Arvika kommun

kommun i Värmlands län, Sverige

Arvika kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Arvika.

Arvika kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Arvika kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortArvika
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd25 631 ()[1]
Areal1 956,11 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 648,98 kvadratkilometer[2]
- därav vatten307,13 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet15,54 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°39′00″N 12°35′00″Ö / 59.65°N 12.583333333333°Ö / 59.65; 12.583333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Arvika domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1892[3]
Anställda3 075 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1784
GeoNames2725122
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

85 procent av kommunens yta utgörs av skog. Området är även rikt på sjöar. Den tidigare järnbrukskommunens näringsliv har genomgått stora förändringar och i början av 2020-talet är tillverkningsindustrier de största arbetsgivarna.

Från att kommunen bildades och fram till början av 2020-talet har invånarantalet varit stabilt. Med undantag för mandatperioden 1976 till 1979 har kommunen haft rött och rödgrönt styre.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Arvika, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn samt köpingskommunen Arvika köping, vilken 1911 ombildades till Arvika stad.

Haga municipalsamhälle fanns i Arvika landskommun från 29 augusti 1913 till 1921 då det med andra delar av landskommunen överfördes till Arvika stad. 1944 inkorporerades återstående delen av Arvika landskommun med staden.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Brunskog (av de tidigare kommunerna Boda, Brunskog och Mangskog), Gunnarskog (av Bogen och Gunnarskog), Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) samt Älgå (av Ny och Älgå). Glava landskommun samt Arvika stad förblev oförändrade.

Arvika kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Arvika stad och storkommunerna Glava, Gunnarskog, Älgå samt huvuddelen av storkommunerna Brunskog och Stavnäs.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Arvika domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

Geografi

redigera

Kommunen gränsar till Torsby, Sunne, Kil, Grums, Säffle, Årjäng och Eda kommuner i Sverige, samt Kongsvinger i Norge.

Topografi och hydrografi

redigera

En mångfald av små och flera större långsträckta sprickdalar ger landskapet i kommunen dess karaktär. Mellan sprickdalarna finns massiv eller bergsribbor som når 200 till 300 meter över havet, vilka följer gnejsens strykningsriktning. Norr om Mangskog finns kommunen högsta punkt, Högfjällshöjden, som når 383 meter över havet. Totalt utgörs 85 procent av kommunens yta av skog. Kring sjöar och i dalbottnar är landskapet ljusare med lövträd, strandängar och bebyggelse. Där finns också odlingar med exempelvis korn, grönfoder och vall.[7]

Arvika är Värmlands sjörikaste område.[7] I kommunen finns omkring 365 sjöar, varav den största är Glafsfjorden som är 93,82 kvadratkilometer.[8] Andra större sjöar är Stora Gla, Gunnarn och Värmeln. Bland vattendrag återfinns Tobyälven i östra delen av kommunen och Glasälven i södra.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Arvika kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,6 %)
  Skog (87,3 %)
  Öppen myrmark (2,3 %)
  Jordbruksmark (4,8 %)
  Övrig mark (2,0 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns 11 naturreservat i kommunen.[11] Bergs klätt är även skyddat som Natura 2000-område.[12] Andra naturreservat som är klassade som Natura 2000-områden är Glaskogen,[13] Stömne,[14] Öjenäsbäcken,[15] Örvattnet[16] samt Byamossarna. Byamossarnas beskyddare är Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia).[17]

Öjenäsbäcken var det första reservatet i Värmland som bildades i syfte "att bevara hotade arter i vatten".[15] I naturreservatet Rackstadskogen växer de rödlistade arterna brödtaggsvamp, grangråticka, porslinsblå spindling, gul taggsvamp. Där återfinns också den rödlistade fågeln tretåig hackspett.[18]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Arvika Västra, Arvika Östra, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Mangskog, Ny, Stavnäs-Högerud och Älgå.

 
Distrikt inom Arvika kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 11 distrikt[19]Arvika landsdistrikt, Arvika stadsdistrikt, Bogen, Brunskog, Glava, Gunnarskog, Högerud, Mangskog, Ny, Stavnäs och Älgå.

Tätorter

redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Arvika kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Arvika &&&&&&&&&&013926.&&&&&013 926
2 Jössefors &&&&&&&&&&&&0711.&&&&&0711
3 Edane &&&&&&&&&&&&0666.&&&&&0666
4 Prästängen &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445
5 Sulvik &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
6 Klässbol &&&&&&&&&&&&0310.&&&&&0310
7 Gunnarskog &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
8 Glava &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

redigera

I Arvika kommun har Socialdemokraterna dominerat och styrt nästan hela tiden, utom mandatperioden 1976-1979 då det var en borgerlig koalition som styrde med Karl-Uno Richardson (C) som kommunalråd.

Efter valet 2022 styr en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

I Arvika finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd. Mandatperioden 2022 till 2026 är Peter Söderström (S) kommunalråd och Kristina Bengtsson Nilsson (M) är oppositionsråd.

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022-2026
Ordförande S Lars-Ove Jansson
Förste vice ordförande M Henrik Samuelsson
Andre vice ordförande C Jina Beri

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPÖVRSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703241084
3241084
4988,2
45
19733221374
3221374
4989,8
45
19762211466
2211466
4989,8
409
19793221257
3221257
4988,5
3514
19823231949
323949
4988,6
3316
19853221878
322878
4986,7
3316
19883233866
3233866
4981,8
3118
1991320227519
32022759
4982,1
3217
19944253548
4253548
4980,9
2920
199862334418
6233448
4974,97
2821
2002523315525
52335525
4974,21
2821
2006323226328
323226328
4975,91
3217
20103232253110
323225310
4978,06
2821
2014423345217
42334527
4981,11
2821
2018320266219
32026629
4983,07
2326
202231823731210
3182373210
4981,05
2524
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter. Förutom det som åligger Kommunstyrelsen enligt lag är Arvika kommuns kommunstyrelse även Arbetslöshetsnämnd, Trafiknämnd och Räddningsnämnd. Vidare består Krisledningsnämnden av Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande. För att stödja sitt arbete har Kommunstyrelsen tre utskott, som vardera består av sju ledamöter: Kommunledningsutskottet, Utskottet för lärande och stöd samt Utskottet för vård och omsorg.[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd. Nedan presenteras kommunstyrelsens ordförande genom tiderna:

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetslöshetsnämnd S Peter Söderström S Jenny Boquist
Civilförsvarsnämnden S Peter Söderström S Jenny Boquist
Myndighetsnämnden S Gerd Karlsson S Stefan Åström
Valnämnden S Marie Lundin Karph S Ove Lundström

Internationella relationer

redigera
 
Vänorterna Skive, Kongsvinger och Ylöjärvi med avståndsangivelser.

Arvika kommun är med i den nordiska samarbetsregionen ARKO, vilken inkluderar 11 svensk-norska kommuner. Syftet med samarbetet beskrivs som "att skapa och förmedla kontakter samt driva gemensamma projekt". Utöver detta har kommunen vänortsavtal med tre orter – Kongsvinger i Norge, Skive i Danmark och Ylöjärvi, Finland. Syftet med samarbetet beskrivs som "att utbyta erfarenheter och bidra till utvecklingen i kommunerna inom olika områden". Därtill kommer ett antal tidsbegränsade internationella samarbeten, företrädesvis inom områdena utbildning, teknik, näringsliv och det sociala området.[32]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

På 1600-talet inleddes en järnbruksepok som kom att vara under 200 år. En förutsättning för detta var områdets naturtillgångar i form av skog och sjöar. Från västra Bergslagen fraktades tackjärn över Vänern och vidare genom sjösystemen till små bruk där tackjärnen kunde smidas till sstångjärn.År 1837 tillkom en sluss i Säffle som förband Glafsfjorden med Vänern, vilket underlättade transporterna. Senare ersattes järnbruket med skogsindustrin och sjöarna användes då istället för flottning. Eftersom tog skogsbolag över allt mer av skogen och ägde senare omkring 40 procent, således kom allt mer skogsråvara att gå till industrierna vid Vänern. Det som blev kvar var mindre sågar och en sulfitfabrik. Fram till 1930-talet var sjöfrakten viktig, men Nordvästra stambanan som knöt an till Kristiania i Oslo och Stockholm var starkt bidragande till att industrier grundades i Arvika. Exempel på sådana fabriker som grundades i början av 1900-talet Arvikaverken, en tobaksfabrik, ett spinneri samt mekaniska verkstäder. Näringslivet har dock genomgått en radikal förändring sedan 1950-talet. Jordbruken minskade med 80 procent under åren 1951 till 1981, skogsbruket har mekaniserats och industrier har tillkommit medan andra lagts ner. I början av 2020-talet är de största arbetsgivarna Volvo Construction Equipment AB som tillverkar hjullastare och dumprar, Thermia Värmepumpar AB som tillverkar värmepumpar och Arvika Gjuteri. Andra företag som märks är Bengt Lundin AB som tillverkar plastkassar och Moelven Edanesågen AB. Bland de offentliga arbetsgivarna återfinns kommunen själv samt regionen genom länsdelssjukhuset.[7]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Kommunen genomkorsas av järnvägen Laxå–Charlottenberg. Dessutom utgör riksväg 61 och länsvägarna 172 och 175. I södra delarna av kommunen löper glasskogens vandringsleder.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 25 631 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 104:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Arvika kommun 1970–2020[33]
ÅrFolkmängd
1970
  
27 296
1975
  
27 446
1980
  
26 891
1985
  
26 558
1990
  
26 887
1995
  
26 919
2000
  
26 188
2005
  
26 265
2010
  
26 034
2015
  
25 841
2020
  
25 932
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Evenemang

redigera

Arvika hamnfest är en årlig musikfestival som sedan 2005 arrangeras i början av augusti. Sedan 2012 pågår festivalen under tre dagar, dessförinnan två dagar. Enligt uppgifter från år 2022 lockar festivalen över 20 000 besökare.[34] Den tidigare Arvikafestivalen anordnades av föreningen Galaxen som gick i konkurs 2011.[35]

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 859 fornlämningar, med ursprung kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[36] Bland dessa märks Skramlestenen, en runsten från omkring 500 e.Kr[37] och fornborgen Rudsklätten.[38]

I kommunen finns också fyra byggnadsminnenKrukmakarverkstaden Övre Stortorget, Christian Erikssons ateljéer m.m. i Oppstu hage, Sölje herrgård och Älgå spiksmedja.[39]

Kommunvapen

redigera
Huvudartikel: Arvika kommunvapen

Blasonering: En häst av silver på blått fält, bestrött med kugghjul av samma metall.

Arvika kommunvapen fastställdes för Arvika stad 1918. Hästen kommer troligen från en utställning i Arvika 1911. De övriga fem kommuner som helt eller delvis lades samman med staden för att bilda Arvika kommun 1971 hade samtliga vapen, skapade på 1950-talet. Man bestämde dock att den nya kommunen skulle anta stadens vapen och detta registrerades hos PRV 1974.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, 27 maj 2019, läs online, läst: 28 april 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Arvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arvika. Läst 1 juli 2022. 
  8. ^ ”365 sjöar”. Arvika – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arvika/aktiviteter/bada/365-sjoar. Läst 30 juni 2022. 
  9. ^ ”Arvika - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/arvika. Läst 30 juni 2022. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 juli 2022. 
  12. ^ ”Bergs klätt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/bergs-klatt.html. Läst 1 juli 2022. 
  13. ^ ”Glaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/glaskogen.html. Läst 1 juli 2022. 
  14. ^ ”Stömne”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/stomne.html. Läst 1 juli 2022. 
  15. ^ [a b] ”Öjenäsbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/ojenasbacken.html. Läst 1 juli 2022. 
  16. ^ ”Örvattnet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/orvattnet.html. Läst 1 juli 2022. 
  17. ^ ”Byamossarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/byamossarna.html. Läst 1 juli 2022. 
  18. ^ ”Rackstadskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/rackstadskogen.html. Läst 1 juli 2022. 
  19. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  20. ^ ”Kommunstyrelsen”. www.arvika.se. 4 mars 2024. https://www.arvika.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/politiskorganisation/kommunstyrelsen.2079.html. Läst 26 maj 2024. 
  21. ^ Sveriges statskalender 1976, 1976, ISBN 91-38-02736-4.[källa från Wikidata]
  22. ^ Sveriges statskalender 1971.[källa från Wikidata]
  23. ^ Sveriges statskalender, 1978, ISBN 91-38-03894-3.[källa från Wikidata]
  24. ^ Sveriges statskalender 1977, 1977, ISBN 91-38-03338-0.[källa från Wikidata]
  25. ^ Sveriges statskalender, 1984, ISBN 91-38-90400-4.[källa från Wikidata]
  26. ^ Sveriges statskalender 1980, 1980, ISBN 91-38-05350-0.[källa från Wikidata]
  27. ^ Sveriges statskalender 1994, 1994, ISBN 91-38-12948-5.[källa från Wikidata]
  28. ^ Sveriges statskalender 1985, 1985, ISBN 91-38-90564-7.[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, www.vf.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  30. ^ Sveriges statskalender 1995, 1995, ISBN 91-38-30428-7.[källa från Wikidata]
  31. ^ läs online, www.nwt.se , läst: 26 maj 2024.[källa från Wikidata]
  32. ^ ”Nätverk och vänorter - Startsida”. www.arvika.se. https://www.arvika.se/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter.4.394659b511f7f653d1d800019091.html. Läst 30 juni 2022. 
  33. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 22 december 2016. 
  34. ^ ”Historia – Arvika Hamnfest” (på amerikansk engelska). https://arvikahamnfest.se/?page_id=2146. Läst 30 juni 2022. 
  35. ^ ”Arvikafestivalen ställer in och ansöker om konkurs”. SVT Nyheter. 27 juni 2011. https://www.svt.se/kultur/arvikafestivalen-staller-in-och-ansoker-om-konkurs. Läst 30 juni 2022. 
  36. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 2 juli 2022. 
  37. ^ ”Skramlestenen”. Visit Värmland. https://visitvarmland.com/kultur-historia/hus-kulturmiljoer/skramlestenen. Läst 1 juli 2022. 
  38. ^ ”Rudsklätten och Näs”. Arvika – Visit Värmland. https://visitvarmland.com/arvika/kultur-historia/natursevardheter/rudsklatten-och-nas. Läst 1 juli 2022. 
  39. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa;jsessionid=D91280808965A8E66EEA666D762F8470?inventeringId=21100000001126&page=relationer. Läst 1 juli 2022. 

Externa länkar

redigera