Portal:Utvalt innehåll

Utmärkta artiklar · Bra artiklar · Rekommenderade artiklar · Utmärkta listor · Utmärkta portaler · Utmärkta artikelserier · Utvalt innehåll · Utvald artikel · Utvalda bilder

Kriterier · Granskningar · Nomineringar · Statistik · Tidigare utvalda

Utvalt innehåll på Wikipedia Wikipedias utvalda innehåll representerar det bästa som Wikipedia kan erbjuda. Det utvalda innehållet innehåller artiklar, bilder och andra bidrag som visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia. Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess för att försäkra att det möter de högsta standarder och kan tjäna som ett exempel på våra slutliga mål. En liten guldig stjärna () strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna () indikerar att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna () som indikerar att du besöker en rekommenderad artikel. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså inte blivit granskade på samma sätt som utmärkta och bra artiklar. Portal:Utvalt innehåll länkar till allt utvalt innehåll på Wikipedia. Vill du se ett annat urval av artiklar kan du klicka här för att ladda om sidan.

Utmärkt artikel: Korpen (Corvus corax) är en stor, svart kråkfågel. Den finns över norra halvklotet och är därmed den mest spridda av alla kråkfåglar. Det finns åtta underarter med liten variation i utseende, men senare forskning har visat betydande genetiska skillnader mellan populationer från olika områden. Den är en av världens två största kråkfåglar tillsammans med den afrikanska tjocknäbbade korpen, och är troligen den tyngsta av alla tättingar. En vuxen fågel är mellan 80 och 102 centimeter lång och väger 0,69 till 1,63 kilo. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, men livslängder på upp till 40 år har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, men bildar livslånga par senare i livet. Varje par försvarar ett revir. Korpen har samexisterat med människor i tusentals år. I vissa områden har den varit så framgångsrik att den där betraktas som ett skadedjur. En del av dess framgång beror på dess allsidiga kost. Korpar är extremt mångsidiga och opportunistiska när det gäller att hitta näringskällor. De livnär sig av as, insekter och matavfall, liksom spannmål, bär, frukt och små djur. Man har iakttagit några anmärkningsvärda bedrifter i problemlösning hos denna art, vilket har lett till uppfattningen att den är mycket intelligent. Under lång tid har den förekommit i mytologi, folklore, konst och litteratur. ► Läs mer

Utmärkt portal Scouting Bra artiklar Rekommenderade artiklar

Utmärkt bild Psiloritis, även känt som Ida, är den grekiska ön Kretas högsta berg. Vyn är över slätten Pediáda Mesarás mot berget. Arkiv • Fler utvalda bilder

Utmärkt lista Wikipedia:Utvald artikel/Lista över svenska Nobelpristagare

Dagens skandinaviska artikel Michael J. Fox (født 1961) er en canadisk skuespiller, forfatter, komiker, producer og aktivist. Hans film- og tv-karriere begyndte sidst i 1970'erne, og han er især kendt for rollerne som Alex P. Keaton fra Blomsterbørns børn (1982-1989), Marty McFly fra Tilbage til fremtiden-trilogien (1985–1990) samt Mike Flaherty fra Spin City (1996–2000). Fox blev diagnostiseret med Parkinsons sygdom i 1991, men afslørede det først i 1998. Han støtter nu forskningen for at finde en kur mod sygdommen gennem The Michael J. Fox Foundation. Hans arbejde fik det svenske Karolinska Institut til i 2010 at udnævne ham til dr. honoris causa. Siden 2000 har Fox hovedsagligt arbejdet med at lægge stemme til tegnefilmsfigurer i film som Stuart Little og Atlantis. Han har også skrevet tre bøger: Lucky Man: A Memoir (2002), Always Looking Up (2009) og A Funny Thing Happened on the Way to the Future (2010). Han blev ridder af Order of Canada i 2011 for sit opsøgende arbejde for at skaffe penge.  ► Læs mere Mer om dagens skandinaviska artikel • Skanwiki

Bra artikel Vindavkylning är en meteorologisk term för hur hudens temperatur påverkas av omgivningens temperatur kombinerat med vindhastigheten. Det är mest vid låga temperaturer som vindavkylningen har någon större påverkan, vid högre temperaturer har den en mycket liten betydelse. Hur stor vindavkylningen är anges med ett vind-kylaindex. Ett vind-kylaindex på till exempel ex -10 innebär något förenklat att kombinationen av vind och lufttemperatur ger samma avkylning som en temperatur på -10 °C skulle gett vid stiltje. Vind-kylaindexet är alltid lägre än vad utgångstemperaturen är. Skulle den upplevda temperaturen vara högre än den verkliga talar man istället om värmeindex. ► Läs mer Redigera • Utvalt innehåll på Wikipedia • Fler bra artiklar • Nomineringar

Purge page cache