Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2011/Juli

Länkar till commons - problem

Av någon anledning läggs det alltid till ett "?userlang=sv?uselang=sv" till alla adresser som går till commons. Detta gör att en massa länkar inte längre fungerar som de ska. Ett exempel är artikeln Axel Gustaf Hertzberg. Under refrenser finns en länk till "http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Svenskt_Porträttgalleri_XX.djvu?page=90" som nu istället förvandlats till "http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Svenskt_Porträttgalleri_XX.djvu?page=90?userlang=sv?uselang=sv", vilket gör att man hamnar på sidan 1 istället för 90. Kan detta åtgärdas? AlphaZeta 17 juni 2011 kl. 18.55 (CEST)

Nu ska båda problemen du beskriver vara fixade. ｢Sertion^♥｣ 17 juni 2011 kl. 19.39 (CEST)

Tack! Funkar perfekt nu:) AlphaZeta 17 juni 2011 kl. 19.53 (CEST)

Samma regler bör gälla i BIK och BOÅ som i WP:AAB

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia#Samma regler bör gälla i BIK och BOÅ som i WP:AAB. --MagnusA 18 juni 2011 kl. 15.09 (CEST)

Länkning av boktitlar och dylikt

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Wikilänkar#Länkning av boktitlar och dylikt. --MagnusA 18 juni 2011 kl. 14.22 (CEST)

Kvinnliga yrkesord

Jag har för mig att jag nånstans läst att vi bör undvika kvinnliga yrkesord (lärarinna, skådespelerska, ryttarinna, ballongflygerska &c) i någon riktlinje, men kan inte hitta det. Vet nån annan hur det ligger till? ChrisΨ 11 juni 2011 kl. 13.06 (CEST)

Jag minns bara en lång debatt där jag har för mig det var svårt att finna konsensus. Ḇọⅳⅰḙ 11 juni 2011 kl. 13.48 (CEST)

Jag kan tänka mig att helt avstå från dem vad gäller nutiden, men att göra det om historiska personer blir i mina ögon anakronistiskt. Exakt var gränsen skall dras kan vara svårt att avgöra, men vad gäller "lärarinna" är det ju officiellt avskaffat (jag vet dock inte när - senast på 1970-talet). Fernbom2 11 juni 2011 kl. 13.51 (CEST)

Såvitt jag kan minnas så har vi sedan länge konsensus att vi följer språkrådets rekommendationer och inte skriver "lärarinna", "ryttarinna" etc om nutida personer. Inget vi behöver dra upp igen. / Elinnea 11 juni 2011 kl. 13.56 (CEST)

Det var en lång diskussion om "sångerska", om jag minns rätt i anslutning till Sogdiana (sångare), som mynnade ut i att man kan skriva detta i löpande text, men att kategorier ska ha könsneutrala namn och sålunda heta "sångare". --LA2 11 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

De enda ord därutöver jag kan komma på som är i bruk idag är "skådespelerska" och möjligen "författarinna", där det inte heller råder konsensus, men i övrigt har de fallit bort i modern svenska. Jag hoppas vi är överens om att inte tillämpa detta om kvinnor som levde långt före vår egen tid. Då går avugglingen för långt! Fernbom2 11 juni 2011 kl. 15.21 (CEST)

Finns även Kategori:Kvinnliga regenter och olika tidsepoker som kanske kan diskuteras. Kan kanske ersättas med "regenter" + tidsepok. J 1982 11 juni 2011 kl. 15.48 (CEST)

Just i det fallet finns det en poäng med att framhålla könet. Fernbom2 18 juni 2011 kl. 15.17 (CEST)

Att vi har olika böjningsformer för manliga och kvinnlig titlar är en naturlig följd av att vi i Svenska språket har olika genus för manligt och kvinnligt och därav följande olika böjningsformer (jämför stolta och stolte t.ex.). En nackdel är dock att kvinnliga titlar ibland syftar på makens yrke, är t.ex. en 'prostinna' en kvinlig prost eller är hon gift med en prost? Ett skräckexempel är sjuksköterska som numera anses vara könsneutralt och som anammas av både manlig och kvinnlig sjukvårdspersonal. Det skulle aldrig falla mig in att kalla en man för sjuksköterska. /Esquilo 11 juni 2011 kl. 15.52 (CEST)

Då blir man ju självklart nyfiken på vad du skulle kalla en manlig "syster"? -- Lavallen 11 juni 2011 kl. 15.55 (CEST)

Men det är ju vad de officiellt är? Vad kallar du då en man som gått sjuksköterskeutbildning och har anställning som sjuksköterska? ChrisΨ 11 juni 2011 kl. 15.56 (CEST)

De kvinnliga respektive manliga yrkestitlarna är tillkomna som genusböjningar av grundtitlar. Nu är det väldigt länge sedan de fungerade som sådana, det var när majorska hade en entydig betydelse för att inga kvinnor var tillåtna inom försvaret och professorska var entydigt för att inga kvinnor tilläts i högre utbildning. Det innebär också att jag faktiskt tycker att det finns en viktig poäng när man benämner en kvinna som var lärare på 1800-talet just lärarinna - hon hade varken samma lön, samma utbildning eller samma arbetsuppgifter som en lärare vid samma tid. Av just det skälet har jag svårt för alla de "salongsvärdar". Jag känner dock att det inte är något jag finner det värt att riva upp himmel och hav över.

Angående sjuksköterskor ser jag inget skäl att kalla dem något annat även om de råkar vara män, de utför exakt samma arbetsuppgifter, även om nu sjuksköterskor ända in på 1900-talet var tvungna att vara ogifta kvinnor. Lite fundersam över varför just detta skulle vara skräckexempel? --FBQ 11 juni 2011 kl. 16.12 (CEST)

Dessutom finns det massor med ord med kvardröjande genus som vi inte ens tänker på. Klocka är ett feminint ord och böjs i ändelserna som ett sådant, som dialektalt fortfarande ibland kallas hon, liksom många andra - Katt är urspungligen feminit ord, även om det fått en neutrum böjelse och katta/kattor bara används dialektalt idag. Alla ord som i singular obestämd form slutas med -a är ursprungligen feminina, och pluraländelse -or var under den tid då de fortfarande fanns nominativ, ackusativ och dativformer i svenskan feminina ord. Nu har ju visserligen ganska många ord bytt böjningsform sedan dess.--FBQ 11 juni 2011 kl. 16.30 (CEST)

En manlig sjuksköterska är väl inte konstigare än en kvinnlig brandman? Vi använder här etablerad svenska och försöker följa de aukoriteter som finns. Vi hittar inte på ett eget språkbruk efter hur vi tycker är mer "rätt" eller hur det var förr. /Grillo 11 juni 2011 kl. 20.02 (CEST)

Det är skillnad på sjuksköterska och sjukskötare. Sjuksköterskor jobbar med kroppsliga sjukdomar och sjukskötare inom mentalvården. Båda orden är således könsneutrala och talar om inom vilket område de jobbar. Det finns både manliga sjuksköterskor och kvinnliga sjukskötare. Att det heter som det gör har nog att göra med att sjukvårdsutbildade män ofta arbetar inom mentalvården. Nasko 11 juni 2011 kl. 21.07 (CEST)

Jag kallar en manlig sjukvårdare för sjukskötare eller sjukvårdare. Han får tycka vad han om det, men det är det enda grammatiskt korrekta. Att kalla någon för syster kommer jag över huvud taget aldrig att göra, jag är nämligen enda barnet. Att sjukskötare bara skulle pyssla med mentalvård är en efterkonstruktion som inte har något språkligt stöd. Att kvinnliga brandmän kallas för brandmän är inte bra, men det är en konsekvens av att den yrkesgruppen ännu inte har tagit sig i kragen och infört något könsneutralt begrepp som försvarsmakten har gjort. /Esquilo 11 juni 2011 kl. 23.38 (CEST)

Detta har utretts många gånger av språkvetare: "man" betyder egentligen "människa" och är därför i grunden könsneutralt i ord som "riksdagsman" eller "ombudsman" och väl även "brandman". Fernbom2 11 juni 2011 kl. 23.43 (CEST)

Man är forfarande ett maskulint ord med maskulin böjning, liksom läkare (och skötare, förare) med flera. Det var inte min mening att klandra den som upplever Sjuksköterska som beteckning på en man som avvikande. Det är dock intressant att maskulina epitet på kvinnliga yrkesutövare inte upplevs som underliga.--FBQ 12 juni 2011 kl. 00.46 (CEST)

Språkligt genus och verkligt kön har aldrig varit samma sak. Maskulin böjning finns för övrigt inte i modern svenska: När jag gick i skolan talade man om "reale". Nu har jag för mig att det heter något annat, men bortsett från i dialekter och beträffande ett fåtal ord (som klocka) används inte "han" och "hon" om annat än personer (och då oberoende av vilken titel de har). Fernbom2 14 juni 2011 kl. 15.06 (CEST)

PS: Om FBQ syftade på adjektiven är det givetvis felaktigt. Nog säger man "den unge läraren" om en man och "den unga läraren" om en kvinna? Fernbom2 14 juni 2011 kl. 15.11 (CEST)

"Den unga läraren" kan vara en man eller en kvinna. "Den unge läraren" kan endast vara en man. / Elinnea 14 juni 2011 kl. 15.17 (CEST)

Instämmer med FBQ. Dessutom, om frågan har utretts många gånger av språkvetare som Fernbom2 hävdar, hur kommer det då sig att Språkrådet tycker annorlunda här eller här? Inte ens beträffande justeringsman är man helt utan invändningar. [1]. Vi kan naturligtvis hålla på att diskutera i all oändlighet om Språkrådet har rätt eller ej. Men om vi inte följer Grillos rekomendation att försöka följa de aukoriteter som finns, hamnar vi i ett fullständigt godtycke med åtföljande risk för eviga småändringar av artiklarna av olika personer som anser de har mer rätt än den närmast föregående. / Ternarius_D 12 juni 2011 kl. 15.57 (CEST)

Jag förstår inte på vilket sätt de två första svaren har med mitt uttalande att göra. Generellt anser jag att vi bör följa Spräkrådet rekommendationer, efter detta är den auktoritet som finns på området, men det som sägs om "medaljös" gör mig betänksam. Jag har svårt att ta det på allvar. Inte så att jag förespråkar denna form, men inte uppfattar jag den som värderande av inssatsen. Fernbom2 14 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

Någonting som tål att upprepas: ett ords betydelse skall inte blandas ihop med etymologin. Vad bakgrunden till ett ord är spelar mindre roll än hur det uppfattas i samtiden. /Julle 12 juni 2011 kl. 16.10 (CEST)

Jag håller helt med Julle om detta, men om etymologin inte framhävs utan tonas ned förändras språket. Det som nänt med "man" i engelskan de senaste årtiondena är ett övertydligt exempel på den saken. Vi skapar en verklighet genom vårt sätt att använda språket. Det är inte hela sanningen, men en del av den. Och det slår åt båda håll, beroende på de val vi gör. Fernbom2 14 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

Instämmer med Julle ovan (och det var väl nog rätt många århundraden, om inte årtusenden, som föregångaren till ordet "man" var könsneutralt, även om det förklarar den ena användningen av ordet i engelskan), och också med Grillos inlägg i kärnfrågan. Språkpolitiskt är det också, som en sidokommentar, intressant att den könsneutrala varianten på svenska är identisk med den manliga. --flinga 12 juni 2011 kl. 17.08 (CEST)

Jag utgår från den skrivning som betonar att språket på wikipedia ska vara modernt och följa aktuella skrivregler. Sångare, skådespelare, lärare, författare, justerare, ledamot osv. är yrkesbeteckningar som gäller för både män och kvinnor inom respektive yrke.B.Odins 13 juni 2011 kl. 08.48 (CEST)

Att undvika kvinnliga resp. manliga yrkestitlar känns rätt poänglöst sedan någon kategoriserade varenda personartikel på Wikipedia efter kön. Om man dessutom inleder en artikel med "XXX är en kvinnlig författare från Flen" har man bara slösat tecken i onödan. --Idrougge 14 juni 2011 kl. 04.03 (CEST)

Poängen är att det inte behöver framhävas att hon är kvinna. Kategoriseringen efter kön är en helt annan fråga. Fernbom2 14 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

Ja, må vara en gammal stofil, men i mina öron/ögon känns det totalt fel att t ex skriva att Birgit Nilsson och Malena Ernman är "operasångare". /FredrikT 15 juni 2011 kl. 15.24 (CEST)

Personligen delar jag den uppfattningen. Att de flesta kategorier däremot bör vara gemensamma borde inte vara kontroversellt. Fernbom2 18 juni 2011 kl. 15.17 (CEST)

Niklas Eliasson

Vad säger ni, är det inte dags för en artikel om den dömde serievåldtäktsmannen Niklas Eliasson nu? Jmf Hagamannen. /Urbourbo 15 juni 2011 kl. 11.34 (CEST)

Artikeln Örebromannen har funnits sedan i mars. / Elinnea 15 juni 2011 kl. 11.55 (CEST)

Diskussionen flyttad till Diskussion:Örebromannen. --MagnusA 18 juni 2011 kl. 16.28 (CEST)

Censur?

Om man bidrar med fullständigt korrekta uppgifter och tillför en helt ny del i berättelsen om ett ämne som helt saknas i den redan befintliga redovisningen.

Är det då riktigt att någon bara kan säga att det inte är relevant och ta bort det därför att inte tillräckligt många känner till de nya uppgifterna?

Är inte meningen med ett uppslagsverk att man där ska kunna läsa det man inte känner till?

Om det är på det sättet Wikpipedia fungerar så är ju hela Wikipedia rent fusk, då kan man ju inte lita på någonting för det kanske är manipulerat enligt någon ”administratörs” rent privata åsikter.

Vad ska man med ett uppslagsverk till om det inte står något man inte redan visste? Knäppt.
[skrev Enheduanna 17 juni 2011 kl. 19.05 ]

Hvis du har troværdige kilder, skulle der ikke være noget problem. Derimod kan du ikke bruge egen forskning, ("førstehåndsforskning" Se Wikipedia:Ingen originalforskning). -- Mvh PHansen 17 juni 2011 kl. 19.48 (CEST)

Det är så alla uppslagsverk fungerar. Har du skrivit samma saker till NE och anklagat dem för fusk, manipulation och censur för att de inte har med de uppgifter du vill ha med i ett ämne? Kan du nämna nåt uppslagsverk som skulle ta in information som inte är källbelagd och etablerat? Det är raka motsatsen till fusk eller censur, det handlar om verifierbarhet. Det som läggs in på Wikipedia baseras på trovärdiga källor. Man kan inte bara säga "Jag vet att det är korrekt och sant" utan det viktiga är att du kan visa en källa som styrker det du säger. Se även Wikipedia:Verifierbarhet. / Elinnea 17 juni 2011 kl. 20.02 (CEST)

Det är också så med alla uppslagsverk att de innehåller ett urval av uppgifter. Även källbelagda fakta kan därför tas bort, inte på grund av personliga åsikter utan därför att de tar upp aspekter som normalt inte anses relevant i en encyklopedi. Fernbom2 18 juni 2011 kl. 15.22 (CEST)

Utmärkt formulerat. --Historien 18 juni 2011 kl. 17.10 (CEST)

Det beror förstås på vad man menar med "känd", det ska ju inte krävas att det är känt bland allmänheten, men etablerat och känt inom forskningen däremot, och såvida det finns källor till det och sidoteorier inte får oproportionerligt stort utrymme ska allt vara i sin ordning.

Jag vet inte om det här är det bästa stället att ta upp det, men när jag letade i historiken på artikeln som jag tror kommentaren berör (Slaget vid Svolder) hittade jag också dessa senare redigeringar: [2] [3]. Nu kanske jag är lite av en inklusionist, men förutom formuleringen och placeringen i artikeln (kanske passar bättre att nämna under tolkningar?) tänker jag att en sådan sak i alla fall skulle kunna vara av intresse att nämna, t ex som en av de saker Stålsjö haft synpunkter på. (Källan är implicit nämnd i textstycket.) --flinga 20 juni 2011 kl. 16.49 (CEST)

Hade källan i stället varit explicit med <ref> och {{bokref}} så är nog chansen större att stycket hade fått stå kvar. Det är väl förresten den här boken som avses? /Esquilo 20 juni 2011 kl. 18.07 (CEST)

Ny Patrullrobot?

Patrullroboten har ju inte patrullerat några sidor sedan februari, och Fluff har varit för upptagen för att ta reda på vad det krävs för ändringar i koden för att få igång boten igen.

Efter en massa fulkodande har jag nu lyckats få Innocent bot att patrullera ett gäng sidor. (Jag lovar, fulare kod får man leta efter!)

Jag kan väl säga att jag förstår om Fluff har haft problem med att få det att funka igen. Anropet för att patrullera är småsvårt att begripa sig på, men jag har till slut lyckats. Haken är att man ska använda helt olika koder som "Användare:Lavallen" än som "Användare:Innocent bot", så det har varit svårt att testa systemet.

Har jag klartecken att köra vidare?

Uppdatera i sådana fall Vitlistan, för även jag går efter den. Jag kan inte lova kontinuerlig körning, utan det blir när andan faller på, och det kan därför finnas luckor, isynnerhet den närmaste månaden.

Observera att systemet inte är testat för de IP-nummer som finns i listan. (Det har inte funnits ngt att testa på än.) -- Lavallen 19 juni 2011 kl. 20.33 (CEST)

Du kan få kontot Patrullroboten framöver om du önskar. /^Fluff?_Fluff! 19 juni 2011 kl. 22.27 (CEST)

Så länge jag inte kör kontinuerligt kan det vara bra att ha tillgång till highapilimit, så det kan bero tillsvidare.

Är det ngn som begriper varför man har lagt till den här "token"-parametern, som verkar vara unik för varje användare? -- Lavallen 20 juni 2011 kl. 07.37 (CEST)

Röda länkar i navigationsruta

Först, jag ber om ursäkt för att upprepa frågan, men jag fick aldrig grepp om hur man kan rätta till det. I artikel Kati (figur) i navigationsrutan för litterära figurer är en del röda länkar trots att de har artiklar. Hur får man bort det röda?? Kan jag lära mig det? B.Odins 20 juni 2011 kl. 09.17 (CEST)

Prøv at indsætte {{Litterära figurer av Astrid Lindgren}} i stedet for den manuelle navbox i Kati (figur) - altså {{Litterära figurer av Astrid Lindgren}} -- Mvh PHansen 20 juni 2011 kl. 09.30 (CEST)

Ah! Tack tack! B.Odins 20 juni 2011 kl. 09.35 (CEST)

Uttal, fonetik

En fråga jag hittade på Wikipediadiskussion:Bybrunnen#Uttal, fonetik men som nog egentligen skulle ha ställts här. --MagnusA 14 juni 2011 kl. 12.58 (CEST)

Hur är wikipedias policy kring angivande av uttal/fonetik? här [4] (bland flera, med samma IP) blir känslorna heta kring källkrav och utformning. Ymer 4 mars 2011 kl. 22.22 (CET)

Jag tycker att den "bruksfonetiska" lösningen är helt okej, trots att jag behärskar IPA och egentligen föredrar IPA-sättet. Även om [o:'by] är bättre ur ett vetenskapligt perspektiv kan man nog tänka sig att folk missförstår, särskilt om man inte vet att det finns ett internationellt fonetiskt alfabet. Jag tycker att bemötandet mot den oinloggade på Diskussion:Aaby-Ericsson (släkt) är väldigt bryskt från Ymers sida. Att ogöra en enda av ip-numrets ändringar för att källa saknas, när hela artikeln saknar källor, och sen ta strid för denna enda ändring på ett ganska fränt debatterande sätt känns som att överreagera lite, särskilt som källa uppvisades. /jssfrk (d|b) 14 juni 2011 kl. 13.19 (CEST)

Överreagera! skulle inte källkravet gälla även oinloggade resp. menar du att det faktum att källan i sin helhet saknar källor, innebär att källkravet därmed undanröjs? det påstått "bryska" bemötandet tycker jag att var och en får avgöra. Det är på tok för dålig tydlighet på wikipedia gällande källkravet. Det gör mig närmast missmodig att varje gång jag loggar in, så träffar jag slumpmässigt på ett stort antal källösa artiklar. Ymer 14 juni 2011 kl. 14.56 (CEST)

Självklart bör vi inte lätta på källkraven, men vi behöver inte skjuta mygg med kanoner. Det finns vänligare sätt att be om källor än vad du gjorde i detta fall. (Nu såg jag förresten att artikeln visst var källbelagd från början, ursäkta det misstaget.) Framför allt i följddiskussionen verkar det lite som om du inte låtsas förstå att ni menar samma ljudvärde. En kompromiss som båda parter ställde sig bakom borde kunnat ha nåtts i frågan; det är ju inte fel att säga att Aaby uttalas som Åby, och jag kan hålla med den oinloggade om att IPA är kontraintuitivt för "gemene man". /jssfrk (d|b) 14 juni 2011 kl. 15.23 (CEST)

Nåja, problemet är väl snarare att vi inte skjuter alls. Vad du menar med "ljudvärde", begriper jag inte nu heller, liksom din sista mening ovan "jag kan hålla med den oinloggade om att IPA är kontraintuitivt för "gemene man". Maskorna blir större och slappheten tilltar, det är min uppfattning om ofoget att inte vara tydliga mot ALLA som redigerar. Att tonläget då åker upp ibland, tillhör liksom livet för de flesta. Ymer 14 juni 2011 kl. 15.32 (CEST)

Det jag menar är i diskussionen där du säger att det uttalas [o:] och den oinloggade säger att det uttalas Å, där ni ju menar samma ljud (ljudvärde). Det verkar som om du letade fram NE-artikeln med uttalsanvisningen, men den uttalsanvisningen säger ju inte emot den oinloggades påstående, eftersom allmänspråkets "Åby" till fullo stämmer överens med IPA:s [o:'by]. Därför hade man kunnat källbelägga "uttal: Åby" med NE:s [o:'by] och sedan låtit saken bero. Det jag menar med den andra meningen du citerar är att det inte framgår för den som inte känner till IPA att det är det fonetiska [o:] som avses; man skulle kunna missta sig och tro att det skulle uttalas [u:'by]. /jssfrk (d|b) 14 juni 2011 kl. 15.44 (CEST)

I de allra flesta fall stödjer jag helhjärtat användandet av IPA, eftersom det är mer exakt, påverkas mindre av dialekt, och föreligger mindre risk för felaktigheter vid översättningar. Men i de flesta fall där jag behöver ta ställning till frågan rör det sig om artiklar om språk. Att danskans aa här bör tolkas som å tror jag att vi enklare beskriver genom å än o:. /Julle 14 juni 2011 kl. 13.38 (CEST)

Men jag vill betona att det är ganska sällan jag tycker att det är så här enkelt och smärtfritt att beskriva uttal utan IPA. Att använda IPA är en bra grundregel, så länge som vi är flexibla nog att frångå den när det faktiskt inte tjänar något syfte. Det skall vara hjälpsamt, annars har det inte mycket i artikeln att göra. /Julle 14 juni 2011 kl. 13.43 (CEST)

Inom Projekt Runeberg har jag scannat några gamla ordböcker och få saker framstår så löjliga i historiens ljus som hemmasnickrade fonetiska notationer. Jag tycker vi kan hålla oss till IPA, för dem som behärskar det (eller vill lära sig), och till ljudinspelningar för vanligt folk. Det kan krävas en bra mikrofon och ett tydligt uttal för att göra bra inspelningar. Men om vi sammanställer en önskelista, så kan ju någon med rätt utrustning spela in hundratals ord på en kväll. --LA2 14 juni 2011 kl. 14.44 (CEST)

När jag surfar runt på Wikipedia så brukar ibland plocka bort hemmasnickrade lösningar och ersätta dem med IPA. I synnerhet vid återgivandet av andra språk så upplever jag dem som inexakta, alltför godtyckliga och rent av missvisande. Vad gäller just svenska så kan jag dock se hur bokstäverna å, o och u kan vålla problem för många. Svenska Wiktionary har redan ett system i bruk som baseras på svensk ortografi. Kan det vara något för Wikipedia att anamma? —Tasnu Arakun 16 juni 2011 kl. 14.24 (CEST)

Notera f.ö. att NE inte har IPA på riktigt. NE skriver "[o:´by]" med en akut efter den betonade stavelsen. I IPA är betoningstecken (som är rakt) före betonad stavelse. /Fenix 20 juni 2011 kl. 23.28 (CEST)

Sammanblandning av huvudartiklar och fördjupningsartiklar

Ett bra sätt organisera en grupp artiklar om samma ämne är content forking (innehållsförgrening) och summary style. (Finns det något bra svenskt uttryck? Summarisk har så negativ klang. Översiktsartikelstruktur?) Man har alltså en översiktlig huvudartikel bestående av korta avsnitt, som var och en utgör sammanfattning av fördjupningsartiklar. Varje avsnitt inleds med mallen {{fördjupning2}} eller möjligen {{fördjupning}}. Fördjupningsartiklarna har ofta längre och mer preciserade namn, som kan ha karaktär av en avsnittrubrik snarare än ett väldefinerat uppslagsord. En fördjupningsartikel inleds med mallen {{huvudartikel}} överst i artikeln. Den senare mallen ska således normalt inte inleda ett avsnitt, som jag uppfattar det. Åtminstone om vi ska följa arbetssättet på andra språkversioner.

Problemet är att oerhört många avsnitt i svwp:s översiktsartiklar inleds med {{huvudartikel}} när man egentligen menar {{fördjupning2}} . Det gäller flera hundra, kanske flera tusen artiklar. Mange01 16 juni 2011 kl. 14.15 (CEST)

Behövs verkligen {{fördjupning2}}/{{fördjupning}} , jag tycker det räcker med {{huvudartikel}}. Har faktiskt inte sett {{fördjupning2}}/{{fördjupning}} tidigare, de används bara i några få artiklar, så jag tycker att man kan fasa ut dem och ersätta med {{huvudartikel}}. Den översiktliga artikeln är inte huvudartikel, utan det är huvudartikeln (med det namn som ofta bara är en rubrik i den översiktliga artikeln). T.ex är Stockholms historia huvudartikeln, den huvudsakliga artikeln, om just Stockholms historia och det länkas till den från artikeln Stockholm. /Elinnea 16 juni 2011 kl. 14.31 (CEST)

"Summary" skulle jag översätta med "sammanfattning".//Hannibal 16 juni 2011 kl. 15.16 (CEST)

Jag håller med Elinnea. Det fungerar bra som gör. De båda andra mallarna kan omdirigeras.

Så huvudartikelmallen ska användas åt båda håll - både när sammanfattningsartiklen pekar på fördjupningen och tvärtom? Det känns orimligt. Men ett kompromissförslag är att:

• Slå ihop fördjupnings- och huvudartikelmallarna, precis som Elinnea säger.
• Visa texten "Fördjupningsartikel:" Istället för "Huvudartikel", så att alla fattar - även jag. :)
• Skapa en mall som heter {{översiktsartikel}} eller {{sammanfattningsartikel}}. Det är ju inte så ofta vi har lagt in huvudartikelmallen överst i fördjupningsartikeln, oftast pekar vi bara åt andra hållet, så det blir nog inte så mycket jobb att byta ut huvudartikelmallen mot den nya mallen på lämpliga ställen.
• I vissa fall kan man istället byta ut huvudartikelmallen mot {{olika betydelser}} för att peka på översiktsartikeln. Mange01 16 juni 2011 kl. 19.29 (CEST)

Nja det går väl inte. Mall huvudartikel ligger i alla, nästan alla, kategorier och det skulle se lustigt ut om det stod i kategorin Detta avsnitt är en sammanfattning av. --NERIUM 16 juni 2011 kl. 20.56 (CEST)

Det är väl snarare så att det (bara?) är i kategorierna som {{Huvudartikel}} har sitt berättigande. När man från en artikel hänvisar till en mer detaljerad artikel om ett visst ämne borde {{Fördjupning}} och {{Fördjupning2}} användes i stället. Jag har använt {{Huvudartikel}} för det ändamålet bara för att jag inte visste att de andra mallarna fanns. Jag är nog inte ensam om det heller. /Esquilo 16 juni 2011 kl. 21.55 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Varför byta ut {{fördjupning}} och {{fördjupning2}}? Jag tycker de fungerar alldeles utmärkt, och i fallet {{fördjupning}} tycker jag dessutom det är bra att den visar att texten (kanske) bygger på en annan artikels text (som kan ha andra författare). Niklas R (D^#) 16 juni 2011 kl. 22.04 (CEST)

Jag böjer mig! Men då bör arbetet igångsättas att byta ut mallen "huvudartikel" i de sammanhang där den inte hör hemma. Fernbom2 17 juni 2011 kl. 08.14 (CEST)

Jag tycker mallen Fördjupning är underlig eftersom det inte finns några fördjupningar utan alla artiklar står för sig själva d.v.s. de är en huvudartikel som informationen är hämtad ifrån så det kan i alla fall inte vara fel att använda mall huvudartikel. --NERIUM 17 juni 2011 kl. 09.54 (CEST)

Precis, alla artiklar är väl "huvudartiklar" om sitt eget ämne? /FredrikT 17 juni 2011 kl. 10.08 (CEST)

Alla artiklar är inte huvudartiklar lika lite som alla dörrar är huvudingångar. En del artiklar behandlar ett väldigt smalt ämne, andra är mer översiktliga. Från artiklar av den sistnämnda sorten kan man lämpligen använda {{Fördjupning}} till artiklar i den förstnämnda. Vanligtvis gör man inte tvärt om, därför tycker jag att {{Huvudartikel}} är ganska onödig utom i just kategorier. /Esquilo 17 juni 2011 kl. 10.23 (CEST)

Uppenbarligen menar ni olika saker med begreppet huvudartikel. Försök komma fram till vad olika personer avser först innan malldokumentationen ändras. Palmerston 17 juni 2011 kl. 10.16 (CEST)

Instämmer med Nerium och Fredrik T. Tycker dessutom att fördjupningsmallen är ganska obegriplig: "Detta avsnitt är en sammanfattning av X" om man menar "Detta avsnitt är en sammanfattning av artikeln X" bör det framgå. Tycker att {{huvudartikel}} är bra, tydlig och begriplig och bör inte tas bort. Som Palmerston skriver så känns det som vissa försöker ändra betydelsen av "Huvudartikel" till nåt annat än vad det varit hittills. /Elinnea 17 juni 2011 kl. 10.18 (CEST)

Jag håller inte med om att {{Huvudartikel}} är tydlig. Det är därför som den används till olika saker. För vad är en "Huvudartikel"? Jag vet vad jag menar med det ordet, och det är inte samma sak som fördjupningsartikel. /Esquilo 17 juni 2011 kl. 10.29 (CEST)

{{Huvudartikel}} var väl redan från början tänkt som en kategorimall? På vilket sätt är den båttre att använda i artiklar än {{fördjupning}} och {{fördjupning2}}? Vad är det som gör de två fördjupningsmallarna sämre? Uppenbarligen är det lätt för oss att missförstå (oavsett vem som missförstått) vad "huvudartikel" betyder när det står i en artikel, tänk på hur mycket mer förvirrande det blir för våra läsare. De flesta vet däremot vad en sammanfattning eller en fördjupning är för något. Niklas R (D^#) 17 juni 2011 kl. 10.39 (CEST)

Det är möjligt den först var tänkt att motsvara en:Template:Cat more, men nu används den till stor del som motsvarighet till en:Template:Main. Ḇọⅳⅰḙ 17 juni 2011 kl. 10.49 (CEST)

Vore det inte rimligt enkelt att med bot byta ut alla {{huvudartikel}} i artikelnamnrymden mot någon av fördjupningsmallarna, möjligtvis med några av de förändringar som föreslagits här? Sedan kan vi ändra i {{huvudartikel}} så att det står någonting i stil med "Huvudartikeln för den här kategorin är X, där kan du hitta en översikt av ämnet." Niklas R (D^#) 17 juni 2011 kl. 11.18 (CEST)

Det går att anpassa meddelandet i mallen efter vilken namnrymd den ligger, vore inte det smidigare? -- Lavallen 17 juni 2011 kl. 20.19 (CEST)

Smart, det var en bra idé! (men hur gör man?)Niklas R (D^#) 18 juni 2011 kl. 19.07 (CEST)

Varför krångla till det? Övergåtill fördjupning i artiklar låter utmärkt (jag har redan börjat maunellt). Vad gäller meddelandet i kategorier är det snyggt som det ser ut idag. Det behöver inte göras om till en mening. Fernbom2 21 juni 2011 kl. 00.06 (CEST)

Enda anledningen att skriva om till en mening vore väl att det ser underligt ut med den formuleringen i en artikel, vilket kunde avskräcka från användandet av mallen i artiklar. Möjligtvis är det att slänga ut badvattnet med barnet. Niklas R (D^#) 21 juni 2011 kl. 00.23 (CEST)

Jag måste nog erkänna att jag oftast använt :Huvudartikel: [[Artikel]] istället för en mall. Jag vet inte om jag borde skämmas, så jag gör inte det, men då är ni uppmärksamma på att det inte räcker att ändra mallen om det skulle behövas. Syftet med {{huvudartikel}} (eller motsvarande text) har varit att visa att det finns en artikel om något som behandlas lite grann i ett stycke om något annat. Inte nödvändigtvis sammanfattande, det kan ta upp en liten aspekt där artikelämnena sammanfaller, och ibland mer detaljerat än huvud-/fördjupningsartikeln (varför begreppet "fördjupning" kan bli missvisande). Jag ställer mig neutral i sakfrågan dock, och jag visste inte att mallarna fördjupning och fördjupning2 fanns (och om det inte är en fördjupning kanske man fortsatt ska ha olika mallar?). Vivo 18 juni 2011 kl. 22.00 (CEST)

Man bör inte använda Mall:Huvudartikel (eller någon liknande mall) i ett stycke om något annat som bara behandlar huvudartikelns ämne lite grann. En artikel Xby station kan vara huvudartikel för ett stycke ==Xby station==, men inte för stycket ==Transport i Xby== som bara behandlar stationen lite grann ska. För ämnen som bara behandlas lite grann i kan styckets brödtext hellre skrivas så att det fungerar med en vanlig länk. 90.229.129.137 18 juni 2011 kl. 22.28 (CEST)

400 000

Strax före klockan 18.00 passerade svenska wikipedia 400 000 artiklar! Imperto 19 juni 2011 kl. 18.02 (CEST)

‎Venusfiguriner från Balzi Rossi av Användare:Boberger om jag förstår det rätt.--Ankara 19 juni 2011 kl. 18.11 (CEST)

Grattis svenska Wikipedia! --Historien 19 juni 2011 kl. 18.17 (CEST)

Vilken tur att jag räknade mig fram till samma artikel i pressmeddelandet... /Haxpett 19 juni 2011 kl. 20.31 (CEST)

Grattis till oss. Och snart passerar vi också 15 miljoner redigeringar. Dessutom går vi upp något när det gäller artikelstorlek i listan över språkversioner av Wikipedia.//Hannibal 19 juni 2011 kl. 20.53 (CEST)

Bravo! Och dessutom är det tre artiklar kvar till 500 rekommenderade artiklar. Mange01 19 juni 2011 kl. 22.29 (CEST)

Det finns ju en hel del kandidater som väntar på rekommendation, behövs bara någon som tittar på dem, utför eventuell finslipning och markerar med rätt mall. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 19 juni 2011 kl. 23.10 (CEST)

Törs man flytta artikeln ifråga till "Venusfigurinerna från Balzi Rossi? Borde det inte vara bestämd form? Bäst att söka konsensus... Fin artikel dock och roligt att just den blev milstolpen. Luttrad 20 juni 2011 kl. 00.01 (CEST)

Skall nog inte vara något problem. När tror ni artikel 500 000 kommer? J 1982 20 juni 2011 kl. 00.03 (CEST)

17 oktober 2014. Angående bestämd form på Venusfigurinerna, så tänkte jag detsamma. Det handlar ju om just de här figurinerna, alltså bestämd form. -Laxskinn 20 juni 2011 kl. 00.57 (CEST)

Bara som en liten parentes: jag fick det till 52 artiklar som postades under fyra minuter fram till 400 000 passerades. Alltså ungefär vad som vanligtvis produceras under 12 timmar :P -Laxskinn 20 juni 2011 kl. 01.01 (CEST)

Två intressanta aspekter: 1) Artikeln handlar om ett seriöst ämne, som inte avhandlas på andra språk av Wikipedia och där vi ännu saknar bilder av föremålen. Några språk har en artikel om grottorna (tyska Balzi Rossi), men ingenstans finns fria bilder på just de här venusfigurinerna. Det är ett tecken på att vi har många ämnen kvar att skriva om. 2) Vi har nått 400.000 artiklar och är fortfarande större än än kinesiska Wikipedia (360.000 artiklar). Att vi även ska hinna före kineserna till 500.000 är väl mindre troligt. --LA2 20 juni 2011 kl. 05.08 (CEST)

Missade alltihop... Nåja, jag får sikta in på på artikel 500 000 istället... Grattis Wikipedia och Boberger! Bra jobbat! / Elinnea 20 juni 2011 kl. 09.37 (CEST)

Jag hoppas att kineserna kommer före oss, för gör de det beror det förmodligen på att den kinesiska internetcensuren har lättat, och för en sådan god sak kan man väl stå ut med att vi åker ner från 11:e till 12:e plats... Tuffar vi på med ca 3000 artiklar per månad tar det sådär 33 månader till 500 000, vilket skulle medföra mars 2014. Eftersom den långsiktiga trenden är att takten minskar något, har jag gissat på 33-36 månader, d.v.s. mars-juni 2014. Om vi inte ligger ganska nära 419 000 artiklar vid årsskiftet 2011/2012 finns det dock anledning att revidera prognosen. Tomas e 20 juni 2011 kl. 12.53 (CEST)

Är det inte så att den kinesiska språkversionen primärt redigeras från Taiwan? Det sätter i så fall storleken något mer i proportion. /FredrikT 20 juni 2011 kl. 13.18 (CEST)

Hurra for storebror Svenska! Norske kolleger gratulerer med en fantastisk milestone. Vennlig hilsen, Bjoertvedt 20 juni 2011 kl. 21.18 (CEST)

Grattis--Ezzex 21 juni 2011 kl. 04.56 (CEST)

Rasifiering

Jag är rädd för att jag varit med och skrivit Wikipedias sämsta artikel, rasifiering. Jag försökte följa en artikelmall kring hur andra artiklar om teoretiska begrepp har skrivits men jag har onekligen misslyckats något ofantligt. Artikeln har just nu 4 mallar och jag undrar därför om någon här ute kan hjälpa till med att fixa upp den. Jag är fullt medveten om att Wikipedia är ett samarbetsprojekt och därför ber jag om hjälp från gemenskapen. --Historien 20 juni 2011 kl. 21.52 (CEST)

Jag tog en snabb titt på artikeln, är inte det är vad som annars brukar kallas etnifiering? Med tanke på att begreppet ras knappast används längre känns ifrån min synvinkel ganska olämpligt, speciellt som man även då man använder det bara talar om tre mänskliga "raser".--FBQ 20 juni 2011 kl. 23.30 (CEST)

Bra fråga! Etnifiering används av vissa som en synonym (men det är enligt vissa delvis särskilt) - men det etablerade begreppet förefaller enligt forskningsläget vara rasifiering. Det har, som vi diskuterat tidigare här, att göra med det problematiska översättningen race -> ras. Rasifiering ger ung. dubbelt så många sökträffar med en litteratursök som etnifiering. Tack för att du nämnde det dock, då det bör föras in som en synonym. --Historien 20 juni 2011 kl. 23.37 (CEST)

Jag tror inte du har skrivit en av svwp:s sämsta artiklar, däremot har den blivit hårdare granskad, något vi bör eftersträva att fler artiklar blir. Jag tror att artikeln kommer att tjäna på det i längden. Varje (motiverad) åtgärdsmall i varje artikel är egentligen en liten seger för wikipedia – de betyder att någon har läst artikeln, sett ett problem och tagit sig tid att formulera det samt försökt påkalla uppmärksamhet från fler skribenter. Varje (rättmätigt) borttagen åtgärdsmall är förstås en desto större seger. Niklas R (D^#) 20 juni 2011 kl. 23.54 (CEST)

Att malla etablerade syndare

Jag kan rapportera att boten nu har rapporterat sin tredje "felsubstade mall", detta efter tre veckor och 160000 sidversioner. (Vilket är i nivå med vad jag hade väntat.) Det här är alltså inget stort problem för Wikipedia i stort, men kan bli mycket struligt i enskilda artiklar. Jag är dock förvånad att de mest erfarna Wikipedianerna har klarat sig från att felsubsta. (Min erfarenhet har annars sagt mig att de är "värst".) Kanske har disken för en månad sedan skrämt dem från att skriva in det lilla ordet "subst:" en gång för mycket? -- Lavallen 21 juni 2011 kl. 08.22 (CEST)

Nytt namn på Kategori:Snabba raderingar

Idag har jag varit djärv och bytt namn på Kategori:Snabba raderingar till Kategori:Snabbraderingar då det är betydligt bättre svenska och hur vi själva i praktiken brukar beteckna sådana raderingar. Jag har uppdaterat länkarna från de allmänna sidorna (främst Wikipedianamnrymden) men inte länkarna från användarnamnrymden. Om en stund tänkte jag radera den gamla kategorin - naturligtvis med hänvisning till nya namnet - och uppdatera språklänkarna, men ville annonsera här först om mitt tilltag. --MagnusA 21 juni 2011 kl. 15.11 (CEST)

Ett gott initiativ jag inte finner någon anledning att kritisera. Calandrella 21 juni 2011 kl. 20.23 (CEST)

Att skriva om en bok

Jag har kikat på artikelmallar för att skriva om en bok. Jag vill bara undvika att göra fel. När handlingen ska beskrivas: kan man som skribent göra det efter att själv ha läst boken eller ska handlingen också källbeläggas från någon utomstående?? Har ni andra tips? B.Odins 21 juni 2011 kl. 10.24 (CEST)

Jag har kanske en liberalare syn här än andra, men min uppfattning är att ett rent faktamässigt referat bör man själv kunna skriva med originaltexten som källa utan att det räknas som "egen forskning". Tolkningar och analyser av texten bör man däremot basera på vad andra skrivit om den. /FredrikT 21 juni 2011 kl. 10.43 (CEST)

Okej, ja det var så jag uppfattade det hela. Får se om det dyker upp fler svar så jag kan känna mig säker. :) B.Odins 21 juni 2011 kl. 10.46 (CEST)

Jag instämmer med FredrikT med mindre reservationer. Allt annat vore absurt, enligt min mening! Fernbom2 21 juni 2011 kl. 12.30 (CEST)

Jag skulle tro att nästan alla referat av handlingar i böcker, filmer, spel och liknande är skrivna utifrån att artikelförfattaren själv tagit del av innehållet - och jag tycker att vi där inte heller behöver några andrahandskällor, eftersom boken/filmen/spelet i sig är en källa. Jag instämmer med FredrikT även om tolkningar - sådana bör man inte utföra själv, eftersom det då blir betydligt mer av originalforskning. Metainformation som boken i sig inte fungerar som källa för - till exempel vilket mottagande boken fått (även om omdömen ofta nämns på exempelvis en boks omslag är urvalet av omdömen knappast oberoende), betydelsen för litteraturen i ett större perspektiv och liknande - behöver man dock naturligtvis ha andra källor för. Men kom framförallt ihåg: det här är en wiki, var djärv! Calandrella 21 juni 2011 kl. 12.32 (CEST)

Mitt inägg skulle kunna tolkas som att jag har "mindre reservationer" mot vad FredrikT skriver. Det är rent av den naturligaste läsningen! Men vad jag menar är att jag inte tvekar om att hävda att det användaren säger är det riktiga. Det var ett "men" som föll bort, även om det inte hade räckt för att göra det hela entydigt. Fernbom2 21 juni 2011 kl. 12.58 (CEST)

Som Calandrella.--LittleGun 21 juni 2011 kl. 13.00 (CEST)

Jag håller med ovanstående och vill tillägga en punkt: Ta med hela handlingen. Alltför många bokartiklar är skrivna som baksidestexter, alltså bara en kort beskrivning av början av bokensom är tänkt att locka till vidare läsning. (I vissa fall är de kopierade baksidestexter, men det är ett annat problem.) Det här är en encyklopedi och artiklarna ska innehålla all relevant information. Handlingen, inklusive upplösningen, är definitivt relevant. Den som inte vill veta om det var butlern som var mördaren får låta bli att läsa om handlingen.Sjö 21 juni 2011 kl. 13.10 (CEST)

Bra sagt, Sjö. Jag har ofta stört mig på detta, och själv rättat till några sådana fall innan jag skaffade kontot. Många handlingar här tar, som du sa, endast upp början samt slutar med en cliffhanger. Men vårat mission är inte främst att locka fler att läsa boken utan att sakligt berätta om den. I övrigt håller jag med andra här att vi själva kan skriva en sammanfattning, som läsare förstår man ju att verket självt är en referens för handlingen. Om det är en komplicerad handling som kan ha flera olika tolkningar så kan det dock vara bra att kolla vad andra källor har sagt och referera till dem. Iusethis 21 juni 2011 kl. 16.34 (CEST)

Jag tycker att det ofta står väldigt mycket mellan raderna i en bok. Att Narnia-serien är kristen, att Emil i Lönneberga inte är en odåga o.s.v. (och vuxenböcker är värre). Utan att ta upp sådana aspekter blir också beskrivningen av handlingen bristfällig, men där ingår en hel del tolkningar som man inte utan vidare kan göra själv. Att skriva en bokartikel utan andra källor än boken är alltså inte att rekommendera (men med bakgrund i en djupare analys kan handlingen beskrivas utgående från boken).

Och man behöver ju inte redogöra för handlingen i detalj, inte heller för upplösningen. Fastän det känns lockande för den som just läst boken bör man överväga om mördarens identitet, vem som överlevde eller liknande tillför artikeln något av värde. Ibland är det väsentligt för beskrivningen, ibland inte.

--LPfi 21 juni 2011 kl. 17.46 (CEST)

En artikel med endast boken som källa blir alltid något av en stubb - en artikel som behöver kompletteras. Samtidigt vill jag understryka att vi inte har några färdiga artiklar, lika litet som det finns definitiva biografier. Inget ämne har fått sin slutgiltiga och helt uttömmande behandling, varken här eller någon annanstans. Fernbom2 21 juni 2011 kl. 17.50 (CEST)

Det fanns en jättebra varning som hette "spoiler" att lägga dit. Den är tyvärr borta nu, efter raderingsdiskussion. Den var ju jättebra om man kanske kommit dit av misstag (eller sökt på slumpartikel och inte hann reagera, då varnade den "-Stick om du inte vill veta vem mördaren är"). J 1982 21 juni 2011 kl. 19.10 (CEST)

Vilka seriösa uppslagsverk spoilervarnar sina artiklar? /jssfrk (d|b) 21 juni 2011 kl. 21.35 (CEST)

Vilka seriösa uppslagsverk innehåller en utförlig beskrivning av handlingen i enskilda böcker? Min avsikt med frågan är inte att vi skall upphöra med att tillhandahålla detta, endast att ifråggasätta om det finns så mycket att jämföra med. Jag har inte sett diskussionen som föregick att varningen försvann. Den var en utmärkt service åt läsarna. Fernbom2 21 juni 2011 kl. 21.38 (CEST)

SFFR-diskussionen som föregick att varningen försvann. --MagnusA 22 juni 2011 kl. 09.14 (CEST)

Jag tycker inte att Wikipediaartiklar ska innehålla utförliga beskrivningar av handlingen i en bok. Wikipedia är inte en sida för bokreferat, det är ett uppslagsverk. Vi ska skriva om bokens tillkomst, mottagande och kulturella inverkan. När man skriver om speciellt den kulturella inverkan kommer man in på vad boken handlar om. Man bör beskriva handlingen i sådana termer att man kan förstå det som står i artikeln i övrigt. Det är just därför som det ofta är en dålig idé att bara basera bokartiklar på själva boken. Jag anser att man bör undvika att skriva bokartiklar, om man vet med sig att man inte tänker skriva om något annat än när den släpptes, vem som skrev den och dess handling. De två första punkterna framgår av författarens artikel, den tredje är inte Wikipedias sak att förmedla. /Grillo 21 juni 2011 kl. 21.41 (CEST)

Då kan jag lika gärna säg att Wikipedia inte är en bokrecensions-tidning. Vi skall inte jämföra oss med andra uppslagsverk, som på grund av platsbrist inte haft möjligheten. Att vi innehåller en sak säger inte att vi inte också kan innehålla något annat. J 1982 21 juni 2011 kl. 22.25 (CEST)

(Avidenterar) I den här diskussionen vill jag också passa på att flika in att det är relativt lätt trots allt att skriva om enskilda böcker. Betydligt svårare är att skriva om mer allmänna saker, såsom om vad litteratur, bok, hårdkokt, flickbok, mm, är. Jag slår gärna ett slag för att fler lägger sig i de artiklarna, inte för att de är lättare, utan för att de är svårare...//Hannibal 21 juni 2011 kl. 22.33 (CEST)

Nej J 1982, Wikipedia är inte en sida för bokrescensioner. Det var ju hela min poäng... Wikipedia är ett uppslagsverk. Vi har inte platsbrist men det betyder inte heller att vi ska gå ifrån tanken att skriva ett uppslagsverk. Artiklar i ett uppslagsverk ska skrivas på ett speciellt sätt. Vill man skriva artiklar på något sätt som de övriga användarna inte vill, får man göra det någon annanstans. Det är inget som platta uttalanden om "jag är inklusionist" kan komma ifrån. Ja, jag har noterat att flera ovan stödjer att skriva längre handlingsavsnitt. Jag håller inte med dem. Jag förklarar varför ovan. Kan man inte läsa mina inlägg och försöka sig på att förstå dem, behöver man inte svara alls. /Grillo 21 juni 2011 kl. 23.04 (CEST)

Vad intressant det blev. Jag frågade ju främst om handlingsavsnittet krävde källhänvisning och det har jag fått svar på. Alla andra tips är också bra att ha med. B.Odins 22 juni 2011 kl. 09.21 (CEST)

Wikipedia är en wikipedia och så mycket bättre och kan innehålla så otroligt mycket mer information än pappersuppslagsverk. --NERIUM 22 juni 2011 kl. 09.29 (CEST)

Det är ju också så att man mycket väl kan finna handlingsreferat även i tryckta uppslagsverk, men då är det ofta i olika typer av specialiserade "ämnesuppslagsverk"; i ett operalexiokon har man t ex nästan alltid med respektive operas synopsis. /FredrikT 22 juni 2011 kl. 10.08 (CEST)

Wikipedia skall skrivas neutralt. Det betyder inte handlingen i en bok inte kan stå med. Handlingen är bland det viktigaste för en bok. J 1982 22 juni 2011 kl. 14.20 (CEST)

Elin Wägner bildspökeri

Hej! Jag gick in på artikel Elin Wägner och hos mig ser första bilden helt enorm ut. Är det fel hos mig eller är det något spök med bilden i själva artikeln? B.Odins 22 juni 2011 kl. 09.58 (CEST)

Fixat. Det var mallen som spökade. --NERIUM 22 juni 2011 kl. 10.03 (CEST)

Oj. Jag har mycket att lära. Såg att det var liknande problem i artikel Margaret Atwood. B.Odins 22 juni 2011 kl. 10.04 (CEST)

I sammanhanget kan även tipsas om frågesidan Wikipedia:Wikipediafrågor. --MagnusA 22 juni 2011 kl. 10.07 (CEST)

Fixade bildstorleken i artikeln Margaret Atwood. Det är bara att lägga till "200 px" vid bildstorlek. / Elinnea 22 juni 2011 kl. 10.09 (CEST)

Tack till er alla. 200 px var ju lätt, det borde jag ju komma ihåg om jag möter detta någon mer gång. B.Odins 22 juni 2011 kl. 10.11 (CEST)

Händer något som detta kan det vara någon som meckat med mallen vilket det är i det här fallet. Civilspanaren har just konverterat mallen vilket gör att det blivit fel i många artiklar. Hittade t.ex. Barbro Lindgren. Är det någon som kan fixa mallens så den inte är känslig för avsaknaden av bildstorlek? Annars blir det ett stort jobb att gå igemom alla som har mall författare och lägga till bildstorlek. (Får påpeka att Civilspanaren gör ett storartat jobb med mallkonverteringen.) --NERIUM 22 juni 2011 kl. 10.34 (CEST)

Samma sak med belgiska flaggor för Flandern och Vallonien när man skall lägga dit listplaceringar om en låt. J 1982 22 juni 2011 kl. 14.18 (CEST)

Kollade igenom Den här listan och hittade några till. Är detta nåt som en bot skulle kunna kolla igenom, det är lite segt att kolla igenom hela den där listan manuellt. / Elinnea 22 juni 2011 kl. 14.34 (CEST)

Jag tycker det ser ut som det är default bildstorlek är 220px och nu har jag för säkerhets skulle lagt in en default bildtext (" ") om det kan strula till det. -- Lavallen 22 juni 2011 kl. 14.40 (CEST) (Jag tror inte en bot enkelt ser sådant.)

Ändrade till 200 px, som det står under Parametrar, det är tillräckligt stort för dessa bilder som ofta är porträttbilder "på högkant" (dvs inte så breda men desto högre). Är det några fler faktamallar som råkat ut för detta?/ Elinnea 22 juni 2011 kl. 14.50 (CEST)

Bra att det äntligen är fixat! Jag kommenterade det på artikelns diskussionssida i lördags efter att förgäves ha försökt räkna ut hur det skulle rättas till. Fernbom2 22 juni 2011 kl. 18.30 (CEST)

Så där. — Ralphmeister ^[d] 22 juni 2011 kl. 19.00 (CEST)

Småorters namn och befolkningsstatistik

När jag tittade på småorterna i Sölvesborgs kommun upptäckte jag att de hade namngivits väldigt konstigt, med anledning av befolkningsstatistiken, ex Del av Sandbäck och del av Agerum. Det gör mig konfunderad. Först: Varför gör man statistik över en del av ett samhälle och sätter ihop det med ett annat, som upenbarligen även står ensamt i statistiken (Agerum). Kan wikipedia göra något åt det? är nästa fråga, och den sista: Hur skall man få statistik över enbart Sandbäck, så att det blir en egen artikel om det? (Vad är en småort för något, eftersom två byar med ca 2 km mellan räknas som ett samhäle...) Adville 22 juni 2011 kl. 21.11 (CEST)

För definition av småort se artikeln. Namnen på dem är "hittepå" av SCB utan kommunikation med Lantmäteriet eller Kommunen (vilket sker när det kommer till tätorter). Att delar av två byar kan utgöra en "småort" beror just på definitionen som ibland ger krystade resultat. (Och den definitionen kommer troligen att ändras lite, eftersom definitionen för tätort ändrats.) Wikipedia kan inte ändra på SCB's namngivning, men sådant som "norra delen", "del av" tycker åtminstone jag att vi kan försöka hitta andra lösningar på. Och nej, det finns vanligen ingen officiell statistik för delar av orter. Kommunerna har ibland data, men den följer inte nödvändigvis bygränserna de heller. -- Lavallen 22 juni 2011 kl. 21.19 (CEST)

Jag har påpekat detta tidigare och menar att småorter inte automatiskt bör ha egna artiklar här. De kan nämnas i artiklarna om de naturliga byarna. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 06.17 (CEST)

Byter vi bort SCB:s definitioner till egna definitioner på orter tappar vi information om storlek och invånarantal. --NERIUM 23 juni 2011 kl. 07.16 (CEST)

Skapar vi krystade sammanfogningar så vet vi snart inte vad vi har en artikel om, eller hur de ska uppdateras. Jag har tex inte för avsigt att lägga ngn tid på att uppdatera våra "listor över småorter", då jag inte ser ngt värde i dem. Samtidigt tycker jag inte det finns anledning att uppmuntra mass-skapande av artiklar om småorter. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 08.30 (CEST)

För några år sedan brottades jag med att automatiskt sätta storleken på alla orter baserat på SCBs siffror, men tyvärr så tolkar SCB verkligheten enligt egna definitioner (som Lavallen påpekar ovan) och denna syn på orter skiljer sig en del mot t ex Trafikverket. Och det är ju Trafikverkets skyltar som nog oftast definierar vår bild av vad en ort heter, var den är och dess utbredning. När SCB och Trafikverket tycker olika om en ort så ska vi inte välja SCB tycker jag. /Mikael Lindmark 23 juni 2011 kl. 09.03 (CEST)

Jag håller med om att statistiken i sig är viktig och då går det inte att vi går en annan väg än SCB, som Lavallen påpekar. Lindmark har även han rätt, att vi skall följa trafikverket, vilket gör att det kanske blir "halvdubbla" artiklar om vissa orter (men det är det ju redan om man tittar på exemplet Sölvesborg här ovanför, och Agerum som är rubriksord i två artiklar). Men ett masskapande av byar är inget nödvändigt. Bäst skulle det vara om SCB kunde följa den svenska normen, men det skulle väl bryta statistiken då. Adville 23 juni 2011 kl. 09.20 (CEST)

Inte trafikverket heller enligt min mening. De kan välja att sätta upp en skylt efter vad de tycker är mest trafiksäkert/praktiskt (som i fallet Polcirkeln tex). Jag har dessutom bott i ett område där vissa envist påstått att man bott i "stan" eftersom skylten som visat att man är på "landet" placerats ett par kilometer fel. Det kanske styr uppfattningen om var orter börjar och slutar i vissa fall, men det är en urusel måttstock. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 09.15 (CEST)

Orter med SCBdubbelnamn bör överarbetes, så det i den artikeln står B med dela av C är en av SCB definierad tätort som består av orterna B och del av orten C. Sedan bör det finnas artiklar om orterna B och C som säger C är en ort som ingår i den av SCB definierade tätorten B med del av C. Och min syn är att vi skall ha fullgoda artiklar om tätorter och därför göra denna sak med dessa (och ha automatuppdatering av invånarantal) etc. För småorter anser jag vi skall ha lägre ambitionsnivå att ange exakt och helt uppdaterade invånarantal (det blir så krångligt när de går under småortsantal etc). Och i konsekvens med detta passar inte uppslagsord för SCB namngivna småorter alls.Yger 23 juni 2011 kl. 09.18 (CEST)

Jag har nu också flyttat om småorterna i Sölvesborg enligt vad jag skriver ovan. Och fick då som "bonus" ordning på iw-länkarna, vilket ytterligare förstärker att denna överbearbetning är bra och nödvändig.Yger 23 juni 2011 kl. 09.50 (CEST)

Håller inte med alls. Vi skall ha lika hög ambitionsnivå för småorter som för allt annat och areal och invånarantal skall vara exakt. Det är mycket krångligare att inte följa standard t.ex.botar och iwlänkar. --NERIUM 23 juni 2011 kl. 11.04 (CEST)

Det finns mallar för att "automatiskt" uppdatera småorterna, det bygger på småortskoden, men är inte spritt lika väl i artiklarna som för tätorterna. Det knepiga är (precis som för tätorter) upplösningar och sammanslagningar. Tack och lov sker det bara vart femte år. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 11.12 (CEST)

Ja det var nog fel sätt att tänka/uttrycka mig. Det finns ju ingen anledning sänka någon ambitionsnivå eller ta bort någon artikel. Men jag ser det önskvärt att ha artikeln med "rent" namn som "huvudartikel" med geografi och historik och den med dubbelnamn enbart med SCBinfo och hänvisning till artiklar med "enkla" namn för substansinfo om orterna. Yger 23 juni 2011 kl. 11.44 (CEST)

Bra gjort, Yger, nu blir det tydligare att det inte är orten, utan SCB som man använder som källa till "orten". Då tycker jag att statistiken blir tydligare. Problemet med "enkla namn" osv som du skriver om är att de småorterna försvinner från mallen längst ner över vilka orter som finns i kommunen (eller går det att sätta till en rubrik till i den mallen som anger "byar", dvs platser som är för små eller intryckta i "andra orter" enligt SCB? exempelvis byarna Ebbalycke och Bjäraryd i Sölvesborg som definitivt har mer än 50 invånare sett ur geografiskt perspektiv-men inte enligt SCB) Adville 23 juni 2011 kl. 12.20 (CEST)

Jag tycker själv kommunmallen mer borde peka på orterna med rent namn och inte dessa SCB konstruktioner. Och kanske var det sådant jag tänkte på ovan. Att vi kanske kan vara lite friare i hur vi hanterar småorter än tätorter. Yger 23 juni 2011 kl. 12.38 (CEST)

{{Navbox kommun}} innehåller en rad för "övriga orter", men den används inte så ofta. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 12.55 (CEST)

Tack Lavallen, där lärde jag mig något nytt och fixade till det direkt. Hoppas det är ok som det ser ut nu. Adville 23 juni 2011 kl. 13.07 (CEST)

Jag tycker det är en ganska så dålig ide att göra en omgång orter till men finns källa till någon så är det ok men det är däremot inte ok att använda sig av SCB:s yta och antal invånare. --NERIUM 23 juni 2011 kl. 13.27 (CEST)

Det går ju inte att göra, Nerium, eftersom de uppgifterna inte finns-det skulle ju vara falska uppgifter då. De övriga orterna (byarna) finns redan som jag infogade. Glömde signatur, infogar i efterhand)Adville 23 juni 2011 kl. 17.00 (CEST)

En liten parentes i sammanhanget är väl att den myndighet som man ska luta sig mot avseende namngivning och gränsdragning mellan orter är väl Lantmäteriet. SCB och Trafikverket har sin egen "agenda" ;-) // Castrup 23 juni 2011 kl. 19.48 (CEST)

När det gäller tätorter, så konsulterar SCB Lantmäteriet och kommunen, dock inte för småorter vad jag kunnat se. Även för tätorter blir dock gränserna "onaturliga" i många fall. Sthlm's tätort sträcker sig ju tex över 10 kommuner.-- Lavallen 23 juni 2011 kl. 20.03 (CEST)

Ja, även tätorter är ju definitionsmässigt statistiska konstruktioner, men namnmässigt ligger de verkligheten närmare. I hur många av dessa kommuner man själv identifierar sig som stockholmare vet jag dock inte. I landsorten går de alla under den beteckningen. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 20.07 (CEST)

Ygers praxis kan jag helt ställa mig bakom. Det framgår ju tydligt att det handlar om statistiska konstruktioner, inte om orter som invånarna själva identifierar sig utifrån. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 20.00 (CEST)

Tätorterna, en sista frivillig!

Efter vad jag kan se så har nu alla nya svenska tätorter fått varsin artikel, med ett undantag: Björnänge, Åre kommun. Länken är blå, men det är just nu bara en omdirigering. En frivillig? -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 14.08 (CEST)

NERIUM han först! Tack! -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 14.32 (CEST)

Kategorin Kvinnor och Män

Vilken funktion fyller kategorierna Kvinnor och Män?

Det handlar bland annat om att kunna studera statistiken. Det är ett känt faktum att kvinnor är underrepresenterade, men på detta sätt finns det möjlighet att snabbt få en överblick. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 16.47 (CEST)

Främst för statistik. För att se hur "jämställt" Wikipedia är. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 16.45 (CEST)

Det lär ju ta ett tag (läs: hundratals år) innan wikipedia innehåller (nästan) lika många kvinnor som män, med tanke på alla historiska personer som skall matas in... Barton Fink

För mig finns det ett annat skäl. Det är numera många förnamn som jag inte har klart för mig om det rör sig om en man eller kvinna, för att inte tala om de som kan bäras av båda. Yger 23 juni 2011 kl. 17.12 (CEST)

Läs gärna Kategori:Personer efter kön för resonemanget i mer detalj. Det finns ingen ambition att göra Wikipedia till 50/50 könsfördelat. Det är inte möjligt eftersom världen inte är jämställd, speciellt inte i ett historiskt perspektiv. Nu kan vi dock se svart på vitt hur pass ojämställda vi är, och det är en del i den öppenhet som Wikipedia strävar efter att hålla. Fråga exempelvis NE hur deras könsfördelning är, troligtvis har de ingen aning. /Grillo 23 juni 2011 kl. 18.33 (CEST)

Jag instämmer med Grillo, men även med Yger. Vi har ingen anledning att hemlighålla så basal information. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 18.40 (CEST)

amerikansk: Sydamerika, Nordamerika eller USA?

Vad gäller här på wikipedia när det gäller ordet amerikansk? Skall man ta för givet att en film som är amerikansk kommer från USA, eller kan den lika gärna vara från Cuba (som också ligger i Amerika)? Om vi skall vara globala måste vi kanske förtydliga lite vad vi menar, eftersom ikonen för "amerikanska filmer" är USA:s flagga och även på andra sätt antyds det att amerika är USA (Varför inte kalla det "filmer från USA" istället). Det synsättet är inte riktigt bra, med tanke på att många Sydamerikaner inte ser med blida ögon på USA... Adville 22 juni 2011 kl. 23.14 (CEST)

Vanligtvis använder vi "amerikansk" om USA, men landet USA kallar vi just så och inte "Amerika" (om någon däremot använder "Amerikas förenta stater" är det OK, eftersom det säger vilket land det är). J 1982 22 juni 2011 kl. 23.16 (CEST)

Problemet är ju att det inte finns något svenskt ord för USA-amerikansk. Eftersom amerikansk är så väletablerat i språkbruket som "företeelse från USA" är det svårt att kalla det något annat än just det. Detta medför ju även omskrivningar som "i Nordamerika", "på de amerikanska kontinenterna" och dylikt, men det är inte ett WP-specifikt problem och jag tycker inte att vi ska gå i täten för en språkförändring. /jssfrk (d|b) 22 juni 2011 kl. 23.24 (CEST)

"Filmer från USA" var förresten ett rätt bra kategoriförslag, när jag tänker efter. Entydigt och inte krystat. /jssfrk (d|b) 22 juni 2011 kl. 23.25 (CEST)

För övrigt rekommenderar TT-språket att adjektivet "amerikansk" används om företeelser från USA. I många fall missförstås det nog inte, även om det inte är perfekt. Nåväl, språket är ju ingen planerad "skrivbordsprodukt". »Wolfgangus Mozart 22 juni 2011 kl. 23.59 (CEST)

Pratar man om en amerikansk person så pratar man om en person från USA. Annars hade man skrivit nordamerikansk eller sydamerikansk. Blåmes 23 juni 2011 kl. 00.42 (CEST)

Endast "amerikansk" betyder så gott som alltid "från USA". Att det skulle stå som ett samlingsbegrepp för båda kontinenterna är ytterligt sällsynt. Det finns ingen anledning att särbehandla: i sammahang där adjektiv används i övrigt går det bra med detta (det finns inget annat och det går normalt inte att missförstå). Fernbom2 23 juni 2011 kl. 06.13 (CEST)

För tydlighetens skull brukar jag skriva [[USA|amerika]]nsk, i alla fall i ingressen. /Esquilo 23 juni 2011 kl. 08.04 (CEST)

Gick igenom några hundratal länkar till grensidan amerikansk för ett par år sedan. Jag tror jag bara hittade ett enda fall, där det syftade på ngt annat än USA. Undantaget gällde en viss upptäcksresande. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 08.08 (CEST)

Jag tittade på TT-språket och förstår därför bättre varför det alltid används, även om de övriga ländernas invånare på kontinenterna kanske reagerar. (Själv tänkte jag aldrig på det innan jag träffade en latinamerikan) Jag undrar ändå om det i vissa fall inte går att skriva om språket till landsnamnet, som tex mitt exempel härovan "amerikanska filmer" blir "filmer från USA", på samma sätt som det redan nu finns en artikel som heter delstater i USA? Som exempel på en sida som inte bestämt sig helt om Amerika vill jag bara visa Amerikanska köket, som förgrenar sig till USA:s kök och Sydamerikanska köket medan det nordamerikanska köket lyser rött

Varför ska man i så fall glömma bort Centralamerika, Karibien och Kanada? :-) Tomas e 23 juni 2011 kl. 13.43 (CEST)

På svenska betyder "amerikan" en person från USA. Vad spansktalande tycker om det är ointressant. Skall vi skriva "från USA" bör vi även skriva "från Sverige", "från Norge", från Finland" et cetera (den modell som danska Wikipedia valt). Fernbom2 23 juni 2011 kl. 13.48 (CEST)

Vi behöver inte alltid vara konsekventa om vi vill undvika tvetydigheter. Själv gillar jag dock rent generellt varianter med preposition, och skulle gärna se att vi brukade dem mer. I synnerhet för länder vars nationalitetsadjektiv är relativt okända för gemene man. Ländernas namn brukar vara betydligt mer kända. Ḇọⅳⅰḙ 23 juni 2011 kl. 15.41 (CEST)

Någon egentlig tvetydighet handlar det inte om i detta fall. Jag kan inte heller förstå värför skulle avstå från att tala om "ivorianer". Fernbom2 23 juni 2011 kl. 19.29 (CEST)

I vissa fall handlar det om uppenbara tvetydigheter, t.ex. Kategori:Europeiska politiker vs Kategori:Amerikanska politiker eller dito författare. Jag kunde gott tänka mig att lägga en nyskapad Kategori:Guyanska författare under Kategori:Amerikanska författare utan att kolla desto mera än att kategorin existerar. --LPfi 23 juni 2011 kl. 21.19 (CEST)

Men då får den tas bort därifrån, likaväl som man kan stoppa "nordirländska fotbollsspelare" under "irländska fotbollsspelare". J 1982 23 juni 2011 kl. 21.24 (CEST)

Ja, men tvetydigheten är tydlig. I vissa mindre kategorier är det inte ens tydligt vad som avses då man tittar på kategorin, varvid man kan tro att Wikipedia inte behandlar en enda sydamerikan av kategorin ifråga.

Men att jag starkt ogillar den användningen av adjektivet beror främst på att användningen marginaliserar resten av Amerika. På samma sätt ogillar jag att Europa ibland används i en snävare bemärkelse. Och också om vi bör följa etablerat språkbruk kan vi undvika att stöda sådana drag i språket som vi uppfattar olyckliga. I det här fallet har vi dessutom möjlighet att föredra ett entydigt uttryck framom ett tvetydigt.

--LPfi 23 juni 2011 kl. 21.55 (CEST)

Det är vedertaget svensk språkbruk med mycket lång hävd (troligen upp emot två hundra år) att amerikansk i första hand syftar på företeelser som är förknippade med Amerikas Förenta Stater. Även ordet "Amerika" används oftast i den betydelsen, även om det numera anses föråldrat i skrift. Vad gäller uppdelningar efter världsdel har vi alltid "nordamerikanska" och "sydamerikanska", d v s efter de kontinenter vi numera räknar. Att "europeiska" används om Europeiska unionen och ingenting annat är inte allas väletablerat, utan det är ett oskick som insmugit sig de senaste årtiondena. Det skall givetvis bekämpas. Men i det förra fallet måste vi rätta oss efter språkbruket. Vi skall inte förändra världen, endast spegla den. Fernbom2 24 juni 2011 kl. 10.35 (CEST)

Om det är osäkert kan man skriva i kategorin vad som skall stoppas in där och inte. Menar du att Europa-europeisk ibland bara räknas som EU? Det gillar jag inte heller, för det är verkligen inte lika etablerat. J 1982 24 juni 2011 kl. 00.19 (CEST)

Jag hoppas verkligen det inte blir etablerat, men jag har mer än en gång stött på formuleringar à la "Finland anslöt sig till Europa" (där man utom EU avsåg att vi inte längre tillhörde en östlig intressesfär - där både Ryssland vs Europa och Finlands förmenta ställning får raggen att resa sig på mig). Vi har också "europeiska centralkbanken etc.", vilka visar att EU har lust att låtsas representera hela Europa. --LPfi 24 juni 2011 kl. 09.29 (CEST)

Jepp, Sverige (och Finland) anslöt sig till Europa när inlandsisen drog sig tillbaka, inte 1995. -- Lavallen 24 juni 2011 kl. 09.35 (CEST)

Som en gyllene medelväg, eftersom det inte bara handlar om de från Latinamerika, utan även tex Canada Grönland mm, Kan vi inte i rubriker och mallar använda prepositioner typ "bilar från USA" eller "filmer från Elfenbenskusten" men i artiklarna använda "amerikanska bilar" och "ivorianska filmer". Då har man preciserat vilken region man är i från början och inga missförstånd kan ske. Då blir det inte så krystat att man måste göra extrasidor som nu har ordnats i Amerikanska köket (olika betydelser) för att förtydliga vad som menas. Adville 24 juni 2011 kl. 10.27 (CEST)

Det hela är (som framgår av samtalet ovan) inget reellt problem. Jag motsätter mig därför bestämt särlösningar! Fernbom2 24 juni 2011 kl. 10.35 (CEST)

Möjligen kan man få intrycket att finlandssvenskan hanterar detta på annat sätt, med tanke på LPfi:s inlägg. Jag tror faktiskt inte att jag någonsin har hört ordet "amerikansk" användas om något som rör dubbelkontinenten. Antingen är det en geografisk eller en språklig uppdelning ("latinamerikansk" är ett självklart begrepp, men jag skulle aldrig lägga det som underkategori till något av de båda led som ingår i ordet). Fernbom2 24 juni 2011 kl. 10.41 (CEST)

Administratörskap

Tråd flyttad till Wikipediadiskussion:Ansökan om administrativ behörighet#Deltagande i diskussion om sitt eget val. -- Lavallen 24 juni 2011 kl. 17.15 (CEST)

Syntaxfel

Ny vecka, barna har sommarlov, de vuxna tar semester men felen på Wikipedia blir bara fler och fler. Nu denna vecka har vi en tävling som handlar om att åtgärda syntaxfelen. Välkomna. ( I skrivande stund så har vi 24297 artiklar med syntaxfel.) -Josve05a (d) 20 juni 2011 kl. 00.10 (CEST)

Men bäst av allt. Skolklottrarna tvingas ha sommarlov. Man får bara hoppas det finns roligare saker att göra då än förstöra Wikipedia. J 1982 20 juni 2011 kl. 00.12 (CEST)

Så länge det är fint väder så lungnar det sig nog. -Josve05a (d) 20 juni 2011 kl. 00.18 (CEST)

Jag har kollat igenom en del av problemrubrikerna på Checkwiki-verktyget, och det verkar som om det är något fel på räknaren. De flesta rubrikerna har siffror som är avsevärt högre än det faktiska antalet problem som verktyget hittar. Med andra ord, antalet 24297 är riktigt uppblåst. Baserat på vad jag har hittat så rör det sig möjligen om ett tusental fel - högst. Fortfarande mycket, men inte alls så allvarligt som Checkwiki får det att se ut. Antingen det, eller så kan jag säga att jag har åtgärdat drygt 20.000 fel och därmed vinner tävlingen... :-)//Hannibal 20 juni 2011 kl. 11.05 (CEST)

Jag har (tidigare) inte prickat av de jag åtgärdat med bot, och troligen är jag inte ensam om det eftersom inte alla går den här vägen för att hitta artiklarna. Jag antar att de försvinner nästa gång en dump kommer. Fixa fel på eswp räknas inte in i tävlingen tyvärr, det skulle vara så mycket lättare att vinna då med deras 500 000 fel ;) (varav ca 1200 artiklar åtgärdade i skrivandes stund av GameOnBot). Om vi återgår till frågan om antalet fel så fanns det nästan 7000 av typ 79 tidigare på svwp, så ett tusental totalt rör det sig inte om. GameOn 20 juni 2011 kl. 11.23 (CEST)

Ah, där ser man. Jag lurades av att det stod att det uppdaterades var 15 minut och att siffran (24297) var så exakt, men hade jag tänkt efter hade jag förstått att det hängde ihop med databasdumparna. Finns felen listade i typordning någonstans?//Hannibal 20 juni 2011 kl. 11.32 (CEST)

Vad det är som uppdateras var 15:e minut är nog sidorna där sammanställningarna görs tror jag. Detta är den enda listan med alla, men den är ju inte sorterad eller sorterbar dessvärre. Jag kanske (se min diskussionsida) fixar så att jag prickar av automatiskt med boten framöver, men det får bli en annan dag. GameOn 20 juni 2011 kl. 11.44 (CEST)

Den listan hittade jag. Frågan var bara av nyfikenhet. Nu har jag prickat av de minsta typerna i alla fall.//Hannibal 20 juni 2011 kl. 12.22 (CEST)

Siffrorna är nog trots allt uppblåsta. I kategorin "Bild utan beskrivning" finns över 10.000 artiklar men även artiklar i faktamallar där beskrivningen ligger utanför bildsyntaxen räknas med. 82.193.160.174 20 juni 2011 kl. 16.30 (CEST)

Kan du ge ett exempel på en artikel som har det problemet? Jag säger inte att du har fel, men det vore bra med ett konkret exempel att gå till utvecklaren med. GameOn 20 juni 2011 kl. 17.38 (CEST)

Kolla på tex Adler Trumpf eller Agnostic Front. Mason 20 juni 2011 kl. 21.45 (CEST)

Jag redigerade om {{Infobox Bil}} för att lösa problemet, jag vet dock inte var jag gjorde fel som gjorde att det blev en extra ram, koden kommer från {{Världsarv}} och om man jämför med ex. Höga kusten så blir det ingen extra ram där även om man ändrar koden i den artikeln så att fil: etc inte är med. Någon mallkunnig får gärna rätta till felet. GameOn 20 juni 2011 kl. 22.00 (CEST)

Och nu fungerar det som det ska, så vitt jag kan se har ingen annan redigerat de aktuella mallarna så det var troligen jobbkön som spökade igår kväll. GameOn 21 juni 2011 kl. 07.29 (CEST)

I exempelvis 1 500 meter herrar i olympiska sommarspelen 2008 är det medaljerna i tabellen som gör att artikeln ligger med i listan, trots att de inte skall ha någon bildtext vilket ju är lite snedvridet. Jopparn 25 juni 2011 kl. 01.46 (CEST)

En bildtext ska alltid anges, även om den inte syns direkt i artikeln. Den finns då till för de som inte visar bilder i sina webbläsare, till exempel synskadade. Ḇọⅳⅰḙ 25 juni 2011 kl. 08.41 (CEST)

Peronliga rättigheter

På den här sidan finns det en varningsruta. I den svenska språkversionen har det insmugit sig ett stavfel. Det står peronliga rättigheter i stället för personliga rättigheter. Hur gör man för att åtgärda det? Sidan verkar vara skrivskyddad. /Larske 25 juni 2011 kl. 16.33 (CEST)

Den svenska texten var öppen för redigering. -- Lavallen 25 juni 2011 kl. 16.40 (CEST)

Bra, tack! /Larske 25 juni 2011 kl. 16.48 (CEST)

Källor och externa länkar

Är det verkligen fel att lägga dit i externa länkar när de lästes? Jag fortsätter denna diskussionen här. J 1982 18 juni 2011 kl. 17.06 (CEST)

För bakgrund till frågeställningen, se diskussionen längst ner här. /-nothingman- 18 juni 2011 kl. 17.10 (CEST)

Ser inte riktigt vad problemet med det skulle vara. Det kan vara till god hjälp när det gäller att avgöra hur aktuell en länk kan vara. -- Lavallen 18 juni 2011 kl. 17.54 (CEST)

Ja, i praktiken fungerar ju externa länkar ofta även som källor. J 1982 18 juni 2011 kl. 18.04 (CEST)

Jag anser att det både vad gäller källor och externa länkar bör avgöras från fall till vad som är lämpligt, beroende på hur beständiga sidorna är som man hänvisar till. Fernbom2 18 juni 2011 kl. 18.08 (CEST)

Så länge det är tydligt om en länk har används som källa eller ej tycker jag det varken gör till eller ifrån. Därför tycker jag inte att webbref bör användas för externa länkar, om man vill ange hämtdatum kan det lätt göras på andra vis. Niklas R (D^#) 18 juni 2011 kl. 19.05 (CEST)

Nu är det väl inte meningen att vi ska använda "Externa länkar" för källor. Att det i WP's historia har skett och att det fortfarande händer ibland, är en annan sak. Det kan dock inte vara meningen att etablerade användare ska fortsätta med det? -- Lavallen 18 juni 2011 kl. 19.17 (CEST)

Precis. Luckrar vi upp gränsen mellan externa länkar och källor är det lätt att en artikel framstår som verifierad när den inte är det, vilket vore illa. Niklas R (D^#) 18 juni 2011 kl. 19.23 (CEST)

Men är det OK att ange en källa som är rätt, men inte den som ursprungligen användes (många av de artiklar jag syftar på skrevs innan vi var så noga med källor, och är förmodligen översatta från engelska). J 1982 18 juni 2011 kl. 19.55 (CEST)

Vad vem som helt gjorde för X antal år sedan har jag inga synpunkter på. Det jag har synpunkter på är hur vi gör idag och framåt. -- Lavallen 18 juni 2011 kl. 19.59 (CEST)

Om ett påstående i artikeln är ostyrkt och man hittar en god källa för det är det bara att lägga in den. Det viktiga är att det som står är styrkt, inte vilken källa ursprungsförfattaren använde (i de flesta fall måste man ändra något i texten för att få sådana formuleringar som den nya källan stöder).

Problematiken med externa länkar i gamla artiklar handlar alltså om att man ofta lade källan som extern länk, utan att visa att man använt den som källa. Om man vill källbelägga en gammal artikel kan det alltså löna sig att se efter vilka externa länkar som angivits. Men den som vet detta klarar antagligen också av att använda historiken, så jag tycker gott man kan ta bort döda eller mindre bra externa länkar utan att kolla huruvida de eventuellt stöder något.

--LPfi 18 juni 2011 kl. 21.19 (CEST)

Men om man ifrågasätter något och ingen källa finns är det väl ganska naturligt att först kolla externa länkar? Skillnaden mellan källor och externa länkar är egentligen inte så stor, men jag förstår att vi försöker skilja dem åt. Men eftersom RSSSF verkar så vara så bra kanske vi skall kalla sidan för källa? J 1982 18 juni 2011 kl. 22.40 (CEST)

Om den stödjer uppgifterna i artikeln är det väl bara att köra på. Niklas R (D^#)

Undrar däremot varför man skall skriva hämtdatum när man använder en tryckt bok som källa. De ändras ju inte. J 1982 19 juni 2011 kl. 00.47 (CEST)

Hämtdatum i det fallet applicerar nog bara på digitala upplagor som man anger med argumentet url. Däremot så har jag svårt att se skillnaden på datum och origdatum. /Esquilo 19 juni 2011 kl. 05.53 (CEST)

Jag tycker det är viktigt att skilja päronen från äpplena. Externa länkar ska vara för vidare information för den som vill veta mer om det aktuella ämnet. Källor inkluderar enbart (och har tidigare oftat inkluderat) verk som använts som referens för artikeln, även där noter (källhänvisningar) inte angetts. Har ett verk använts som referens ska det ange i Källor och är därmed överflödigt under Externa länkar. Daterar vi Externa länkar gör vi bara (som sagt ovan) att de framstår som Källor. Och visst finns det väl redan en bot som håller reda på om länkar under den rubriken är döda?--Mercurial 19 juni 2011 kl. 09.40 (CEST)

Ingen sådan bot kan vara fullkomlig, så det går inte att helt förlita sig på det. Den kan bara se om det finns ngt som (för ögonblicket) svarar i andra änden, inte om siten bytt ägare till exempel. -- Lavallen 19 juni 2011 kl. 09.43 (CEST)

(avindenterar)Jag försöker samtidigt som boten lägger in webbref mallar och titlar att markera länkar som döda, dessvärre blir det en del fel än så länge där boten felaktigt markerar fungerande länkar som döda vilket gör att jag går efter och kontrollerar alla sådana fall för hand. Jag har också kört boten på att dela upp rubrikerna "externa länkar och källor" eller vad det nu var jag hittade en hel del av tidigare, och då hamnade eventuella källlänkar som inte är noter under externa länkar - bättre att de felaktigt försvinner från källförteckningen än att en extern länk felaktigt ligger som källa. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi skiljer mellan externa länkar och källor, något jag tidigare tagit upp här på Bybrunnen. GameOn 21 juni 2011 kl. 07.47 (CEST)

Men att skriva hämtdatum på en extern länk kan inte vara fel. J 1982 26 juni 2011 kl. 11.17 (CEST)

Men jag förstår inte varför - antingen innehåller den externa länken intressant vidare läsning, eller så gör den inte det och skall bort. Om den gjorde det ett visst läsdatum spelar ju ingen roll - artikeln sådan skall inte var beroende av den externa länken.--FBQ 26 juni 2011 kl. 11.25 (CEST)

Felaktig kategori som är svår att få bort

En felaktig kategori som heter Kategori:Datorspel indelade efter år1971 ligger i Kategori:Datorspel 1971. Jag får inte bort detta. Någon som vet hur detta kan ordnas?--Bruno Rosta 26 juni 2011 kl. 00.12 (CEST)

Är det ok? --NERIUM 26 juni 2011 kl. 00.29 (CEST)

Verkar bra--Bruno Rosta 26 juni 2011 kl. 22.51 (CEST)

Problem att skapa artikel

Jag försökte skapa artikeln Erik Alstrin för att länka till den existerande artikeln Eric Alstrin, men fick då inte möjligheten att skapa en sida, utn bara en massa alternativ som att jag kan sätta upp artikelnnamnet på en lista över önskade artiklar. Varför har det blivit så här?--90.233.201.27 26 juni 2011 kl. 11.28 (CEST)

Så vitt jag kan se så länkar Erik Alstrin till Eric Alstrin sedan 2007, se den här länken /^Fluff?_Fluff! 26 juni 2011 kl. 11.30 (CEST)

När jag klickar på länken här ser jag nu också att omdirigeringen redan finns, men det verkar inte programvaran förstå om man skriver in namnet Erik Alstrin. Länken Erik Alstrin i en mall vara också röd. Men jag har sett att röda länkar ibland har artiklar.--90.233.201.27 26 juni 2011 kl. 11.32 (CEST)

Det här är jättepinsamt, jag gjorde fel. Jag missade att jag på den fliken var på engelska Wikipedia. Där kunde jag inte skapa artikeln.--90.233.201.27 26 juni 2011 kl. 12.16 (CEST)

Hjälp till med detaljgranskning

Wikipedia:Detaljgranskning har just nu en fin blandning av artiklar som behöver din hjälp. Fysik, mat, litteratur och film. Somliga har legat där länge utan att få någon respons alls eller väldigt få kommentarer. Andra är inlagda senare och har få kommentarer. En del är inlagda i samma veva som några studenter i Haag skrev artiklar. Jag tänker att det behövs flera som slänger ett öga på Detaljgranskning för att kanske ge en puff eller hjälpa till att avgöra om detaljgranskningen bör avslutas. Titta gärna in där och hjälp till. Vänligen B.Odins 26 juni 2011 kl. 16.21 (CEST)

Förslag till Wikimedia Sverige

Som utomstående läsare av Wikipedia vill jag lämna följande förslag:

Hur vore det om Wikimedia Sverige, er stödförening, ordnade en lokal och ett par datorer och tog emot fas 3:are som kunde vara där och arbeta med Wikipedia? Ni skulle få 5000 kr för varje person och dessa individer skulle få en meningsfull sysselsättning, som bidrar till deras personliga utveckling samtidigt som det inte liknar ett riktigt jobb.

Bara ett förslag. //90.129.60.183 2 juni 2011 kl. 00.11 (CEST)

Det vore såväl grymt som ovanligt. 178.30.106.1 2 juni 2011 kl. 00.18 (CEST)

Det vore väl ändå inte fel? Det är väl ändå bättre att skriva artiklar på Wikipedia än att sitta och måla om redan målade stolar, göra tomtefigurer? Man kan skriva om så många olika ämnen, det blir ju varierande! Bättre sysselsättning för personerna kan jag inte hitta.90.129.60.183 2 juni 2011 kl. 00.19 (CEST)

Inte för att jag har någon aning om hur det skulle gå till, men i sig är det ett bra förslag. Wikimedia Sverige är dock än så länge inte arbetsgivare, och jag vet inte vad WMF skulle tycka om det. Det finns också en risk att folk som bidrar frivilligt och oavlönat skulle bli sura, speciellt de som redan är arbetslösa eller studenter. /Grillo 2 juni 2011 kl. 03.55 (CEST)

Intressant förslag. Låt säga att det vore genomförbart, vad tycker ni om att någon som varit arbetslös mer än 450 dagar erbjöds den möjligheten? Skulle det förta lusten för de som redan bidrar? --Ainali 2 juni 2011 kl. 09.26 (CEST)

Jag sitter här redan på sjukpenning, så det borde inte vara ngt problem i sig. Frågan är dock vad som händer den dagen det kommer till konflikter. Jag kan den dagen dra mig tillbaka någon annanstans utan problem. Är det inte då bättre att en sådan person fick syssla med skanning, eller någon mer teknisk detalj? Springer hen förbi och kompletterar en artikel ibland, lite bredvid är det inget som hindrar. -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 09.45 (CEST)

(red-konflikt) Instämmer i att idén är intressant. Tror inte risken är så stor att det förtar lusten för andra, villkoren för Fas 3 är inte avundsvärda. Samtidigt är väl tanken med Fas 3 att folk ska befinna sig på en arbetsplats, komma i kontakt med arbetslivet, få viss arbetsledning och handledning. WMS i all ära men någon stor arbetsplats är det väl inte. Kanske det kan ske i samarbete mellan WMS och någon större arbetsgivare av lämplig sort, t.ex. en högskola? Lsj 2 juni 2011 kl. 09.51 (CEST)

Jag förstår inte riktigt vad "ta emot" skulle betyda.

Ett scenario vore att Wikimedia Sverige skulle driva ett mindre kontor med en anställd "kontorschef" som får i uppgift att finnas tillgänglig hela dagarna för att guida de här människorna, och att dessa 5000 kr per person (som jag förutsätter är per månad) skulle användas för att avlöna kontorschefen och betala för lokal och teknisk utrustning. I det scenariot behöver man kanske 20 000 kr i månaden för att efter sociala avgifter och skatter kunna betala ut en bruttolön på 15 000 (mindre om den faktiska arbetsbelastningen är säg 30% och kontorschefen kan jobba på distans med annat under "jourtimmarna"), till detta komer förmodligen lika mycket i månaden för lokal, försäkring, städning, internetuppkoppling. Enkla datorer kanske man kan få som spons. Vad vore break-even? Åtta deltagare? Tio? Om någon hade bett mig fixa något i den här stilen hade jag velat se rätt mycket pengar på bordet (motsvarande ett halvårs eller helst ett års lön och driftskostnader) innan man börjar skriva hyreskontrakt för lokalen.

I ett annat scenario, där någon aktör är beredd att stå för det administrativa (lokaler, datorer, internetuppkoppling) krävs det säkerligen inte alls samma ekonomiska garanter för att få någon att ta ett ganska lågavlönat jobb som gruppchef.

I ett tredje scenario, där någon står för lokalerna och datorerna och allt sådant och inte förväntar sig en person på plats mer än vid enstaka tillfällen kan säkert Wikimedia Sverige eller vilken erfaren Wikipedia-användare som helst informera om Wikipedias principer och de tekniska förutsättningarna. - Tournesol 2 juni 2011 kl. 09.52 (CEST)

Något som blir viktigt om man skulle genomföra detta blir ju att få personerna intresserade av vad de gör. En artikel skriven av en person som inte alls gillar det, och bara känner sig tvungen, blir nog inte så bra. Att skriva uppslagsverksartiklar känns mer avancerat än att måla stolar. Frågan är alltså om det här är ett sånt arbete som man kan "tvinga" folk att göra, utan att resultatet blir lidande.

Vad är det för människor som hamnar i fas 3 (om man generaliserar lite)? Ska man vara lite taskig så gissar jag att det inte är skolans bästa elever, de som sitter på de största kunskapsreserverna och behärskar språket bäst... Fast jag har egentligen ingen aning. Är det till exempel äldre, som på grund av sin ålder har svårt att få jobb, så kan det ju vara mycket värdefullt. -Laxskinn 2 juni 2011 kl. 10.07 (CEST)

Artikelredigerandet är frivillig verksamhet och om någon får betalt för att göra det, eller på annat sätt är mer eller mindre tvingad till det, så riskerar det att ändra Wikipedias karaktär till något mindre önskvärt. Det Lavallen säger kunde däremot vara intressant: att Wikimedia har sitt eget MKC som skannar PD-litteratur för Wikisource' räkning eller letar reda på och skannar gamla fotosamlingar i offentliga arkiv, eller föreningsarkiv. Edaen 2 juni 2011 kl. 10.17 (CEST)

Man kan nog knappast generalisera så Laxskinn. Jag vet flera som efter ett långt och gediget arbetsliv blir arbetslösa och därefter Fas 3:ade vid kanske 55 års ålder. Då är det svårt att hitta någon som vill anställa en. För ungdomar har det väl med valet av utbildning och så med att göra. Jag tror inte man kan säga att det generellt är mindre begåvade människor som går där. Bara folk som har haft mindre tur och lycka i livet...Obelix 2 juni 2011 kl. 12.55 (CEST)

Låt Wikipedia fortsätta vara just bara hobby, inget annat. J 1982 2 juni 2011 kl. 10.19 (CEST)

Jag instämmer med J 1982! Fernbom2 2 juni 2011 kl. 21.36 (CEST)

Utveckla gärna. Om någon aktör vill ta det ekonomiska och administrativa helhetsansvaret för ett sätta arbetslösa på att redigera eller klottersanera på Wikipedia, borde Wikipedia och/eller Wikimedia motarbeta detta eller bara avstå från att hjälpa dem? - Tournesol 2 juni 2011 kl. 10.26 (CEST)

Bra idé...-Josve05a (d) 2 juni 2011 kl. 10.53 (CEST)

Jag gillar i och för sig Tournesols inlägg, men jag får nog hålla med Laxskinn och Edaen här ovan. Tvingar man folk som inte är intresserade och inte har någon källkritisk eller akademisk bakgrund (det gäller förvisso bidragsgivare idag också, men då har de oftast intresset att sätta sig in i det vid uppmaning åtminstone), så finns det en risk att vi kommer att få ganska många dåliga artiklar. Risken finns också att någon användare slutligen blir blockerad (vi kan ju inte ha specialregler för de här kontona), och vad gör de då? Bättre är nog som Lavallen säger att ägna sig åt sådant som inte "kan" gå fel, som enklare tekniskt arbete. Det behövs ju dock fortfarande, eller snarare i synnerhet, i sådana fall någon sorts kontor och viss teknisk utrustning. /Grillo 2 juni 2011 kl. 11.40 (CEST)

Kan man inte trappa upp, tänker jag? Först ägna sig åt tekniskt arbete för att sedan försöka - men inte tvinga - få personerna att hitta något ämne att skriva om som de är intresserade av. Håller man aktiviteten ganska fri och inte med en massa regler om vad exakt människorna ska göra där tror jag att det kan gå bra, även om de provar på skriva artiklar slutligen.Jag avskyr Fas 3 men när det finns får man göra det bästa av läget. Jag gillar också förslaget, även om jag också förstår de praktiska svårigheterna.Obelix 2 juni 2011 kl. 12.22 (CEST)

Jag tycker att idén är mycket intressant och tänkte presentera lite spridda funderingar gällande diskussionen som förts här ovan:

• Jag förstår inte riktigt problematiken som målas upp ovan gällande risken med att de inte skulle följa reglerna. Deras arbete skulle ju ske under någons överseende av en person som anställts av Wikimedia enkom av den anledningen och de måste ju då, precis som på vilken annan arbetsplats eller förening som helst följa gällande regelverk och anpassa sig för att få behålla jobbet. Personen som är där för Wikimedias räkning skulle ju så klart underlätta inträdet i vårt lilla Wikipedia-community. Självklart kan en del av de som befinner sig i Fas 3 vara arbetslösa just på grund av de har svårt att följa regler, men då riskerar de ju att bli blockerade som påtalats ovan. Då återstår ju dock ännu de alternativa arbetsuppgifterna att scanna dokument eller något annat tråkigt... Här skulle ju även fotografering och bildredigering kunna räknas in, och det kräver ju inte att man följer så mycket regler. Först ges de alltså alla möjligheter, men om de på grund av sitt beteende begränsas till de sistnämnda alternativen så är det ju deras eget fel.
• Hur fungerar placeringen på en organisation? Har de arbetslösa inte möjligheten att välja mellan olika föreningar/organisationer som valt att satsa på att ta emot fas 3-arbetslösa så att de kan hitta något som passar dem? Det vore ju iaf det logiska sättet att göra det. Om så är fallet så får vi ju personer som aktivt valt att syssla med detta och som då troligtvis anser sig ha kompetens och vilja nog att kunna bidra. Detta borde vi ju enkelt kunna kolla upp. Om ingen tagit tag i att kolla upp det till i kväll ska jag försöka reda ut hur det fungerar.
• Påståendet att det handlar personer med lägre utbildning kan säker i många fall vara sant, men det finns som ni nog alla vet mängder av arbetslösa akademiker och personer som har långa perioder av studier bakom sig, men som saknar examen eller har en examen som är väldigt gammal i ett ämne där man måste hålla sig uppdaterad och som gör det svårt för dem att konkurrera på arbetsmarknaden. Min poäng här är att man nog bör passa sig för att dra för stora växlar på att någon har varit långtidsarbetslös och tro att de inte skulle kunna ha mycket att bidra med. Sedan så vill vi ju inte bara ha artiklar om akademiska ämnen utan en av någon orsak arbetslös bilmekaniker, undersköterska eller snickare har ju milt sagt mycket expertis att bidra med inom deras ämnesområde, områden som vi saknar mycket artiklar inom. Det här är det absolut värt att titta mer på tycker jag och fundera hur vi kan förena detta med allt det frivilligarbete som görs (värt att tänka på är ju att de flesta NGO:er har både betalda och obetalda medarbetare utan att det skapar något problem, såsom ex. FN-förbundet och Röda korset för att bara ta några exempel där jag själv varit verksam). Jopparn 2 juni 2011 kl. 14.59 (CEST)

Håller med dig om mycket Jopparn, genomtänkt inlägg. Men en sak, ditt exempel bilmekaniker, är en typisk form av småvansklig användare. De har ofta stor kunskap inom sina specialämnen, men ofta desto sämre om processen att skriva ett uppslagsverk. Artiklar som Volvo 240 är inget jag vill se på större skala. Det är mycket information, men presenterad på ett ogenomträngligt sätt och utan källor. Har man någon som kan utbilda dessa om hur man hänvisar till källor och liknande, skulle det väl dock kunna fungera ändå. /Grillo 2 juni 2011 kl. 15.54 (CEST)

Tack för det Grillo. Jag skulle dock säga att detta problem finns även inom alla de yrken som har en utpräglad jargong. Vissa matematik- och fysik-artiklar kan jag säga att jag minst sagt har svårt att förstå på grund av det språkbruk som används i dem. Men som du själv säger, det är ju för att minska sådana problem som någon skulle anställas som "arbetsledare" (eller vad titeln nu skulle bli) för att hjälpa till. Jopparn 2 juni 2011 kl. 23.04 (CEST)

Vi vet ju sällan vilken utbildning eller tidigare yrken olika användare har, men kompetens består ju inte bara av formell utbildning. Kunskap, fallenhet och intresse kan nog mer vara ett mer relevant mått på en allmän kompetens och speciellt i detta sammanhang. Skulle sedan en, tillräckligt kompetent, redigerare dessutom ha kunskap i hur man sammanfogar materiel på ett relevant sätt eller vara bra på att felsöka tidigare sammanfogningar, borde det kunna ses som ett plus!

Korrekta meningar sätts i vilket fall inte bäst ihop av förutfattade meningar (enligt min mening :) utan av en meningsfull användning av kompetens: var den nu än kan komma från.
/WeRon 3 juni 2011 kl. 02.20 (CEST)

Jag har som princip att endast delta i diskussioner som rör fakta i artiklar jag bidragit till, men här känner jag att någon måste reagera. Vad är det för människosyn som kommer till uttryck här?! Då syftar jag faktiskt inte främst på det förakt för fas-3-drabbades begåvning som vissa ger uttryck för. Det som är riktigt otäckt är att alla tycks vara överens om det nya 2/3-delssamhället som smyginförts bakom retoriska dimridåer och som fas 3 är en cynisk del av. Fas 3 är närmast att likna vid återinförandet av gamla tiders fattighjonsaktioner, och de var en del en människosyn som vi i Sverige gärna berömmer oss för att ha lämnat bakom oss. Att något sådant skulle kunna vara ett lockande alternativ för ett ideellt och informellt projekt av självgenererande nätverkskaraktär och med respekt för anonymitet, borde få alla varningsklockor att ringa.

Att åsikterna trots allt är så samstämmiga i den här frågan igångsatt av tre olika anonyma IP-nummer inom loppet av åtta minuter, gör ju att man undrar vad konsensus och NPOV är värt på SVWP. Annars är ju misstänksamheten ganska hälsosam vad gäller anonyma diskussionsinlägg, men när tre lätt maskerade enfrågebidragsgivare dyker upp samtidigt från ingenstans och agerar tillsammans, så är ett betydande antal etablerade användare genast redo att haka på. Detta ser jättekonstigt ut. Hittills har jag tyckt att tonen på SVWP har varit anständig, men om den här människosynen gömmer sig under ytan, kan jag inte längre tycka att det är särskilt trevligt. /Ascilto 2 juni 2011 kl. 15.51 (CEST)

Ascilto, vi för ingen politisk debatt här. Samhället ser ut som det gör och människor som vill jobba ska väl få göra det på något sätt. Då kan väl Wikimedia Sverige också försöka dra sitt strå till stacken? Förstår inte vad för förakt det är som framförs här, och jag förstår inte varför man ska vara extra misstänksam mot inlägg bara för att ip-nummer skrivit dem, om innehållet är vettigt. Notera även att det är samma användare som skrev det första inlägget som svarade på det andra, det är inte tre olika. För övrigt, det måste väl vara vettigare att jobba med något än att sitta och söka jobb på AF hela dagarna... /Grillo 2 juni 2011 kl. 15.57 (CEST)

Fas 3 är del av en omdiskuterad ideologisk omvandling av Sverige och att acceptera det som inslag i ett ideellt projekt är ett politiskt ställningstagande. Ett mycket provocerande politiskt ställningstagande. Låtsas inget annat. /Ascilto 2 juni 2011 kl. 16.06 (CEST)

Har du några vettiga källor, eller är detta din personliga åsikt? - Tournesol 2 juni 2011 kl. 16.15 (CEST)

"Riksdagen uppmanar regeringen att stoppa nya anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins fas 3." Riksdagsbeslut torsdag 9 juni + all debatt som föregått beslutet. De tre partier som enligt SCB nu har 47,4 % opinionsstöd har varit skarpa i sin kritik. Att halva väljarkåren stöder partier som är emot FAS 3 borde räcka för kontroversiellt och ideologiskt och att det har politisk slagsida att vilja använda denna åtgärd för tråkiga uppgifter på Wikipedia. /Ascilto 9 juni 2011 kl. 19.15 (CEST)

Jag kan inte se några ideologiska problem med förslaget. Tvärtom är Asciltos inställning djupt problematisk om vi skall vara neutrala. Däremot anser jag som vanligt att vi så långt möjligt skall bygga på frivilliga, helt ideella insatser. Men visst skulle vissa former av kontorsarbete kunna bekostas på detta sätt. Fernbom2 2 juni 2011 kl. 21.35 (CEST)

@Ascilto: Jag kan väl säga att jag inte är speciellt förtjust över själva grundkonceptet även om jag inte fördömer det på samma sätt som du tycks göra. Oavsett vad man tycker om det så har dock beslutet fattats av våra folkvalda politiker och så länge de långtidsarbetslösa kommer att tvingas ut för att arbeta med "allmännyttiga" saker anser i alla fall jag att det är bra om vi erbjuder dem det här som ett alternativ. Då detta innebär möjligheten att skriva om ens egna intresseområden, få gå runt och fotografera etc. tror jag att det är något som skulle intressera många. Vill man förändra systemet så får man väl rösta på de partier som vänder sig emot detta i nästa val! Att på något sätt försöka demonstrera mot det genom att bojkotta det är knappast effektivt eftersom vi, som politiskt obunden organisation, ändå inte kan skylta om det. Vi, och med det menar jag Wikipedia, missar helt enkelt en chans att utvecklas och förbättras (vilket ju utan tvekan gagnar de i samhället som inte har råd att köpa dyra uppslagsverk och har svårt att själva ta till sig avancerad facklitteratur) utan att vi lyckas påverka någonting alls... Jopparn 2 juni 2011 kl. 23.04 (CEST)

Jag tycker också att det är en intressant idé, men vi bör inte låtsas som om det inte kan finnas problem – både praktiska och etiska. En sak som jag spontant funderar över är hur stor valfrihet en fas 3-are har i praktiken. Om denna valfrihet är mycket begränsad (t.ex. få inga pengar eller jobba för Wikimedia Sverige), hur ser vi på att folk kan känna sig tvingade att ge upp upphovsrätten till sina texter, bilder etc? Niklas R (D^#) 2 juni 2011 kl. 21.48 (CEST)

Det sista är en viktig aspekt. Arbetsuppgifterna bör även därför vara av annat slag. Fernbom2 2 juni 2011 kl. 22.06 (CEST)

Som du säger vore detta förstås svårt om de tvingas arbeta för Wikimedia, om det däremot är ett val som de tar när de väljer vilken typ av allmännyttig tjänst de skall utföra så ser jag inga etiska problem med det hela. Självklart måste de informeras om detta så tidigt som möjligt så att de fattar ett informerat beslut och om det skulle visa sig att någon ändå inte förstått detta och valt Wikimedia så får de väl syssla med korrläsning på Wikisource eller inscanning av texter.

Det här är väl inga konstigheter egentligen, i många yrken ger man ju upp rättigheterna till det material som man producerar och ger arbetsgivaren rätten att besluta om spridningen. De texter jag skriver på min praktikplats under arbetstid ger jag upp rättigheterna till och oauktoriserad spridningen av dem skulle innebära ett kontraktsbrott, däremot kan ju min arbetsgivare välja att lägga ut dem här på Wikipedia under fri licens om de skulle vilja göra så. Jopparn 2 juni 2011 kl. 23.04 (CEST)

Och de kan väl ha olika saker att välja mellan? Arbetsuppgifterna behöver knappast vara huggna i sten från föreningens sida. De kan väl göra det de tycker är givande här? Om det är att hålla på med tekniskt eller att skriva artiklar gagnar det väl oss likväl? Nu är jag verkligen inte i fas tre men i det AF-program jag går är det väldigt fritt vad man ska göra. Obelix 2 juni 2011 kl. 23.06 (CEST)

Avintenderar: Som utlovat ovan så tittade jag runt en del på Arbetsförmedlingens webbplats för att hitta information om hur de som befinner sig i Fas 3 tilldelas en plats. På Arbetsförmedlingens sida Frågor och svar om fas 3 står följande svar på frågan "Måste man acceptera den fas 3-plats som man blir anvisad?":

"En deltagare har alltid möjlighet att själv föreslå lämplig sysselsättning. Bedömer arbetsförmedlaren att det är en lämplig plats för en deltagare och ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv, så måste deltagaren acceptera". I en chatt från 9 maj med skriver Arbetsförmedlingen (AF) att "AF har en dialog med den arbetssökande och man kan, som arbetssökande, även hitta sin egen FAS3-plats - sedan måste anordnaren godkännas av AF".

Om den arbetssökande tackar nej så förlorar denne/denna aktivitetsstödet så de är alltså tvungna att säga ja om handledaren beslutar det, men den arbetssökande skall alltså kunna påverka vart denna/denne hamnar fram till dess att beslut fattats. För att detta tvång inte skall skapa problem och oklarheter om rättigheter borde Wikimedia (om beslut tas om att försöka organisera detta) verkligen se till att det finns alternativa saker att göra som inte kräver att man ger upp rättigheter till material som man producerar, om någon av de arbetssökande verkligen skulle vända sig emot detta (ex. på det skulle då vara det som Lavallen tog upp ovan om Wiktionary och scanning av böcker alt. korrekturläsning av texterna på Wiktionary).

Därtill tänkte jag presentera lite material som kan vara relevant med tanke på Tournesols första inlägg i diskussionen den 2 juni 2011 kl. 09.52 (CEST). Det finns åtta krav som ställs på en anordnare (i det här fallet då Wikimedia):

1. "Uppfylla arbetsmiljöansvar enligt (2000:625)
2. Tillhandahålla nödvändig arbetsutrustning, skyddsutrustning och skyddskläder.
3. Tillhandahålla handledare.
4. Klart ange vilka arbetsuppgifter som ska utföras.
5. Introducera den arbetssökande på arbetsplatsen.
6. Ha regelbundna kontakter med Arbetsförmedlingen.
7. Får inte utan Arbetsförmedlingens medgivande placera den arbetssökande hos någon annan anordnare.
8. Ange var arbetsuppgifterna ska utföras."

Någon skulle alltså behöva anställas av Wikimedia för detta och en lokal skaffas precis som Tournesol talar om ovan. Ett samarbete med ett universitet som föreslagits ovan vore ju kanske den bästa lösningen. De långtidsarbetslösa som hamnar i Fas-3 kan göra detta i högst 2 år, eller fram till dess att de får jobb, så det kan alltså handla om ett rätt långt åtagande. Wikimedia Sverige skulle då, enligt samma källa som ovan, få "225 kronor per person och anvisningsdag för att täcka handledarkostnader, arbetskläder med mera". Jag hoppas att detta gör det hela tydligare. Vänligen Jopparn 3 juni 2011 kl. 01.16 (CEST)

Skanna (som jag föreslog) kan även avse bilder för Commons, och det var främst det jag tänkte på, även om text självklart är intressant för Wikisource (inte bara svenska). Ska bli intressant om ni lyckas samarbeta med ett universitet. Jag själv jobbat ihop med universitetsfolk som just haft hand om lokalförsörjning. Jag har därför flera gånger varit med när vi "kastat ut" folk som av lektorer och professorer "fått" ett tjänsterum för diverse uppgifter. Minimikravet för ett tjänsterum var en halvtidsanställning på universietet. Att göra examensarbete, vara med i ett samarbetsprojekt eller annat var aldrig tillräckligt. Undantaget vi gjorde var för en professor som fick sin lös betald av ett annat Universitet, men som hade sina studenter hos oss. Med tanke på vad en professorslös ligger på, tyckte vi det var generöst.

Så kontentan av det här inlägget är att ni måste tala med "rätt folk" när ni hyr in er hos ett universitet. En Professor eller Lektor är inte nödvändigtvis "rätt folk". -- Lavallen 3 juni 2011 kl. 09.11 (CEST)

Väldigt vad många som tycker detta är ett använbart förslag - eftersom det blev mycket negativt om frågan om styrelsen kunde betala någon för att göra arbete under viss tid. Förutom Fas-3 finns det även Praktikplats hos AF, som inträder tidigare. Men, för alla stöden måste det finnas en organisation som tar emot de arbetslösa, arbetsplatser, datorer, etc. När man väl har den organisationen, är det inte helt självklart att det finns passande arbetslösa att fylla platserna med. Vissa företag jagar Fas-3-folk, just för att de satt det i system att sysselsätta Fas-3:are. För Wikipedia skulle det säkert ge mer och snabbare resultat att tigga sponsor-pengar, och sedan anställa (eller konsult-uppdra) någon kompetent, som inom viss tid producerar x mängd material, hemma eller på annan plats, utan att Wikimedia behöver ordna arbetsplatser. Men ska det skapas en organisation, så finns det andra möjligheter, som glesbygds-lokaliserings-stöd, säkert eu-bidrag, etc. Vill man skapa en sådan organisation? Vem är kompetent nog att utbilda Fas-3:arna, och finns där alla dagar? Vad gör denne, om det inte finns tillgång på arbetslösa? Slutligen: Att skriva Wikipedia är inte något som man säkert kan övertyga AF att det ger personen ett jobb. Och det är vad AF egentligen vill hitta, jobb åt personen. --Janwikifoto 3 juni 2011 kl. 15.47 (CEST)

Organiserandet och logistiken är främst ett problem för wmse, och inte direkt för Wikipedia. Det finns arbetslösa och det finns arbetslösa. Ibland är det uttalade målet inte nödvändigtvis ett lönearbete, utan en sysselsättning. -- Lavallen 3 juni 2011 kl. 15.58 (CEST)

Jag tycker att tanken att erbjuda personer i fas 3 möjligheten att arbeta med Wikipedia. Ett sätt att göra det och som har nämnts är att samverka med universitet. Ett annat, som jag kanske tror mer på, är att tipsa och kanske stötta bibliotek för detta ändamål. På ett bibliotek kommer personen i fråga in i ett arbetslag och vistas på en publik arbetsplats. Vidare går det lätt att tänka sig Wikipediaarbetet som en av flera arbetsuppgifter. Källitteratur finns rikligt tillgänglig och handledande bibliotekarie kan förväntas vara väl insatt i källkritik etc. Vidare tycker jag att det ligger nära till hands att tänka sig att huvudmannen för ett kommunalt bibliotek skulle vara mycket positiv till den typen av lösningar. /Dcastor 4 juni 2011 kl. 11.51 (CEST)

Det var ett intressant och viktigt påpekande du gjorde där Lavallen! Frågan är var det är möjligt att finna en lokal som är tillgänglig i flera månader, kanske upp till ett par år? De datorsalar som finns på bibliotek och universitet är ju allt som oftast upptagna och går ju, vad jag vet, bara att boka in några timmar per dag. Ett direkt samarbete med ett bibliotek som Dcastor föreslår kan ju vara möjligt och det vore ju förstås eftertraktansvärt, men de är väl inte egentligen lämpliga att leda arbetet då deras arbets- och expertområde inte inkluderar att skriva på Wikipedia, utan därför tror jag trots allt att Wikimedia Sverige är en lämpligare huvudman och att de anställer någon.

Det jag skulle vilja veta är om det är en reell möjlighet att Wikimedia Sverige initialt skulle kunna skjuta in en summa pengar för att köpa den tekniska utrustning som behövs? Jag tänker mig att runt 20-25 000 kronor skulle behövas för att införskaffa 4-5 billiga (begagnade?) datorer (med kapacitet nog för att duga som skrivmaskiner) plus en eller ett par bra scanners, kanske fotoutrustning och GPS samt därtill annan nödvändig utrustning. (Värt att tänka på är att med tiden skulle ju föreningen komma att få tillbaka delar av summan genom de pengar som utbetalas från staten, d.v.s. cirka 5 000 per månad per Fas-3:are). Det skulle öppna för många fler lokaler och möjligheter till samarbeten. Jag misstänker tyvärr att Janwikifotos förslag om EU-pengar och pengar från andra fonder initialt blir svårt att få, d.v.s. innan projektet är något så när etablerat. Nu är det ju osäkert om hela konceptet med Fas-3 kommer att finnas kvar eftersom oppositionen i Riksdagen har röstat för att avskaffa det, men om försöket inte avslutas så kan det ju vara värt att försöka ordna något.

Om jag får ett positivt svar från Wikimedia på frågan här ovan skulle jag, när jag är tillbaka i Göteborg om cirka en månad, det område som har flest Fas-3:are i landet, eventuellt kunna ta och börja kolla runt efter lokaler och sedan när det är lite mer konkret höra mig för med AF hur de ser på ett eventuellt samarbete med Wikimedia. Vänligen Jopparn 17 juni 2011 kl. 11.19 (CEST)

Min personliga bedömning (jag är styrelseledamot i WMSE, men talar nu bara för mig själv) är att WMSE inte bör skaffa egen utrustning, egna lokaler och sköta administrationen själv för detta, utan i stället samarbeta med någon verksamhet (eller företag) där sådana Fas-3/arbetsmarknadsåtgärder redan äger rum. Leta gärna efter sådana aktörer och hör med dem hur vi skulle kunna samarbeta. De kanske kan betala dig eller någon annan wikipedian som instruktör för lämpliga arbetsuppgifter. --LA2 20 juni 2011 kl. 05.00 (CEST)

Värt att tänka på är att enligt AF att "Sysselsättning i fas tre kan bestå av arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som höjer kvaliten i verksamheten", vilket åtminstone jag läser som att det som de sysslar med skall bidra till den ordinarie verksamheten, även om de inte får ta över ordinarie personals arbetsuppgifter. Så bemaningsföretag som du talade om nedan är knappast det första som det vore värt att vända sig till. Wikimedia Sverige kan ju däremot utan problem hävda att Wikimedias projekt är i huvudfokus och en verkligt integrerad del av verksamheten, men att inga ordinarie betalda tjänster skulle tas i anspråk. Det är även viktigt att ha följande begränsning i åtanke: Anordnaren "[f]år inte placera den arbetssökande hos en annan arbetsgivare, förening, organisation eller annat företag".

Jag har funderat på det hela och vad jag kan komma på finns det egentligen tre institutioner som möjligen skulle kunna vara intresserade att stå som Anordnare och kunna hävda att det är en del av deras mål (men jag kan verkligen inte se varför det ena skulle utesluta det andra!):

1. Ett bibliotek skulle kanske vara intresserat av att få gamla texter inscannade, men då begränsas ju det hela till Wikisource, vilket jag tycker vore synd.
2. Ett museeum skulle kunna vara intresserad av att någon skriver om samlingarna, precis som Liam Wyatt tidigare gjort. Detta vore väldigt bra och intressant, men då rör det sig ju om kanske en Fas-3:are och till ett väldigt begränsat arbetsområde.
3. Ett universitet som en del av sin tredje uppgift, d.v.s. att sprida information om sin verksamhet. Med tanke på det Lavallen skrev ovan om hur svårt det är att få kontor på universitet är det ju tyvärr mindre troligt.

Jag misstänker att delar av din motvilja mot att Wikimedia skulle driva detta bottnar i att du är orolig för är att styrelsen i slutändan skulle vara tvungen att göra allt arbete och att inget skulle bli gjort. Har jag fel? Det skulle dock kunna ordnas på så sätt att den som skulle sköta administrationen skulle vara den person som anställts av Wikimedia (med lönen betalt med de pengar som kommer från staten när projektet börjar, d.v.s. 5 000 kr/månad per Fas-3:are). Initiallt skulle ju den personen få göra en del arbete för att få det hela att komma igång. Styrelsen skulle ju då inte tvingas vara speciellt aktiva.

Gällande din sista kommentar är jag inte alls säker på att det här är något som jag skulle vilja arbeta med under en längre tid, åtminstone inte på heltid, men som jag skrev i mitt förra inlägg skulle jag initialt kunna kolla runt lite gällande lokaler om jag vet att det finns intresse från styrelsens håll att genomföra det här. Jag vill även förtydliga att jag verkligen inte inbillar mig att det här kommer att vara enkelt utan det kommer säkerligen att kräva en del arbete. Slutligen: Hur får man upp punkter på dagordningen inför era styrelsemöten så att ett formellt beslut kan tas? Vänligen Jopparn 21 juni 2011 kl. 11.25 (CEST)

Alla föreningsmedlemmar kan redigera WMSE:s wiki och sätta upp punkter på nästa styrelsemötes dagordning. Men beslutsförslag som är dåligt förberedda och underbyggda brukar bli "bordlagda" till nästa möte (en månad senare), det vill säga inte genomförda.

Jag är inte rädd för att styrelsen ska få göra allt arbete. Sådana förslag brukar nämligen få avslag direkt. Om jag vore motståndare till dina idéer, så skulle jag uppmuntra dig att skriva dåliga förslag till styrelsen, som sedan styrelsen med lätthet kan avslå. Att börja med inköp av 4-5 begagnade datorer är just en sådan dålig idé. Alla inser att dessa datorer måste stå någonstans, så alltså måste vi hyra en lokal och sedan bygger det på med mer utgifter och ansvar, bara för att vi började med datorerna, som i slutänden kanske inte alls behövs. Men jag är inte din fiende. I stället vill jag uppmuntra dig att arbeta konstruktivt och lägga fram ett realistiskt förslag, som kan vinna gehör.

Just ett arkiv, bibliotek eller museum som samarbetspartner tror jag vore rätt ände att börja i. Jag hoppas du kan börja med att fråga runt hos sådana om något av dem använder sig av fas3-jobb eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Är du från Göteborg? Börja med Regionarkivet som är organisationsmedlem i WMSE. Tala gärna med Göteborgs universitetsbiblioteks kvinnohistoriska samlingar, Språkbanken eller Litteraturbanken, som är tre Göteborgsprojekt inom digitalisering. För sådana sonderingar behöver du inte invänta något styrelsemöte. --LA2 21 juni 2011 kl. 21.51 (CEST)

Jag tror att det är bäst att du läser om mina inlägg. Jag har inte skrivit att Wikimedia skulle köpa utrustningen innan lokalen är ordnad och Arbetsförmedlingen har visat intresse och sagt att de är med på noterna. Men om det finns ett uttalat stöd för idén från styrelsen och pengar i Wikimedias budget för att köpa datorer och annan utrustning när det blir aktuellt så skulle arbetet med att finna en lokal bli bra mycket enklare då den endast skulle behöva ha internetuppkoppling och ström. Jag tänker verkligen inte lägga ner timmar på obetalt arbete om jag inte vet att det finns ett stöd för själva idén hos styrelsen. Jag kan skriva samman en kortare projektbeskrivning baserat på diskussionen här, men det jag vill se är alltså endast ett preliminärt beslut om stöd från styrelsen. Jopparn 21 juni 2011 kl. 23.49 (CEST)

Typ av arbetsuppgifter

Om den här diskussionen ska komma någonvart, måste vi skilja den i delar. För tillfället väljer jag att bortse från frågan om huruvida Fas 3 är etiskt och ideologiskt korrekt, och även från frågan om hur arbetet ska organiseras, för att fokusera på typen av arbetsuppgifter.

Jag tror det finns många enkla, stora och halvtråkiga arbetsuppgifter som behöver utföras av människor utan att kräva stor kreativitet eller akademiska meriter, samtidigt som de är för krångliga för att platsa på Wikipedia:Robothjälp. Några minns nog kategoriseringen av biografiska artiklar i män och kvinnor (hösten 2008). Koordinatsättning av artiklar om platser är också en sådan uppgift som med fördel kunde utföras "mot timlön", utan att några tvister om neutralitet eller relevans behöver uppstå. Kanske skulle vi börja med att upprätta en lista över sådana arbetsuppgifter, som ligger i gränslandet mellan Wikipedia:Önskelista och Wikipedia:Robothjälp. Den som har en tråkig onsdagkväll kan ju hitta arbetsuppgifter där, lika gärna som FAS-3:are. --LA2 5 juni 2011 kl. 18.50 (CEST)

• Åtgärda rapporterade Wikipedia:Projekt wikifiering/Syntaxfel.
• Mata in koordinater i artiklar i en given lista (artiklar som handlar om en plats, men saknar koordinater).
• Kategorisera bilder på Commons: En given lista på bilder och en given lista av kategorier. Kryssa för vilka som passar.
• Fotografera/scanna böcker till Wikisource eller Projekt Runeberg.
• Korrekturläs texter i Wikisource eller Projekt Runeberg.
• Skriv om artiklar ur Nordisk familjebok och Vem är det till modernt språk och wiki-syntax.

Wikipedia:Okategoriserade sidor/Alla bokstäver /Dcastor 6 juni 2011 kl. 12.46 (CEST)

Jag tycker initiativet med en lista med arbetsuppgifter är mycket bra men jag är mycket tveksam till att begränsa sig till denna typ av mekaniska och tråkiga uppgifter. Jag är tveksam av både praktiska och etiska orsaker men fokuserar här på de rent praktiska för att hålla diskussionen avgränsad enligt LA2:s förslag.

1. Den första praktiska orsaken är att då målet med Fas-3 är att det skall bidra till personlig utveckling måste vi ju, för att kunna övertyga Arbetsförmedlingen om att de borde inleda ett samarbete med Wikimedia, visa på hur arbetsuppgifterna kommer att bidra till denna personliga utveckling.
2. Den andra praktiska orsaken är att det ju även handlar om att få de arbetssökande att vilja delta i det här projektet! Som Janwikifoto påpekade ovan kanske det kan bli svårt om många företag och organisationer visar intresse och då måste vi kunna sälja iden även till dem.

Med detta sagt borde dock uppgifter av det slag som listats ovan självklart vara en del av det hela, men poängen är att vi inte bör begränsa oss till detta.

Med utgångspunkt från vad vi vet nu så ser jag inget praktiskt problem med upphovsrätten så länge vi fixar ett kontrakt som Fas-3:arna måste skriva under i början. I kontraktet skulle det då kunna specifiseras att de ger upp rättigheterna på de bidrag de gör under arbetstid i enlighet med licenserna här på Wikipedia. Exakt ordalydelse skulle väl behöva ses över av en advokat antar jag. Om de inte vill delta i den typen av aktiviteter så har vi ju kvar de tråkiga uppgifterna som backup. Om upphovsrättsproblematiken lösts så öppnas ju möjligheten att de under arbetstid kan:

• Ta bilder/filmer för Wikimedias räkning (kameror/videokameror skulle då behöva köpas in, men dessa kan ju även vara nyttiga för Wikimedia att ha i andra sammanhang);
  • Om GPS införskaffas kan de även skaffa kartkoordinater för OpenStreetMap när de går/cyklar/kör runt för att ta bilderna.
• Redigera andras bilder på Wikimedia Commons i gratisprogrammet Gimp;
• Förbättra artiklar i de olika åtgärdskategorierna på svenskspråkiga Wikipedia;
• Om Fas-3:arna har annat språk än svenska som modersmål så kan de skapa artiklar på sitt eget modersmål på andra språkversioner (Wikimedia Sveriges målsättning gäller väl som jag förstått det inte endast svenskspråkiga Wikipedia utan stöd kan ju ges till alla Wikimedia-projekt och Wikipedior. Rätta mig gärna om jag har fel här). För att minska risken om osaklighet och neutralitet när de skriver artiklarna kan ju arbetet främst inriktas på basartiklarna som sällan har omfattande konflikter.
  • Genom att göra det så går det möjligtvis att söka andra former av stöd från fonder och liknande eftersom det går att argumentera att det handlar om en form av bistånd.
  • Vi tar vara på den kunskap som de besitter då många av dem som inte har svenska som modersmål ju ofta har högre examina från sina hemländer som inte är giltig här).
• Skriva artiklar på svenska från grunden. Följer de inte de regler som finns gällande neutralitet och relevans kommer de ju att raderas eller åtgärdas som alla andra artiklar. Om någon av dem efter en tid ännu visar på en fullständig oförståelse för hur det fungerar och blir blockerad så är det ju deras förlust då de då kommer att få tråkigare mer mekaniska arbetsuppgifter. Om arbetet övervakas av den som anställts av Wikimedia och övriga Wikipedia-gemenskapen kommunicerar med dem och den person som Wikimedia Sverige anställt så ser jag ingen orsak till att sådana problem inte skulle kunna minimeras. Grunden för arbetet kan ju även vara våra önskelistor. De mest riskabla artiklarna när det gäller neutralitet undviks ju till stor del då.

Vad de bör lägga fokus på måste förstås den enskilde Fas-3:aren diskutera med den som Wikimedia anställt som handledare med utgångspunkt på deras tidigare kunskap, deras förmågor och intressen så att alla blir nöjda. Jopparn 7 juni 2011 kl. 10.28 (CEST)

(avindenterar) Jag kan erkänna att jag inte läst igenom allt ovan. Syntaxfelen betar jag av en del med boten, och det kanske borde märkas upp vilka typer som behöver fixas för hand. Ingen idé att någon sitter och fixar sådant som jag lätt kör igenom med boten oavsett hur tråkigt man har. GameOn 7 juni 2011 kl. 10.34 (CEST)

Ja, det vore bra om det går att skilja ut botjobb från halvtråkiga manuella jobb.

Jag tror att Jopparn har lagt onödigt stor betydelse i termen "personlig utveckling". Här handlar det om folk som har svårt att alls komma ut på arbetsmarknaden, och som behöver lite hjälp att komma igång. I ett annat årtionde (1930-talet) hade det kunnat handla om att gräva diken. Numera kan det handla om att fixa wiki-syntaxfel eller korrekturläsa OCR-fel. Det är uppgifter som man kan få sig tilldelade, följa en instruktion, bli klar med och avrappportera. Det betyder inte att de saknar personlig utveckling. Arbetsrutinen i sig är utvecklande. Vid dagens slut känner man att man har klarat av något. I rätt miljö har man arbetskamrater och fikapauser. Jag tror inte att Wikimedia Sverige ska driva den dagliga verksamheten. Det bör företag av typen Samhall eller Poolia (okej, jag gissar vilt) kunna sköta, kanske med någon wikipedian som timanställd instruktör.

Men om detta kommer igång, så måste vi andra wikipedianer ha lite koll på att arbetet sätts in där det behövs och gör nytta, så att folk inte sitter och jobbar med helt onödiga saker, saker som ingen kommer att läsa, skriva artiklar som blir raderade för att de inte uppfyller relevanskriterierna, eller ändringar som någon bot kan utföra, korrekturläser helt ointressanta böcker, eller korrekturläser dålig OCR-text som först hade kunnat förbättras maskinellt. Därför tror jag vi behöver ägna en del möda åt att ange vilka uppgifter som är mest behövda. --LA2 7 juni 2011 kl. 22.57 (CEST)

Det är väl inte strikt talat nödvändigt, men det vore väl ändå trevligt om vi kunde fundera lite på hur vi kan anpassa uppgifterna så de ser bra ut på respektive persons cv. Tanken är väl förhoppningsvis inte att detta skall vara en slutstation? Niklas R (D^#) 7 juni 2011 kl. 23.06 (CEST)

De kan ju skapa alla röda kategorier jag lämnar efter mig när jag laddar upp bilder :-) --Janwikifoto 9 juni 2011 kl. 01.54 (CEST)

Vad är nästa steg? Kidnappa folk (varför inte professorer från universiteten som verkar ha läst en hel del), föra dem till en avlägsen liten stuga långt ute i skogen eller ödemarken/alternativt högt uppe i bergen/eller ute på en liten ö i havet eller någon insjö som knappt polisen känner till, och tvinga dem att slavarbeta 9-5 varje dag, måndag-fredag, där med att skriva nya artiklar på Wikipedia, och skjuta de som försöker rymma? Nej tack, frivilligheten är en av Wikipedias grunder, och Wikipedia skall som sagt inte vara mer än ett hobbyprojekt. J 1982 27 juni 2011 kl. 13.09 (CEST)

Idén är inte dum, men jag ser ingen anledning att hålla sig till åtta timmar om dagen fem dagar i veckan. Tolv-fjorton timmar om dagen sex dagar i veckan skulle kännas som en rimlig avvägning mellan arbete och fritid. - Tournesol 27 juni 2011 kl. 16.27 (CEST)

Nordisk familjebok - ett notoriskt problem

Diskussion flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Not om Nordisk familjebok som källmaterial#Nordisk familjebok - ett notoriskt problem. --MagnusA 27 juni 2011 kl. 12.44 (CEST)

"Karaktär"

Jag vill bara återigen påpeka att ordet "karaktär" inte motsvarar det engelska ordet "character". Karaktär används i ett annat sammanhang, exempelvis "han var en lustig karaktär" eller "ölet hade en karaktär av bröd", och en figur i en film är inte en karaktär. Det engelska ordet character motsvaras snarare av svenska "rollfigur". Man behöver inte heller skriva att en rollfigur är fiktiv, eftersom det är ingår i ordets definition. Se SAOL (direktlänk) för karaktär och SAOB för rollfigur. Ordet rollfigur beskrivs inte i SAOL. Jag gissar att mer än hälften av användningarna av ordet karaktär på svenska Wikipedia är felaktigt, och att ordet "fiktiv" används väldigt mycket mer än nödvändigt. Därför vore kanske det bästa att köra en databassökning på "karaktär", "fiktiv karaktär" och "fiktiv rollfigur" och försöka rensa upp ordentligt. Ett projekt för den som känner sig hågad. /Grillo 23 juni 2011 kl. 06.00 (CEST)

En rollfigur är inte nödvändigtvis fiktiv. Ingen av rollfigurerna i filmen Undergången är t.ex. fiktiv. /Esquilo 23 juni 2011 kl. 08.06 (CEST)

Karaktär används visst i betydelsen "person i pjäs eller film", men det är möjligt det anses föråldrat. Att rollfigur saknas i SAOL beror på att ordet inte fanns 1959 när artikeln om Roll skrevs.--FBQ 23 juni 2011 kl. 08.27 (CEST)

FBQ och Grillo: rollfigur saknas i SAOB. :) --flinga 27 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

I sentida användning ser jag karaktär i betydelsen rollfigur som en ren anglicism. Däremot bör vi absolut inte hålla igen på användningen av "fiktiv" -- wp:Skriv ut det självklara. Jag har sett för många artiklar om fiktiva företeelser från populärkultur där det inte tydligt framgått att det är fiktivt - författaren har tagit för givet det som för dem är självklart. Lsj 23 juni 2011 kl. 11.13 (CEST)

Rätt - "karaktär" används felaktigt. Rent generellt: rensa bland anglicismerna på wp! /Nesse 23 juni 2011 kl. 11.50 (CEST)

I min värld är rollen det agerande som utförs av skådespelaren - och karaktär den fiktiva personen skådespelaren gestaltar. Rollista känns ok. Men som sagt är det möjligt att min uppfattning inte är den gängse.--FBQ 23 juni 2011 kl. 12.08 (CEST)

Jag håller med FBQ i hans definition av roll och karaktär, och att man bör skriva "Rollista". Kan inte Nesses förslag: "rensa bland anglicismerna på wp!" bli "månadens städprojekt", eller "veckans tävling"? Det är väldigt lätt att man råkar anglicifiera lite när man sitter och översätter engelska källor eller enwp, och det bör stå på svenska. Adville 23 juni 2011 kl. 12.25 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt handlar om projekt som redan finns och att städa i åtgärdskategorier. Såvitt jag vet så finns det inget sådant projekt och inte heller någon "artiklar med anglicismer"-mall specifikt, utan det faller under språkvård. Starta en Veckans tävling kan man göra, v. 30 och 32 är lediga. / Elinnea 23 juni 2011 kl. 13.17 (CEST)

Vi ska inte heller glömma Litterär figur; "en person som den beskrivs i en text" (och som kan vara baserad på en riktig person).--Mercurial 24 juni 2011 kl. 09.00 (CEST)

Man kan väl också ha en särpräglad eller till och med (moraliskt) dålig karaktär, alltså ha en viss särart som person? Steget från kännetecken hos en personlighet till karaktären hos en rollfigur är inte så långt vilket kanske förklarar användningen delvis? Jag vet inte om det är min språkkänsla som är helt felnavigerad i det här fallet, men jag är rätt blind för att "karaktär" om "rollpersonligheter" verkligen skulle vara helt fel (och instämmer med FBQ därmed)? (Dessutom säger samma känsla att figur är kopplat till barnsligare företeelser eller geometriska företeelser eller illustrationer i faktaböcker; Linus på linjen är en (möjligen till och med lustig) figur, men är verkligen Shakespears Hamlet en [roll]figur?). SAOL tar inte upp en sådan användning, men däremot SAOB skriver "(numera i sht i fackspr.) om person l. figur i skådespel, roman o. d. som har egenskaper vilka känneteckna en viss typ l. klass av människor; skådespels- resp. romanfigur av mera utpräglad egenart; förr äv.: roll av viss typisk beskaffenhet." Är det verkligen helt fel att kalla fiktiva personer för karaktärer? (Min tolkning av SAOB är att en skådespelare får en roll, och kan då framföra en karaktär eller rollfigur osv). --flinga 27 juni 2011 kl. 15.02 (CEST)

Ny vecka, ny tävling! Science fiction

Veckans tävling handlar om science fiction i alla möjliga former. Välkomna att delta! :) /Julle 27 juni 2011 kl. 00.04 (CEST)

Mall för betyg i recensioner

När jag läser artiklar om musikalbum på engelska wikipedia ser jag att många artiklar använder sig av mallen en:Template:Album ratings för att göra en snygg uppställning över hur många "stjärnor" olika recensenter har gett albumet ifråga. Har vi någon liknande mall på svenska wikipedia? Pavl 27 juni 2011 kl. 20.24 (CEST)

{{Albumrecensioner}} - (d) Green Yoshi (b) 27 juni 2011 kl. 20.32 (CEST)

Tack! Pavl 27 juni 2011 kl. 21.13 (CEST)

"Kända personer med anknytning till ..."

Jag kan ha missat tidigare diskussioner kring det här. Vägled mig gärna i så fall, så att jag kan ta del av tidigare argument.

Jag har börjat bli allt mer och mer övertygad om att de här avsnitten, "kända personer med anytning till [samhälle]", i ortsartiklar, inte är värda den tid och energi de kräver. De är problematiskt, eftersom det är svårt med avgräsningar. Det finns väldigt många personsartiklar på Wikipedia, särskilt om svenskar, med anknytning till svenska orter. Alla kan dock rimligtvis inte listas som kända personer i sin hemstadsartikel. Så vilka skall? Var, och hur, drar vi gränsen? Till den frågan kommer det faktum att de är populära att peta in sitt eget namn i, eller namnet på ens egen favoritartist/-idrottare/-vad det än är oavsett hur allmänt bekant personen är. Slutligen ifrågasätter jag hur mycket de egentligen tillför. Det är knappast central kunskap om ett samhälle; i den mån det är det bör det kunna framgå av texten likväl. I de flesta fall tycks det mig som ren kuriosa.

Kommentarer? Tankar? "Nej, vi har ju redan diskuterat det här, inte igen?" /Julle 25 maj 2011 kl. 14.36 (CEST)

På ett sätt håller jag med dig att det kan bli lite överflödigt, i större städer tex-Hur många kändisar har inte anknytning till Stockholm? Men i mindre städer kan det vara en viss stolthet (eller inte) att en viss person kommer från just den staden, ex Sölvesborgs kommun. För att komma bort från klottret som du beskriver kanske det räcker att skriva i personens egen sida varifrån han kommer? Men det kan ändå vara intressant att se lite ibland om man läser om en ort vilka "storheter" som kommer därifrån. (dvs jag har inget riktigt svar!) Adville 25 maj 2011 kl. 15.02 (CEST)

Jag har för mig att man diskuterat vem som "kommer" från en ort: de som fötts där, de som växt upp där, de som verkat där, de som bor där ...? Något lyckades man gallra, men det blev knappast välkodifierat (diskussion om kategorierna? Bybrunnen?).

Ett minimikrav på kändhet kunde vara att de har eller självklart borde ha en artikel på Wikipedia, vilket gallrar bort klasskompisarna och en del unga lovande förmågor. För större orter blir listan lång, men då kan man hänvisa till kategorin (det kunde man göra konsekvent i de fall en kategori existerar - skall vi ha kategorier för alla orter med mer än en handfull betydande personer?).

För orter utanför den svenska kulturkretsen kan kategorierna vara problematiska: vårt urval av artiklar är knappast representativt för de betydande personerna på/från orten, utan avspeglar snarare intressena hos någon som intresserat sig för landet eller något annat ovidkommande kriterium.

--LPfi 25 maj 2011 kl. 15.26 (CEST)

Jag har aldrig riktigt intresserat mig för orts-, kommun-, lands-, etc- artiklar så jag kommer i princip bara i kontakt med dessa listor i samband med klottersanering, och skulle inte bli förtvivlad om de ströks, följande förslag är av denna anledning inte heller vidare genomtänkt. Om de skall vara kvar tänker jag mig att ett rimligt kriterium vore att personer på listan har haft betydelse för ortens utveckling, rykte, gatnamn eller dyl. Det är (tycker jag) inte så intressant att Lars Orup var från Flen, men om han t.ex. har en gata uppkallad efter sig eller om det finns ett Orupmuseum eller om han donerade pengar till en journalistutbildning där så är han relevant att nämna i artikeln. Niklas R (D^#) 25 maj 2011 kl. 16.49 (CEST)

I de flesta fall har man ju uppmärksammat "bygdens store son" (eller dotter), så gatunamn, museer och liknande antyder hur orten ser på personen (oberoende av om personen påverkade orten, vilket inte nödvändigtvis är viktigt heller för våra läsare). Kriteriet är dock trubbigt. Till exempel Åbo har som princip att inte namnge gator eller platser enligt levande personer (några undantag har gjorts, kanske genom enskilda politikers insats). Wikipedia bör knappast begränsa sig på det viset. --LPfi 25 maj 2011 kl. 17.59 (CEST)

Det är samma princip i Sverige, man döper inte gator och reser inte statyer över levande personer.--Ankara 29 maj 2011 kl. 09.46 (CEST)

Jag trodde vi hade konsensus att åtminstone bara personer med egen artikel skulle förekomma i dessa listor. Av denna återinläggning blir jag dock osäker och skulle gärna höra fler åsikter. Yger 27 maj 2011 kl. 06.44 (CEST)

Endast personer som har eller uppenbart borde ha egen artikel bör listas. Jag kan hålla med om att avgränsningen inte är helt enkel, men det kan dock ha ett värde att nämna några med tydlig koppling till orten i artikeln. I de flesta fall räcker det dock att de placeras i en kategori av typen "Personer från..." Fernbom2 27 maj 2011 kl. 06.50 (CEST)

Man skulle kunna argumentera för att personer som bör ha en egen artikel är lika relevanta som de som redan har det, och att det för ortsartikeln torde vara tämligen relevant huruvida denna artikel har skrivits eller ej, eftersom personen varken har mindre anknytning dit eller är mindre bekant bara för att vi inte har kommit så långt att vi skapat en artikel. Frågan är vad det ger läsaren.

Som sagt, jag blir mer och mer övertygad om att vi borde ta bort listorna helt och hållet. /Julle 27 maj 2011 kl. 07.25 (CEST)

Vill jag veta något om en viss ort är det betydelsefull information vilka män och kvinnor med världsrykte (eller i varje fall nationell berömdhet) som kommer därifrån. Fernbom2 27 maj 2011 kl. 07.32 (CEST)

För mindre orter kan även halvkända vara av intresse medan för större orter det bör vara världskända. En variant kunde vara att begränsa listorna till säg max 10 personer, och att om man vill föra in fler en Kategori då är lämpligare (vilket i de fallen då automatiskt kräver att en artikel om personen skall finnas).Yger 27 maj 2011 kl. 07.50 (CEST)

Jag har i del fall försökt begränsa dessa listor genom att fokusera dem på personer som är/var födda på orten listan i artikeln (till exempel storstädade jag vid ett tillfälle listan i artikeln Kristianstad efter denna princip). Jag anser också att en användare som anser att en viss person bör tas upp på en sådan lista bör bemöda sig att skriva en artikel om personen som påvisar relevansen. Kategorier av typen "XX-bor" tolkar jag däremot mer liberalt och har i dessa även inkluderat inflyttade personer som förknippas med orten. /Annika 29 maj 2011 kl. 09.26 (CEST)

Jag är mycket skeptisk till de har avsnitten, och de bör begränsas till väldigt betydelsefulla och välkända personer som är starkt förknippade med platsen. Att de har en artikel i Wikipedia kan inte räcka; bara en sådan sak som att varenda professor i världen är relevanta för en artikel tycker jag är ett gott argument i mot. En professor är sällan (det finns många undantag förvisso) en offentlig eller välkänd person, och har sannolikt lämnat orten sedan länge. Kanske redan för att gå i gymnasiet någon annanstans. En idoldeltagare, halvkänd bloggare, en anonym lagspelare i nån idrott är knappast heller något väsentligt att lyfta fram i artikel. Långa listor med halvkändisar ger för mig ett oprofessionellt intryck, jag förstår att enskilda personer i orterna kan känna stolthet över att någon från orten blivit uppmärksammad och vill lyfta fram det på Wikipedia; men det syftet borde vara irrelevant för ett neutralt uppslagsverk.

Det finns förstås exempel där det kan vara värt att nämna, och då helst i brödtext om det är relevant. Att Strindberg (som är av en helt annan kaliber än en halvkänd bloggare) bodde på Drottninggatan är relevant för gatartikel, därför att hans hem där var omskrivet, hans text är inlagd i asfalten och det finns ett museum i hans forna bostad. Det kan vara värt att nämna Klas Ingesson i artikeln om Ödeshög, eftersom han själv gjort en stor grej av sitt ursprung där och gjort en del saker av betydelse för byggden. Men att bara göra någon sorts lista över halvkända rätt betydelselösa människor från orten (även om den begränsas till halvkända människor med artikel i Wikipedia) är jag skeptisk till.

Den bästa lösningen är kanske att ta bort listorna helt och nämna de som verkligen förtjänas att nämnas i brödtext.--Ankara 29 maj 2011 kl. 09.46 (CEST)

Dessa listor förekommer i de flesta språkversioner och jag kan inte se någon anledning till att svenska Wikipedia skall avvika i detta avseende. Däremot bör de givetvis begränsas. Ygers förslag om tio personer är ganska lagom enligt min mening, i varje fall inte fler än tolv till femton. Fernbom2 29 maj 2011 kl. 09.52 (CEST)

Andreas Randel är inte uppmärksammad på riksnivå men i socken han kom från. Det har till och med bildats ett sällskap så sent som 1993, dvs han bör vara relevant ha med i socken/ortsartikeln, även om en motsvarande person knappast skulle vara relevant i en större ortsartikel.Yger 29 maj 2011 kl. 10.05 (CEST)

Randell är ett bra exempel som jag verkligen håller med om bör kunna nämnas, han skulle det gå att skriva lite brödtext om. Exempelvis under rubriken musik/kultur I Ramdala föddes kompositören Andreas Randel som också tog sitt efternamn efter socken. Randel har på senare år uppmärksammats i byggden genom det 1993 bildade Randel-Sällskapet som syftar till att hålla hans namn levande i födelseorten. Här är ju någon som skiljer sig från personer som bara råkar vara födda på platsen, och som fortfarande engagerar folk i Ramdala 150 år efter sin död. Frågan är behöver vi dessa listor, och kan vi hålla dom på en rimlig längd eller bör vi i stället försöka nämna dom som är relevanta för orten i brödtexten?--Ankara 29 maj 2011 kl. 22.07 (CEST)

Visst kan det finnas skäl att nämna särskilt betydelsefulla i brödtexten, men jag ser att listorna har en poäng i sitt sammanhang (även rödlänkar - det är bättre än att lägga in på en önskelista, eftersom denna hänvisning kommer att finnas kvar). Separata artiklar av detta slag bör däremot undvikas - de kan ersättas av kategorier. Fernbom2 30 maj 2011 kl. 08.38 (CEST)

Tranås har ngt mellanting, en lista med brödtext. Trevligare än rena listor, men börjar det inte då likna sk kuriosa? -- Lavallen 30 maj 2011 kl. 08.59 (CEST)

Jag är personligen för denna typ av listor (kanske för att jag är en kalenderbitartyp), men håller med att de får hållas inom någon form av rimliga ramar. Tror dock mera på att använda sunt förnuft än att sätta upp några exakta regler. /FredrikT 30 maj 2011 kl. 09.19 (CEST)

Jag tycker i första hand att listorna är överflödiga och att de som är värda att omnämna också är värda att formulera brödtext kring. Jag menar att det borde vara idealet och att en avdelning med brödtextbeskrivningar definitivt bör ha företräde framför en ren lista. Eftersom jag anar att det inte går att nå konsensus kring att ta bort listorna helt är min andrahandsuppfattning att namnen i listorna åtminstone bör vara blålänkade och att det i artiklarna om respektive person skall vara lätt att utläsa kopplingen till orten. Dessutom är det rimligt att begränsa längden på listorna ungefär så som det har angivits av andra ovan. /Dcastor 30 maj 2011 kl. 14.11 (CEST)

Givetvis bör dessa listor begränsas, men det är nog mindre lyckat att sätta ett maximalt antal, då hopplöst att göra ett vettigt urval på 10-15 i de fall då det finns konkurrens. Urvalet kommer då att bero vilka verksamhetsområden som en den användare som gör urvalet värderar högst och detta blir således POV. /Annika 30 maj 2011 kl. 15.51 (CEST)

Min avsikt var inte att sätta en absolut gräns, endast att ge ett riktmärke. Fernbom2 9 juni 2011 kl. 07.12 (CEST)

Jag gillar att läsa vilka personer som har anknytning. Vad blev konsensus i denna fråga? Vore intressant att veta. Jag hoppade in nu och har inte följt alla kommentarer. B.Odins 4 juni 2011 kl. 15.00 (CEST)

Håller med B.Odins, och ställer samma fråga. Är man intresserad av en viss ort eller kommun/socken/bygd (säg att man vill fördjupa sig i sin hemstad) kan det vara av vikt och värde att se vilka kändisar orten/socknen/bygden har och har haft. Måhända vet man att en deltagare av Idol för något år sedan kommer från en viss by, men hur är det med riksdagsmän och psalmdiktare från tidigare århundraden? Idrottspersonligheter och kulturutövare som kanske bara ligger några decennium bakåt? Jag ser listorna som ett verktyg att motverka recentism. Vivo 7 juni 2011 kl. 20.43 (CEST)

Själv är jag en av dom som ogillar en ständigt växande lista med mer eller mindre kända personer från en ort/socken. Jag är en anhängare till att kategorisera personer efter ort/socken och på så vis slippa orediga listor. Listorna över större orter som Stockholm eller Göteborg riskerar att bli enorma, och ändå långt ifrån kompletta. Att skriva ut 10-15 betydelsefulla personer kan vara rimligt, men den vetgirige kan gott klicka på en länk till en kategori. Länken skulle se ut något i stil med: För fler personer från Jönköping se Personer från Jönköping. Nasko 7 juni 2011 kl. 21.02 (CEST)

Jag är anhängare av listor och det går alltid att dela upp stora artiklar, listor och kategorier på flera sidor och undernivåer. Det kommer alltid finnas två läger, jag tänker inte missionera, bara konstatera att i listan över kända personer från min hemkommun Hedemora finns bland andra Arun Sondhi (Paralympics-guld, VM-guld och EM-silver i bänkpress), Kalle Johansson (VM-guld i orientering) samt Matti Poikala (VM-brons och EM-silver i brottning). Rödlänkar är en vanlig syn här i glesbygden och information som finns kring sådana syns inte om man ersätter listor med kategorier. Vivo 8 juni 2011 kl. 01.25 (CEST)

Fast jag tycker inte riktigt att den aktuella frågan är "passar det här bäst som lista eller kategori?", utan snarare: "tillför listan verkligen så mycket att den är värd att bevara, med alla problem den tillför?". Jag är inte säker på det, som sagt. /Julle 8 juni 2011 kl. 03.41 (CEST)

Jag undrar om inte det hela bygger på skala, som de flesta geografirelaterade artiklar. På samma sätt som en marknad med femton stånd en gång om året är "en fis i rymden" i Stockholm men "det enda som händer" i en by med femtio hushåll, är det mer anmärkningsvärt att Tärnaby med en befolkning på 533 pers har en lista med sju (med dagens mått mätt) välkända personer än en i en storstad som lockar allehanda musiker, idrottare m.m. För min del kan de gott stå kvar på alla orter, men framförallt på mindre – då det oftast inte finns fullt lika mycket textmaterial att fylla på med om mindre ställen jämfört med större. Men jag fogar mig efter beslut. Vivo 8 juni 2011 kl. 21.17 (CEST)

Majoriteten har uttalat sig för att listorna bör tillåtas. Fernbom2 9 juni 2011 kl. 07.12 (CEST)

Jag känner att Fernbom2:s sammanfattning bör utvecklas då det verkligen inte är så solklart vad majoriteten vill. I diskussionen har, vad jag kan utläsa:

• Fernbom2, FredrikT, B.Odins, LPfi och Vivo uttalat stöd för att behålla listorna;
• Niklas R, Adville och Annika (och Lavallen?) vill modifierar dem till brödtext eller är osäkra på deras värde;
• och Dcastor, Ankara, Nasko och Julle, och för övrigt även undertecknad, även om jag inte uttalat mig tidigare, anser att det bästa vore om de togs bort eller ersattes på något bra sätt. Jopparn 15 juni 2011 kl. 15.17 (CEST)

Jag avser inte att på detaljnivå diskutera tolkningen av inläggen, men jag finner den (utan att vilja beskylla den för att vara tendentiös) inte överensstämmande med det faktiska innehållet i flera av dem. Att på ett så flagrant sätt avvika från andra språkversioner anser jag för övrigt alltjämt vara olämpligt. Jag vet att alla inte uppfattar det som ett tungt argument, men personligen ser jag det som ett av de viktigaste. Fernbom2 15 juni 2011 kl. 21.17 (CEST)

Jag tillåter mig vara en motvallskärring. Bygdeorginal är ofta en väldigt viktig del av en orts historia, deras namn lever vidare i hundratals år inom ett litet område och de påverkar ofta starkt hur lokalkulturen utvecklas. Engelsk-språkiga wikipedia är nedlusat med artiklar över bygdeorginal, vilket gör sökningar väldigt svåra. Bättre om de fick en rad eller två i artikeln som handlar om området, med hänvisningar till externa källor. På så sett blir det lättare att sålla ut icke-relevanta artiklar vid en sökning på wikipedia, samtidigt som en person som varit lokalt viktig går att läsa om för t.ex. den som planerar ett besök på orten. De är också ofta den roligaste delen av en artikel. Inkonsekvent nog räknas på svenska wikipedia alla bygdeorginal som är födda eller varit verksamma i Stockholm som riktiga "kändisar". Vem f-n utanför Stockholm vill läsa om: en munvig roddarmadam, en excentrisk lokal gatumånglare eller butiksinnehavare på 1700- eller 1800-talet (på den tiden Stockholm var en extremt oviktig stad för alla utom de som bodde där, ur alla synvinklar, på den tiden när resten av Sverige hade insamlingar varje söndag i kyrkan till förmån för fattig-Stockholm, hovet bodde större delen av tiden utanför "huvudstaden" och alla trodde staden skulle kollapsa under sjukdom, kriminalitet, svält och fattigdom), en bartender på någon stockholms-sylta på 1970-talet som var kompis med kungen, någon lokal barhoppa som kungen ryktas ha satt på någon gång under någon krogrunda (fast även om det är anledningen till att de ursprungligen blev "kändisar" och började dyka upp i veckotidningar och kvällspress, så brukar det förbigås med tystnad i wikipedias artiklar), någon som vann en talangjakt i Stockholms lokal-TV eller -radio, eller någon gatumusikant som brukar stå och sjunga på någon plats i Stockholm. Bunta ihop alla dessa "kändisar" i en enda artikel om lokalkändisar i Stockholm, det finns tiotusentals sådana artiklar, eller, ännu bättre, hitta på något sätt att exkludera dem vid sökningar på wikipedia. Gör en sökning med google på t.ex. "gaphalsen" ihop med något ortsnamn (te.x. Jönköping eller Lidköping) och det är stor chans att ni får upp många lokaltidningsartiklar om någon lokalt känd gatumånglare, hade den personen levt i Stockholm, allrahelst för något århundrade eller mer sedan, då hade han haft en wikipedia-artikel. Jag anser att sådana personer skall finnas med på wikipedia, de är tillräckligt viktiga för en bygd, men på ett sätt som inte försvårar vid allmänna sökningar, något slags uppmärkningssystem, så att de artiklarna går att sålla bort vid sökning vore idealet.217.210.238.151 28 juni 2011 kl. 09.59 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Omval sommaren 2011

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Ansökan om administrativ behörighet#Påbörja omvalen före månadsskiftet?. --MagnusA 29 juni 2011 kl. 16.27 (CEST)

Vilka språkliga fallgropar ska vi akta oss för? Falska vänner och angliscimer?

Apropå att ordet karaktär togs upp här i Bybrunnen och att det samtidigt dök upp kommentarer om att städa bort angliscismer. Vilka språkliga fallgropar är det vi ska akta oss för? Att bara säga att det ska bort men inte vara tydlig med vad som är problemet hjälper ju inte. Att de språkliga problemen finns beror säkert inte på medvetna val.

Så vilka ord är det som ska undvikas?

• Dedikerad? Jag hör ofta människor säga till exempel: Fansen är så dedikerade sin idol. Jag uppfattar det som en felaktig användning av ordet i svenska språket. Jag hör/ser hellre ordet hängivna i ett sådant sammanhang.
• Debutera? I meningar som: Filmen debuterade 30 mars 1965. Tv-serien debuterade april 2004. Låten debuterade på plats 18. För mig och så som jag uppfattar svenska ordböcker så används ordet debutera om människor när de gör något i ett offentligt sammanhang för första gången. Skådespelaren debuterade med rollen som Hamlet. Författaren debuterade med boken. Artisten gjorde debut med sin egenkomponerade sång. Exempelmeningarna skulle kunna skrivas: Filmen hade premiär 30 mars 1965. Tv-serien premiärsändes april 2004. Låten gick in på 18 plats/Låtens första placering på listan blev 18 plats.

Vad säger ni andra? Har jag uppfattat svenska språket rätt gällande dessa ord? Eller har betydelserna ändrats? Vilka ord ska vara med på "listan"?? B.Odins 26 juni 2011 kl. 21.01 (CEST)

Men det är mycket vanligt att förengelska svenskan i dag, framför allt i just populärkultur (har säkert blivit mer och mer bara under de 10 år som Wikipedia funnits). Det viktigaste är när det betyder något helt annat (eventually-eventuellt). Men om man kan hitta bättre svenska att skriva på skall det självklart ändras. Men vad menar du med "-Skådespelaren debuterade med rollen som Hamlet"? Det kan ju betyda dels att det är skådespelarens första roll någonsin, men också att han spelat teater i flera år, men aldrig just Hamlet tidigare. Om alternativ 2 är rätt skulle jag säga: "-För första gången någonsin spelade han rollen som Hamlet".

Andra ord man kan stöta på:

• "The movie opened on 15 November 1996" blir "Filmen öppnade den 15 november 1996". Ersätt gärna med "Filmen hade premiär 15 november 1996".
• "The TV-series is set in 1870's Sweden" blir "TV-serien är satt i Sverige under 1870-talet". Ersätt gärna med "TV-serien utspelar sig i Sverige under 1870-talet".
• "The aeroplane took off from Gothenburg" blir "Flygplanet tog av från Göteborg". Ersätt gärna med "Flygplanet startade från Göteborg". J 1982 26 juni 2011 kl. 22.42 (CEST)

Själv skulle jag uppskatta om folk slutade använda ordet implicera när de menar antyda eller insinuera eller något liknande. (för korr. betydelse för implicera se t.ex. SAOB --Gammalflamma 26 juni 2011 kl. 22.51 (CEST)

Vi ska nog inte göra egna listor. Jag förlitar mig på Språkrådet om jag skulle vara osäker. Använd Språkrådets webbplats, TT-språket och prenumerera på Språktidningen så får du god hjälp. Nu är inte alla wikipedianer lika förtjusta i Språkrådet som jag, men för det mesta brukar de råd som kommer därifrån accepteras av en majoritet. Här hittar du också råd för Wikipedia. (Att en skådespelare debuterar i rollen som Hamlet innebär, mycket riktigt, att det är skådespelarens teaterdebut – i alla fall i större sammanhang, inte att han spelar just Hamlet för första gången.) Vänligen, Rex Sueciæ 26 juni 2011 kl. 23.05 (CEST)

Den största språkliga fallgropen man ska akta sig för är att överskatta sin egen förmåga att behärska ett främmande språk. Trots att jag kan läsa tjocka böcker på engelska, inte behöver läsa textningen av engelskspråkiga tv-program mer än i undantagsfall och kan prata med utlänningar på skolengelska utan att staka mig allt för mycket, så behärskar jag kanske bara 5 % av engelska språket. För att korrekt kunna översätta en text så måste man behärska det främmande språket (oftast engelska), ha språkkänsla och vara insatt i ämnet. När man är klar med översättningen så måste den korrekturläsas av någon utomstående som kan bedöma om texten är begriplig för någon mer än några enstaka fackidioter. Sedan måste man inse att svenska och engelska är två olika språk. Alla ord, uttryck och nyanser i språken kan inte översättas mellan engelska och svenska utan att får en annan innebörd. Den som inte tror mig kan låna Emil i Lönneberga på engelska och ha som kvällslektyr. Nasko 27 juni 2011 kl. 00.15 (CEST)

Debutera med rollen som Hamlet är debut - första gången på scen, inget annat. Vi har ju oftast svenska ord som fungerar alldeles utmärkt i en svensk text och behöver inte låta svengelska ord eller ord som faktiskt skiljer i betydelse mellan språk slippa undan. Nja, jag menade kanske inte att vi skulle göra en egen lista men de sidor Rex Suecia hänvisar till verkar inte uppdaterade med de senaste orden som ställer till det. Därför tänkte jag att det kan vara värt att lyfta orden till ytan genom ett samtal om dom. Precis som det nu blev. Man får ju tipsa Språkrådet till exempel om vilka ord som är problematiska så de är ju inte huggna i sten. Det var intressanta synpunkter ni alla lämnat hittills. Och ja nyanserna är svåra att få till när man kämpar med översättning. B.Odins 27 juni 2011 kl. 09.37 (CEST)

Lista över falska vänner mellan svenska och engelska finns redan, så den som är intresserad behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Däremot behövs enligt min mening ingen massiv insats i nuläget, utan man kan ändra saker ad hoc i de fall man stöter på felaktigheter. Vivo 27 juni 2011 kl. 18.01 (CEST)

Copies - kopior. En skiva säljer i ett visst antal exemplar. En kopia avser oftast på svenska en piratkopia, eller en amatörproducerad sådan. Copy i sammanhanget skivförsäljning översätts alltså till exemplar, inte kopior. Har inte sett det på Wikipedia vad jag kan minnas, men det är väldigt vanligt på diverse internetforum som diskuterar försäljningssiffror. Får förstås också påpeka att man naturligtvis inte kan översätta exemplar till "examples", om någon nu skulle tro det... /Grillo 27 juni 2011 kl. 21.40 (CEST)

Det var ett intressant exempel. Det var sådana jag ville lyfta fram då jag tror att det kan slinka in sådana ord som ingen källa har tagit upp, ännu. Sen undrar jag om den/de ovan som tipsar om den lista som finns här på wikipedia menar att de ord jag till exempel stött på kan föras in. Det borde ju inte gå eftersom allt ska källbeläggas. Tänker jag fel som tolkar våra svenska ordböcker när de beskriver orden dedikerad och debutera? Ordet debutera används som jag tolkar det fel i en del artiklar om musik eller där film nämns. Kan inte säga hur många det är.... B.Odins 27 juni 2011 kl. 22.34 (CEST)

Annonsera för meddela, tillkännage eller offentliggöra. Spendera när det handlar om tid. Båda orden är vanliga, främst i artiklar om populärkultur.Sjö 27 juni 2011 kl. 22.37 (CEST)

Shipped = Skeppades. Också vanligt i populärkultur (om hur många exemplar av videofilm eller TV-spel som levererades). Använd levererades. "Skeppades" på svenska används mest om det skickas just med båt. J 1982 27 juni 2011 kl. 22.41 (CEST)

Detta är ett värdefullt samtal. Tyvärr kan jag inte lämna fler exempel just nu, men jag har stött på åtskilliga i artiklar här (liksom i akademiska uppsatser) även inom det historiska och teologiska fältet. Personligen menar jag att detta är ett betydligt större hot mot Wikipedias trovärdighet än ett språk som kan uppfattas som något ålderdomligt (observera nu att jag enbart talar om ordförråd och grammatik, inte om värderingar). Bristfälliga översättningar från engelska är legio. Ett vanligt fel, som nu dök upp i huvudet, är att ryska och tyska furstar kallas "prinsar". Före namnet används för övrigt kortformen utan "e", liksom i fråga om "kejsare" (och, vilket meddelas för kännedom, före kungar på danska). Fernbom2 28 juni 2011 kl. 07.05 (CEST)

Sjö: Vad menar du det var för fel med att använda ordet "annonsera" i betydelsen "tillkännage"? --

Xauxa 28 juni 2011 kl. 08.59 (CEST)

Inte fel om det handlar om att sätta in en annons eller tillkännage att någon har anlänt, men annars. Åtminstone är det en anglicism som återuppväcker en betydelse som ordet har förlorat för länge sedan.Sjö 28 juni 2011 kl. 12.33 (CEST)

En annan latinism som återkommit genom anglosaxiskt inflytande är "lutheranism". Ordet förekom på 1800-talet, men slogs sedan praktiskt taget helt ut av "lutherdom", som alltjämt måste ses som det korrekta. Adjektivet är "luthersk", substantivet "lutheran". Fernbom2 28 juni 2011 kl. 13.52 (CEST)

Har också sett stavfel från andra språk, där man skriver i framför årtal. "Anna was born in 1972" blir "Anna föddes i 1972" (kan också vara norska eller tyska). Har också set Storbritannien förkortas "UK", börjar bli allt vanligare på svenska, går väl an vid förkortningar om till exempel listplaceringar för musik, men passar knappast i löpande text (att Amerikas förenta stater kallas USA på svenska är etablerat, och kan inte jämföras). J 1982 28 juni 2011 kl. 12.16 (CEST)

"Föddes i" är märkligt, ja. Nu kom jag också på en väldigt märklig anglicism (rimligen) jag sett: "N. N. var son av"... (jag förstår inte riktigt hur sånt kan komma med... (man kanske kan säga att det är helt nötter ;) )). Ett annat exempel på anglicism/dåligt språk tycker jag nog ofta att "släpptes" för released är. Gavs ut, utgavs, distribuerades, trycktes... det borde finnas ytterligare tänkbara bättre översättningar? --flinga 28 juni 2011 kl. 15.27 (CEST)

Son av är väl en äldre skrivform i svenskan? I 1919 års bilden står exempelvis Och Jesus var vid pass trettio år gammal, när han begynte sitt verk. Och man menade att han var son av Josef, som var son av Eli, medan i den nya översättningen står Jesus var omkring trettio år när han först trädde fram. Han var, menade man, son till Josef, som var son till Eli, (Lukas 3:23). Jag tycker mig minnas att jag sett det även i en del nyare skönlitteratur, kanske som grepp för att skapa en känsla av högtidighet? (används inte "son av" i den svenska översättningen av Sagan om Ringen?)--Ankara 28 juni 2011 kl. 15.41 (CEST)

Ja, visst är det gammal god svenska, även om jag tror att flinga har rätt i att det i modernt språkbruk ofta är en anglicism (och tillkommer genom slentrianmässig översättning). Jag tror f ö att Du syftar på 1917 års översättning av Bibeln och ingenting annat. Fernbom2 28 juni 2011 kl. 15.46 (CEST)

Jo, det har du väl förstås rätt i, när du säger det. Så går det när man ska komma och mästra... :) Men ändå, som Fernbom2 skriver, jag har hittat det i sammanhang där det framstår som just en dålig översättning, där det låter ganska konstigt... För nog låter det väl ändå ganska fel i en vanlig artikeltext idag? ("Daniel Alfredsson är en son av Hasse Alfredsson.."). --flinga 28 juni 2011 kl. 18.17 (CEST)

En god minnesregel är att fundera på alla latinska ord när man översätter från engelska. Representera, etablera, annonsera, konfirmera, reducera, addera, m.fl. m.fl. blir alltsomoftast felaktiga, eller i alla fall sämre än de "äktsvenska" motsvarigheter som finns. /jssfrk (d|b) 28 juni 2011 kl. 13.46 (CEST)

Men när skivor släpps har banden alltid "releaseparty" först. Men jag håller med att det heter att skivor, böcker och datorspel "släpps" . J 1982 28 juni 2011 kl. 18.27 (CEST)

På Språkrådets sida föreslår de till och med släppfest istället för releaseparty. :) Så huruvida man använder begreppet att en "skiva har släppts" är kanske mer en fråga om nyanser?? B.Odins 29 juni 2011 kl. 17.23 (CEST)

"The movie was released to theaters in 1976" blir "Filmen släpptes till teatrar 1976". Låter som om att det finns en bioduk i Dramaten. Nej, använd i stället "Filmen hade premiär på biografer 1976" eller "Filmen hade biopremiär 1976". (egentligen dumt att skriva så på engelska också, när ordet "cinema" finns där). J 1982 29 juni 2011 kl. 17.30 (CEST)

Det var ett bra exempel, kan tänka mig att det finns en del sådana meningar. Så ja "filmen hade biopreimiär 1976" låter bra mycket bättre än det andra. Jag tror kanske inte att cinema är exakt samma som theater. Engelskspråkiga borde veta och har de valt theater så har de nog helt rätt i det. Jag brukar titta på Merriam Websters dictionary och där verkar det finnas nyansskillander mellan cinema och theater. B.Odins 29 juni 2011 kl. 17.38 (CEST)

Jag ser nu att artikeln biograf länkar till "movie theater" på engelska, och där har det varit bråk om det skall heta så eller cinema. Men på svenska är det i alla fall ganska klart, filmer spelas på biografer, teaterpjäser spelas på teatrar. J 1982 29 juni 2011 kl. 17.44 (CEST)

Oj då. Ja enligt Folkets lexikon (fd. Lexin engelsk-svensk ordbok) så är cinema vanligt i brittisk engelska och theater i amerikansk engelska. B.Odins 29 juni 2011 kl. 17.49 (CEST)

Ett annat problem tror jag är att många tänker. "–Äsch, danska och norska är ju ändå så likt svenska, enkelt att översätta. Jag bara tar och flyttar texten, ändrar æ till ä och ø till ö. Skitlätt ju". Sedan glömmer de bort att översätta massa ord, som "by" till "stad", "og" till "och", "i 1978" till "1978"... J 1982 29 juni 2011 kl. 18.29 (CEST)

Jag tycker definitivt att vi kan skapa en gemensamt underhållen sida med exempel på typiska anglicismer och (halv-)falska vänner. Självklart ska det ju framkomma att det inte är någon officiell riktlinje utan endast ett hjälpverktyg. Allt som gagnar uppslagsverkets kvalitet och hälper skribenter är positivt. --Ace90 29 juni 2011 kl. 21.17 (CEST)

Bildstorlek

Finns det konsensus kring att man inte kan ange en annan bildstorlek än standard, flera användare verkar med AWB ändra detta med motivering att det är ett syntaxfel. Det är en sak att ta bort kodningen av bildstorlek där den meningslös (står det redan thumb/miniatyr är det förstås onödigt att ange storleken till 250px). Ibland finns det goda skäl till att ange en annan storlek, exempelvis om bilden inte blir tillräckligt tydlig i en mindre storlek eller om den exempelvis är väldigt avlång. Här är ett exempel på hur bildstorleken ändras på ett mindre lyckat sätt.--Ankara 27 juni 2011 kl. 00.12 (CEST)

Diskussionen flyttad till och kan fortsätta på Wikipediadiskussion:Illustrationer#Bildstorlek. --MagnusA 29 juni 2011 kl. 16.02 (CEST)

Önskelistor till Projekt Runeberg?

Många som skriver på Wikipedia verkar ofta hämta källor som scannats in av Projekt Runeberg, och jag antar att flera som skriver här också är medarbetare där. Finns det någon möjlighet att lägga fram en önskelista för verk som de skulle kunna scanna in där? Jag vet flera verk som skulle komma många till använding.--90.233.188.32 2 juni 2011 kl. 16.52 (CEST)

Du kan ju testa Projekt Runebergs mailinglista eller forum. --Ainali 2 juni 2011 kl. 18.03 (CEST)

Man kan också höra med svenska Wikisource om de/vi är intresserade. /jssfrk (d|b) 3 juni 2011 kl. 07.54 (CEST)

Och en länk till svenska Wikisource önskelista. -- Lavallen 3 juni 2011 kl. 08.54 (CEST)

Gud, vad dum jag känner mig. Tack för den länken, Lavallen! /jssfrk (d|b) 3 juni 2011 kl. 09.40 (CEST)

Tack för förslaget! Jag har nu lagt in flera tusentals sidor i önskelistan - herdaminnen från olika stift som inte redan finns utlagda på nätet. Dessa herdaminnen innehåller dels material till flera biografier här (biskopar etc), dels uppgifter om socknar och större administrativa enheter. Därför är jag övertygad om att de hade varit otroligt användbara för flera personer.--90.233.135.137 3 juni 2011 kl. 14.42 (CEST)

Svenska herdaminnen finns förmodligen inte vid utländska universitet, så sannolikheten är låg att Google eller Internet Archive ska scanna dem. Man snubblar inte heller över dem hos Myrorna, och på svenska bibliotek står de i referenshyllan och får inte lånas hem. Den som vill digitalisera dem, måste nog stå på plats och fotografera på något svenskt bibliotek. Vem som helst med en digitalkamera (och stort tålamod) kan göra detta (om biblioteket tillåter). Sedan kan vi lägga bilderna hos Wikisource eller Projekt Runeberg. --LA2 5 juni 2011 kl. 18.06 (CEST)

Man kanske kan tycka att det ligger i bibliotekens verksamhetsfält att tillgängliggöra sådana verk. Och kyrkans och släktforskarföreningars också. Det borde nog gå att både få medel och resurser för ett sådant projekt för den hågade.--90.233.130.241 9 juni 2011 kl. 03.08 (CEST)

Nog finns en del att få tag i. Kunde man få Wikimedia-bidrag för såna här inköp, tro? /jssfrk (d|b) 10 juni 2011 kl. 15.33 (CEST)

Herdaminnena är klassiker som kunskapskälla. Wikisource hade blivit överöst med kärlek från många om de tillhandahöll dem, jag lovar.--90.233.157.173 10 juni 2011 kl. 15.59 (CEST)

Detta önskemål ställer jag mig gärna bakom! Att det sedan endast kan gälla de äldre av de moderna, som Leonard Bygdéns och Gotthard Virdestams, är en annan sak. Fernbom2 10 juni 2011 kl. 16.04 (CEST)

Leonard Bygdén finns redan på nätet dock. www.solace.se/~blasta/herdamin/index.htm --90.233.157.173 10 juni 2011 kl. 16.06 (CEST)

Det vet jag. Exemplet gavs endast för att det är det äldsta som kan kallas modernt. Fernbom2 10 juni 2011 kl. 16.08 (CEST)

Jag tycker det låter otympligt att ta sig till biblioteket för att fotografera av dessa verk. De är inga verk du hittar på loppis för 5 kronor (tja det går, men det är svårt), men för en tusenlapp kan du få ett av dessa herdaminnen. Om jag skall åka till biblioteket, troligen inte hinna bli klar vid ett tillfälle, utan få åka flera resor, därtill kringkostnader för att kunna organisera med bra kamera, stativ osv, är det bättre för mig att jobba några extra timmar och få ihop pengar att köpa verken. Då kan jag sedan arbeta med dem när det passar.

Hur fungerar egentligen Runeberg? Det har förvånat mig ibland att man satsat på att scanna in verk som går att hitta för 5 kronor på var och varannan loppis i stället för verk som är mer svåröverkomliga. Tolka nu inte detta som att jag tycker Runeberg är värdelöst - jag tycker absolut att det är ett högst värdefullt projekt, men undrar utdelningen i arbetsinsats skulle bli bättre om fokus låg mer på svåröverkomliga verk.--FBQ 20 juni 2011 kl. 12.34 (CEST)

Jag är inte längre ordförande i Wikimedia Sverige, men jag tror att det inte ska vara några större problem att få bidrag till att köpa sådana saker. Än så länge är det bästa sättet att maila och fråga: styrelsenwikimedia.se.//Hannibal 20 juni 2011 kl. 12.42 (CEST)

Nu finns Göteborgs stifts herdaminne till auktion på Tradera om någon är hugad. /jssfrk (d|b) 30 juni 2011 kl. 12.41 (CEST)

Ett önskemål: Tidskrift för konstvetenskap, vars viktigaste årgångar nog är de som utgavs t.o.m. 1930-talet (och därmed faller inom ramen för PR:s principer för vad som är fritt) och innan den började överskuggas av Konsthistorisk tidskrift. --Hegvald 30 juni 2011 kl. 11.17 (CEST)

Tätortsstatistiken

Tätortsstatistiken för 2010 är nu i princip publicerad hos SCB, men ngt serverfel gör dem än så länge oåtkomliga. -- Lavallen 16 juni 2011 kl. 09.48 (CEST)

Samlar just nu ihop vilka förändringarna är. Tex så är Torslanda (tätort) inte längre en tätort då den vuxit ihop med ni kan nog räkna ut vad. -- Lavallen 16 juni 2011 kl. 10.29 (CEST)

Skulle du kunna gå in på webcitation.org och göra en arkivering av länken och lägga med den som arkiveringsurl och med dagens datum som arkivdatum innan du kör boten? GameOn 16 juni 2011 kl. 10.43 (CEST)

Jag har fortfarande inte fattat hur man gör det, men ska försöka. Det första blir dock att lista vilka artiklar som ska uppdateras för förändrad status. Referenserna kan vänta. Tyvärr finns inte datan tillgänglig i alla format förrän till hösten. -- Lavallen 16 juni 2011 kl. 11.42 (CEST)

http://www.webcitation.org/archive Du behöver bara fylla i önskad adress och en mailadress. Iusethis 16 juni 2011 kl. 13.13 (CEST)

(Redigeringskonflikt)Rent generellt så går man in på http://webcitation.org/archive, fyller i länken och en mailadress - förslagsvis tar man sin egen ;) och skickar iväg formuläret. Sedan får man en länk till den arkiverade sidan tillsammans med en massa annan information och den länken lägger man in i webbref-mallen i artikeln tillsammans med arkivdatum (dvs. det datum arkiveringen gjordes). Eftersom du kommer uppdatera många artiklar får du ändra i botkoden så att arkivurl och arkivdatum finns med, men du behöver alltså inte fixa arkiveringen med boten. GameOn 16 juni 2011 kl. 13.14 (CEST)

Uppdateringen av Ortsfakta Sverige görs nog genom Mall:Stat vad det lider. Min uppgift blir nog att uppdatera Befolkningsutvecklingen. JAg har nu på min användarsida försökt lista vilka Tätorter som förlorat sin status som tätort, och vilka nya som tillkommit. Namnen på de nya är bara preliminära, och vi följer ju ändå inte SCB's namn överallt, så det löser sig nog...

Observera att från i år, har man 'ändrat vissa detaljer i definitionen av tätort. Det berör främst orter med hög andel fritidshus. -- Lavallen 16 juni 2011 kl. 13.28 (CEST)

Det lär ju påverka ställen som Smögen, Strömstad, Marstrand m.fl ;) SCB pressmedelande, statistik som .pdf sidan 67 listar ordagrant förändringar angående tätorter. Schh 16 juni 2011 kl. 15.21 (CEST)

Jag har utifrån instruktionerna arkiverat pdf-en: ”Sveriges tätorter 2010” (PDF). SCB. Arkiverad från originalet den 18 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zXLYLCfE. Läst 16 juni 2011. 

-- Lavallen 16 juni 2011 kl. 19.19 (CEST)

Vilken bra grej! Är den inlagd där man läser om webbkällor? (För det kan man väl göra någonstans här...) B.Odins 16 juni 2011 kl. 20.58 (CEST)

Det kan nog vara praktiskt med att arkivera referenser. Ett problem är dock att om dokumentet ändras så behöver man arkivera om. Formellt sett behöver man kanske inte det eftersom det är den äldre, felaktiga, versionen som man har använt sig av, men om man anser att referenslistan också ska vara en väg till ytterligare information så kan man alltså missa en senare, korrigerad, version om man väljer att från artikeln länka till en arkiverad version.
Aktuellt exempel: Jag såg igår att SCB hade glömt att uppdatera kolumnrubriken i tabell 3 på sidorna 63-66 i rapporten Tätorter 2010. Där stod det fortfarande 2005-12-31 trots att uppgifterna i tabellen avser 2010-12-31. Efter påpekande om detta så rättades rapporten idag, men det finns tyvärr, såvitt jag kan se, inga spår i det idag uppdaterade dokumentet av att det har uppdaterats och skiljer sig från den igår publicerad och av wikipedia (Lavallen) arkiverade versionen. Det står t ex fortfarande 2010-06-16 som utgivningsdatum och ingen ändringsanteckning. Versionshantering, hmm... /Larske 17 juni 2011 kl. 18.26 (CEST)

Nu arkivurl är 5zXLYLCfE. -- Lavallen 18 juni 2011 kl. 18.07 (CEST)

(avindenterar) En intressant iakttagelse jag gjort är att samtliga tätortsartiklar fick nya befolkningssiffror samma dag som de publicerades (16:e juni) på tyskspråkiga wikipedia. Den snabba utrullningen på dewiki utfördes av Lövberg. /Nasko 17 juni 2011 kl. 22.50 (CEST)

Inte konstigt, med tanke på att Lövberg är mer aktiv på tyska än på svenska. Har vi förresten uppdaterat USA, det var väl folkräkning där 2010? J 1982 17 juni 2011 kl. 22.54 (CEST)

Nej USA är inte uppdaterat och jag är precis färdig med att lägga in bland annat 2000 års siffror i 3140 countyn så jag hoppas det kan ändras med bot. --NERIUM 17 juni 2011 kl. 23.13 (CEST)

Synd att befolkningssiffror och annan relevant statistik lagras på respektive språkversion. Det vore smidigt om den fanns tillgänglig på Commons eller något annat gemensamt ställe där siffrorna kunde hämtas. Det skulle spara mycket arbete, men kräver samordning mellan språkversionerna. Enwiki lägger fortfarande upp fria bilder på sin egen språkversions server, vilket gör dem oåtkomliga för andra. Vissa gemensamma uppgifter skulle vara mycket enklare att hantera om vi byggde broar mellan språkversionerna, vilket är lättare sagt än gjort. Nasko 17 juni 2011 kl. 23.25 (CEST)

Det föreslogs att Commons skulle vara värd för sådana crosswiki-mallar. Det är definitivt en intressant idé, men jag vill inte ha det på Commons.

Jag ska se vad som kan göras med USA's countyn så småningom. Just nu har jag fullt upp med att ta hand om de svenska tätorterna. Den programvara jag har, har vissa brister, jag lyckades tex inte uppdatera Hokkaido prefektur pga ngt strul. Jag tänker försöka skapa ny bot-programvara, som inte är lika knusslig... -- Lavallen 18 juni 2011 kl. 17.05 (CEST)

Jag är nu igång och uppdaterar {{Befolkningsutveckling}} i Stockholms län till att börja med. {{Ortsfakta Sverige}} och Geobox och vadhelst det kan finnas för mallar kommer jag inte att uppdatera alla. Det låter sig nämligen inte göras så lätt, men jag ska se vad som kan göras. -- Lavallen 23 juni 2011 kl. 21.40 (CEST)

Så, nu är Befolkningsutveckilingen uppdaterad i alla tätortsartiklar (utom vissa nya, men där finns ingen historik, så de är lätta att sätta in.) - Jag återkommer med att uppdatera själva Ortsfakta Sverige, där det inte redan är gjort.

Jag har upptäckt en hel del kladdande av newbie's och IP-nummer i mallarna som förblivit oåterställt, så jag kommer såsmåningom att titta igenom alla artiklar för att se så inget mer har manipulerats utan att upptäckas. -- Lavallen 25 juni 2011 kl. 12.19 (CEST)

Gott! Nu är det bara befolkningssiffrorna i ortsfaktamallen och den löpande texten som är inaktuella hos många artiklar. Hur ska vi attackera det? Har Lavallen någon klurig kod till sin robot som uppdaterar ortsfakta med korrekta siffror, eller ska det ske manuellt? Tätorterna i Västra Götaland som jag pulat med det senaste uppdaterades genom Mall:stat samma dag som SCB släppte tätortsstatistiken. Är denna lösning något att satsa på eller har någon användare någon bättre lösning? Nasko 25 juni 2011 kl. 13.10 (CEST)

Siffror i brödtexten har jag ingen lösning för annat än jobba igenom varenda artikel på hela Wikipedia. När det gäller faktamallen så finns nu i Kategori:Underhållskategori för geografiska faktamallar en massa artiklar som inte har 2010 års siffror. Det kan dock i vissa fall bero på att en annan parameter än "invort" har använts som tex i Totra eller i Bispgården (och är då i sig inget problem). Det kan också bero på att mallen har en uppgift i parameter "tätortskod" utan att (längre) vara en tätort, (som tex Hagsta). I de fallen kan man ta bort tätortskoden eller strunta i dem tillsvidare. I de fallen där rätt siffra har skrivits in direkt i mallen, tänker jag inte göra ngn åtgärd, det får vara. Jag tänker inte lägga in Mall:Stat över en korrekt siffra, jag har dock ingen synpunkt om ngn annan gör annolunda.

Jag ska försöka skrapa ihop lite kod som gör jobbet med bot, men det kommer ta lite tid innan jag kan starta och det kommer ta tid innan jag är klar. -- Lavallen 25 juni 2011 kl. 13.20 (CEST)

Och där är nu Innocent bot klar med sin runda i alla tätortsartiklar som använder {{Ortsfakta Sverige}}. Andra mallar återstår, och det får vi göra för hand. Ska skapa en lista över dessa ngn annan dag än idag. -- Lavallen 29 juni 2011 kl. 22.32 (CEST)

Och här är den utlovade listan förresten. De första 10 är bearbetade. - Lavallen 30 juni 2011 kl. 13.29 (CEST)

Månadens kvalitetsprojekt - slutspurt

Nu finns det
177 artiklar
kvar att städa upp!

Nu är det bara några dagar kvar på Månadens kvalitetsprojekt Wikipedia:Projekt städa. Förra gången Projekt städa var kvalitetsprojekt, i maj 2010 minskade antalet med 195 artiklar. Minskningen har varit något mindre denna gång,I början av månaden fanns det 203 städartiklar och nu finns det 92 st kvar. (Det är dock fler än så som har åtgärdats, eftersom det även tillkommit en hel del under månadens gång). Det vore roligt om så många som möjligt skulle kunna ta sig en titt på Kategori:Städa-samtliga och se om det kanske finns några av dessa som just de kan åtgärda. I juli föreslår jag att vi tar oss an Wikipedia:Projekt förvirrande. Vi har 117 förvirrande artiklar, kanske skulle vi kunna lyckas tömma den kategorin? / Elinnea 25 juni 2011 kl. 17.39 (CEST)

Nu är det sista dagen och det finns i nuläget 73 artiklar kvar att städa. Titta gärna igenom Kategori:Städa-samtliga och se om det är något du kan göra! Kanske är du fartygsintresserad och kan bedöma om HMS Brännaren (A228), HMS Fryken (A217), HMS Fällaren (A236), HMS Hägern (A246), HMS Minören (A237), HMS Unden (A216) har relevans och snygga till dem? Kanske är du intresserad av tecknade serier och manga och kan fixa till Lista över figurer i Bamse, Bleach (manga), Gåtan och Venom (seriefigur)? Eller är kanske sci-fi din grej och du skulle kunna städa Lista över avsnitt av Vintergatan, Lista över jediriddare, Lista över rollfigurer i Stargate, Lista över teknologi i Stargate? / Elinnea 30 juni 2011 kl. 11.12 (CEST)

Göteborgs Universitet och Svenska Akademin i hemligt avtal

Diskussionen flyttad 30 juni 2011 kl. 12.12 till Diskussion:Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien#Göteborgs Universitet och Svenska Akademin i hemligt avtal.

Fartygsartiklar

Noterade nyss att http://www.faktaomfartyg.se/ som många av våra fartygsartiklar refererar till har kastat in handuken. Ev. skriver de att de kan komma att lägga upp siten igen, men inget är säkert. Då det är drygt 460 artiklar (enl Google) som refererar till sidan idag så har vi för tillfället en mängd med döda länkar. Ska vi vänta med att arkivlänka dessa eller ska det arbetet påbörjas redan nu? --Civilspanaren 29 juni 2011 kl. 15.39 (CEST)

Just nu är det fullständigt omöjligt att arkivlänka, då länkarna åtminstone nu är döda. -- Lavallen 29 juni 2011 kl. 15.50 (CEST)

Internet Archive har en sparad version av sidan från augusti 2010 så därifrån kanske vi skulle kunna lägga in arkivurl från för vissa av artiklarna iaf, beroende på när de skapades. Jopparn 29 juni 2011 kl. 17.42 (CEST)

Men det måste ju ändå stå kvar att vi använt sidan som källa. J 1982 29 juni 2011 kl. 17.49 (CEST)

Inget i ovanstående säger att källan ska tas bort. -- Lavallen 29 juni 2011 kl. 18.21 (CEST)

{{webbref}} har en parameter som heter arkivurl (och arkivdatum) vilka "lätt" kan läggas till men vilket samtidigt låter originalkällan stå kvar. Är det möjligt att sätta en bot på det? /88.97.27.238 29 juni 2011 kl. 19.26 (CEST)

Det var just det som jag tolkade "Civilspanaren" frågade om. Det är småsvårt att göra i efterhand, när man inte vet hur sidorna då såg ut. Det är därför lättare att de gör, som varit engagerade i artiklarna. -- Lavallen 29 juni 2011 kl. 22.30 (CEST)

Just fartygsfakta ändrar inte på faktan utan lägger till dem som daterade ändringar. Så senaste versionen av fartygsfakta torde fungera lika bra som när länken lades till i artikeln. --Civilspanaren 29 juni 2011 kl. 23.01 (CEST)

Senaste versionen finns ju tyvärr inte arkiverad på Internet Archive utan bara en version från augusti 2010 så jag är rädd att man kommer att behöva gå igenom länkarna manuellt och kolla om de stämmer/när informationen lades in. Jopparn 30 juni 2011 kl. 13.58 (CEST)

Skulle det vara möjligt att sätta en bot på att skapa en lista med de artiklar som har använt http://www.faktaomfartyg.se/ som källa och som har ett hämtdatum som är äldre än 2010-08-12 så skulle vi kunna lägga till det som ett miniprojekt i wp:Projektkontoret? Jopparn 30 juni 2011 kl. 14.10 (CEST)

225+1 förekomster. Tror det är mer jobb att knappa ihop ngt med bot än att göra det för hand. -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 18.33 (CEST)

Fråga om princip för bilder som ingår i National Gallery vs Wikimediafråga

Flyttat hit påbörjad fråga från diskussion till Elisabet I av England i porträttkonsten--Idunius 24 juni 2011 kl. 21.16 (CEST)

Bildproblem gör det tveksamt om artikeln kan märkas upp som Rekommenderad

Jag hade tänkt att markera upp artikeln som Rekommenderad, men jag är osäker om det är möjligt med tanke på bildläget. Fyra av artikelns 'huvudbilder' är markerade med Disputed copyright-mallar: Elizabeth I in coronation robes.jpg, Elizabeth1England.jpg, Queen Elizabeth I ('The Ditchley portrait') by Marcus Gheeraerts the Younger.jpg samt Elizabeth I Rainbow Portrait.jpg. Därtill är två bilder i gallerierna markerade med samma mall, närmare bestämt: Nicholas Hilliard 017.jpg samt Sir Christopher Hatton from NPG (2).jpg. I kraven nämns nämligen att det skall ha "klarlagd upphovsrättsstatus för alla bilder som finns" och jag är osäker på hur vi skall se på dessa. Vänligen Jopparn 24 juni 2011 kl. 19.22 (CEST)

Jag såg det när jag jobbade med artikeln, men tänkte att eftersom invändningen kom 2009, och ingen gjort något så går det iaf att använda bilderna - Commons brukar ju vara pålitligt noga. I något fall står det att man får använda bilden om man bara ser till att bifoga korrekt "credit". Det vore bra att få funderingar kring din fråga från någon som kan detta bättre. Om slutsatsen blir att bilderna inte bör användas vore det bra om jag finge veta det, för då är ju det enda alternativet att byta ut de bilderna och skriva nya stycken. MVH/--Idunius 24 juni 2011 kl. 20.46 (CEST)

Bakgrunden finns här en:National Portrait Gallery and Wikimedia Foundation copyright dispute.--Ankara 24 juni 2011 kl. 20.56 (CEST)

Tack för länken Ankara! Tyvärr har ingenting hänt ser det ut som (om man läser disksidan också) på över ett år. Så hur tolkar gemenskapen vad som gäller? MVH/--Idunius 24 juni 2011 kl. 21.05 (CEST)

Det vet inte jag tyvärr, jag letade själv information om saken för inte så länge sedan utan att hitta något. Fin artikel förresten (som jag tjuvläste redan på arbetsstadiet)!--Ankara 24 juni 2011 kl. 21.08 (CEST)

Kanske borde jag ställa frågan på Bybrunnen eftersom frågan rör mer än denna artikeln? Tack för svar!--Idunius 24 juni 2011 kl. 21.12 (CEST)

Huruvida en bild är fri eller inte är en sak som helt och hållet avgörs på Commons. Svwiki har inget med bilder att göra. Tyvärr är det nog så att ett antal bilder inte har klarlagd upphovsrätt. Porträtten är ju snart 500 år gamla, och då fanns ingen copyright så dom är helt klart fria, precis som ett verk av Charles Dickens är fritt och kan användas fritt av vem som helst. Nu har någon lagt ut bilder som skannats ur böcker eller kopierats från ett bildgalleri med nya digitaliserade bilder. Så som jag tolkar det så är dessa bilder inte fria. En utgåva av Charles Dickens Oliver Twist är endast fri om den är från slutet av 1800-talet. En version som har blivit översatt till modern svenska under 1900-talet blir ofri eftersom den omarbetade översättningen är skyddad av upphovsrätt. Samma sak borde (jag är ingen expert) gälla nyligen fotograferade och digitalt restaurerade bilder på äldre konstverk. Nu avgör Commons om bilderna är fria eller inte, så det är inget problem att använda dem. Det enklaste kanske är att begära att bilderna med oklar upphovsrätt raderas från Commons. Då försvinner förhoppningsvis alla ofria bilder, och dem som är kvar kan användas fritt. Om bilderna försvinner från Commons så kommer enwiki med all säkerhet att ladda upp bilderna i lägre upplösning på sin egen server under fair use-licens. Dessa bilder länkar vi ju själva till via språklänkarna, så vi använder ju på sätt och vis bilderna här också. En lösning (som inte gynnar yttrandefriheten) vore om wikipedias servrar kunde läsa av från vilket ip-nummer och i vilket land läsaren befinner sig och censurera bort allt som strider mot det landets lagstiftning - fast det är en helt annan fråga. Nasko 25 juni 2011 kl. 01.04 (CEST)

Tack för dina tankar om saken Nasko! Orsaken till att jag ursprungligen lyfte det hela till diskussion var dock inte för att försöka ändra hur det står till på Commons, utan för att se om en av våra artiklar kan bli Rekommenderad när det trots allt inte är helt klarlagt med upphovsrätten, vilket är ett av kraven. Det här är ju dock verkligen ett gränsfall och det är ju trist då artikeln förtjänar en grön stjärna...

@Idunius: Då det i den av Ankara länkade diskussion står att de erbjudit att lägga upp bilder med lägre kvalité så ser jag ingen orsak till att ändra i texten. Jopparn 25 juni 2011 kl. 01.38 (CEST)

En bild som är målad av t.ex Leonardo da vinci. Om man fotograferar den, borde fotot vara fritt?Schh 25 juni 2011 kl. 01.54 (CEST)

Absolut! Problemet med några av bilderna i artikeln är att fotona är tagna av personer som vill tjäna pengar på sina bilder och inte släpper dem fria. Att skanna bilder ur en bok eller att kopiera den från en sida på nätet gör inte bilden fri även om man skannar av en 500 år gammal målning ur en någorlunda ny bok. Fotografen och förlaget har lagt ned tid och pengar på att ta fram fina bilder, och därför kan man inte kopiera dessa rakt av och sedan släppa dem fria på Commons.

Till den verkliga frågan. Jag har inga problem med att det ligger bilder på en wikipediasida som kanske inte är fria. Det är inte förbjudet i svensk lagstiftning att visa en copyrightskyddad eller annan ofri bild eller någon annan ofri mediafil på sin dator då tekniken kräver att bilden kopieras till datorns internminne och grafikkort för att visas. Det är inte heller olagligt att länka till ofria bilder. Det finns prejudicerande domar sedan någon gång på 1990-talet som klargjort detta. Jag kan inte se några hinder alls att använda ofria bilder på svwiki, då de endast är länkar och det inte är olagligt att länka till någon fil. Det är den som lägger ut bilden på servern som gör sig skyldig till ett brott (i det här fallet Commons och de personerna som laddat upp filerna). Min slutsats. Länkning av ofri/copyrightskyddat media är inte olagligt, och därför bör vi tillåta sådana länkar. Ge artikeln grön stjärna. Det är den värd. Nasko 25 juni 2011 kl. 02.34 (CEST)

Fast på Wikipedia jobbar vi inte efter principen "det här ska inte bryta mot upphovsrättslagstiftning", vi jobbar efter principen "det här ska gå att reproducera under copyleft-villkor utan att bryta mot upphovsrättslagstiftning". Det är ett väldigt stort hinder mot att använda ofria bilder på svwiki, och anledningen till att vi stängt av lokal filuppladdning. (Sen tycker jag det verkar som att det är så sannolikt att NPG kommer att visa sig ha fel i amerikansk domstol att det är lika bra att köra på direkt, men ändå.) Plrk 26 juni 2011 kl. 00.56 (CEST)

Det trista är att det är så svårt att upptäcka om det finns en ofri bild i en artikel, eller om man själv gjort sig skyldig till CR-brott genom att använda en sådan bild på en sida. Det kompliceras ju av att det finns olika regler i olika länder. I Sverige känns det som klarlagt att en digitalisering kan ge ny upphovsrätt. Sedan är det upp till var användare att följa den regeln eller inte.

Huruvida en utvald artikel ska ha sådana "ofria" bilder eller inte, är inte en fråga jag kan eller ens tänker svara på. Jag har aldrig varit särskilt engagerad i AN-processer och har aldrig rekommenderat en artikel, även om jag detaljgranskat vissa sådana artiklar ibland.

Det jag kan göra är att försöka lista vilka sidor som finns i kategorin "artiklar med tveksamma bilder". Det betyder inte att jag tänker ta bort sådana bilder, men jag tänker åtminstone ta reda på om jag själv lagt in sådana. -- Lavallen 25 juni 2011 kl. 06.54 (CEST)

Jag tycker vi bör kunna lämna upphovsrättsproblemen åt Commons. Reglerna för utvalda artiklar är antagligen ursprungligen hämtade från enwiki, där man vid sidan av Commons också använder lokalt uppladdade bilder. Frågan är om kriteriet hamnat med hos oss av misstag eller om det lämnats kvar med avsikt, och vilket resonemanget i så fall varit. --LPfi 28 juni 2011 kl. 10.44 (CEST)

För att bli rekommenderad ska artikeln enligt punkt 7: … har klarlagd upphovsrättsstatus för alla bilder som finns. En artikel helt utan bilder kan väljas till rekommenderad eller bra. Om det är klarlagt att bilden inte är fri, får den då användas? Jag tycker formuleringen är ett exempel på kanslisvenska och bör helt formuleras om. Något i stil med: ...ha bilder som passar in i artikeln och som godkänts av Commons (eller något i den stien). Något mycket märkligt är att kriterierna för en Bra artikel inte har några skärpta krav på bilderna. Om man granskar de 3 nivåerna för en utvald artikel (rekommenderad, bra, utmärkt) så är kriterierna inte en upptrappning av kraven punkt för punkt. Punktlistan med de olika kraven är inte "ärvda" mellan de olika nivåerna där kraven (rimligen) gradvis ökar punkt för punkt. Fast det är en diskussion som kan föras någon annan stans. Nasko 28 juni 2011 kl. 20.25 (CEST)

Om det är klarlagt att en bild är ofri så ska den raderas, en raderad bild kan ju självklart inte användas. Är upphovsrätten inte klarlagd och det råder minsta tveksamheter bör man undvika att använda bilden tills det retts ut och man är helt säker på att bilden verkligen är fri. Detta gäller inte bara utvalda och rekommenderade artiklar utan alla artiklar. / Elinnea 28 juni 2011 kl. 20.57 (CEST)

Om en bild ska raderas eller inte är helt och hållet upp till Commons. Det är inte meningen att vi ska behöva ta reda på eventuell upphovsrätt till en bild innan vi infogar länken till bilden i artiklarna. Bilderna på Commons är uppmärkta med vilken licens de har, och det är det enda som man ska behöva kontrollera. All annan information saknar helt betydelse. Många bilder är uppladdade utan svensk beskrivning, och vi kan inte ställa krav på att de användare som länkar filen svwiki ska kunna något annat språk än svenska. Nasko 28 juni 2011 kl. 22.20 (CEST)

Commons liksom Wikipedia redigeras av användarna. Det finns ingen redaktion som sitter och går igenom samtliga bilder och godkänner dem, utan det är användare som upptäcker upphovsrättsbrott och märker upp artiklarna med mallar för att varna andra användare. Ser man ett misstänkt upphovsrättsbrott så bör man reagera, inte bara tänka "Jaja, den ligger på Commons och nån har lagt in en viss mall, så då behöver jag inte bry mig". Oavsett språk så kan man förstå sig på symboler som varningstrianglar och undvika att lägga in sådana bilder i uppslagsverket. / Elinnea 29 juni 2011 kl. 16.05 (CEST)

Som vanligt argumenterar jag för att kontakta den som har bäst koll på problemet. Jag träffade Derrick Coetzee (den som laddade upp bilderna och sedan blev stämd för det) i San Francisco för drygt ett halvår sen, och han verkar trevlig, så det ska nog inte vara svårt att få veta hur det har gått och vad han rekommenderar. Sedan får man naturligtvis väga hans ståndpunkt med andra aspekter.//Hannibal 29 juni 2011 kl. 16.36 (CEST)

Huvudfrågan här var dock inte egentligen knuten till huruvida dessa bilder är fria att använda (det förefaller när man gräver i diskussionssidorna kring bilderna som om ingenting har hänt sedan 2009/2010, inga fler inlägg har kommit in och ingenting har förändrats ang. bilderna eller deras licens) utan hur vi på svwp ställer oss till frågan om en artikel kan bli rekommenderad (eller utvald) om det föreligger den här sortens fråga kring upphovsrätten bakom några av bilderna? Alltså den generella principen. När jag läser diskussionen ovan ser det ut att vara klokare att lägga tiden på att ta bort de bilder som är taggade från artikeln, ersätta dem med bilder som inte ifrågasatts, och skriva om de stycken det gäller än att börja pusha på om bildlicenserna. Principfrågan är naturligtvis fortsatt viktig, min slutsats rör bara denna artikeln. MVH/--Idunius 29 juni 2011 kl. 22.08 (CEST)

Jag har nu tagit bort bilderna från Elisabet I av England i porträttkonsten. Principfrågan återstår dock att diskutera. MVH/--Idunius 30 juni 2011 kl. 15.21 (CEST)

Jag tycker att man inte skall behöva ta bort bilder som är omstridda på Commons. Vem som helst kan lägga in en raderingsmall och diskussionen kan dra ut på tiden. Mallarna kan läggas in av politiska eller ideologiska orsaker som för Osama bin Laden eller sexuella bilder, och vi bör kunna använda bilderna om inte Commons besluter att radera dem (varvid bilderna försvinner från artiklarna oberoende), istället för att leka jojo eller helt undvika politiskt laddade bilder.

Däremot bör man ta bort och malla (eller be Commons-användare malla, på Commons' Bybrunn) bilder man misstänker att bryter mot upphovsrätten och ta bort bilder som strider mot våra lokala riktlinjer (WMF-loggor). För utvalda artiklar tycker jag det räcker att man kollar att bilden inte är uppenbart problematisk, till exempel berömda bilder betecknade som "eget arbete" av okänd pseudonym.

--LPfi 1 juli 2011 kl. 11.21 (CEST)

Bilder av friidrott

Hej,

För ett tag sedan började jag fundera på vad Wikimedia Sverige skulle kunna göra för att göra artiklarna bättre med den större budget vi fått i år. En idé jag hade var att kontakta en friidrottsklubb och fråga om vi kunde filma några friidrottare som visade upp olika grenar. Alldeles nyss satt jag och tänkte skriva ett brev till en sådan klubb när jag tittade lite mer på Commons-kategorin friidrott och såg att det faktiskt fanns en hel del filmer. Därför tänkte jag tipsa alla som redigerar i sportartiklarna att lägga in fler filmer.//Hannibal 30 juni 2011 kl. 17.23 (CEST)

Apropå friidrott verkar många av artiklarna i Kategori:Möjligen levande personer vara just friidrottare. Fick en tanke att någon skulle kanske kunna sammanställa en lista över dem och skicka till Friidrottsförbundet eller liknande, de kanske har källor på vilka som lever och är döda? Förlåt, lite OT. / Elinnea 1 juli 2011 kl. 12.31 (CEST)

NPOV-rapport från Projekt neutralitet

Den senaste tiden har arbetet med NPOV avstannat en aning och vi verkar ha gått in i en period av mallning. Det är en seger för framtiden och vår strävan att hålla artiklar neutrala, och vi har på många håll problem med neutraliteten måste erkännas. Efter att ha tittat igenom några artiklar upplever jag tyvärr att POV-mallningen på senare tid har börjat användas som ett verktyg i konflikter. En annan sak som är anmärkningsvärd är att nära hälften av alla POV-mallade artiklar finns i den innevarande månadens kategori, det vill säga 25 stycken.

WP:Projekt neutralitet söker fler medlemmar som aktivt vill arbeta för att skapa neutralitet i projektet.

Nuvarande delmål

• Att vi har färre än 30 st POV-artiklar 1 september 2011 (45 st. kvar, 3 maj).
• Att vi har färre än 25 st artiklar med värdeomdömen 31 mars 2011 (44 st. kvar, 3 maj)
• Att vi inte har några basartiklar som är POV-artiklar (3 st. kvar, 17 februari).

Det vi med glädje kan notera är att artiklar med mallar för värdeomdömen är 0. Siffran säger dock mer om mörkertalet och vår mallningsiver än den faktiska omfattningen. Fortfarande är 3 basartiklar POV-märkta och dessa borde vi försöka åtgärda. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 30 juni 2011 kl. 18.39 (CEST)

Det arbete som utförts hittills är imponerande. Även det samtal som initierades om Ugglan som källa leder nog till något gott med litet distans. Vi måste alla vara överens om att alla former av osaklighet bör hållas borta (om möjligt) alternativt rensas ut. Att POV-mallning används i konflikter är förmodligen ofrånkomligt. Vi får sannolikt acceptera att enstaka artiklar inte kommer att sakna märkning någon längre tid, Men då gäller det att någon som lyckats hålla sig utanför vågar gripa in och uttala sig om neutraliteten, så att "skylten" endast ligger kvar en kort period. Tyvärr finns det nog få som har tillräcklig auktoritet (d v s grundmurat förtroende för opartiskhet) för att det skall få fullt genomslag. Fernbom2 1 juli 2011 kl. 02.16 (CEST)

Väldigt bra jobbat med Projekt neutralitet! / Elinnea 1 juli 2011 kl. 12.33 (CEST)

"Nya" stockholmskällan

Idag släpptes "nya" Stockholmskällan. Förutom ändringar av användargränssnittet så har man nu åsatt CC licenser på alla bilder. Vad jag kan se dock med NC på alla jag tittat på. Frågan är om detta får konsekvenser för oss, då det tydligare än förut ge oss info att vi ej kan använda bilder därifrån.Yger 30 juni 2011 kl. 20.10 (CEST)

Närmare analys av tex foton från Kungsklippan verkar indikera att om Stadsarkivet är ägare är de helt fria och OK för oss, medan precis samma bilder från stadsmuseet inte är det. Och kartor från stadsmuseet är oftast fria men inte de från spårvägsmuseet...Yger 30 juni 2011 kl. 20.20 (CEST)

Är det genomgående så att bilderna från stadsarkivet i Stockholmskällan är märkta annolunda än bilderna från stadsarkivet? --Ankara 30 juni 2011 kl. 20.56 (CEST)

Med det jag vet om de båda så skulle jag tro det och det jag sett hittills bekräftar detta.Yger 30 juni 2011 kl. 20.59 (CEST)

Intressant hur de placerar ut licenser på bilder av upphovsmän som dog på 1910-talet, eller pressbilder från tidningarnas arkiv (har de ens ägt upphovsrätten till bilderna?). Det verkar vara inscannat material, och då borde inte det vara skyddad). --Ankara 30 juni 2011 kl. 21.08 (CEST)

Jo, enligt svensk lag kan man hävda upphovsrätt på en digitalisering. Det är det de har gjort. Sådana upphovsrättsanspråk har dock Commons valt att ignorera. Väljer man att ladda upp sådana bilder dit får man alltså själv ta allt ansvar, de kommer inte att raderas. Wikimedia Foundation har gått ut med att de kan ge pengar till vissa typer av rättsfall, sådana som handlar om upphovsrätt på digitaliseringar är ett av dem. /Grillo 1 juli 2011 kl. 06.20 (CEST)

Det finns inget stöd för skydd av digitala kopior av fria bilder i Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729) såvida man inte anser att scanning är "förfarande som är jämförligt med fotografi". Visserligen kan man "hävda" lite vad som helst med stöd av yttrandefriheten, men det har inget stöd i lagen. /Esquilo 1 juli 2011 kl. 07.25 (CEST)

Jag skrev ett mail igår till dem angående licenserna för att fråga hur de hade resonerat. Jag meddelar när jag fått svar.--I99pema 1 juli 2011 kl. 08.05 (CEST)

Namnförbistringsrobotar

Vad kan man göra åt dessa evinnerligt envisa robotredigeringar som inte tar hänsyn till att samma företeelse kan ha olika benämningar på olika språk och att olika begrepp kan stå för olika företeelser på olika språk. Det händer minst en gång i veckan bland de artiklar jag bevakar och man är fullständigt maktlös, det är lönlöst att försöka rätta till det, efter någon dag är roboten tillbaka även om man har lagt ner tid att på att ändra i samtliga språkversioner. Att kontakta robotadministratörerna ger ingen respons. Senast hände det i artikeln schnauzer som är rasnamnet på f.d. mellanschnauzer, men som också betecknar rastypen med flera olika raser (på SVWP i artikeln schnauzer och pinscher). Dessa idiotiska robotredigeringar förstör meningen med att ha interwiki. /Ascilto 1 juli 2011 kl. 16.37 (CEST)

Har du provat att lägga in {{Bots}} i artiklarna? -- Lavallen 1 juli 2011 kl. 16.57 (CEST)

Jag tror att haken i det fallet är [[de:Schnauzer#Mittelschnauzer]]. Det går inte att ha styckeshänvisningar i interwikilänkar. Däremot så (kanske) det går bättre att interwikilänka till [[de:Mittelschnauzer]] om det är en omdirigering till [[de:Schnauzer#Mittelschnauzer]]. /Esquilo 1 juli 2011 kl. 17.03 (CEST)

Annars måste man kolla att alla språklänkarna från den svenspråkiga sidan går till rätt på övriga språk. Sedan måste man gå in på alla de språken som artikeln länkar till och lägga in den rätta. Då brukar det fungera för att oftast är det ett annat språks språklänkar som inte fungerar. Det beror har jag sett på att det skett en namnändrig eller ihopslagning av "nästan samma" artiklar där de gamla länkarna inte är fixade. Felet återkommer om och omigen om man inte gör denna rensning. --NERIUM 1 juli 2011 kl. 17.05 (CEST)

Det Nerium föreslår har jag alltså gjort redan från början, det kräver en läskunnig person, vilket ju robotar inte är. Vad som kommer att hända härnäst är att nästa robot kommer att sortera artiklarna i schnauzer och mellanschnauzer utan hänsyn till att vissa av de förstnämnda avser det sistnämnda. Att skapa en förgrening schnauzer (olika betydelser) och länka rastyp-artiklarna dit, skulle funka ett kort tag. Sen kommer en annan robot och skiljer förgreningssidor från artiklar utan hänsyn till att de avser samma begrepp/företeelse.

Det Esquilo skriver kände jag inte till, avsnittshänvisningen var hämtad från en annan språkversion, så jag trodde det var etablerat. Att omdirigeringar däremot kan ha interwiki visste jag inte heller, värt att pröva (hoppas jag!). (Att ha samma interwiki från olika artiklar tycks förvirra robotarna och bromsa dem, har jag tyckt mig märka, kan det stämma?) /Ascilto 1 juli 2011 kl. 17.23 (CEST)

Tror inte omdirigeringar hjälper. När jag använde botprogramvara (samma programvara som de flesta använder, dvs pywikipediabot) så ändrade interwikiskriptet automatiskt de länkar som gick till omdirigeringar till omdirigeringens mål... /Grillo 1 juli 2011 kl. 18.31 (CEST)

Världsberömd

Jag anser att förstärkningen "världsberömd" är svårt missbrukat i wikipedia. En förståelig förstärkning eftersom man så gärna vill förklara relevansen för en företeelse, idol, föredöme eller förgrundsgestalt i ett smalt intresseområde. Ser gemenskapen något hinder i att ersätta (i princip) samtliga "är en världsberömd" med "är en"? Jag antar att "var en på sin tid världsberömd" inte är lika självklart att ta bort eftersom berömmelse kan vara tidsbunden. Eller är jag fel ute? Vi ska ju skriva ut det självklara... Då blir det å andra sidan "källa behövs"-mall istället, för vem bestämmer vem som är världsbrömd?--LittleGun 23 juni 2011 kl. 19.12 (CEST)

"Världsberömd" bör definitivt tas bort utan ersättning i artikelinledningar. Inne i texten är det, som LittleGun antyder, inte lika enkelt. Där kan det ibland behövas en omskrivning. Med tanke på hur urvattnat ordet blivit bör det dock bytas ut i de allra flesta fall, utom i citat. Fernbom2 23 juni 2011 kl. 19.27 (CEST)

Är det med andra ord fel att skriva att Björn Borg är en världsberömd tennisspelare? /Esquilo 23 juni 2011 kl. 19.37 (CEST)

Jag tycker inte att man bör skriva "X är en känd musiker", "Y är en berömd tennisspelare" etc utan det räcker faktiskt att skriva vad de faktiskt har gjort så framgår hur kända eller berömda de är. Att bara säga att nån är känd eller berömd är helt ihåligt, visa istället vad berömdheten består i./ Elinnea 23 juni 2011 kl. 19.45 (CEST)

I en artikel om Sverige kan man skriva att Björn Borg, ABBA, Ingemar Stenmark, Olof Palme, Roxette, Dag Hammarskjöld, Astrid Lindgren och Carl von Linné är världsberömda svenskar. I en artikel om ABBA eller Roxette kan man skriva om deras väg till världsberömmelse, men knappast inleda en artikel. J 1982 23 juni 2011 kl. 21.29 (CEST)

Ja, och i fallet Björn Borg tycker jag den nuvarande inledningen är ok: "Björn Rune Borg, ..., är en svensk tennisspelare och en av världens främsta inom sporten genom tiderna." "Världens främsta" bygger på konkreta kriterier som förklaras längre fram i artikeln. --LPfi 23 juni 2011 kl. 21.41 (CEST)

Min åsikt är samma som Ellineas. EMRÅ är det inte alltid fel att inleda med "är en världsberömd" men jag menar att det är antingen fel eller redundant. I fallet Björn Borg är det redundant men här är det direkt felaktigt. Här är det (för mig) mer tveksamt och därför onödigt. Världsberömd bland jazzälskare såklart men det blir lätt lite som "världsberömd i hela Hässleholm". Och vem "bestämmer" vem som är världsberömd? Dessutom är förmodligen inte ens Björn Borg världsberömd i ett längre perspektiv.--LittleGun 24 juni 2011 kl. 00.39 (CEST)

Jag håller helt med Fernbom2 i frågan. Undvik till varje pris i inledningen, använd sparsamt inne i artikeltexten. Och nog är Pat Metheny världsberömd, men det är ändå onödigt att ha med ordet, det bör framgå genom artikeln i stället (vilket jag tycker att det gör). /jssfrk (d|b) 24 juni 2011 kl. 10.58 (CEST)

För en ren NPOV borde man väl ersätta världsberömd med hur ofta personen/gruppen i fråga omnämns i media, hur många i befolkningen som känner till eller tycker om, samt vilken tidsperiod som det skedde. Adjektivet "världsberömd" får nog ett väldigt relativt begrepp beroende på vem och när man frågar osv. Schh 25 juni 2011 kl. 01.37 (CEST)

"Världsberömd" är för relativt, men det betyder inte att vi skall ersätta det med sådana mått. Vi kan använda subjektiva omdömen, i synnerhet då vi har direkt stöd i källorna, och ofta är det viktiga inte att någon var berömd utan att personen påverkade världen. Hur saken skall behandlas varierar och diskuteras bäst för enskilda artiklar, men det är bra att inte skriva "världsberömd" innan man noga övervägt andra alternativ. --LPfi 28 juni 2011 kl. 10.26 (CEST)

Det är viktigt att tänka på att världsberömd betyder berömd i större delen av världen. Dvs inte bara europa, nordamerika, australien utan även afrika, bortre asien och sydamerika. Få personer är verkligen världsberömda, även om de skulle vara världsberömda här i Sverige.AlphaZeta 2 juli 2011 kl. 11.38 (CEST)

Försvarsministrar..

Såg att artikeln Försvarsminister saknar en lista med personer som innehaft posten i likhet med många andra ministerartiklar. Kanske du känner att det vore kul att sätta ihop en sådan tabell? ;) Roine Carlsson 1985-1991 är en start iaf. :-) Schh 2 juli 2011 kl. 01.25 (CEST)

En lista med alla personer som haft posten i alla länder någonsin känner jag har potentialen att bli en aning lång. {{Sertion|♥}} 2 juli 2011 kl. 01.30 (CEST)

Tänkte specifikt Svenska ministrar.. Schh 2 juli 2011 kl. 02.19 (CEST)

Listan finns, se Sveriges_försvarsminister. AlphaZeta 2 juli 2011 kl. 02.24 (CEST)

Det tänkte inte Wikipedia. {{Sertion|♥}} 2 juli 2011 kl. 02.31 (CEST)

Alla tycker om att känna sig uppskattade

Wikilove: Ett intressant experiment för att öka antalet skribenter och i slutändan öka kvalitén på wikipedia.

"We all like to feel valued. According to the 2011 survey of Wikipedia editors (see top-line data), among 17 variables, “being looked down on by more experienced editors” is the most likely to cause people to say they will edit less frequently (69% agreement), while “having others compliment you on your edits/articles” is the most likely to cause people to say they will edit more frequently (78% agreement). On the other hand, editing Wikipedia has tended to become harder over time, and the likelihood that new users will receive correction/criticism has increased. " wikilove-an-experiment-in-appreciation --AHA 2 juli 2011 kl. 08.38 (CEST)

Bra att ha i bakhuvudet men svårare att omsätta i praktiken. En komplimang som ges slentrianmässigt gör inte att man känner sig uppskattad; inte heller ärligt menade komplimanger (är det verkligen det ordet som fångar det väsentliga?) eller uttryck för uppskattning behöver alltid kännas rätt (nog gör att jag tror nog att de för det mesta uppskattas). --LPfi 2 juli 2011 kl. 14.48 (CEST)

Fel i omdirigeringskommandot

Jag begriper inte tekniken, så jag kan inte fixa det själv, men det verkar som att det har uppstått något fel i den "omdirigeringsgenväg" som ligger bland hjälpmedlen längst ner på redigeringssidan. Det läggs in ett mellanslag mellan ordet Omdirigering och den första hakparentsen. Så omdirigeringskommandot skapas inte korrekt. Janders 2 juli 2011 kl. 12.31 (CEST)

Jag hade också problem med det igår. Någon som vet varför det blir så? Gaisjonke 2 juli 2011 kl. 12.34 (CEST)

Jag tror inte att detta är felet. Även vid flyttning av sidor ser det ut på samma sätt. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 12.35 (CEST)

Det hela har fått sin förklaring på diskussionssidan till omdirigeringssidan EURion. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 12.39 (CEST)

Och EnSmartEn verkar hittat ett fungerade sätt att få in mellanslaget. --MagnusA 2 juli 2011 kl. 13.50 (CEST)

@MagnusA: Vad var poängen med den här ändringen? Behöver det vara ett mellanslag där och i så fall varför? Jag har regelmässigt tagit bort det mellanslaget från alla omdirigeringar jag har skapat de senaste dygnen. /Esquilo 2 juli 2011 kl. 15.05 (CEST)

Minns faktiskt inte, men det jag har för mig att det fanns något som fungerade bättre med mellanslag än utan. Jag har för mig att jag har sett Yger förklara det nån gång, men minns inte när eller var. Numera blir det mellanslag när man gör sidflyttar också. Problemen de senaste dygnen berodde på det hårda mellanslaget som Sertion lade in efter mitt försök. --MagnusA 2 juli 2011 kl. 15.13 (CEST)

Mellanslaget har ingen funktion. Om något inte funkar utan mellanslaget så är det en bugg. Det är bara estetiskt som det kan vara bättre om koden för manuella omdirigeringar ser likadan ut som för automatiska omdirigeringar efter flyttar. /EnDumEn ✍ 2 juli 2011 kl. 17.53 (CEST)

Färre men vassare?

Statistiken för maj (och juni för accesser) är nu klara. De visar att globalt minskar antalet bidragsgivare nu i takten 5-6% på årsbasis, och statistiken (kan vara fel) indikerar också att antalet accesser mot en:wp minskat med 15% på ett år. För sv:wp visar siffrorna att antalet nya bidragsgivare minskar 15-20% på årsbasis och antalet aktiva 5-10%. Antalet accesser mot sv:wp ökar fortfarande (men inte i juni med sitt vackra väder) och kvalitetsmåtten utvecklas bra (antalet korta minskar stadigt, antalet redigeringar/artikel likaså). Med även "gästredigeringar" ner med 10% så är det anmärkningsvärt att antalet nya artiklar ligger stadigt på strax över 100/dag som det gjort nu i över tre år. Ohotad ettaartikel som mest populär att redigera i var Usama bin Ladin med 55 användare som redigerade i den (tvåan ESC 2011 hade bara 26). (Ref statistik sv:wp antalet accesser, se speciellt Kina som kommit igen och Turkiet som nu är på GYger 2 juli 2011 kl. 12.28 (CEST)

Snälla, försök att inte blanda språk och land... Turkiska och kinesiska är båda språk som inte är direkt kopplade till någon nationalstat. /217.174.64.117 3 juli 2011 kl. 14.30 (CEST) (grillo m mobil)

Jag vet, jag vet. Samtidigt är det intressanta i siffrorna för kinesiskspråkiga versionen att tredubblingen knappast tillkommit av fler bidragsgivarna från Hong-Kong, Taiwan och Macao, utan att det är det tillkommit många från fastlandskina som förut varit utspärrade och använt produkterna en:Hudong och en:Baidu Baike. Om Kinas regering ändrat strategi kan det få stor betydelse för Wikipediarörelsen. Yger 3 juli 2011 kl. 18.10 (CEST)

Inkognito

Flyttad 3 juli 2011 kl. 10.29 till Wikipedia:Faktafrågor#Inkognito

En prick på kartan (men vilken karta?)

När jag hittar artiklar om orter på ca 200 invånare och ortens position visas på en Sverige-karta, känner åtminstone inte jag mig helt tillfredställd.

Har jag mandat att i sådana ortsartiklar byta till en länskarta? (I de fall det är tekniskt möjligt att göra detta med bot.)

Exakt var gränsen går när man ska ha en länskarta istället är kanske inte så lätt att bestämma, men 1000-2000 invånare upplever jag är en god gräns för när en Sverige-karta känns helt fel. -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 17.50 (CEST)

.

Testa gärna med "rätt" karta först. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 18.11 (CEST)

Den kartan som visas här till höger har en projektion som blir väldigt skev för Sverige. Den är dock enkel att räkna ut koordinater till. Ḇọⅰⅵḙ 26 juni 2011 kl. 18.27 (CEST)

På kartan, Mall:Kartposition Sverige, står OBS Använd inte denna ännu, koordinaterna måste först transformeras till de rätta, detta ska ske inom en snar framtid (och det har det stått sedan 2007). Kartan används på alla språkens wikipeider. Har glömt bort hur man gör så om du kan fixa det vore det bra. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 18.52 (CEST)

Nybro har en karta över södra Sverige som kan vara en kompromiss om länskartan inte duger. Är dock lite osäker och skulle egentligen vilja ha 2 kartor, en liten över hela Sverige eller Norden med prick och en länskarta med prick. Men hur man ska få till det på ett smidigt och platseffektivt sätt har jag ingen aning om. Nasko 26 juni 2011 kl. 18.57 (CEST)

Bra ide Nasko med två kartor. Vissa mallar i USA har så och det är väldigt informativt. Är det inte så att man måste använda Mall:Geobox locator Sverige eftersom mallen är en geoboxmall? --NERIUM 26 juni 2011 kl. 18.59 (CEST)

Ingen aning. Jag skapade Mall:Geobox locator södra Sverige för några dagar sedan (kartan över södra Sverige) och upplevde skapandet som problemfritt. Fast jag kanske är för dåligt insatt och hade tur som en tok när jag skapade mallen. Nasko 26 juni 2011 kl. 19.06 (CEST)

Jo, i Nybro är det Mall:Geobox locator södra Sverige som används. I ett fall som Nybro är den lösningen helt Ok, men i Hogsta-exemplet känns en Norden/Sverige-karta lite för mastigt. Jag tycker det i Hogsta-exemplet borde räcka med länskartan. Isht blir det mycket konstigt i mindre orter i Stockholmstrakten, så att alla orter ser ut som om det är i just den orten Riksdagshuset ligger. -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 19.06 (CEST)

Skapade Mall:Geobox locator Sverige och det gick lättare än vad jag mindes. Lyckades komma ihåg hur man räknade ut ration vilket jag trodde jag glömt. Men i alla fall så tycker jag bäst om iden med infobox med två kartor. Jag har lite svårt för att veta formerna på alla länen. Men kan alla andra det så är det ändå ok. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 19.11 (CEST)

Så här? -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 19.15 (CEST)

Hade kanske varit bättre om det funnits goda kartor likt denna som funkar ihop med Mall:Geobox locator Gotland. (Men nu är Gotland inget problem, det är nog vår bäst genomarbetade region när det kommer till ortsartiklar.) -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 19.20 (CEST)

Ja, det är bra. Eller så gör man en karta som motsvarar File:Sweden location map, 40south.svg Mall:Geobox locator södra Sverige med fast för norra Sverige File:Sweden location map, 40north.svg Mall:Geobox locator norra Sverige för de minsta orterna. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 19.28 (CEST)

Då känns det lite som problemet kvarstår. Norrland (inklusive Dalarna) är inte mycket mindre är hela Sverige. Det blir dessutom projektionsproblem som gör att man inte känner sig helt hemma på en sådan karta. -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 19.36 (CEST)

Bra lösning Lavallen. Synd att Sverige är så avlångt. Kartan tar mycket plats, men det är kanske inget stort problem i artiklar om mindre orter där antalet bilder och annat media som tar plats är begränsat. Göteborg som använder Geoboxmallen direkt har en något mindre sverigekarta. Det kanske går att mejsla fram en sådan lösning (om inte estetiken blir allt för lidande). Vi kanske borde märka upp Mall:Kartposition Sverige med raderamallen. @NERIUM:Tyvärr så finns det ingen karta öve norra Sverige. Att skapa en är nog inte svårt, men det kräver att man håller tungan rätt i munnen så man inte förvanskar dewikis fina GIS-data.Nasko 26 juni 2011 kl. 19.39 (CEST)

Ok, testa då gärna mallen med dubbelkarta men som sagt går inte det så är det ok med länskartor. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 19.41 (CEST)

Göteborgsartikeln använder Fil:Göteborg in Sweden.png. Det hade varit bra med en fil: Fil:Saxnäs in Sweden.png för varenda svensk ort, men det finns inte det. :/ -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 19.49 (CEST)

Förresten är det inte jätteovanligt med illustrationer i ortsartiklar. För att slippa röra till det kanske jag kan försöka stoppa in ngn av bilderna in i mallen, för att inte skjuta ner dem två meter ner i artikeln. -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 20.00 (CEST)

Vad jag menade var att det borde gå att styra upp bildstorleken med parametern "map_size = xxx" eller något liknande. Som det är nu kan man inte se båda kartorna samtidigt på en skärmsida (inte med mina inställningar i alla fall). Det blir mer översiktligt om man ser båda kartorna utan att scrolla. Problemet hade inte varit lika stort om Sverige inte hade förlorat Finland för 200 år sedan (kartan hade varit nästan kvadratisk då). Tills dess våra politiker eller kontinentalförskjutningen ändrat förutsättningarna skulle jag gärna se en något mindre översiktskarta;) Nasko 26 juni 2011 kl. 20.08 (CEST)

Tack! Den parametern visste jag inte fanns. Det löser ju en hel del! -- Lavallen 26 juni 2011 kl. 20.13 (CEST)

Bravo! Nu är åtminstone jag nöjd med resultatet. Nasko 26 juni 2011 kl. 20.19 (CEST)

Suveränt. --NERIUM 26 juni 2011 kl. 20.42 (CEST)

Det finns en snarlig diskussion på Användardiskussion:Edaen#Sockenkartor_igen, där ett tag en bild med tre kartor med olika regioner i samma diskuterades.Yger 26 juni 2011 kl. 20.30 (CEST)

Re Är det inte så att man måste använda Mall:Geobox locator Sverige eftersom mallen är en geoboxmall?
Så är det. Men det är ganska små skillnader mellan geobox-locator-mallarna och kartpositionsmallarna. Så det borde inte vara så svårt att få antingen Mall:Geobox att använda kartpositionsmallarna eller Mall:Kartposition att använda geobox-locator-mallarna, om man vill det. /EnDumEn ✍ 26 juni 2011 kl. 20.59 (CEST)

de:Benutzer:Erik Frohne gjorde Gotlands-kartan med Sverige i hörnet efter att jag hade bett honom om detta. Det borde finnas liknande kartor över alla svenska landskap, län och kanske även de större städerna. Jag ville inte besvära EF om detta eftersom jag insåg hur mycket jobb det var med denna typ av kartor. Allt detta mall-i-mallande är svårt att få rätt. Det vore kanske bra om någon på svenska Wikipedia kunde sätta sig in i detta.

Ett problem är att man måste ha bra kartor att utgå ifrån, där det finns plats att fälla in hela Sverige-kartan någonstans. Gotland var lätt tack vare att det fanns så mycket vatten som man utan problem kunde täcka över. På så sätt stämde koordinaterna fortfarande med den omodifierade kartan. Andra kartor måste på motsvarande sätt ha lite marginal åt något håll utanför det primära området som avses illustreras.

F.ö. är jag glad att se att det börjar produceras sockenkartor. Jag hoppas att det så småningom kommer att finnas sådana för hela Sverige. --Hegvald 26 juni 2011 kl. 21.15 (CEST)

Jag såg just artikeln Gårdstånga och jag måste säga att jag tycker den kartan för pricken är överlägsen den som finns för motsvarande artikel på en:wp (hela sverige) och nl:wp (södra sverige).Yger 29 juni 2011 kl. 21.16 (CEST)

Det finns ju redan idag ett 15-tal kartor klara för länen, {{Kartposition Sverige Blekinge}}{{Kartposition Sverige Gotland}}{{Kartposition Sverige Jönköping}}{{Kartposition Sverige Kalmar}}{{Kartposition Sverige Skåne}}{{Kartposition Sverige Stockholm}}{{Kartposition Sverige Södermanland}}{{Kartposition Sverige Södertörn}}{{Kartposition Sverige Uppsala}}{{Kartposition Sverige Värmland}}{{Kartposition Sverige Västernorrland}}{{Kartposition Sverige Västmanland}}{{Kartposition Sverige Västra Götaland}}{{Kartposition Sverige Örebro}}{{Kartposition Sverige Östergötland}}. Dessa används redan idag i många tätortsartiklar. --Civilspanaren 29 juni 2011 kl. 23.09 (CEST)

Helt ok att använda kartorna för länen men att gå ner på "mindre" kartor gör det i svåraste laget som t.ex. Södertörn där måste man ut på googlemaps för att förstå var det ligger. --NERIUM 29 juni 2011 kl. 23.24 (CEST)

Länskartorna hade jag faktiskt sett, även om jag för stunden hade glömt detta, men det jag egentligen efterlyser är kartor för landskapen. (Ett annat problem: namnen på länskartorna är tyvärr vilseledande, eftersom {{Kartposition Sverige Södermanland}} inte omfattar Södermanland, utan Södermanlands län, och {{Kartposition Sverige Stockholm}} definitivt inte omfattar vad man som svensk normalt skulle beteckna som "Stockholm", d.v.s. den historiska staden, tätorten eller kommunen, utan Stockholms län. O.s.v.)--Hegvald 30 juni 2011 kl. 00.28 (CEST)

En första körning med boten är gjort i Västmanlands län. Ta gärna en titt i Special:Bidrag/Innocent bot för feedback! -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 08.58 (CEST)

Det ser mycket bra ut. Kör på så alla orter som har koordinater i Ortsfakta får de kartor artiklarna förtjänar. Själv tycker jag artiklar om små orter som får en karta med prick blir snyggast. Sedan har tyvärr inte alla orter koordinaterna inskrivna, så för dessa artiklar återstår det dryga arbetet att knappa in koordinaterna manuellt. Nasko 30 juni 2011 kl. 17.14 (CEST)

Yes, jag har nu gått igenom Skåne där det fanns många orter med koordinater. Läxan till nästa län blir att fånga upp artiklar med särskiljningsled när parameter "ortnamn" inte har justerats. -- Lavallen 30 juni 2011 kl. 21.50 (CEST)

Som icke-svensk skulle jag gärna se att det område kartan avbildar skulle länkas i bildtexten. Jag har inte särskilt bra koll på de svenska länen, så det kan bli som för Nerium och Södertörn ovan. Ett extra klick får min okunskap gärna kosta, men utan den länken kan det bli väl mycket besvär (det är inte alltid kartans område länkas någonstans i närheten och artikelnamn och namnet som det finns i bildtexten kan vara olika). --LPfi 5 juli 2011 kl. 14.21 (CEST)

Kategorier för öar och insjöar i Sverige

Tidigare har geografiska fenomen som öar och insjöar kategoriserats under landskap, såsom varande en mer tidoberoende enhet. Nu har flera börjat med kategorisering också per kommun och län som jag är ytterst tveksam till (kommun dock kanske OK, och för stockholms län kan jag tänka mig undantag). Då det är flera som engagerar sig i detta arbete så skulle jag välkomna en bredare diskussion om hur dessa bör kategoriseras. Se också Kategori:Insjöar i Sverige efter län och Kategoridiskussion:Sveriges öar efter län.Yger 2 juli 2011 kl. 09.15 (CEST)

Såsom huvudskyldig till kategoriseringen av insjöarna får jag väl svara. Jag började med att städa upp i Kategori:Botkyrka kommun, som jag tyckte hade för många artiklar direkt i roten, vilket gav ett rörigt intryck. Eftersom 18 av dessa var sjöar skapade jag kategorin sjöar i Botkyrka kommun för att röja upp lite och ge bättre överblick. Sen fortsatte jag med resten av bara farten. Insatsen berodde alltså ursprungligen på överbefolkade kategorier i "andra änden", eftersom alla sjöar tidigare ändå kategoriserades efter kommun också, fast direkt i huvudkategorin. Tilläggas skall att jag inte ser problemet med en dubbelkategorisering, det har vi ju i andra fall? /jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 10.09 (CEST)

Nu läste jag visst slarvigt, det var ju främst själva länskategoriseringen som du inte gillade. Den valde jag efter mönster från andra företeelser, och för att inte en Kategori:Sveriges insjöar efter kommun skulle bli så stor, men det går ju förstås att göra om. /jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 10.11 (CEST)

Den senare varianten ~insjöar efter kommun kan jag se som OK, om det nu behövs någon överakategori mer än xx kommun, över kategorin insjöar i xx kommun.Yger 2 juli 2011 kl. 10.26 (CEST)

Indelning efter landskap tycker jag verkar vara både omodernt och otydligt. I synnerhet hör i Stockholmstrakten är det tämmeligen ointressant (och dessutom godtyckligt) om en plats ligger i Uppland eller Södermanland. Indelning i kommuner och län är nog bättre på alla sätt. Det är t.ex. av samma skäl som vi har gått ifrån Kategori:Öar i Stockholms skärgård för att i stället använda Kategori:Öar i Stockholms läns skärgård. /Esquilo 2 juli 2011 kl. 10.48 (CEST)

Det är möjligt att stockholmare upplever indelningen som otidsenlig, men den är i hög grad levande ute i landet. Jag menar att vi bör fasthålla grundkonceptet, men kan tänka mig undantag för trakterna kring kungliga huvudstaden, om det går att nå konsensus kring det. Inte minst med tanke på eventuella regionindelningar bör vi fasthålla det hävdvunna. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.01 (CEST)

Att även geografiska fenomen har sorterats/listats efter län i stället för efter landskap verkar inte vara något nytt fenomen, se t ex Lista över Sveriges öar (en mer än 7 år gammal version som ingen har ändrat i detta avseende). Att man ska undvika dubbel(över)kategorisering är en bra princip, men när nu verkligheten nu har en sådan dubbel struktur så ser jag inte vad problemet är med att vi tillåter oss att kategorisera även efter län. Stör dessa kategorier, X efter landskap och X efter län, varandra på något vis? Är det bara i Stockholms län man inte har koll på vad och vilka landskapen är? Eller vad är skälet för ett undantag där? /Larske 2 juli 2011 kl. 10.59 (CEST)

Jag har egentligen ingenting emot dubbelkategorisering i allmänhet. Vi bör dock noga tänka igenom hur vi hanterar detta om den administrativa indelningen ändras. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.03 (CEST)

Län är i botten statens sätt att administrativt styra landet, dvs det har egentligen ingen geografisk dimension. Och tänk på västra götalands län i förhållande till Västergötland och Dalsland, där de senare är ofantligt mycket mer förankrade. Jag är som jag skrev öppen för att Stockholms län behandlas annorlunda, men ser ingen anledning gå ifrån grundprincipen att berg, sjöar etc ses som tillhörande ett landskap.Yger 2 juli 2011 kl. 11.09 (CEST)

Jag ställer mig bakom Ygers grundhållning, samtidigt som jag menar att samma resonemang kan föras beträffande kommuner. Jag skulle gärna se en flitig användning av socknar och härader, men vet att detta är kontroversiellt. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.17 (CEST)

Jag har funderat i de banorna också, men dagens kommuner har en ganska lagom storlek och är välförankrade (de flesta), så ser det nog som naturligt att kategoriserandet på den nivån utvidgas och då även för geografiska begrepp. Sedan kan socken komma tillbaks i kategorier som är delkategorier till dagens kommuner som Kategori:Byar i Svartrå socken som jag tycker är en bra underindelning till orter i.Yger 2 juli 2011 kl. 11.22 (CEST)

Jag är medveten om att dagens kommunindelning slagit igenom i det allmänna medvetandet efter omkring fyrtio år, även om jag förmodar att de inte är lika självklara för dem som kan minnas tiden före den senaste reformen. Dessutom är uppenbarligen häradsbegreppet levande endast i delar av vårt land. Om de sammanslagningar som ibland aviseras kommer till stånd menar jag dock att vi bör ha en viss beredskap. Det handlar inte om att vara kristallkula, utan om att undvika massiva ogenomtänkta omkategoriseringar. Förmodligen kommer det att finnas tid till diskussion när den dagen kommer. De byråkratiska kvarnarna mal långsamt, men ibland drivs saker igenom oerhört snabbt. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 11.41 (CEST)

Här är diskussionen från mars 2008 där vi beslutade hur vi skulle dela upp (på den tiden det inte behövde ta flera år att diskutera problematiska kategorier). Det gällde till ett tag sedan, då Sverige började dubbelkategoriseras. J 1982 2 juli 2011 kl. 11.27 (CEST)

Kommuner är ett modernt fenomen och många kommuner har aldrig tillhört något landskap. Sverige började gå över från bondesamhälle till industrisamhälle i mitten på 1800-talet. På 1970-talet började övergången till det postindustriella samhället som Wikipedia är en del av. Att använda begrepp från bondesamhället när vi skriver geografiska artiklar är ungefär lika tidsenligt som att använda Nordisk familjebok som källa när man skriver en artikel om telefoni. Jag tycker alla geografiska artiklar ska vara indelade efter kommun -> län -> land. Historiska artiklar kan gott använda socken -> härad -> landskap -> land (där så är lämpligt). Betänk att Sverige historiska har varit större än det är idag, och ska vi dela in sjöarna efter landskap, hur ska vi då kategorisera Finland som varit svenskt territorium i mer än 500 år? Nasko 2 juli 2011 kl. 12.09 (CEST)

F'låt: Vad menar du med "...och många kommuner har aldrig tillhört något landskap"? Alla kommuner (sett som geografiskt område) ligger idag i ett eller flera landskap. De existerar och mår bra i sin egenskap av relativt stabila geografiska avgränsningar, även om de ej är administrativa enheter. Janders 2 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Kommuner ingår utifrån styrning i län, men här pratar vi om geografiska fenomen. Ta tex sjön Bolmen. Inbyggare säger självklart den ligger i Småland som alltid gällt. Men länsmässigt har gränserna ändrats så nu Hallands län gränsar till en strand, helt emot den allmänna uppfattningen. Att däremot ange vilka kommuner sjön ingår i ser jag som mindre problematiskt (och jag tycker alltså de åsatta kategorierna är helt OK).Yger 2 juli 2011 kl. 12.49 (CEST)

Visst finns det gränsdragningsproblem. Det ursprungliga Mo härad tillhör Västergötland, men eftersom området tillhört Jönköpings län sedan 1634 räknar sig de flesta invånare som smålänningar, så vitt jag förstår. Stiftsgränsen har dock inte förändrats ännu. Vad gäller västgötakommunerna Habo och Mullsjö tror jag dock inte att länsgränsen fått genomslag, inte heller i fråga om de ändringar som ägde rum på 1970-talet. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 12.56 (CEST)

Smålands gränser har ändrats på fler än ett ställe genom åren, men de senaste 500 åren har den varit stabil, så jag ser inte Fernboms problem. Habo och Mullsjös byte av län kommer inte att göra dem till smålänningar och inte heller Hyltes. Häruppe är det troligen ganska stora administrativa förändringar på G, men Ångermanland kommer inte att flyttas, med mindre än vad landhöjningen kan göra. -- Lavallen 2 juli 2011 kl. 13.08 (CEST)

Femhundra år var att ta i - 1634 är inte ens fyrahundra år sedan. Kinda och Ydre är en annan problematik i sammanhanget, där vi inte har någon hjälp av stiftsgränsen, eftersom den alltid har gått långt in i Småland - Växjö stift är det enda medeltida, som är väsentligt större. Det har hittills helt och hållet vuxit på Linköpings bekostnad. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 13.14 (CEST)

Ok, 400 då! -- Lavallen 2 juli 2011 kl. 13.16 (CEST)

Problem uppstår när man blandar 2 olika begrepp (kommun och landskap). När man kategoriserar efter kommun så måste ju kommunen tillhöra en överkategori så det bildas ett kategoriträd. Sorterar man in Sjöar i Mullsjö kommun under Västergötland trots att Mullsjö tillhör Jönköpings län så blir det ett ympat kategoriträd.

Om man ska vara helt neutral när man indelar sjöar och andra geografiska begrepp så skulle man använda longitud och latitud, eller någon form av förenklad GIS-data som inte tar hänsyn till administrativ indelning (gammal eller ny). Nasko 2 juli 2011 kl. 13.47 (CEST)

Då sjön redan kategoriseras till landskap, så behöver den parallella kategorin Sjöar i xx kommun inte ha en överkategori för sjöar.Yger 2 juli 2011 kl. 14.01 (CEST)

Fast det är ett smidigt sätt att ta sig till insjöar i andra kommuner. Om vi ska ha kvar Insjöar i xx kommun ser jag inte riktigt poängen med att inte samla alla kommunerna i en enda överkategori, förutom den självklara kategoriseringen i huvudkategorin för kommunen. Om det sedan blir Insjöar i Sverige efter kommun eller Insjöar i Sverige efter län är mig egalt. /jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 14.15 (CEST)

En överkategori "Insjöar i Sverige efter kommun" vore tänkbar. En annan variant är att ha efter län, men då enbart indirekt - via kommunerna. Det ser jag som rimligt. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 14.28 (CEST)

En samling under Insjöar i Sverige efter kommun ser jag inga problem med och jag tycker nog det lutar åt den lösningen.Yger 2 juli 2011 kl. 14.30 (CEST)

Det låter mycket bättre. Att blanda begrepp är ett otyg. Sedan finns det ju sjöar som tillhör olika kommuner och länder, med dessa kan ju läggas närmare roten i kategoriträdet. Nasko 2 juli 2011 kl. 14.38 (CEST)

De specialfallen bör dubbelkategoriseras. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 14.39 (CEST)

Dubbelkategoriseringar har sina problem. Vänern skulle kunna läggas i kategorin Sjöar i Sverige eller något liknande. Att låta Vänern tillhöra en flock med kommuner är olämpligt. Vänern har däremot vikar och öar som är lämpliga att kategorisera efter respektive kommun. Nasko 2 juli 2011 kl. 14.49 (CEST)

Alla sjöar behöver inte kategoriseras på kommunnivå, exempelvis de stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Däremot för de flesta andra sjöar som oftast bara befinner sig i 2-3 kommuner kan med fördel dubbelkategoriseras. --MagnusA 2 juli 2011 kl. 15.18 (CEST)

Nej, det är sant, jag tänkte mer på fall som Bolmen. Fernbom2 2 juli 2011 kl. 15.32 (CEST)

När jag skapade kategoriträdet lämnade jag Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren därhän. /jssfrk (d|b) 2 juli 2011 kl. 17.47 (CEST)

Håller på landskapen då länen skall försvinna. --NERIUM 3 juli 2011 kl. 16.23 (CEST)

Efter att ha sett hur det ser ut i fråga om insjöar ser jag ingen anledning att ändra nuvarande ordning. Län som överkategori till kommuner är praktiskt enligt min mening. Att skapa en större kategori med 290 underkategorier är inte ändamålsenligt. På det sättet får vi två parallella system, vilket jag enbart ser som en fördel. Hittills har samtalet i huvudsak rört sig kring det ena av de ämnen som står som rubrik. Låt oss nu även lyfta fram öarna. Häromdagen hade en ambitiös användare börjat kategorisera dessa efter län. Detta gjordes ogjort med motiveringen att öar kategoriseras efter landskap. När jag såg närmare på saken upptäckte jag att det endast fanns en sådan kategori. Jag har därefter skapat flera. Är detta den rätta vägen? Fernbom2 3 juli 2011 kl. 06.20 (CEST)

Vad är det du skapat flera av? --NERIUM 3 juli 2011 kl. 16.23 (CEST)

Kategorier av typen Bohusläns öar. Fernbom2 3 juli 2011 kl. 20.46 (CEST)

Nu förstår jag. --NERIUM 3 juli 2011 kl. 21.20 (CEST)

En ö bör främst kategoriseras efter vilket vatten den ligger i och en sjö eller ett vattendrag efter avrinningsområde. Med detta sagt var det lite synd att länskategorierna för öar raderades. Hoppas de får vara kvar för sjöar eftersom information om län, men ej landskap, finns i de officiella vatten-databaserna. /rrohdin 6 juli 2011 kl. 07.37 (CEST)

Lennart Philipson

Diskussionen flyttad till Wikipedia:Anmäl ett fel#Lennart Philipson. --MagnusA 6 juli 2011 kl. 20.18 (CEST)

Commonsbilder i Sveriges historia

Jag har redan uppmärksammat denna fråga här, men eftersom jag misstänker att betydligt färre personer bevakar den sidan än Bybrunnen så lägger jag en blänkare här också. Vad det handlar om är att det nya stora översiktsverket Sveriges historia i stor skala plockar bilder från Commons (företrädesvis tagna/uppladdade av användare på svwp) men inte på något sätt följer reglerna om att den fria licensen måste framgå. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 17.14 (CEST)

Grammatiska uppslag

Sajten Grammatiska uppslag verkar ha dött men finns kvar hos Internet Archive. Jag förtecknade i höstas sajtens uppslagsord på Diskussion:Grammatik och som synes finns det många rödlänkar där. Det är Arne Olofsson vid Göteborgs universitet som skapat denna kunskapsresurs. På en fråga om innehållet får spridas fritt, svarade han "Jag har inga personliga kommersiella intressen att bevaka för "Grammatiska uppslag" - projektet finansierades av Högskoleverket. Du kan ta mina formuleringar rakt av, men det är inte fel om du anger källan." Jag bad honom att CC-licensiera verket och sätta ut en logotyp, men detta blev kanske inte av och just nu verkar sajten alltså ha gått på semester. Kanske för gott?

Är det någon här som har tid och lust att gräva igenom Internet Archive och kopiera innehållet till Wikipedia? Om inte, hur ska vi då ta vara på en sådan här resurs? Ska föreningen Wikimedia Sverige utlysa ett pris till den som gör jobbet? Ska vi försöka få fas3-arbetslösa att göra sådana uppgifter? Eller ska jag bara anteckna det under "att göra" på Projekt språk och lämna ärendet där? --LA2 9 juli 2011 kl. 13.30 (CEST)

Det verkar vara en rätt bra resurs att använda som källa, men inget som lämpar sig för masskopiering (för övrigt undrar jag om medgivandet verkligen räcker för att materialet ska anses omfattas under den CC-licens vi använder; t.ex. sägs inte att förändring av materialet är tillåtet). Om en är bevandrad inom ämnet skulle en säkert kunna bygga artiklar med hjälp av Grammatiska uppslag, och det kan säkert läggas in som en källa på flera redan existerande grammatikartiklar, men som sagt, det lämpar sig nog tyvärr inte för masskopiering. Calandrella 9 juli 2011 kl. 14.53 (CEST)

Det finns klara problem i den akademiska världens sangviniska inställning till upphovsrätt... Alltför många tycks tro, att bara materialet har gjorts tillgängligt, så är det fritt, om det inte står något uttryckligt upphovsrättsförbehåll. (Det gäller i och för sig inte bara akademika. Jag kan påminna om artikelinnehåll som raderats därför att det hämtats från den svenska Anarkopedia, som såvitt jag förstår är motståndare till copyright, alltså inte strev någon 'copyleft', alltså behöll alla rättigheter.)

Den citerade URLen ligger under GU, som också tydligen är Arne Olofssons arbetsgivare. Om han har skrivit materialet i tjänsten, kanske även GU kan tänkas ha latenta upphovsrättsanspråk. Jörgen B 9 juli 2011 kl. 15.10 (CEST)

Svenska universitet har, vad jag vet (och jag arbetar på ett universitet), inga upphovsrättsliga anspråk på det anställda lärare framställer. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 17.08 (CEST)

Jag arbetar också på ett universitet, visserligen i Stockholm (ej i Lund); och vi har faktiskt fått några otydliga men dock signaler om att vårt universitet har vissa sådana intressen. (Mest tror jag att det handlade om att man ville förhindra anställda att råka förhandla bort sin publiceringsrätt; men det hela var rätt oklart.) Jörgen B 9 juli 2011 kl. 18.11 (CEST)

Den senare aspekten känner jag också igen, men det handlar inte om att universitetet vill ha rättigheterna utan om att man har ett problem med externfinansierad forskning där privata företag vill hindra publicering av forskningsresultat de hoppas på att exploatera. /FredrikT 9 juli 2011 kl. 19.09 (CEST)

Ja. Det påstås ryktesvis att vi någon gång någonstans haft en doktorand som inte kunde disputera, därför att externfinansiären vägrade publicering t. o. m. i en doktorsavhandling, av affärshemlighetsskäl.

Emellertid: Även om syftet är gott, både här och i instruktionerna för sidosysselsättningar (där det bland annat gäller att förhindra alltför rå kommersialisering av forskaren av resultat eller t. ex. läromedelel framtagna i tjänsten), så är skrivningarna liksom deras juridiska konsekvenser oklara. Åtminstone har jag inte blivit klok på dem. Jörgen B 9 juli 2011 kl. 20.28 (CEST)

Min fråga gällde inte upphovsrätten, utan hur vi får jobbet gjort? Tydligen var Bybrunnen inte rätt svar på den frågan. Ännu en gång har Bybrunnen misslyckats att bevisa sin relevans. --LA2 9 juli 2011 kl. 20.58 (CEST)

Nej, Bybrunnen är inte rätt ställe att fråga om att få saker gjorda på. Prova på Wikipedia:Projektkontoret i stället. /Esquilo 9 juli 2011 kl. 21.18 (CEST)

Det kan kanske vara ett botgöra (Wikipedia:Robothjälp) att få över informationen till wp? --NERIUM 9 juli 2011 kl. 21.32 (CEST)

Det kanske finns en poäng att reda ut om det är möjligt att få jobbet gjort innan man gör det. Jag vet att du inte kommer att ge någon eftersom du inte kan uppföra dig på nätet, men FredrikT, Calandrella och JörgenB är värda en ursäkt. /Grillo 11 juli 2011 kl. 00.08 (CEST)

Skrota TV- och F-mallarna

Något vi borde försöka göra för att göra Wikipedia mer användarvänligt är att inte krångla till artikelskapandet mer än nödvändigt. TV- och F-mallarna ser jag bara som onödigt krångliga och jag tycker det går lika bra att skriva det för hand, dvs, [[Bananens underbara stig]] ([[Filmåret 2011|2011]]) istället för mallningen.

Ju fler mallar som man måste hålla reda på desto svårare är det att skapa artiklar inom nya ämnesområden och mallar bör inte ersätta vanlig text när vanlig text är lika smidigt, enligt min mening. Jag skulle vilja att vi raderar dessa mallar och åtgärdar artiklarna med bot. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.00 (CEST)

Nej. F- och TV-mallarna är bra mallar för att få ett enhetligt utseende inklusive kursivering och tankstreck. De verkar vara tämligen mogna och inarbetade. Dessutom ganska lätta att lära sig. Till och med själva koden blir mer lättlast och överskådlig. --MagnusA 9 juli 2011 kl. 17.19 (CEST)

Den enskilde användaren som skapar en artikel behöver inte malla den. Det kan göras i efterhand. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 18.15 (CEST)

Jag kanske överdrev något ovan. Jag har skrivit något hundratal skådespelarartiklar och har aldrig använt mallarna, men med just dessa mallars simpla tillämpning är det inte så svårt att vänja sig. Värre med större mallar och särskilt tabletter, något jag hoppas vi använder så lite som möjligt. Obelix 9 juli 2011 kl. 19.01 (CEST)

Dessa mallar är väldigt praktiska och det blir snyggare rader med årtalet först. Det är betydligt krångligare och rörigare att skriva detta för hand. Dessa mallar bör absolut inte skrotas! / Elinnea 9 juli 2011 kl. 20.45 (CEST)

Jag vet inte ens vad tabletter är - bortsett från medicin och underlägg, men ingendera kan jag förstå hur man använder här! Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)

tabeller skulle det stå, men den bjuder jag på. Obelix 9 juli 2011 kl. 20.54 (CEST)

Jag håller med Obelix i den allmänna ambitionen (överbruk av mallar är dåligt då det försvårar redigering för nybörjare; om inte annat för att massor av konstig kod riskerar skrämma bort), men eftersom just dessa mallar dels fyller ett syfte (standardisering av utseendet hos ett i minst sagt annars varierande område) och dels är tämligen lättförstådda/enkla, anser jag att de bör behållas. Calandrella 11 juli 2011 kl. 16.42 (CEST)

Samek eller Samekh?

Dessa två ämnen bör givetvis sammanfogas, men vilken stavning bör anses som den primära? Quintus (diskussion) 11 juli 2011 kl. 23.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

En googling antyder att samek är den klart vanligaste stavningen på svenska, och förekommer bl.a. i NE. Tomas e 11 juli 2011 kl. 23.55 (CEST)

Å andra sidan använder NE stavningen samekh i sin artikel hebreiska; och deras redaktioner var oftast rätt noggranna i val av transkribering. NF skriver samek. Det är kanske rimligt att vi skiljer på det "svenska" och det "hebreiska" (transkriberade) namnet. Jörgen B 12 juli 2011 kl. 15.19 (CEST)

Aha, hittade inte alls "samekh" online på NE när jag sökte, bara samek. Tomas e 12 juli 2011 kl. 21.34 (CEST)

Kvalitetmätningen - juli

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

/ Elinnea 1 juli 2011 kl. 12.16 (CEST)

Nu finns det
8 artiklar
kvar att göra begripliga!

Wikipedia:Projekt städa lyckades minska från 203 till 74, vilket bör ses som ett gott resultat. Den här månaden är Wikipedia:Projekt förvirrande månadens kvalitetsprojekt. Är du kunnig inom medicin? Många av de förvirrande medicinartiklarna är fackspråkligt skrivna, och obegripliga för gemene man, där kanske du kan hjälpa till? Eller vet du vad som avses med "bröt de därvarande bro" och kan formulera det begripligare i artikeln Meijenkrebsskansen. Blev Apocalypse (seriefigur) dödad eller är han odödlig, kan du göra den meningen begriplig? Ta gärna en titt på Kategori:Förvirrande-samtliga, du kanske begriper det andra upplever som förvirrande och kan agera tolk och förbättra dessa artiklar? / Elinnea 1 juli 2011 kl. 17.33 (CEST)

Bra att språkvård också gått nedåt! Jag vill även passa på att nämna det viktiga i att motivera mallar, det är ibland uppenbart vad som behöver göras men inte alltid. Det underlättar om man vill åtgärda ett problem om det är tydligt vad det är. Många gamla mallar saknar motivering, att de inte har åtgärdats/mallen tagits bort kan nog i vissa fall bero på att andra användare är lite osäkra på vad den som mallade upp artikeln ansåg att problemet var eller om den användaren kommer anse problemet åtgärdat efter försöket till förbättring. Höstblomma 1 juli 2011 kl. 18.31 (CEST)

Uppdatering verkar ha ökat med många artiklar om valkretsar i Finland, om det finns någon källa att gå efter så borde det kunna åtgärdas, var hittar man det som ändrats 2011? Höstblomma 1 juli 2011 kl. 19.00 (CEST)

Jag hade trott att Veckans tävling Åtgärdsmallar skulle ha medfört att kvalitetsmätningen utvecklats positivt, men istället har kvalitetsproblemen ökat jämfört med föregående månad. Anmärkningsvärt stor ökning av relevanskategorin och alldeles för många icke-wiki, som är enkelt att åtgärda. Tyvärr sammanfaller ofta icke-wiki med relevansproblem.--Historiker 1 juli 2011 kl. 21.20 (CEST)

Det var ju mycket tråkigt att höra, även om problem som "Ugglan" och "Städa" har minskat rejält. Förhoppningsvis kan Veckans tävling: Åtgärdsmallar 2 vända på steken. - (d) Green Yoshi (b) 1 juli 2011 kl. 21.44 (CEST)

Åtgärdstävlingen var mycket bra, tänk på hur siffrorna skulle sett ut utan den! Tycker att minskandet av uggle- och städartiklar är något att glädjas över. Relevanskoll och ickewiki-artiklar brukar vi kunna få ordning på ganska snart, de ligger ju inte i flera år, som många andra artiklar. Det är även positivt att se att Förvirrande har minskat med 6 artiklar första dan. Fortsätter vi i den takten så är kategorin snart tömd! Instämmer i det Höstblomma säger ovan, det är väldigt viktigt att man är tydlig i sin motivering i vad man vill ha gjort när man lägger in en mall. För den som lägger in mallen kan det verka självklart, men svårt för den som tittar på artikeln ett par år (och flera mellanliggande redigeringar) senare, att veta vad som bör göras och vad som har gjorts. Så var gärna övertydliga och ge exempel i motiveringarna, antingen i mallen eller på diskussionssidan. / Elinnea 1 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)

Att en del kategorier har ökat behöver inte betyda att att det har skapats fler sådana sedan sist. Det kan ju också bero på att fler (gamla?) "dåliga" artiklar har upptäckts och mallats upp i avvaktan på åtgärdande och på så sätt kommit upp till ytan. --MagnusA 1 juli 2011 kl. 22.51 (CEST)

Resultatet för "städa" är mycket bättre än det ser ut. Många artiklar har både mallats och förbättrats under juni månad som t.ex. artiklar med hårdkodade mallar. --NERIUM 1 juli 2011 kl. 23.24 (CEST)

Jag instämmer med Elinnea om att det sett mycket värre ut utan åtgärdstävlingen. Och som antytts, så kanske det är så att det är fler som är uppmärksamma på kvalitetsproblemen och nu mallar upp artiklar i en sådan takt att åtgärderna släpar efter. Under maj månad skedde en stor genomgång av Ugglan-artiklar, vilket gjorde att Ugglanspråk-kategorin då växte, men den rensades rejält under juni. Det är bara att ta nya tag!--Historiker 2 juli 2011 kl. 19.15 (CEST)

Under den första veckan som kvalitetsprojekt har kategorin minskat från 117 till 86, alltså 31 artiklar (+artiklar som har tillkommit under månaden som har åtgärdats) Det måste ses som en bra start! / Elinnea 8 juli 2011 kl. 10.50 (CEST)

Nu närmar sig mitten på månaden, antalet förvirrade artiklar har minskat till 80 stycken. Tips, de tre äldsta artiklarna är motförhör, bomförband och Monty Pythons galna värld. Den som känner att det vet jag precis vad det är, ta gärna och kontrollera artikeln så hjälps vi åt med att bli av med förvirrandemallar! Höstblomma 13 juli 2011 kl. 19.53 (CEST)

Call for image filter referendum

Förslaget som visas i Wikipedia Signpost från 4 juli 2011.

The Wikimedia Foundation, at the direction of the Board of Trustees, will be holding a vote to determine whether members of the community support the creation and usage of an opt-in personal image filter, which would allow readers to voluntarily screen particular types of images strictly for their own account.

Further details and educational materials will be available shortly. The referendum is scheduled for 12-27 August, 2011, and will be conducted on servers hosted by a neutral third party. Referendum details, officials, voting requirements, and supporting materials will be posted at Meta:Image filter referendum shortly.

Sorry for delivering you a message in English. Please help translate the pages on the referendum on Meta and join the translators mailing list.

For the coordinating committee, Philippe (WMF), Cbrown1023, Risker, Mardetanha, PeterSymonds and Robert Harris EdwardsBot (diskussion) 3 juli 2011 kl. 11.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det gäller alltså att Wikimedia Foundation, som äger och förvaltar Wikipedias servrar, överväger möjligheten för läsare att filtrera bort bilder som betecknats som möjligen stötande. En omröstning skall äga rum i augusti och därefter skall man fundera på hur det skulle genomföras tekniskt, men förslag till tekniska lösningar finns från tidigare.

Det verkar som att man i första hand tänkt införa "taggar" för våld, sexualitet och några till kategorier av "problematiska" bilder. Projektet är kontroversiellt eftersom klassificeringen knappast kan göras neutralt och eftersom självvald filtrering trots allt kan ligga nära censur.

Se också Commons:Bybrunnen. Borde diskussionen föras på endera sidan?

--LPfi 5 juli 2011 kl. 14.37 (CEST)

Meddelandet har gått ut på varenda svensktalande projekt utom Wikiversity och jag ser inte riktigt poängen med att diskutera saken på fler än ett ställe. -- Lavallen 5 juli 2011 kl. 15.12 (CEST)

Ja. Eftersom detta är det största och Commons det där bilder diskuteras mest torde endera vara det mest lämpade. --LPfi 5 juli 2011 kl. 16.17 (CEST)

Vad är det som säger att denna censur genom en omfattande uppmärkning kommer begränsas till "strictly for their own account". Om inte annat kan jag tänka mig framtida 3:e-parts-produkter som marknadsförs med Parental control mot skolor och bibliotek som utnyttjar märkningen, eller finns kanske redan något liknande? --I99pema 5 juli 2011 kl. 15.24 (CEST)

"Strikt personligt" tolkas av många som "själv, vårdnadshavare eller lärare". "Strictly" skall alltså, som du noterar, tas med en nypa salt. Bland annat tolkas det så i den redogörelse för tekniskt genomförande som styrelsen/whatever för WMF beställde i våras. [Jag borde inte ha litat på mitt minne, det var den andra föreslagna implementeringen det gällde]

Beroende på den tekniska implementeringen är det också fullt möjligt att åtminstone oinloggade användare med okrypterad förbindelse kan få filtreringen aktiverad av en server på vägen (preferenserna föreslog lagras i ett kex, som vad jag förstår är lätt att lägga till). Eftersom censur ogillas så skarpt är det möjligt att detta beaktas, men jag har inte sett någon diskussion om det.

Själva uppmärkningen kan säkert användas av andra (tredjepartsprodukter och iranska och kinesiska regeringen), också om själva filtret skulle kontrolleras av en själv. Uppmärkningen måste ju vara offentlig, dels för att ingen annan än de frivilliga har resurser att genomföra den, dels för att allt annat skulle väcka ett ramaskri.

--LPfi 5 juli 2011 kl. 16.18 (CEST)

Det låter som gjort för vissa grupper att göra sig till talespersoner för andra i sitt dömande om vad som vad som anses som exempelvis sexuellt, politiskt eller religiöst stötande för vissa grupper. Snacka om subjektivt. --I99pema 5 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Instämmer med I99pema, det här är som gjort för POV-pushande och redigeringskrig i commons-kategoriseringen. Behöver vi verkligen fler arenor för pov-pushare? Det är är också som gjort för att på sikt undergräva Wikipedias princip om icke-censur. Menar vi allvar med icke-censur så ska vi inte införa verktyg som underlättar censur. Jag är orolig för tredjepartscensur med hjälp av det här verktyget, men också för att censurförespråkare är en icke försumbar minoritet i Wikipedias ledning. Ett sådant här verktyg kan missbrukas även inifrån Wikipedia. Det är kanske fler än jag som minns hur Wikipedias grundare förra året försökte censurera nakenbilder ur Commons (se här). Lsj 5 juli 2011 kl. 16.56 (CEST)

Jag är också starkt mot denna typ av censur, eftersom jag redigerar en del artiklar som har "stötande" material typ raphe men ändå är informativa. All typ av censur här blir fel. Bilderna i fråga på en artikel måste vara relevant, annars tas de bort, men är de relevanta och en person söker på det sökordet så ger de information som är viktig. Sedan är tredjehandsparten ännu mer oroväckande. Adville 5 juli 2011 kl. 17.19 (CEST)

Jag rekommenderar en titt på den diskussion som pågår på Meta (åtminstone meta:Talk:Image filter referendum), på WMF:s syn på kontroversiellt material och på utredningen som WMF lät göra. Jag klarar inte av att sammanfatta argumenten neutralt och balanserat.

Ett förslag till filter sattes på begäran ihop av IT-folket på WMF i våras. Det är inte säkert att det kommer att användas, utan de tekniska aspekterna kommer att diskuteras senare. Men att de kommer att diskuteras, inte att de kommer att diskuteras om gemenskapen tycker filtret är en bra idé, låter oroande. Jag ser nu att styrelsen i maj beslöt (länken ovan) att filtret skall utvecklas. Omröstningen i augusti är tydligen ett led i utvecklingsarbetet.

--LPfi 5 juli 2011 kl. 18.22 (CEST)

Jag märker att jag skrev om fel implementation ovan. Föräldrakontroll ingick inte i förslaget. Jag är mycket ledsen för att ha givit en felaktig bild. --LPfi 5 juli 2011 kl. 18.43 (CEST)

Tycker inte det är WP:s sak att fixa någon form av "censur" åt de användare som inte vill se "stötande bilder" - de som har något problem med bilderna får allt skaffa/göra någon egen mjukvara som hindrar bilderna från att visas i deras webbläsare.--~In Donaldismo Veritas 5 juli 2011 kl. 21.33 (CEST)

Lynx, kanske? 0nomato 5 juli 2011 kl. 21.36 (CEST)

Nja, det skulle väl vara om man anser ALLA bilder vara stötande, vilket jag inte tror är sannolikt.--~In Donaldismo Veritas 5 juli 2011 kl. 22.03 (CEST)

Varför skall "det fria wikipedia" ens diskutera censur. De regeringar som tycker att vissa bilder är stötande tycker antagligen även att vissa artiklar är stötande med och lägger in sina egna filter mot sina undersåtar. De som bor i mer eller mindre fria länder, som kallas demokratier, skall väl få välja själv vilka bilder de vill se i ett uppslagsverk? (undantaget ex barnpornografi). Adville 5 juli 2011 kl. 22.23 (CEST)

Vad folk använder internet till är upp till var och en. Den som vill censurera sitt datoranvändande kan gott skaffa ett tredjepartsprogram som filtrerar bort olämpliga sidor. Yttrandefriheten är något jag vill värna om. Att censurera bort bilder på krig, koncentrationsläger, porr, politiska dissidenter eller vad man nu tycker är stötande ska vara upp till var och en. Den som bränner böcker bränner till slut även människor... Nasko 5 juli 2011 kl. 22.24 (CEST)

Om jag har fattat det rätt så kommer det i defaultläget (och för oinloggade) att visas alla bilder. Om man vill välja att inte få upp en "stötande" bild i ansiktet så får man göra ett aktivt val genom att skapa en användare, logga in och ändra sina inställningar. Varför ska vi vi inte ge den möjligheten till våra läsare? --Ainali 5 juli 2011 kl. 23.34 (CEST)

Så har jag också fattat det och vill citera en norrman à propos samma fråga: "helt greit for min del om folk vil slippe å se bilder av elefanter, granatkastere, epler eller hva det måtte være". /Diupwijk 5 juli 2011 kl. 23.39 (CEST)

Problemet är ju själva klassificeringen av bilderna. Jag misstänker att jag skulle tagga bilder på ett annat sätt än en genomsnittslig kristdemokrat... 0nomato 6 juli 2011 kl. 00.08 (CEST)

Jo, det är väl problemet. Jag har hittat ett par bilder på Commons som jag bedömmer skulle kunna bli fällda i en svensk domstol för barnporr. Problemet är att det inte finns en enda fläck med naken hud i bilderna, vilket gör att våra amerikanska vänner inte betraktar dem som pornografiska alls. En raderingsbegäran skulle sannolikt inte gå igenom, utan bara skapa ytterligare uppmärksamhet, och därigenom skulle jag själv bidra till att sprida filerna genom att uppmärksamma dem på det sättet. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 07.48 (CEST)

På det kan jag bara svara att de som vill bry sina huvuden med att klassificera bilder i grader av olämplighet får göra det så mycket de gitter; mig kommer det ändå inte att beröra. /Diupwijk 6 juli 2011 kl. 00.32 (CEST)

(svar till Ainali) Visst kan man väl ge folk rätten att självcensurera sig så mycket de vill, men det går väl redan idag med hjälp av diverse filterprogram. Att vi ska sitta och märka upp bilder med olika filter baserat på en subjektiv åsikt om bildens potentiella stötbarhet (jippi, jag hittade på ett ord) tycker jag är mindre bra. Jag kan redan nu se redigeringskrigen som kommer att uppstå exempelvis kring satiriska bilder, bilder som kan uppfattas som propaganda, bilder som kan uppfattas som erotiska (gränsdragningen mellan nakenhet och erotik börjar som bekant bli mer och mer absurd när personer som fotograferat sina barn i badkar blivit anmälda för barnpornografibrott) osv. Sedan ser jag verkligen ingen anledning till att indirekt hjälpa totalitära stater att filtrera nätet för sina medborgare. Tyvärr är jag väl inte förvånad över att WMF kommer med ett sådant här förslag. Den föreningen verkar mer och mer gå i den amerikanska tokhögerns ledband, något som man tydligt kunde se av förra årets panikslagna agerande av Jimmy Wales angående "pornografiska bilder". /Grillo 6 juli 2011 kl. 05.24 (CEST)

En av mina främsta drivkrafter att vara en aktiv bidragsgivare är att jag är besjälad av visionen om "fri, ocensurerad" encyklopedi. Samtidigt har jag förståelse för frågan om frivilligt filter, och kan respektera om vissa läsare skaffar sig filter. Jag är dessutom inte förvånad frågan har dykt upp i styrelsen där finansiering och accept av wp i "society" kommer upp. Men besviken att medan styrelsen står stadigt emot censur propåer från Kina och där kommunistkina själv får implementera sina "filter", så är man öppen för propåer från extremislamister och "tokhögern" i USA och då även villig att tänka i banor att själv aktivt medverka i skapandet av filter. WMF får sina pengar för att jag gör värdefulla redigeringar, och att mina insatser används för att att finansiera en sak som motverkar min drivkraft och vision, kan jag aldrig ge stöd. Jag bidrar hellre till ett mindre läst verk än att resultatet av mina insatser används för att begränsa spridningen. Jag kommer självklart rösta emot, inte för att förslaget är idiotiskt utan för att WMF skulle finansiera och stödja det. Dessutom är jag övertygat flertalet röstande resonerar som jag, och det kommer bli ett rungande NEJ till förslaget. Kanske styrelsen vet detta och vill gömma sig bakom detta nej för att bemöta kritiker, vilket jag då tycker är ynkligt.Yger 6 juli 2011 kl. 08.11 (CEST)

Det kan hända att det blir ett rungande nej, men inte alls säkert. Det är jobbigt att sätta sig in i vad det handlar om, vilket leder dels till en låg röstningsprocent, dels att många röstar "på känn". Det kan dyka upp grupper från ingenstans, som röstar enligt hur eller var man raggat upp dem, och en låg röstningsprocent ger sådana grupper stort genomslag.

Som jag skrev ovan har styrelsen redan beslutat utveckla ett filter (enligt länken om WMF:s syn ovan) och omröstningen handlar om att få stöd för detta och respons om hur filtret skall se ut. Så skulle beslutsgången knappast sett ut om styrelsen inte trodde på filtret (åtminstone i våras). Det måste bli ett rungande nej för att planerna skulle överges.

--LPfi 6 juli 2011 kl. 08.47 (CEST)

Får inte riktigt klart för mig hur detta kommer att fungera? Om det är tänkt så att Wikipedia skulle sitta och märka upp vissa bilder som anstötliga, vilket jag anser strider fullständigt mot WP:NPOV, så är jag definitivt emot. Men om det är så att användarna själva får bestämma vad de anser är anstötligt och slippa se dem, så är det en annan sak. Är det en inställning där man anger typ "Jag vill slippa bilder från Commons:Category:..." så tycker jag det är ok. Vi ska inte skriva folk på näsan vad som är anstötligt eller ej, det får var och en ta ställning till själv. / Elinnea 6 juli 2011 kl. 09.45 (CEST)

Såvitt jag tolkar diskussionen på Commons, så är det ännu inte avgjort hur det skulle fungera. Att särskilt märka upp "anstötliga" bilder är ett förslag som finns i omlopp, ett annat är att användare får välja kategorier att filtrera, ett tredje är att man sätter upp några "standardfilter" med en bunt kategorier i varje, som användare får välja mellan. De olika alternativen skiljer sig avsevärt i hur NPOV de är, och även i hur stor risk de medför för censurspridning. Att vi ska rösta på grisen i säcken på det här sättet oroar mig. I övrigt vill jag säga att Yger skriver kloka ord ovan. Jag känner ungefär likadant. Lsj 6 juli 2011 kl. 11.40 (CEST)

Ja. Yger skriver väl.

Wikimedia har ju nu över tio miljoner bilder, varav några tusen uppfattas som sexuella i den ovan nämnda utredningen. Att särskilt märka upp anstötliga bilder lyckas inte manuellt, annat än då man upptäcker sådana bilder i t.ex. artiklar. Ett sådant system skulle alltså främst påverka vilka bilder som syns i enskilda artiklar, inte vad man stöter på på Commons. Sannolikt skulle någon köra bot för att massmärka bilder om det inte explicit förbjuds.

Det sannolika är att man använder kategorier, antingen i sig själv eller med hjälp av en bot. Men kategoriträdet är inte ett träd, så man kan inte automatiskt märka upp alla underkategorier. Det blir alltså mycket jobb också då.

Kategoriträdet har nu ingen information om hur anstötlig en bild är. En naken man är en naken man oberoende av om han sitter i bastun, dansar med nymfer eller uppträder på en porrgala. Man måste alltså märka upp bilderna enkom eller acceptera att man antingen filtrerar väldigt mycket oskyldigt eller släpper igenom en massa verkligt anstötligt. Att utöka kategorisystemet att beakta anstötlighet har väckt kraftigt motstånd i tidigare diskussioner.

WMF tekniker förslog ett hanterligt antal klasser av anstötligt material, vilket betyder att någon centralt besluter om vad som skall filtreras (eventuellt gemenskapen genom ett riktlinjeliknande dokument). Den andra ytterligheten torde vara systemet där envar fritt kan räkna upp kategorier och filer som skall filtreras och användaren väljer att använda någon av listorna. I praktiken måste det bli sammarbetsprojekt där listmakarna väljer att inkludera andra listor i sin.

--LPfi 6 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Är det bara jag som har fått för mig att detta bara skulle beröra inloggade som ändrar i sina personliga inställningar? Eller är det någon som har sagt att detta borde vara defaultläget för oinloggade? --Ainali 6 juli 2011 kl. 20.14 (CEST)

På officiellt håll har man uttryckligen velat möjliggöra filtrering också för oinloggade, men för dessa gäller inställningarna bara tillfälligt (beroende av kakor). Det är också meningen att inget filtreras förrän filtret aktiveras av användaren. --LPfi 6 juli 2011 kl. 21.18 (CEST)

Mycket överreaktioner och direkta konstigheter ovan tycker jag. Förslaget gäller alltså en möjlighet för den som vill att slippa se bilder av en typ som denne själv valt bort. Hur en del kan få det till ett minskande av demokratin förstår jag inte alls. Är i så fall demokrati massans rätt att bestämma över individen även i sammanhang där individens avvikande val inte skulle påverka massan? Det är inte demokrati, det är majoritetens diktatur. Själv skulle jag aldrig välja att aktivera ett sådant filter, men tycker gott att det kan få finnas för dem som vill. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 18.18 (CEST)

Ja, Ellineas Nanjing-filter aktiverade jag så snart jag blev varse funktionen. Problemet är väl att det ändå inte är jag som väljer, utan de som kategoriserar bilderna. Jag tror inte amerikanar som tycker allt naket är porr, kan avgöra vad jag upplever som stötande. -- Lavallen 13 juli 2011 kl. 18.44 (CEST)

Och då slår du inte på den filterkategorin, men låter dem som vill göra det. Enkelt. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 19.10 (CEST)

Behovet av filtrering

Ovan diskuteras främst nackdelar. Hur är det med det genuina behovet av filtrering? Är det så att vi på svenskspråkiga Wikipedia tycker att det är ofarligt att barn stöter på porrshower och bilder av blodbad? Och att den som inte vill se anstötligt material helt enkelt får byta till lynx för att titta på Gonorré. Och att detta bör gälla också i Bibelbältet och i Iran? --LPfi 6 juli 2011 kl. 12.24 (CEST)

Den artikel och de bilder som diskuterats på sv:wp är ejakulation som där löstes med "klickbara" bilder, dvs med god vilja så går sådana gränsfall att hantera utan att ta till "tunga" lösningar som filter.Yger 6 juli 2011 kl. 13.49 (CEST)

Jag tror att de barn som söker på wikipedia inte söker efter porrshower eller liknande (finns det ens bilder på det på wiki?). När de är så stora att de söker efter sådant så kan de utan problem hitta den typ av bilder på nätet utan wikipedias hjälp. Här däremot diskuteras och behandlas ämnena ur ett informations och fakta baserat förhållningssätt. Bilder som inte passar i en artikel sätts inte in där. När det sedan gäller blodbad, och bilder på det-Tyvärr har det hänt allt för många gånger, och det skadar inte att även wikipedia belyser det även om det inbegriper en hemsk bild. Skall vi dölja det och sedan glömma allt som hände i andra världskriget, fd Jugoslavien eller Chile med fler diktaturer som torterade? Nej, det tycker inte jag, och då kan bilder ge information om dessa hemskheter. De som har ett behov av att filtrera är olika religioner och statsmakter som inte vill att folket skall se sanningen, sedan använder de barnen som ett vapen för det. Föräldrarnas roll som vuxna som kan hjälpa och stödja barnen vid sina sökningar på nätet glöms bort. Adville 6 juli 2011 kl. 14.52 (CEST)

Jag tycker nog bilder på sprutande hjärnsubstans ger motsatt effekt. Det får mig inte att intressera mig för vad som händer i Inbördeskrigistan, utan snarare får det mig att låta bli att titta på nyheterna öht. -- Lavallen 6 juli 2011 kl. 15.06 (CEST)

Jag tycker inte heller att det är Wikipedias ansvar att "tänka på barnen". Det har alltid varit föräldrarnas. Är man vuxen nog att söka på "stötande" termer som onani eller lista över sexställningar är man vuxen nog att se bilderna i de artiklarna. Exempelvis Sverige har ju en lång tradition av sexualkunskap långt ner i åldrarna. Sådant här har varje 13-åring i Sverige redan fått information om genom skolan, ofta där också ackompanjerat av bilder. Visst vill jänkarna gärna tro att svenskar av den anledningen är degenererade sextokar, men så vet vi ju inte är fallet... /Grillo 6 juli 2011 kl. 15.11 (CEST)

Det är en sak att söka efter sex eller våld, en annan att stöta på bilderna utan att söka, t.ex. då man försöker kolla ett ord man inte förstod eller via Special:Senaste ändringar. Bilderna kan också finnas i överraskande kategorier (på Commons). Små barn läser knappast Wikipedia på egen hand, men våra yngsta redaktörer är överraskande unga (läsares ålder vet man väl inget om). Har någon en kvalificerad gissning?

Jag har förstått att man i en del kretsar "vet" att vissa typer av bilder är skadliga för barns utveckling, medan jag har för mig att annan forskning konstaterat att sådant inte kunnat visas. Om vi lutar oss på det senare vore det skönt med trovärdiga källor. Kanske man borde skriva en artikel om bilders (o)skadlighet för barn på en-wp och kolla vad som händer :-)

--LPfi 7 juli 2011 kl. 23.17 (CEST)

Enwp har något som heter Bad image list. Är det en bättre form av filtrering? Att vissa bilder bara kan användas i vissa specifika artiklar? /Esquilo 6 juli 2011 kl. 19.34 (CEST)

Jag tycker inte att Wikipedia ska klassa vissa bilder som "Bad". Vilken bild som helst är dålig om den placeras i fel artikel (t.ex när ett knippe morötter placerades i artikeln Barack Obama), eller det är inte bilden i sig som är dålig, utan bildvalet. Har en bild som inte passar i en artikel placerats där, så byter man ut den eller tar bort den, men vi bör inte klassificera vissa bilder som dåliga, oavsett om det är i listform eller om det är i kategoriform. Den som vill slippa att se bilder i en viss artikel kan lägga in det i sina egna inställningar, det har man kunnat göra i flera år, som exempel, se här Användare:Elinnea/vector.css hur jag gjort med bilderna i artikeln Nanjingmassakern. / Elinnea 7 juli 2011 kl. 19.19 (CEST)

Det är en annan fråga, skulle jag vilja säga. Den listan har ett mycket enkelt och konkret syfte: vandalbekämpning, genom att se till att bilder som tjänar sitt syfte i vissa artiklar kan vara där utan att hela tiden användas av vandaler i andra. Vad vi talar om här är ju ett filter för personer som vill slippa se en bild på en erigerad penis även om de går in på artikeln penis. /Julle 8 juli 2011 kl. 00.17 (CEST)

Gissar att det är vid uppladdning av bilder och filmer till commons som klassificeringen är tänkt att ske? Isåfall är det ett vettigt förslag. Däremot kan jag inte komma på något exempel på en text som föräldrar borde kunna filtrera. Viktigt är också att klassificeringen kan utnyttjas av innehållsfilterprogram, och stämmer med deras klassificering. Mange01 13 juli 2011 kl. 19.15 (CEST)

Medical evacuation

Hej, artikeln om Medical evacuation har blivit föreslagits för att flyttats till ett svenskt begrepp. I Diskussion:Medical evacuation har det diskuterats att behålla det nuvarande begreppet samt att flytta artikeln till ett svenskt. Dock så har hela diskussionen hamnat i ett dödläge, så skulle vilja ha in fler användare i diskussionen, för att nå någon form av konsensus. //Joshua 13 juli 2011 kl. 20.08 (CEST)

Sidospår om Google Translate

(Mindre poäng: Google translate kommer försvinna snart.)//Hannibal 8 juli 2011 kl. 16.54 (CEST)

Var har du läst det? Hur snart är snart? B.Odins 8 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

Det eneste dette gjelder er Googles Translate API som har vært åpent tilgjengelig. Ifølge denne artikkelen hos CNET jobber de med å se om de kan utarbeide en betal-versjon. Translate som tjeneste, og som gadget som kan legges på websider, skal såvidt jeg kan se fortsette å være tilgjengelig. Mvh, Nettrom 8 juli 2011 kl. 17.40 (CEST)

En allmän reflektion: allt på nätet börjar kosta pengar, utom Wikipedia. När jag slog på ett ord på ord.se för några dagar sedan fick jag veta att det ordet bara fanns i betalversionen av sidan. Tyda.se har sedan något år åtminstone varit en betalsajt om man söker på mer än 30 ord i månaden och nu finns alltså planer på att göra åtminstone delar av Google Translate till en betalsajt (vilket väl är en början på ett sluttande plan). Snart finns alltså inga vettiga gratis översättningstjänster kvar, och man får förlita sig till Wiktionary och interwikilänkar. Snart är det väl dags att köpa en svensk-engelsk pappersordbok igen... /Grillo 9 juli 2011 kl. 07.26 (CEST)

http://tyda.se/news, 8 mars 2010: "Använder du Tyda privat eller i undervisning? Nu kan du åter slå upp obegränsat (i alla fall 1000/dag) antal ord gratis."--~In Donaldismo Veritas 10 juli 2011 kl. 13.34 (CEST)

Okej bra. Jag bojkottade Tyda när de började ta betalt för användande av andra personers gratisarbete. /Grillo 11 juli 2011 kl. 00.09 (CEST)

Då kanske vi slipper massa maskinöversättningar här? J 1982 11 juli 2011 kl. 00.15 (CEST)

Ja, om nu inte WMF använder en del av de donerade pengarna till att ta fram en egen automatöversättningstjänst för att kunna visa automatöversatta versioner vid sidan av den vanliga sidan eller i en ny sida via en knapp som finns på den vanliga sidan....Obelix 11 juli 2011 kl. 00.19 (CEST)

Lite förenklat, men på ett ungefär: vi har inte lyckats plocka fram särskilt bra verktyg för att semantiskt automatöversätta text (annat än inom mycket avgränsade områden). Det som har gjort Google Translate så framgångsrikt är att den använder sig av en statistisk metod, som går ut på att samla in väldigt stora mängder översättningar (och Wikipediaöversättnignar duger inte. Vi förändrar för ofta när vi översätter). Man har kommit nästan skrämmande långt mellan engelska och franska, till exempel. Det är dock ingenting som går att lätt och snabbt konkurrera med genom att tillsätta ett par skickliga programmerare. Det finns mycket pengar att hämta i en välfugnerande maskinöversättningsprogramvara. Hade det varit enkelt att göra hade det varit gjort. Däremot är det väl möjligt att tänka sig att man skulle kunna använda Googles API (vad det än kommer att kosta), och kombinera med egen översättning av mallar. (Jag är inte programmerare och vet inte hur Google Translates API ser ut. Jag vet inte alls hur rimligt det är) Resultatet mellan de flesta språk blir dock fortfarande undermåligt. Exemplet som gavs ovan var norska; är det verkligen så att svenskar i allmänhet har svårare att förstå norska än det som Google Translate hävdar är betydelsen? Jag blir åtminstone långt mer förvirrad av det sistnämnda.

Att WMF med de resurser man har skulle plocka fram en automatöversättningstjänst som skulle översätta hela artiklar lika bra, eller bättre, än Google Translate finner jag fullständigt osannolikt. /Julle 11 juli 2011 kl. 00.40 (CEST)

Når det gjelder betal-versjoner av tjenester på nett: såvidt jeg har forstått argumentasjonen til Google, så sluttet de med gratis tilgang til APIet grunnet misbruk av tjenesten. I og med at den har stor nytteverdi for allmenn bruk er det synd, men samtidig kan jeg forstå at de har en grense for hvordan slike skal drives. For øvrig har Microsoft en konkurrerende tjeneste tilgjengelig, Bing Translator, og tilbyr et (såvidt meg bekjent) fritt tilgjengelig API (inntil videre, ihvertfall).

Det kan dog være at maskinoversettelse ikke nødvendigvis er fremtiden for de mest brukte språkene. Luis von Ahn (enwp har artikkel om ham) har et prosjekt på gang som heter Duolingo, hvor en kan lære språk og oversette webben samtidig. I denne YT-videoen fra TEDxCMU (jeg har linket direkte til der han begynner å snakke om Duolingo, hele videoen er for øvrig verdt å se) forteller han om hvordan det fungerer, og nevner noen beregninger om hvor fort de kan oversette engelsk Wikipedia til spansk. Jeg hadde en interessant diskusjon med Brent Hecht (Ph.D-student ved Northwestern University, han har publisert endel vitenskapelige artikler om hvordan de forskjellige språkversjonene av Wikipedia fungerer) rundt dette og relaterte problemstillinger for et par uker siden. Jeg er ikke nødvendigvis sikker på at slik direkteoversetting er veien å gå, for eksempel tror jeg at det kan føre til at viktige perspektiver i beskrivelsen av emner forsvinner. Det er kanskje ikke foreløpig en aktuell problemstilling for de mindre språkene som norsk og svensk, men i og med at debatten om visjonen her har delvis handlet om disse emnene er det nok en ganske interessant problemstilling uansett. Mvh, Nettrom 11 juli 2011 kl. 03.21 (CEST)

Ja, google translate baserar sin översättningsmotor på enorma mängder översättningar. Problemet är att deras korpus till största delen består av prosa, vilket gör att facktext, och i synnerhet fackuttryck, ofta blir vansinnigt felöversatta. Problematiskt om man ska översätta ett uppslagsverk. Dessutom har jag noterat att Google translate inte har något stöd för meningsbyggnad. Resultatet av en översättning blir ibland en inkomplett mening där satsdelar saknas. /Esquilo 11 juli 2011 kl. 10.01 (CEST)

Många klagar på maskinöversättning, men jag ska erkänna att jag använder Google translate ganska ofta både på svwp och enwp, men hittills har nog ingen märkt det. Det kräver ju ganska mycket handpåläggning, men jag tror ändå att jag tjänar tid på det.

Jag trodde att Google translate främst var baserad på fackprosa, nämligen EU:s och FN:s utredningar och juridiska texter. Jag har nämligen märkt att det kan bli nästan perfekt översättning när jag har översatt kursplaner eller en EU-utredning om lönestatistik. Vid tyska verkar Google ha problem med att flytta predikatet till rätt ställe, därför att Google jobbar på ett fönster av en handfull ord i taget, och tyskarna lägger predikatet i slutet av satsen, utanför det fönstret om satsen/meningen är lång. Dessutom funkar inte Google som äldre AI/dataorlingvistikbaserade översättningsprogram (som SYSTRAN/Altavista bablefish) som identiferade satsdelar och ordklasser, utan Google translate jobbar vad jag vet enbart med dum datamining (statistisk mönsterigenkänning), och förlitar sig istället på en mycket stor korpus. Mange01 11 juli 2011 kl. 15.43 (CEST)

Ja, använder Google translate gör jag också. Det ger mig ett hum om vad det står på wikipedier och andra websidor på språk som jag ibland inte ens behärskar alfabetet för. Men den automatöversatta texten går inte att använda, även om det går att förstå största delen av den. /Esquilo 11 juli 2011 kl. 18.13 (CEST)

Att texten inte går att använda är en sanning med modifikation. Från nordiska och andra germanska språk har jag aldrig tagit den i bruk, men vid överförande från romanska språk har jag också vid enstaka tillfällen lagt en maskinöversättning till grund för en artikel. Jag tror, precis som Mange01, att jag därmed sparat tid, även om det sedan krävts en ordentlig bearbetning för att få en läsbar sida. Mina kunskaper i italienska och spanska är bristfälliga, men dock tillräckliga för denna arbetsmetod. Min erfarenhet av tolkningar beträffande finskan är däremot synnerligen negativ. De blir sällan ens hjälpligt begripliga. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 16.40 (CEST)

Jag klagar inte på att Google Translate används som hjälpmedel för att översätta vissa ord, om man sedan läser och kollar vad som stämmer och inte, utan de som bara tar en text på enwp, dewp eller något annat språk, ser till att Google Translate maskinöversätter och sedan bara kopierar in texten på svwp. J 1982 13 juli 2011 kl. 20.23 (CEST)

Det är givetvis minst lika olämpligt som att kopiera text från Ugglan rakt av! Fernbom2 14 juli 2011 kl. 21.58 (CEST)

Problematiska kategorier

Diskussionen "uppflyttad" till H2 efter att ha startat som en avknoppning av Wikipedia:Bybrunnen#Kategorisera fackföreningar. --MagnusA 14 juli 2011 kl. 22.04 (CEST)

Borde inte denna diskussion hållas någon annanstans än här, på samma sätt som vi exempelvis håller diskussioner om specifika artiklar på respektive diskussionssida. För problematiska kategorier har vi exempelvis Wikipedia:Problematiska kategorier. En blänkare här, javisst, men själva diskussionen kan väl hållas på något för ändamålet inrättat ställe? --MagnusA 13 juli 2011 kl. 15.01 (CEST)

Diskussioner på WP:PK har en förmåga att dö sotdöden. Vilken plats som helst är bättre än just där. -- Lavallen 13 juli 2011 kl. 15.02 (CEST)

Jag håller med Lavallen. Det bästa vore om den sidan museimärktes och att de viktigaste kategordiskussionerna fördes här och att mindre kategorieträd ändras djärvt eller efter en kortare ordväxling på kategorins diskussionssida. Obelix 13 juli 2011 kl. 19.11 (CEST)

WP:PK är så byråkratiskt/komplicerat uppbyggd. Även de som bevakar sida får inte veta när någon gör ett inlägg eftersom alla diskussioner förs på undersidor. Så man glömmer lätt bort den. AlphaZeta 13 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

SFFR är uppbyggt på samma sätt och det fungerar utmärkt, så det kan inte vara problemet. Förmodligen är intresset helt enkelt för litet för kategorisering. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 21.49 (CEST)

Omvänt är det många som klagar på att WP:BB är svåröverskådligt eftersom det är så många diskussioner som förs samtidigt. Om man bevakar WP:PK kan man i alla fall se om det läggs upp en diskussion inom ett område som skulle kunna vara intressant, och då bevaka den undersidan. Om WP:BB är överlastat är det väl bättre att försöka styra bort diskussioner härifrån? Om kategoriseringsdiskussioner hålls på BB för att PK är lågtrafikerat blir det ju bara en ond cirkel. Kategoridiskussionssidorna är för övrigt ännu mindre uppmärksammade... Däremot kan PK behöva reformeras för att få mer fart på det. Men det är en fråga för Wikipediadiskussion:Problematiska kategorier. //Essin 13 juli 2011 kl. 22.03 (CEST)

Jag tillhör dem som följer SFFR mycket mindre sedan den lades om och tror att det ligger mycket i det AlphaZeta skriver. Det funkar ändå hyfsat med SFFR eftersom trafiken där är högre, men det tycks som sagt funka direkt dåligt på PK. /Dcastor 13 juli 2011 kl. 22.06 (CEST)

Jag tror precis som Fernbom2 att diskussionsviljan vad beträffar kategorier är låg. Kategorier är det få som är intresserade av och de som är intresserade av att lägga sin tid på kategorier vill arbeta och inte snacka, snack som varar i evigheter eftersom diskussionerna sällan avslutas efter kortare tid än flera månader och då tappar också de som tycker att kategorier är kul engagemanget eftersom det blir ett så avlägset projekt att slutföra den idé man hade och som man tog upp för diskussion. Obelix 13 juli 2011 kl. 22.09 (CEST)

Med det sättet jag oftast följer vad som händer på WP, bevakningslista och diffar från när jag senast läste, så är det besvärligt att följa sidor som är upplagda enligt SFFR-principen (dvs även PK och AAB). Men med den den mindre trafik som PK har, kanske det kunde vara ide att göra om den så att alla diskussioner hamnar på samma sida, på samma sätt som t ex Bybrunnen? Då skulle den förmodligen synas på min bevakningslista tillräckligt ofta för att få mig aktiverad där. Ḇọⅳⅰḙ 13 juli 2011 kl. 22.44 (CEST)

Ditt förslag understödjes Boivie!

För att få mindre snack och mer verkstad vid kategoriändringar är det en god idé att skriva ihop ett komplett förslag till nytt kategoriträd för ett visst ämne, och säga att om inga synpunkter kommer fram inom x veckor genomförs förslaget. Förslaget kan t.ex. läggas på diskussionssidan för ämnets huvudkategorins, på en undersida till den samma, på en undersida till användarsidan, eller på ett wikiprojekts undersida. Och så kan man informera om förslaget på ämnets wikiprojekt (om sådant finnes) och på WP:PK.

(För övrigt anser jag att kategoriers sidor eller diskussionssidor ist. för artiklars diskussionssidor borde markeras med vilket wikiprojekt eller vilken wikiportal de tillhör.) Mange01 14 juli 2011 kl. 16.35 (CEST)

Det är alldeles hopplöst att redigera här på Bybrunnen. Det blir så många konflikter. Jag ställer mig därför inte bakom Boivies förslag. Oftast är det för övrigt inte ett helt kategoriträd det handlar om utan en ensam kategori vars namn någon inte uppskattar. Vad gäller detta med markering av projekt/portal berör det endast de närmast sörjande. Jag förstår inte heller vad förslaget går ut på. Själv har jag aldrig lyckats bli aktiv i sådana sammanhang, även om jag ett fåtal gånger lockats att anteckna mig. Fernbom2 14 juli 2011 kl. 21.49 (CEST)

Fotosugen?

Har precis i helgen uppdaterat coordwithoutpic med den senaste databasdumpen. Utmärkt om man vill ut i sommarsolen och fotografera lite för Wikipedia eller söka på Commons efter matchande bilder medan regnet smattrar utanför. Kartan visar artiklar som har koordinater men inte bilder. Just nu är det ca 30k artiklar som saknar bilder i nowp och svwp. Dock är inte nowp helt korrekt ännu. Jobbar på det till nästa dump. /^Fluff?_Fluff! 28 juni 2011 kl. 00.23 (CEST)

Tack för det, kommer komma väl till pass. :) GameOn 28 juni 2011 kl. 09.04 (CEST)

På så vis blev jag också medveten om att nowp litar för mycket på Google Earth! Tack för det! -- Lavallen 28 juni 2011 kl. 09.53 (CEST)

Jag vill också uppmuntra att utnyttja sommaren till att ta bilder från era olika närområden. Själv har jag ambitionen att under vintern arbeta med geografiartiklar från Småland, Halland, Öland och kanske Östergötland. Så om ni passerar kyrkor, märkvärdigheter eller tätorter där ta bilder av dessa, så kan vi hjälpas åt att skapa fullödiga artiklar som socknar, församlingar och tätorter etc i denna del av Sverige.Yger 28 juni 2011 kl. 10.50 (CEST)

Ungefär som det fungerade här, det är ju inte alltid den som har kameran har kunskap och källor nog att skriva en artikel så det var ett väldigt bra uppmuntrande tycker jag. GameOn 28 juni 2011 kl. 10.56 (CEST)

Varför är Norge med? Då får man ju en massa blindträffar på bilder som finns, men som nowp inte lagt in. Går det inte att skapa en kryssruta för vilka wikier man vill visa? /jssfrk (d|b) 28 juni 2011 kl. 11.58 (CEST)

Det kommer inom kort! /^Fluff?_Fluff! 29 juni 2011 kl. 13.01 (CEST)

Tack, det låter jättebra! Ursäkta om jag lät sur och otacksam, jag gör visst det ibland... /jssfrk (d|b) 30 juni 2011 kl. 00.39 (CEST)

Nu finns det två checkboxar, en för varje språk som man kan bocka ur om man inte vill att bilder från en viss språkversion skall visas. /^Fluff?_Fluff! 17 juli 2011 kl. 18.32 (CEST)

Det här är en jättebra karta, men vissa artiklar visas trots att de har bilder. T.ex Östra Vemmenhögs kyrka, Östra Tommarps kyrka och Öja kyrka, Ystad. Kan det ha något samband med att namnet börjar med Ö? --// jorchr 28 juni 2011 kl. 20.27 (CEST)

Skall kika på detta! /^Fluff?_Fluff! 29 juni 2011 kl. 13.01 (CEST)

Vad bra! För enwp och dewp kan man också använda iPhone-appen "Wikihood" (som dock inte finns for svenska wikipedia). /Pieter Kuiper 30 juni 2011 kl. 13.52 (CEST)

Jag lyckas inte få coordwithoutpic att fungera idag. Jag får upp är raden "Wiki articles missing illustrations Last update: 2011-06-26 with 30603 articles without illustration.", men ingen karta. /Esquilo 6 juli 2011 kl. 17.49 (CEST)

Så går det för mig också, men att koppla på Javascript hjälpte. --LPfi 6 juli 2011 kl. 21.24 (CEST)

Vision svenskspråkiga Wikipedia 2016

I augusti kommer WMSE har en strategi workshop där en vision för 2016 är tänkt diskuteras. Vissa av frågorna är av mer generell natur som Material som skapas med hjälp av statliga medel ska vara tillgängligt under en fri licens., men jag tycker också det kunde vara intressant se vad WMSE kan bidra med för att ge stöd till en bättre sv:wp (utan att trampa oss bidragsgivare på tårna). Och kanske det då vore bra om det fanns en strategi för just sv:wp 2016, vilket jag börjat skissa på nedan, där jag medvetet inte tagit med det rena kvalitetsarbetet, då jag ser det mer självklart vara en fråga för oss, inte föreningen. Återkoppla gärna på mina lösa tankar.Yger 8 juli 2011 kl. 14.53 (CEST)

---

• Mission statement, evig
• Svenskspråkiga Wikipedia är en tillförlitlig källa till kunskap, överlägsen alla andra encyklopedier

• Vision 2016
  • Fullödiga artiklar. På Wikipedia skall artiklarna vara fullödiga. Med det avses att artiklarna skall vara korrekta, fullt källförsedda, och innehålla det som är väsentligt och relevant för uppslagsordet. Det innebär inte att de behöver vara kompletta eller fullständiga, då målet är tillförlitlighet
  • Utnyttja det globala Wikipedia till fullo. På svenskspråkiga Wikipedia skall på ett transparent sätt de mest fullödiga artiklarna från de olika språkversionerna vara tillgängliga. Att sv:wp har mest fullödiga artiklar om svensk geografi och svenska personligheter etc, kan vara rimligt, men på samma sätt är det naturligt no:wp har de mest fullödiga om norska fenomen. Genom att bygga ut en automatisk translatefunktion och iw länkfunktion, borde det gå att vid sökning på en norsk älv, få fram den norska artikeln, automatöveratt, vid sidan av den som finns på sv:wp. På detta sätt får läsaren tillgång till bästa möjliga info, och vi kan släppa ambitionen att Alla artiklar på sv:wp skall vara fullödiga, det räcker med de vi bör vara bäst på att skriva om ett ämne, Och om det blir en form av "tävling" vilken artikel från de olika språkversionerna som skall ses som mest fullödig, blir det en sporre till att göra bättre artiklar.
  • Kompletta ämnesområden. De ämnesområden som finns skall ha komplett innehåll av artiklar. Alla fåglar som förekommer i Sverige skall ha en artikel, alla personer i svenskt biografisk lexikon etc. Vår bristande kompletthet är en svag punkt jämfört med andra Encyklopedier.

• Hur åstadkommer vi detta?

1. sök samförstånd i visionen med andra språkversioner (OBS antagligen har en:wp mindre behov varför det är bra börja med andra, som i den strategigrupp som nu skapats)
2. Driv på att WMF tar fram den behövliga translate/iwfunktionen som skapar (nästan) transparant utseende oberoende av språkkälla
3. Påverka arbetet med sv:wp, så att det som är i fokus blir kompletthet i ämnesområden och fulllödighet i de artiklar där vi bör kunna vara bäst över språkversionerna

• Vad kan svenska Wikmedias roll i detta vara
  • lobbying mot lokala chapters och WMF i punkterna 1 och 2 ovan.
  • Sätta ihop/Stödja en grupp som formulerar något likande som Hannibals 10 punkter för den inriktning som anges i punkt 3

---

Att släppa ambitionen att alla artiklar på svenskspråkiga Wikipedia ska vara av hyfsad kvalitet, och i framtiden börja inrikta oss "på att vara bäst på att skriva om ett ämne" och förlita oss på maskinöversättningar låter inte som en bra idé alls i mina ögon. / Elinnea 8 juli 2011 kl. 15.02 (CEST)

Att koncentrera oss på det vi är bäst på, kan jag se en poäng med. Men vad är vi bäst på? Svenska författare, svenska filmer, svensk geografi, ja. Men sedan beror det helt på vilka författare vi lyckas locka hit. Dyker det upp någon här som vet allt om jakuppfödning, så kan vi inte hänvisa henne till tibetanska Wikipedia bara för att det hör hemma just där.

Sedan kan man fråga sig om WMF klarar av att skapa en robot för maskinöversättning, Google med alla sina resurser har ju hittills inte lyckats... -- Lavallen 8 juli 2011 kl. 15.18 (CEST)

@elinnea. Jag menade inte att någon info som finns idag skulle tas bort, eller att förbättringar inte skulle uppmuntras, utan att om man söker på en kinesiskt distrikt/by så kunde den svenska stubben visas men i samma fönster (högra halvan) en autmatöversatt version syntes, alt det fanns en knapp som tydligt sa, vill du se en mer fullödig artikel i ämnet, automatöversatt, tryck här. För mig är det numera självklart att när jag som idag vill läsa om Adam Savage, att jag först läser den svenska texten, men sedan går över till den engelska. Och då som en tjänst för de som har problem läsa engelska den också kunde finnas i automatöversatt form.Yger 8 juli 2011 kl. 15.32 (CEST)

Översätningsverktygen blir bara bättre och bättre...men jag håller med om att vi bör ha bra skrivna artiklar på svenska. Sedan tycker jag att det låter väldigt intressant att man skulle få upp den "bästa" artikeln maskinöversatt under. Det är ungefär så jag studerar. först läser jag den svenska artikeln, och sedan fördjupar jag mig via enwp.(blev redigeringskonflikt med Yger... jag menar som han skrev) Adville 8 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

Wikipedia bör definitivt inte visa automatöversatta texter!!! Det lär skrämma bort läsare. Läsare vill ha genomarbetade och välskrivna artiklar på Wikipedia. De som nöjer sig med automatöversatt kan själva använda verktyget. Är vi ett uppslagsverk eller en hobbysida där lite vad som helst står med och där kvalite är skitsamma? Uppslagsverk, säger jag! 95.209.63.115 8 juli 2011 kl. 15.50 (CEST)

Jag tror du läser in mer än jag menar. Jag ser detta som en vision och start på en diskussion. Om det är fler som ogillar synliga maskinöversatta texter, så går det för visionens skulle lika bra med en knapp till bästa artikel, där man begär ej-översatt eller maskinöversattt text. Och om WMF lägger ner några års jobb på detta kanske de kan göra bättre än Google, tex känna igen ett antal mallar och översätta dess parametrar rätt. Yger 8 juli 2011 kl. 15.58 (CEST)

Jag tycker inte vi ska visa automatöversatta texter på Wikipedia på något sätt, inte i något hörn och heller inte länka eller ha knappar för att se automatöversatta texter. Hellre lite, och kvalitativ, information än mycket och mindre bra och strukturerad sådan. Det behöver inte gå fort. Rom byggdes inte på en dag och inte heller Wikipedia. Låt det ta tid, låt oss istället manuellt översätta artiklarna så att de blir bra och kan jämföras med andra uppslagsverks artiklar. Vi bör med tiden höja kvalitetskraven och inte tvärtom. Jag har som vision att Wikipedia ska bli det absolut bästa uppslagsverket någonsin vad gäller kvalitet, mängd information och tillgänglighet. Ingen av de nämnda grenarna behöver vi rubba på för att klara någon av de andra. Vi behöver bara ha tålamod. Obelix 8 juli 2011 kl. 18.24 (CEST)

En:wp har snart 4 miljoner artiklar detsamma har den kinesiska en:Baidu Baike. Min spekulation över vad de är för mängd de har som inte finns på sv:wp, är att det är artiklar om kinesiska byar, lokala kändisar i Australien etc. Och om man följer utvecklingen över tiden såkan man se att sv:wps avstånd till dessa ökar, även procentuellt sett. Däremot har jag sett att geografiartiklar om tex gator i Gamla stan, där en:wp förut hade bättre artiklar, nu passerats av sv:wp. Så när det gäller artiklar om det artikelsortiment som ligger närmast oss, så har vi inte bara kommit i kapp utan också passerat. Wikipedia är ett globalt uppslagsverk inte 277 separata, varför inta satsa mer på att ta tillvara det. Om du inte gillar det exempel jag nämner, så måste det finans mycket annat som kan göra i den andan. hanteringen av coord är ju ett sådant positivt exempel, det måste finns mer som går att göra, även om inte exakt det jag nämner.Yger 8 juli 2011 kl. 19.18 (CEST)

Hellre att vi har 100 000 välskrivna artiklar än att vi har en miljard. Läsare av Wikipedia förväntar sig genomarbetade och granskade artiklar och inte automatöversatta. Dessutom kan det ofta bli direkta sakfel i automatöversatta artiklar och det är ett starkt argument för att vi inte ska visa sådana texter eller ha speciella funktioner för att visa sådana texter alls. Vi tar tillvara på varandra i de olika språkversionerna genom iw-länkar så att vi kan översätta (manuellt givetvis) artiklarna till andra språkversioner. Men kvalite och välskrivna texter går före allt annat. I övrigt ser jag inget behov av några förändringar i det avseendet alls utan tycker det är bra som det är, som den envetne wikikonservative wikipedianen brukar säga. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.06 (CEST)

jag ser faktiskt inte att vi har någon åsiktsskillnad i detta. Jag har aldrig haft en tanke på att skapa automatöversatta artiklar tvärtom är jag lika negativ som du till detta. Men jag tror på att det finns möjligheter att utveckla detta att vi är en global encyklopedi som i sig inte handlar om automatöversatta artiklar. Yger 9 juli 2011 kl. 17.17 (CEST)

Men visar vi automatöversatta versioner på Wikipedia på något sätt blir de ju en integrerad del av encyklopedin. Obelix 9 juli 2011 kl. 17.20 (CEST)

jag har bara nämnt exempel i denna vision, som inte är ett förslag. Om exemplet anses olämpligt skall det naturligtvis inte implementeras. Det jag vill lyfta fram är att globaliteten rymmer fler möjligheter än vi tar tillvara idag. Tänk på geoboxen tex, kanske går det att gör smart automatöversättning av de parametervärderna i en mall med översatta basnamn som då kan ge en korrekt översatt infobox. Mycket skulle vara vunnit på det (om jag inte är ute och cyklar tekniskt).Eller bara att man på sv:wp artikeln anger inte bara iw-mallar utan den spårversion av artikeln man tycker är bäst (nu måste man se igenom många iw-länkar för att veta om det finns något bättre på andra språkversioner).Yger 9 juli 2011 kl. 17.29 (CEST)

Om dessa erbjudna automatöversättningar leder till att vi slipper fler exempel på att svenska originalartiklar ersätts av översättningar från engelskan ser jag det som ett utmärkt förslag! Fernbom2 8 juli 2011 kl. 18.34 (CEST)

Jag vet inte vilka slutsatser man kan dra av exemplen, de är i så hög grad knutna till enstaka personer snarare än till något kollektivt arbete eller val av från fokus från Wikipediagemenskapens sida. Artiklarna om Gamla stan på engelskspråkiga Wikipedia är i väldigt hög grad skriven av en enskild användare: Mängden Stockholmsartiklar är i hög grad knutna till någon/några enstaka skribenter som började skriva, och sedan också inspirerat användare som mig som kommit in senare. Ingen bestämde någonsin att nu ska vi fokusera på att skriva artiklar om Stockholm, och vi har inte heller gett Vivo uppdraget att skriva och fotografera så mycket om Hedemora. Jag tror att motsvarande kluster lika väl hade kunnat uppstå kring andra städer eller ämnen, det hade lika gärna kunnat finnas en grupp som skrev om London eller om Antarktis.--Ankara 8 juli 2011 kl. 20.40 (CEST)

Håller med, men nog är det inte bara en slump att XX(Glömt användarnamnet)s ansträngningar att skapa artiklar om distrikt i Kina, inte fick efterföljare och gjorde att även XX tappade sugen. Medan när Lavaller gräver i att få bättre tätortsartiklar, strömmar det till både en och två handfull efterföljare som också medfört att dessa artiklar på sv:wp nu blivit bättre än på andra språkversioner (från att bara för tre månader sedan, inte alls alltid varit det). Att komplettera tätorter med postnummer är betydligt enklare för en ny bidragsgivare än att förstå korrekt stavning på ett Kina distrikt.Yger 8 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

Det är väl en självklarhet att det bör finns artiklar om alla större svenska djur och växter tidigare än 2011? (då räknar jag bort olika såm typer av insekter och encelliga djur mm) Finns det någon lista över alla svenska fåglar, däggdjur blomväxter mm, typ denna Lista över bilmärken efter ursprungsland som jag skall försöka färdigställa nu under sommaren? Adville 8 juli 2011 kl. 15.34 (CEST)

svenska-djur.se kanske kan vara till hjälp om man vill göra en lista över djur. Själva informationen om djuren kräver dock abonnemang, men vet man bara djuren så kan man nog hitta informationen någon annanstans. 81.232.127.31 8 juli 2011 kl. 15.44 (CEST)

Vad är ett svenskt djur? Är det Jämthund och Västgötaspets som avlats fram just i Sverige eller alla djur som finns eller nångång funnits i Sverige? Jag tycker att vi bör ha så bra artiklar om djur som möjligt, oavsett var i världen de finns. Jag tror att det skulle bli otydligt för läsaren om det kom upp två fönster när man sökte, en med en stubartikel och en på konstig maskinsvenska. Jag är starkt emot den här typen av vision, tycker att den leder till en försämring, både språkligt sett och intrycksmässigt. Det är bättre att läsaren själv avgör vilka fönster eller flikar man vill ha upp och vad man vill ha översatt och inte. Vill man kolla den bästa artikeln så kan man kolla i iw-listan i kanten efter utvald-stjärnor och om mbättre artiklar än sv:wp ine an vill ha den maskinöversatt så kan man ta google translate./ Elinnea 8 juli 2011 kl. 16.39 (CEST)

Ygers vision är väldigt radikal, i en mening omdefinierar den vår uppgift från att skriva ett globalt uppslagsverk på svenska till att att skriva ett uppslagsverk om primärt ämnen med anknytning till Sverige (eller ämnet där svenskspråkiga skribenter förväntas ha de största kunskaperna). Det globala perspektivet i visionen, räddas av tekniska lösningar för automatöversättningar och interwikilänkar. Om vi antar att Yger har rätt, att det 2016 kommer att finnas en automatöversättning av tillräcklig kvalité är då visionen bra och realistisk?

Den praktiska sidan:

Hur ska arbetet på ett sådan anarkistisk plats som Wikipedia kunna styras, hur styr vi användarna åt ett visst håll och dessutom utan att många de skribenter som exempelvis skriver om glasskaféer i Damaskus inte tappar sugen.Redan nu finns det en obalans mellan antalet aktiva användare som regelbundet skriver artiklar, och antalet aktiva användare som huvudsakligen sysslar med annat (IRL-saker, underhåll, administrativa saker på Wikipeda). Och jag är absolut inget undantag på den punkten, jag skrev mycket fler artiklar under min första tid här men ägnar nu större delen av min Wikitid åt andra saker. Jag ser en risk att punkt 3 blir en pappersprodukt, som inte kommer leda till fler artiklar (kanske till och med färre om den avskräcker några av de alltför få aktiva skribenterna).

Är visionen önskvärd:

Bortsett från den praktiska frågan om huruvida det ens går att styra användarna; är det önskvärt? Vilka effekter kommer det ha för rekryteringen av nya skribenter till svenskspråkiga Wikipedia, Sverige har stora invandrargrupper exempelvis. Där finns en enorm potential för välskrivna artiklar om städer och länder utanför Sverige. Många av våra mest aktiva skribenter är också specialintresserade i ett enda område, som inte nödvändigtvis ryms inom några geografiska gränser.

En kanske ännu viktigare aspekt är; om vi antar att artikeln i ett visst ämne är bäst på franskspråkiga Wikipedia medan den svenska är en stubb så alla läsare kommer då att gå till automatöversättningen av den franska artikel. Nu tänker vi oss att en användare här tycker att något saknas där (bäst betyder ju inte fullständig) och vill förstås komplettera artikel, men tyvärr kan han inte franska så han kan inte redigera artikeln. Grundidéen med Wikipedia är att göra så mycket kunskap tillgänglig för så många människor som möjligt. Även om den franska versionen är den bästa, kan det finnas information och perspektiv i andra språkversioners artiklar som saknas där.

Sammanfattning: En hel del av Ygers praktiska förslagen är goda, gärna mer tävlingar och jämförelser mellan språkversionerna och mer uppmärksamhet åt bra artiklar på andra språkversioner men jag har svårt att köpa punkt tre; både av praktiska skäl men också för att jag långt ifrån är säker på att det är önskvärt.--Ankara 8 juli 2011 kl. 19.51 (CEST)

Jag tycker Ygers förslag innehåller en viktig bit: En av wikipedias styrkor är att någon särskilt intresserad av jämtländska författare som skriver på Swahili skapar utförliga artiklar om dessa och deras verk. Det är inget vi behöver ändra på. Vad wikipedia skulle behöva är fler som går igenom nobelpristagare i litteratur - vilka saknar artiklar (det är förvisso inga vad jag vet), vilka saknar helt källor (det är däremot väldigt många, fotnoter kanske kan bli en ambition till wikipedia 2031), vilka är stubbar (många). På samma sätt skulle romerska kejsare, världsarv, ja en rad ämnen behöva gås över. Det behövs bättre översikt över var de verkliga luckorna finns.--FBQ 8 juli 2011 kl. 20.12 (CEST)

En annan sak som är direkt kopplad. Det behövs övergripande diskussioner även i fråga om annat. När vi diskuterar införande av kategorier behöver frågan ställas hur kategorin förhåller sig till andra kategorier, och vad effekten blir när man inför dem i alla artiklar som bör ha dem. När man diskuterar relevans behöver man fundera över hur det förhåller sig till relevanskriterierna, och hur en omskrivning påverkar förhållandet med relavansen för övriga artikar. "Brukar du fiska?" är ett väldigt improduktiv syftning. Självklart är det inget argument att det finns andra lika irrelevanta artiklar i en relevansdiskussion, men man behöver motivera att om man anser även dessa vara irrelevanta och lämpliga för radering, eller om det finns en uppenbar skillnad mellan denna och andra artiklar. Över huvud taget behövs det fler användare som ser wikipedia som en helhet. Självklart har ingen någon skyldighet här, men att åtminstone vissa gör det tror jag är helt nödvändigt för att wikipedias kvalitet skall fortsätta utvecklas.--FBQ 9 juli 2011 kl. 08.42 (CEST)

Vision: att wikipedia är ett uppslagsverk med stor bredd - artiklar om många olika ämnen - och djup - att artiklarna är fylliga och väl källbelagda. Allt kring översättningar gör mig förvirrad här på wikipedia. Så en tydlig vision kring detta vore fint. (När jag försöker skaffa mig en bild av vad som anses lämpligt kan det vara allt från att allt kan översättas inklusive alla källhänvisningar och att man måste få med artikelhistoriken (men hur???) till att det är okej att göra utdrag och att man ska använda källor som är tillgängliga för läsaren av den aktuella språkversionen. Detta senare känns inte helt bra för då blir ju inte all information tillgänglig till så många som möjligt. I bland läser jag också att artiklarna på olika språkversioner gärna får skilja sig och att hela översättningar inte är det bästa. Förvirrande enligt mig.)B.Odins 9 juli 2011 kl. 10.08 (CEST)

Jag tror att jag skriver jag på wikipedia för att jag gillar att läsa uppslagsverk. Att bläddra i slumpmässigt. På samma sätt redigerar jag. Jag upptäcker något som saknas, letar upp material kring det ämnet för att jag vill läsa det eller tror att andra vill läsa det och skapar en artikel. Mitt mål med wikipedia är egentligen inte att skapa ett uppslagsverk och att ge alla fri tillgång till den samlade kunskapen, jag gillar bara att vara en besserwisser, skaffa kunskap och förmedla den. Däremot tror jag att om tillräckligt många människor agerar i wikipedia som jag gör under tillräckligt lång tid når vi det uppslagsverket.

Jag gillar alltså anarkin på wikipedia och vill behålla den. Min feedback på Ygers tre punkter:

• • Fullödiga artiklar; självklart!
  • En automatöversättningsknapp till en fullödigare version tycker jag låter jättebra. Inte bara för att få översättningen enkelt serverad utan också som ett stöd och inspiration för att kompletera eller ersätta svenska, lite sämre, "originalversioner". Jag ser ingen av fernbom2:s sentimentalitet när det gäller dessa alltså. Det förutsätter att översättningsprogrammen blir bättre och att normal granskning vid översättning görs. Men som service skulle en sån knapp gå att lägga in idag om det fanns fria program t.o.m av Google-translate-nivå.
  • Här studsar jag eftersom anarkidelen tog slut och visionen om det globala perspektivet rök. Jag vill inte att hela wikipedia ska drivas som ett projekt som ska göras så effektivt som möjligt. Det är fantastiskt att det finns användare som "betar av" stora sjok, som Yger själv med sockenartiklar, AHA med fåglar och Holger.Ellgard med Stockholm. Till och med jag har varit in på projektkontoret och varit med i ett "race" för att nå 100%. Men så vill inte jag jobba jämt och jag har sett en del av poängen med wikipedia att man inte behöver det; ingen användare har plikter till exempel. Jag förstår att Yger med sin vision inte menar att någon ska tvingas till något och att alla är välkomna att även på svenska skriva utvalda artiklar om alla eller valfria kommuner i Provence. Men om visionen inte är "Låt tusen blommor blomma", (som jag sett på någon användarsida) utan istället "Fortsätt fylla på med artiklar i det här ämnet" eller "på svenskspråkiga wikipedia fokuserar vi på..." så går något för mig förlorat.

--LittleGun 9 juli 2011 kl. 11.35 (CEST)

När jag slår vakt om svenska originalversioner handlar det inte om sentimentalitet. Givetvis är det bra om de kompletteras med material från andra språk. Min poäng är endast att en av de bästa sakerna med Wikipedia är interwikin, men den blir tämligen värdelös om alla artiklar har exakt samma innehåll. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 18.23 (CEST)

Det är detta jag inte förstår. Jag kan inte japanska och har ingen glädje alls av en utmärkt artikel på japanska. Om den översattes till svenska som jag förstår skulle jag bli mycket mer hjälpt av wikipedia. Interwiki måste ju betyda något mer än att man kan "läsa mer" någon annanstans. Eller har jag helt missförstått? B.Odins 9 juli 2011 kl. 18.58 (CEST)

Just automatöversättningen erbjuder ju en hjälp att ta del av den japanska artikeln, om den anses bäst. Vad skulle interwiki annars betyda? Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.06 (CEST)

Men automatöversättning var ju inte helt optimalt? Ja jag vet inte vad interwiki betyder överhuvudtaget verkar det som. Jag och varje enskild användare har ju bara användning för de språkversioner vi behärskar. Det ska inte vara ett krav att användaren ska kunna alla möjliga tänkbara språk. Jag anser nog att artiklar om samma ämne kan vara väldigt lika på de olika språkversionerna. Översättningarna görs av kollektivet precis som nu och bör stödjas. B.Odins 9 juli 2011 kl. 20.18 (CEST)

Översättningar bör givetvis inte förbjudas, men de bör heller inte uppmuntras som universallösning för att få en utmärkt artikel. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.27 (CEST)

Självklart är det upp till var och en att engagera sig i vad den vill. Jag tror däremot inte på att om tillräckligt många människor engagerar sig slumpmässigt på wikipedia så kommer till slut att alla områden vara täckta. Jag har tagit byartiklar som exempel, det finns strax under 15 socknar där de flesta byar fullödigt täckts in av envetna wikipedianer. Efter 2000 år med nuvarande engagemang skulle 3000 motsvarande redigerare dykt upp. Om dessa engagerat sig slumpmässigt skulle vissa fått flera redigerare medan andra helt skulle sakna artiklar. Efter ungefär 10.000-15.000 år kanske vi skulle kunna räkna med att alla socknar var täckta. Efter 50.000-60.000 år skulle förmodligen den slumpmässiga spridningen vara sådan att man skulle kunna börja tala om ett jämnt utfall. Då skulle alltså vissa av artiklarna vara 50.000 år gamla. Ganska många områden ser ut ungefär på det sättet.

Sedan vet jag inte om det finns något problem med det. Är det ett problem att uppslagsordet Börje Karsson leder till en kulkastare från Skövde medan mer kända Börje Karlsson saknas. Är det ett problem att Dalby omdirigerar till en lite by i Nordöstra Värmland medan 52 både större, äldre och mer kulturhistoriska Dalbyn saknas? Kanske är wikipedias uppgift främt att artikeln om Dalby skall läsas som en liten artikel, utan betydelse för andra områden på wikipedia? Det gör ju att vi inte kan fungera som ett uppslagverk. Många är ju pigga på att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin. Kanske är inte en jämförelse särskilt eftersträvansvärd?--FBQ 9 juli 2011 kl. 15.36 (CEST)

@Fernbom2, jag håller med om att interwikin är fantastisk just för att olika språk har olika mognad och har sina specialiteter. Man kan gissa att en dansk ort beskrivs mest utförligt på danskspråkiga wikipedia till exempel, men det måste inte var så. Jag tycker däremot att det är eftersträvansvärt att alla artiklar på alla språk ska bli identiska och därmed göra interwikin överflödig. Det är en vision som sträcker sig till cirka år 2 000 000 027 och åtminstone fram tills dess både behövs interwikin och är fantastisk.

@B.Odins, jag tycker inte du har missförstått. För mig är interwikin en kul grej för att kolla andra språk, se andra synvinklar och ett sätt att utöka informationen på svenskspråkiga wikipedia. Att däremot eftersträva eller förespråka skillnader mellan språkversionerna förstår jag inte.

@FBQ, det är lite min poäng: Om det är självklart att det är upp till var och en att engagera sig i vad den vill borde just det synas i visionen. Att ditt exempel sen tar femti-sextitusen år med nuvarande takt betyder bara att vi är för få (å andra sidan har vi inte bråttom:)). Om visionen säger att vi ska fokusera på vissa områden motsäger visionen till exempel "var djärv" och "ingen användare har plikter".

Jag tycker absolut vi kan och ska jämföra oss med NE och jag tycker redan att wikipedia är ett fungerande uppslagsverk. Det är inte komplett och inte klart men jag ser inte wikipedia som något som blir klart. Det har heller aldrig funnits något uppslagsve´rk som varit komplett, men jag tror att räknar man in samtliga språkversioners artiklar så har mänskligheten heller aldrig varit närmare ett komplett uppslagsverk.

--LittleGun 9 juli 2011 kl. 19.48 (CEST)

@LittleGun Jag tycker inte det finns någon motsättning att man låter de människor som så vill arbeta med att skriva om estniska skospännemodeller under 1760-talet, och samtidigt försöka få fler intresserade över att se över var de stora bristerna i artiklarna om kläder och dräkthistoriska ligger. Jag tycker det är problematiskt att många användare ser wikipedia som ett traditionellt uppslagsverk. Min uppfattning efter att ha pratat med oerfarna wikipediaanvändare är att de inte förstår problemen. Jag tror annars inte på visionen om att det fria ordet skulle vara självreglerande utan styrning. Tvärtom har erfarenheten visat att det har behövts strukturer för att wikipedia inte skall urarta i kaos. Detta regelverk skulle behöva förbättras för att bli mer rättsäkert och mindre styrt av godtycke, men det är en annan fråga. Wikipedia är ju faktiskt inte det mest kompletta "uppslagsverket" om man nu skall räkna artiklar, en googlesökning ger ju fler träffar. Tanken med wikipedia är ju att ge något mer, något tillförlitligare. Då är det ju viktigt att Arne Nilsson presenterar den mest kände Arne Nilsson eller är en förgreningssida mellan några av de mest kända, att Dalboda leder till det mest kända Dalboda eller är en förgreningssida mellan några av de mest kända. Sedan är ju "känd" inte någon objektiv sanning, och att skapla någon fullständig rättvisa är omöjligt. Det finns dock möjlighet att arbeta i den riktningen. Tron på att det finns viss information som är mer tillförlitlig än annan är ju en av grundtankarna med wikipedia - jag har svårt att tro att en fullständig värderelativist skulle finna någon mening att delta i wikipediaprojektet.--FBQ 9 juli 2011 kl. 23.04 (CEST)

Jag kan inte ö h t se det eftersträvansvärda i att artiklarna liknar varandra mer än i direkta faktauppgifter. Givetvis vore det bra om födelse- och dödsdagar med mera överensstämde. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.27 (CEST)

Jaha. Men då blir ju artiklarna väldigt lika varandra, för det är väl fakta artiklarna ska innehålla. Nå väl. Jag avslutar detta nu. Tror inte att jag har något mer att tillägga i denna tråd. Tack för svar. B.Odins 9 juli 2011 kl. 20.57 (CEST)

Givetvis skall de innehålla fakta, men urvalet kan se olika ut. Däremot finns det vissa uppgifter som måste finnas med exempelvis i en biografi. Det var dessa jag syftade på. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 21.07 (CEST)

Vi var nog mer systematiska förr när det fanns fler listor att beta av. Interwikilänkar tycker jag är viktigare än en "översättningsknapp". Att artiklar sammanfogas och tappar interwikilänkar är däremot ett stort problem eftersom det gör det betydligt svårare att hitta motsvarande artikel på annat språk. Omdirigeringar är ett gissel. Ämnet i en omdirigerad artikel är mer död än en raderad. --NERIUM 9 juli 2011 kl. 20.50 (CEST)

Jag håller med om att sammanslagningar av artiklar med interwiki sällan är bra. Omdirigeringar är däremot något jag uppskattar, men oftast snarare som ett första steg på vägen mot en artikel än som ersättning för en som tagit bort. Fernbom2 9 juli 2011 kl. 20.54 (CEST)

Jag kan bara kommentera Ygers text med - En utmärkt vision!

• Utnyttja det globala Wikipedia ... de mest fullödiga artiklarna från de olika språkversionerna vara tillgängliga.

Det är ju redan vad som sker, i praktiken. De jag frågat sökert först i engelska Wikipedia, för där finns mer material än i svenska, en del tittar även i tyska. Själv tittar jag oftare i engelska än i svenska, för jag vet att jag får bättre info i eng. Att sedan det praktiska, automatöversättningen, troligen inte kommer att fungea bra till 2016, det är en annan sak. Visionen är fortfarande utmärkt!

Söker man information vill man lätt kunna få veta vilket språk den bästa informationen finns på. Ibland automateröversätter jag t.ex. japanska, för att texten inte finns på engelska, visserligen förstår jag oftast bara 30% men det är bättre än inget. Ett steg fram mot visionen skulle väl kunna vara att man får veta längden på inter-wiki-artiklar, så man ser om t.ex. serbokroatiska har en mer omfattande text än den på engelska. Eller vilka språk texten fått Utmärkt som omdöme på.

En annan vision för mig som söker information, skulle vara att kunna se en låst, granskad av expert version, som säkert inte innehåller vandalism. Minskar kanske möjligheten för alla att redigera, men söker jag information om Obamas födelseplats och tid är jag personligen mer intresserad av en stabil auktoritativ version, än andras frihet att redigera och få det synligt. Jag tänker i termerna sprida information till folk, inte bygga traditionellt uppslagsverk.

En svårare vision är att svara på aktuella frågor - idag sökte jag efter sjöar i Stockholms-området som det aldrig varit algblomning i. Den informationen finns troligen inte på Sv:Wp, och tydligen inte heller google. Fåglar, fiskar, traditionella artiklar - men att kunna besvara mitt behov av inte fullt traditionell information vore super-bra. --Janwikifoto 9 juli 2011 kl. 21.42 (CEST)

Kul! Du berör också den första punkten, som jag egentligen avser innehåller betydligt mer än vad som syns. Tex skulle jag vilja diskutera att utveckla ett tillförlitlighetsbegrepp (fullödighet). Tänk om vi kunde definiera ett sådant begrepp i fler nivåer och sedan klassa artiklarna enligt det (där källkraven är betydligt mer detaljerade än idag - har primärkällor använts eller sekundära eller tertiära, har alla påståenden en direkt fotnot etc - är alla aspekter på ämnet belyst etc). Och sedan om vi kunde gå vidare och säga att en tillförlitlighetsklassad artikel för inte ändras vilt i, utan föregående diskussion. Och detta ser jag inte som dagens utmärktklassning som jag ser mer betona läsvärdheten (vilket i sig är värt belöna). Jag anser tex artikeln Sverigedemokraterna och göteborgskravallerna (även med några kbmallar) vara fullödiga medan Gustav V (saknar detaljerade fotnötter, behöver fler primärkällor och belysas ur fler aspekter) inte är det.Yger 10 juli 2011 kl. 07.00 (CEST)

Intressanta tankar, även om jag inte delar dem i dagsläget. De skulle i mina ögon fjärma Wikipedia ännu mer från ett traditionellt uppslagsverk. Jag är inte helt emot fotnoter, men jag anser fortfarande att de bör höra till undantagen i de flesta artiklar. Vill någon prioritera arbetet med att ytterligare bygga ut och källbelägga artiklar som redan finns hör det till den frihet vi har och bör ha. Att förbjuda bearbetning av vissa ser jag inte som önskvärt, även om jag förstår vad som ligger bakom. Det skulle begränsa djärvheten för mycket! Personligen anser jag att det fortfarande är alldeles för många uppslagsord som saknas för att vi skall kunna koncentrera arbetsinsatserna på kvalitetshöjning av de befintliga. Jag vågar inte sia om ett årtal när detta kan vara möjligt. Men det roliga med projektet är ju stt vi kan välja själva var vi lägger vår kraft. Ygers vision kan fungera som inspiratíon, men jag hoppas att vi inte får några dokument som styr utvecklingen i en viss riktning. Kreativiteten är en viktig del av motivationen för många av oss. Fernbom2 10 juli 2011 kl. 07.31 (CEST)

> tillförlitlighetsbegrepp (fullödighet): När jag skriver att jag kanske vill se en låst godkänd version så är det ju egentligen fel av mig, vad jag menar är ju just att jag vill se en "tillförlitlig" version! Inser jag som användare att Wikipedia innehåller otillförlitlig information, tvingas jag ju googla vidare, och efter tillräckligt många gånger kommer jag då att ignorera Wikipedia. Ungefär som jag idag gör med answers.yahoo. Sedan behöver inte "tillförlitlig" eller "låst" betyda att endast vissa kan redigera, bara att jag som info-konsument skall kunna välja den stabila versionen, eller bleeding edge. Precis som när jag laddar ned ett linux. Just jag personligen kanske klarar att mentalt filtrera bort djärvheten av någon att sätta in "bög" i en artikel, men jag har nog svårare att upptäcka om någon politiker eller företag med djärvhet filtrerat bort information om skandaler de egentligen är inblandade i. Det betyder alltså inte att folk inte får redigera, bara att jag som konsument kan välja version. I artiklar om om socknar, fiskar, etc kanske problemen inte finns, men i Obama eller Littorin finns problemen helt klart.

Det är lätt att fastna i att Wikipedia skall vara ett "traditionellt uppslagsverk", men det är det ju nu inte! Det är inte auktoritativa experter som skriver, och folk måste inte betala för att få verket hem. Så min vision - en jag nu tillför diskutionen - vore att wikipedianerna släpper begreppet "traditionellt uppslagsverk", och istället fokuserar på att "göra information tillgänglig för allmännheten". Visst kan man ha med typ att "grunden är ett traditionellt uppslagsverk, som utökats med mer information och fler möjligheter". På så sätt slipper man diskutioner om relevans, vilka grundskolor som skall få vara med, och vilka grundskolor som skall diskrimineras bort (tänk att kunna be eleverna skriva om sin skola, de kanske producerar mer artiklar då!). Man behöver bara fundera på hur informationen skall presenteras, vad som skall vara med, hur man skall hitta det. --Janwikifoto 10 juli 2011 kl. 15.06 (CEST)

Intressant infallsvinkel! Dvs att om vi utvecklade ett koncept för klassning av artiklar utifrån tillförlitlighet, kunde vi kanske skrota relevans begreppet och ersätta det med ett en mycket låg klassning vad avser tillförlitlighet.Yger 10 juli 2011 kl. 15.22 (CEST)

Egentligen är det väl tillförlitlighet och komplett-het (fullödighet) som är mest intressant för en användare. Får man svaret på frågan, och kan man lita på informationen. Sen kan man skippa källor (om tillförlitligheten kan styrkas på annat sätt!!), relevans (för artikeln var komplett!). Alltså som en sorts vision. --Janwikifoto 10 juli 2011 kl. 15.43 (CEST)

Även om jag är inklusionist skulle jag se det som mycket olyckligt att släppa relevansbegreppet och endast arbeta med tillförlitlighet. Visst finns möjlighet till större bredd p g a det praktiskt taget obegränsade utrymmet, men min vision är alltjämt ett uppslagsverk och inte en portal för allsköns information. Fernbom2 10 juli 2011 kl. 20.05 (CEST)

Tillförlitligheten, att det som står i artikeln är till 100% korrekt, är högsta prioritet för läsaren. Om en artikel betraktas som relevant för wikipedia är fullständigt oväsentligt för läsaren. --NERIUM 13 juli 2011 kl. 09.34 (CEST)

Ja, om den är relevant för just Wikipedia saknar intresse. Däremot har det med läsarnas uppfattning om seriositeten att göra om alltför mycket som inte hör hemma i ett uppslagsverk anses platsa här. Fernbom2 13 juli 2011 kl. 10.50 (CEST)

Lätt att tänka, svårt att få till - Tillförlitlighet och bra svar på frågan. I väntan på det, vill jag tillföra en punkt till visionen - glpolske eu-ministern Mikolaj Dowgielewicz var här tog jag bilder av honom. Men inget fanns på hans namn på engelska, svenska.. men på polska. Nu visste jag ju att han var från Polen. Men - kan man söka efter ett namn, begrepp, i obal (internationell) sökbarhet. Det kanske finns, men jag förstår det i alla fall inte. När alla wiki-språk, på en gång? Om inte, så är min vision att det snart införs, det borde ligga inom tekniskt görbara önskemål. Då kunde man även kanske få med om artikeln anses 'utmärkt', samt längden (så jag vet om jag först skall auto-översätta den långa artikeln på polska, istället för att kanske välja den korta på ryska). --Janwikifoto 14 juli 2011 kl. 12.45 (CEST)

Mycket bra idé, eftersom det redan nu vid sökning kan väljas "artikelnamn" eller "finns i texten" borde det gå att få in "artikel finns i ett annat språk" (Går det inte redan nu att göa ett sådant java-script?) Adville 14 juli 2011 kl. 13.53 (CEST)

Det går i alla fall att ta hjälp av Google för sökningar på samtliga språkversioner samtidigt. Ḇọⅳⅰḙ 14 juli 2011 kl. 14.07 (CEST)

Det går också att använda Global Wikipedia Article Search. Thoasp 14 juli 2011 kl. 14.52 (CEST)

> Global Wikipedia Article Search: - Jag provade, sökte på just 'Mikolaj Dowgielewicz', fick Not Found. Även på polska. "W Wikipedii nie ma jeszcze artykułu pod taką nazwą. Możesz wykonać jedną z poniższych czynności:", det betyder säkert typ "Polspråkiga Wikipedia har inte någon artikel om "Mikolaj Dowgielewicz" ännu.". Asså, Global Search var inte lösningen... Polska WP klarar nämligen att klura ut att jag inte använder de konstiga polska tecknen, första l har en kråka på sig. Så stoppar man in den stavning mitt kbd klarar att skapa i Polska WP, så får man (troligen) 'det finns inte en artikel med exakt det namnet, men menar du...' och det bra förslaget till hans 3 kb, plus en annan artikel som jag inte orkat försöka maskinöversätta för att begripa vad det handlar om. Alltså träff, om än aningen mödosamt. Men WP skall klara mindre felstavningar i sökningen, det är väl inte alltid jag vet om statsministern i sverige stavar Person eller Persson, och det skall inte vara det viktiga. Så den Global sökmotorn måste bli mycket bättre på att klura ut stavning, innan den kan användas. Men tack för tipset, den kan säkert användas till något nu när man känner till att det finns en hel del begränsningar! Att gå via google... visst... men det här är väl en tillräckligt enkel vision för att WP skall klara att fixa det. --Janwikifoto 14 juli 2011 kl. 15.24 (CEST)

Jag skulle vilja ha att man kan bevaka vissa trådar på en sida, tex bybrunnen, eftersom det är lätt att tappa bort sig när man börjat en diskussion om det dröjer några dagar innan man får svr och det svaret sedan "försvinner" från bevakningssidan eftersom någon annan har skrivit på en annan tråd. Adville 14 juli 2011 kl. 13.53 (CEST)

(Reindenterar) Det är möjligen ett stickspår, men på Manypedia kan man slå upp två versioner av samma artikel. Jag är ingen anhängare av automatöversättningar, och denna sajt ger vatten på min kvarn, men den finns för dem som vill. Möjligen kan man göra en länk i verktygsfältet dit, men min tes är att sådant ger mindre trovärdighet. Angående byar, som FBQ tog upp, hoppas jag på den nya vågen av lokalpatriotism som börjar växa i asfalten här och var. Det ger inte 10 000 redigerare på en gång, men alltid något. Själv ska jag hålla ett föredrag om Wikipedia och hembygden den 10 september, varför inte satsa på liknande exempel? Vivo 16 juli 2011 kl. 22.15 (CEST)

Mycket bra förslag, vivo. Jag har själv satt ut blänkare till personer på min facebook som har anknutning till min fd hembygds lokalföreningar och frågat om inte de vill försöka skriva mer om historia och geografi om det som finns lokalt (men är av intresse för gemene man). gjorde det i förgår, så inget svar än.. men att lyfta fram så man kan fånga skribenter är viktigt. Adville 16 juli 2011 kl. 23.28 (CEST)

Kategorisera fackföreningar

Språkproblem... En gång i tiden började alla typer av arbetstagarorganisationer kategoriseras som fackförbund på svwp. Det börjar ställa till en del problem när man ska kategorisera utländska fackföreningar eftersom termen "fackförbund" först och främst för tankarna till svenska fackförbund organiserade efter principen att samtliga löntagare inom en bransch organiseras inom samma förbund. Jag föreslår att vi döper om kategorin och dess underkategorier till antingen "fackföreningar" eller "arbetstagarorganisationer". Det första alternativet låter nog mest naturligt, men det andra är nog mest neutralt. Vad tycker ni? Vid bifall, har någon lust att slänga ihop en liten robot? Popperipopp 12 juli 2011 kl. 05.54 (CEST)

Även en hel del POV emot tex Nedre Norrlands Fackförening (NNF) om jag förstår ditt resonemang rätt? -- Lavallen 12 juli 2011 kl. 08.48 (CEST)

Redigeringskonflikt Ja, man bör nog vara försiktig med att tala om den svenska organisationsprincipen rakt av. Syndikalisterna är ju sedan sprängningen 1910 organiserade geografiskt i första hand, alltså med "lokala samorganisationer" i stället för "industriförbund" som "grundorganisationer". Det är mycket möjligt att skillnaden mellan den "socialdemokratiska" och den "syndikalistiska" organisationsprincipen återspeglas just i ordet "fackförbund"; men det kan vara värt att undersöka. Använder t. ex. dagens svenska syndikalister termen "fackförening" men inte termen "fackförbund", när de beskriver SAC eller delar därav? Jörgen B 12 juli 2011 kl. 16.10 (CEST)

Precis, det är även problematiskt med svenska fackföreningar som inte gärna kan kallas fackförbund. Popperipopp 12 juli 2011 kl. 16.02 (CEST)

Det kanske inte var jättetydligt vad jag menade ovan förresten. Jag tycker helt enkelt kategorinamnet ska vara så brett som möjligt så man där kan samla alla typer av sammanslutningar av arbetstagare, oavsett hur de organisationerna är uppbyggda. Fackförbund är bara en av flera organisationsformer. Popperipopp 12 juli 2011 kl. 16.04 (CEST)

Förmodar att vi pratar om Kategori:Fackförbund i Sverige (som tydligen egentligen borde heta Kategori:Fackföreningar i Sverige eller liknande)? Detta kanske diskuteras bättre på dess diskussionsida alternativt WP:Problematiska kategorier, men blänkare här. --MagnusA 12 juli 2011 kl. 16.09 (CEST)

"Arbetstagarorganisationer" uppfattar jag vara en mycket "formaljuridisk" term, som används i arbetsrättsliga sammanhang, men knappast i vardagssvenska. Således tycker jag att Kategori:Arbetstagarorganisationer är ett lite olyckligt val. Om det är knepigt att skilja på fackföreningar och fackförbund, och svårt att välja term, varför inte istället kalla hela klabbet för Kategori:Fackliga organisationer? Tomas e 12 juli 2011 kl. 21.40 (CEST)

Jörgen B: enligt min erfarenhet används termen "fackförbund" lite slarvigt i allmänhet och SAC har nog kallats för fackförbund både en och annan gång. Däremot har SAC förbund som är organiserade på sådant sätt att de kan kallas för fackförbund. Det är ju egentligen inte någon jättestor sak, men jag tycker ändå vi ska försöka hitta en så neutral term som möjligt för kategoriträdet. Tomas e: "Fackliga organisationer" låter bra det också tycker jag. Det har även fördelen att passa bättre in på sammanslutningar av fackföreningar, som kanske inte direkt själva kan kallas för fackföreningar. Popperipopp 13 juli 2011 kl. 00.48 (CEST)

"Fackförbund" ger 613.000 träffar på Google, "fackförening" 227.000, "arbetstagarorganisation" 51.400 och "Fackföreningsrörelse" 37.500. Det är bra om kategorinamnen är de begrepp som källor använder mest, och om vi kan harmonisera med enwp. På enwp är en:category:Trade unions ganska stor, men det har vi översatt till det omständliga begreppet kategori:Fackföreningsrörelse.Mange01 13 juli 2011 kl. 14.21 (CEST)

Tomas förslag Kategori:Fackliga organisationer tycker jag verkar bra. Notera att en förening och ett förbund inte är samma sak. Föreningar brukar gå samman i förbund, men ibland gör de inte det. /Esquilo 13 juli 2011 kl. 14.49 (CEST)

Fast kategori:Fackföreningsrörelse har fördelen att man inte bara inskränker sig till organisationer. Här kan man också lägga t ex artiklar om fackföreningsrörelsens historia, personer, teoretiska begrepp etc. /FredrikT 13 juli 2011 kl. 14.55 (CEST)

kategori:Fackföreningsrörelse tänkte jag inte på. Men om vi tänker framåt i tiden så är det väl smidigast om just fackliga organisationer kan kategoriseras under en specifik kategori? Kanske en underkategori till fackföreningsrörelse? T.ex. Fackföreningsrörelse efter land-> Amerikansk fackföreningsrörelse -> Amerikanska fackliga organisationer. Var diskussionen ska hållas har jag ingen åsikt om. Popperipopp 13 juli 2011 kl. 19.14 (CEST)

Så tänkte jag ungefär också, fast jag inte skrev ut det. "Fackliga organisationer" skulle vara en underkategori till "Fackföreningsrörelse", som ju också har underkategorier för personer. Tomas e 14 juli 2011 kl. 17.55 (CEST)

Vad säger ni andra? Jag skulle kunna börja arbetet, men jag har en känsla av att det kan ta ett tag. Ni som kan robotar och sånt, är det enkelt att fixa på det viset? Popperipopp 17 juli 2011 kl. 02.34 (CEST)

Är inte "Arbetstagarorganisationer" bättre? J 1982 17 juli 2011 kl. 17.09 (CEST)

Det föreslogs ovan. Jag instämmer nog i kritiken att det inte är det mest naturliga ordvalet. Svensktalande kopplar nog snabbare om kategorin åtminstone innehåller "fack" på något vis. Det vanligaste vardagsuttrycket är ju trots allt "facket". Jag började, kanske något förhastat, att arbeta om kategoriträdet. Det ser nog lite rörigt ut just nu. Men ska jag fortsätta? Popperipopp 17 juli 2011 kl. 17.15 (CEST)

Jag vet inte hur mycket ledig tid jag kommer att ha framöver så jag fortsätter nu medan jag kan. Vi får åtminstone ett enhetligt kategorisystem till skillnad från i dagsläget. I värsta fall får man helt enkelt byta ut "fackliga organisationer" till ett annat ord. Hojta till om jag ska sluta. Popperipopp 17 juli 2011 kl. 17.26 (CEST)

Ja, fortsätt enligt planerna. "Arbetstagarorganisationer" känns inte som en så vanlig term, om den nu används alls. Obelix 17 juli 2011 kl. 17.33 (CEST)

Nu känner jag mig hyfsat klar med arbetet. Personligen tycker jag att det blev mer lättöverskådligt och att det kommer att förenkla framtida kategoriseringar. Se Kategori:Fackliga organisationer. Popperipopp 17 juli 2011 kl. 19.32 (CEST)