Portal:Utvalt innehåll


Utvalt innehåll på Wikipedia

Symbolen för utmärkta artiklar.

Wikipedias utvalda innehåll representerar det bästa som Wikipedia kan erbjuda. Det utvalda innehållet innehåller artiklar, bilder och andra bidrag som visar det finslipade resultatet av de samarbeten som driver Wikipedia. Allt utvalt innehåll genomgår en grundlig granskningsprocess för att försäkra att det möter de högsta standarder och kan tjäna som ett exempel på våra slutliga mål. En liten guldig stjärna (Symbolen för utmärkta artiklar.) strax höger om rubriken på en sida indikerar att sidan du besöker är utmärkt. En liten blå stjärna (Symbolen för bra artiklar.) indikerar att den är bra. Dessutom finns en liten grön stjärna (Symbolen för rekommenderade artiklar.) som indikerar att du besöker en rekommenderad artikel. Rekommenderade artiklar har av enskilda användare ansetts vara läsvärda och ha en bra täckning av artikelämnet. De har alltså inte blivit granskade på samma sätt som utmärkta och bra artiklar.

Portal:Utvalt innehåll länkar till allt utvalt innehåll på Wikipedia.

Vill du se ett annat urval av artiklar kan du klicka här för att ladda om sidan.


Utmärkt artikel:

Jämtlands landskapsvapen

Jämtland (Jamtlannjämtska) är ett landskap i sydvästra Norrland i mellersta Sverige. Jämtland gränsar i väster till Tröndelag i Norge, i nordöst till Lappland, i öster till Ångermanland och i söder till Härjedalen och Medelpad. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 kvadratkilometer och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på strax under 127 000 personer och landskapet är ett av de landskap med flest personer bosatta på landsbygden i landet, emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade Storsjöbygden.

Jämtland var ursprungligen en självstyrande bonderepublik med bland annat en egen lag och egen valuta. Jämtland saknade emellertid en statsförvaltning och var närmast att betrakta som en anarki, området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan 1645, i lite över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att vissa, halvt på allvar, halvt på skämt, ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige. ► Läs mer

Utmärkt portal

Portal:DanmarkDanmark
Danmark

Bra artiklar

Rekommenderade artiklar

Utmärkt bild

Rožnov pod Radhoštěm.

Rožnov pod Radhoštěm är en stad i regionen Zlín i Tjeckien. Byggnaderna på bilden står i stadens hembygdsmuseum.

Utmärkt lista

Semeru är den övre vulkanen och Bromo den undre, Östra Java.

De flesta av Indonesiens vulkaner har bildats till följd av den subduktionszon som finns mellan den eurasiska- och indisk-australiska kontinentalplattan. Några av dessa vulkaner är kända för sina utbrott. Bland dessa Krakatau, för sitt utbrott 1883 som fick globala följder, Toba, för sitt supervulkanutbrott som beräknas ha inträffat för cirka 76 000 år sedan vilket skapade en vulkanvinter som påverkade klimatet under sex års tid, och Tambora, för sitt utbrott 1815 vilket är det största utbrottet i modern tid.

Indonesiens vulkaner är en del av Eldringen, vilket är namnet på den hästskoformade kedja av vulkaner som finns kring Stilla havet. De cirka 150 vulkaner som listas nedan är indelade efter sex olika geografiska regioner, fyra av dem tillhör Sundabågens gravsystem och de återstående två är vulkanerna på Halmahera (och dess omgivande öar), samt vulkanerna på Sulawesi och Sangiheöarna. Den senare vulkangruppen är en del av den vulkanbåge som skapat Filippinerna och dess vulkaner.

De mest aktiva vulkanerna är Kelut och MerapiJava vilka under utbrott dödat tusentals människor. Sedan 1000 e.Kr. har Kelut haft fler än 30 utbrott, det största med en femma på den åttagradiga VEI-skalan, medan Merapi har haft mer än 80 utbrott under samma period. ► Läs mer

Dagens skandinaviska artikel

Granddanois

En granddanois (også kaldet Den danske Hund) er en stor selskabs-, vagt- og forsvarshund, der vejer op til ca. 95 kg.

Der fandtes ingen organisering af hundeopdræt nogen steder i verden i første halvdel af 1800-tallet, men i 1886 blev den "Danske Commission Kjøbenhavn 1886" nedsat under Dansk Jagtforening, hvor en standard for Den danske Hund (i samtiden kaldet "Den store danske Hund") blev formuleret. Dansk Kennel Klub overtog varetagelsen af interesserne omkring Den danske Hund, da denne organisation blev etableret i 1897.

Tyskland står anført som oprindelsesland, men sagen diskuteres i den internationale hundeorganisation, Fédération Cynologique Internationale (FCI), eftersom Dansk Kennel Klub har indgivet indsigelser mod, at Tyskland er anført som oprindelseslandet for Granddanois.  ► Læs mere

Bra artikel

Siouxtipier

Sioux (uttalas so [su]) har ända sedan 1600-talet använts som ett samlingsnamn på ett stort antal sinsemellan språkligt besläktade nordamerikanska indianstammar. I senare tid avser begreppet vanligen de egentliga siouxerna vilka på språkliga och historiska grunder kan indelas i tre huvudavdelningar: dakota, nakota och lakota. Helheten kallas av siouxerna själva Oceti Sakowin (de sju rådseldarna). Lakota, vars uppdelning i underavdelningar är av senare datum än de övriga gruppernas, räknas i det sammanhanget som en enhet. År 2000 fanns det enligt US Census Bureau i USA 153 360 personer som ansåg sig vara siouxer av något slag.

Ordet sioux är ursprungligen en kolonialfransk förkortning för Nadouessioux, vilket i sin tur är en fransk skrivning av algonkin-ordet Natowessiw plur: Natowessiwak. Detta är en nedsättande benämning använd av Ojibwa om ett antal indianstammar tillhörande Dakota/Lakota-gruppen och med dem språkligt besläktade stammar, samt på en liten skallerormsart, Massasaugan (Sistrurus catenatus). Med hänvisning till så kallad proto-algonkinsk terminologi har en del språkvetare på senare år velat omtolka namnet som betydande ”talare av främmande språk”. Därvid har språkvetarna dock bortsett från att det inte på något sätt är unikt att stammar kallas ”ormar” av sina fiender. Det är precis därför shoshonerna blev kända för de engelsktalande som Snake indians. Ett annat problem med den språkvetenskapliga nytolkningen är att det proto-algonkinska språk, på vilket den bygger, är en tentativ rekonstruktion av ett språk som talades för flera tusen år sedan. Ingen vet om det ord man hänvisar till faktiskt har funnits. ► Läs mer