Haparanda kommun

kommun i Norrbottens län, Sverige

Haparanda kommun eller Haparanda stad är en kommun i Norrbottens län i landskapet Norrbotten i Sverige. Centralort är Haparanda.

Haparanda kommun
Kommun
Haparanda hotel and city hall.JPG
Stadshotellet och kommunhuset
SloganInternationell mötesplats
Kommunens vapen.
Haparanda kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortHaparanda
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal1 887,66 kvadratkilometer ()[1]
- därav land920,91 kvadratkilometer[1]
- därav vatten966,75 kvadratkilometer[1]
Folkmängd9 447 ()[2]
Bef.täthet10,26 inv./km² (land)
Läge
Haparanda Municipality in Norrbotten County.png
Kommunen i länet.
Koordinater65°50′00″N 24°08′00″Ö / 65.833333333333°N 24.133333333333°Ö / 65.833333333333; 24.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2775[3]
Anställda975 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2583
GeoNames605857
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Genom ett landskap som svallats av vågor under landhöjningen går Torne älv. Service- och tjänstesektorerna dominerar det lokala näringslivet som traditionellt varit starkt beroende av gränshandeln.

Från att kommunen bildades 1971 och fram till 1995 ökade befolkningen, därefter har befolkningen minskat. Efter valet 2018 fick Socialdemokraterna ge upp makten till förmån för borgerligt styre.

Administrativ historikRedigera

Se även: Karl Johans stad

Kommunens område motsvarar socknarna: Karl Gustav och Nedertorneå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg även Haparanda stad, bildad 1842 som 1863 bildade en stadskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

1969 uppgick Nedertorneå landskommun och Karl Gustavs landskommun i Haparanda stad. Haparanda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Haparanda stad.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.[7]

Kommunen benämns i olika sammanhang Haparanda stad (se Lista över kommuner i Sverige som använder begreppet stad).

GeografiRedigera

Haparanda kommun ligger vid gränsen till Finland och tätorten Haparanda ligger där Torne älv mynnar ut i norra Bottenviken.

Topografi och hydrografiRedigera

I regel har kommunens sjöar och vattendrag en riktning från nordväst till sydöst, vilket kan härledas till berggrunden sprickbildningar. I kommunens östra delar utgörs berggrunden av basiska magmatisk bergarter vilket ger näringsrik jord. Kring kustnära områdena och skärgårdens öar har områden svallats av vågorna i samband med landhöjningen vilket gett kalspolade hällmarker, områden med klapperstensvallar och tidigare vikar som fyllts med sediment. Den svallade terrängen har gett upphov till växtsamhällen med artrikedom, så kallade blockstrandängar med flora som exempelvis blodnycklar, bottenviksmalört och strandviva. Fält med välutbildade sanddyner återfinns på öarna Sandskär och Seskar-Furö. Torneälven tillhör kommunens mest värdefulla områden och är en av landets fyra sista outbyggda älvar. Landskapet påverkas av den häftiga isgången i samband med vårsmältningen. Det varma sommarklimatet i älvdalen ger möjligheter till odling, samtidigt fylls området med nordliga arter som polargullpudra, nordlig backruta och hänggräs.[8]

NaturskyddRedigera

I kommunen finns nationalparken Haparanda skärgård som bildades 1995 och omfattar totalt 6600 hektar. Den största ön Sandskär har långa sandstränder och sandformationer. Som kontrast finns också urskog, blommande strandängar, torra enbuskhedar och frodiga björklundar.[9] År 2022 fanns fem naturreservat i kommunenTorne-Furö i Skomakarfjärden, Tervajänkkä med myr- och skogsmark, Haparanda-Sandskär i anslutning till nationalparken, Säivisnäs på en fastlandsudde[10] samt Riekkola-Välivaara som även är klassat som Natura 2000-område.[11]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Haparanda församling.[12]

 
Distrikt (socknar) inom Haparanda kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13]Karl Gustav och Nedertorneå-Haparanda.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Haparanda kommun. Sedan dess har Karungi blivit omklassificerad till småort.

Nr Tätort Folkmängd
1 Haparanda &&&&&&&&&&&06679.&&&&&06 679
2 Seskarö &&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0411
3 Nikkala &&&&&&&&&&&&0417.&&&&&0417

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Efter valet 2018 skedde ett historiskt skifte när Socialdemokraterna fick ge upp makten efter 46 år till förmån för en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att fokus skulle ligga på "barnomsorg och skola, äldreomsorg och näringslivets möjligheter till utveckling".[14]

År Partier
1994-1998[15] S
1998-2002[15] S C
2002-2006[15] S V
2007-2014[15] S
2014-2018[15] S V
2018-[15] C NS M KD

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Bertil Segerlund
Förste vice ordförande S Marléne Haara
Andre vice ordförande NS Pia Hulkoff

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Sven Tornberg
Vice ordförande NS Anders Rönnqvist

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, tre tillhör Centerpartiet, två tillhör Norrbottens sjukvårdsparti, ett tillhör Moderaterna och ett tillhör Kristdemokraterna.[16]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden C Janne Lind NS Ann-Kristin Joki
Barn- och ungdomsnämnden M Niklas Olsson C Perarne Kerttu
Samhällsbyggnadsnämnden NS Pia Hulkoff C Johan Isaksson
Valnämnden C Monica Westman NS Åsa Hansson

Mandatfördelning i Haparanda kommun, valen 1970–2018Redigera

Antalet mandat i kommunfullmäktige var 41 från och med valet 1970 till och med valet 1994. Från valet 1998 minskades antalet mandat till 35 och från valet 2018 till 31. Socialdemokraterna har ett starkt stöd i kommunen och har varit det största partiet i samtliga kommunval från 1970 och framåt.

Det näst största partiet har varit Centerpartiet i samtliga val förutom tre: 1998, 2002 och 2006, då Moderaterna var det näst största partiet.

ValårVSMPAPKSDNFKVNSCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19704172945
4172945
4186,3
38
197341821025
41821025
4189,0
347
197641741024
41741024
4184,9
347
1979218158214
2185824
4184,0
3110
1982319114715
319475
4181,9
329
198531914716
319476
4178,1
329
1988221237114
2212374
4173,6
3011
1991222127115
222275
4168,8
2912
199422535114
225354
4170,2
2318
199841722415
4172245
3560,39
2114
200231626116
316266
3557,77
2312
20062221514
22254
3559,53
1916
2010321416
32146
3561,04
1619
20142171915
21795
3560,62
1817
201811016724
106724
3163,32
1317
  • I valet 2018 blev SD:s mandat obesatt
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1 640 33,72 -578 -12,85 10 -7
  Centerpartiet 1 046 21,51 -88 -2,30 7 -2
  Sjukvårdspartiet 949 19,51 Ny Ny 6 Ny
  Moderaterna 547 11,25 -178 -3,98 4 -1
  Kristdemokraterna 278 5,72 +157 +3,18 2 +1
  Vänsterpartiet 176 3,62 -108 -2,34 1 -1
  Sverigedemokraterna 171 3,52 -5 -0,18 1 0
  Miljöpartiet de gröna 33 0,68 -28 -0,60 0 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 12 0,25 -13 -0,28 0 0
  Feministiskt initiativ 9 0,19 +2 +0,04 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 2 0,04 -9 -0,19 0 0
Giltiga röster totalt 4 863 100,00 +101 31 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 1 0,02 +1 +0,02
Ogiltiga röster - blanka 51 1,04 -19 -0,41
Ogiltiga röster - övriga 7 0,14 +4 +0,08
Valdeltagande 4 922 63,32 +87 +2,70
Röstberättigade 7 773 -203

Källa:[17]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Seskarö 48,83  % 33,72  %
C Karungi 26,83  % 21,51  %
NS Haparanda Norra 21,99  % 19,51  %
M Grankullen 17,38  % 11,25  %
KD Karungi 8,74  % 5,72  %
V Seskarö 6,35  % 3,62  %
SD Haparanda Södra 5,20  % 3,52  %
MP Haparanda Södra 1,14  % 0,68  %
L Karungi 0,81  % 0,25  %
FI Haparanda Norra 0,27  % 0,19  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Tillträdde Avgick
  Bengt Westman (S) ? 31 december 2002[18]
  Sven-Erik Bucht (S) 2003 2010[19]
  Gunnel Simu (S) 2010[20] 31 december 2014
  Peter Waara (S) 1 januari 2015- 31 december 2018
  Sven Tornberg (C) 1 januari 2019[21]

VänorterRedigera

Haparanda kommun har tre vänorter:

Tidigare hade kommunen även ett vänortssamarbete med ryska Kovdor. Men i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 konstaterade socialdemokratiske kommunpolitikern Bengt Westman att samarbetet inte behövde sägas upp utan konstaterade att "Det finns inget avtal att säga upp, det har inte förekommit något samarbete på många år”.[22]

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Service- och tjänstesektorerna dominerar det lokala näringslivet. Livsmedelstillverkaren Polarica AB är det företag som utmärker sig bland industrierna. I kommunen finns även ett antal små verkstads- och IT-företag. Traditionellt har gränshandeln varit viktig och centralorten betydelse för gränshandeln stärktes ytterligare i och med att Ikea slog upp portarna där 2006.[8]

TurismRedigera

 
Svenska Kukkola sedd över Kukkolaforsen, från finska sidan.

Kukkolaforsen, som är den viktigaste av natursevärdheterna i Haparanda och Torneå kommuner, ligger i Kukkola, 15 kilometer norr om Haparanda och Torneå. Forsen är 3 500 meter lång och har en fallhöjd på cirka 14 meter.

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

I södra delen av kommunen, längs Bottenviken, går Europaväg 4 från väst till öst och vidare till Finland. I norra delen av kommunen går länsväg 398 och längs gränsen mot Finland löper länsväg 400.[8]

Norra stambanan upp till Boden var klar 1894 och därefter anslöts fler och fler orter. Karungi anslöts 1913. Järnvägen kom att bli särskilt viktig under första världskriget då det var Tsarrysslands enda fredliga förbindelse västerut. Två år senare var järnvägen till Haparanda klar. År 1919 stod järnvägsförbindelsen med Finland klar. Järnvägen anpassade för multinationella tåg och fick både rysk-finsk och svensk spårvidd. Den 15 januari 2013 stod den nya Haparandabanan klar, ett bygge som pågick från 2006. Den beskrivs som "den enda järnvägen som binder samman Sverige med Finland och Ryssland".[23]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Haparanda kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
8 893
1975
  
9 053
1980
  
9 672
1985
  
9 943
1990
  
10 517
1995
  
10 856
2000
  
10 412
2005
  
10 184
2010
  
10 059
2015
  
9 831
2020
  
9 601
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

År 2021 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) eller 51,1 procent av befolkningen. Kommunen var då den en av svenska kommuner med störst andel invånare som hade utländsk bakgrund, efter Botkyrka kommun och Södertälje kommun.[25]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländernaRedigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Haparanda kommun. Tabellen innehåller dock 11 länder då lika många personer var födda i Etiopien och Sudan.[26]

Födelseland 31 december 2021[26]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&&05644.&&&&&05 644 59,44 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&03159.&&&&&03 159 33,27 % 1,31 %
3   Eritrea &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 0,84 % 0,46 %
4   Afghanistan &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 0,80 % 0,60 %
5   Somalia &&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071 0,75 % 0,67 %
6   Syrien &&&&&&&&&&&&&059.&&&&&059 0,62 % 1,88 %
7   Estland &&&&&&&&&&&&&052.&&&&&052 0,55 % 0,09 %
8   Ryssland &&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047 0,49 % 0,22 %
8   Thailand &&&&&&&&&&&&&047.&&&&&047 0,49 % 0,43 %
10   Etiopien &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 0,22 % 0,22 %
10   Sudan &&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021 0,22 % 0,07 %

SpråkRedigera

Bygden i kommunen har traditionellt varit finsk- och meänkielispråkig, men under 1900-talet vann svenskan stadigt terräng på landsbygden och den är nu det klart dominerande språket i de yngre generationerna.

I centralorten däremot var förhållandena annorlunda och utvecklingen har där gått i närmast omvänd riktning. Den nygrundade staden Haparanda lockade till sig människor från många olika delar av Sverige och hade därför redan på 1800-talet en svenskspråkig majoritet, varför staden i språkvetenskapliga verk till och med betecknades som en svensk språkö. Haparanda var länge den enda orten i Tornedalen där andelen enspråkigt svenska översteg andelen enspråkigt finska. Dock lärde sig många av de inflyttade svenskarna också att tala finska som andraspråk; funktionell tvåspråkighet var en nödvändighet med tanke på stadens läge.

I dag har finskan, på grund av stor inflyttning av framför allt sverigefinnar under senare delen av 1900-talet, fått en mycket stark ställning i Haparanda tätort och i Marielund, som i praktiken utgör en förort till Haparanda.

Haparanda kommun omfattas av minoritetsspråkslagstiftningen, och tillhör förvaltningsområdet för finska och meänkieli.[27]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

I kommunen finns två världsarvStruves meridianbåge och Perävaara.[10] Struves meridianbåge inkluderar fyra mätpunkter som astronomen Wilhelm Struve använde för att besvara 1600-talets vetenskapsmän på frågan "Är jorden verkligen helt rund?".[28] I Perävaara finns ett kryss, som relaterar till Struves meridianbåge, på en sten belägen på en höjd i området som är det "enda bevarade spåret efter den gradmätning som Selander och Skogman gjorde här i mitten av 1800-talet".[29]

I kommunen fanns det två byggnadsminnen år 2022 – Forslundsgården i Vojakkala och Haparanda stationshus.[30] Ett annat kulturarv är Hermansons Handelsgård som byggdes 1832. Gården inkluderar en huvudbyggnad med två kök och tolv rum samt tolv magasin.[31]

KommunvapenRedigera

Huvudartikel: Haparanda kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg.[32]

Vapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda hade grundats efter det att Sverige avträtt Finland och riksgränsen dragits i Torne älv. Bilden syftar naturligtvis på läget intill gränsen. Vapnet fastställdes inte av Kunglig Majestät, men registrerades för den nya kommunen i Patent- och registreringsverket 1977.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Haparanda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/haparanda. Läst 28 juni 2022. 
  9. ^ ”Haparanda skärgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/nationalparker/haparanda-skargard.html. Läst 28 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/sok.html. Läst 28 juni 2022. 
  11. ^ ”Riekkola-Välivaara”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/naturreservat/riekkola-valivaara.html. Läst 28 juni 2022. 
  12. ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2010[död länk]
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Nyheter, S. V. T.; Wänkkö, Ulrika (15 oktober 2018). ”Koalition tar över i Haparanda”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/de-tar-over-i-haparanda. Läst 28 juni 2022. 
  15. ^ [a b c d e f] ”Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014”. Sveriges Kommuner och Landsting. Arkiverad från originalet den 20 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160120044609/http://skl.se/demokratiledningstyrning/valmaktfordelning/valresultatmaktfordelning2014/valresultatochmaktfordelningsammanstallning19942014.370.html. Läst 22 oktober 2018. 
  16. ^ Haparanda.se: Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare 2019-2022 Läst 12 april 2020
  17. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Haparanda - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/25/83/index.html. Läst 22 oktober 2018. 
  18. ^ Sveriges Radio, 31 oktober 2002: Kommunalrådet Bengt Westman avgår Läst 17 december 2015
  19. ^ ”Bucht i blåsväder för stugbygge – Norran”. norran.se. 11 november 2014. https://norran.se/nyheter/bucht-i-blasvader-for-stugbygge. Läst 2 mars 2022. 
  20. ^ Gunnel Simu efterträder Bucht”. Sveriges Radio. 23 februari 2010. https://sverigesradio.se/artikel/3463846. Läst 2 mars 2022. 
  21. ^ Öberg, Herman (19 november 2018). ”Just nu: Han blir kommunalråd – NSD”. nsd.se. https://nsd.se/nyheter/just-nu-han-blir-kommunalrad-nm4966854.aspx. Läst 2 mars 2022. 
  22. ^ Nyheter, S. V. T.; Sternlund, Hans (2 maj 2022). ”Sökte genom 3 000 hyllmeter – nu kan Gällivare riva avtalet med ryska vänorten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/efter-sok-genom-3-000-hyllmeter-har-ar-det-gamla-avtalet-med-ryska-vanorten. Läst 28 juni 2022. 
  23. ^ ”Tågtrafikens utveckling”. www.haparanda.se. https://www.haparanda.se/boende-och-miljo/tagtrafikens-utveckling. Läst 28 juni 2022. 
  24. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  25. ^ Kommuner med högst andel personer med utländsk bakgrund, 2021 jämfört med 2020. Statistiska centralbyrån (SCB). https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/topplistor-kommuner/andel-personer-med-utlandsk-bakgrund/. 
  26. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  27. ^ ”Förvaltningsområde för finska och meänkieli”. www.haparanda.se. https://www.haparanda.se/kommun-och-politik/nationella-minoriteter/forvaltningsomrade-for-finska-och-meankieli. Läst 28 juni 2022. 
  28. ^ ”Struves meridianbåge”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/struves-meridianbage.html. Läst 28 juni 2022. 
  29. ^ ”Perävaara, Haparanda kommun”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/besoksmal/varldsarv/struves-meridianbage/peravaara-haparanda-kommun.html. Läst 28 juni 2022. 
  30. ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten - Norrbottens museum”. norrbottensmuseum.se. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx. Läst 28 juni 2022. 
  31. ^ Norgren, Eleonor (24 november 2016). ”Hermansons handelsgård i Haparanda”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6571162. Läst 28 juni 2022. 
  32. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 november 2008. 

Externa länkarRedigera