framför allt i sådan text där utrymmet är begränsat, t.ex. i kataloger och tabeller eller i parenteser och fotnoter.". Vidare: "Ett fåtal mycket vanliga förkortningar går alltid bra att använda...": bl.a., d.v.s., e.d., etc., fr.o.m., m.fl., m.m., o.d., o.s.v., s.k., t.ex., t.o.m. Detta är väl inte hugget i sten, men det är en bra riktlinje att följa. För övrigt rekommenderas formen kilometer i timmen och personligen ser jag inget problem med att skriva ut det i text, såvida det inte förkommer väldigt många gånger, eller i tabeller och faktarutor m.m., då det lämpligen förkortas km/tim. --Kildor 31 juli 2011 kl. 16.25 (CEST)

(Den är internaliserad i oss... Nej jag skojar.) Bra att du visade vad de skrev om det. Många av de förkortningar de nämner som okej att använda säger inte så mycket så genom att vara uppmärksam på dem när man skriver kan man höja nivån och kanske undvika fluff? B.Odins 31 juli 2011 kl. 16.32 (CEST)

Absolut. Många gånger används de helt i onödan och kan tas bort. Men ibland behövs de för att det ska bli begripligt och språkligt korrekt. --Kildor 31 juli 2011 kl. 16.45 (CEST)

Det sista förstår jag inte. På vad sätt kan det vara inkorrekt att skriva ut förkortningar? Ingen av dem som Språkrådet nämner ser jag som nödvändiga eller ens önskvärda. Exempelvis är det värdefullt att kunna upprätthålla distinktionen mellan "bland annat" och "bland andra". Fernbom2 5 augusti 2011 kl. 18.12 (CEST)

Mall som skapar konstiga kategorier

Det är något fel på kodningen i Mall:Lang som gör att flera helt onödiga röda kategorier skapas som bara är till besvär och inte till någon nytta. Någon kod gör att kategorier som Kategori:Artiklar med text på japanska eller Kategori:Artiklar med text på svenska dyker upp i berörda artiklar. Är det någon som kan få bort den koden så att dessa kategorier försvinner från de berörda artiklarna?--Bruno Rosta 5 augusti 2011 kl. 10.30 (CEST)

Se #Mallar för text på utländska. -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 10.32 (CEST)

Borde inte koden antingen tas bort eller att kategorierna då möjligen skapas så vi slipper ha dem röda?--Bruno Rosta 5 augusti 2011 kl. 10.36 (CEST)

Vadan denna brådska? Vi vet inte om de som ville ha den här kategoriseringen ovan är nöjda med kategori-formuleringen eller om funktionen helt ska tas bort efter fortsatt disk ovan. Wikipedia ska inte med bussen. -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 10.40 (CEST)

Svenska universitet och högskolor

Jag vill bara uppmärksamma även svwp på att Malmö högskolas marknadsavdelning tydligen inte gillar att Malmö högskola betraktas som just högskola på engelska Wikipedia istället för universitet. I artikeln har bland annat källhänvisningar till Högskoleverket raderats, så uppenbarligen måste artikeln hållas under uppsikt. Se vidare en:Wikipedia_talk:WikiProject_Sweden#Malm.C3.B6_University_College. /Grillo 5 augusti 2011 kl. 20.53 (CEST)

Kräv tillbaka friåret

Som utomstående betraktare känns det som om aktiviteten har var mycket större för ett antal årsen och användaren Yger brukar ta fram statistik som visar att antalet aktiva användare sjunker. Jag upplever det som så att det var fler som var aktiva här hela dagarna förr när det så kallade friåret fanns. Om friåret återinfördes tror jag aktiviteten hade ökat och jag tror att många faktiskt vill kunna lägga mer tid åt att redigera här. Kan det vara något er stödförening kan driva gentemot politikerna?

Pensionärer är ju lediga oavsett och ni borde tänka mycket på hur ni ska få fler pensionärer att redigera här, som så ofta har en gedigen livserfarenhet som kommer arbetet här till gagn, mycket kunskap och kanske har många mycket böcker liggandes där hemma. Mitt förslag är att styrelsen tar fram en handlingsplan för att locka pensionärer hit i större utsträckning. Vad behövs? Kanske besök hos olika lokala pensionärsföreningar? 80.170.85.65 19 juli 2011 kl. 01.20 (CEST)

Jag har som ett personligt projekt att locka hit pensionärer. Jag har vid det här laget varit i kontakt med runt 80 lokala hembygdsföreningar, några lokala släktforskningsförbund och hållit några föredrag i SeniorNet. Och inte är det lätt. Kort är min uppfattning att de ute i bygderna som är lite över 70 i allmänhet inte kan datorer, och knappast lärt ens lärt sig läsa mail. Däremot är det en ny generation på gång, 40-talister, som är mer hemtama och nyfikna på datorer, men som är mycket förskrämda över tanken att vem som helst kan redigera. Så jag tror som sagt helt på idén men det krävs en mycket längre och gedignare förberedelse än man kan tro. Just nu har jag som mål att lära hembygdsföreningarna att Wikipedia finns överhuvud taget (Det behövs inte för de som är under 60, men för de över 70). Sedan tror jag själv på att återkomma till dem om något år då kanske en generationsväxling skett. Så visst bör vi satsa men det krävs en helt annat angreppssätt än för yngre. Och de föreläsningar som fungerar för yngre ger mer skrämda äldre än hitlockade...Yger 19 juli 2011 kl. 07.57 (CEST)

Finns någon emeritusförening för akademiker? Deras tänkta medlemmar skulle verkligen behövas. Många mer övergripande och därmed komplexa ämnen behöver intensivvård.--90.233.155.118 19 juli 2011 kl. 08.05 (CEST)

Gällande akademiker: På flera universitet runt om i världen, även Sverige, jobbar kommunikatörer aktivt med att skapa Wikipediaartiklar om anställda professorer, om universitetets forskningsinstitut och centrumbildningar, med mera. Dessa personer kan vara vår kommunikationslänk mot forskarna. Ett infomaterial och en infokampanj kanske skulle kunna ges till universitetens informationsavdelningar. Det kan lätt bli lite reklamkaraktär när kommunikatörer som är nybörjare på wikipedia skapar artiklar, men det är bara löjligt att säga att man inte får skriva om sin arbetsgivare för det gör dom ändå. Det är bättre att utnyttja denna kraft. De är proffs på kommunikation och borde fatta vad vi menar med saklighet och neutralitet om vi bara förklarar, och om vi markerar att man måste vara extra försiktig när man skriver om sin arbetsgivare. Vi skulle kunna uppmana dem att släppa forskarfoton och illustrationer ur forskningsmaterialet under cc-licens. Vi kan uppmana dem att inte bara utgå från forskarnas cv utan även titta i citeringsindex för att identifiera forskarnas mest citerade publikationer. Vi kan uppmana dem att inte bara skriva personartiklar. utan även se till att det skapas artiklar om de teorier, modeller och begrepp som forskarna blivit uppmärksammade för - och främst då på enwp där möjligheterna är större till saklig granskning. Mange01 20 juli 2011 kl. 20.11 (CEST)

Finns de här på svenska Wikipedia? Jag hoppas att de är öppna med vilka de är.--90.233.155.118 20 juli 2011 kl. 20.42 (CEST)

Skoj sak för en IP-adress att skriva! Humor! --LA2 21 juli 2011 kl. 09.45 (CEST)

Tycker du? Jag har inga kort att lägga upp på bordet... --90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 09.47 (CEST)

De högskoleinformatörer som jag har sett här har helt ägnat sig åt att försöka göra reklam för sitt lärosätes grundutbildningar. Lsj 20 juli 2011 kl. 20.48 (CEST)

Användare 90: Vissa är lika öppna som du, dvs anonyma, :) andra har angett sitt fulla namn, andra har konton som heter som sin organisation. Men kan man bevisa att man kan skriva sakligt ser jag inga problem med att man är informatör. Det är bättre att en informatör skriver om professorn än att professorn skriver den själv. På senaste Wikimania deltog en projektanställd från LiU.

Lsj: De informatörer som skapar professorssidor kanske har skött sig, och därför har du inte märkt av dem. Min bild är att det är programansvariga snarare än högskoleinformatörer som brukar skriva reklam för utbildningar, och som orutinerade wikipedianer gör de många övertramp. Mange01 20 juli 2011 kl. 21.23 (CEST)

Jag tycker att det är en riktigt dålig idé, åtminstone om det är för att få artiklar om forskarna och deras forskningscentra. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: bara för att det skapas artiklar på grund av mer eller mindre svåra intressekonflikter, och vi inte har någon möjlighet att helt eliminera det, betyder det inte att vi behöver ta oss djupare ned i träsket genom att uppmuntra till det! När det gäller naturvetenskap och teknik är svwp otroligt personfixerat redan som det är (jag undrar ibland om det verkligen var en bra idé att eftersträva artiklar om alla IVA-ledamöter och Tham-professorer), och skulle förmodligen översvämmas av antingen stubbiga (utan hopp om utveckling) eller boosteristiska forskarbiografier om vi uppmuntrade universiteten att skriva dem själva. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att tillämpa den enkla principen Om det har skrivits mycket om ämnet utanför Wikipedia kan man skriva om det på Wikipedia också när det gäller företeelser inom universitetsvärlden. Om svenskspråkiga Wikipedia ska ha ambitioner att vara ett brett uppslagsverk som ger ett mervärde jämfört med de egna hemsidorna för det vi skriver om är det etablerade teorier, modeller och begrepp vi behöver artiklar om – inte personer och institutioner. Det är också när man beskriver begreppen som det är särskilt viktigt för förståelsens skull att det finns artiklar på svenska, inte bara på engelska. //Essin 20 juli 2011 kl. 20.45 (CEST)

På enwp blir svenska professorer ibland utslängda för att de itne har tillräckligt många citeringar - något som är komplcierad att värdera. Vårt relevanskriterium är enkelt och bra, att alla svenska professorer förtjänar en artikel.

Vad gör egentligen personfixeringen på svwp? Att börja producera artiklar på löpande band om svenska forskares egna teorier och egenmyntade begrepp är farligt - det kan göra att vi förlorar globalt perspektiv. Däremot skulle det passa utmärkt på enwp, där svensk forskning ofta hamnar i skymundan bakom amerikansk och brittisk forskning av samma dignitet. Jag håller med dig Essin att på svwp passar främst teorier som är välkända och finns omnämna i många läroböcker, i populärvetenskap, med mera. På enwp däremot räcker det att teorin citerats i flera forskningsartiklar. Mange01 20 juli 2011 kl. 21.29 (CEST)

Jag förespråkar inte att vi ska börja skriva artiklar om svenska forskares egna teorier och egenmyntade begrepp, vare sig här eller på enwp (om de inte är väletablerade förstås – som röntgenfotoelektronspektroskopi som Kai Siegbahn fick Nobelpriset för). Däremot arbetar många svenska forskare med teorier och begrepp som är internationellt väletablerade och mer uppmärksammade än många forskare med svwp-artiklar, även om koncepten inte är bland de mest uppmärksammade. Det är här, menar jag, som svwp har stora luckor. Jag förespråkar inte heller att man ska börja räkna referenser för att avgöra hur betydelsefulla forskare är, men jag ser ett klart problem med dagens hållning, eftersom den leder till artiklar som antingen är väldigt magra eller innehåller information som är tveksam ur WP:V- och WP:KH-perspektiv. Jag har inget färdigutformat alternativ, men vi borde fokusera på att besvara frågan "Har det skrivits utförligt (intervjuer, biografier mm) om vem den här forskaren är?" Den relaterade frågan "Har det skrivits utförligt om vad den här forskaren gör?" är också viktig, men den säger kanske mer om huruvida vi borde ha artiklar om koncepten som forskaren arbetar med. //Essin 23 juli 2011 kl. 16.53 (CEST)

Detta med att locka pensionärer har jag definitivt inget emot. Ju högre medelålder desto mindre klotter proportionellt sett. Däremot finns det en risk att personer som engegerade i sin hembygd driver dess frågor litet väl starkt, men det får vi ta. Det finns andra intressekonflikter som är värre. När detta är sagt beklagar jag detta avsnitts rubrik. Wikipedia som projekt bör definitivt inte ha någon politisk agenda av det slag som föreslås där. Man kan ha olika uppfattningar om värdet av friår och ändå vara engagerad här, precis som man kan ha skilda politiska värderingar för övrigt. Fernbom2 19 juli 2011 kl. 08.07 (CEST)

Wikimedia Sverige är politisk obunden och bör i min mening inte agitera politiskt heller. I övrigt så är det här helt fel plats att diskutera vad Wikimedia Sverige bör eller inte bör göra. Det kanske bör noteras att det här är andra gången på inte alltför lång tid som ett ip-nummer har föreslagit att Wikimedia Sverige ska agera politiskt, så det är något vi bör se upp med att ägna alltför mycket diskussionstid. /Grillo 19 juli 2011 kl. 15.15 (CEST)

Nu tycker jag väl förvisso inte att WMSE bör driva krav på återinförande av friår, men att "politiskt obunden" betyder "inte politisk" kan jag absolut inte gå med på. En stor del av poängen med WMSE som jag ser det är att kunna agera politiskt, det görs redan nu (som remissinstans i vissa frågor som rör upphovsrätt och kulturpolitik) men kan göras ännu mer (lobbying för att statligt producerade bilder ska vara fria från upphovsrätt, t ex). Se även hur politiskt obundna IOGT-NTO arbetar, för ett exempel som ligger mig själv nära. Plrk 20 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

Just friåret riskerar nog att bli partipolitik, och om WMSE ska arbeta politiskt så bör det nog vara någon fråga som förenar flera partier i stället för att splittra. Finns det någon sådan fråga, där vi har en realistisk chans att nå framgång på kort sikt? Riksdagen öppnar 15 september. Nu under sommaren är riksdagsledamöterna hemma och fångar upp nya frågor bland sina väljare. Så det kunde ju vara ett tillfälle om flera av dem kom tillbaka med samma idéer från olika håll. Men "avskaffa upphovsrätten" eller "frisläpp Lantmäteriets kartor" är ju inget som kommer att hända på kort sikt. Vi behöver realistiska och konkreta förslag, vars genomförande inte strider mot några EU-direktiv och helst inte kostar för mycket pengar (eftersom budgetförhandlingar alltid drar ut på tiden). --LA2 20 juli 2011 kl. 20.20 (CEST)

Eller så väljer man en politisk fråga som kan förena oss snarare än partierna. Införande av "public domain lite" borde ligga i många wikipedianers intresse. Myndigheter borde vara skyldiga att släppa bilder och annat material under fri licens, alternativt presentera en motivation av varför man behåller upphovsrätten. Mange01 20 juli 2011 kl. 20.37 (CEST)

Instämmer med Mange01. Det måste vara en fråga som förenar oss i egenskap av wikipedianer, och som inte har minsta partipolitisk laddning. Att myndigheter ska släppa saker under fri licens om inte behovet av copyright kan motiveras, är en tänkbar sådan idé. Lsj 20 juli 2011 kl. 20.48 (CEST)

Jo, givetvis ska wikipedianerna brett kunna stödja förslaget. Det är ju själva poängen. Men hur skulle en riksdagsmotion om detta formuleras? Kravet är att 1) vi ska få riksdagsledamöter, helst från flera partier, att lägga fram den och argumentera för den bland partikamrater och 2) den ska ha en rimlig chans att gå igenom och bli verklighet, helst inom loppet av det här riksdagsåret. --LA2 20 juli 2011 kl. 21.43 (CEST)

Du ställer extremt höga krav på föreningens lobbying. Det är inget fel att börja så smått med ett formulerande av en egen ståndpunkt, sen kanske en debattartikel eller så, måhända ett seminarium på Almedalsveckan nästa år... att på ett års tid gå från idé till genomröstad riksdagsmotion tycker jag mest verkar som en PR-byrås våta dröm. Plrk 21 juli 2011 kl. 10.52 (CEST)

Nej, jag tycker inte kraven är höga, utan att vi ska leta på någon lagom liten fråga som går att genomdriva, fram till ett praktiskt resultat. Det är ju inte så att vi vill införa högertrafik, reformera pensionssystemet eller helt avskaffa upphovsrätten. Vi vill bara det självklara, som att den som vill ta del av kunskap också ska få göra det. Ingen ska kunna vara emot.

I höstas fick jag veta (av Jan Myrdal på bokmässan) att Stockholms stads kulturnämnd ägde upphovsrätten till Alva och Gunnar Myrdals författarskap, så jag kontaktade nämnden och frågade om lov att fritt få sprida en enda bok därifrån. Efter lite diskussioner kom kulturnämnden fram till att alla Myrdals böcker skulle frisläppas under CC-BY-SA (Sammanträde 2011-05-19, beslutspunkt 77). Den bok jag först frågade om, Hur styrs landet? finns nu i Projekt Runeberg, men resten återstår att scanna. Det är ett konkret resultat inom ett år, som kan användas som exempel inför nästa åtgärd. Frågan är om vi kan hitta något liknande, lagom litet projekt som kan genomdrivas i riksdagen i stället för inom Stockholms stad eller något enstaka museum (Wikimedia Sverige samarbetar ju framgångsrikt med Nordiska museet). Jag är trött på debattartiklar som bara blir tomma ord utan handling.

Vi kan begära en lagändring, om det finns någon lagom liten lagändring att göra, som vore till nytta för fri kunskap. Vi kan också försöka frisläppa något innehåll, kanske i första hand sådant som riksdagen själv kontrollerar. Jag läser exempelvis att tidningen "Riksdag & Departement har getts ut sedan 1976. Riksdagen är administrativ huvudman för tidningen, men har inget inflytande över tidningens innehåll. Allt material på Riksdag & Departements hemsida skyddas av upphovsrätt. Innehållet får inte mångfaldigas eller spridas vidare annat än för enskilt bruk." Måste det vara så? Skulle Sverige tjäna något på att RoD blev fritt innehåll? Nämligen vadå? Eller finns det annat innehåll som vore mer angeläget att befria? --LA2 21 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Finns någon ofri databas med bilder på sjukdomar och medicinska symptom? Det kanske inte är så roligt att be om bilder på färgprov på sjukt urin (i provrör mot vit bakgrund) och bilder på pretibialt myxödem, vanliga rynkor och och torr hud, men det hade förbättrat artiklarna om sådana saker. De flesta medicinska bilderna på Commons är uppenbart hemmagjorda.--90.233.128.243 21 juli 2011 kl. 12.30 (CEST)

Ett intressant uppslag. Det borde kunna finnas sådana samlingar inom Socialstyrelsen, kanske deras arkiv. Vem känner till det området? --LA2 21 juli 2011 kl. 13.02 (CEST)

Känner inte till än, men det borde finnas hos dem eller typ KI. Går det inte att lobba mot universiteten att släppa bilder som finns i deras rapporter mm till CC? (->IP-nummer: Varför ofri datorbas? är det inte bättre med en fri?) Adville 21 juli 2011 kl. 23.23 (CEST)

Vad som skrivs i forskarrapporter är inte centraliserat, utan beslutas av varje forskare för sig. Det som styr är ofta villkoren som sätts upp av konferensen eller tidskriften som tar emot rapporten. Det blir alltså svårt att driva lobbying om en sådan sak. En del högskolor uppmanar sina forskare att använda "open access" (OA), vilket i många fall betyder CC-NC-ND, som visserligen är friare än total copyright men ändå inte tillräckligt fritt för Wikipedia. Lunds universitet driver DOAJ, en världsledande katalog över vetenskapliga OA-tidskrifter. Vi kunde försöka värva fler forskare att bidra med illustrationer till Wikimedia Commons. Kanske via en sitenotice? Men det är i så fall inte lobbying och politik. --LA2 22 juli 2011 kl. 02.26 (CEST)

En sak man kan göra själv är att starta fas 3-verksamhet. Tydligen kan man tjäna pengar på att sysselsätta personer som varit arbetslösa länge. Att förbättra Wikipedia är meningsfullt och utvecklande, utan att konkurrera otillbörligt med kommersiell verksamhet. I Wikipedia finns många olika arbetsuppgifter av olika svårighetsgrad. --Ettrig 22 juli 2011 kl. 09.34 (CEST)

Detta är faktiskt inte en helt dålig idé. Mvh fas 3-hataren Plrk 22 juli 2011 kl. 11.52 (CEST)

En längre diskussion om detta fördes nyligen här på Bybrunnen, se Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juli#Förslag till Wikimedia Sverige. Jag ska försöka att skriva ihop en projektidé under sommaren som jag skrev i den diskussionen. Jopparn 22 juli 2011 kl. 15.26 (CEST)

Hört talas om medborgarlön? Skulle nog slå ut allt vad både fas 3 och friår heter. Ett annat sätt vore väl att återinföra regeringsmonopolet på radio och TV i Sverige, så att Sverige får samma TV-utbud som under 1970- och 80-talen (det vill säga två kanaler med sändningar främst koncentrerade till 18.00-22.00 så länge det inte är idrott, resten av TV på dagarna blir någon UR om ett bortglömt svenskt vattenprojekt i Etiopien från 1973). Då kanske vi får mer folk hit. Men nej, vi är och bör fortsätta vara ett hobbyprojekt, inget annat, och skall inte agera politiskt. J 1982 5 augusti 2011 kl. 23.17 (CEST)

Stödjer ett återinförande utav friåret. Det skulle helt klart lyfta svWP! svWP används allt mer i samhället, så därför vore ett friår med förhoppningsvis fler svWP en vinst för staten.--Allexim 7 augusti 2011 kl. 14.50 (CEST)

Insjöar/VISS

Jag har upptäckt våra artiklar om svenska sjöar är svaga/saknas. Det har nyligen släppts en utmärkt källa för dessa (och vattendrag), VISS, och en bra mall, {{insjöfakta}} finns. En möjlighet och utmaning för den intresserade.Yger 21 juli 2011 kl. 17.57 (CEST)

Jag har i en del artiklar lagt till argumentet "sjöid" till den mallen. Meningen var att använda det på något smart sätt i mallen, men något så smart sätt har jag inte kommit på ännu. Notera också att VISS och SMHI ibland använder olika sjöid på samma sjö, oftast för att VISS delar upp sjöar i delar. /Esquilo 24 juli 2011 kl. 20.58 (CEST)

Det vore jättebra om du kunde hjälpa till underlätta att klarhet i detta (kunde) skapas. Sjöars namn är ju alls inte så officiella som orter, församlingar, socknar etc, och samma namn finns ju extremt ofta, Stensjön, Lillsjön, Svartsjön etc. Jag vill för oklarhet i namn gärna kunna luta mig på en ultimat källa (SCB, Lantmäteriet, RAÄ etc) och då undrar jag om inte VISS är en starkare kandidat än SMHI.Yger 24 juli 2011 kl. 21.04 (CEST)

Är alla insjöar relevanta? Var går annars gränsen? --Civilspanaren 25 juli 2011 kl. 17.47 (CEST)

Geografiska platser brukar ha lätt för att överleva en SFFR. -- Lavallen 25 juli 2011 kl. 17.49 (CEST)

Så länge det finns data om sjön i en offentlig publikation (som VISS) kan det inte var något problem. Och det kanske blir en naturlig gräns, en göl som är så liten att den inte platsar där är väl lite tveksam ta in här också.Yger 27 juli 2011 kl. 22.06 (CEST)

Vad kommer det sig att man använder {{Insjöfakta}} och inte {{Geobox}}? /^Fluff?_Fluff! 28 juli 2011 kl. 10.17 (CEST)

Har tittat litet på detta också, och försökt göra om Insjöfakta till att använda Geobox istället för Faktamall. Har dock stött på lite pratrull när det gäller kartorna, ska försöka ta mig runt detta. De ligger i min sandlåda under projekt7 om någon skulle få för sig att hjälpa till. --Civilspanaren 5 augusti 2011 kl. 22.44 (CEST)

Antagligen för att {{insjöfakta}} är mycket enklare att använda. Geobox är ett härke. /Esquilo 7 augusti 2011 kl. 13.10 (CEST)

Wikipedia i Breiviks manifest

Jag hittade en webbplats där Breiviks manifest kunde laddas ner, vilket jag gjorde efter att jag läste om listor över personer som skulle attackeras. Jag noterade att wikipedia ofta användes som källa, och med tanke på anföringen till Unabombaren tänkte jag se om han uttryckligen talade om Wikipedia, vilket han visade sig göra. Jag skulle uppmana administratörer och andra som ägnar sig åt övergripande frågor om Wikipedia att studera sid 1067 och framåt, där han nämner Wikipedia som en plats att söka medlemmar till sin kamp, genom att "etablera sanningar".--90.233.131.52 25 juli 2011 kl. 10.54 (CEST)

Jag skummade bara igenom det, kändes lite för tokigt i många avseenden för att jag skulle orka ta mig igenom hela. Visst kan Brevik bli en tankeställare, men jag hoppas att alla sedan länge är medvetna att wikipedia är drömuppslagsverket för alla som vill "etablera sanningar", och att tusentals människor har etablerat eller har försökt etablera "sanningar" på wikipedia.

Det upplever att det är viktigt för alla som tycker det är viktigt att alla skall kunna redigera på wikipedia att komma ihåg att skribenterna i första hand kommer att bli sådana som inte hittar den information de söker i vanliga uppslagsverk, och allra helst sådana som tycker att vanliga uppslagverk har "fel". Det är naivt att tro något annat. Sedan tror jag fortfarande att det är något som går att arbeta med, annars skulle jag inte fortsätta ägna så mycket tid här - men det kräver aktivt intresse för frågan hos åtminstone en del av de mer aktiva wikipedianerna. Av naturliga skäl kan det i många fall vara svårt att avgöra när en artikel vinklats inom ett område man inte känner till tillräckligt väl.--FBQ 25 juli 2011 kl. 12.34 (CEST)

Jag vet att det är några förutom jag själv som varit med och neutraliserat sådana attacker och att vi är flera som känselspröten ute efter denna typ av redigeringsmönster. Och förutom assyrier/kurder tycker jag nog vi numera hanterar denna typ av POVattacker och attackerare kompetent (vilket inte innebär perfekt). Yger 25 juli 2011 kl. 12.43 (CEST)

Och även IP-numret är välkommen att göra en insats!--LittleGun 25 juli 2011 kl. 12.52 (CEST)

Det är inte särskilt troligt att det användningsområde som han föreslår för Wikipedia på den sidan skulle funka. En nyskapad artikel om någon obskyr "motståndskämpe" eller dito rörelse som (ännu) inte gjort något eller fått någon uppmärksamhet skulle raderas på grundval av WP:REL och inte uppfylla WP:Källor eller WP:NPOV (eller ev. WP:BIO om det är en person). På enwp, som han nog tänker på (han skriver ju på engelska), tenderar man att vara ännu striktare med detta. Enda sättet att "smyga in" sådan information vore i andra, redan existerande och lågbesökta artiklar som få bevakar. Men det innebär ju också att ytterst få allmänna läsare någonsin skulle se informationen, så det är inget särskilt effektivt propagandaverktyg. Texten ser inte ut att vara skriven av någon som faktiskt har försökt POV-pusha i någon större skala i verkligheten. Man kan nog säga att det är just svårigheten att systematiskt styra Wikipedia-innehållet någon längre tid i en viss specifik riktning, är anledningen att det finns andra 'pedior som t.ex. Conservapedia eller Metapedia. Vill man rekrytera personer till en egen "icke-mainstream" världsbild lär specialsajter och -forum vara mycket mer effektiva arenor än wp. Det är i och för sig inte så svårt att påverka urvalet av artiklar i perifera ämnen eller på mindre språkversioner; börjar någon skriva systematiskt om t.ex. sprängämnen, hallucinogena droger, nazistiska partipampar eller kommuner i Bulgarien, kommer täckningen på detta område att vara betydligt större än tidigare. Men det är inte troligt att "kokboks-material" om sprängämnen eller förhärligande beskrivningar av hallucinogena droger eller av nazistpampar blir kvar någon längre tid, även om artiklarna som sådana skulle finnas kvar. Så jag ser inte att Breivik har kommit med något som helst nytt i det avseendet. Tomas e 25 juli 2011 kl. 14.02 (CEST)

Jag har inte word på den här datorn, så jag kan inte titta igen på exakt vad Breivik skrev, men tycker nog att det finns en större fara i vinklat material än vad som försöker påskinas - visst - det går inte att obehindrat föra fram sina åsikter, men även när det ligger i s.a.s. "perifera" artiklar kan de spela en ganska betydelsefull roll. Hade en dialog nyligen med en person som var med i Jehovas vittnen, som visade på en av deras skrifter helt baserad på hänvisningar till Wikipedia. När jag läste artikeln lät det mycket otroligt att wikipedia kunde stödja något sådant, men när jag gick in och tittade i artiklarna visade det sig att de faktiskt gjorde just det. Andra sidor av faktan saknades, och begreppen hade delvis misstolkats, men det framgick inte heller av wikipediaartiklarna (någon som är insatt skulle för övrigt se över påståendet: Ett annat sätt att se på andra huvudsatsen är att betrakta entropi som ett mått på oordning i universum, alla naturliga processer strävar efter att öka den totala oordningen i universum. i artikeln om termodynamik, avsnittet andra satsen. Teknik och fysik är inte mitt område, men en så generell slutsats utifrån termodynamikens andra lag känns i mitt tycke felaktig).

Breivik hörde ju till en av de många som ansåg att fakta "förtigs" av "politiskt korrekta" etablerade medier, att då kunna visa på en artikel om det ämnet, även i en artikel som läses av ganska få på wikipedia, fungerar ju då som en bekräftelse - det står till och med på wikipedia, dvs. även motståndarna måste erkänna fakta - men det döljs på en artikel som nästan inga läser. Men där handlar det kanske snarare om att få folk att bli bättre på att förstå hur wikipedia inte kan användas.--FBQ 25 juli 2011 kl. 14.43 (CEST)

Om jag minns mina fysikföreläsningar rätt, så används ordet universum ofta av fysiker i det här sammanhanget, men att man då inte menar hela kosmos utan snarare ett teoretiskt slutet rum. -- Lavallen 25 juli 2011 kl. 15.28 (CEST)

Föralldel helt korrekt, om än opraktiskt, att tala om hela kosmos i sammanhanget. Universum var dock redan borta ur artikeln, men jag har försökt förtydliga ytterligare. Lsj 25 juli 2011 kl. 18.18 (CEST)

Andra huvudsatsen missförstås ofta på denna punkt. Den är bara giltig för ett isolerat system - inte ens för ett slutet system. Den är därför inte giltig för jorden som helhet, eftersom solen tillför energi. Mange01 8 augusti 2011 kl. 14.06 (CEST)

Mobbning

Det är värst vad själviska folk som söker sig till Wikipedia. Det gnälls om att ni får era artiklar raderade och lipar och kollar andra för "wikipettrar" men ingen bryr sig ett skit när medmänniskor mobbas här. Vill ni ha högre aktivitet får ni nog ta tag i alla mobbare som finns här. Ta nu frågan på allvar. Vad ska ni göra för att stoppa mobbningen? 80.170.249.224 6 augusti 2011 kl. 16.49 (CEST)

Ett första steg att minska mobbningen vore om alla användare kunde låta bli att snacka skit om andra användare på användardiskussioner oinloggade och stå för vad de påstår. Annars är det nog att, som inloggad förstås, påpeka övertramp och hänvisa till Wikipedia:Etikett. Jag håller med om att debattklimatet är ett problem här och att användare behandlas orättvist illa. Obelix 6 augusti 2011 kl. 16.53 (CEST)

Men det går ju inte att vara inloggad eftersom de som påpekar mobbningen trakasseras själva. Därför skriver jag som oinloggad. Vi skulle behöva en kriskomission som själva kan blockera de som mobbar och avsätta dem om de är administratörer eller har andra förtroendeuppdrag här. Jag jobbar som journalist och utvärderar därför hur utvecklingen på svenska wikipedia har gått och det ser inte bra ut. Inte bra alls.80.170.249.224 6 augusti 2011 kl. 16.59 (CEST)

Om du ser eller upplever ett beteende som kan liknas vid mobbing så finns både WP:BOÅ och WP:KAW, där du även som oinloggad kan föra upp ärenden. Om du agerar så kan andra förstå och agera och det hända något konkret. Själv ser jag inte vad jag kan göra utifrån dina ospecificerande allmänna påståenden (och kriskommission, det är ju BOÅ och KAW tills man ser dessa inte klara av det de är till för).Yger 6 augusti 2011 kl. 17.06 (CEST)

Jag la märkte till två inlägg från admin Grillo som jag upplevde MYCKET taskiga och som trakasserier. När Buggwiki säger ifrån kommer andra, admin Ternarius och användare Tomas e, och hoppar på honom istället. De flesta verkar inte bry sig ett skit om mobbningen, istället ber Idunius Buggwiki att hålla käften på hans Användardiskussion. Det är fruktansvärt att se denna nonchalans från alla här. Vi måste hjälpa de som utsätts för mobbning och inte trakassera själva de som säger ifrån! 80.170.249.224 6 augusti 2011 kl. 17.43 (CEST)

Vad är det här för jävla travesti på konsekvens och rättvisa? Löjligt att folk svarar seriöst på det här fullständigt uppenbara trollandet. /Grillo 6 augusti 2011 kl. 18.00 (CEST)

Trolleri eller inte så håller jag med IP-numret i det han tar upp. -Laxskinn 7 augusti 2011 kl. 13.15 (CEST)

Det känns väldigt onödigt att hålla diskussionen på den nivån. Folk blir sårade, lämnar projektet, det motverkar nybörjare, och så vidare. Om bara alla kunde tänka på lite allmänt hyfs.. Jag slår vad om att man inte hade sagt sådär rakt ut till någon IRL, men på internet verkar det gå bra. Tanzania 7 augusti 2011 kl. 13.27 (CEST)

Jag måste erkänna att de här anklagelserna, och medhållet ovan, är alldeles obegripliga för mig. Den som anser att jag har bett Buggwiki, eller någon överhuvudtaget, att "hålla käften" kan vänligen visa detta med en diff. Annars kanske en ursäkt är på sin plats? MVH/--Idunius 7 augusti 2011 kl. 13.50 (CEST)

Om vi skall diskutera mobbning, otrevlighet och personangrepp skall vi diskutera problemet i sak och inte person, utan att nämnda några exempel eller länka till något fall. Man får helt enkelt diskutera om man tycker den som begår grova personangrepp skall varnas, stängas av eller inte, hur länge och liknande. J 1982 7 augusti 2011 kl. 13.58 (CEST)

Vi har WP:Etikett och WP:Inga personangrepp. Om policyn är otydlig kan den förbättras, men "straffskalor" kan sällan diskuteras separat från konkreta fall: det finns för många variabler. Men det viktiga är att den som ser mobbning tar i saken, antingen på de föreslagna sidorna eller genom att uppmärksamma enskilda användare. Och det är mycket stor skillnad mellan enskilda personangrepp i en infekterad diskussion, att enskilda administratörer borde se över sitt sätt att diskutera och att folk blir mobbade. --LPfi 7 augusti 2011 kl. 15.22 (CEST)

Vad ska man med riktlinjer till när de inte betyder ett smack i en arbetsgrupp om de tillämpas godtyckligt och om överträdelser bara leder till påföljder när någon är särskilt impopulär? SergeWoodzing 7 augusti 2011 kl. 23.49 (CEST)

Förstagångsförseelser brukar leda till varningar. Vaneförbrytare får strängare påföljder. /εsquilo 8 augusti 2011 kl. 12.56 (CEST)

Svordomsförbud råder på wp:s diskussionssidor. Inte av religiösa skäl eller något sånt, utan därför att svordomar så ofta leder till konflikter. Administratörer som fortsätter att svära bör skyndsamt avsättas. Mange01 8 augusti 2011 kl. 17.12 (CEST)

Wikipedia offline

Anders Behring Breivik har krävt att få en oukopplad version av wikipedia och en dator att kunna läsa den med. Finns det någonting sådant? Hur stor är exempelvis svenska wikipedia? 80.217.49.79 7 augusti 2011 kl. 22.59 (CEST)

Se databasdumparna och sluta ge den tönten onödig uppmärksamhet. /Grillo 7 augusti 2011 kl. 23.03 (CEST)

I detta fallet är det väl de statiska html-dumparna som avses. /^Fluff?_Fluff! 7 augusti 2011 kl. 23.04 (CEST)

Mäh! Jag ger väl inte honom någon uppmärksamhet? Frågan gällde ju wikipedia. Jag har kollat på HTML-dumparna, men dom är ju över tre år gamla. databasdumparna går väl inte att använda till någonting vettigt? 80.217.49.79 7 augusti 2011 kl. 23.07 (CEST)

Databasdumparna går att använda till en massa vettiga saker. {{Sertion|♥}} 7 augusti 2011 kl. 23.10 (CEST)

Jag är rädd att frågeställaren inte blir speciellt klokare av de "förklaringar" som givits ovan.. //Knuckles...wha? 8 augusti 2011 kl. 12.09 (CEST)

Jag gav medvetet ett väldigt korthugget svar med tanke på användarens bidragshistorik och frågans inledning. Jag är inte speciellt benägen att hjälpa någon som verkar sympatisera med en massmördare och i övrigt vara ett standardtroll. /Grillo 8 augusti 2011 kl. 12.35 (CEST)

Va? Är du inte klok? Jag sympatiserar knappast med ABB! Vad är det för jävla påhopp? Jag är ingen jävla rasist och har inte heller bidragit med någonting till artiklar om ABB. Du måste blanda ihop mig med någon annan. Vad är det för jävla anklagelser att kalla mig troll? Visa en diff där jag trollat! En ursäkt från dig är på plats anser jag! Enda anledningen till att jag frågade var för att jag läste han ville ha en offline wikipedia i tidningen. Sympatiserar man då med gärningsmannen för att man läser om honom?80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 13.03 (CEST)

Jag har tittat igenom bidragshistoriken för 80.217.49.79 så långt tillbaka den sträcker sig, och har mycket svårt att hitta belägg för vare sig trollande eller ABB-sympatier. Uppenbart är dock att att du inte är en ren nybörjare. Måste rimligen finnas en äldre historik under annat namn eller ip-nummer. Men det är inget brott i sig, och längre än så här ska vi väl inte dra personärenden på Bybrunnen. Lsj 8 augusti 2011 kl. 16.21 (CEST)

Tack Lsj. Jag är ingen ny användare, utan har redigerat under några år under olika IP som tilldelas från min ISP. Jag har aldrig diskuterat förut eller gett mig in bakom kulisserna tidigare. Men jag har ALDRIG trollat eller uttryckt sympatier för ABB eller någonting annat extremt (Varken höger eller vänster). Jag är för mångkultur och socialist, men kommer rösta på vänstern nästa val för att jag tycker det är illa att SD (Som jag uppfattar som högerextremt) fick fler röster än vänstern i senaste valet. Nu har vi klarat av detta 80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 16.33 (CEST)

Det är mycket personangrepp på Wikipedia just nu, och du är en av de drabbade. Jättetråkigt och lite pinsamt faktiskt. Det var säkert ett misstag i detta fall. Hoppas du att du känner dig välkommen ändå. Mange01 8 augusti 2011 kl. 19.26 (CEST)

Rent bortsett från allt annat: jag skulle vilja föreslå att vi slutar kalla varandra troll om vi ändå inte tänker driva frågan, av den enkla anledningen att det sällan gör Wikipedia bättre. Antingen är man övertygad om att det är viktigt för Wikipedia att spärra någon som bara skadar. Gott så. Det händer, och vi kan behöva ta tag i det. Men om man inte tänker ta steget att ens försöka påpeka för andra användare varför så är fallet så har jag svårt att se hur någonting annat än det här kan bli resultatet. Jag kan ha fel. I så fall är jag uppriktigt intresserad av att få påpekat för mig varför. /Julle 8 augusti 2011 kl. 20.09 (CEST)

@Mange01: Det är inte enbart gigantiska påhopp, utan också en uppslutning av andra i samma hiearki-grupp som Grillo som ifrågasätter mig bara för att jag är under dom. Grillo vägrar dessutom att ge belägg för sina påhopp så missförståndet kan redas ut och jag, när jag agerar korrekt, blir varnad att bli blockerad om jag inte håller käft och sväljer. En användare hade blivit blockerad på nolltid för detta påhopp om det varit mot en administratör. 80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 20.16 (CEST)

Det är väldigt tråkigt att komma tillbaka till Wikipedia och mötas av allt det här bråket. Jag tycker att Grillos aggressiva ton den senaste tiden har gått helt över styr. Om hans beteende stör arbetsklimatet på Wikipedia tycker jag att han bör ta en paus från uppslagsverket, vilket jag också framfört på dennes diskussionssida. Han kanske ser ett troll, men det kan också vara en helt vanlig oerfaren användare som inte riktigt har koll på den uppsjö av riktlinjer och policies som finns. Oavsett vad tycker jag att hans beteende bara gör situationen värre. -- [ jiˈesˌdeːo ] 8 augusti 2011 kl. 20.28 (CEST)

För protokollet vill jag bara tillföra att jag inte gjort någonting fel. Som det verkar tror Grillo jag är någon annan bara för att jag inte tyckte precis som honom. Han har inte ens besvärat sig med en ursäkt eller ens försöka bevisa sin sak. Det bottnar tydligen i att jag föreslog J1982 kunde få som han ville med ett omval för att denne skulle se det inte skulle bli någon skillnad. Jag har ingenting emot J1982, men tyckte han betedde sig gnälligt och det tyckte Grillo också. (Förlåt J1982 att du hamnat i detta. Jag föreslog ett omval som du själv diskuterade och jag dömer inte dig som person, men jag tyckte att du betedde dig gnälligt, men det kan alla göra ibland.) 80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 21.13 (CEST)

Jag kanske missförstår tanken bakom frågan, men går det att använda Wikipedia Offline på något sätt utan att ha laddat ner en sida tidigare? Allt fler webbplatser erbjuder offlineversioner (typ Spotify), skulle det på något sätt gå att skapa en offlineversion av Wikipedia? Mvh Korkad på teknik alias Tanzania 8 augusti 2011 kl. 17.26 (CEST)

Jag förstår inte heller, därför jag frågade. HTML-versionen går ju att ladda ner och är cirka 550 Mb stor, men den är över tre år gammal. Databasversionerna förstår jag mig inte på 80.217.49.79 8 augusti 2011 kl. 17.29 (CEST)

Jag har sett en variant där man kan installera en offlinevariant av Wikipedia på en iPod, efter att först ha installerat Linux på iPoden. Oddfellow 8 augusti 2011 kl. 17.35 (CEST)

Wikipedia har till exempel installerats på datorer och levererats till klassrum i Afrika som saknat bättre undervisningsmaterial. Wikimedia Sverige har ett exemplar av en speciell läsare med offlineversion som gjordes för ett tag sedan. Du kan själv ladda hem vad som finns på Wikipedia. Et cetera. /Julle 8 augusti 2011 kl. 17.40 (CEST)

För att kunna använda databasdumparna som uppslagsverk så måste man väl ha Mediawiki installerat? Behövs det något mer? /εsquilo 8 augusti 2011 kl. 17.44 (CEST)

Kan man inte författa det där på förståelig tekniksvenska någonstans, för teknikidioter som mig? :) Kan tänka mig att fler skulle vilja ha tjänsten. I framtiden kanske även som app eller liknande (fast det är väl sånt som Wikimedia Foundation får fixa i sådana fall, men förmodligen tänker ja för stort.) Tanzania 8 augusti 2011 kl. 18.10 (CEST)

Se 10 ways to download wikipedia. Vad jag kan förstå kan man ta en pinfärsk dump själv. Försvarsadvokaten kanske kommer att förse honom med en sådan. Så vi kan nog förvänta oss lite wp-citat i hans försvarstal snart. Mange01 8 augusti 2011 kl. 19.26 (CEST)

Synen på proffsboxning i Svenska media historiskt sett.

Inlägget flyttat till WP:Faktafrågor.--LittleGun 8 augusti 2011 kl. 12.02 (CEST)

Artikel om Astrid Lindgren

På diskussionssidan till Astrid Lindgren har artikelns problem uppmärksammats och funderingen om huruvida det är dags att avnominera artikeln har därför kommit upp. Jag tänkte härmed ge hugade en chans att hjälpa till att se över artikelns brister: döda länkar är en av dessa. Men den har nog även problem med textens inre struktur, med mera. Vi kan så klart fortsätta diskussion på artikelns diskussionssida. Nu avvaktar jag en tid innan avnominering sker. B.Odins 30 juli 2011 kl. 10.07 (CEST)

Nu ligger Astrid Lindgren-artikeln på detaljgranskning. B.Odins 10 augusti 2011 kl. 15.40 (CEST)

Dör Wikipedia?

Sakta så, lär tydligen Mr. Wales ha sagt:

Wikipedia Is Slowly Dying

--Mercurial 5 augusti 2011 kl. 14.24 (CEST)

Läser man kommentarerna så är många förbannade på administratörerna som beter sig som diktatorer. De beter sig precis likadant här, därför orkar ingen redigera längre. 109.58.75.20 5 augusti 2011 kl. 14.47 (CEST)

Men det är klart att wikipedia måste administreras! Som det står i artikeln blir det ju mindre och mindre att skriva om och det egentliga problemet är väl marknadsföringen för att locka till sig nya användare, då det är ett känt fenomen man efter ett tag tröttnar på att göra samma sak. Jag kan tänka mig att wikipedia tar in annonser på sidan och med vinsten från dessa själva annonsera för att hitta nya användare. Visst att vissa administratorer ibland hindrar användare från att skriva efter deras egna värderingar, vilket är fel, men det är egentligen inte där problemet ligger. 80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 14.55 (CEST)

Det är som vanligt rätt kul om än irriterande att se alla som klagar på administratörerna. Dessa verkar utgå ifrån att de som är mest aktiva på Wikipedia också är ute efter att förstöra sidan, hur nu det går ihop. De kan heller aldrig komma med några exempel på vilka artiklar det är de har fått raderade. I många situationer kan man efter lite detektivarbete lista ut att det är dem själva eller deras företag som de har fått raderade... Alla har ett egenintresse. /Grillo 5 augusti 2011 kl. 15.40 (CEST)

Dvs "jag redigerade en Wikipedia-artikel en gång men den blev raderad" har blivit en modern myt. /Grillo 5 augusti 2011 kl. 15.47 (CEST)

klart alla har ett egenintresse, men administratörer har mer makt att genomföra dessa och en del tenderar att redigera efter sitt eget ego, då all makt korrumperar och man är ganska isolerad på Internet och lever inte efter sociala regler som irl. Ens egen moral blir åsidosatt. Det blir en avtrubbning så att säga som kanske inte alltid är påtaglig för den egna individen, eftersom man tenderar att utforska sin egen roll. Detta är naturligt och svårt att undvika. Samma mönster kan finnas hos exempelvis politiker. Jag har inte haft några större problem med mina egna artiklar, men det handlar mest om att jag enbart redigerar befintliga oftast. Jag har heller inte fått någon av mina skapade artiklar raderade.80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 15.50 (CEST)

Nu tänker jag inte uttala mig om enwp för det vet jag för lite om, men här där det är återval till admin varje år hade det verkligen varit upplysande om alla dessa som blivit kränkta av administratörer kunde tala ut. Det hade verkligen varit bra att veta vilka som misskött sig och inte bör bli omvalda. Jag har själv levt på strupen några gånger och jag vet att det finns många som inte gillar mig, men frågan är hur ofta det handlar om folk som tar raderingar personligt och hur ofta det faktiskt handlar om missbruk av behörigheten. Antagligen har folk fortfarande för dålig koll på vad som platsar på Wikipedia. /Grillo 5 augusti 2011 kl. 16.13 (CEST)

Jag tror dock wikipedia skulle vara populärare om fler artiklar tilläts. Självklart ska inte vilken artikel som helst godkännas, men jag tror wikipedia skulle tjäna på om man omdefinerade regeln lite om vad som är intressant för en encyklopedi. Det spelar ju inte så stor roll om det finns lite mindre encyklopediskt korrekta artiklar. Det skadar ju ingen om de finns där och söker folk inte på dom finns de ju inte. 80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 16.18 (CEST)

Någorlunda "korrekta" bör nog artiklarna vara, det är nog viktigare är att de är "encyklopediska", för vad som är "encyklopediskt" definierar vi ju just genom att ta med det i en encyklopedi. -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 16.27 (CEST)

Vi tillåter artiklar om datorspel och liknande. Det skulle i alla fall jag hävda är ganska ovanligt för en encyklopedi. {{Sertion|♥}} 5 augusti 2011 kl. 16.30 (CEST)

Självklart ska de vara korrekta, du missförstod mig. Jag menade "korrekt för ett encyklopediskt verk", dvs att man kan låta lite mindre företeelser finnas med i verket och även omfatta lite mindre kända personer, företeelser eller företag. Men det får ju självklart inte bli reklam eller vara artiklar skrivna av personerna själva eller representanter. Tramsartiklar om exempelvis mig själv har ju fortfarande ingen plats på den encyklopedi jag lovordar. 80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 16.33 (CEST)

Om vi en stund glömmer aspekten enligt som (ännu en gång) förs fram av Ipnumret ovan, så är min bedömning, efter att funderat mycket på detta, att Wikipedia inte är på väg att dö, men att gå in i ett nytt skede, där mönster av och från bidragsgivare etc kommer ändras. Efter att i sitt första skedet haft fokus på volym och i ett andra på kvalitet så tror jag det nu är dags återigen se på Wikipedia som en encyklopedi och jämföra oss noggrant med andra, som Nationalencyklopedin. Och nu inte nöja oss med att vi ofta har bättre alster än de utan fråga oss i vad är de fortfarande bättre än oss och vad behöver vi göra för att "slå dem" i allt utom fysisk form? Jag är inte säker arbete i detta kommande skede behöver se lika ut för alla språkversioner och behöver inte starta samtidigt heller. Yger 5 augusti 2011 kl. 17.47 (CEST)

(redkrock)Är det verkligen färre som redigerar Wikipedia nu än vad det var t.ex 2003 eller 2006? Jag tycker att det känns som betydligt fler faktiskt. Jag tror absolut inte "lösningen" för att få fler intresserade att redigera på lång sikt är att tillåta fler få skriva om sitt band, sitt företag eller sig själva. Att ändra på grundprinciper bara för att locka en viss typ av skribenter tror jag är fullständigt feltänk. Den typen av redaktörer är sällan intresserade av annat än just att få in den artikeln, inte något annat. Det är inte vad Wikipedia behöver. Tvärtom tror jag att det kan stöta bort många, att många upplever Wikipedia som tramsigt och oseriöst när vi har fler artiklar om dokusåpakändisar, lokala ishockeyspelare, tv-program, dataspel än vi har om klassiska encyklopediämnen. När en mycket stor del av våra bristande artiklar, sådana med åtgärdsmallar, är just sådana artiklar. Vi behöver fler som är intresserade av att faktakolla artiklar, som vill språkvårda, som vill skriva långa, källbelagda artiklar i olika ämnen, inte fler som vill skriva om diverse figurer som är med i två avsnitt av nån tecknad serie. Jag förstår inte varför artikelns fokus ligger så mycket på 15-åringar och folk i 8th grade. Visst förekommer det att de skriver bra artiklar också, men är det verkligen den målgruppen som vi främst behöver som skribenter? Wikipedia dör inte bara för att 15-åringarna är intresserade av annat. / Elinnea 5 augusti 2011 kl. 17.52 (CEST)

Det som är bättre nu är att vi är mer noga med källor, det sämre att allt färre tydligen står för allt mer. Men vill man ha fler artiklar om klassiska encyklopediämnen (vad det nu är?) är de bara att sätta igång och skriva eller önska sig på önskelistan i väntan på tomten och inte ställa det mot andras intressen. Man kan också starta projekt, översättningar och tävlingar (jag kan dock vara lite mot tävlingar ibland, eftersom det betyder att så många artiklar som möjligt skall hetsas fram på bara en vecka, men det är nog inget vi bör förbjuda). "Relevanskriterier" kommer förhoppningsvis med tiden att minska i betydelse. Nu kommer generationer som är vana vid att allt finns på Internet, och då är det bättre att vi har det här ur NPOV.

Om man fnyser åt Wikipedia på grund av vissa ämnen, är det upp till en själv. Lika fånigt som om en invald sosse inte vill sitta i Sveriges riksdag för att det finns moderater där också eller tvärtom (och där kommer ju alltid något av blocken dominera), eller om man som Beatlesfantast inte köper Beatlesskivor i en skivbutik som också säljer Rolling Stones (eller om det nu är disco mot punkrock eller hårdrock mot synthpop), eller om en AIK-supporter vägrar gå på Stockholmsderby i fotboll eller ishockey för att Djurgårdens IF:s fans också är där. Nej, man behöver läsa de artiklar man vill, om vi får en positiv bidragskultur inom alla ämnen och åldrar lär det flyta på som om det vore 2004 igen (plus att vi är bättre med källor nu). Då fanns en otrolig vilja att skapa artiklar. Säg att någon skapade en tramsartikel på en röd länk som egentligen var avsedd för ett helt annat ämne, då var oftast någon framme direkt och skapade en riktig artikel. J 1982 5 augusti 2011 kl. 19.06 (CEST)

Finns det några siffror på hur många artiklar som skapades under 2004 och hur många som skapades 2010? Är det verkligen så mycket färre artiklar som skapas nu, eller är det bara nånslags myt att det var så många fler då? Jag tycker att jämförelsen med Beatlesfantasten etc haltar lite. Om man gör liknelsen sån däremot att personen går förbi ett skyltfönster och bara ser en massa okända helt band så kanske personen går förbi och tänker, det där var nog inte en skivaffär, utan nåt ställe där de säljer demos, där kan jag nog inte hitta Beatles-skivor. Jag tror och hoppas att relevanskriterierna får ökad betydelse framöver, då fler fokuserar på kvalitet framför kvantitet. / Elinnea 5 augusti 2011 kl. 19.38 (CEST)

De senaste dagarna har vi fått ett stort antal artiklar om nederländska författare, varav många saknas på alla andra språkversioner utom den egna (och några även där), tack vare en administratörs enträgna arbete (den gruppen ägnar sig alltså inte bara åt att radera, som man ibland kan få intryck av utifrån diskussionen). Så nog tillkommer en hel del om klassiska encyklopediämnen. Andelen nutida populärkultur var säkerligen betydligt högre för några år sedan. Själv anser jag att det är blandningen som gör uppslagsverket spännande. Fernbom2 6 augusti 2011 kl. 10.48 (CEST)

Jämför istället med antikveriat, som ofta är en guldgruva för samlare, där man kan hitta ovanliga guldkorn tillsammans med ett mer konventionellt sortiment ;) 80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 19.40 (CEST)

Relevanskriterierna har inte något med kvalitet att göra. Det skrivs s.k. relevanta artiklar som fullständigt saknar kvalitet. --NERIUM 5 augusti 2011 kl. 19.44 (CEST)

Och till diskussionen högst upp så länge det är ok att en administratör får vara hur elak som helst och bryta mot Etikett, äga artiklar m.fl. så länge de inte missbrukar verktygen så kommer wp att ha en krympande skara användare. --NERIUM 5 augusti 2011 kl. 19.46 (CEST)

Jag tycker tyngdpunkten för wikipedia bör ligga på både kvantitet och kvalitet. Relevans är som skönhet - Dvs i betraktarens ögon 80.217.49.79 5 augusti 2011 kl. 19.48 (CEST)

Relevans är som skönhet - Dvs i betraktarens ögon precis vad jag också brukar säga. --NERIUM 5 augusti 2011 kl. 19.53 (CEST)

Om de flesta betraktarna betraktar en artikel som irrelevant så blir den raderad och om de flesta av betraktarna betraktar en artikel som relevant så behålls den och erfarenheterna från detta betraktande samlas i relevanskriterierna. Precis som skönhet är relevans något som går att diskutera och bedöma./ Elinnea 5 augusti 2011 kl. 19.59 (CEST)

Det är väl snarare att om en administratör betraktar en artikel som orelevant blir den raderad som t.ex. Herrklubb. --NERIUM 5 augusti 2011 kl. 20.09 (CEST)

Det var den här klubben som raderades, inte den artikel som finns idag. -- Lavallen 5 augusti 2011 kl. 20.12 (CEST)

Ja, men relevanskriterierna gäller inte hur en artikel ser ut utan anger om ett uppslagsord är relevant eller inte. --NERIUM 5 augusti 2011 kl. 20.45 (CEST)

En tragisk sak med detta är ju att det till viss del stämmer; jag är själv en av många som tröttnat på engelskspråkiga Wikipedia, men Wales visar ju igen sin totala brist på självinsikt om han inte inser att han själv är en stor del av problemet. Självklart kommer folk att tröttna och lämna Wikipedia så länge Wikipedias värsta vandal och troll sitter i Wikimedia Foundations styrelse och uppenbarligen tillåts sitta kvar av en grupp jasägare och uppassare. Hur ska folk kunna ha förtroende för administratörer när de inte kan ha förtroende för organisationen bakom? När de sparkar ut honom kan jag få förtroende för den organisationen, inte dessförinnan, och jag vet att jag inte är den enda som känner så. Nej, jag begränsar min aktivitet i största möjliga mån till svenskspråkiga Wikipedia, om så bara för att språkbarriären gör att vi lämnas ifred från att utsättas för några direkta attentat från Wales och hans underhuggare. (Nej, det blev kanske inget vidare konstruktivt inlägg men ibland måste man få gnälla) Entheta 5 augusti 2011 kl. 20.19 (CEST)

Det var för det första ett märkligt uttalande från Wales, och för det andra en märkligt skriven artikel. (Sv, åtminstone)Wikipedia växer och växer och vi får fler och fler kvalitetsartiklar. Även om påståendena om färre skribenter stämmer så är det ju ett helt felaktigt påstående att Wikipedia dör. Wikipedia skulle inte dö även om inga fler artiklar skapades och man bara underhöll de existerande artiklarna. Dumheter! Popperipopp 5 augusti 2011 kl. 20.48 (CEST)

Hade Wikipedia en röst så skulle tror jag att den skulle låna Mark Twains ord och säga "Ryktet om min död är starkt överdrivet." / Elinnea 5 augusti 2011 kl. 20.50 (CEST)

Konstig idé som framförts här - att Wikipedia skulle locka fler deltagare genom att låta folk skriva uppslagsord om sig själva, sina källarband, sina matlagningscirklar och länka till sina twitterkonton eller fotoalbum. Om de får göra det - jaha, vad skall de skriva om sen då? Och varför kunde de inte ha gjort det från början, utan att ha skrivit om sig själva först? Och sen då? - När Wikipedia har blivit en till CV-databas och ett till socialt forum och en till bloggspot, vem vill då skriva seriösa artiklar mitt i sörjan? Och vem tänker de sig att det är som skall läsa allt självcentrerat egetberöm? (Mamma bor inte här.)

Ännu konstigare tankegång i Wales-intervjun: Att den totala mängden värdefullt vetande snart skulle vara uppnådd. Den tanken är så svindlande enfaldig, så jag klarar inte riktigt av att bemöta den. Det riskerar bli en stapel förnumstiga truismer, känner jag. Men påståendet sätter fingret på något av det som är problematiskt med ENWP: den här pretentiösa bristen på ödmjukhet, samtidigt som enorma textmängder är baserade på riktigt dåliga källor och bisarrt UK/US-centrerad verklighetsuppfattning. (Blir nyfiken på vem Entheta syfta på och vilka spår denna megalomana vandalism lämnat...)

Men, visst har tröskeln för att skriva artiklar på SVWP höjts sedan folk tävlade i att skriva så många stubbar som möjligt och sen gick över till att föra över Nordisk Familjebok. Och det är en bra utveckling, som dock kräver att man tänker till kring hur fler nya användare skall komma över den tröskeln och sen känner sig välkomna att bidra med mer. Det kanske redan finns en Wikipedia för dummies som kan spridas till gymnasier, folkhögskolor, studiecirklar, högskolekurser, sociala forum, föreningar, mässor, konferenser och bibliotek? /Ascilto 6 augusti 2011 kl. 11.38 (CEST)

Närapå: Wikis for Dummies--Mercurial 6 augusti 2011 kl. 11.50 (CEST);

Wikipedia: The Missing Manual--Mercurial 6 augusti 2011 kl. 11.52 (CEST)

Jag kan tyvärr bara hålla med kommentarerna till den engelska texten. Sunt förnuft råder inte, så icke heller på svenska. Administratörerna plockar och tolkar godtyckligt regler. Så även om fler artiklar skapas än tidigare, så tror jag trenden Wales pekar på, att för få nya rekryteras, kan vara riktig. Själv kan jag bara hålla med kommentarerna till artikeln om Wales, att admin har skapat en Kafka-lik labyrint av regler, som de själva tolkar trångsynt olika beroende på behov. Gäller både eng Commons, och svenska Wp. --Janwikifoto 6 augusti 2011 kl. 12.27 (CEST)

Här tycker jag faktiskt att Janne har fel. Alla regler utgår ifrån de fem grundprinciperna. Om man bidrar genom att skriva saker som inte platsar i ett uppslagsverk, om man skriver icke-neutralt, om man försöker trixa med licenser och upphovsrätt eller om man bara uppför sig obstinat så kommer man att få problem. Ibland (ganska ofta?) kan man råka ut för gränsfall där det kan vara svårt att avgöra om en regel är tillämpbar eller om man bör tillämpa den även om den är tillämpbar. Det är därför vi har WP:SFFR, WP:KAW och administratörernas personliga diskussionssidor. /Esquilo 6 augusti 2011 kl. 16.15 (CEST)

Håller med Janwikifoto. De Kafka-lika labyrinterma av regler är bara att stunta i men hålla hårt på de fem grundpelarna i sitt ursprungliga skick. Back to basic helt enkelt. --NERIUM 6 augusti 2011 kl. 17.17 (CEST)

Jag kan faktiskt hålla med lite om det med reglerna, iaf på enwp. Där möts man direkt av fikonspråk i form av förkortningar som man inte får förklarade. Jag blev anklagad för att vara emot riktlinjen om tillförlitliga källor eftersom jag ansåg att det var en dålig idé att applicera den i vissa artikeltitelsituationer. Sånt gör bara folk förbannad när det uppenbarligen inte är det i helhet som man syftar på.

Ascilto, Entheta syftar på Wales själv. För något/några år sedan bedrev han en moralistisk kampanj för att rensa ut alla bilder ur Commons som kunde betraktas som "obscena" enligt amerikansk lag. Där ingick bilder på helt påklädda människor i simulerade bdsm-situationer. Han blev påhejad av ett antal andra användare, som därmed bekräftade hans enväldiga status, som han numera dock verkar ha backat ifrån lite. Han får dock fortfarande helt för mycket uppmärksamhet. Personligen tycker jag att han är något sinnessjukt överskattad. Han har inte koll på hur Wikipedia funkar längre utan kommer bara med utspel i medierna utan att ha förankrat detta hos wikigemenskapen. Det var en annan liknande situation för några år sedan där han körde fram som en envåldshärskare med blockerings- och raderingsverktyget, men jag minns inte situationen. /Grillo 6 augusti 2011 kl. 18.09 (CEST)

Just så. Tidigare fanns uppfattningen att Wikipedia byggde på konsensus och samarbete. Wales krossade den myten och visade att hans panikartade nycker står över alla andra användares goda avsikter och försök till just konsensus och samarbete. Lyckligtvis tror jag att dessa riktlinjer fortfarande råder här på svenska Wikipedia. Dock inte på enwp och Commons. Även om Wales på något sätt lovat att skärpa sig har han för alltid förbrukat sitt förtroende och visat sig vara till skada för projektet och att Wikimedia Foundation låter honom hållas och stödjer honom gör deras trovärdighet i mina ögon i princip lika med noll. Entheta 6 augusti 2011 kl. 21.27 (CEST)

Det första exemplet på enväldigt agerande är väl från i fjol våras, och det ledde till att Wales avstod från de tekniska befogenheterna han haft i egenskap av "founder", utom möjligheten att se raderat innehåll. Jag tycker episoden uttryckligen visar att gemenskapens åsikter avgör vad som händer. Wales har sannolikt stor auktoritet inom WMF (och vad jag förstått på en-wp), men projekten lever ett eget liv oberoende av honom. --LPfi 7 augusti 2011 kl. 14.29 (CEST)

> Esquilo: Alla regler utgår ifrån de fem grundprinciperna.
Ok, bra - men tolkningen utgår inte alltid från fem grundprinciperna. Grindprinciperna känns sunda. Dina exempel gäller dock mest grov vandalism. Men vad jag talar om är vanligt folk, jag sitter själv i kläm ofta genom konstiga regeltolkningar. Bara ett exempel på Kafka-tolkningar: När jag var med Moka från Wikimedia på "Kommunikatören", med kanske gräddan av reklamfolket. Då frågar en hur hon skall göra för att få in sitt bidrag på Wikipedia - hon hade sett något område där artikeln var dålig, och skrivit bättre (enligt henne). Men, hon slöppte texten först på företagets webbsida (privat kopiera ej, vi öäger innehållet), och då hittade ju någon den texten och anklagade henne för copyright-intrång. Visst, det förekommer att folk tar, jag vet. Men rådet hion fick var tydligen att "skriva om, så det är en annan formulering". Hur skall jag kunna påstå att Wikipedia är seriös, när det är så saker skall hanteras? Själv hade jag sagt "radera skiten då, jag ville hjälpa, men jag har inte tänkt att skriva om bara för...". Det var bara ett enda Kafka-exempel. --Janwikifoto 6 augusti 2011 kl. 19.31 (CEST)

Det blir en motsägelse när samma text finns på två ställen med olika licenser. De som återanvänder Wikipedias texter riskerar att komma i bryderier när de får kopiera texten från Wikipedia, men inte på den copyrightade hemsidan. Det går att lösa, på samma sätt som vi (eller egentligen ni) gör på Commons, där det läggs in OTRS på många bilder. Men att göra det på varje dylikt bidrag här blir otympligt. Då är det enklare att skriva om och ifrån problemet.

Vi är medvetna om den här problematiken. Därför ska det inte ligga hotelser om stämning i en markering om plagiat. -- Lavallen 6 augusti 2011 kl. 20.25 (CEST)

Jag tolkar exemplet ovan som en frånsteg från tredje grundprincipen; Fritt innehåll. Genom att först publicera texten "ofritt" så bidrar man inte till ett fritt uppslagsverk. Vad var poängen med att först publicera texten på sitt företags webbsida? Vad ville hon uppnå med det? Knappast ett fritt uppslagsverk enligt min mening. Då har man inte helt förstått innebörden av ordet "fritt". /Esquilo 7 augusti 2011 kl. 13.22 (CEST)

> fritt... poängen med att först publicera på företags webbsida

Det kan finnas flera - goda - skäl till "ofri" publicering. A. företaget kanske skriver ofri text, men uppmärksammar senare att andra kan ha nytta av texter, och då vill företaget ändra. B. Man kanske publicerar ofri information man vill hålla copyright-kontroll över på webbsidorna, kanske blogg, och då står det med goda skäl "copyright" på sidan, så kanske man även publicerar sådant som man vill att andra skall kunna använda, men att man kanske inte känner till exakt de arkaiska copyright-regler som du känner till (men som ändå inte gör dig till en copyright-jurist, i så fall skulle jag anlita dig). C. exemplet bilder, jag vill inte ha stora bilder nedladdade från min personliga server som jag betalar bandbredden för - så på min server är bilderna skyddade. Men på Commons finns samma bild med CC licens. Dvs jag vill inte ha nedladdningar från min server, men jag vill ju samtidigt ha rätten att själv utnyttja mina bilder. Dvs du får titta på min server, vill du ladda ned och använda till annat så måste det ske från Commons. Konsensus säger att detta är ok. D. i just detta fall kunde damen inte de ibland Kafka-liknande reglerna för WP publiceringsordning, och sunda förnuftet säger ju att skribenten kan låta andra använda materialet (t.ex. enligt CC-licens), men det ville inte WP admin. Och jag känner det som pinsamt att säga att man "måste skriva om", det känns fånigt. Och i princip är det ett copyright-intrång att bara skriva om minimum för att set skall bli en "ny version". Skall man behöva göra ett halv-plagiariat på sin egen text för att den skall få vara med på WP?

Men - en intressant fråga - vad betyder "fritt" för dig? Citera nu inte licenser. Det jag anser mig göra när jag skriver eller fotograferar på Wikipedia är att göra information fritt (nå, relativt, man måste ju ha internet som kostar för att WP skall ge information, alla människor har inte tillgång till det) tillgänglig. Däremot är jag inte speciellt intresserad av tanken att andra utan att betala skall kunna använda det jag åstadkommit för att tjäna pengar, kan de monitesera WP så borde de lika gärna kunna betala mig. Informationsspridning - ja. Informationsutnyttjande kommersiellt - egentligen Nej. Inte mitt intresse. --Janwikifoto 7 augusti 2011 kl. 14.38 (CEST)

Det är förstås inget fel med att använda en privat webbplats istället för sin hemdator då man skriver en Wikipedia-artikel, och det är fullt tillåtet att publicera samma material på olika ställen under olika licenser. Tyvärr ställer detta i praktiken till med problem, och den enklaste lösningen är att skriva om texten innan den publiceras här. Det behöver inte ha något att göra med författarens oförmåga att förstå begreppet fritt, liksom det inte är Wikipedia som är onödigt byråkratisk.

Så länge det finns en risk att någon stämmer den som återpublicerar Wikipedia-artiklar måste vi vara noggranna med upphovsrätten. Jag tror att också en tidning eller journal som hittar en inskickad artikel på nätet kräver något slag av utredning innan de publicerar den.

--LPfi 7 augusti 2011 kl. 14.29 (CEST)

Det är tydligen jag som är ansvarig personligen för publiceringar. Dvs om jag utan tillstånd offentliggör material från någon annan på WP, så är det jag, och inte WP, som kan bli stämda. Jag har svårt att tänka mig att någon skulle kunna använda min privata webbsida för att bevisa att jag plagierat mig själv genom att lägga upp mitt verk på WP. Att sedan funktionen hos lagarna ofta är Kafka-artad kan dock visst råka ge slutresultatet att någon amerikansk advokat kan stämma mig. Dessutom, visst vill WP slippa administration med klagomål. Så jag har viss förståelse för WP. Men lika mycket för den nye skribenten som tycker det är underligt att deras eget verk inte får publiceras. Klar Kafka-stämning. (eh, vilken sort stämning menade jag?) --Janwikifoto 7 augusti 2011 kl. 14.47 (CEST)

Problemet är om jag återpublicerar text som Janwikifoto publicerat här under CC-BY-SA och blir krävd på skadestånd av någon annan, som tidigare publicerat texten på sin webbplats. Så länge denna andra är du och det går att koppla ihop identiteterna är det inget problem (du stämmer mig knappast). Men hur kan vi veta att rättsinnehavaren inte är någon annan och texten kopierad utan tillstånd? Så länge webbplatsen inte säger ett ord om Janwikifoto eller CC-BY-SA är det inte osannolikt att du helt enkelt kopierat hit texten utan tillstånd.

Det är faktiskt vanligt att anställda vid ett företag kopierar hit material från företagets webbplats utan att kolla rättigheterna. Det är förstås frustrerande för den som själv skrivit texten (eller som tror att man får kopiera fritt så länge det är med goda avsikter), men inget vi kan strunta i om våra texter skall gå att återanvända - och det tycker vi är viktigt.

--LPfi 7 augusti 2011 kl. 15.12 (CEST)

Det blir svårt att definiera vilken definition av "fritt" som gäller för material på Wikipedia utan att citera licenser eftersom den "friheten" faktiskt definieras av licenser. Jag bidrar till Wikipedia för att jag gillar idén med fritt tillgänglig information. Vem som helst ska kunna använda information från Wikipedia till vad som helst. Att det även innebär att någon kan tjäna pengar på bilder som jag hat tagit eller på texter som jag har skrivit är inget som jag gillar, men jag accepterar det eftersom det är så Wikipedia fungerar.

Nu är jag inte litterärt bevandrad att jag har läst Kafka, men jag tycker att om man publicerar samma text på två ställen med två olika och inkompatibla licenser så är det man själv, inte Wikipedias regelverk som sätter käpparna i hjulet. Hur ska jag om jag vill använda texter eller bilder kunna veta vilken licens som gäller? /Esquilo 7 augusti 2011 kl. 17.30 (CEST)

> Hur ska jag... veta vilken licens som gäller?

Enkelt! I en ideal värld - där folk förstår licenser - så står det vid varje bild vilken licens som gäller! Och givetvis laddar du då ned från Commons, och inte min egen taggtrådsomgärdade proprietära sida med varningar.

I övrigt verkar vi vara överens om att fri information är det viktiga, inte att andra kan tjäna pengar på det. Men visst accepterar jag det också, enligt principen att det är bättre, än alternativet att informationen är svår att få tag på. --Janwikifoto 7 augusti 2011 kl. 19.33 (CEST)

Jag vet inte riktigt om jag ska kommentera här eller nedan under avdelning "Mobbning", eller om jag ska kommentera alls, men så här tycker jag framför allt annat:

• Det är extremt extremt extremt viktigt att alla som arbetar seriöst med att bidra med text, bilder och kunskap till ett sådant här projekt känner sig uppskattade, väl vägledda och delaktiga i något som man kan känna glädje och även stolthet av att vara delaktig i.

Det ter sig tämligen självklart för alla er intelligenta människor att (1) detta är något som är primärt avgörande för projektets överlevnad och (2) någon sorts system behövs för att skapa en väsentlig förbättring i denna detalj. mvh SergeWoodzing 7 augusti 2011 kl. 18.25 (CEST)

Jag tycker att det är otroligt synd att det tydligen har blivit norm att anklaga dem som kämpar hårdast för att upprätthålla Wikipedias grundprinciper också är de som får ta emot hårdast angrepp om att de är ute efter folk personligen och vill förstöra Wikipedia. Janwikifotos exempel är ett typexempel på en helt vanlig situation där någon oftast bara är på Wikipedia av egenintresse. Jag förstår faktiskt inte varför de som publicerat texter på två platser i sådana här situationer så ofta sätter sig på tvären. De enda anledningarna jag kan se är att man inte vill förstå upphovsrätt, alternativt inte förstår hur många det är som plagierar medvetet. När man har fått information om detta tycker jag att man borde bli förstående för det faktum att vi måste reda ut den upphovsrättsliga situationen, innan vi kan ha kvar texten. Jag kan faktiskt inte förstå hur någon kan vara så fientligt inställd gentemot detta. Tyvärr verkar det vara roligare att slänga runt sig floskler om "kafkaartad" än att faktiskt sätta sig in i hur Wikipedia fungerar. /Grillo 7 augusti 2011 kl. 18.58 (CEST)

Grillo - du har givetvis helt rätt i att upphovsrättsliga frågor är av stor betydelse, men utan ett konstruktivt arbetsklimat, och någon sorts opartisk ledning som slår vakt om den, kommer man ens så långt som till andra viktiga saker att diskutera? Jag tror att alldeles för många värdefullla användare slutar därför att de inte trivs, helt enkelt. Och det finns i realiteten ingen/inget de kan vända sig till när de inte gör det. Tror du det blir bättre med den biten någon gång i framtiden? SergeWoodzing 7 augusti 2011 kl. 19.28 (CEST)

Vad finns det egentligen för belägg för den här massiva utvandringen av användare p.g.a ett dåligt arbetsklimat? Se gärna grafen som Yger visar på nedan. Utifrån min begränsade men ändå relativt stora erfarenhet är det ett fåtal vansinnigt upprörda användare som förstorar upp problemet. Och om man ska dra det till sin spets så är det ju så att Wikipedias integritet och framför allt kvaliten på artiklarna är viktigare än hur välkomna nya användare känner sig. Gör nu inte någon tidsödande vulgärtolkning av det jag skriver, jag tror alla förstår min poäng. Popperipopp 7 augusti 2011 kl. 23.06 (CEST)

För egen del tror jag absolut att vi har ett problem som kan stavas dåligt arbetsklimat. Det beror enligt mig på att många av de mest aktiva skribenterna, tillbakarullarna och administratörerna till stora delar inte anser sig ha tid/ork att vara pedagogiska och förklara på ett sätt som en icke-Wikipedian förstår. Här sitter folk som kan Wikipedia på sina fem fingrar, och har väldigt svårt att sätta sig in i en förvirrad nybörjares situation och om jag ska vara helt ärlig tror jag att många tongivande aktiva här helt enkelt inte är speciellt duktiga med människor IRL heller. Ovan diskussion ger en hel del exempel på ett ogästvänligt klimat om ni frågar mig, och en väldig tråkig omgivning, som inte alls handlar om att hjälpa varandra och få folk att känna sig uppskattade. Snarare handlar det om att skydda Wikipedia eller mota bort de som inte fattar och de som inte orkar sätta sig in i reglerna eller som trilskas. Visst måste vi uppmana folk att följa riktlinjerna, men det är hur vi tillrättavisar som är avgörande. Handen på hjärtat, när gav DU en klapp på axeln och ett uppskattande ord till en medskribent senast? //Knuckles...wha? 8 augusti 2011 kl. 01.43 (CEST)

Tyvärr kan kag bara säga att mycket i ovanstående instämmer jag i.

> många av de mest aktiva skribenterna... och administratörerna inte anser sig ha tid/ork att vara pedagogiska och förklara ... icke-Wikipedian

> Ovan diskussion ger ... exempel på ett ogästvänligt klimat. Snarare... skydda Wikipedia... de som inte fattar

Påfallande ofta motiveras konstigheter med att "folk bryter" mot lagen. Skall allt konfigureras enligt principen att alla är misstänkta tills oskuld bevisats, så tror jag grundpelarna inte stämmer med det. När jag diskuterar WP allmännt, så diskuterar jag folk som gör något i relativt gott uppsåt. Undantaget om jag inte specifikt skriver om brott mot sunt förnuft eller regler. Skall man gå på skyldig till motsatsen bevisas, så motiveras väldigt väl låsningar, granskningar, byråkratiska regler, ip-spårning, och säkert att alla borde visa upp id, etc. --Janwikifoto 8 augusti 2011 kl. 14.26 (CEST)

Lite fakta

Röd är antalet nya artiklar per dag, blå antalet aktiva användare som gjort fler än 100 redigeringar en viss månad

Om vi tittar på fakta så är det slående hur konstant det är över tiden (dippen 2008 var egentligen inte färre nya utan många raderingar). fakta är ingen nedgång i nya artiklar på över tre år snarast tvärtom. Antalet mycket aktiva ner 5-15%. Kris??? Kurva över förstående död???Yger 7 augusti 2011 kl. 21.27 (CEST)

Det var uppriktigt sagt intressanta och glädjande uppgifter. Jag trodde faktiskt att problemet var betydligt värre än så och att jag var ovanligt envis som bitit mig fast här, fast jag relativt sett ytterst ytterst ytterst sällan fått någon uppmuntran eller uppskattning. Okej då fortsätter vi med samma inspirerande arbetsklimat och hoppas att det inte var särskilt hög kvalitet på de där 5-15% som gav sig av. Så få veklingar är väl inget att bry sig om? Arbetsklimatet är tydligen perfekt enligt många av er? Och jag orkar nog, ska ni se. Hälsar vänligen en bland ett "fåtal vansinnigt upprörda användare som förstorar upp problemet" (tack för den elaka gliringen!) a.k.a. SergeWoodzing 7 augusti 2011 kl. 23.46 (CEST)

Tycker inte att man bör kalla folk för veklingar bara för att de inte är bland de allra mest aktiva redigerarna, utan att det kanske händer andra saker i livet som lockar mer, folk kommer och går, och kommer tillbaka. Så är det ju med det mesta. Antalet mycket aktiva användare tycks (om jag tolkar grafen rätt) ha legat nånstans mellan 130 och 160 pers ungefär hela tiden sen december 2005, ena halvåret är det några fler och andra några färre. Kanske är det ett gäng som ligger där på gränsen och har fler än 100 redigeringar ibland och ibland inte. Det betyder ju inte att de lämnat helt och hållet. Arbetsklimatet är knappast perfekt, men det har det väl aldrig varit, är det det någonstans? Det går ju också i perioder, ibland flyter det på bättre och ibland känns det som att en del konflikter är som svarta hål som suger åt sig användare, som skulle kunnat ägna sig åt artikelredigering istället, men det går över. Det kommer och går, det går i vågor, ibland slår de höga och ibland är sjön blank. Wikipedia är inte döende. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 00.22 (CEST)

Vi befinner i en kris, en rätt djup sådan. Jag tycker inte att man ska göra som Elinnea gör och förklara bort det att det är så på alla ställen. På andra ställen försöker man förbättra situationen men jag upplever det som att vi befinner oss i ett förnekelsestadie där många slår ifrån sig och menar att det är så här överallt på internet. Det kanske det är så på många ställen, men vi är ingen community där vi kan säga lite vad som helst till varandra. Vi har en projektplan - att skriva ett uppslagsverk och då är arbetsmiljön viktig såväl som på alla arbetsplatser. Brysk ton, mycket konfrontation och aggressivitet präglar umgängesklimatet här. Nybörjare som hamnar lite snett får påpekningar på precis allt - arga inlägg och tillrättavisningar för vartenda litet småfel istället för att de erfarna bara rättar det. Det blir ett litet trigger happy-beteende, som om det vore underhållande att tillrättavisa andra. Där har vi nog en stor del av problemet. Jag tror att många som söker sig till internetplatser och projekt som Wikipedia har olika sociala problem, svårt med kontakten med andra människor eller bara saknar vänner och är ensamma. Människor som är lite känsligare än övriga för hårdare ord och okvädningsord. Det är inte Per med glamoröst nöjesliv med mycket festande och massa kompisar ständigt som sitter här hela dagarna, vecka för vecka, månad för månad och år efter år. Det är Bo som kanske saknar arbete och en annan fritid än just Wikipedia, där Wikipedia blir en viktig del av livet och där Wikipedia blir en betydande del av vardagen. Vi måste vara försiktiga med folk, försöka ha överseende med brister - även om de är ihållande - om personen annars är produktiv och gör nytta här. För att ta ett exempel. En person som sitter här hela dagarna alltid, skriver artiklar eller sysslar med kategorier eller annat - det är dessa som vi måste få här att stanna för att hålla liv i projektet. Det är där den stora insatsen görs. Min erfarenhet och betraktelser säger dock att många stör sig på folk som tar lång tid på sig att lära sig allt och som kanske är dåliga på att kommunicera och lätt glömmer vilken avsevärd mängd tid som användaren lägger ner här och hur mycket som denne får gjort varje dag. Många blir sura, irriterade och fräser skarpt till. Risken att vi förlorar användaren eller att denne med tiden drar ner på aktiviteten är stor. Många ställer sig på tvären om en person som inte är helt perfekt med kommunikationen söker förtroendeuppdrag och fräser till och därmed förlorar Wikipedia en användare som skulle kunna göra stor nytta med verktygen. Ledorden för Wikipedia, om vi ska lyckas vända trenden är att bli mer toleranta mot varandra och respektera varandras svagheter, samt att inte acceptera personangrepp, elakheter eller hårda ord. Fler måste visa civilkurage och säga ifrån när överdriven kritik framförs eller när en användare går över det sakliga. Innan det sker och så länge acceptansen för hårda ord och personangrepp är stor kommer vi aldrig att kunna vända den tråkiga trenden med allt färre riktigt aktiva användare. Obelix 8 augusti 2011 kl. 02.23 (CEST)

Jag vill inte polemisera mot din syn om arbetsklimatet här fast jag faktiskt inte håller med i den beskrivningen du gör här, då jag respekterar att Du upplever saker och ting så. Däremot vänder jag mot att du hävdar att det finns en tråkig trend med allt färre riktigt aktiva användare. Som siffrorna visar ovan finns det egentligen ingen grund för det, 5% nedgång på tre år och uppgång de senaste 12 månaderna. Och vi har just haft ett mycket positivt tillskott av nya administratörer som gör vi åter är över 100. Har kan vi mer direkt följa seniora bidragsgivare som lämnar (20-30% om året främst då de verkar "gått" vidare, inte direkt pga missnöje) men också att vi har en stadig ström av nya som blivit så pass erfarna. Jag brukar också ha nöje att se på listan över de som över hela projektets livslängd gjort flest redigeringar. Det är imponerande hur få det är som "hoppat" av av de översta 100 med fler än 20000 redigeringar. Det är främst Rosp som jag livligt saknar men vet också att det var förändringar i IRL som låg bakom. Yger 8 augusti 2011 kl. 09.56 (CEST)

Det finns en poäng i det Obelix skriver. Om statistiken visar annorlunda kan det bero på att de som blir kvar är poviga användare som ändå förväntat sig motstånd medans de "vanliga" som skriver om lite av varje försvinner. --NERIUM 8 augusti 2011 kl. 10.13 (CEST) Med vanliga användare menar jag pensionären som vill skriva lite om sin hembygd, föräldern som vill skriva lite om de barnböcker de nu läser, sportintresserade som vill skriva om sin sportklubb eller de som vill skriva om det som ligger dem närmast hjärtat. --NERIUM 8 augusti 2011 kl. 10.17 (CEST)

Det finns poänger i det Obelix skriver. Det är lätt att förklara bort med att så är det på alla ställen, eller att det är "jobbiga" användare som inte "förstår". Kvar blir en grupp bittra toppstyrande. Plus några nya som provar, och dryper av. Det Wales pekade på var att WP inte längre är 'coolt' bland de unga, och problemet är att de gamla faller ifrån av olika skäl - då har man nog inte råd att stöta bort nya, bara för att de inte gör exakt som de gamla sura rävarna tycker. Utan att förklara pedagogiskt. --Janwikifoto 8 augusti 2011 kl. 10.28 (CEST)

Obelix! Bra sagt! mvh SergeWoodzing 8 augusti 2011 kl. 11.58 (CEST)

Gör så här: Om det nu finns något som heter "klassiska encyklopediämnen". Förklara först vad det är, och se sedan till att veckans tävling och veckans samarbete (som borde återupplivas) nästan alltid är sådana. Då ökar intresset för att skriva dem också, samtidigt som andra skriver annat. Då lever verkligen den spännande blandningen. J 1982 9 augusti 2011 kl. 18.48 (CEST)

Labyrinter och mediacitat

Jag håller i stort sett med många av kommentarerna: särskilt engelskspråkiga Wikipedia är en svårnavigerbar byråkrati som verkar vara som gjord för att skrämma bort användare. Det gäller även här, men lyckligtvis i något mindre utsträckning. Jag vill dock flika in att Wales i sitt slutanförande under nämnda konferens tog upp just den artikeln och tyckte att det var helt vansinnigt citerat, eftersom han ansåg att han definitivt inte hade sagt att Wikipedia är döende och sedan tvärtom gick vidare att hävda a) att antalet användare är ganska stabilt (något men närmast obetydligt färre på engelsk- och tyskspråkiga Wikipedia; något men närmast obetydligt fler på franskspråkiga, för att se på de tre största versionerna) och b) att det är för krångligt att göra saker på Wikipedia. Jag håller nu inte alls med om allt vad Wales gör och säger, men de uttalandena kan jag instämma helhjärtat i. /Julle 8 augusti 2011 kl. 20.33 (CEST)

Eller för att göra det extra tydligt: bild. /Julle 10 augusti 2011 kl. 17.51 (CEST)

Botanisk ordlista

Jag skulle vilja spränga Botanisk ordlista. Se Wikipediadiskussion:Projekt växter#Botanisk ordlista. --Ettrig 10 augusti 2011 kl. 17.50 (CEST)

Rådgivare sökes

Jag är mycket angelägen att göra goda insatser såväl kvantitativt som kvalitativt och är i stor behov av konstruktiv kritik för att utvecklas och förbättra artiklar inom mina ämnesområden. Om någon har tid att besvara mina rådfrågor så vänligen lämna en meddelande på min användardiskussionssida eller här. Hälsningar --Albanau 10 augusti 2011 kl. 18.27 (CEST)

Wikipedia: Veckans tävling/Europeiska Unionen

Hej, jag är för närvarande tävlingsledar i veckans tävling. Det är hitintills bara en som har anmält sig. Är det ingen mer som är intresserad? --Rasmus 28 10 augusti 2011 kl. 19.27 (CEST)

Förslag om framtida svWP-träffar för nybörjare och andra behövande utav svWP-hjälp

En del har svårigheter med att förstå och hantera svWP-verktyg som är självklara för många andra svWP:are. Detta gör att en en del hoppar av svWP. En del som undertecknad harvar hjälpligt vidare på svWP med stora svårigheter och mycket tidspillande som många andra kunniga svWP:are aldrig upplever, om man orkar med det. Skulle därför önska att man någon gång hade en träff för nybörjare och för andra behövande som behöver IRL-träff för att kunna hantera svWP-verktygena.

Problemet för en del behövande av en svWP-träff skulle kunna vara att få reda på en sådan träffs existens. Detta när en del även saknar kunskap om hur man hittar anslag om WP-träffar på svWP. Jag skulle föreslå att man på svWP:s huvudsida/förstasida har någon form av rubrik "Råd till nybörjare". Om man sedan klickar på den rubriken så skulle man väl där kunna ha ett anslag om "WP-träff för nybörjare". Klickar man sedan på det så skulle det där kunna finnas ett anslag med plats, datum och tid för kurs/träff, OM någon snäll Wikipedian kan tänka sig att hålla i en sådan kurs/träff.

Jag såg här på Bybrunnen att man kan söka pengar från svWP för gemensamma projekt. Kanske detta skulle kunna vara ett sådant? Om en sådan träff/kurs blev verklighet, så är det sedan upp till de behövande svWP:are att åka till en sådan träff/kurs, även om det är en lång resa för en del. Det viktiga är dock att en sådan träff/kurs erbjuds för intresserade, eller hur? Inför en en sådan eventuell träff är det viktigt att man i god tid meddelar info om en sådan tillställning, anser jag. Detta så att alla intresserade i god tid kan planera en resa till träffen/kursen. Vad tycker ni andra läsare av dessa rader om en framtida svWP-träff för nybörjare och andra behövande utav svWP-hjälp? Mvh --Allexim 7 augusti 2011 kl. 14.40 (CEST)

En användare som vill gå en kurs eller studiecirkel om wikipedia och dess verktyg kan väl också själv ta kontakt med ett studieförbund och ta upp att behovet finns. Bra idé med en tydlig rubrik "Råd till nybörjare". B.Odins 7 augusti 2011 kl. 21.55 (CEST)

Jag har diskuterat detta med Allexim tidigare och tycker det är en bra idé. Svårigheten är som sagt att det är svårt att nå ut med informationen, de som behöver den bäst vet inte var de skall leta... därför skulle jag också vilja se en prominent placerad länk till nybörjartips på huvudsidan. (Jag började lite försiktigt inom den existerande strukturen) Om det finns intresse för att ordna en sån här nybörjarträff i göteborgstrakten, och informationsbiten kan lösas på något smart vis, är jag beredd att vara med och hjälpa till. Niklas R (D^#) 7 augusti 2011 kl. 22.04 (CEST)

Inte fler länkar (till ungefär samma saker) på huvudsidan... Vi har redan Wikipedia:Välkommen till Wikipedia och Wikipedia:Hjälp (som innehåller ungefär samma saker) allra överst på huvudsidan Läser man igenom de sidorna ordentligt så får man faktiskt all info man behöver som nybörjare. Där länkas dessutom till Wikipedia:Introduktion, som är väldigt pedagogisk och upplagd steg för steg. Förresten Wikipedia:Hjälp länkas dessutom till två ggr på huvudsidan, både under hjälp och Wikipedias hjälpsidor. En av dem bör tas bort. Vi behöver inte fler såna länkar, utan färre. Jag får lite känslan att folk inte läser ordentligt och sen säger "har inte fått nån information" fast allt som man behöver veta faktiskt står. Och är tydligt länkat till. Flera ggr. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 00.43 (CEST)

Kanske är det snarare tydligare rubriker som behövs i detta skumläsande samhälle? Niklas R (D^#) 8 augusti 2011 kl. 00.50 (CEST)

Wikipedia:Välkommen till Wikipedia har ju stora feta ljusblåa rubriker. Går det att göra tydligare? De är ju rätt svåra att missa. Om man läser igenom (inte skummar) Wikipedia:Välkommen till Wikipedia och de länkar som finns på den sidan så tror jag att man kan lika mycket som en som varit här sen 2003. När jag började på Wikipedia fanns inte femtioelva olika hjälpsidor och nybörjarguider etc, utan man satte helt enkelt igång och redigera. Man kollade på hur andra hade gjort och härmade. Bäst var det när nån ändrade i ens artiklar, då lärde man sig av det. Svårare än så är det faktiskt inte. Men nu har all information man behöver skrivits ned och man kan enkelt läsa igenom det. Men jag tycker inte att man ska klaga om man inte ens brytt sig om att läsa det som står, utan bara skummat. Vad är då poängen med att vi skriver en massa überpedagogiska hjälpsidor om folk ändå bara "Meh orka läsa. Nån annan får berätta istället! ". Det blir lite som när elever som räcker upp handen och frågar saker som redan står i boken. Då tycker jag man faktiskt gör dem en otjänst om man går fram och berättar för dem vad som står, istället för att de får ta reda på det själv och prova sig fram. Det är så man lär sig. Inte genom att bli matad kunskaper och färdigheter med sked. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 00.58 (CEST)

Kanske byta namn på rubriken Välkommen till wikipedia? Jag som varit här ett tag tar inte åt mig av en välkommen-hälsning och letar man efter hjälpsidor kanske inte en välkommen-hälsning signalerar att hjälpen finns där. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 09.16 (CEST)

Jag tror att den heter så, eller liknande, på alla språkversioner. Jag tror att det rör till, mer än hjälper, att ha ett annat namn på just sv:. Letar man efter hjälp så kan man ju kolla på Wikipedia:Hjälp också, där finns länkar till allt man behöver. Eller Wikipedia:Introduktion. Det kryllar av såna här sidor, det är ju bara att läsa dem, det ju ens eget ansvar. Man kan ju inte avfärda en sida bara genom att titta på rubriken, man måste ju läsa den först. Om man är nybörjare och nån ger en ett gäng länkar och säger "Här är ett gäng länkar som kan vara bra om du behöver hjälp", så är ju meningen att man ska kunna gå tillbaka till dem och kolla där ifall det är nåt man behöver. Tänk dig att du flyttar in i ett nytt bostadsområde och invånarna där har varit så vänliga att de tryckt upp en broschyr där det står "Välkommen till Wikiboda". I den står det var saker och ting ligger, saker som kan vara bra att veta etc och nån kommer vänligt och lämnar den till en när man flyttar in. Då är det ju upp till den nyinflyttade själv att antingen läsa broschyren eller slänga ned den i en låda. Och när det gått en tid, och den nyinflyttade inte är så nyinflyttad längre, men börjar undra över något, så kan personen antingen tänka "Äsch jag är inte nyinflyttad längre så en välkommen-broschyr tänker jag inte bläddra i" eller så tittar man i den och ser att all info faktiskt finns där. Och om nån info, mot förmodan, inte står där så står det i stort sett alltid, dygnet runt, nån på torget under en stor skylt där det står "Wikibodafrågor" som man kan gå och fråga. Vilken otrolig service! / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 12.06 (CEST)

Visste inte att det var en standardsida som fanns på alla wikipedior. Då kanske inte välkomstkommitten på wikipedia är lika tydlig som den i Wikiboda för det lät väldigt tydligt och bra. Studiecirklar kan ändå vara en god idé. En del lär inte bäst av att läsa text i sin ensamhet utan med handledning guidas igenom de viktiga instruktionssidor och få öva på grundläggande moment i en grupp där man kan utbyta erfarenhet öga mot öga. DEt ena goda behöver inte förta det andra goda. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 12.14 (CEST)

Någon som kan beskriva exakt var Wikipedia:Välkommen till Wikipedia ligger på huvudsidan. Jag ser den inte. :( B.Odins 8 augusti 2011 kl. 12.29 (CEST)

Behövs inte längre. Det var ju en rad med små ord där Introduktion gömde länken Wikipedia:Välkommen till Wikipedia. Inte så logiskt. Inte när det också talas om att det finns en introduktionssida (?). Jag tror ändå att det skulle gå att göra det enklare att hitta den information man söker som nybörjare och nybörjare kan man fortfarande vara efter några år här.B.Odins 8 augusti 2011 kl. 12.42 (CEST)

Till Elinnea; om man tycker att folk borde läsa mer och skumma mindre eller liknande är väl egentligen oväsentligt om det nu är så att folk envisas med att skumma ändå. Alltså, det jag menar är att jag vet själv hut lätt det är att förbise sådana länkar, så om en upprepning av länkarna till introsidorna leder till att fler hittar dem och kanske blir kvar här som bidragsgivare så tycker jag att det är värt det. -Laxskinn 8 augusti 2011 kl. 12.56 (CEST)

Ja om det är så att många inte hittar de utmärkta sidorna med beskrivningar och manualer är det något som är onödigt krångligt. Skulle inte en länk på huvudsidan heta användarmanual eller något. För när man vill läsa en instruktionsbok är det något sådant man letar efter och inte en välkommenhälsning. Lagen om minsta förvåning kallas det väl på wikipedia.B.Odins 8 augusti 2011 kl. 13.02 (CEST)

Orden "Introduktion", "Hjälp", "Deltagande" är väl ändå ganska begripliga ord för den som behöver en introduktion och hjälp i hur man gör för att delta? / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 13.08 (CEST)

Ja men det är väl lika sant att ordet Användarmanual är begripligt om man letar efter en användarmanual. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 13.23 (CEST)

Det känns som folk, ungefär vart annat år, sätter igång att byta namn på sidor i Wikipedianamnrymden, eller skriver fler hjälpsidor med precis samma innehåll som de tidigare, och länkar runt. Vi hade nåt som hette nybörjarkurs, som sen bytte namn till ABC för nybörjare och som nu heter Introduktion. Visst, vi kan byta namn på den ännu en gång till "Användarmanual", men jag tror att vi kommer vara på samma punkt om två år igen, då är det nån som inte tycker det namnet duger och så dras detta ännu ett varv. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 13.36 (CEST)

Det behöver inte bytas något namn. Wikipedia:Manual skulle kunna ligga i vänsterspalten lika gärna som Deltagarportal. Jag tror att den syns bättre där. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 13.42 (CEST)

Alltså ytterligare en nyskriven sidasom upprepar det som redan står i Deltagarportalen, Hjälp etc... Jag tycker det är helt sjukt. Man kan inte hålla på och skapa nya sidor med exakt samma innehåll och lägga länkar till på huvudsidan. Fattar inte att folk sätter igång och skapar nya sidor av den här typen som praktiskt taget bara är klipp och klistra-versioner av material som redan finns på andra sidor. Varför ska vi ha länkar till trettioeleva olika hjälpsidor, med samma innehåll på huvudsidan? Jag tycker att det blir mycket, mycket rörigare på det sättet. Tänk dig att du kommer in i en receptionshall. Där finns en massa dörrar. Vissa dörrar leder till samma rum och vissa dörrar leder till rum som ser exakt likadana ut som de föregående, kanske bara nån liten detalj som skiljer. I alla rummen finns i sin tur en mängd dörrar, som leder runt till varandra. Vart annat år bygger nån ett nytt rum, som liknar de andra och byter namn på några av de gamla rummen och flyttar runt några av dörrarna. Nån säger varje gång: "Snälla sluta!!! Vi kan inte ha det såhär. Det blir bara mer och mer förvirrande varje gång!" men det är för döva öron." Alla ser bara sin dörr, som de tycker är så bra, och som de tycker ska ligga på Huvudsidan. Så den läggs in tillsammans med de andra dörrarna till de andra likadana rummen. Och så går det ett eller två år. Repeat. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 14.06 (CEST)

(redigeringskonflikt) :::::::::Jag kan varken lösa det problemet eller att behovet verkar uppstå hela tiden. Men jag tror att en del i problemet är att det är för svårt att hitta det folk söker. Jag vet inte hur det går till när dessa kopiesidor skapas eller varför det inte tas upp till diskussion så att fler kan bidra till en lösning. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 14.11 (CEST)

Och för att använda dörr-liknelsen. Jag skulle önska en direktdörr/länk som heter Manual på huvudsidan i vänsterspalten, sen vad sidan heter under spelar ingen roll, bara den leder till en vettig manual. Att leta innanför introduktion och hjälp är krångligt. Det är vad jag försöker få fram. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 14.14 (CEST)

Idag är det du som gillar ordet "manual" och förra året var det nån som gillade ordet "introduktion". Jag tror inte att man hjälper folk genom att varken byta namn på dörrar, skapa fler dörrar och fler rum med samma innehåll vartannat år. Det förvirrar mer än vad det hjälper. / Elinnea 8 augusti 2011 kl. 14.25 (CEST)

Varför ligger allt skräp kvar då? Om det nu är massa onödiga sidor och länkar. Resan bort det onödiga då, vad som helst som gör det enklare att hitta. Nu sätter jag punkt för jag förstår att jag inte lyckas få fram att det är svårt att hitta den information man som ovan användare söker.B.Odins 8 augusti 2011 kl. 14.33 (CEST)

Det är inte lätt för vana heller. Själv föredrar jag att analysera den kod som finns och försöka se vad som händer i olika diffar och jämföra. Det är ofta relativt lätt att skriva manualer för dummies och det finns det ofta goda, men nyttan av dem försvinner snart. Det finns också ofta goda manualer för de redan frälsta. De innehåller tyvärr ofta begrepp som är rena grekiskan, och de duger möjligen som referens-verk när man vill återminnas det man lärt sig på andra sätt. Efter alla dessa år kan jag erkänna att jag fortfarande inte helt begriper koden för hur man lägger in bilder. Jag kopierar fortfarande vad andra gör. -- Lavallen 11 augusti 2011 kl. 08.55 (CEST)

Mobilwikipedia

Jag halkar över på mobilwikipedia. Händer detta någon annan? --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 22.52 (CEST)

Ja, samma problem här. Gaisjonke 10 augusti 2011 kl. 22.55 (CEST)

Detsamma här, verkar dock ha försvunit sedan jag startade om internet. --Rasmus 28 10 augusti 2011 kl. 22.56 (CEST)

Samma här, startade om min webbläsare och problemet tycks nu vara försvunnet. /-nothingman- 10 augusti 2011 kl. 23.03 (CEST)

Jag, som använder temat "modern", fick en halvaktig mobilsida, där länkarna "Huvudsida" och "Slumpartikel" i "Senaste ändringarna" placerade sig högst upp på sidan och i mobilform. Problemet försvann dock ganska snabbt. Green Yoshi (^d_b) 10 augusti 2011 kl. 23.06 (CEST)

Samma problem här. Precis som för Rasmus så försvann det också för mig när jag startade om internet. --Allexim 10 augusti 2011 kl. 23.08 (CEST)

Det var nog bara någon som lekte med koden ett tag. --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 23.13 (CEST)

Dags för skolstart och ökat klotter

Skolstarten närmar sig och därmed ökar klottret på Wikipedia. Gick in på några kommuners hemsidor och konstaterade att det finns gymnasieskolor som börjar höstterminen på måndag den 15/8 och grundskolor som börjar på onsdag den 17/8. Hoppas att alla hjälps åt att kontrollera de ändringar som görs och återställ eller markera för radering så att administratörerna kan åtgärda problemet. 81.232.127.31 11 augusti 2011 kl. 09.00 (CEST)

En del skolor börjar först måndagen den 22 augusti. --Allexim 11 augusti 2011 kl. 18.33 (CEST)

Så fort det klottras eller vandaliseras från en skola i Sverige under läsåret 2011/2012, stäng av den till 1 juli 2012 oavsett när det händer. Drabbar även seriösa, men skolan skall ju ändå stängas av. Har någon som gått i skolan de senaste åren förresten sett en klottrare eller vandal smita in i datasalen på rasten? Vore bra med lite erfarenheter. J 1982 11 augusti 2011 kl. 19.05 (CEST)

Ha ha, i juni precis före avslutningen såg jag två av mina elever klottra när jag hängde på SÄ - de var smarta nog att göra det genom att registrera konto i eget namn och sedan skapa tramsartiklar om sig själva. Jag gick in på fb-chatten och frågade om det månne var så att de klottrade på Wikipedia...Svaret blev "Gu vad du är läskig....Vi lovar att aldrig göra det mer!" =) --Idunius 11 augusti 2011 kl. 19.13 (CEST)

Varför ska skolan stängas av i alla fall? Får inte skolor arbeta på wikipedia? B.Odins 11 augusti 2011 kl. 19.07 (CEST)

Oftast så bidrar skol-IP-adresser med klåpord mot andra elever eller könsord. {{Sertion|♥}} 11 augusti 2011 kl. 19.10 (CEST)

Det mesta skolklottret är harmlöst och inget som vi direkt behöver göra oss beredda på. Business as usual. Det mesta raderas inom nån minut. Oerhört ofta när man ska radera nåt klotter så har nån annan redan hunnit före, fast man är där direkt, svenskspråkiga Wikipedia har ju betydligt fler administratörer än andra språkversioner av samma storlek, så det är alltid nån snabbt framme med kvasten och städar. Det finns 99 administratörer på sv, medan man på nästan alla andra språkversioner av liknande storlek har ungefär 20-30 administratörer. Utöver det finns det även massor av tillbakarullare och vanliga användare som klottersanerar. Jag tycker att det är bättre att tänka "Snart börjar skolorna igen, nu ska vi se till att det finns riktigt bra artiklar i de ämnen som de kommer läsa" eller "Hoppas att det bland de som nu börjar en ny termin finns några som vill bli wikipediaskribenter" snarare än "Usch, nu kommer ungarna, nu blir det smutsigt, fram med kvastarna". Och ska man säga nåt positivt om klottret så är det ju iaf nån som har varit djärv nog att våga redigera öht. Kanske är steget rentav kortare för den elev som klottrat att skriva nåt riktigt senare än den som inte vågat skriva alls? Alltså, jag uppmuntrar inte klotter, missförstå mig inte, men jag upplever inte det som ett särskilt stort hot mot Wikipedia. / Elinnea 11 augusti 2011 kl. 19.19 (CEST)

Ja jag skulle hellre vilja att det var så wikipedia såg på det hela. Skolstart kan innebära gott för wikipedia. B.Odins 11 augusti 2011 kl. 19.24 (CEST)

Så var det för några år sedan. Massa yngre bidragsgivare lockades hit, en del av dem är fortfarande aktiva här. J 1982 11 augusti 2011 kl. 19.26 (CEST)

I år tror jag att klottret kommer öka lite eftersom fler och fler skolor ger sina elever egna datorer (men naturligtvis kan det även öka chansen till nya bidragsgivare!). --Gaisjonke 11 augusti 2011 kl. 19.29 (CEST)

Nja, får du en egen dator antar jag att du på rasten kan göra vad du vill (då uppkopplingsmöjligheter finns). Spela datorspel, lysna på musik eller hänga på diskussionsforum. Då har du något intressant att göra, och då kan det bli mindre klotter. De som hänger här gör det då av intresse. Man kanske kunde kolla på IP-adresser och ta reda på skolans namn, och sedan kolla "-Ger den skolan alla elever en dator?". J 1982 11 augusti 2011 kl. 19.36 (CEST)

Jo, så är det nog (jag vet inte själv eftersom vi får egen dator först nu till hösten på mitt gymnasium), men under lektionerna när man letar efter information på bl.a. WP blir det nog en del klotter från vissa. Gaisjonke 11 augusti 2011 kl. 19.45 (CEST)

Då kan ju ändå läraren kast ett öga på dig när som helst. J 1982 11 augusti 2011 kl. 19.47 (CEST)

Förvisso, men det är inte alla som har Idunius som lärare ;). Gaisjonke 11 augusti 2011 kl. 20.07 (CEST)

Så länge inte registrerade och inloggade användare drabbas av blockeringen så är det väl okej att blockera skolor med många klottrare/vandaler. Skulle tro att de flesta seriösa användare som redigerar på rasten i skolan registerar sig i vilket fall.--~In Donaldismo Veritas 11 augusti 2011 kl. 20.19 (CEST)

Jag spanade in min tillbakarullningsräknare och upptäckte två saker - dels har den varit offline sedan i februari vilket är lite synd men tittar jag tillbaka de senaste åren (sedan nov 2008) så är det inte just skolstarten som är intensiv, det man märker är att klottret stannar av under sommarlov och jullov men däremellan är det ungefär lika mycket tillbakarullningar oavsett när på året man tittar. /^Fluff?_Fluff! 11 augusti 2011 kl. 20.31 (CEST)

Det kanske blir värre när Sverige får vinter. I högre årskurser får man ju vara inne på rasten, så från mitten slutet av oktober till mitten av mars ungefär väljer en hel del att stanna inne. J 1982 11 augusti 2011 kl. 21.22 (CEST)

Källhänvisningar och fotnoter (igen... men med ett försök till konstruktivt förslag)

Jag läste just ett klokt formulerat inlägg av Användare:Idunius. Såhär skriver h*n:

”	[...]Frågan om källhänvisningar har varit uppe flera gånger, ofta i samband med diskussioner på Wp:AN men också i samband med olika artikeldiskussioner. Ett stort antal noter kan göra texten mer svårläst, kan man mena. Ett starkt argument mot "övernotande" är att det försvårar själva wikiprincipen att alla kan redigera. För hur ska vi kunna försäkra oss om att alla tillägg som görs i ett stycke som är noterat täcks av den angivna referensen, eller att noten flyttas på ett korrekt sätt när information tillförs? Vi klarar nog aldrig det, tyvärr. Alltså är noterna efter en tid inte längre pålitliga, kanske tom direkt falska vilket vore en stor nackdel för projektet. Men, å andra sidan kan vi inte veta om ett visst faktum som skrivs in stämmer öht om man inte anger var informationen kan verifieras! Alltså är noterna en nödvändighet. Ett klassiskt dilemma som jag ser det. Och en mycket viktig principdiskussion. Jag är rädd för att jag inte har någon omedelbar lösning, men jag tycker att det vore bra om man kunde få igång en god diskussion om detta.[...]	„
– Användare:Idunius, i en diskussion någonstans på Wikipedia

Idunius beskriver mycket väl svagheten med fotnoterna: Att det räcker med en enda slarvig (eller illasinnad) redigering för att fotnoten skall ge en falsk trygghet (det samma gäller förstås även en allmän källförteckning).

Detta påminde mig om en tanke jag hade för ett tag sedan men aldrig lyckades utföra i sinnevärlden. Vore det möjligt att på något vis tidsstämpla fotnoter (eller för den delen en vanlig källhänvisning), gärna så att den innehåller en automatgenererad länk till den version av artikeln där den lades in (eller en diff). Det skulle göra det mycket enklare att se vad källhänvisningen/fotnoten en gång i tiden var tänkt att stödja. Är detta en intressant idé? Något tekniskt snille som vet hur det skulle kunna genomföras praktiskt? Niklas R (D^#) 7 augusti 2011 kl. 22.56 (CEST)

Jag skulle gärna se att vi ökade ambitionen med att i detalj källbelägga avsnitt, påståenden och fakta med fotnoter. Holger är i gårdagen alster Skarpnäcksfältet föredömlig. Det är stor skillnad på tillförlitligheten av en utgiven (seriös) bok, ett redovisning i en mindre tidning, anteckningar på stockholmskällan och en lokal grupps webbplats (Och påståendet Start- och landningsbanorna anordnades som ett "A" med spetsen mot sydöst saknar fotnot/källa, men verifieras av bilden bredvid). Alla delar skall vara med men mycket bra när man lätt själv kan bedöma pålitlighet i källorna och därmed uppgifterna. Om detta verkligen kan vara ett problem vid uppdatering så tycker jag det kan tas upp i konkreta exempel om och när de uppstår. Och som jag sagt tidigare, jag anser det orimligt att artikeln Gustav V är märkt som utmärkt när dess källmarkering per del är så svag. En Utmärkt artikel bör kunna fungera som föredöme.Yger 8 augusti 2011 kl. 07.39 (CEST)

Att längre artiklar bör förses med fotnoter ser även jag som önskvärt. Så länge endast en källa använts ser jag det dock inte som nödvändigt. Jag menar alltjämt att det också bör vara möjligt att ha en huvudkälla och belägga endast spcifika uppgifter. Om jag till exempel bearbetar en biografi från Ugglan, men hämtar födelse- och dödsdag från annat håll (och då syftar jag inte på andra språkversioner) markerar jag detta tydligt med not(er), men gör i övrigt en allmän hänvisning. Om artikeln utökas ytterligare och mer tillfogas från externa källor bör givetvis på sikt den allmänna hänvisningen ersättas av en för varje stycke eller mening (eller rent av del av mening i förekommande fall). Just vad som går tillbaka på Nordisk Framiljebok är ju lätt att kontrollera. Det är värre med sådant som inte är tillgängligt på nätet. Fernbom2 8 augusti 2011 kl. 07.58 (CEST)

Jag tror hur vi faktiskt kulle tillämpa en sådan högre ambitionsnivå behöver diskuteras mer. Det kan säkert skilja mycket mellan olika ämnesområden och artiklar, och du ger ju själv ett gott exempel där denna högre ambitionsnivå inte skulle kräva speciellt många fler fotnoter. Och en fotnot för varje ord gör det hela mer oläsligt och jag såg tex Holger inte använde det för påståendena vad gatorna och kvarteret heter på Skarpnäcksfältet, det är såpass lättillgänglig info källref inte behövs. Men även om vi inte exakt är på det klara på hur detta skall implementeras så tror jag vi behöver slå fast en ny ambitionsnivå (och tex skriva om kraven för utmärkta artiklar etc.Yger 8 augusti 2011 kl. 08.37 (CEST)

Det är ju framför allt i de fall en artikel nomineras som det hela blir aktuellt. Många sidor är endast embryon, som ännu inte har sådana ambitioner. Att i dessa fall lägga in fotnoter för sakens skull ser jag inte som lämpligt. Efterhand som de växer blir situationen annorlunda. Fernbom2 8 augusti 2011 kl. 09.19 (CEST)

Det sista är något av kärnan i problemet (vid sidan av hänvisningar till långa dokument). När någon ändrar i det källbelagda avsnittet är det omöjligt att veta huruvida också den nya formuleringen har stöd i källan. Också språkvård, korrigering av uppenbara fel, förklarande kommentarer och annat som normalt inte förutsätter användande av källa kan introducera sakfel eller tolkningar som inte finns i källan. Ofta kan man (som sakkunnig på området och van användare av artikelhistorik) se att ett fel introducerats på det sättet, men en vanlig läsare är beroende av vad som faktiskt står i artikeln.

Det är också viktigt att kravet på källhänvisningar åtföljs av en kultur där källorna också kontrolleras och alltför fria tolkningar av källorna inte tillåts. Då jag kollat upp källor har slutsatserna i artikeln ofta endast svagt stöd i dem. Mina erfarenheter grundar sig inte på stickprov, men visar att källhänvisningar som sådana inte räcker, i synnerhet inte om källan är svårtillgänglig (eller lång, sidnummer utelämnas ofta).

--LPfi 8 augusti 2011 kl. 09.31 (CEST)

Personligen börjar jag tro att när så mycket möda lagt ner på artiklar att de getts fulla källreferenser är det också rimligt tänka sig att ändringar i de artiklarna bevakas noggrannare. Jag misstänker tex Holger kollar i detalj när någon ändrar i de artiklar han skapat och då också skulle upptäcka ändringar som gör källrefernserna tokiga.Yger 8 augusti 2011 kl. 10.03 (CEST)

Menar du något i stil med det tyska systemet där ändringar i utvalda artiklar måste granskas innan de blir permanenta?--Idunius 8 augusti 2011 kl. 11.07 (CEST)

Jag har en lite ofärdig idé att utveckla detta. Tänk att göra något liknande för utmärkta artiklar (och andra ämnesgrupper) och att vi visste, med personlig commitment att alla dessa ändringar tittades igenom dagligen (alt personlig bevakning men det är inte lika elegant). Sedan tycker jag också man kunde markera alla artiklar med denna kvalificerade övervakning med en speciell Q-märkningssymbol.Yger 8 augusti 2011 kl. 12.12 (CEST)

Det skulle vara bra om man kunde använda artiklarnas diskussionssidor till att grundligt beskriva var varje uppgift kommer ifrån. Då skulle man också komma runt problemet med att alla inte vet vad skillnaden mellan en not före och en not efter ett skiljetecken innebär. Calle Widmann 8 augusti 2011 kl. 10.21 (CEST)

Jag tycker att vi borde betona skillnaden mellan källor (böcker, artiklar, hemsidor m.m.) och fotnoter (sidnummer, citat m.m.). Fotnoter är ju i första hand till för att kunna navigera smidigt genom källorna. Åtminstone i min erfarenhet. /Elzo 90 8 augusti 2011 kl. 10.27 (CEST)

Jag har alltid haft en ganska sträng hållning till källangivelser i texten - jag anser att en artikel inte kan bli utmärkt om inte varje stycke inte efterföljs av en not. Jag ser det som viktigare att artikeln är verifierad än att den är lika lätt att läsa som en pocketbok. Vi ska bygga en trovärdig encyklopedi, inte en ultramegalång roman.

Det vore dock önskvärt om man som en funktion kunde välja att "koppla bort" noterna, det borde väl inte vara omöjligt? Ett sätt att välja att man inte vill se noterna i text. Tanzania 8 augusti 2011 kl. 17.23 (CEST)

Är det någon som har bättre koll på hur noter kommer att fungera i det system som Wikimedia Foundation håller på att utveckla för enklare redigering av Wikipedia? Jag håller med om att det är ett stort problem, men tycker samtidigt att fotnoterna behövs. Om vi fick ett redigeringssystem där det var svårare för ovana användare att skriva in ny text och råka få det att se ut som om den täcktes av fotnoten skulle det vara riktigt bra. /Julle 8 augusti 2011 kl. 17.43 (CEST)

Ett av de problem Idunius tar upp är e.m.m. Wikipedias största, och inte bara den svenskspråkiga versionen. Oerhört många referat avviker från källan. Felen uppstår ibland redan när man lägger in källhänvisningen, och med tiden divergerar referatet alltmer från källan, inte minst i samband med översättning till svenska. Lösningen som jag ser det är att ta för vana att lägga in ordagrannt citat på originalspråket i källhänvisningen. Antingen som dold kommentar eller som del av fotnoten. Använder man en källmall kan man använda fältet citat.

Finns källan i fulltextversion på google scholar (som universitetsstudenter har tillgång till) eller google books bör man lägga in länk.

Viktigt är också att kontrollera källorna så långt som möjligt när man översätter en artikel från en annan språkversion. Artikeln blir ofta mycket bättre om man översätter delar av källan än om man enbart översätter motsvarande enwpartikel.

Jag skulle vilja ha ett system för att registrera vilka som har kontrolläst källan på något vis, och när. Något förslag på teknisk lösning?

Vid översättning funderar jag ibland på om det inte är bättre att man utelämnar källar som man inte haft möjlighet att kontrolläsa - källhänvisnningen hittar man ju ändå på enwp. Isåfall skulle källhänvisning verkligen betyda att någon har läst den.

Nybörjarkonton behöver snabbt få info om dessa saker, samt om hur man söker bra källor (främst på google books och google scholar) och hur man skapar källhänvisningar i form av fotnoter. Mange01 8 augusti 2011 kl. 20.22 (CEST)

Citat är sanningen och ljuset. Eller i alla fall en del av det. Nej, det är inte heller en perfekt lösning, men som någon som ibland har ägnat ett par timmar åt att försöka lista ut var den tänkta källan egentligen skulle hävda någonting jag tror är fel kan jag säga att citat gör saker mycket, mycket smidigare eftersom man direkt ser om fotnoten hamnat fel eller inte när man börjar kontrollera. /Julle 8 augusti 2011 kl. 20.34 (CEST)

Artikeln Kalmarunionen har 85 fotnötter, i huvudsak placerade efter ett kortare eller längre textstycke. Om stycket endast har en fotnot markerad, i slutet, innebär det att all information i det stycket kan verifieras mot den noten? detta är centralt då diskussionen tycks fokusera på det. I artikeln ligger i stort sett alla fotnötter placerade efter ett stycke. Om detta inte är fallet, måste vi tänka om. Ymer 8 augusti 2011 kl. 23.39 (CEST)

Det är riktigt uppfattat att all text i ett stycke fram till noten skall kunna verifieras mot den. Om något avviker, så anges det med en särskild not vid den uppgiften. Hur det är i just Kalmarunionen kan jag inte uttala mig om, men när jag skriver artiklar följer jag strikt den principen vid angivande av noter.--Historiker 8 augusti 2011 kl. 23.45 (CEST)

Låt oss då anta att ett stycke består av tio rader. I slutet finns en not som verifierar detta. Därefter bidrar en användare med kompletterande data, instoppat mellan rad sju och åtta, och notbelägger detta enligt konstens alla regler. Vad händer då med "slutnoten"? jo den reduceras till att verifiera rad åtta till tio. Endast i historiken framgår (funnet med viss möda fler de flesta) kopplingen mellan rad ett till sju, såvida inte fler bidrag (vilket vi ju vill se) ytterligare "splittrat" stycket. Därmed blir möjligheten att verifiera närmast omöjlig, om inte artikeln hårdbevakas och uppdateras med fler noter efterhand. Den nöten måste knäckas. Det är detta jag i andra forum här vänder mig emot; skapa inga system/regler som inte kan följas upp på ett enkelt sätt eller som förefaller ologiska för andra än vana användare. Källor och noter ska vi ha mycket av! Ymer 9 augusti 2011 kl. 14.33 (CEST)

Det problem du lyfter fram är är reellt och existerande, däremot är det alla gånger bättre än att inte ha någon not alls för då har läsaren ingen som helst aning om något, inte ens en fingervisning. Men rent konkret innebär det att slutnoten i stycket verifierar allt innan fram till den nyinlagda noten, och den nyinlaggda noten verifierar allt innan fram tills nästa not eller styckets början. Detta är standardsättet för notering, vilket lärs ut på gymnasier och universitetet, i vissa fall redan på högstadiet.

Jag undrar om vi skulle kunna ta fram em Bot som har till uppgift att från och med nu datera inlagda källhänvisningar? Då kan man lättare kontrollera när och om något nytt tillförts det noten sagt sig verifiera. Detta skulle kunna underlätta kontroll rent allmänt av äktheten. Då kan man efter en kontroll antingen konstatera att fotnotens källhänvisning stödjer det tillagda, eller så får man ta bort det alternativt lägga till eller ^{[källa behövs]}. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2011 kl. 14.43 (CEST)

"Men rent konkret innebär det att slutnoten i stycket verifierar allt innan fram till den nyinlagda noten, och den nyinlaggda noten verifierar allt innan fram tills nästa not eller styckets början." Svårnavigerad mening, men om vi då tar mitt exempel igen; om noten sist i stycket endast avser sista meningen i stycket, men att inflikning enligt mitt exempel skett, så ska den alltså uppfattas som att gälla både före och efter inflikad (ny) not, lär man verkligen ut det? Ymer 9 augusti 2011 kl. 18.47 (CEST)

Förstår inte vad du skrev nu men så här:

Per åkte ofta buss och tåg till jobbet. Det var bra för miljön och gav tillfälle att läsa lite i tidningen.(notA) Ny version. Per åkte ofta buss och tåg till jobbet. Där mötte han sin nya kollega.(notB) Det var bra för miljön och gav tillfälle att läsa lite i tidningen.(notA) Ny korrekt version:Per åkte ofta buss och tåg till jobbet.(not A) Där mötte han sin nya kollega.(notB) Det var bra för miljön och gav tillfälle att läsa lite i tidningen.(notA) Så lär man ut.B.Odins 9 augusti 2011 kl. 18.59 (CEST)

Stycket har tio rader och täcks av en källa - noten ligger i slutet av stycket. Någon bryter in en mening på rad fem. Den meningen kan antingen beläggas med noten före punkteringen så att vi vet att noten bara gäller den meningen - och förstår att noten på rad tio fortfarande gäller hela stycket; eller använda noten på rad tio en gång till, i slutet på rad fyra, och sen belägga meningen på rad fem med den nya källan men noten före eller efter punkten. Är vi på samma spår?--Mercurial 9 augusti 2011 kl. 18.58 (CEST)

Jag har alltid tyckt att <ref>-taggarna borde ange exakt vilken text som källbeläggs, vilket skulle lösa mycket av de problem vi har. Det vill säga istället för:

Danmarks huvudstad är Köpenhamn<ref>Nationalencyklopedien</ref> och har flera hundratusen invånare.<ref >Expressen 2011-08-09</ref>

Så borde det vara något som:

<ref from="Nationalencyklopedien">Danmarks huvudstad är Köpenhamn</ref> <ref from="Expressen 2011-08-09">och har flera hundratusen nvånare.</ref>

AlphaZeta 9 augusti 2011 kl. 19.24 (CEST)

(Redigeringskonflikt) I det mest dominerande systemet blir en not som sätts på annat sätt än efter interpunktion direkt kopplad till det ord/begrepp/citat det är kopplat till. Det är alltså inte en lösning. Här är ett förtydligande av mitt exempel och bygger på B.Odins mycket mer pedagogiska insats. Texten är hämtad från en Wikipediaartikel. Den kursiverade texten är då en ny tillagd text som vi säger saknar stöd i källan som anges genom källhänvisningen [Not 1] och kommer därför anges som [Not 2].

Text utan tillägg

Så snart Otto Mörner anlänt till Paris den 20 juni och avlämnat sina depescher med regeringsförslaget om augustenborgaren började han ivrigt arbeta för sitt eget motsatta mål. En fransk vän från en tidigare vistelse i Paris förordade bland olika franska marskalkar särskilt Bernadotte och Mörner förstod då att genom förmedling av den svenske generalkonsuln i Paris Elof Signeul med flera skaffa sig tillträde till denne, hos vilken han djärvt förklarade sig tala i ett talrikt partis namn, då han frågade honom om han ville bestiga tronen i Sverige. Wrede besökte alltså Karl Johan, som då för honom tydligt tillkännagav sin benägenhet att mottaga ett anbud samt lät förstå att Napoleon inte skulle ha något emot hans val. Med detta svar och ett brev i vilket Wrede synnerligen lovordade dennes person återvände Mörner hem den 29 juni.[Not 1]

Text med nytt tillägg

Så snart Otto Mörner anlänt till Paris den 20 juni och avlämnat sina depescher med regeringsförslaget om augustenborgaren började han ivrigt arbeta för sitt eget motsatta mål. En fransk vän från en tidigare vistelse i Paris förordade bland olika franska marskalkar särskilt Bernadotte och Mörner förstod då att genom förmedling av den svenske generalkonsuln i Paris Elof Signeul med flera skaffa sig tillträde till denne, hos vilken han djärvt förklarade sig tala i ett talrikt partis namn, då han frågade honom om han ville bestiga tronen i Sverige.[Not 1] Då Bernadotte, fastän reserverad, dock efter hand röjde en viss böjelse att inte avvisa tanken, kände sig Mörner uppmuntrad till fortsatt verksamhet och uppsökte då general Fabian Wrede, som för tillfället befann sig i Paris på en tillfällig ambassad, samt lyckades vinna honom för sin plan under föregivande att den "allmänna rösten" i Sverige önskade en fransmans val.[Not 2] Wrede besökte alltså Karl Johan, som då för honom tydligt tillkännagav sin benägenhet att mottaga ett anbud samt lät förstå att Napoleon inte skulle ha något emot hans val. Med detta svar och ett brev i vilket Wrede synnerligen lovordade dennes person återvände Mörner hem den 29 juni.[Not 1]

Jag hoppas jag varit tydligare nu än mitt något "bakvända" försök där ovan. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 9 augusti 2011 kl. 19.28 (CEST)

(avindenterar): Inte krångligare med en massa extra kunskap om vad som ska kodas in. Om det är viktigt med noter så får alla som skriver här hjälpas åt att lära varandra hur det ska vara notat för att vara korrekt. Och att det är för att läsaren ska kunna känna att texten den läser går att kontrollera och vid kontroll visa rätt. B.Odins 9 augusti 2011 kl. 19.29 (CEST)

Medhåll om det första, men som vanligt vill jag protestera mot det senare. Vi bör inte sträva efter att verka trovärdiga utan efter att vara trovärdiga. Noterna skall göra det lättare för läsare och redaktörer att kontrollera trovärdighet och fakta och framförallt minska mängden urbana myter, felaktigheter och vinklade påståenden. Om en ändrad riktlinje eller praxis i minsta grad negativt påverkar det här sista så bör ändringen inte göras. Vi bör också undvika sådant som ökar den skenbara trovärdigheten i icke-trovärdiga artiklar. --LPfi 10 augusti 2011 kl. 09.37 (CEST)

Idag ligger notens koppling till vilken information som lagts in i första hand hos bidragaren och i andra hand i historiken. Över tid går det inte att få större noggrannhet. Om bidragaren glömmer/bortprioriterar artikeln eller lämnar wp och artikeln "utsätts" för ett större antal notförsedda bidrag som sas splittar upp den notförsedda informationen, kollapsar de flesta av alla goda tankar. För att kunna verifiera med kvalitet, skulle jag därför kunna tänka mig att noten förses med det datum då förändringen skedde, och/eller en länk till historiken vid samma datum/tidpunkt. Denna information finns redan och bör kunna utnyttjas. Historiken är enda sättet att i detalj kunna särskilja bidrag och noter. Ymer 10 augusti 2011 kl. 21.34 (CEST)

Lavallen har slängt ihop en variant av {{harvnb}} som går att märka upp med en diff som visar när den lades in, tanken är att den skall kunna märkas upp med bot, men än så länge måste oldid läggas in "för hand". Det är alltså inte färdigt än men någonting i den här stilen skulle det se ut (och fungera) när det är klart (notera difflänken).

Niklas R (D^#) 12 augusti 2011 kl. 11.21 (CEST)

Sammanställer

Många kloka ord har skrivits här ovanför. Jag gör ett första försök att sammanställa vad vi kommit fram till hittills och lista några av de idéer till förbättringar som presenterats, fyll gärna på och rätta eventuella felaktigheter och feltolkningar:

• Hur placerar man noterna så det så tydligt som möjligt framgår vad som har stöd i en viss källa? Erfarenheten från diskussionen ovan visar att det är lättare att illustrera än att förklara i ord. All text med gul bakgrund täcks av [Gul not], all text med blå bakgrund täcks av [Blå not]. Skillnaden beror på om [Blå not] ligger före eller efter skiljetecknet.
  • Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.^{[Gul not]}
  • Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat^{[Blå not]}. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.^{[Gul not]}Stryker efter påpekande från dnm nedanNiklas R (D^#) 10 augusti 2011 kl. 22.55 (CEST)
  • Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.^{[Blå not]} Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.^{[Gul not]}
• Idéer kring hur notsystemet kan förbättras och hur man kan förhindra att ej källbelagd information framstår som källbelagd:
  • Jag föreslog att man på något vis försöker tidsstämpla noterna så att det blir lättare att se i vilken version av artikeln de lades in. dnm kastar fram tanken att detta skulle kunna göras med bot. Är det genomförbart?
  • AlphaZeta vill se ett system där ref-taggarna anger vilken text som källbeläggs, d.v.s där taggarna sätts kring det textstycke som täcks av en viss not.
  • Yger vill utveckla speciella bevakningslistor för utmärkta artiklar, så att ändringar i dessa (förmodligen väl källbelagda) artiklar kan bevakas och följas upp.
  • LPfi påpekar att det är viktigt att vi även kontrollerar källhänvisningarna.

Något jag har missat? Hur följer vi upp detta? Niklas R (D^#) 9 augusti 2011 kl. 23.40 (CEST)

Mycket bra sammanställning jag vill däremot höja ett varningens finger om not före interpunktion då detta inte är någon standard (vi bör nog inte uppfinna en egen). Jag, och jag har sett många andra göra det, flyttar noter till efter interpunktioner. De enda gångerna noter inte bör ligga efter interpunktion är om noten hänvisar till ett speciellt ord/begrepp eller citat (har jag missat någon nu?). I de fallen är fotnoten kopplad till just den och kan finnas vart som helst i en mening. I alla andra fall bör det alltid, alltid, alltid ligga efter enligt det exemplet jag gav ovan (som saknade färger). Dvs. jag vill att det ser ut såhär (jag tar andra punkten):

• Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua.^{[Gul not]} Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.^{[Blå not]} Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.^{[Gul not]}

Det gör det hela mycket tydligare och följer grundläggande standrad. De systemen som använder noter innan punkten är när man anger källhänvisningen i en parentes. Vi använder emellertid inte det systemet då vi anger fotnoter med nuffror. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 10 augusti 2011 kl. 00.08 (CEST)

Som dnm skriver. Korrekt sätt är enligt dnm:s exempel. Det finns vedertagna system för hur fotnoter sak sättas ut. Wikipedia bör inte lägga till egna varianter. Vi ska hjälpa varandra att göra rätt. Hur "enkelt" det är att göra vet jag inte. Kanske börja med att skriva in exemplet i den text om fotnoter och källhänvisning som redan finns?

• Idén om att noten ska omringa texten är jag emot. Det blir kodande som jag är rädd för gör det svårare när andra ska redigera texten. Dessutom finns även fotnoter med Harvnb-mallen, och om två fungerande mallar och system ska kompletteras med extra kodande backar jag långt. Även om det skulle ske med någon automatik och/eller bot.
• Idén om bevakningslista för utvalda artiklar: ja jag skulle kunna tänka mig något sådant.

(avindenterar)Jag är tveksam att lägga med i artikeln när en fotnot las in. Vill man få fram det och inte orkar leta själv i historiken kan man söka med hjälp av wikiblame. GameOn 10 augusti 2011 kl. 10.32 (CEST)

En bevakningslista för utvalda artiklar finns redan här. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 10.36 (CEST)

Ja, där ser man. Kanske var det att skapa ett projekt som övervakar dessa ändringar som var kärnan i Ygers förslag. Niklas R (D^#) 10 augusti 2011 kl. 13.02 (CEST)

Ja det behöver ges mer stadga, så man kan vara säker på att alla ändringar kontrollerats. Och kanske när detta är på plats det också skall signaleras mer märkningar? skrivningar, etablara ett nytt namn för detta "Övervakad" eller så.Yger 10 augusti 2011 kl. 13.43 (CEST)

Det vore fint om man kunde få till något som funkar som Special:Nya sidor, där man kan se om en sida blivit patrullerad eller ej, är det tekniskt möjligt? Niklas R (D^#) 11 augusti 2011 kl. 00.14 (CEST)

Det finns funktioner så att man kan patrullera enstaka redigeringar. Det går att studera på engelska Wikisource tex. I senaste ändringar ser man där ett utropstecken om en redigering är opatrullerad. (Vi talar nu inte om den funktion som finns på dewp, de här redigeringarna går igenom även om ingen efterpatrullerar.) Det går att välja ut användargrupper som kan efterpatrullera och vilka som patrulleras automatiskt. Eftersom jag blivit tilldelad en rättighet där så behöver inte mina redigeringar efterpatrulleras, och jag kan efterpatrullera andra. Exakt vad den här funktionen heter på svenska vet jag inte, men det ska finnas beskrivet på ngn av våra metasidor. -- Lavallen 11 augusti 2011 kl. 09.57 (CEST)

Wikiblame är ett externt redskap. Jag tycker inte man skall kunna förutsätta att någon använder sådana. En permalänk till redigeringen där referensen lades in vore praktisk, men det kan hända att det är mer trubbel än det är värt. Något som används endast av sådana som klarar av att leta i historiken själv får inte göra wikitexten eller artikeln mer svårläst för andra. --LPfi 10 augusti 2011 kl. 14.23 (CEST)

Jag tycker om idén att ha fotnoter som markerar precis vad de stödjer vore en bra idé, om det tekniskt gick att införa. Annars vill jag bara återigen lyfta fram citat som en lösning som åtminstone hjälper en bit på vägen. /Julle 10 augusti 2011 kl. 14.28 (CEST)

På m:Identification noticeboard finns i mallarna en funktion där man skriver in ett version-id på den diff där mallen lades in, och genom att klicka på en knapp så kommer man till den diffen. Det skulle gå att lägga in här, men jag är ytterst tveksam att lägga in det så att vemsomhelst skulle se dessa knappar, då det gör att sidan skulle se ut som ett kontrollrum till ett kärnkraftverk. Det kanske går att utveckla en gadget så att man själv kan stänga av och sätta på den funktionen, men det kräver lite mekande som är utanför min kunskap. -- Lavallen 11 augusti 2011 kl. 10.26 (CEST)

Skulle sidan verkligen se ut som kontrollrummet i ett kärnkraftverk? Länken skulle väl inte stå vid varje not utan nere i referenslistan? Oavsett så verkar det lägga till ett knepigt extra steg i redigeringsprocessen, så det kanske inte är ett jättelyckat system. Men om det gick att automatisera... Om man på något vis kan få fram oldid för den föregående sidversionen borde man kunna automatgenerera en diff med diff=next&oldid=XXXXXXXX, går det? Niklas R (D^#) 11 augusti 2011 kl. 12.43 (CEST)

Jo, det kanske skulle vara betydligt bättre. Tekniken att använda "oldid" finns i denna mall. Byt ut "$1" mot artikelnamnet och "$2" mot "oldid" och du får en länk till den aktuella diffen. Det är alltså ngt som går att lägga in i en mall. Det struliga är att man inte vet vilket "oldid" en redigering får förrän efteråt, varför det blir en extra redigering. En bot kanske kan lägga in det, på samma sätt som Innocent timebot använder den här mallen. -- Lavallen 11 augusti 2011 kl. 12.52 (CEST)

Wikipedia livligt och förändringsdiskussioner börjar dyka upp

Jag ser en livlighet på wikipedia. Här och där dyker funderingar upp om huruvida kriterier för utvalda artiklar ska justeras. Förändringar av sidorna Artikelnominering, Artiklar i väntan på nominering, Detaljgranskning....börjar poppa upp. Jag ser en vilja att öka deltagandet och förbättra artiklarna här på wikipedia. Har du några funderingar kring dessa delar? Titta in på sidorna som ligger under Portal:Utvalt innehåll och delta i de diskussioner som redan startat eller starta en själv. Hej hopp! B.Odins 8 augusti 2011 kl. 11.11 (CEST)

Med tanke på Portal:Utvalt innehåll: Den börjar ju närma sig någorlunda vettig i utseende. Skall vi nu (som vi beslutade tidigare) ta bort "Bra artikel" från första sidan, och länka till Portal:Utvalt innehåll från rutan med utvalda artiklar högst upp? Gärna efter att någon kollat över portalen tekniskt och utseendemässigt? Tanzania 8 augusti 2011 kl. 17.29 (CEST)

Är det ett tidigare beslut som legat och väntat på att portalen ska mognat så tycker jag det kan var dags att gå vidare. (Jag har inte sett den diskussionen.) Jag är inte tekniskt bevandrad så kan inte göra något sådant. Jag stödjer Tanzanias förslag om att sjösätta den plan som nämns. B.Odins 8 augusti 2011 kl. 18.01 (CEST)

Kan säkert leta upp länk till diskussionen när jag har tid, om inte någon snabbare hinner före.. Tanzania 8 augusti 2011 kl. 18.08 (CEST)

Jag hinner före! Här är diskussionen. Pavl 8 augusti 2011 kl. 22.48 (CEST)

Mitt minne av "beslutade" enligt diskussionen som länkas ovan verkar ju något vagt. Det kanske är läge att diskutera saken igen? Nåväl, min ståndpunkt är i vilket fall såsom jag beskriver den: Bort med "bra artikel", behåll "utmärkt artikel" och länka till "utvalt innehåll" från "utmärkt artikel"-rutan. Tanzania 8 augusti 2011 kl. 22.59 (CEST)

Det var en kort diskussion... Och just nu verkar ju de Bra artiklarna bytas ofta och fetmarkeras. Men grundidén är nog god ändå. B.Odins 9 augusti 2011 kl. 09.38 (CEST)

Jag ser gärna att rutan med "bra artikel" blir kvar på huvudsidan. Innehållet i portalen verkar till ganska stor del vara samma som redan finns på huvudsidan. Jag föreslår att man istället lägger till en länk till portalen bredvid länken "Fler utmärkta artiklar" i rutan för "utmärkta artiklar". /-nothingman- 9 augusti 2011 kl. 10.15 (CEST)

Ja men det var ett konkret och enkelt förslag. Gör så! Sen kanske någon orkar komma ihåg och kolla om det blir fler besök tack vare den lilla länkningen? B.Odins 9 augusti 2011 kl. 10.17 (CEST)

Jag tror vi har diskuterat det en gång innan till. Saken är ju den att det är helt knäppt att ena rutan heter "utvalda artiklar" och andra heter "bra artiklar" och att vi därför skulle ta bort bra artiklar. Vi har diskuterat det ytterligare gång, är jag tämligen säker på. Antingen hittar jag eller någon annan den diskussionen med. För min del blir det när en ny dag har grytt.. Tanzania 9 augusti 2011 kl. 22.40 (CEST)

Det problemet är lätt löst genom att antingen byta titel på rutan med utmärkt artikel till just "utmärkt artikel" eller byta namn på rutan med bra artikel till "uvald artikel". Jag förespråkar det sistnämnda, att byta bort rutan bra artikel för att lägga in dubbel information på huvudsidan tycker inte jag är någon bra idé. /-nothingman- 10 augusti 2011 kl. 09.18 (CEST)

Men blir det inte extremt förvirrande med två rutor som heter utvald artikel? Tanzania 10 augusti 2011 kl. 16.58 (CEST)

Kanske menade personen utvalt innehåll som rubrik på rutan som idag heter utmärkt artikel???? B.Odins 10 augusti 2011 kl. 17.09 (CEST)

Jag tycker inte det blir förvirrande med två rutor med titeln utvald artikel eftersom det är just det det handlar om. Den blåa respektive gula stjärnan påvisar att det finns en viss skillnad. Jag tycker att det neutralare uttrycket "utvald artikel" bättre stämmer överens med, och ger en bättre beskrivning, av innehållet i rutorna än att proklamera att artiklarna är "utmärkta" respektive "bra". /-nothingman- 10 augusti 2011 kl. 23.02 (CEST)

Jag tycker tvärtom. Jag tycker att det vore bättre om vi behöll båda rutorna, men döpte om den som heter "Utvald artikel" till "Utmärkt artikel". Jag tror att vi genom det skulle signalera att: "Wikipedia har något som heter Utmärkta artiklar, och något som heter Bra artiklar. Så här ser de ut."

Jag var djärv och lade till en länk till Portal:Utvalt innehåll i båda rutorna (och länken Redigera i rutan "Utvald artikel"). Ett bra nästa steg kan kanske vara att försöka få Portal:Utvalt innehåll till en Utmärkt portal? Pavl 11 augusti 2011 kl. 15.27 (CEST)

Ja om båda rutorna ska vara kvar tycker jag också att det borde stå utmärkt artikel på den översta rutan istället för som nu utvald artikel.B.Odins 11 augusti 2011 kl. 15.40 (CEST)

Mitt motstånd mot att använda termerna "utmärkt" och "bra" på huvudsidan beror på att jag tror att de som inte är väl insatta bidragsgivare på Wikipedia tar termerna lite för bokstavligt. Även om jag som sagt inte tycker att det vore den bästa lösningen att döpa om rutorna till "utmärkt" respektive "bra" artikel är det en lösning jag absolut kan acceptera. Klart bättre än nuvarande. /-nothingman- 12 augusti 2011 kl. 11.36 (CEST)

Ja, det är klart att det finns en risk att en läsare tar orden för bokstavligt. Men som det är nu är det inte konsekvent på huvudsidan. Antingen att de respektive rutorna ligger kvar som idag och då heter utmärkt respektive bra eller att de sammanfogas och att informationen ligger under varandra synligt alltså. Det bra ska inte döljas och nås genom extra klick. B.Odins 12 augusti 2011 kl. 11.40 (CEST)

En farlig tendens

Jag ser en väldigt farliga tendens på Wikipedia just nu.

Det sker en ökande användning av Guilt by association-argument mot användare (framför allt administratörer) som sticker ut hakan och protesterar när användare som ses som problemanvändare behandlas på ett felaktigt sätt. Jag skulle om en större försiktighet, det har allt för ofta den senaste tiden hörts argument av typen ”försvarar en problemanvändare”. Jag ser det som en dygd att försvara en person som jag ser har behandlats orättvist, och som kollektiv bör vi sträva efter att behandla alla användare på ett respektfullt sätt (vilket inte hindrar att vi kan och bör vara bestämda när det behövs). Vi behöver administratör med civilkurage och inte administratörer som funderar på vad gemenskapen tycker om en användare innan de agerar, istället för att analysera den konkreta situationen.

Det är en generell tendens.

Idag tycker jag att situationen har förvärrats ytterligare en nivå. Några användare som sakligt hade synpunkter på en ip-kontroll har mötts med antydningar och spekulationer om dolda motiv. Egentligen var det extremt enkelt, några tyckte att det kontrollen borde genomföras och några tyckte att den inte borde genomföras och bägge grupperna gav uttryck för sina åsikter. Likväl har den ena gruppen misstänkliggjorts på olika sätt, men inte den andra gruppen. Jag är inte ute efter att kritisera någon speciell användare, och åtminstone en har på ett förtjänstfullt sätt reflekterat över det efteråt. Men det är ett problem.

Den här typen av tendenser är oroande för Wikipedia och leder i förlängningen att det blir lägre i tak och allt svårare att påpeka när gemenskapen (för vi är inte ofelbara) hamnar fel. Att ens argument och åsikter blir särskådade är något sunt, men jag tycker mig den sista tiden ha sett allt fler exempel på att de som sticker ut hakan också angrips i person (öppet, eller i mitt tycke värre genom olika antydningar, att säga något dunkelt är inte bättre).--Ankara 9 augusti 2011 kl. 22.34 (CEST)

Tack Ankara! Jag har suttit här i precis samma tankar, som du nu klär i ord. Varför har vi så svårt att komma ihåg Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter? Lsj 9 augusti 2011 kl. 22.43 (CEST)

Bra skrivet, ja. SergeWoodzing 9 augusti 2011 kl. 23.15 (CEST)

Jag har inte för vana att ägna mig särskilt mycket åt metafrågor på Wikipedia, men nu är jag verkligen, liksom Ankara, bekymrad. Den senaste veckans jakt på troll och marionetter och fruktlösa misstänkliggöranden har bland annat resulterat i att vi förlorat två av våra mest kompetenta administratörer, Grillo och Bothnia och IP-kontrollanten MagnusA. Är det bra? Blir det ett bättre uppslagsverk av det? Naturligtvis inte. Encyklopedin blir sämre när vi förlorar kompetens och engagerade medarbetare.

Jag är själv en stark tillskyndare av wp:s regelsystem. Inte för att jag tycker att det är bra i alla stycken, utan därför att det är nödvändigt och förenklar administrationen för dem som ägnar sig åt administration. Jag menar att de som ägnar sig åt att misstänkliggöra andra, jaga troll och marionetter borde lämna stollarna ifred. Bevaka deras redigeringar och återställ i stället för att leta upp misstänkta diffar i historisk tid.

Överge den romantiska synen på ”wikigemenskapen”! Det finns ingen gemenskap mellan anonyma personer på nätet. Det enda vi kan göra är att sträva efter att bete oss som folk, på samma sätt som vi skulle bete oss om vi stode öga mot öga med en levande person. Diskussionerna handlar numera allt mindre om det vi skriver och om dem vi skriver för. Istället förs en kamp mellan användare om vem som har rätt och vem som har fel. Lägg prestigen åt sidan. Utgå från att andra menar väl. Vi är alla olika och kan alla göra misstag. Acceptera det! Ha överseende! Följ regelverket och förbättra artikelsamlingen!

Den sista tidens agerande kan komma att få förödande konsekvenser för Wikipedias trovärdighet! Tappar vi trovärdighet är det helt ute med Wikipedia.

Vänligen, Rex Sueciæ 10 augusti 2011 kl. 08.10 (CEST)

Utan att invända mot varken Ankaras eller Rex inlägg så skulle jag ändå vilja föra fram en alternativ syn. Jag har kommit att allt mer hysa beundran för oss alla som kommit in och fortsatt redigerar här. Min erfarenhet har lärt mig att vi alla är goda människor som vill väl och konstruktivt försöker bidra till att det blir en allt bättre encyklopedi. Sedan har vi alla som individer begränsningar och ofullkomligheter som gör vi inte alltid agerar optimalt i den komplicerade och komplexa värld denna "arbetsplats" är. Men sedan finns det också enligt min mening onda aktörer som regelbundet dyker upp som också är oerhört kompetenta. Och det är en stor utmaning för oss i gemenskapen att både möta de regelbundet svåra utmaningarna och de som kommer från dessa onda aktörer. Och om vi bortser från surret och tittar på de tre saker Rex för fram så är det min (personliga) uppfattning att Botnia omröstningen var korrekt och att utfallet bör respekteras som "riktigt" utan invändningar (och omröstningen att se som en av våra regelbundna utmaningar). Magnus avhopp anser jag indikerar att vi bör stänga ner BIK. Den fungerar iten idag med all dynamiska IP adresser etc och den ger en falsk bild att vi kan veta något om alla de dåliga redigeringarna som är inne. Sunt förnuft räcker väl och är ofta bättre. Grillo handlar enligt mig om en av dessa riktigt onda krafter som varit inne och som vi inte lyckades neutralisera i tid. Men det är svårt och ofta verkar dessa situationer skapa frustration hos flera av oss som i sin tur leder till icke uppbyggliga interna diskussioner. Låt oss gå vidare och fortsätta redigera och föra våra goda diskussioner som det alltmer blir när det gäller skrivandet och dess aspekter.Yger 10 augusti 2011 kl. 09.20 (CEST)

Jag är böjd att också tycka att BIK ska stängas ner så länge det inte finns ett bra ställe att behandla konflikter på. För konflikternas första instans är idag BOIK, vilket är fel plats. Möjligheten att få IP-kollar gjorda i angelägna fall finns fortfarande kvar, eftersom det fortfarande finns ett antal användare som kan genomföra sådana här. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 09.36 (CEST)

Jag vill inte lägga ner wikigemenskapen! Rex Sueciæs övriga utropstecken är en del av det. Naturligtvis ska vi följa regelverket men glöm inte att wp:SIR är en av dessa. Det är min fasta övertygelse att rigida regler och millimeterrättvisa skapar kryphål med ännu fler troll och debatter. Om en användare får 76% av rösterna i ett adminomval istället för 72% därför att en stödröst kommer från en misstänkt marionett så är det inte hela världen om den personen, som trots allt får stöd av 72%, blir admin eller vice versa. Däremot är det hela världen om misstanken skapar jättegräl som slutar i att etablerade användare slutar. Adminvalet är inte viktigt, det vi gör är viktigt, men vi gör det för att det är roligt. I rex Sueciæs inlägg saknar jag ett utropstecken: Lägg ner prestigen! [sic!].--LittleGun 10 augusti 2011 kl. 10.33 (CEST)

Klart att vi skall ha BIK kvar. Annars flyttar man bara BIK-ärenden till någon annan plats på wp som t.ex. bybrunnen. --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 11.26 (CEST) Eller lite undanskymt på användarsidor. --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 11.28 (CEST)

Absolut inte flytta det till användarsidor. Det finns redan en sida för projekt som saknar egna CU på m:Steward requests/Checkuser. Den platsen är för alla projekt som saknar egen BIK. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 11.39 (CEST)

Ja, i den bästa av alla världar kanske men det kommer naturligtvis att bli så att diskussionerna kommer att ske på svenska här på wp någonstans, förmodligen på bybrunnen eller användarsidor. Naturligtvis kommer diskussioner inte att ske på m:Steward requests/Checkuser och det är väl främst diskussionerna som ses som illa inte själva kontrollen? --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 11.43 (CEST) Eller på Wikipedia:IRC. --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 12.25 (CEST)

Det vi framför allt behöver är en effektiv konflikthantering. BOIK'en är inget gott instrument för konflikthantering, det är en station på vägen i vissa speciella fall. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 12.28 (CEST)

Gårdagen var i stora stycken många skott i mörkret och allt att skämmas för, men ur mörkret stiga vi mot ljuset, sägs det. Det är något vi skall göra här, tycker jag. Jag har efter tips börjat titta igenom lite mer Wikihistoria och funnit något intressant, nämligen WP:BOK. Hur det är med skiljedomstolen vet jag inte. Det kanske är att ta i en smula. Men jag skulle gärna vilja slå ett slag för BOK men även en ny administrativ sida. BIK bör inte läggas ner, däremot bör steget till BIK förlängas, samt bli trögare. Jag skulle vilja se en sida som gör att även BOÅ avlastas (blir ofta diskussioner där) och KAW uppfyller inte riktigt ändamålet då allt där blir "för allvarligt" och direkt på en gång (och upphugget i många rubriker spridda över en stor tidsperiod vilket försvårar möjligheten att följa "ärendet").

Vi har ofta problem med återkommande användare som trollar och skapar oreda och osämja. Dessa kräver mycket kraft och energi av enskilda Wikipedianer, och kunskapen om dessa skapas om och om igen (översätt till uppfinna hjulet femtioelva gånger) helt i onödan. De enskilda wikipedianerna måste reproducera redan producerad kunskap och övertyga andra om historiska kopplingar istället för att kunna hänvisa till en redan existerande samling som kan kompletteras. Därför: den sida jag skulle vilja se skapad är en där vi kan lägga in om POV-pushare, troll, mobbare osv. inte för att registrera utan för att vi skall kunna hantera det bättre (bättre på se mönstren bland annat). Ur denna sida är det sedan IP-kontrollanternas fria val att pröva något fall om de önskar (dvs. vi avskaffar att vi själva lägger in begäran hos dem). Till sidan bör det även finnas en informell koppling till såväl BOÅ som KAW (administratörer bör kunna agera på uppgifter som framkommer på den nya administrativa sidan).

Jag tror att en sådan här sida skulle kunna öppna upp möjligheter för diskussion som inte är möjlig inom ramen för BOÅ och som blir alldeles för strängt formell på KAW och därmed inte platsar där heller. Har vi dessutom en sådan här sida kommer det bli lättare för samtliga aktiva Wikipedianer att känna igen tecknen hos "problemanvändare" i vid bemärkelse, komplettera med uppgifter om nya "attacker" med såväl diffar som övrig information; det blir en form av kollektiv kunskapsbank och ett levande arkiv. Viktigt att poängtera är att tanken här inte är en ökad kontroll och därför måste vi vara försiktiga med vad som egentligen läggs in där. Sidan bör även endast kunna redigeras av registrerade användare. dnm ^{(d | b)} 10 augusti 2011 kl. 13.27 (CEST)

Jag tror det är orealistiskt att avskaffa funktionen att det är någon som ska begära kontroller. Däremot att fallen ska diskuteras på WP:BOK först tycker jag är bra och har föreslagit det nedan, där fallen kan diskuteras innan någon lägger upp en kontroll. Obelix 10 augusti 2011 kl. 13.31 (CEST)

Jag tycker att Bothnia-valet bör respekteras. Vad beträffar bedömningen om försvarande av problemanvändare förstår jag att man väger in i bedömningen rätt kraftigt om man upplever att administratörer försvarar de som man uppfattar som problemanvändare om man upplever att försvarandet är grundlöst. Vi måste bli snabbare med att ta itu med problemanvändare, inte tvärtom och jag tror vi kan få ett klimat där vi allt färre gånger blockerar problemanvändare om vissa är för flitiga att hitta brister i hanteringen.

Jag tycker inte att vi ska stänga ner WP:BIK som Yger föreslår, men däremot själva diskuterandet. Man begär en kontroll, håller käft (både den som anmäler och andra - om man inte har saker att tillägga men tyckande är destruktivt), väntar på svar och accepterar svaret utan invändningar. Den respekten måste vi ha för de ip-kontrollanter och där är jag självkritisk också. Jag har själv brustit rejält på den punkten. Jag föreslår att vi rullar tillbaka alla diskussionsinlägg utöver anmälan och ip-kontrollantens svar och blockerar personerna i ett dygn. Kanske är det vad som behövs för att tygla oss som är lite för pratglada. Undantaget är som sagt om sakupplysningar eller tillägg finns. Jag håller å kraftfullaste med NERIUM att det är diskussionerna som är det främsta problemet. Tittar man tillbaka historiskt genomförs väldigt lite kontroller i förhållande till för några års sedan. Någon inflation av anmälningar förekommer knappast inte. För att mer strukturerat uppfylla riktlinje ett kan vi dock ha som riktlinje att en användare som eventuellt är föremål för kontroll skall diskuteras först på Wikipedia:Begäran om kommentarer. Sidan behöver i så fall återupplivas men jag tycker det vore väldigt bra, för då kan vi tillsammans överväga före kontroll vad som är lämpligt att göra och om kontroll behövs först, innan ip-kontrollanter får fallet på sitt beslutbord. Vi får nog bättre anmälningar om beslutet är några användares och där alla kan ge sin syn, än om det bara är en användares.

Jag tycker inte att vi liksom Rex Sueciæ ska strunta i att försöka få fast marionetter. Det sker inte i någon större omfattning kan jag tycka. Här rörde det om ett konto, ett konto som många hade åsikter om och därav kom den långa diskussionen. Det är destruktivt och fruktansvärt om marionetter avgör omröstningar, oavsett utgång. Vem vill ha förtroende där marionetter avgjort eller fällas av marionetter? Jag tror många hade lämnat wikin och skippat verktygen av bara det skälet. Det är helt enkelt motbjudande att se att blockerade användare är med och påverkar administrationen av Wikipedia. Obelix 10 augusti 2011 kl. 12.51 (CEST)

Jag har skrivit om lite i Wikipedia:Begäran om kommentarer för att passa mitt förslag ovan. BOK bör inte användas innan vi har kommit överens och det är inte menat för att föregripa diskussionen, men här har ni ett praktiskt förslag. Obelix 10 augusti 2011 kl. 13.45 (CEST)

Bra intiativ att skapa ett exempel. Jag är dock tveksam till behovet av en massa nivåer för åtgärdssidor. Vi har KAW och jag tycker det räcker. Eller ta bort KAW och ersätt den med BOK om det är jobbigt att det står administrering eller om sidans scope ändras så mycket att namnbyte är vettigt.--LittleGun 10 augusti 2011 kl. 14.03 (CEST)

Ytterligare sidor för sånt här är bara till nytta för oss meta-proffs.--LittleGun 10 augusti 2011 kl. 14.05 (CEST)

För KAW tycker jag det ska finnas ett konkret förslag (eller snarare krav) att få någon blockerad eller annan åtgärd, medan BOK kan mer vara att diskutera om det behövs göras något åt en användare. Fördelen med BOK är också att diskussionerna om en användare kan hållas på en sida och därmed blir det mer samlat. Inte lika formellt som KAW och BOÅ, men ändå en plats för diskussion. Obelix 10 augusti 2011 kl. 14.08 (CEST)

Jag skulle vilja att vi till detta utveckla en "arkivmöjlighet" för en kollektiv kunskapsbank kring ständigt återkommande troll, POV-pushare, nätmobbare med mera. Det blir lättare att föra diskussioner om det finns en färdig historik att hänvisa till än att ständigt vara tvungen att uppfinna hjulet med diffar och motiveringar. Annars faller detta tungt på enskilda wikipedianer att lägga ner timtals på ett ärende man egentligen bara skulle behöva lägga ner några minuter på att sammanställa för diskussion eller åtgärd. dnm ^{(d | b)} 10 augusti 2011 kl. 14.21 (CEST)

Jag håller med LittleGun: vi gör saker alldeles för svåra för användare som det är. De fördelar man vinner är inte värda att Wikipedia blir ännu svårare att navigera och tar ännu längre tid att sätta sig in i, och distanserar de flesta som skriver här ännu mer från metadiskussionsklubben. KAW eller inte KAW, det spelar ingen roll för mig, men inte fler sidor. /Julle 10 augusti 2011 kl. 14.23 (CEST)

Ok, då vi inte kommer överens får vi ha kvar det rådande systemet, att var och en begär kontroll när denne/denna ser ett behov. Obelix 10 augusti 2011 kl. 15.37 (CEST)

Jag tror inte det är en slutsats man kan dra då jag inte tror att någon varit emot rådande ordning, däremot har tankar lyft på att man kanske borde se över efter andra lösningar, exempelvis att BIK avskaffas eller som i mina tankar att vi inte lägger några BIKar utan att det är IP-kontrollanterna som lyfter ut kontroller som anses relevanta att genomföra (utifrån hur det motiverats i diskussioner osv). dnm ^{(d | b)} 10 augusti 2011 kl. 15.41 (CEST)

Problemet med det är att antalet diskussioner ökar. Det bästa vore om alla höll tyst vid en anmälan på BIK och yttrade sig vid behov (dvs. vid marionettkoppling) och då blockerade användaren. Det är diskussionerna som nog måste bli mindre. Det är de som skapar dålig stämning. Obelix 10 augusti 2011 kl. 15.47 (CEST)

Det löser fortfarande inte problemet med punkt 1 i BIK-kriterierna. -- Lavallen 10 augusti 2011 kl. 16.06 (CEST)

Det finns etablerade användare på svenska Wikipedia som lägger halva sin wikipediaenergi på annat än artikelredigerande. Om man går in på http://toolserver.org/~soxred93/pcount/index.php?name=användarnamn&lang=sv&wiki=wikipedia och skriver in sitt namn (eller någon annans) så får man en bild av hur ens engagemang ser ut. Sen kan vi lova varandra att inte lägga mer än 20 % på annat än artikelredigering. Då skulle diskussionerna minska avsevärt. Rex Sueciæ 10 augusti 2011 kl. 18.47 (CEST)

Fast den statistiken är ett något trubbigt verktyg. Jag inbillar mig att jag inte ägnar vansinnigt mycket tid åt att debatter saker och ting för debatterandets skull och har mig veterligen aldrig varit inblandad i någon egentlig konflikt på Wikipedia (jag kan ha fel. Det är helt okej att påpeka det för mig i så fall. Anonymt om ni föredrar), men jag har under sextio procent redigeringar i artikelnamnrymden, huvudsakligen tack vare användardiskussionsmeddelanden som "hej, jag har tyvärr tagit bort din artikel, läs här så förstår du mer" eller "var snäll och låt bli att vandalisera. Annars kommer du förmodligen bli blockerad" (jag har över ettusen redigeringar i användardiskussioner, men bara två användardiskussionssidor där jag har gjort fler än tio redigeringar. En av dem är min egen) eller enkel kvalitetsmärkning på artikeldiskussionssidorna. Men jag kan förstås vara del vara en del av problemet utan att vara medveten om det. Som sagt, det får ni gärna påpeka för mig i så fall.

Ett par andra användare jag bestämt vill hävda inte är en del av problemet, där jag förhoppningsvis har mindre egenintresse: Lavallen gör mycket viktigt metaarbete för Wikipedia utan att för den sakens skull vara en orsak till konflikter, har mindre än hälften av sina redigeringar i artikelnamnrymden. Sertions mallarbete gör att han har mer än tjugo procent av sina redigeringar bara i mallnamnrymden. Wikipedia skulle vara mycket sämre utan dem.

Men jag kanske bara läser för bokstavligt? Att arbeta för att mer energi skall gå till artiklarna och mindre åt vad vi gör just nu är någonting synnerligen lovvärt. Det håller jag med om. /Julle 11 augusti 2011 kl. 14.11 (CEST)

Lägger man in sådant i min bidragsstatistik blir bilden ganska annorlunda. En del av den typen av arbete tar ingen fokus alls och jobbar automatiskt, men just den diffen kräver att jag efterkollar vad som händer och det varje redigering. Så även om Special:Bidrag/Lavallen ser trist ut så berättar den inte hela sanningen. Sedan har mitt fokus driftat åt sidan efter att jag hittat Wikisource, som jag idag betraktar som hemmahamn. Det syns inte i bidragens antal alltid, men det syns i vad jag mest ägnar min tid åt och det märker främst fru Lavallen.

Så ja, Special:Bidrag ger inte hela bilden. -- Lavallen 12 augusti 2011 kl. 12.06 (CEST)

BOK har en gång fungerat som diskussionssida om enskilda användare. Det urartade, vilket är anledningen till att den är museimärkt. Det går inte att lösa konflikter på det sättet. Möjligen kan det vara läge att återuppliva sidan, men jag kan inte se varför BOK helt plötsligt skulle fungera idag när den inte gjorde det för fyra år sedan.

Och diskussioner om IP-kontroller kan tas på KAW, precis som andra typer av liknande diskussioner. Det vi behöver är sätt att hantera konflikter där inte kontroller och blockeringar står i centrum. Sådana saknar vi idag nästan helt verktyg för. IP-kontroller fungerar för det mesta alldeles utmärkt.

andejons 10 augusti 2011 kl. 16.10 (CEST)

Ankara skrev mycket bra om attityder. Det blev till en diskussion om att det behövs fler diskussionssidor eller nya/ännu fler regler. Svar nej på det. Det krävs mindre regler och fokus på samverkansformerna, mer fokus på artiklar. En klottrare/hoaxare/pov-pushare/reklamare etc som härjar med artiklar är problem på rikigt. Personer som hackar på andra, har synpunkter på varandras sociala beteenden eller åsikter blir problem om vi låter det vara ett problem. Jag skulle önska att den berömda gemenskapen kunde ta till negligeringsvapnet och strunta i de som förtjänar att struntas i snarare än att jaga måltavlor för blockeringar. Ni vet det där om troll och matning. Här behövs inte ens troll för att det ska trollas av sig själv. Luttrad 10 augusti 2011 kl. 16.50 (CEST)

Problem går inte att bara ignorera, bara för att problemen inte angriper artiklarna. Allt hänger ihop, och personangrepp och hårda ord stör atmosfären och allt fler lämnar Wikipedia på grund av detta och så har det varit länge. Eftersom det nästan är tufft och coolt att vara elak mot andra här har vi fått någon kultur där detta belönas med floskler såsom "Hen säger vad han tycker, bra", "ärlig och uppriktig" osv, trots att detta inte är några motsatsförhållanden till att vara trevlig överhuvudtaget. "bland annat resulterat i att vi förlorat två av våra mest kompetenta administratörer, Grillo och Bothnia" får stå för Rex Sueciæ som skrev så. Synd att en nygammal användare kunde tända på stubinen hos Grillo att han fick nog, men det finns annat mot andra användare som vi också diskuterat på bybrunnen som gjorde att pausen var välbehövlig, åtminstone från adminverktygen men jag hoppas däremot att användaren snart kommer tillbaka som aktiv användare. Adminvalet mot Bothnia tycker jag var en frisk fläkt. Äntligen har wikipediagemenskapen markerat mot hårda ord och personangrepp på allvar. Det är inte OK att bryta mot Wikipedia:Etikett bara för att man är erfaren här och anses av många som väldigt produktiv. Samma regler gäller för alla. Det är grundläggande rättssäkerhet.

Vi är en gemenskap, till skillnad från vad Rex Sueciæ hävdar. Vi är ett arbetsteam med gemensam projektplan. När en del av våra arbetskollegor angrips på ett eller annat sätt stör det arbetsmiljön för alla här, och många väljer att lämna vilket också skett successivt under åren. Därför kan vi inte bara bortse från personangrepp och hårda ord, för de går inte att bortse ifrån ifall vi vill ha användare kvar här. Vi blockerar nybörjare vid minsta felsteg och en del som har svårt att lära allt på en gång stämplas som bråkstakar och får vartenda fel påpekat på sin diskussionssida, trots att etablerade användare bara borde ha rättat felen och så lär användaren under tiden allt mer. Vi måste bli mer konsekventa och införa nolltolerans även vid övertramp av etablerade användare. Det är värre att ett dussintal lämnar än att någon enstaka lämnar för tillfället för denne/a har svårt att hålla sig till spelreglerna.

Kort och gott är Wikipedia:Etikett absolut basic, det mest grundläggaste. Bara vi har det dokumentet tillsammans med projektplanen kommer vi långt om alla följer denna. Obelix 10 augusti 2011 kl. 22.58 (CEST)

Jag beklagar skrivningen "Adminvalet mot Bothnia tycker jag var en frisk fläkt." och den bör utgå och ersättas med "Adminvalet rörande Bothnia var en frisk fläkt på så sätt att det nu har hänt att någon har blivit nedröstad för att inte ha följt Wikipedia:Etikett." Obelix 11 augusti 2011 kl. 01.54 (CEST)

OK, då vet vi att du inte ser några problem med det Ankara tar upp. Jag håller vare sig med om din verklighetsbeskrivning eller din analys av lösningen och betackar mig för att få mina argument för den principella rätten att framföra en åsikt även om man är administratör avfärdade som floskler. Luttrad 11 augusti 2011 kl. 01.04 (CEST)

Nja, det är ingen korrekt slutsats. Att ip-kontroller urartar till bråk och insinuationer mot kontrollanter och andra användare är ett stort problem och ett misstag som ingen får upprepa någonsin. Förslag på lösning har jag gett i andra inlägg. I övrigt tycker jag fortfarande att man kan formulera sina åsikter om andra användare på att bra sätt och inte ensidigt döma ut vissa parter i konflikter. Att det uppstår konflikter är inte en persons fel. Därav den stora skillnaden, men jag ser ingen problem med att folk tycker att försvarandet av en viss problemanvändare har gått för långt och att man tycker det måste stoppas. Obelix 11 augusti 2011 kl. 01.12 (CEST)

Ingen kan stå till svars för att Bothnia och Grillo själva valt att dra sig tillbaka. Som administratör bör man vara extra tålig mot kritik. Klarar man inte av att komma ihåg att man trots allt har haft ett förtroendeuppdrag och bara fokuserar på det negativa ska man kanske fundera på om man för tillfället är tillräckligt psykiskt rustad. Det är så uppenbart att detta är en "snyfttråd" till att Bothnia inte blev omvald. Varför skapade ni inte samma "snyfttråd" när J 1982, som är den absolut aktivaste användaren här, inte omvaldes? Varför är det bara han som ska acceptera sitt omröstningssresultat? Varför ska inte ni acceptera valresultatet i Bothnias? Hyckleri är verkligen vad det är. Bothnia och Grillo får väl ägna sig framförallt åt artiklarna ett tag?--Buggwiki 11 augusti 2011 kl. 00.24 (CEST)

Grattis till ännu ett bottennapp. Så, då kan alla strunta i dina dumheter och återgå till diskussionen. Luttrad 11 augusti 2011 kl. 00.56 (CEST)

Jag har sagt min åsikt och vill du ignorera den är det ditt val, men att kalla det för dumheter och be andra att också göra det är oförskämt och ovärdigt för att komma från en administratör.--Buggwiki 11 augusti 2011 kl. 01.39 (CEST)

Att tro att den här diskussionstråden, just nu, skulle leda till ett bättre klimat på svenskspråkiga Wikipedia skulle leda till bättre klimat, är rätt naivt. Problemet är nog i det närmaste olösligt i det korta perspektivet (annat än eventuellt genom att så många högaktiva användare permanent eller tillfälligt ger upp att aktiviteten går ner), och eventuella lösningar på länge sikt i form av förändringar i "strukturen" bör nog diskuteras fram när det för tillfället är lugnare för att det ska finnas minsta chans att nå någon sorts enighet. De klokaste orden jag ser ovan är Rex Sueciæ, om fördelningen artikelredigering kontra diskussion. De som har mer engagemang i att bedriva diskussioner än att bidra till artiklar borde helst fundera på om de har hamnat rätt. Samtidigt har jag nog aldrig sett någon bli blockerad enbart för beteendet att ha för hög aktivitet i diskussioner relativt i artikelredigerandet, vilket gör att jag i grunden faktiskt är rätt pessimistisk om möjligheten att på något avgörande sätt förbättra klimatet. Som det gamla norrländska talesättet lyder: "det är aldrig för sent för att ge upp!". Tomas e 11 augusti 2011 kl. 13.20 (CEST)

Jag har svårt att se att man kan detaljreglera vilka argument som är tillåtna i en AAB-diskussion, och även om jag har full förståelse för Ankaras tankegång när vederbörande skriver "jag ser det som en dygd att försvara en person som jag ser har behandlats orättvist", så är jag inte helt säker på att det inte är att generalisera litet för mycket. Utan att gå in på det aktuella fallet, så måste administratörer ibland (rätt ofta, tyvärr) ta itu med problemanvändare. Om man upplever att någon annan användare inverkar menligt på och försöker förhindra sådana försök, är det emm till stort men för AAB-diskussionen om argument som påtalar detta stoppas. (Återigen: Det här är ett generellt resonemang, och jag syftar inte på några specifika personer). Om vi tillämpar det resonemanget på Bothnia-omröstningen, kan jag inte se att den var principiellt fel. Bothnia berörde sin avsikt att ta en paus redan under omröstningen, i protest för vad vederbörande upplevde som ett genompolitiserat Wikipedia. Det är givetvis användarens fulla rättighet, och jag tycker det är mycket olyckligt om de användare som röstade emot riskerar att skuldbeläggas för just den handlingen. Det är ingenting som Ankara har hävdat, men jag tror att risken är stor om man följer det resonemanget.

Däremot kan det mycket väl tänkas att utvecklingen mot slutet av omröstningen kan ytterligare ha stärkt Bothnias avsikt att sluta, och det är i så fall en helt annan sak. IP-kollen i samband med omröstningen kändes väldigt onödig, och när den kompletterades med ifrågasättande av det emm fullt rimliga avslaget, var det svårt att se att den inte skulle uppfattas som riktad även mot Bothnia. Den uppenbara belåtenhet mot resultatet [dvs av Bothnias AAB-omröstning Ternarius_D 11 augusti 2011 kl. 20.27 (CEST)] som förekom i en del inlägg har jag dessutom svårt att inte se som sparkar mot någon som redan ligger.

Något liknande tycker jag man kan se i drevet mot Grillo. Användaren har en tendens att använda för hårda ord, och givetvis kan, och bör, man påpeka det, men när fördömmandena staplas på varandra, har jag förståelse för Grillos reaktion. Vi kanske dessutom ska komma ihåg att den nuvarande debatten på Grillos diskussionssida föregicks av en tidigare, nu arkiverad, i samma fråga, framför allt från den användare ovan som tar illa vid sig av att få sitt inlägg karakteriserat som "dumheter" men tycker det är rätt och riktigt att ifrågasätta Bothnias och Grillos mentala status. / Ternarius_D 11 augusti 2011 kl. 18.11 (CEST)

Denna användare har inget speciellt gott rykte som debattör. Jag upplevs som frän, kanske t.o.m oförskämd. Wp har en sandlåda för nybörjare. Meningen är såklart att man successivt ska ta sig ur det tillståndet. Som vi alla känner till; det är bättre att kasta sand på varandra under en begränsad tid, än att som nu oftast sker med erfarna och kompetenta användare; det tar liksom inte slut! diskussionerna göder varandra och prestigen eskalerar. Vi borde gå ner från tio till tre ronder. En modell med en moderator som kan kliva in och låsa en diskussion som för länge sedan borde avslutats kan vara en lösning. Denna person ska i övrigt inte lämna artikelbidrag i ett försök att behålla sin neutralitet. Mitt eget bidrag blir att jag tänker tagga ner min debattstil. Ymer 11 augusti 2011 kl. 18.48 (CEST)

Jag har inte så mycket mer att säga i den här diskussionen, men jag vill bara poängtera för Ternarius att jag inte hade för avsikt att beskriva Grillo och Bothnia som mentalt underlägsna. Jag har mer uppfattat dem som för tillfället lite väl överkänsliga med tanke på deras annars ganska höga position (exadministratörer), och då tycker jag att det kan vara en bra idé att ta en paus från verktygen tills dess att man känner att man klarar av den kritik som kommer naturligt mot administratörer. Det är inget fel i det - tvärt om måste det vara väldigt ansträngande att ha ett så tungt ansvar som administratör. Om de sedan även väljer att helt lämna Wikipedia så är det mycket beklagligt, men fortfarande något de har kommit fram till själva och inget som kan ligga någon annan till last.--Buggwiki 11 augusti 2011 kl. 19.35 (CEST)

"Omröstning" om VNA:s regelverk

Jag vill bara tipsa om att en "omröstning" pågår om hur reglerna ska se ut för Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar. Var med och rösta! - Green Yoshi (^d_b) 12 augusti 2011 kl. 21.04 (CEST)

Kvalitetsmätningen - augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
31 artiklar
kvar att att kvalitetskolla!

Wikipedia:Projekt förvirrande var Månadens kvalitetsprojekt i juli 2011, och antalet förvirrande artiklar minskade från 117 till 54 st. Bra jobbat, alla som deltog! / Elinnea 1 augusti 2011 kl. 09.16 (CEST)

Vad tar vi i augusti? Tidigare förslag har varit globlat perspektiv och det var nästan ett år sedan det var utvalt sist. Jag föreslår antingen det, kvalitetskontroll eller uppdatera då antalet ouppdaterade artiklar verkar ökat igen. Ser t.ex ut som det är flera tennisartiklar som tillkommit denna månaden. Höstblomma 1 augusti 2011 kl. 16.57 (CEST)

Kanske dags att välja månadens kvalitetsprojekt snart? Föreslår Wikipedia:Projekt infogningar då antalet artiklar i den kategorin numera är över 500 stycken. --Fredde^✔ 3 augusti 2011 kl. 20.27 (CEST)

För min del spelar det ingen större roll vilket vi kör, bara vi kör igång med nåt, Global körde vi i juli -10 senast, uppdatera körde vi nu i januari och infogningar nu i mars. Global verkar inte det vara så många som är intresserade av, och minskningen blev bara ↘ -6 sist när vi körde det, infogningar minskades rejält sist och där finns väldigt många kvar att åtgärda. Jag lutar mot det alternativet, även om det var ganska nyss vi körde det. / Elinnea 4 augusti 2011 kl. 16.34 (CEST)

Varför inte testa kvalitetskontroll den här månaden och se om det funkar? Vad jag kan se har det aldrig varit utvalt, kanske för att det anses vara en "svårare" kategori att gå igenom och rensa, men det kan ju visa sig fungera jättebra. ����������������Icea 5 augusti 2011 kl. 21.21 (CEST)

Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll (som är det äldsta av kvalitetsprojekten) är inte riktigt uppbyggt som de andra, med mål, delmål och fokus på just Kategori:Kvalitetskontroll utan är ett mer övergripande projekt, för alla problemområden, som vi skapade i samband med att vi började arbeta med kvalitetskontroll och fick idén att kategorisera de olika problemområdena. Men det är ju inget som säger att vi kan göra om projektet och förnya det och göra det till ett projekt som de andra. / Elinnea 5 augusti 2011 kl. 21.26 (CEST)

Ok, då förstår jag. Har mest jobbat med språkvård och infogningar när jag pysslat med åtgärdskategorier så jag antog att alla liknade varann. Mig kvittar det vad vi väljer, alla kategorier är ju lika viktiga. Icea 5 augusti 2011 kl. 22.15 (CEST)

Jag tycker att detta är en bra idé, det är ju ett område som vi behöver jobba med, många av dem skulle dessutom behöva märkas om, eftersom de passar bättre in i andra åtgärdskategorier. Iom veckans tävling har kategorin dessutom redan fått lite gratisskjuts och har minskat lite, så då är det ju lite lättare, förhoppningsvis. / Elinnea 5 augusti 2011 kl. 23.20 (CEST)

Lite sen start, men nu kör vi igång Månadens kvalitetsprojekt: Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll. Just nu finns det 254 artiklar att åtgärda. De äldsta märktes upp i januari 2011. Med kvalitetskontroll är det ofta så att det är flera olika saker som bör göras, om det är så att du åtgärdar en av sakerna, och det t.ex är faktakoll kvar att göra, lägg då gärna in faktakoll istället (med bibehållet datum). Skriv gärna tydliga redigeringssammanfattningar så man vet vad som har gjorts och vad som behöver göras. Använd gärna diskussionssidorna. / Elinnea 9 augusti 2011 kl. 16.02 (CEST)

Känns lite som jag pratar för mig själv här, men hur som helst, nu har vi 233 artiklar kvar att åtgärda. Vore bra om så många som möjligt kunde kolla igenom Kategori:Kvalitetskontroll-samtliga eller kolla i rutan på Wikipedia:Projekt kvalitetskontroll efter kvalitetskontrollartiklar inom sitt område, eller ta hand om de kortaste eller kanske de äldsta. Jag tycker inte att det ska ta två år och sju månader från att en artikel märks upp tills att den åtgärdas. Ofta är det för att man inte skrivit vad som ska göras. Ofta är det såhär: Person A kommer dit, ser nåt fel, lägger dit en kk-mall och kniper käft. Det går ett år. Person B kommer dit, har ingen aning om vad A har sett för fel, men åtgärdar nån grej, lämnar dock kvar mallen och kniper käft. Och så går det ytterligare tid och mallen ligger kvar, ingen har nån aning om vad som behöver göras eller om det redan är gjort. Kommunicera. Säg vad som är fel, antingen i mallen, sammanfattningsfönstret eller på diskussionssidan. Åtgärdar du nåt så säg det också. På så sätt vet folk som kommer dit senare vad som är gjort och inte. Man kan inte gå omkring och hoppas att andra kan läsa ens tankar, för de kan de väldigt sällan, varken IRL eller på nätet./ Elinnea 14 augusti 2011 kl. 13.30 (CEST)

PRAKTISKA svWP-träffar i Göteborg, Stockholm eller/och Linköping för nybörjare och andra behövande utav svWP-hjälp???

Se även den tidigare diskussonen: Förslag om framtida svWP-träffar för nybörjare och andra behövande utav svWP-hjälp

Mitt inlägg diskuterades i slutet intensivt av B.Odins och Elinnea om hur Wikipedia skall vara beskaffat för att hjälpa nybörjare och andra hjälpbehövande. Mitt inlägg som egentligen var mitt huvudspår om en PRAKTISK svWP-träff/-kurs försvann i den intensiva diskussionen. Därför tar jag upp ämnet igen genom påståendet om svårigheter för en del, beträffande förståelsen av svWP:s text om hur man kan använda sig utav svWP. Mercurial tog upp ämnet om WP:s eventuella framtida död med hänvisning till artikeln Wikipedia Is Slowly Dying i en annan diskussion. Jag menar att en av olika orsaker till avhopp från svWP beror på svårigheten att förstå texten om hur man skall använda sig utav olika svWP-verktyg. En del kan hävda att det räcker med att man pedagogiskt förbättrar svWP-verktygen och att det därmed inte behövs en svWP-träff. Problemet med det är att det kan fortfarande vara svårt trots dessa ändringar. Att förklara för användare vad det är som är krångligt att förstå kan de facto vara svårt att förklara, rent ut sagt omöjligt för vissa. Jag tror att vissa kommer alltid ha lättare för förståelse av svWP:s verktygsinformation och vissa kommer alltid ha svårt att förstå den. Därför är en träff där man praktiskt får lära sig hur man går till väga när man ex. skapar en artikel mycket bra.

En del som undertecknad harvar hjälpligt vidare på svWP med stora svårigheter och mycket onödig tidspill som många andra kunniga svWP:are aldrig behöver uppleva. Skulle därför önska att man hade en träff för nybörjare och för andra behövande så att det praktiskt finns en chans att lära sig svWP-hantverket. 1) Är det någon svWP:are som har genomfört någon sådan träff tidigar?

Haxpett tar upp här på Bybrunnen den 6 augusti att man kan söka pengar från svWP för gemensamma projekt Gemenskapens projekt. 2) Är detta ett sådant projekt?? Kan ett sådant projekt betala för hyra av lokal och för hyra av ex. datorer?

B.Odins påpekar att det finns studieförbund och att man kan ta upp behovet med dem. Problemet är när man gjort det och åren går utan någon kurs/träff i sikte. Därför tar jag nu upp behovet här med er och hoppas på en positiv reaktion. Jag har fått en positiv respons från Niklas R som kan tänka sig att hålla i en sådan träff i Göteborgstrakten. Andra förslag som har inkommit till mig är en träff i Stockholm och Linköping. 3) Finns det förslag på någon annan ort?

Jag kan tänka mig att bidra med praktisk hjälp på träffen om det är något som skall bäras eller om lokalen där man befinner sig behöver städas efteråt. 4) Vad anser du är det som behöver göras före en sådan träff? 5) Vad för slags hjälp behövs det på själva träffen? 6) Finns det någon eller några som kan hjälpa Niklas R med att vara praktisk instruktör vid en sådan träff, om han vill ha den hjälpen? --Allexim 10 augusti 2011 kl. 22.18 (CEST)

Den absolut enklaste lösningen är väl att man ses på t.ex. ett bibliotek, i alla fall om man är max 10 personer (jag har svårt att tro att vi skulle bli fler), det bygger förstås på att folk kan ta med sig en laptop eller liknande... Min poäng är att eventuella pengar från WMS eller något studieförbund kanske är bättre att lägga på t.ex. reseersättning för intresserade med lång resväg. Niklas R (D^#) 10 augusti 2011 kl. 22.32 (CEST)

Ja, lokalhyra känns onödigt att lägga pengar på. Jag har väldigt svårt att tänka mig att det inte skulle gå att ordna gratis. Svårare tror jag är att lyckas samla intresserade, även om jag önskar det hela all lycka. /Julle 10 augusti 2011 kl. 22.43 (CEST)

Är det möjligt att träffas på Göteborgs stadsbibliotek? Om inte, vet du, Julle om det finns någon gratis lokal i Göteborg? Niklas R:s förlag om reseersättning för intresserade med lång resväg är en mycket bra ide´! Vad anser ni svWP:are om begreppet "lång resväg"? Hur långt är det? --Allexim 10 augusti 2011 kl. 23.01 (CEST)

Lennart "Hannibal" Guldbrandsson höll sådana här kurser för några år sedan på Stadsbiblioteket i Göteborg. (Hans kontakt där, Linnea Sjögren, utsågs nyligen årets informationsspecialist.) Han kanske har en kursplan kvar. Säkert går det att ordna lokal med datorer genom något bibliotek och/eller studieförbund (ABF, Medborgarskolan, Sensus, ...). Schemat för höstterminen kanske redan är upptryckt, men förhoppningsvis finns det några luckor kvar. Wikimedia Sverige är en förening som kan stå som motpart i ett avtal, om det skulle behövas. Det som behövs är någon pedagogisk wikipedian som har tid att vara kursledare. För det får man givetvis vanligt arvode som studiecirkelledare. Vem är hugad, och på vilken ort? --LA2 10 augusti 2011 kl. 23.03 (CEST)

Jag kan som sagt hålla i något i göteborg, stadsbiblioteket vore en utmärkt plats, med eller utan datorsal. Jag kan kontakta Hannibal och fråga om det finns några trådar att rycka i, men det stora problemet är nog fortfarande att få ihop intresserade nybörjare... (jag är inte främmande för att möta någon enstaka person över en kopp kaffe heller om det inte går att få ihop en större grupp) Niklas R (D^#) 10 augusti 2011 kl. 23.11 (CEST)

Den som arrangerar något på Stadsbiblioteket i Göteborg får gärna wikimaila mig för lite info. /^Fluff?_Fluff! 10 augusti 2011 kl. 23.14 (CEST)

Är Göteborg nära till för Allexim, eller var i världen finns du? --LA2 10 augusti 2011 kl. 23.24 (CEST)

Hej LA2! Göteborg är nära för mig. Varför frågar du? Mvh --Allexim 11 augusti 2011 kl. 01.33 (CEST)

Det var ett gäng år sedan jag flyttade från Göteborgstrakten nu, är jag rädd. Jag talade mer utifrån allmänna erfarenheter. Och som sagt, om det skulle krävas: använd Wikimedia Sverige. Det är precis sådant här som föreningen kan vara bra för. Det kan tyvärr också vara enklare att ge ett seriöst intryck om man har en förening bakom sig än om man kommer som enstaka glad wikipedian, trots att Wikimedia Sverige är en stödförening och inte en auktoritär Wikipediainstans. /Julle 10 augusti 2011 kl. 23.47 (CEST)

OK, alla WMS-rävar. Hur går det till att söka stöd för någonting i den här stilen? Vad kan ni hjälpa till med och vad måste man göra själv? Niklas R (D^#) 11 augusti 2011 kl. 00.06 (CEST)

Just nu har vi Gemenskapens Projekt som vi ska testa i år. {{Sertion|♥}} 11 augusti 2011 kl. 00.08 (CEST)

Ingen kan anklaga mig för att vara WMS-räv ;) Men jag läste på Gemenskapens projekt. att ansökan görs senast 20/8 elektroniskt till info@wikimedia.se. Kanske man kan skriva till info@wikimedia.se och fråga hur man gör? Vad tror du Niklas R? Vad tror ni andra? --Allexim 11 augusti 2011 kl. 01.41 (CEST)

Niklas R:s förlag om reseersättning till nybörjar-och behövande-träff-intresserade med lång resväg (se ovan) är en mycket bra ide´, anser jag! Vad anser ni andra svWP:are om begreppet "lång resväg"? Hur långt är det? Mvh --Allexim 11 augusti 2011 kl. 01.43 (CEST)

Jag vet inte om det finns någon officiell definition, men spontant skulle jag säga att resvägen är lång om det är jobbigare att stå för kostnaden själv än att skicka in kvitton o.dyl. Niklas R (D^#) 11 augusti 2011 kl. 02.04 (CEST)

Kan du, Niklas R skriva till info@wikimedia.se och fråga hur man gör för att söka stöd för någonting i den här stilen? Kan du skriva och fråga vad de kan hjälpa till med och vad måste man göra själv? Mvh --Allexim 11 augusti 2011 kl. 02.17 (CEST) Ps. Fick precis ett meddelande om att jag hade fått ett meddelande. Klickade på det och blev utstatt för ett practical joke! Var det du? :) Ds.

Följ bara instruktionerna här, svårare än så är det inte. I övrigt är de väl fullt kapabla att besvara frågor här på Bybrunnen. :) /Julle 11 augusti 2011 kl. 02.42 (CEST)

Sedan är ju förstås frågan hur långt det är vettigt att släpa folk för en Wikipediaworkshop. Det är kanske ingenting man åker från Sundsvall till Göteborg för, eller? Däremot kan det vara värt att försöka ordna på fler platser. Men i och inom pendlingsavstånd från Göteborg bor redan där en hel del folk./Julle 11 augusti 2011 kl. 02.45 (CEST)

Precis som tidigare sagts så måste det nog till att dessa workshops/vad-man-nu-vill-kalla-dem-för är spridda över landet för att fler ska känna sig kapabla att vara med. Självklart måste man ju anpassa dessa efter tillgången på folk kan ställa upp, lokaler (även om bibliotek som nämnts tidigare skulle funka bra), datorer osv. Man kanske skulle ha en "utvärderingsworkshop" för att sedan se hur pass stort intresset är, hur upplägg och liknande funkar och vad man ev. skulle kunna göra annorlunda? För min egen del kan jag säga att Göteborg t.ex. känns lite i det längsta laget för en workshop :) Impale^d 11 augusti 2011 kl. 16.43 (CEST)

Jag har full förståelse för att Göteborg kan kännas mycket avlägset för en del, Impale, men nu är det Niklas R som ställer upp och är handledare. Därför är det logiskt att han bestämmer ort, datum, tid och lokal. OM det finns någon annan svWP:are som är villig att ställa upp och vara handledare någon annanstans i Sverige, så är det mer än välkommet!!! :) Sedan är det ju faktiskt upp till var och en om man kan tänka sig att åka till träffen i Göteborg som ligger på Sveriges framsida ;) Tänk att få slå två flugor i en smäll(!), lära sig mer om svWP och se den vackra staden Göteborg, Sveriges enda stad med en engelsk särskrivning: GOTHENBURG - Sveriges port mot västerlandet! Livet kan vara underbart, eller hur?! Mvh --Allexim 11 augusti 2011 kl. 18.29 (CEST)

Man kanske kan göra en extra spalt på Wikipedia:Faddrar där de faddrar som vill kan fylla i var de bor, typ stad eller län eller nåt. Då kan de som behöver hjälp IRL kontakta folk som bor i närheten och säga typ "Hej! Skulle du vilja ses på stadsbibblan/cafét i X-stad och visa mig lite hur man redigerar? Jag kan ta med en laptop." och när de kommit överens om en tid och ett datum så kan de lägga upp det på Wikipedia:Wikiträffar så kan de kanske nå fler intresserade? / Elinnea 11 augusti 2011 kl. 18.41 (CEST)

Mycke´ bra ide´ Elinnea! :) Kan du fixa det? Ha de´! --Allexim 11 augusti 2011 kl. 21.24 (CEST)

Jag trixar ihop något. Förbättra gärna! Niklas R (D^#) 11 augusti 2011 kl. 22.37 (CEST)

Tack så mycket för det Niklas R! Vore bra om du, Elinnea kunde titta närmare på vad Niklas R gjort och ev. komma på förbättringar. Jag saknar som du säkert förstår av min inlaga, kunskaper i denna för mig märkliga värld. Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 13.30 (CEST)

(Blev en redigeringskonflikt) Jag satte upp mig som fadder, och lade till en spalt med bostadsort. Nu kan alla faddrar gå in och skriva det, om man vill. Sedan kan någon skriva något fint utifrån vad Elinnea föreslog här ovanför om IRL-kontakt. Adville 12 augusti 2011 kl. 14.03 (CEST)

Bra gjort, Adville! Ju fler som är faddrar, desto bättre för oss som tycker det är krånligt med olika teknikaliteter. Att du sätter ut i det geografiska område som du verkar/bor i är också mycket positivt för IRL-hjälp. Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 18.17 (CEST)

(kopierat från min diskussionssida) Roligt att "höra"(=läsa) det som du, Elinnea skrivit om denna Fadder-förbättring! Hoppas det skall öka möjligheten till IRL-kontakt/hjälp för dem som behöver det. Nu är jag ju en novis på dessa teknikaliteter, så därför ställer jag kanske för dig konstiga frågor. Min första fråga är: Det fanns inga tomma rutor under Advilles bostadsort på Faddrar att fylla i bostadsorten på. Jag antar att man gör det på något annat sätt. FRÅGA: 1. Kan man förenkla faddrarnas möjlighet att fylla i bostadsort på något annat sätt? Jag undrar också om dem som bor på en ort och som pendlar långt iväg till sitt arbete på en annan ort. Några av dem kanske kan tänka sig att IRL träffa svWP:are även på sin arbetsort eller t.o.m. föredrar det framför bostadsort. FRÅGA 2: Borde faddrar rekommendeeras skriva ut sin arbetsort/verksamhetsort också? Om du vill får du gärna kopiera dessa speciella textrader och klistra in dem på Bybrunnen under ditt sista inlägg i ämnet. Detta så att alla lättare har möjlighet hålla koll på debatten och komma med kommentarer. Jag skrev in en delvis kopia av debatten här på din diskussions sida, eftersom jag innerligt ville ha din åsikt i ämnet. Bakgrunden till det är att du verkar väldigt kunnig och erfaren på området och kan tillföra en hel del till svWP. Tack för dina kommentar! Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 19.05 (CEST)

Tack! Jag har fixat rutor och ändrat "bostadsort" till bara ort, så kan man fylla i vilken slags ort man vill, oavsett om det är ens bostadsort, arbetsort, studieort, och även län, nån kanske inte vill skriva exakt var de bor, men kanske vill skriva ut länet. Man kan ju även hitta användare utifrån bostadsort på Kategori:Användare efter geografi. Det är de som lagt in sin användarsida i resp kategori, eller använt en liten användarruta för det ändamålet. Så om du t.ex letar efter användare i Gbg så finns en del av dem i Kategori:Användare Göteborg. Jag funderar nu lite på om man kanske skulle skapa Kategori:Faddrar, för då skulle man kunna samköra dem med bostadsortkategorin och på så sätt få upp faddrar i ett visst område. Nja, det kanske blir för krångligt. / Elinnea 12 augusti 2011 kl. 20.07 (CEST)

Tack Elinnea för dina synpunkter här ovan! Jag har tyvärr inte så mycket att komma med när det gäller om du skulle skapa Kategori:Faddrar eller ej, eftersom det är rena grekiskan för mig. Om det är bra eller ej överlåter jag åt dig och alla andra proffs på området. Hoppas nu bara det blir en IRL-träff med Niklas R i Gbg :) Vore typiskt om den blir av någon gång mellan 25 - 30 september 2011 då jag är upptagen :( Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 20.40 (CEST)

Kategori:wikipedia:Faddrar finns redan. Niklas R (D^#) 13 augusti 2011 kl. 18.30 (CEST)

Oj, tänkte inte på att det skulle vara ett mellanled där, tack Niklas R. Då kan man ju samköra dem, och t.ex få upp faddrar i Uppland, Skåne eller Västergötland. / Elinnea 13 augusti 2011 kl. 18.43 (CEST)

Mycket bra samarbete, Niklas R & Elinnea! Har du Niklas R möjlighet att ansöka om stöd för workshopen/träffen här och även bestämma ett datum för det som passar dig? Mvh --Allexim 14 augusti 2011 kl. 22.57 (CEST)

Barnböcker

Hallo, Sverige. En hilsen med en takk og litt skryt fra Norge: Mange av våre artikler om svensk litteratur er kopier fra svensk wiki, og nå er dere välkomna att kopiera tilbake. Vi har laget noen artikler som fattas på sv:wp: no:Barnens romanpris og no:Hans Petersons stipendiefond, og mallen no:Mal:Svenske barnebokpriser. Bästa hilsen Orland 12 augusti 2011 kl. 13.09 (CEST)

Mycket snällt gjort utav dig Orland att meddela oss detta! Hoppas någon svWP-datorkunnig kan ta tag i detta! Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 13.33 (CEST)

Såna här crosswikisamarbeten finns det alldeles för lite av. Kanske borde vi och norrmän/danskar göra så här lite oftare, och eventuellt till och med instifta en sida på varje språkprojekt för ändamålet. Bara en tanke. /jssfrk (d|b) 12 augusti 2011 kl. 15.01 (CEST)

Bra tanke, jssfrk! Jag såg på svWP att det har genomförts en svensk-dansk Wikiträff. Tänkte direkt då att man även skulle kunna genomföra en svensk-norsk Wikiträff. Detta skulle antagligen kunna stimulera till fler crosswikisamarbeten. Mvh --Allexim 12 augusti 2011 kl. 19.33 (CEST)

Ja, det är ju också en tanke, även om IRL-evenemang inte är riktigt min grej. Det jag tänkte mig är en sida där man kunde peta lite på broderfolken och säga "hörni, vi hann före er att skriva en artikel om Aagot Ekeby/Johanne Stockmarr etc.", och därigenom trigga varandra att skriva fler artiklar. Vi är nog några stycken som översätter rätt bra från norska och danska, och jag upplever att det ofta går både fortare och blir bättre än att översätta från engelska. Jag har själv häpnat över att hitta "mina" artiklar no:Segersjön och no:Den store grønne muren på norska Wikipedia. Det är extremt roligt att mina insatser kommer till användning även utanför det svenskspråkiga området, fast jag valt att skriva på svenska WP i stället för engelska. /jssfrk (d|b) 12 augusti 2011 kl. 22.08 (CEST)

Har det inte funnits ett projekt för intenordiskt Wikipediasamarbete? Har letat, men inget funnit. Kanske lever vidare nånannstans inom wikisfären? /Ascilto 13 augusti 2011 kl. 00.52 (CEST)

På Meta-Wiki finns projektet Skanwiki, som syftar till att gemensamt utveckla de skandinaviska språkversionerna av Wikipedia. Var det kanske det du tänkte på?

Både danska, bokmålsspråkiga och nynorska Wikipedia har en ruta med "Veckans skandinaviska artikel" på sin förstasida. (Här finns lite info om hur detta funkar.) Pavl 13 augusti 2011 kl. 10.31 (CEST)

Jag vill minnas att det tidigare tyvärr röstades ned att vi skulle ha det likadant. Men nu har det ju ovan diskuterats huruvida både utmärkta och bra artiklar bör finnas på huvudsidan, så kanske borde man väcka liv i frågan igen. Kanske kan en utvald skandinavisk artikel åtminstone få plats på Portal:Utvalt innehåll?

Jag upplever att det vore en stor tillgång för projektet att visa upp gott arbete som danskar och norrmän gör, och att det även vore starkt folkbildande att visa gemene man att man med viss ansträngning kan läsa både norska och danska med behållning. Folk verkar helt enkelt inte veta hur mycket skandinaviska de faktiskt förstår. Några exempel: efter terrorattentaten i Norge har jag hört många säga att de visst förstod mycket mer norska än de trodde, och det är ju heller ingen som tycker att Fredrik Skavlan är så särdeles svår att förstå (även om han konstigt nog textas i SVT).

Nej, slå ett slag för den skandinaviska språkgemenskapen, och lägg skandinaviska artiklar på huvudsidan, eller åtminstone på Portal:Utvalt innehåll. /jssfrk (d|b) 13 augusti 2011 kl. 11.11 (CEST)

Att Wikipedia på svenska ska vara på just svenska, tycker jag säger sig självt. Och definitivt på huvudsidan, där ska det inte ligga artiklar på andra språk, de finns ju på respektive språkversion. Det är ju oerhört enkelt för den som vill läsa något på något annat språk att klicka på iw-länken till det språket. Sen finns det ju inget som hindrar att man startar diverse samarbetsprojekt för att förbättra artiklarna på olika språkversioner. Vi har ju t.ex haft en Veckans tävling som gick ut på att förbättra artiklarna om norska kommuner, samtidigt som de förbättrade artiklar om svenska kommuner. En annan Veckans tävling gick ut på att översätta artiklar från norska till svenska. Man kan ju starta Wikipedia:Projekt skanwiki här också om man vill och lista artiklar som vi kan översätta hit och artiklar som vi vill att de ska översätta dit. Men artiklar på andra några språk, det bör absolut inte ligga på huvudsidan på ett svenskspråkigt uppslagsverk. / Elinnea 13 augusti 2011 kl. 13.30 (CEST)

Alla har allt att vinna på ökat nordiskt informations- och kulturutbyte, länderna är så lika i språk och kultur, de olikheter som finns ger perspektiv på våra egna invanda tankemönster. Det finns en diskussion som vaknar till liv med jämna mellanrum om att distribuera alla nordiska public service-sändningar i de olika ländernas fria marknät.[4] Att för en gångs skull inte vara bromsklossen, nejsägaren och dörrstängaren i församlingen, utan vara lika tillmötesgående och gästfria som våra grannar, vore ett bra steg på vägen. Veckans nordiska utmärkta artikel, vore en bra inspirationskälla till att höja kvaliteten. Mycket bättre än att vanemässigt översätta artiklar från ENWP med källmaterial som ofta inte håller vad det lovar om man skrapar på det. /Ascilto 13 augusti 2011 kl. 14.19 (CEST)

I maj 2009 hade vi en lång diskussion om skandinaviska artiklar på huvudsidan (nu arkiverad). --MagnusA 13 augusti 2011 kl. 15.03 (CEST)

Det hindrar inte att man kan se på det med nya ögon. I Helsingfors, Oslo och Köpenhamn är det självklart att det finns ett stort utbud av svensk litteratur i boklådorna. Stockholm och t.o.m. Göteborg och Malmö är döda på nordisk litteratur. Under slutet av 1800-talet var Norden den självklara arenan för de turnerande teatersällskap som fanns då (trots att Finland var ryskt), liksom för den litterära debatten. De flesta skulle nog säga att det var en guldålder för litteraturen med namn som Ibsen, Strindberg, Brandes, Kierkegaard, HC Andersen. Marknaden behandlar sedan 20-30 år Norden som en enhet för marknadsföring och varuutbud. Första steget mot globaliseringen var fusioner av nordiska företag. Nordiskt samarbete i praktiken har väldigt lite med Föreningen Norden att göra. Den nuvarande aversionen som verkar vara specifikt svensk är svår att förstå. Är det ännu ett misslyckande för skolans undervisning med pliktskyldig norska och danska i svenskan en gång under högstadiet och en gång i gymnasiet?

Det finns oerhört mycket att göra. Alla mossiga historiska och och geografiska artiklar hämtade från Ugglan, skulle absolut fräschas upp av nordiska perspektiv. Om SVWP skall bli lite mer globalt borde vi till att börja med ha lika utförlig behandling av det officiellt svenskspråkiga landet Finlands myndigheter, organisationer och företag som vi har om svenska dito. När det gäller att hitta nätkällor, ger det oerhört mycket att botanisera inom grannländernas domäner. Träffar som inte hamnar högt vid slappgooglande. Där skulle många kunna ha glädje av ett kunskapsutbyte. Det som är bra med ENWP är vinster av att anglosfären är så utspridd och bidrar med så många perspektiv och så stor kunskapsbas. Att ha en öppen inställning till nordiskt samarbete kan ge oss liknande fördelar. 25 miljoner ger fler möjligheter än 9 miljoner. Med drygt 25 miljoner invånare är vi t.o.m. fler än halva Polens befolkning... En bra början som kan föda idéer vore veckans nordiska artikel. /Ascilto 13 augusti 2011 kl. 16.34 (CEST)

Det hindrar inte att man kan se på det med nya ögon.: Det var en avanledningarna till att jag jag länkade till den gamla diskussionen. För att slippa upprepa de "mossiga" argumenten (eller för all del de sakliga argumenten också) för eller emot att ha artiklar på utländska på huvudsidan. eller för den delen att köra hela diskussionen i repris --MagnusA 13 augusti 2011 kl. 16.59 (CEST)

Norsk-Svenskt sammarbete har skett i bland annat tävligar och har fungerat mycket bra. --NERIUM 13 augusti 2011 kl. 17.58 (CEST)

Men varför skapar ni inte bara ett projekt som kan arbeta med att översätta artiklar från olika nordiska språk om det verkligen är det ni vill uppnå. Hade inte det kunnat vara en bra början? Alltså hade ni börjat med det 2009, istället för att älta om huvudsidan, så borde ni ju t.ex hunnit översätta alla utvalda artiklar från danskan vid det här laget. Det är bara 18 st. Det är ju bara att skapa t.ex Wikipedia:Projekt artiklar på nordiska språk (eller nåt annat) och sätta igång! Där kan ni ha Veckans nordiska artikel, eller dagens, månadens eller årets eller vad som helst, skapa gemensamma översättningar, tipsa om bra källor och allt möjligt. Jag kan inte begripa att man å ena sidan påstår att nåt är viktigt och sen bara låter åren gå utan att göra nåt. Vill ni översätta artiklar från norska och danska, så gör det! Men vänta med att lägga upp dem på huvudsidan innan de är färdigöversatta. / Elinnea 13 augusti 2011 kl. 16.54 (CEST)

Vilka är ni?. Ingen som uttalat sig deltog i diskussionen 2009, utom Elinnea som hade samma kategoriska aversioner då. Trist att diskussionen skall dödas innan den hunnit börja, med tillmälen som mossiga argument. Inget av de argument jag anförde ovan går att hitta i den gamla diskussionen. Nu ligger de redan i papperskorgen, eller iallafall bakom filtret mossiga. Och det är ju uppmuntrande och trevligt att de nu skall läsas i kontexten en diskussion till med tråkig ton. Det var en diskussion här nyss om att hålla en mer generös och saklig ton. Så mycket var det värt. Eller inte. Jag ett försök till: Skulle vi kunna diskutera det här utifrån de möjligheter som förslaget har? /Ascilto 13 augusti 2011 kl. 17.43 (CEST)

Märker att jag är skyldig en ursäkt. "Mossig" tog jag från ditt eget (Asciltos) inlägg strax innan, men missade att den beteckningen inte syftade på argumenten i den gamla diskussionen utan något annat. Det är jag den förste att beklaga. Däremot reagerar jag fortfarande på tillmälen som "bromskloss", "nejsägare" och "dörrstängare". Sådant upplever åtminstone jag som att gå mer på person än sak. --MagnusA 13 augusti 2011 kl. 19.05 (CEST)

Med "ni" menar jag ni som är intresserade av att översätta texter från dessa språk. Ni som är det 2011 och även de som var det 2009. Jag förstår inte varför man, om man är intresserad av att översätta artiklar, inte gör just detta, skapar ett projekt kring det, arbetar med det, istället för att vara så fokuserad på vad som ska ligga på huvudsidan och inte, innan man ens har nåt att komma med. Tycker att det är bättre att först bygga upp något och se att det finns intresse, att det är stabilt och har god kvalitet, och sen eventuellt lägga det på huvudsidan. Att börja i andra änden tycker jag är helt bakvänt. Det blir som att strida om att ett plagg som varken är färdigdesignat eller färdigsytt absolut ska upp i skyltfönstret till varje pris. Jag har inga kategoriska aversioner mot att översätta från andra språk, eller att skapa projektsidor. Det enda jag säger är att det som ska upp på huvudsidan bör vara färdigöversatt. / Elinnea 13 augusti 2011 kl. 18.12 (CEST)

Aha, ja det var värderingar i Ugglan som jag kallade mossiga. Tack för ursäkten. Mina resonemang syftar inte till att propagera för översättningar. Man kan uttrycka sig lika drastiskt om översättningar som Elinnea gör om att puffa för utmärkta nordiska artiklar: Vad är meningen? - de finns ju ett klick bort! Det här ska ju inte handla om översättningar, men jag tycker deras mervärde är tveksamt. Jag ser dem som en nödlösning när man behöver en artikel för att göra ett sammanhang komplett, men inte har tillgång till någon bättre källa. Annars inte. Jag ser inte heller någon poäng med att skapa nya projekt om det ena eller andra. Projekt och portaler tenderar att självdö; trots att många torde bevaka projektsidorna, så får man inga svar när man lägger ut en fråga.

Vad som däremot kan vara intressant är att pröva denna idé som tydligen funkar bra på NOWP och DAWP, för att se vilken inspiration den kan ge och vilka spontana samarbeten den kan ge upphov till. En idé vore t.ex. historiska glasögon, om några historieintresserade användare ville granska respektive språkversions artiklar om kungar och krig för att spåra nationella POV. Det skulle vara en kvalitetsförbättring, inte minst vad gäller Ugglan-grundade artiklar.

Jag är som sagt inte så himla imponerad av ENWP, men de har en fördel som vi mycket väl kan efterlikna: Det är den kritiska massa som uppstår när människor som lever i olika offentligheter bidrar med sina perspektiv. Vi kan uppnå något liknande med fler konkreta nordiska samarbeten. Det skulle vara bättre än att fortsätta göra SVWP till mer och mer av en spegling av ENWP. Som sagt: Finns ett klick bort! /Ascilto 13 augusti 2011 kl. 20.25 (CEST)

Det jag menade var inte heller i första hand översättningar, även om det var i samband med det som tanken väcktes hos mig den här gången. Att ge svensktalande människor en möjlighet att inse att det finns en guldgruva av information på grannspråken och inte bara på engelska vore en verklig vinst, som dessutom skulle kunna motverka den alltmer tilltagande angliceringen av wp med bristfälligt översatta artiklar från enwp. Om gemenskapen nu inte vill ha skandinaviska artiklar på huvudsidan så borde det åtminstone gå att få in en sådan ruta på "utvalt innehåll"-portalen.

I förlängningen kan man givetvis också översätta de norska och danska utvalda artiklarna om man har lust till det, men poängen från min sida är att det inte är nödvändigt. Man kan i stället visa på att norrmän och danskar har skrivit goda artiklar på ett språk de flesta svensktalande förstår utan större problem, i stället för att slentrianmässigt vända sig till enwp. Och att det skulle vara "oerhört enkelt" att hitta det norska och danska utvalda innehållet från svwp håller jag inte med om. Visst, det finns stjärnor vid iw-länkarna till utvalda artiklar, men hur ofta lägger man märke till dem? Norrmän och danskar lägger för övrigt också iw-länkarna till nordiska språk överst, vore inte det en ganska god lösning även på svwp? De flesta är inte behjälpliga av länkarna till arabiska och vitryska som ligger överst i var och varannan artikel. /jssfrk (d|b) 14 augusti 2011 kl. 11.35 (CEST)

Nynorsk har de skandinaviska språken överst i iw-länkarna. Danska och Bokmål har standardvarianten när det kommer till sorteringsordning. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 11.45 (CEST)

Jaha, jag kunde ha svurit på att det var likadant på dawp och nowp. Är det nåt nytt påfund, eller har jag bara hallucinerat? På nowp:s huvudsida ligger i alla fall de nordiska språken överst. /jssfrk (d|b) 14 augusti 2011 kl. 13.29 (CEST)

Huvudsidan kan ofta vara annorlunda, eftersom den vanligtvis inte sorteras av botar, utan manuellt. m:Interwiki sorting order beskriver varje wikis ordning. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 20.05 (CEST)

Regelbok

Av den senare tidens diskussioner, tycker jag mig utläsa en frustration med komplicerade regler. Hur vore det om vi försökte sammanställa alla riktlinjer och rekommendationer på svenska Wikipedia till en liten bok? Det finns ju en funktion för att göra en bok, som har tillämpats på artiklar om fåglar och liknande. Men den borde väl gå lika bra att tillämpa på våra egna riktlinjer? Och en utskrivbar PDF kan man ju ladda upp på Vulkan.se (eller Lulu.com eller liknande) och beställa som tryckt bok. Jag tror det skulle konkretisera vad det är vi ställer nybörjare inför. Sedan kunde vi upprepa detta varje år, för att se om regelverket ändrar sig. 1) Vore detta en bra idé? 2) Vem kan göra sammanställningen av en utskrivbar PDF? --LA2 10 augusti 2011 kl. 19.27 (CEST)

Hm... Det vore nog en bra idé faktiskt. Frågan är bara vem som ska åta sig uppgiften. --Rasmus 28 10 augusti 2011 kl. 19.31 (CEST)

Det räcker med en halv A4-sida, Wikipedia:Grundprinciperna. --NERIUM 10 augusti 2011 kl. 19.44 (CEST)

Jag kan väl hålla med om frustration kring komplicerade regler, själv lyckades jag idag när jag tog bort klotter från en svensk IP på enwp (samma klotter har jag redan blockerat för här) bryta mot deras regler om tredje återställningen gillt. GameOn 10 augusti 2011 kl. 21.10 (CEST)

Det man skulle göra är väl ett komplement till Wikipedia:Böcker/Wikipediamanual enligt instruktionerna i Wikipedia:Böcker men innehållande artiklarna som länkas från Wikipedia:Policy och riktlinjer. Det hela kanske inte är svårare än att lägga in {{sparad bok}} i början på den sistnämnda översiktssidan? --LA2 10 augusti 2011 kl. 21.22 (CEST)

Jag provade lite med den befintliga manualen. Den PDF som systemet producerar direkt är i A4-format och lämpar sig nog bättre för utskrift hemma (kompendium) än för en riktig tryckt bok. Man kan ladda ner en ODF för fortsatt ordbehandling, men den kräver mycket efterbearbetning, bland annat borttagning av tomrader. Det är ett drygt jobb som någon måste utföra, helst någon med vana att slutredigera böcker. Manualen blir cirka 300 sidor i A5-format med 10 punkters font. --LA2 11 augusti 2011 kl. 01.01 (CEST)

Wikipedia:Grundprinciperna glömmer det viktigaste, som jag såg en användare skriva på sin presentation häromdagen: Wikipedia handlar om att göra artiklarna bra. Ingenting annat.--90.233.130.17 10 augusti 2011 kl. 21.24 (CEST)

 Gillar Strunta i alla regler är den mest omskrivna och kanske mest missförstådda grundprincipen, men den innebär just det. var djärv tjatade vi mycket mer om förr. Bokstaven dödar... Regelmänniskor kan ibland skapa konflikter. Att slå användare i huvudet med WP:XX-förkortningar istället för att förklara trevligt och sakligt kan skrämma iväg många. Då är det bättre att dela ut fler barnstars på användaresidor! Många skriver nog för att få credit - det är den enda lönen vi kan ge här. Mange01 11 augusti 2011 kl. 11.38 (CEST)

Jag har lagt upp ett första utkast (Wikipedia:Böcker/Wikipediamanual-Appendix: Policy och riktlinjer), komplettera gärna och justera om något blivit fel. Cirka 150 sidor blir det totalt. --Xauxa 15 augusti 2011 kl. 12.45 (CEST)

Albanienutmärkelser

Jag vill instifta en hedersbetygelse "för exceptionell snällhet att höja Albaniens anseende på Svenska Wikipedia" eller liknande som del av wikiprojektet Wikipedia:Projekt Albanien men är osäker ifall det är tillåtet. En albanskrelaterad utmärkelse "”för långa och mödosamma korrigeringar av felaktigheter eller utökning av information med litterärt och encyklopediskt värde skriven på ett språkligt korrekt sätt” är redan instiftat men även här är jag osäker om utmärkelsen ska raderas. Åsikter? --Albanau 12 augusti 2011 kl. 14.32 (CEST)

Alla får ge vad som helst till vem som helst när som helst av vilken anledning som helst (så länge det inte bryter mot WP:ET) så det är tillåtet. :-) {{Sertion|♥}} 12 augusti 2011 kl. 14.35 (CEST)

Viktigt att påpeka är att med "Albaniens anseende" menar jag anknutet på sätt och vis kring de Albanien-relaterade artiklarna. --Albanau 12 augusti 2011 kl. 14.42 (CEST)

Jag lägger in en lämplig bild som kan vara en sådan utmärkelserna. Hittade liknande för många länder på commons. Obelix 12 augusti 2011 kl. 14.54 (CEST)

Får jag bara vara ofin nog att påminna om skillnaden mellan att höja kvaliteten på Albanienrelaterade artiklar, vilket är väl värt ett pris, och att artificiellt höja Albaniens anseende genom Albanien-positiv pov-pushning, vilket inte alls bör uppmuntras. Jag ser en risk för att sådant pris belönar fel insatser, så som det är formulerat. Föreslår omformulering så att kvalitet, inte Albanien-snällhet, står i fokus. Till exempel "För exceptionella insatser för att höja kvaliteten på Albanienrelaterade artiklar på svenska Wikipedia." Lsj 12 augusti 2011 kl. 16.29 (CEST)

Instämmer i Lsj:s inlägg. Det låter som att de som belönas med utmärkelsen skulle kunna ha gjort bidrag som strider mot "neutral point of view". Att höja en företeelses anseende är ett annat mål än att beskriva företeelsen sakligt och neutralt, och då kan situationer uppkomma där det senare (Wikipedias mål) för stryka på foten för det första. --flinga 12 augusti 2011 kl. 16.35 (CEST)

Jag kan förstå att formuleringen missförstås. Att omformulera hedersbetygelsen hade varit utmärkt. Men kom ihåg att utmärkelsen är en hedersbetygelse. Om omöjligt måste jag skrota hedersbetygelsen och bibehålla den nuvarande utmärkelsen. Den nuvarande utmärkelsen är "för långa och mödosamma korrigeringar av felaktigheter eller utökning av information med litterärt och encyklopediskt värde skriven på ett språkligt korrekt sätt”. Albanau (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) 12 augusti 2011 kl. 17.40 (CEST)

Det finns inget "Svenska Wikipedia". Däremot finns Wikipedia på svenska. Varför skulle det behövas två olika utmärkelser för förbättring av Albanien-relaterade artiklar? Den ena skapades ju redan 2008 och har aldrig ens delats ut. / Elinnea 12 augusti 2011 kl. 18.03 (CEST)

Med "Svenska Wikipedia" menar jag den svenskspråkiga versionen av Wikipedia. Jag tänkte dela ut det nuv. priset till en och annan användare men det blev aldrig av. Det andra priset, hedersbetygelsen, var tänkt att tilldelas till användare med "positiv anda". Men det sistnämnda behövs antagligen inte. --Albanau 12 augusti 2011 kl. 18.10 (CEST)

Vad sägs om att istället använda sig av en utmärkelse som "För goda bidrag till Albanien-relaterade artiklar" eller liknande (som den tidigare mindre värderande utmärkelsen, även om den är lite omständig i sin formulering)? Att prata om att "höja anseende" gör att det låter lite märkligt. --flinga 12 augusti 2011 kl. 19.59 (CEST)

Jag kanske bör ändra formuleringen på den nuvarande utmärkelsen. Den tänkta formuleringen ska vara "för mindre eller större insatser för att skapa, utöka eller förbättra Albanien-relaterade artiklar". Anledningen för även "mindre insatser" är på grund av att få användare gör större Albanien-relaterade bidrag. Vad tycker ni alla om denna nya nuvarande formuleringen? --Albanau 12 augusti 2011 kl. 21.32 (CEST)

Det ser mycket bättre ut, tycker jag. --flinga 12 augusti 2011 kl. 23.45 (CEST)

Skall det finns en sådan utmärkelse för alla länder? Det har gjorts en hel del mycket bra arbete med Östeuropa (kanske mest Albanien och Georgien) de senaste åren. J 1982 13 augusti 2011 kl. 19.39 (CEST)

Det finns att hämta för de flesta länder i alla fall på commons. Obelix 13 augusti 2011 kl. 19.41 (CEST)

J 1982. Varför inte? Menar du att vi ska ett pris för alla världens länder när bidragen handlar om ett viss land. Det skulle anses opersonligt och omotiverande. --Albanau 13 augusti 2011 kl. 21.14 (CEST)

Nej, men om någon annan skulle bidra lika mycket om till exempel Bulgarien behöver vi ju ett pris om just Bulgarien. J 1982 13 augusti 2011 kl. 22.46 (CEST)

J 1982 har en liten poäng där, så jag undrar om man inte kan hålla det ännu mer allmänt än Albanaus formulering, och gör det till ett pris typ "för mindre eller större insatser för att skapa, utöka eller förbättra artiklar relaterade till ett land". Då kan man beskriva vilka premisser som skall gälla och lägga upp tex Albaniens pris som Albanau har hittat som exempel på hur det ser ut, dvs prisert skall se ut som Albanienemblemet här ovanför men med just det berörda landets flagga. Det skulle kunna sporra fler att skriva om länder med få artiklar så att vi bler mer heltäckande. Adville 14 augusti 2011 kl. 01.15 (CEST)

Jag tycker att man ska behålla det albanska priset. Men jag tycker också att ett pris för alla världens länder är ett snällt sätt att beröma duktiga bidragsgivare. I så fall bör jag vara den förste att motta priset för min skrivverksamhet. --Albanau 14 augusti 2011 kl. 16.06 (CEST)

I det som jag skrev så ingår Albanien, alltså motsäger det inte dig (eller att du skall få en utmärkelse), det öppnar bara upp så att man slipper göra nya pris för vart land. Man använder "din mall" till alla länder, och Albanien får lite creds för att det var de som började genom att de kan vara exempel på hur det skall se ut. Adville 14 augusti 2011 kl. 16.13 (CEST)

Priset bör heta "Priset Världens länder". --Albanau 14 augusti 2011 kl. 16.22 (CEST)

Varför ska det vara så formellt? Jag ger bort lite allt möjligt (bland annat en truck) till de jag anser gör något som jag uppskattar och gör så att de kan få en uppmuntrande bild för. {{Sertion|♥}} 14 augusti 2011 kl. 17.13 (CEST)

Sertion utveckla uttalandet? --Albanau 14 augusti 2011 kl. 19.27 (CEST)

En utmärkelse måste inte formaliseras eller ens vara konventionell. Se tex prisskåpet hos Användare:MagnusA. -- Lavallen 14 augusti 2011 kl. 19.46 (CEST)

Vi har priser för sport, djur, spel m.m. Jag ser därför inga hinder för instiftandet av ett pris för länder. --Albanau 15 augusti 2011 kl. 14.55 (CEST)

Länkproblem i Lista över avsnitt av Fångarna på fortet!

Jag vet inte om det här är en bildfråga eller inte, men jag tar upp det här ändå. I artikeln som jag nämner i rubriken har jag tidigare lagt in en länksida som bekräftar ett av lagen som ska tävla i höstn (länken syns bara om man redigerar ). Men nu är det så att den här länken stoppas av Wikipedias spamfilter, av en anledning som jag inte känner till. Det vore väldigt bra om någon som är mer kunnig kan ta sig en titt och försöka råda bot på problemet. Är det så att Yfrog (i det här fallet) är stoppad av spamfilter - men med vilken anledning? Vore tacksam för svar. /Hollac16 15 augusti 2011 kl. 13.15 (CEST)

Blockerad på Spam blacklist, ta upp det på WP:BOÅ eller på diskussionssidan. --Fredde^✔ 15 augusti 2011 kl. 13.23 (CEST)

Eller så inte. Antagligen finns det en god orsak att webbplatsen svartlistats och att det finns ett dokument av måttligt värde är knappast en orsak att ta bort spärren. Lagen som skall delta listas säkert (senare?) på någon officiell webbplats (och i själva verket ser jag inte hur den nämnda webbsidan visar att laget skall delta). --LPfi 16 augusti 2011 kl. 08.37 (CEST)

Göteborgare sökes

Som nämns ovan kommer Wiki Loves monuments att arrangeras under september.

Jag söker en göteborgare (eller person med god lokalkännedom som kommer vara i staden under bokmässan 24-25 september) som är intresserad av att leda det här projektet. Idealet vore en användare med erfarenhet av både Wikipedia och att ladda upp bilder på Commons som också vore redo att förekomma under eget namn i samband med evenemanget. Jag och Wikimedia Sverige kommer ge all uppbackning som krävs.

Andra arrangemang under september är fotosafarin i Markaryd (som skapades oberoende av Wiki Loves monuments) som kommer vara samma helg. Har d idéer kring att genomföra liknade arrangemang under september i andra delar av Sverige är det mycket välkommet, och de kommer få samma uppbackning.--ArildV 16 augusti 2011 kl. 19.44 (CEST)

Vad gör en båtålderman?

Frågan flyttad till Wikipedia:Faktafrågor#Vad gör en båtålderman?. --MagnusA 16 augusti 2011 kl. 19.53 (CEST)

Mall:Spelartrupp klubb/spelare

Vill gärna att någon annan ger sin åsikt på Malldiskussion:Spelartrupp klubb/spelare. Har ett antal gånger återställt ett ip-nummers redigering då cirka 500 artiklar använder mallen och det ser sämre ut, se tex Arsenal FC#Spelartruppen. Redigeringen i fråga är tillägg av landsnamn, som enligt mig är onödigt då det räcker med en klicka på flaggan för att få reda på vilket land det är. Hans motivering är en länk till enwp's regler. Vill inte återställa ännu en gång och vill hellre ha en annan persons åsikt. --Fredde^✔ 16 augusti 2011 kl. 22.38 (CEST)

Utan att se detta meddelande såg jag ändringarna i mallen och har återställt dem med ungefär samma motivering som du gav här. /-nothingman- 16 augusti 2011 kl. 22.46 (CEST)

Veckans tävling - Litteratur

Wikipedia:Veckans tävling/Litteratur har nu startat. Välkommen att delta. B.Odins 15 augusti 2011 kl. 08.09 (CEST)

Ingår även artiklar om författare i tävlingen? --Albanau 15 augusti 2011 kl. 12.16 (CEST)

Japp, allt som rör litteratur omfattar även författare. Inspiration kan man få om man följer länken till Litteraturportalen som ligger på tävlingssidan. Behövs mer inspiration? B.Odins 15 augusti 2011 kl. 12.23 (CEST)

Jag vill påminna om att Wikipedia:Projektkontoret har ett miniprojekt om tysk litteratur. --LA2 15 augusti 2011 kl. 17.50 (CEST)

Det var bra att du uppmärksammade det. Jag visste knappt att det fanns ett projektkontor! Då hoppas jag att de som bidrar i det miniprojektet är med i veckans tävling också. B.Odins 15 augusti 2011 kl. 20.26 (CEST)

Igår hade 15 sidor förbättrats och redovisats i tävlingen. Visst är det fler än två som arbetar med artiklar som rör litteratur och gillar att delta i tävlingar? Nu har ni chansen att delta. B.Odins 17 augusti 2011 kl. 09.52 (CEST)

Sångböcker och psalmböcker

Sångböcker och psalmböcker måste väl ändå kunna kategoriseras som "Litteratur" x år? J 1982 15 augusti 2011 kl. 19.18 (CEST)

Ja, skulle jag säga på rak arm. Calandrella 15 augusti 2011 kl. 20.17 (CEST)

Det vore fint om de som tycker något också motiverade sitt tyckande. Diskussionen uppstod då jag raderade kategorin Litteratur från två visböcker (Sju sjömansvisor och Byssan Lull och Flickan i Havanna och ett par visor till) av Evert Taube. I NE:s artikel Litteratur, som till stor del är grunden till wp:s artikel Litteratur nämns inte att visböcker, sångböcker, noter eller annat som kan tolkas som musik skall anses vara litteratur. Sångböcker katalogiseras vid svenska bibliotek enligt det så kallade SAB-systemet under X, vilket brukar benämnas musikalier, dvs det som musiker kallar ”noter”. Av SAB framgår också att poesi som är avsedd att sjungas ska klassificeras under X, inte under Hc.03. Under X samsas visböckerna med pianosonater, koralböcker, körantologier, gitarrskolor, etc. För den som inte förmår tolka NE:s artikel om vad litteratur är vore det enklast att luta sig mot SAB och utgå från att det som är musikalier inte är litteratur. I annat fall kommer vi att få ytterligare gränsdragningsfall. Rex Sueciæ 15 augusti 2011 kl. 23.44 (CEST)

En koralbok är givetvis inte litteratur, men en psalmbok måste anses vara det, enligt min uppfattning. Detsamma torde kunna gälla om andra sångböcker: renodlade notutgåvor bör inte klassificeras så i motsats till huvudsakliga textutgåvor. Visst återstår gränsdragningsproblem, men att Fredmans epistlar eller dito sånger inte skulle höra till skönlitteraturen är ett orimligt ställningstagande. Detsamma måste sägas om Fridas bok och om de verk Rex Sueciæ nämner. Fernbom2 16 augusti 2011 kl. 04.21 (CEST)

Jag förnekar naturligtvis inte att Sjöbergs, Taubes eller Bellmans lyrik är skönlitteratur. Vad jag försöker peka på är att kategoriseringarna dels går till överdrift, dels görs helt utan diskussion och eftertanke. Om vi håller oss till de visböcker som gav upphov till diskussionen och inte blandar in psalmerna så ställer jag mig frågan: Varför just Kategori:Litteratur efter år? Varför inte Kategori:Skönlitteratur efter år? Varför inte Kategori:Sånger efter år? Varför inte Kategori:Dikter efter år? Varför inte Kategori:Verk efter år?

Kategoristrukturen har växt oss över huvudet och helt förlorat sin funktion. I stället för att vara en hjälp att hitta i encyklopedin har den blivit en snårskog där man omedelbart förirrar sig.

Rex Sueciæ 16 augusti 2011 kl. 07.56 (CEST)

Sant. /rrohdin 16 augusti 2011 kl. 08.11 (CEST)

Och för att återgå till grundproblemet: om psalmböcker, noter etc. har en egen kategori kan denna placeras under litteratur eller som "Se även" under litteratur och därmed hittar man böckerna också om man söker efter dem där, medan de inte trängs med den övriga skönlitteraturen.

För årskategorier etc. kan man fundera på avsikten med kategorierna och antingen inkludera musikverken eller låta bli, beroende på vad man är ute efter.

--LPfi 16 augusti 2011 kl. 10.00 (CEST)

Gränserna är svåra att dra, men man bör inte tvinga in ett ämne i en kategori som kan uppfattas som tveksam. Psalmböcker av olika slag är nog, trots att de ofta är rena textsammanställningar, sångböcker i min begreppsvärld. Men Taubes tidiga vissamlingar är för mig inte i första hand sångböcker, utan mer tonsatt poesi (i en del fall kanske t o m textsatt musik). Detsamma gäller Fredmans epistlar och Fridas visor. Jag känner därför viss tveksamhet till den nuvarande kategorin sångböcker. Sångböcker är, för mig i alla fall, i första hand samlingar där enskilda visor och sånger, ofta med olika upphovsmän, har förts samman till en tematisk eller varierad helhet (t ex Sjung svenska folk!). Samlingsbegreppet litteratur känns då som en onaturlig kategorisering. Min slutsats blir nog att gränsdragningsproblemen gör att vi bör undvika alltför detaljerade kategoriseringar inom dessa områden. Jag delar Rex' synpunkt att kategorisystemet här riskerar att förvirra mer än förenkla. Janders 16 augusti 2011 kl. 13.06 (CEST)

Som jag ser det är det viktiga att kategorisystemet ger möjlighet att överblicka hur väl ett visst tema täcks på Wikipedia eller att hitta relaterade artiklar (t.ex. för att få idéer om hur en egen artikel borde utformas).

I praktiken är det viktigt att kategorier är väldefinierade, men det hindrar inte att man kan sammanföra artiklar i en kategori utan att de skulle höra under något etablerat samlingsnamn, t.ex. sångböcker, psalmböcker och böcker med (ev. senare) tonsatt lyrik. En "se även"-kommentar i kategorin hjälper i fall då man inte vill inkludera en relaterad kategori, men kategoristrukturen inte är självklar.

--LPfi 16 augusti 2011 kl. 13.35 (CEST)

För mig betyder "Verk" ett visst år en enskild sång eller psalm. Visst kan det ibland uppfattas som snårigt, men om vi är generösa med att lägga in artiklar i kategorier ser jag dem som synnerligen värdefulla. I mina ögon är det önskvärt att artiklar ligger i 5-10 kategorier, medan kategorier oftast inte bör ha fler än tre överkategorier (men så gott som aldrig mindre än två). Vad gäller psalmböcker har de historiskt lästs mer än de sjungits, så att de är litteratur torde stå helt klart. Givetvis har många psalmer ett poetist värde som gör att de är skönlitteratur, men dessutom är de uppbyggelselitteratur - en kategori vi saknar, men som skulle ha ett berättigande. Att dela upp den på enskilda år ser jag dock som en överloppsgärning. Fernbom2 16 augusti 2011 kl. 13.49 (CEST)

Ett vanligt argument i diskussioner på Wikipedia är att ”vi ska inte uppfinna hjulet på nytt”. Därmed brukar man syfta på att vi bland annat inte ska ägna oss åt egen forskning eller uppfinna egna strukturer, dvs. framför allt inte göra sådant som andra redan gjort fast på ett annat sätt. När det gäller böcker så finns ett etablerat kategoriseringssytem, SAB:s klassifikationssystem. Det fiffiga med det är att det är direkt kopplat till Libris. Om vi alltså skulle lägga Taubes visböcker i Kategori:Visor (SAB Xqh) i Kategori:Vokalmusik (SAB Xq) i Kategori:Musikalier (SAB: X) så skulle man direkt kunna länka kategorierna för böcker m.m. till Libris ämnesträd. Istället för att några få personer lägger ned timmar på att hitta på och argumentera för ett eget system med liten, eller måttlig, förankring i verkligheten. Rex Sueciæ 16 augusti 2011 kl. 16.04 (CEST)

Nu är det väl iofs så att SAB:s system är anpassat efter fysiska bibliotek där en bok bara kan stå i en hylla åt gången, medan ett kategorisystem som vårt tillåter att ett uppslagsord kan ligga i flera kategorier? Det gör att systemen nog inte är rakt av jämförbara. /Dcastor 16 augusti 2011 kl. 17.02 (CEST)

Ingen har motsatt sig att Taubes verk kategoriseras som musik. Det saken gäller är om de också skall kategoriseras som (skön)litteratur. Att kategorisystemet här helt skall anpassas efter Libris uppbyggnad ser jag inte som nödvändigt eller ens önskvärt. Fernbom2 16 augusti 2011 kl. 18.55 (CEST)

WP:s kategorisystem har aldrig följt SAB eller något annat klassifikationssystem. SAB:s system är hierarkiskt och uteslutande av enkelt praktiska själ: en bok kan bara stå på ett ställe åt gången. Så är det inte med Wikipedia eller med det kära gamla begreppet hypertext. Det har fött sin egen logik, man kan systematisera som tankekartor (lite väl vildsint för Wikipedia) eller åtminstone med korsreferenser och alternativa sökvägar. SAB anger också alternativ, men fortfarande kan den fysiska boken bara befinna sig i en hylla.

Hierarkiskt är tankefel, korsreferenser är vinstmaximering. Därmed inte sagt att man inte får hämta vägledning och inspiration i SAB eller något annat klassifikationssystem. (Psalmboken är fö klassificerad under C - Religion, men avhandlas nuförtiden självklart inom litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga seminarier.)

Då blir det så här: Vistext, psalmtext - undergenrer till den skönlitterära genren lyrik. Noter till psalmer och visor - musikalier. Samlingar med både noter och texter - både lyrik (eller underkategori) och musikalier. Om det kan vara någon till tröst så innehåller de vanliga antologierna över den svenska lyriken både Kolmodin, Bellman, Dan Andersson, Birger Sjöberg och Taube m.fl. Sorterade under Hc.03(s). /Ascilto 17 augusti 2011 kl. 14.18 (CEST)

Tack för detta uttömmande svar, där Du långt bättre än jag själv lyckas uttrycka det jag försökt säga! I detta fall måste alltså J 1982 tillerkännas förtjänsten av att ha tänkt rätt. Fernbom2 17 augusti 2011 kl. 18.29 (CEST)

Rate this page

Jag har stött på en för mig ny funktion på EnWi, som länkar till Article feedback på Mediawiki. Har man inte aktivt valt bort funktionen verkar denna ratingruta vara med längst ned på flertalet artiklar (kanske alla?). Vet inte om denna nya funktion har ventilerats här ännu, men det förefaller ju som ett verktyg som kan bidraga till kvalitetskontroll och/eller deltagande.
/WeRon 17 augusti 2011 kl. 17.47 (CEST)

Det nämndes lite om det här för ett par månader sedan: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juni#Rate this page. --MagnusA 17 augusti 2011 kl. 17.54 (CEST)

Synpunkter från 2009: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2009/September#Kvalitetsenkät. --MagnusA 17 augusti 2011 kl. 17.58 (CEST)

Föreläsning om Wikipedia inom temat "Media, Communication and Human Rights"

Om ett par veckor ska jag hålla en föreläsning om Wikipedia, inom ramen för en sommarkurs om "Media, Communication and Human Rights" på Södra Vätterbygdens folkhögskola, inför en publik med i huvudsak studenter från forna Sovjetunionen. Det är det som Haxpett flaggade för här i våras. Min tanke är att fokusera på Wikipedias betydelse som neutral och oberoende informationskälla, och hur detta upprätthålls. Men jag tar tacksamt emot idéer från gemenskapen om vad mer som är lämpligt att ta upp i det sammanhanget. Särskilt intressant är om någon är insatt i läget på relevanta språkversioner (främst be, ru, uk). Skriv gärna en rad om det på min diskussionssida. Lsj 4 augusti 2011 kl. 09.59 (CEST)

Så var det gjort. Mycket uppskattat. Presentationen finns här på Commons. Lsj 18 augusti 2011 kl. 16.36 (CEST)

Vi älskar byggnadsminnen: uppdaterade listor

Under september drar fototävlingen Wiki Loves Monuments 2011 igång över hela Europa. Denna följer ett noga inrutat mönster, som redan provats ifjol i Nederländerna. Ett givet antal "monuments" (byggnadsminnen, minnesmärken) listas i tabeller. Folk tar foton och laddar upp, noggrannt angivande vilket minnesmärke fotot föreställer, och en jury delar ut priser. Arild Vågen, som projektleder den svenska delen, kan berätta mer om detta.

Formatet på listorna är det, som jag nu provar att lägga in i Lista över byggnadsminnen i Blekinge län och som ges av {{BBR}}. En viktig poäng är att koordinaterna anges av nya listan. Uppgifterna kommer ur Bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet. Tyvärr är byggnadsminnenas namn skrivna med STORA BOKSTÄVER och på andra konstiga sätt, som jag inte törs rätta automatiskt.

Tidigare bestod våra listor över byggnadsminnen enbart av namn, hämtade från Länsstyrelsernas webbplatser. Dessa namnlistor ligger kvar efter tabellen för varje kommun. Att förena dessa, och avgöra om vi ska skriva "Televerkshuset" eller "Televerkets hus", måste nog bli en mänsklig uppgift, som vi har framför oss. Följande har jag hunnit uppdatera:

• Lista över byggnadsminnen i Blekinge län
• Lista över byggnadsminnen i Dalarnas län
• Lista över byggnadsminnen i Gotlands län och Lista över kyrkliga kulturminnen i Gotlands län
• Lista över byggnadsminnen i Gävleborgs län

Jag vill gärna ha kommentarer på uppdateringen av listorna. --LA2 16 augusti 2011 kl. 18.48 (CEST)

Bra initiativ. Jag märker dock att sidorna blir komplexa, kanske beroende på att tabellerna är sorterbara. Det tar lång tid att spara och få upp en sida. Kanske borde sidorna delas ner per kommun?

Jag har gjort en del ändringar för Älvdalens kommun. Främst har jag flyttat fastighetsbeteckningen till kolumnen plats och gjort en länk av orten. Dessutom har jag bytt namn till det som fanns tidigare i listan över byggnadsminnen. Motsvarande för kyrkorna. Verkar det vettigt? --// jorchr 17 augusti 2011 kl. 00.18 (CEST)

Bra att du hittade anläggnings-ID för kyrkhärbret. Denna anläggning har inga byggnader i BBR, och därför har jag missat den. Det är nämligen från byggnaderna jag har hämtat koordinaterna.

Ja, det är irriterande att det går så segt. Beror det på sorterbarheten, så kan vi gärna offra den. Jag lade Gotlands kyrkliga kulturminnen i en egen sida eftersom det annars blev ohanterligt.

Att lägga fastighetsbeteckningen (t.ex. Storbo 1:19) i plats-fältet tror jag är en dålig idé (utom i några fall). Vi kommer nog inte att få artiklar om alla fastighetsnamn, som Storbo, så att länka dem är inte heller så lyckat. För Söderhamn har jag angett "Rådhustorget" som plats för många av objekten och det är ju en plats, men inte ett fastighetsnamn. I stället har jag lagt fastighetsbeteckningen i parentes efter artikelnamnet, till exempel i listan för Blekinge.

Inget av detta är optimalt, men nu har vi lite ont om tid eftersom tävlingen börjar snart, och jag vill bara få allt att fungera. --LA2 17 augusti 2011 kl. 01.32 (CEST)

Tror att vi tidigare diskuterat kartor och koordinater för Wiki loves monuments, är det något som fortfarande behöver göras? /^Fluff?_Fluff! 18 augusti 2011 kl. 09.28 (CEST)

Korsbyggnaden i Bjärtrå har jag letat efter ett tag utan att lyckas. Infödingarna jag talat med vet inget. (Jaaaa, det ska väl vara här ngnstans!) Det fanns en länk till detaljerade kartor över alla fornminnen i en tråd om detta ämne tidigare, men hittar inte den nu. Någon? --- Lavallen 18 augusti 2011 kl. 10.15 (CEST)