Arvika kommun
Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika. Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge. Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO.
| Arvika kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Centralort | Arvika |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 1 956,11 kvadratkilometer ()[1] |
| - därav land | 1 648,98 kvadratkilometer[1] |
| - därav vatten | 307,13 kvadratkilometer[1] |
| Folkmängd | 25 854 ()[2] |
| Bef.täthet | 15,68 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°39′00″N 12°35′00″Ö / 59.65°N 12.583333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Värmlands domkrets (–) Arvika domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1892[3] |
| Anställda | 3 075 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1784 |
| GeoNames | 2725122 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.
Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.
Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.
Arvika kommunvapen fastställdes för Arvika stad 1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2020[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 27 296 | |||
| 1975 | 27 446 | |||
| 1980 | 26 891 | |||
| 1985 | 26 558 | |||
| 1990 | 26 887 | |||
| 1995 | 26 919 | |||
| 2000 | 26 188 | |||
| 2005 | 26 265 | |||
| 2010 | 26 034 | |||
| 2015 | 25 841 | |||
| 2020 | 25 932 | |||
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
IndelningRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Arvika kommun.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Arvika | 13 926 |
| 2 | Jössefors | 711 |
| 3 | Edane | 666 |
| 4 | Prästängen | 445 |
| 5 | Sulvik | 375 |
| 6 | Klässbol | 310 |
| 7 | Gunnarskog | 275 |
| 8 | Glava | 207 |
Centralorten är i fet stil.
Insjöar (i urval)Redigera
PolitikRedigera
I Arvika Kommun har Socialdemokraterna dominerat och styrt nästan hela tiden, utom mandatperioden 1976-1979 då det var en borgerlig koalition som styrde. Med Karl-Uno Richardson (C) som Kommunalråd.
Efter valet 2018 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna,Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I Arvika finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd. Peter Söderström (S) är kommunalråd och Kristina Bengtsson Nilsson (M) är oppositionsråd.
Kommunstyrelseordförande / KommunalrådRedigera
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Arne Persson | 1967 | 1976 | Socialdemokraterna | |
| Karl-Uno Richardson | 1976 | 1979 | Centerpartiet | |
| Arne Persson | 1979 | 1984 | Socialdemokraterna | |
| Gunnar Nyberg | 1984 | 1994 | Socialdemokraterna | |
| Claes Pettersson | 1994 | 2014[9] | Socialdemokraterna | |
| Peter Söderström[10] | 2015 | - | Socialdemokraterna | |
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Lars-Ove Jansson |
| Förste vice ordförande | M | Jan Westergren |
| Andre vice ordförande | S | Gerd Karlsson |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Arbetslöshetsnämnd | S | Peter Söderström | S | Aina Wåhlund |
| Civilförsvarsnämnden | S | Peter Söderström | S | Aina Wåhlund |
| Myndighetsnämnden | S | Kenneth Wåhlund | S | Gerd Karlsson |
| Valnämnden | S | Håkan Jivesand | S | Carina Bönström |
Mandatfördelning i Arvika kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 24 | 10 | 8 | 4 |
| 49 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 22 | 13 | 7 | 4 |
| 49 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 21 | 14 | 6 | 6 |
| 49 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 22 | 12 | 5 | 7 |
| 49 | 88,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 23 | 1 | 9 | 4 | 9 |
| 49 | 88,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 3 | 22 | 1 | 8 | 7 | 8 |
| 49 | 86,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 3 | 23 | 3 | 8 | 6 | 6 |
| 49 | 81,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 20 | 2 | 2 | 7 | 5 | 1 | 9 |
| 49 | 82,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 25 | 3 | 5 | 4 | 8 |
| 49 | 80,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 6 | 23 | 3 | 4 | 4 | 1 | 8 |
| 49 | 74,97 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 23 | 3 | 1 | 5 | 5 | 2 | 5 |
| 49 | 74,21 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 3 | 23 | 2 | 2 | 6 | 3 | 2 | 8 |
| 49 | 75,91 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 3 | 23 | 2 | 2 | 5 | 3 | 1 | 10 |
| 49 | 78,06 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 23 | 3 | 4 | 5 | 2 | 1 | 7 |
| 49 | 81,11 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 20 | 2 | 6 | 6 | 2 | 1 | 9 |
| 49 | 83,07 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
SkattesatsenRedigera
Nedan visas skattesatsen i denna kommun. Det som visas är skatteår, 2015 års skatt.[11]
| År | Kommunskatt | Landstingsskatt |
|---|---|---|
| 2015 | 20.90 kr | 11.20 kr |
VänorterRedigera
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2021 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2021, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, 27 maj 2019, läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Värmlands Folkblad, 27 oktober 2014 Läst 27 maj 2015
- ^ Arvika.se Kommunens organisation Läst 27 maj 2015
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://archive.is/20150523035113/http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/vadblirskattenskattetabellermm/skattetabeller/kommunalaskattesatsermmunder2015/kommunalaskattesatsertabell.4.3f4496fd14864cc5ac9de07.html. Läst 23 maj 2015.
Externa länkarRedigera
- Arvika kommun
Wikimedia Commons har media som rör Arvika kommun.
