Fagersta kommun

kommun i Västmanlands län, Sverige

Fagersta kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Fagersta.

Fagersta kommun
Kommun
Järnvägsstationen Fagersta C
SloganFagersta – här får du livstid[1]
Kommunens vapen.
Fagersta kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortFagersta
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 222 ()[2]
Areal310,42 kvadratkilometer ()[3]
- därav land269,02 kvadratkilometer[3]
- därav vatten41,4 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet49,15 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°00′00″N 15°49′00″Ö / 60°N 15.816666666667°Ö / 60; 15.816666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Sala domsaga ()
Västmanlands mellersta domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2106[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1982
GeoNames2715650
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata
Välkomstskylt med slogan vid västra infarten längs väg 68. "Fagersta - här får du Livstid"

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar Västanfors socken och Västervåla socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

25 november 1927 inrättades Västanfors municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1943/1944 då Fagersta stad bildades av Västanfors landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Västervåla landskommun i Ramnäs landskommun som 1963 uppgick i Surahammars landskommun.

1967 överfördes Västervåla församling från Surahammars landskommun till Fagersta stad. Fagersta kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Fagersta stad.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Västmanlands mellersta domsaga, från 1974 till 2001 i Sala domsaga och den ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2014 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen, som ligger i Bergslagens malmregion, har en berggrund vilken utgörs av sura vulkaniska bergarter, som utsatts för veckning och omvandling. När berggrunden bildades avsattes också järnmalmer. Det viktigaste malmstråket inom kommunen ligger nordväst om centralorten (Fagersta) och följer berggrundens sydväst–nordöstliga huvudriktning. I detta område har tidigare funnits flera gruvor. Den största var Stortäktsgruvan i Semlaområdet. Rudgruvan var Fagersta Bruks egen gruva och bröts in på 1960-talet. Vid Svartberget, norr om Hedkärra, har det tidigare brutits kalksten. Den kalkrika berggrunden återspeglas i områdets flora. Geografin präglas av smala dalgångar, som har samma riktning som järnmalmsfältet. I de lägre partierna vid Kolbäcksån och sjön Aspen finns sammanhängande stråk med sediment och öppen kulturmark. Området är i övrigt huvudsakligen beväxt med skogmorän eller myrmark.

Naturskydd redigera

Kommunen har tre naturreservat, Svartberget, Jonhagen och Jönsbacken.

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Västanfors-Västervåla församling.

 
Distrikt (socknar) inom Fagersta kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[9]: Västanfors och Västervåla.

Tätorter redigera

I kommunen finns 2015 två tätorter: Fagersta och Hedkärra.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Efter valet 1970 fram till valet 1991 hade Socialdemokraterna egen majoritet i Fagersta kommun. 1991–1994 var Socialdemokraterna det största partiet men saknade egen majoritet med ett mandat. 1994–1998 hade Socialdemokraterna åter egen majoritet i kommunfullmäktige. Efter valet 1998 fram till valet 2002 var Vänsterpartiet största parti men saknade egen majoritet med två mandat. Efter valet 2002 fram till valet 2014 hade Vänsterpartiet egen majoritet i kommunen. Efter valet 2014 blev Socialdemokraterna största parti i kommunfullmäktige.[10]

Folkpartiet var det största borgerliga partiet i kommunen under åren 1970–1973, Centerpartiet under åren 1973–1982 och Moderaterna 1982–2018.[10]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Åsa-Märta Sjöströ
Förste vice ordförande S Eleonor Wikman
Andre vice ordförande M Dick Helsing

Mandatfördelning i Fagersta kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPAPKSJVUSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970226463
226463
4189,5
347
1973324743
324743
4192,2
329
1976424643
424643
4189,4
2912
19792242544
2242544
4188,2
2714
19823242426
3242426
4188,6
2714
19854213346
4213346
4187,2
3110
19885213345
5213345
4183,6
329
199152023326
52023326
4183,1
2714
199492112215
921225
4182,8
2120
199816111115
16115
3577,07
2114
200219101113
19103
3575,61
1916
20062181113
2183
3576,15
1916
20102082113
20823
3578,66
2015
201410145114
101454
3580,50
2114
20187151615
71565
3580,63
2015
20229108116
91086
3576,11
2114
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Marino Wallsten
Förste vice ordförande M Jan Johansson
Andre vice ordförande S Åsa-Märta Sjöström

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Hans Hjalmarsson 1980 1990 Socialdemokraterna
  Kjell Olsson 1990 1998 Socialdemokraterna
  Stig Henriksson 1999 2014 Vänsterpartiet
  Marino Wallsten 2014 Socialdemokraterna

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden S Niclas Bergström S Lena Eldståhl
Utbildning- och fritidsnämnden S Sune Andersson S Ulrika Skoglund M Jan Johansson
Överförmyndarnämnden S Gertraude Bergström S Rikard Eriksson
Valnämnden M Annelie Lindh S Robert Berggren

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Fagerstas historia är fram till 1900-talet stark förknippad med järn- och ståltillverkning.

Näringslivet i kommunen är starkt koncentrerat till centralorten, vilken fram till mitten av 1980-talet var en bruksort dominerad av en stor arbetsgivare. Efter att Fagersta AB upphörde som koncern 1984 togs dess produktion, vilken var inriktad på specialstål, dock över av ett antal andra stålföretag. Dessa företag är: Seco Tools AB (hårdmetallverktyg för skärande bearbetning – cirka 1000 anställda i Fagersta), Atlas Copco Secoroc AB (bergborrar – cirka 700 anställda i Fagersta), Fagersta Stainless AB (rostfri valstråd och dragen tråd – cirka 330 anställda) och Outokumpu Stainless Tubular Products AB (svetsade rostfria rör – 180 anställda i Fagersta). Tillsammans sysselsätter idag stålindustrin cirka 25 procent av kommunens befolkning.

Andra större företag är AB Karl Hedin (trävaror) och AB Västanfors Industrier (stålbyggnader).

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Fagersta kommun genomkorsas av järnvägslinjerna Bergslagspendeln (Ludvika–Västerås) och Godsstråket genom Bergslagen (Örebro-Avesta/Krylbo) samt riksvägarna 66 och 68.

Bland naturupplevelser kan Bruksleden, som passerar igenom kommunen, nämnas. Leden går bland annat förbi Fagersta kommuns högsta punkt Högbyn, som ligger 241 m över havet, det gamla järnbruket Trummelsberg och utsiktstornet vid Landsberget (kommunens näst högsta punkt, 217 m över havet). Det finns ytterligare ett antal vandringsleder.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 13 222 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 174:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Fagersta kommun 1970–2020[11]
ÅrFolkmängd
1970
  
16 963
1975
  
15 911
1980
  
15 121
1985
  
13 989
1990
  
13 756
1995
  
13 355
2000
  
12 381
2005
  
12 270
2010
  
12 443
2015
  
13 286
2020
  
13 267

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Redan på stenåldern bodde människor inom den nuvarande kommunen, flera boplatser finns belagda från denna tid. Från yngre järnåldern är ett mindre gravfält känt. De välbevarade blästerugnarna i Dunshammar, 3 km söder om Ängelsberg, härrör från denna tid. Under arkeologiska utgrävningar på 1970- och 80-talet konstaterades att blästerugnarna fanns redan på 600-talet. Järnmalmen som man använde var så kallad sjömalm, och togs upp från den intilliggande sjön Åmänningen. Dunshammar är en av de äldsta platserna i Sverige för järnframställning man idag vet om.

Från medeltiden finns flera lämningar efter både järnmalmsbrytning och hyttor i kommunen. I Semla, vid Strömsholms kanal, fanns under 1300-talet flera gruvor och ett mäktigt järnbruk. Järnbruket lades ned på 1800-talet, men gruvverksamheten fortsatte fram till 1960-talet. Även de senare betydelsefulla järnbruken i bland annat Ängelsberg och Västanfors hade anor tillbaka i medeltiden.

Vid Kolbäcksån anlades 1611 en stångjärnshammare på en plats där järnframställning också pågått sedan medeltiden. Hammaren blev början till Fagersta bruk, runt vilket så småningom ett samhälle växte fram. Utvecklingen gick dock relativt sakta, först under slutet av 1800-talet kom Fagerstas stora expansion i samband med industrialiseringen och utvecklingen av götstålsprocesserna. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB (från 1971 Fagersta AB), ett modernt industriföretag, som bestod ända fram till 1970-talets stålkris, och slutligen avvecklades 1984. Dagens stålindustri sysselsätter emellertid nästan lika många som gamla Fagersta AB gjorde.

I Ängelsberg finns bland annat världens äldsta bevarade oljeraffinaderi (beläget på Oljeön i sjön Åmänningen) och det av Unesco förklarade världsarvet Engelsbergs bruk. I kommunen finns även Ängelsbergs järnvägsstation från år 1900. I Västanfors hembygdsgård vid Strömsholms kanal finns, förutom det vanliga beståndet av lokala allmogebyggnader, Västanfors herrgård, en gammal slussvaktarstuga och Västanfors kyrka.

Bland övriga kulturarv kan nämnas Bråfors bergsmansby, Dunshammar, Engelsbergs bruk, Oljeön, Strömsholms kanal, Västanfors gamla kraftstation, Västanforsområdet, Västanfors kyrka och Trummelsberg.

Kommunvapnet redigera

Blasonering: Sköld: styckad av silver, vari ett blått järnmärke och blått, vari en lilja av silver, och däröver en av en vågskura bildad, blå ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver.

Den nedre delen av vapnet, alltså liljan och järnsymbolen, utgjorde vapen för Fagersta Bruks AB och skapades 1941. Bolaget försökte få vapnet fastställt av Kungl Maj:t, vilket dock inte lyckades, då vapen för enskilda företag inte kunde få kunglig fastställelse. Sedan Västanfors kommun blivit Fagersta stad, med namn efter bruket, gjordes ett tillägg till företagsvapnet och den övre delen med vinghjulet som järnvägssymbol och vågskuran som symbol för Strömsholms kanal. Detta vapen fastställdes 1947. 1974 registrerades det i PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=61B53DB50C9071ADD9E42473573CFC20?dokumentId=21000001423164&thumbnail=false. Läst 10 juli 2013. 
  8. ^ ”SFS 2013:1086 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2013/1000-1099/d_1869442-sfs-2013_1086-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. }
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ [a b] Enligt SCB och Valmyndighetens uppgifter
  11. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar redigera