Kontakta Wikipedia
Frågor

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor

Kontakt

Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv


Våra artiklar om byggnader, kulturarv, anläggningar och RAÄ:s BebyggelseregisterRedigera

Larske och jag var på ett möte idag med WMSE där vi diskuterade våra insatser kring att överföra myndigheters data in i Wikidata/Comkons och sedan använda det i Wikipedia. Det var ett första möte som förhoppningsvis leder till bättre former av informationsutbyte och samordning, som till exempel överföring av data om naturreservat från naturvårdsverket som "hackat" lite och vi kommit på efterkälken då det är cirka 100 nya som tillkommer per år. En fortsättning av denna typ av möten planeras till hösten där då fler kan bjudas in.

En sak som dök upp bland möjliga nya kopplingar är RAÄs data om kulturbyggnader/anläggningar, dels har detta blivit lite av sallad då de gjort om sitt register och våra länkar inte hängt med, men också då vi inte alls tar tillvara potentialen i detta data. Med rätt sätt att lägga upp detta i Wikidata och genom genomtänkta infoboxmallar som hämtar på ett bra sätt, kan våra artiklar om kulturbyggnader mm bli klart mycket mer givande för våra läsare. Vi sa vi kommer komma till baks till detta i kommande möten ,och jag vill efterhöra om det finns flera som är intresserade grotta i detta, att utgå från datat och göra en ideal infobox som då kräver en hel del arbete för att få operativ (för mina socknar/församlingar etc tog det i princip 10 år från vi hade en vision till den var fullt implementerad...) Yger (diskussion) 10 juni 2022 kl. 18.33 (CEST)

Vi har en liten dialog om alla de problem som finns med RAÄ på Wikidata se d:Wikidata:Property proposal/Museum of Gothenburg object ID. Ett förslag år att föreslå att ta bort K-samsök URI (P1260) för att kvaliten är så dålig... Ryktet säger att RAÄ skall bygga nytt men det brukar ta mer tid än beräknat, och det är halvt omöjligt att ha dialog med dom eller förstå vad dom gör...
Med hopp om att jag har fel och det skadar nog inte att fundera över var vi lägger vår energi om var WIkipedia Sverige får sina bidrag ifrån är det viktiga eller var vi gör mest skillnad. Vi har startat lite med att inventera Sveriges skolor se d:Wikidata:WikiProject_Sweden/Schools som en del att stödja Svenskt Porträttarkiv 2.0 som heter Bildhistoria och där dom vill använda Wikipedia/Wikidata så mycket som möjligt. Lite intressant att jämföra Svenskt Porträtt arkiv SPA där en person har scannat in > 900 000 porträtt med vad 90 museer på 10 år orkat ladda upp på Digitalt museum = 2 200 000 bilder se länk min hobbyanalys är att det är lite känslan av att bäst före datum passerat med många old schools institutioner och att även Wikimedia Sverige bör fundera över vilka dom skall jobba med för att göra mest skillnad...
- Salgo60 (diskussion) 10 juni 2022 kl. 22.29 (CEST)
Video hur vi löste att länka med K-samsök URI (P1260) för Maratonstenen (Q107673592) (hoppas det finns enklare sätt jag har emailat deras support) de rykten jag hör är att RAÄ internt inte ens orkar prata med varandra internt och att det är så dysfunktionellt att dom som administrerar K-samsök URI (P1260) sitter i en annan del av organisationen än dom som skrev Fornsök alltså ingen koppling... gissar att det är bara med skattepengar man kan ha en sådan här lekstuga... intressant är att Fornsök släpptes 2019 länk
- Salgo60 (diskussion) 11 juni 2022 kl. 00.21 (CEST)
Min bild av bebyggelseregistret är entydigt positiv, både dess substans och kvalité. Och att vi för närvarande bara i några få fall har en länk dit inte alls utnyttjar denna info väl Om vi laddar upp data i Wikidata kan vi med en genomtänkt faktaboxmall ge läsaren mycket värdefull information. Och då info om byggnader är efterfrågat på Wikipedia så är det mycket värde för Wikipedia om vi kunde få iill en bra sådan koppling Yger (diskussion) 11 juni 2022 kl. 05.41 (CEST)
Skulle det vara möjligt och önskvärt att skapa ett wikidataobjekt för varje begrepp i bebyggelseregistret, oavsett om det har en wp-artikel eller ej? Och även för varje ort i ortnamnsregistret, trots att samma ort ofta har stavats olika under åren? Tomastvivlaren (diskussion) 11 juni 2022 kl. 16.25 (CEST)
Vad menar du med "begrepp"? -- Larske (diskussion) 11 juni 2022 kl. 16.55 (CEST)
Min vision är ett WD objekt eller WD komplex för varje objekt (de har ju ofta både anläggning och byggnad för varje grej) i Bebyggelseregistret. Och detta oberoende om vi har artiklar kopplade. Sedan är det så att deras namn och vårt namn kanske inte fullt ut stämmer så det krävs pyssel innan kopplingen sitter där den skall vara. Ortnamnsregistret har inte varit uppe och det ser jag inte självklart skapa en bot koppling mot WD objekt Yger (diskussion) 11 juni 2022 kl. 16.59 (CEST)
@Alicia Fagerving (WMSE): Har vi inte hela bebyggelseregistret på Wikidata?
Ortnamn kan ju vara lite knepiga, ska vi betrakta dem som geografiska objekt eller som lemma? Testkonto 42 (diskussion) 11 juni 2022 kl. 17.43 (CEST)
Orter (geografiska objekt, t.ex. alla tidigare svenska bruksorter och byar) skulle vi ha mer nytta av än ortnamn, ortnamnsefterled osv (lemma), men båda är intressanta. Jag tänker att steg 1 är att varje svensk ort och byggnadsminne får ett objekt på wikidata, med uppgift om vilket år den anslöts och bröts ut ur olika socknar, och ev folkbokföringsstatistik. Sedan kan man automatgenerera listor över orterna i sockenartiklarna, såsom i denna, och successivt kan allt fler byar, bruksorter och byggnadsminnen få egna wp-artiklar. Att belysa orterna bättre är användbart för släktforskare, eftersom kyrkböckerna är organiserade efter byar och bruksorter, och det är svårt att hålla reda på hur socknar delas och slås samman. Men även intressant i biografier på Wp för att länka till någons födelseort och ange korrekt socken- och länsbeteckning. (Larske: Jag borde ha skrivit byggnad.) Tomastvivlaren (diskussion) 11 juni 2022 kl. 17.56 (CEST)
Det är möjligt du har rätt. Men jag har starta denna tråd för att höra om någon vill vara med och diskutera möjligheten med att överföra data från bebyggelseregistret till WD (det görs inte nu) som har mer än 20000 objekt och som nu görs om planerat klart 2023. Om vi är på alerten och vet hur vi vill använde infon och hur regelbundna uppdateringar skall utformas. Genom att titta på detta nu när de ännu är i implementeringsfas kan vi säkert få till bra teknikutformningar. De 20-tal botladdningar vi skapat lider alla av att vara osmidiga att hantera/signalera ändringar av datat i myndigheternas register. Yger (diskussion) 11 juni 2022 kl. 18.20 (CEST)

Bra steg framåtRedigera

Tycker du tänker helt rätt Yger men det jag ser som måste till är en dialog med dom som sitter på datat och det är löjligt svårt och sedan bör man definiera vilket data som skall överföras och vad som är samma som

  • positivt tecken är att Riksarkivet nu finns på GITHUB och svarar se GITHUB Riksarkivet
    • det "tragiska i detta" är att direkt inser jag att allt det jobb vi gjorde med Församlingar och Wikidata så kopplade vi det fel i WD för att vi inte fatta hur Riksarkivets data var strukturerat länk ;-)
    • "tragiskt2" är reaktionen från Riksarkivet är inte att städa sitt data och lägga upp det som en TODO i en öppen backlog utan dom tycker att en skola kan vara en myndighet för så har man lagt till det 1970.... dvs. det är en organisation som är oldschool och trött, samma känsla som jag fick med Europeana där jag efter 2 år fick en helpdesk ticket som sa vi gör inget åt våra kvalitetsproblem trots att det innebär ingen koppling till Wikipedia en av världens största siter med 22 miljarder sidvisningar per månad... , min känsla är att just RAÄ är del i detta med att skicka dålig data till Europeana MEN man försöker skylla på museerna att dom borde... dvs... trötta organisationer med rädsla att ta ansvar... med hopp om att jag har fel...

Det jag skulle vilja se

  1. att "dom" finns på typ GITHUB så man kan kommunicera med dom
  2. att wikidata kommunicerar vilket data vi vill ha
    1. kan man så är ShEx inte fel se E229 Högsta domstolens avgörande / E305 badplatser / E280 utegym / E134 riksdagsmän / E283 Svensk församling
  3. att man hittar en ändringscykel för att rätta fel... en variant är kanske det nya verktyg som byggts d:Wikidata:Mismatch_Finder

Jag ser lite lite ljusning med Digitaltmuseum och skolor tror dom inser att dom hamnat i baksätet och kanske snart behövs inte baksätets chaufförerna längre...

  • exempel hur galet yrken lagras i svenska arkiv/databaser dvs. dom pratar inte med varandra eller förstår inte detta med att vara data drivna och koppla ihop sig kan ge fördelar...
  • positivt exempel 2 är Uppsala Universitet som säger samma som Wikidata för alla Riksdagsmän i Riksdagstrycket. Där är "tyvärr" deltagarna ML proffs och professorer på data, vilket kanske är det som behövs hos arkiven/myndigheter för att saker skall ske... dvs. kommer nog aldrig att ske...

- Salgo60 (diskussion) 13 juni 2022 kl. 13.26 (CEST)

Riskarkivet har inget med bebyggelseregistret att göra? Och om vi vill göra något med datat har vi en god ingång för att etablera en bra relation till de som just nu jobbar med det registret, och kan då underlätta infoutbyte mellan WD och BBR. Och tidplanen är inte värre än att det räcker att vi under 2023 vet hur vi vill använda detta data i Wikipedia (och Wikidata). Våra kopplingar till Riksarkivet från församlingar vi nu har ser jag som jättebra och lyckade. Och jag är helt glad vi inte krånglat in oss med deras soppiga arkivstruktur (som återutnyttjas i Tora och gör den strukturen oanvändbar). Att de valt att fortsätta med misslyckade arkividentiteter, tex när en församling av en egensinnig präst gett upphov till flera arkiv bör vi inte föra in som struktur i Wikidata. OCh extra tråkigt när de har det "rätt" i över 95% av alla församlingar att de inte åtgärdade de innan de börjar koppla upp sig till andra Yger (diskussion) 13 juni 2022 kl. 13.55 (CEST)
Ser bara Riksarkivet som ett exempel på någon som vi vill prata med plus att det finns nog kopplingar mellan arkiverat material och fysisk byggnad som borde synas i det digitala datat. Gissar att dom själva inte driver detta... med hopp om att jag har fel.
  • jag kopplade NAD numret för arkivet till Wikidata objektet församlingen där dom ibland har församlingen som eget objekt men det kanske är som du säger att vår "felkoppling" fungerar och vi slipper "dras med" i Riksarkivets ibland felaktiga beslut...
- Salgo60 (diskussion) 13 juni 2022 kl. 14.06 (CEST)

MetadatadebtRedigera

Fick enormt utförligt svar från RAÄ helpdesk med helpdesknummer I-2206-0290 !!! hur man länkar Wikidata från Fornsök se länk. Det jag ser

  • vi måste ha en bättre dialog med aktörer som RAÄ och Riksarkivet etc. och gärna att dom vet hur vi jobbar skulle inte Wikimedia Sverige kunna sälja "WD grundkurs" till berörda myndigheter där dialogen dokumenteras? @Axel Pettersson (WMSE): vet att Wikimedia prata med Hembygdsföreningarna men det blev ändå fel och dom bytta alla sina unika id:n till nya unika id:n.... så även detta är en lärprocess hur man kommunicerar... jag har försökt dokumentera det jag ser....
  • "metadatadebt" kallar jag när man har skit i datat som man inte städat bort hur dokumenterar vi saker som detta så inte alla behöver lägga ned timmar på att gå vidare... se liknande sak med Riksarkivet och att dom säger att en skola är en myndighet

- Salgo60 (diskussion) 16 juni 2022 kl. 07.59 (CEST)

De senaste rubrikerna "Bra steg framåt" och "Metadatadebt" gör sig kanske bättre på Wikidata (eller kanske Wikidatfrågor) om du vill nå intresserade? LittleGun (diskussion) 16 juni 2022 kl. 08.10 (CEST)
nix problemet slår igenom på sv:Wikipedia med infoboxar etc.... jag la svaret på resp. WD egenskaper länk - Salgo60 (diskussion) 16 juni 2022 kl. 08.11 (CEST)

Hur går det för VisualEditor?Redigera

På förekommen anledning är jag lite nyfiken på hur mycket VisualEditor används av aktiva, och erfarenheter som gjorts. Kanske finns det användare som aldrig använt något annat? Själv tycker jag det gått från klarhet till klarhet. Först var det källanvisningar och tabellskapande. Jag har precis noterat att mallhantering förbättrats enormt, med en bocklista för alla parametrar, till exempel. LittleGun (diskussion) 12 juni 2022 kl. 10.00 (CEST)

Jag använder bara VE och tycker det fungerar bra. Har aldrig använt något annat, även om jag ibland går in i wikitexten för att t.ex. kopiera referenser från en artikel till en annan.Jag har påtalat några brister, bl.a. vad gäller referenslistan som i redigeringsläget inte tar med faktarutans referenser. När det gäller länkmarkering gör jag tyvärr ofta fel och andra får städa efter mig, men det ska jag nog inte skylla på VE utan på mig själv.... Chandra Varena (diskussion) 12 juni 2022 kl. 10.10 (CEST)
Jag växlar tätt mellan VE och wikitext (jag kör nytt wikitextläge som undviker begränsande kodfönster), och växlingarna sker smidigt. Stabiliteten har förbättrats rejält. Och den nya mallhanteringen med klickrutor för parametrar är mycket smidig.
Ett problem är att jag ibland glömmer av vilket läge jag är i, vilket kan leda till att jag blandar ihop <-fil för att gå ur förhandsgranskning i wikitext och webbläsarens <--pil för att rulla tillbaka alla pågående ändringar (då svär jag så det hörs!). Ångra-pilarna i VE verkar dock fungera bra. Apropå det, så verkar funktionen "Sparad wikitext" numera inte spara särskilt aktuella sidversioner; vad har hänt där?
Vad jag skulle önska från VE:
  • Möjlighet att vara kvar i VE-läge och kunna kopiera källhänvisningen (via kopiering av dess siffra), när jag vill lägga in befintlig källa i en uppgift i en faktamall.
  • Bättre bildhantering i VE (stående/upright-kodning verkar inte stödjas).
  • Möjlighet att använda VE på diskussionssidor.
  • Att taggen "Referenslista" inte göms så långt ner under "Infoga".
  • Att källhänvisningsverktyget blir ännu bättre på att hantera automatisk genering (när det inte funkar blir det många klickanden). Paracel63 (diskussion) 12 juni 2022 kl. 15.30 (CEST)
Glömde tabellhanteringen i VE, som ofta sparar mycket tid men fortfarande saknar en del praktiska funktioner… som att kunna ändra textjustering för cell, rad eller kolumn. Det är meckigt att behöva gå in i wikitext och lägga in justeringskod för varje cell som berörs. Paracel63 (diskussion) 12 juni 2022 kl. 15.33 (CEST)
Jag använder VisualEditor för nästan allting. Ibland händer det att jag behöver på in i wikitextläge för att ändra någonting manuellt men inte på ofta. VisualEditor blir ju som sagt bara bättre och bättre. Speciellt nu senaste med alla mallparametrar i vänsterspalten. Sabelöga (diskussion) 12 juni 2022 kl. 15.53 (CEST)
Det vore bra att kunna se innehållsförteckningen medan man redigerar.--Chandra Varena (diskussion) 12 juni 2022 kl. 15.55 (CEST)
Jag har inte tänkt på att innehållsförteckningern försvinner, men den hade såklart varit bra att ha med. Tabeller är supersmidiga att spara och göra standardsaker med. Jag har däremot saknat att kunna färglägga celler från V:E. Jag använder säkert V.E till 90%, Förutom tabellfunktionerna har jag i bland stött på patrull när jag ska fixa disposition. Att skapa ny Rubrik mitt i lista där listelementen är mallar (commonscat + bokref t ex) LittleGun (diskussion) 12 juni 2022 kl. 17.29 (CEST)
Jag har börjat gå över mer och mer till att använda VE när jag småpetar eller lägger till källor. Det är helt enkelt så kodtungt i artiklarna nu för tiden, så mycket referenser som gör det mer svårläst även om man använder något av verktygen för att särskilja dem från texten på något sätt, att ett WYSIWYG-liknande verktyg är en stor fördel. Egna artiklar från grunden kan jag fortfarande föredra att skriva i wikitext, när jag har mer behov av kontroll och samtidigt inte behöver rota i andras saker. /Julle (disk.) 16 juni 2022 kl. 23.32 (CEST)

Andelen redigeringar med VisualEditor per "aktiv" användare under den senaste månadenRedigera

Jag har tittat på senaste ändringar och gjort en sammanställning av andelen redigeringar mellan 12 maj och 11 juni 2022 som är märkta med VE för de 620 användare som gjort minst 10 redigeringar i artikelnamnrymden. Andelen är framräknad som antalet redigeringar som har märket "visualeditor" (VE) i förhållande till summan av antalet redigeringar som har något av märkena "visualeditor", "wikieditor" eller inte har något märke alls. Jag har dock inte tittat på de redigeringar som är märkta "visualeditor-wikitext" som jag förmodar är samma som "VE: Övergått till Wikitextläge" "2017-källredigering (Redigering som gjordes med wikitextredigeraren från 2017)" vilket förekommer i cirka 3 procent av redigeringarna.

Några observationer
  • Av de 24 användare som gjort mer än 1 000 redigeringar under den senast månaden är det bara en användare som uteslutande använder VisualEditor och ett par som till viss del använder VisualEditor. Övriga använder inte alls VisualEditor.
  • Av de 375 användare som gjort 10–30 redigeringar under den senaste månaden använder ungefär hälften VisualEditor för mer än 50 procent av sina redigeringar och mer en tredjedel använder enbart VisualEditor för sina redigeringar.
  • Av de 620 användare som gjort minst 10 redigeringar under den senaste månaden är det drygt en fjärdedel som bara använder VisualEditor
Den sorterbara tabellen finns här i Sandlådan. För att ingen ska känna sig "uthängd", trots att det bara är en sammanställning av öppen information, har jag ersatt användarnamnen med "Användare N" där N är ett löpnummer mellan 1 och 620. Om någon vill veta vilket nummer i tabellen som hör till vederbörande användare är det bara att fråga och få svar här.

--Larske (diskussion) 12 juni 2022 kl. 16.16 (CEST)

Tack för siffrorna! Drygt 10% som överhuvudtaget inte sparat från V.E alltså. Trodde faktiskt det skulle vara ännu färre. Jag antar att de som växlat får ett procentvärde. LittleGun (diskussion) 12 juni 2022 kl. 17.24 (CEST)
Ett annat sätt att se på siffrorna i tabellen är att 50% (av de 620) aldrig använder VE och 26% bara använder VE. Själv gjorde jag några få försök med VE när jag började redigera, men gav upp eftersom det hände konstiga saker och jag inte hade tillräcklig kontroll över vad som publicerades. Sedan dess har jag bara redigerat wikitext i kombination med flitig användning av Visa förhandsgranskning och Visa ändringar. OBS! Detta är ingen kritik av VE:s utvecklare; jag inser att de har ett svårt uppdrag. Plumbum208 (diskussion) 12 juni 2022 kl. 18.18 (CEST)
@LittleGun: Drygt 10% av vad? Varifrån får du den siffran?
För 310 av de 620 användarna i tabellen står det 0% i högerkolumnen. Det är alltså exakt 50 % av de användare som gjort minst 10 redigeringar under den senaste månaden som inte har gjort någon av sina redigeringar med VisualEditor. Och för de 37 användare som gjort mer än 600 redigeringar under den senaste månaden är det 84 % (31 av 37) som inte har gjort någon av sina redigeringar med VisualEditor. Om vi tittar på de 597 användare som gjort färre än 10 redigeringar under den senaste månaden – och alltså inte finns med i tabellen i Sandlådan – kommer vi ner till 15% (95 av 597) som inte har gjort någon av sina redigeringar med VisualEditor. Där återfinns många IP-adresser och gissningsvis det mesta av klottret. Larske (diskussion) 12 juni 2022 kl. 18.30 (CEST)
Jag måste ha sjabblat när jag räknade. Jag fick det till 70 inte 310... Jag borde ha sett att det var fel meddetsamma. Om vi kallar de med mer 10 redigeringar etablerade så är det en riktigt låg siffra. Och jag trodde det skulle vara färre än 10% för de under 10 redigeringar i månaden också. Plumbum208, jag rekommenderar dig att testa igen. Funktionen har blivit mycket bättre, men den kräver såklart tillvänjnng. Sen beror det på vad du brukar redigera också såklart, men för brödtext och källhantering, LittleGun (diskussion) 12 juni 2022 kl. 18.52 (CEST)
@Larske: Finns min bot i den där listan? Den använder ju varken VE eller Wikitextredigering! Den använder Pywikibot! Testkonto 42 (diskussion) 12 juni 2022 kl. 19.26 (CEST)
Ja, TestBot42 finns med (som Användare 12 med 1 633 redigeringar). Redigeringar som är gjorda med botflagga är däremot exkluderade från denna statistik. Larske (diskussion) 12 juni 2022 kl. 19.52 (CEST)
Jag är intresserad över hur detta räknas. För jag växlar väldigt mycket mellan dessa när jag redigerar, byter ofta mitt i för att göra nått enskilt med VE och sedan något annat med wikitext. Men hur mäts detta i statistiken? Mäts det bara från när jag trycker på "Publicera" i VE som att jag redigerat hela i VE, eller? Sabelöga (diskussion) 13 juni 2022 kl. 00.23 (CEST)
Så gör jag med. Källor lägger jag alltid in i VE, som exempel. Adville (diskussion) 13 juni 2022 kl. 01.30 (CEST)
Inget av det Ni beskriver låter som använbara funktioner för min del. Att ha full kontroll över koden är vad jag föredrar. Jag har alltid fyllt i den manuellt och tagit bort alla störande rutor i närheten av textfönstret. Tostarpadius (diskussion) 13 juni 2022 kl. 04.12 (CEST)
@Sabelöga: Exakt vilka märken (tags) som skapas i olika användningsfall, till exempel när du växlat redigerare mitt i en redigering, har jag inte studerat, men du kan ju göra några testredigeringar på några olika sätt och sedan se vilket eller vilka märken som används för respektive fall, eller titta på de redigeringar du eller någon annan redan har gjort.
  • Länk till fråga som ger en lista på de 35 redigeringar i artikelnamnrymden (av typen sidskapande eller sidredigering) som är gjorda av Sabelöga mellan 10 juni och 12 juni med uppgift om vilka märken (tags) som har använts för respektive redigering. Du kan ändra på de parametrar du vill och det är kanske enklast att göra här i API-sandlådan (klicka på "list=recentchanges" till vänster för att få fram rätt panel, ändra på parametrarna och klicka på knappen "Utför begäran" uppe till höger)
.. Larske (diskussion) 13 juni 2022 kl. 06.06 (CEST)
Tillägg: Fallet att man börjar redigera med VisualEditor men övergår till Wikieditor verkar ge upphov till två märken, dels "visualeditor-switched" (VE: Övergått till wikitextläge, Användaren började med att redigera med VisualEditor men övergick sedan till att redigera med wikitext-redigeraren) och dels "wikieditor". Här är ett par exempel på sådana redigeringar. I tabellen som jag sammanställde igår räknas dessa som "wikieditor". --Larske (diskussion) 13 juni 2022 kl. 06.44 (CEST)
Är det bökigt att räkna om? LittleGun (diskussion) 13 juni 2022 kl. 14.58 (CEST)
Jag förstår, vore det inte då vettigt att inkludera alla dom redigeringar som "blandar" i en egen kolumn istället för att som nu räkna dom som wikieditor? Detta skulle enligt min mening bli mer representativt. Sabelöga (diskussion) 13 juni 2022 kl. 19.11 (CEST)
Jovisst, det låter vettigt. När jag gjorde den första versionen hade jag inte klart för mig vilka märken och kombinationer av märken som fanns. Larske (diskussion) 13 juni 2022 kl. 20.54 (CEST)

Hemmasnickrad statistikRedigera

För att förstå vad som ligger bakom den i allmänhet minskade läsningen av artiklar i Wikipedia (samma för alla "mogna" språvkersioner) ar jag titt på några exempel som jag tycker än intressanta

  • artikeln Kärlek har nu bara hälften av läsningar mot 2017 150->75/dag. (?Tiktokungdomar letar inte i Wikipedia och inte efter det uppslagordet?)
  • Lista över städer i Sverige, 350/dag 2017 -> 400+/dag 2019,20 -> 240/dag 2022. ?Ett fikaträffsnack som inte längre är "kul"?
  • socknar ner 20-30% (?börjar bli mossigt som begrepp?)
  • församlingar upp 20-30 % (?nya pensionärer med bättre datorvana?) Yger (diskussion) 13 juni 2022 kl. 14.38 (CEST)
kan man se åldersgruppers närvaro på Wikipedia.... om jag fattar rätt så tycker kidsen att Facebook är mossigt... --> Wikipedia hur uppfattas det eller vet dom vad det är?... går visst att skriva bra uppsatser med Machine learning som GPT-3 se länk så klippa klistra i Wikipedia behövs mindre ;-) om en:GPT-3 - Salgo60 (diskussion) 13 juni 2022 kl. 14.53 (CEST)
en:Google Knowledge Graph är nog den skyldige, även om det kan finnas en del variationer mellan olika artiklar. Gunnar Larsson (diskussion) 13 juni 2022 kl. 22.22 (CEST)
Lite lösa tankar:
* Breda begrepp som kärlek är ett sådan där det är mycket svårt att åstadkomma en bra artikel. Jag tycker väl våran är ganska ytlig. Ju fler artiklar som blir mer utvecklade ju tydligare blir problemen med en artikel som den här. Den är ju samtidigt inte helt kort och ganska svår att utöka på ett balanserat sätt. Jag tror att det kan påverka. Googles infoboxar kan nog kanske spela in här - förstår man inte alls vad kärlek är kan man ju få hjälp där, och vill man ha djupare information ge ju wikipedia inte så mycket.
  • Listan över svenska städer är en artikel där jag själv var in ganska mycket i början - mest för att den innehöll mycket tveksamheter och felaktigheter. Men den har ju blivit mycket bättre. För en konstruktiv debatt om åldern på många städer skulle vi ju hehöva gå in på det arkeologiska stadsbegreppet - en ort där innevånarna huvudsakligen är hantverkare och köpmän och inte producerar sin egen livsmedel utan är beroende av att köpa livsmedel utifrån från den omgivande landsbygden. Det kunde vara intressant att fördjupa sig i, och jag har tänkt att jag skulle skriva mer om det i artikeln, stad, men skulle då behöva gräva fram fler källor. Och då blir det ju också svårare att Jag tror som sagt att när artikeln blivit mer utveckad har intresset att bidra svalnat.
  • Att socknar går ned och församlingar går upp har jag egenligen svårt att förklara. Men att socknar blivit "mossigt" har jag svårt att förstå. Möjligen har det att göra med att allt fler artiklar anges församlingar som dödsort i stället för orter eller kommuner. Kommuner är nästan helt borta från "personer från"-trädet nu. I så fall kommer de väl snart att kulminera. Vi får väl se.
* Sedan är det ju helt klart sedan länge så att vi har svårt att rekrytera nya skribenter. Tröskeln för att börja redigera är högre. Det betyder också att jag upplever att täckningen vad gäller nya yngdomsfenomen blivit allt sämre, och när nytillkomna skribenter skapar dåliga artiklar om dessa ämnen brukar de snabbt raderas. Hur snabbt och markant det kommer att påverka wikipedia återstår att se.FBQ (diskussion) 14 juni 2022 kl. 10.23 (CEST)
Allt som är fast förflyktigas. Jag tycker inte det är så himla farligt om Wkipedia blir en elefant som stelnar till ett monument. Nordisk Familjebok kan man håna som mossig, men som monument är den fortsatt högintressant. Jag tycker i varje fall att det är bättre vårda Wikipedia än att halsstarrigt jaga ballaste sättet att samla info eller göra om Wikipedia till en länksamling eller liknande för att tillfälligt ge konstgjord andning tills nästa grej på riktigt får fäste. Wikipedia är ett sätt att samla kunskap på ett enhetligt, stilrent och kontrollerat sätt. Blir något annat bättre så är det okej, Wikipedia måste inte tvunget hävda sig på gängse marknadsekonomiskt sätt. Finns det nu något nytt och spännande i en kuvös, kan det få en egen blomlåda att växa i. Allt som fungerar eller är rimligt att ha med på Wikidata, Wikivoyage, Wikimedia Commons, Wikisource måste inte per definition hanteras också av Wikipedia.
Sen är det ju såklart i betraktarens öga vad som är gränsen mellan att "vårda" och vad som är halsstarrigt experimenterande.
Jag tror helt enkelt att google levererar snabbsvaren (ofta via Wikipedia) på saker som 10 största städerna eller kärlek, så att folk nöjer sig med det. LittleGun (diskussion) 14 juni 2022 kl. 12.41 (CEST)
Visst kan man se det som att wikipedia inte behöver hänga med i att levera information om de senaste ämnena, och visst kommer wikipedia ändå att ha värde. Men jag tycker nog att det vore synd om vi reduceras till att bli det tidiga 2000-talets Nordisk familjebok . Även det uppslagsverket följde ju sin tid och hade utförliga redogörelser för första världskriget. Sedan hade man mycket mindre fokus på populärkultur, men så spelade populärkultur en mycket mer underordnad roll under tidigt 1900-tal. Sedan är det väl ingen katastrof om wikipedia ger upp dessa områden, det är möjligt att andra aktörer, vare sig det är google eller några med högre ambitioner som tar över. FBQ (diskussion) 14 juni 2022 kl. 19.45 (CEST)
Jag håller med. Sen beror det på vad vi menar med Wikipedia. Ja, färre besöker webbplatsen. Men är det färre som läser själva texterna som vi skriver? Om de som bara vill veta något kort om något gör det direkt genom en textruta på googles sidor så ser inte jag det som någon större förlust i sig (även om det finns indirekt konsekvenser som kanske inte är så lyckade). Då är det ett större problem att antalet skribenter minskar. Gunnar Larsson (diskussion) 14 juni 2022 kl. 19.53 (CEST)
Hänga med i de senaste ämnena är inga konstigheter. Det är hur det presenteras och skapas som jag menar med om man ska vårda eller halsstarrigt experimentera. Varför skriva artiklar, t ex. Det behövs bara ett kort intro och sen en länklista till andras verk. Och varför måste vi tvunget ha enhetlighet, och stilguider etc. Egentligen. Det är ju kunskapen som är det viktiga. Enhetligheten och stilsäkerheten och de välskrivna artiklarna är det jag far efter. LittleGun (diskussion) 14 juni 2022 kl. 22.24 (CEST)
Länksamlingar ägnade jag mig själv åt i internets barndom, innan det fanns riktigt bra sökmotorer. Det är överspelat och verkligen inte framtiden. Wikipedia är ett uppslagsverk och som sådant inställd i en gammal tradition med rötter såväl i antiken som upplysningstiden. Att presentera ett genomtänkt urval av det som finns att säga om ämnet är vår specifika uppgift, varken mer eller mindre. Enstaka externa länkar kan vara motiverade, men inte ett överflöd. Hur många eller få som läser artiklarna är inte helt ointressant (jag brukar själv studera statistiken för mina senaste alster) men det spelar ingen större roll. Huvudsaken är att de finns tillgängliga för den som vill läsa dem. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2022 kl. 12.31 (CEST)
Jag menar att kärnan i ett uppslagsverk ska vara välskrivna, heltäckande, tydliga och källbelagda artiklar om centrala ämnen. Vad som är centralt kan vi förstås diskutera, och urvalet av "basartiklar" har ifrågasatts många gånger. Men ändå, jag tycker att vi bör sträva efter att ha en stabil kärna av artiklar som vi ser till att de är bra och som uppdateras vid behov. Och sedan kan vi både tillåta och uppmuntra en vildvuxen och spretig periferi av det som vi skribenter råkar vara intresserade av. Tyvärr ser jag en tendens åt andra hållet. Ungefär som i många amerikanska städer (ja jag är arkitekt..). En förfallen och halvtom stadskärna ( i wp representerad av till exempel Antikens Grekland) och en massa förorter, där en del är väl underhållna, andra håller på att förslummas och ytterligare andra övergavs innan de var färdigbyggda.
Jag vet inte vad vi kan göra åt det. Var och en av oss jobbar ju med det som vi själva är intresserade av, och allt vi gör bygger på frivillighet. Men jag ser det som ett trovärdighetsproblem om vi låter centrum förfalla. Chandra Varena (diskussion) 15 juni 2022 kl. 13.02 (CEST)
Intresse för ämnen går naturligt upp och ner. Ett stort intresse för artiklar beror på nyheter och trender, vilket man ser i topplistor. Pandemin kan ha förändrat vanor hos många, vilket inte bara lär märkas under den mest drabbade perioden utan även senare. Sett till antal besökare eller redigeringar är det även annat som påverkar, som hur uppmärksammat det är internt på Wikipedia. Det märks ofta stor skillnad på en artikel som är vällänkad och en som är dåligt länkad. Städning kan exempelvis medföra att artiklar med länkar raderas, slås samman eller att det avlänkas. Om en artikel visas på huvudsidan ett år men inte ett annat lär det också påverka resultatet. Kyllo (diskussion) 15 juni 2022 kl. 13.04 (CEST)
Jag ser inte Antikens Grekland som ett avskräckande exempel. Tvärtom! En huvudartikel som hänvisar till många fördjupningsartiklar. Det är precis så det bör se ut! Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2022 kl. 13.36 (CEST)
Lösryckt info, inga källor, "huvudartiklar" som ibland bara är några rader och som även de ofta saknar källor. Jag tror inte att du @Tostarpadius tycker att det är ett bra sätt att presentera en mycket viktig tid och utgångspunkt för hela den västerländska civilisationen. Jag menar att även om den sammanfattande artikeln inte går så djupt in i detaljer så bör den presentera ett begripligt sammanhang som jag inte kan hitta i den nuvarande artikeln. Chandra Varena (diskussion) 15 juni 2022 kl. 15.21 (CEST)
Visst har den brister, men det finns mycket värre exempel från Wikipedias barndom. Fördjupningsartiklarna är av olika kvalitet. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2022 kl. 17.54 (CEST)
Viktigt då att vi hittar och uppmärksammar och åtgärdar dessa värre exempel! Chandra Varena (diskussion) 15 juni 2022 kl. 17.58 (CEST)
Det sker efterhand. Rom byggdes inte på en dag. Tostarpadius (diskussion) 15 juni 2022 kl. 20.28 (CEST)
En möjlig förklaring till skillnaden på socknar och församlingar kan vara att församlingar nu har en direktlänk till Riksarvets kyrkoboksarkiv vilket också numera är fritt att använda. Och om en släktforskare vill utnyttja denna funktion så är det betydligt lättare att gå dit via Wikipedia församlingsartiklar än att söka direkt in i riksarkivet. Så det är möjligt denna direktlänk har visat sig varit mycket uppskattat. Och min tanke med denna tråd var inte att diskutera "popularitet" utan varför det ändrat så olika för olika sortiment, jag har ännu inte sett en trovärdig förklaring/teori varför just läsningar av artikeln Kärlek rasat till hälften. Yger (diskussion) 15 juni 2022 kl. 13.44 (CEST)
  • kärlek på Google Trends är rel. stabilt faller dock hela tiden och när jag söker kommer sv:Wikipedia högst upp både som inloggad och anonym... - Salgo60 (diskussion) 16 juni 2022 kl. 18.48 (CEST)
    Nej, jag har ju svårt att sätta mig i huvudet på någon som skulle söka på ett vitt begrepp som "kärlek" och hoppas på att få vettiga träffar på det - så vida man inte hoppas på sådant som en fyllig wikipediaartikel. Men kanske söker man egentligen efter en låt-, film-, eller boktitel som innehåller "kärlek" som man inte riktigt minns och hoppas få med bland sökträffarna. Eller så råkar man trycka enter innan man skrivit färdigt sökningen. Det är ju mycket svårt att veta utan att förstå hur sökningarna uppkommer. Det kan ju vara så att drt beror på att fler upptäckt att man behöver mer komplexa sökord för att få vettiga googleträffar. FBQ (diskussion) 17 juni 2022 kl. 11.14 (CEST)
    Det är inte just den som intresserar mig utan olikheter i trender. Tex sökningar på artikeln derivata har också halverats, medan sökningar på Säffle (30/dag) är oförändrat eller ner 10%, även sökningar på Birger Jarl är många (200/dag) och nära oförändrat Yger (diskussion) 17 juni 2022 kl. 11.28 (CEST)
    Nu ska jag vara lite petig. Jag tror att det är visningar du pratar om, inte sökningar. Visningar kan uppstå genom att man klickar på en länk på någon annan sida. Det är inte riktigt samma sak som när man gör en sökning genom att skriva in ett begrepp i en sökruta och får ett antal sökträffar att välja bland. Artiklar med många, eller strategiskt placerade, inlänkar (såväl internt i svwp som på externa sajter) har lättare att få fler visningar än artiklar med få inlänkar. En exempel på detta är artiklar som visas som "Utvald artikel" på portalsidan som under en dag om året får ett mycket stort antal visningar utan att någon har gjort någon sökning på hela eller delar av artikelnamnet, se till exempel sidvisningsanalysen för artikeln Diplomatstaden. Den artikeln får 20–40 gånger fler visningar än normalt den 16 juni varje år. Att få tillgång till statistiken över antalet sökningar som görs internt i svwp vore mycket intressant såväl som antalet sökträffar i externa sökmotorer som klickas vidare på till enskilda artiklar. Likaså antalet visningar som härrör från ett klick på en intern wikilänk i förhållande antalet visningar som härrör från ett klick på en länk på en extern sajt.
    -- Larske (diskussion) 17 juni 2022 kl. 12.24 (CEST)
    Det för ju upp en massa intressanta frågor som jag funderat en del på men inte vet svaret på. Kärlek har ju till exempel drygt 600 länkar från andra wikipediaartiklar, plus en mängd mallar, disskussionssidor, projektsidor med mera. Annars är det ju en typ generell länk som blivit mindre vanlig i artiklar idag, jämfört med för tio år sedan. Sedan tror jag ju annars att det är relativt sällsynt att läsare klickar på den typen av länkar, men en tillräkligt stor mängd inlänkar borde påverka. Jag vet inte om det går att se om inlänkar till en artikel ökat eller minskat över tid. Jag vet inte heller hur inlänkar påverkar artiklars sortering i den interna sökmotorn. Har dock noterat att sedan algoritmen ändrades för sådär 8-10 år sedan blev det ganska vanligt att artiklar med sökordet i titeln inte kommer överst i träfflistan vid internsökning. I stället kan artiklar där sökordet finns någonstans i artikeltexten i stället komma högre. Men exakt vad sökparametrarna baseras på vet jag inte. Har dock för mig att jag hört att antalet inlänkar påverkar hur högt en artikel kommer på träfflistan. FBQ (diskussion) 17 juni 2022 kl. 19.05 (CEST)

Ett sista inlägg. Jag upptäckte artiklen Öppna era hjärtan upplagd 2015, gått från 15/dag 2017 till över 30 nu, dvs nära fördubbling. Min egen slutdats är att wikipediã är forsatt frekvent använtsom referensverk för basfakta, och där inte "hotad". Däremot som "leksak" i allmänna sociala sammanhang (vet du vilken stad som är äldst i Bohuslän?) har användingen gått ner kraftigt. Yger (diskussion) 26 juni 2022 kl. 16.34 (CEST)

Tyvärr får man inte heller alltid svaret på dylika frågor. Det historiska perspektivet är fortfarande eftersatt på svwp. Tostarpadius (diskussion) 26 juni 2022 kl. 19.45 (CEST)

Det stämmer att artikeln Kärlek under de senaste åren har haft ett stadigt sjunkande antal visningar, men detta från en relativt låg nivå. Artikeln har legat bland de 1 000 mest visade artiklarna under minst en dag enbart under 10 av de 59 månaderna mellan juli 2017 och maj 2022. Tråden gav mig inspiration att undersöka om det finns några artiklar med tydliga trender för antalet visningar bland de artiklar som ofta ligger på listan över de 1 000 mest visade artiklarna per dag.

Jag har studerat artiklar som legat bland de 1 000 mest visade artiklarna under minst en dag under en större andel av dessa 59 månader och letat efter sådana som har en stabilt avtagande (eller växande) trend. Jag har tittat på antalet visningar per månad för att inte kortare visningstoppar för datumrelaterade artiklar eller dagsländor ska störa bilden så mycket. Här är några av mina fynd av artiklar med en starkt avtagande trend:
Siffrorna inom parentes anger under hur många månader, av 59, som artikeln under minst en dag varit bland de 1 000 svwp-artiklar med flest visningar.

  • Narcissistisk personlighetsstörning (56), se diagram – har sjunkit från 15 000–25 000 visningar per månad under 2017–2019 till 4 000–5 000 visningar per månad under det senaste året.
  • 12-timmarsklocka (59), se diagram – har sjunkit från 16 000–20 000 visningar per månad under 2017–2019 till cirka 5 000 visningar per månad under 2022.
  • Bipolär sjukdom (56), se diagram – har sjunkit från 9 000–13 000 visningar per månad under 2017–2019 till cirka 4 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Feminism (55), se diagram – har sjunkit från 8 000–14 000 visningar per månad under 2017–2019 till 4 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Blodtryck (40), se diagram – har sjunkit från 8 000–14 000 visningar per månad under 2017–2019 till 2 000–4 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Stockholms tunnelbana (51), se diagram – har sjunkit från 8 000 visningar per månad under 2017–2019 till 4 000–5 000 visningar per månad under de senaste två åren.
  • Schizofreni (36), se diagram – har sjunkit från 8 000–10 000 visingar per månad 2017–2018 till 2 000–3 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Kärlek (10), se diagram – har sjunkit från 3 000–4 000 visningar per månad under 2017–2019 till 2 000–2 500 visningar per månad under det senaste året.
  • Alla ovanstående i samma diagram.

Att hitta artiklar med en starkt växande trend är inte lika lätt men här är några som har vuxit eller åtminstone hållit ställningarna under de 59 månaderna:

  • Mall:Sveriges största tätorter (59), se diagram – har ökat från cirka 8 000 visningar per månad 2018 till cirka 20 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Wikipedia (59), se diagram – har ökat från 5 000–15 000 visningar per månad under 2017–2019 till 15 000–25 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Youtube (59), se diagram – har ökat från 5 000–10 000 visningar per månad under 2017–2018 till 15 000–20 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Google (57), se diagram – har ökat från 5 000–7 000 visningar per månad under 2017–2019 till 10 000–14 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Karl XIII (58), se diagram – har ökat svagt från 5 000–6 000 visningar per månad under 2017–2019 till 6 000–10 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Lista över vattendrag i Ryssland (59), se diagram – har ökat svagt från 4 000–8 000 visningar per månad under 2017–2019 till 6 000–8 000 visningar per månad under det senaste året.
  • Alla ovanstående i samma diagram.

Not: Observera att man för en del av de ovan länkade diagrammen behöver kryssa i rutan "Börja från noll" för att få en "y-axel" som börjar på 0. Tyvärr kan man inte lägga in detta i URL:en för sidvisningsanalysen. --Larske (diskussion) 27 juni 2022 kl. 18.39 (CEST)

Den azerbajdzjanska namnröranRedigera

Jag råkade bläddra bland några artiklar om azerbajdzjanska politiker och hamnade på Heydər Əliyev som inleds med "Heydər Əliyev (Heydər Əlirza oğlu Əliyev, svensk transkribering Häjdär Älijev)". Hans sons artikel, Ilham Aliyev, inleds med "İlham Heydər oğlu Əliyev (svensk transkribering Ilham Älijev)". Redan här har vi nära släktingar där efternamnet har fått olika stavningar (Əliyev, Aliyev och en transkribering Älijev som varken artikel använder sig av som uppslagsord). Tittar vi bland kvinnor i familjen kan vi starta med İlhams/Ilhams dotter, Leyla Aliyeva, vars artikel inleds med "Leyla İlham qızı Əliyeva". Det finns inget om en svensk transkribering och efternamnet överensstämmer inte med uppslagsordet (att efternamnet slutar på a verkar bero på att hon är kvinna). Artikeln om Leylas mors/Ilhams frus, Mehriban Aliyeva har samma problem (inleds med "Mehriban Arif qızı Əliyeva" och återigen utan not om transkribering). På Mehribans diskussionssida blir det ännu grumligare eftersom Ariam där konstaterar att "[s]vensk media är en aning vacklande mellan Alijeva och Aliyeva". Detta är smått förvirrande eftersom just Alijev(a) inte förekommit i någon annan artikel jag nämnt, förutom kategorierna. Alla är medlem i Kategori:Alijevfamiljen. Är det någon som har koll på hur vi borde göra med dessa namn? Enhetlighet vore enligt min mening att föredra om inte det finns goda anledningar att frångå den. Dieselmotorvagnar (till stationen) 14 juni 2022 kl. 05.00 (CEST)

Se gärna Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2022-05#Namn på personer från Azerbajdzjan. YesDi (diskussion) 14 juni 2022 kl. 09.31 (CEST)
Vissa äldre stavningar undantas från nuvarande transkriberingspraxis, då de blev kända/intressanta under tiden när man ännu översatte från kyrillisk ryska, istället från direkt från azeriska. Tyvärr fick jag inget gehör för en gemensam insats i just "den azerbajdzjanska namnröran", goda råd till trots. Och den som läser den tidigare tråden från maj, kan också se att ännu fler artiklar under tiden skapats, av personer som kan azeriska bättre än svensk transkriberingsstandard. Jag erkänner att jag borde gått igenom artiklarna om presidentfamiljen en gång till, men luften gick ur mig. Uppgiften är omöjlig att som enskild reda ut, och jag höll dessutom på med en en väldigt utdragen lägenhetsflytt där åtskilligt inte var utfört innan tillträdet. Mea culpa, Logjohn (diskussion) 14 juni 2022 kl. 10.21 (CEST)
YesDi, tack för det. Vet inte hur jag missade den tidigare diskussionen. Även jag tycker det är vettigt att följa EU, jag är dock skeptisk till undantaget för presidenten, Ilham Äliyev/Ilham Aliyev. Att just han skulle vara ett undantag från att byta ut ә mot ä medan övriga i familjen inte är undantagna är enligt min mening bara förvirrande (särskilt med tanke på att hans far med samma efternamn och befattning inte unnas samma undantag). Logjohn, jag tycker en gemensam insats låter bra och stödjer den. Dieselmotorvagnar (till stationen) 15 juni 2022 kl. 08.54 (CEST)
Jag flyttade ett par artiklar om azerer i början på juni innan jag insåg att detta var en mycket större diskussion än vad jag då förstått. Jag har ingen stark åsikt i ämnet men utgick då (kanske slarvigt?) från att POMMF var att använda samma skrivning av namnen som dominerade i svensk media. /Ariam (diskussion) 15 juni 2022 kl. 09.55 (CEST)
Namnformer som dominerar i svenska media är enligt min mening otillförlitlig, det visar sig dagligen i t ex rapporteringen om Rysslands invasion av Ukraina (och detta gäller tyvärr även TT och SVT) att engelsk och svensk translitterering kan förekomma i samma artikel, med en form i rubrik eller bildtext och en annan brödtexten. Där kan, och ska, vi vara bättre och tydligare.
Om vi börjar med trådstartaren familjen Äliyev, så säger Europeiska unionens råds handbok att "I fråga om namn på personer gör vi ett enstaka undantag för Azerbajdzjans (tidigare, min precicering) president och använder formen Ilham Aliyev och inte den azeriska namnformen ”Ilham Äliyev” (eg. İlham Əliyev)." Anledningen för detta är att namnet etablerades under tiden då man ännu translitterererade från kyrillisk ryska och inte som senare från latinsk azeriska. Då bör övriga med samma familjenamn skrivas som Äliyev (feminin form: Äliyeva).
Vi kan sedan se över övriga azerbajdzjanska politiker. Då får alla hågade lite övning innan den verkliga prövningen som Azerbajdzjans orter, platser och administrativa indelning kommer att innebära. Där finns den verkliga namnröran som kommer att kräva åtskilligt mod, och tålamod, av oss svenskspråkiga wikimedianer. Logjohn (diskussion) 20 juni 2022 kl. 22.54 (CEST)
Transkribering via ryska är väl Alijev? Som enligt eu-dokumentet är etablerat för fadern Gejdar Alijev (Wikipediadiskussion:Sortering#Azerbadzjanska Ə). 90.227.175.244 21 juni 2022 kl. 00.34 (CEST)
Ja jösses, det har du rätt i! Jag saxade citatet från uppdateringen 2018, men i texten som uppdaterats från 2015 står det följande: "Vissa namn har etablerats i sin äldre form (då man translittererade via ryskan), t.ex. Gejdar Alijev (eg. Heydər Əliyev, en. Geydar Aliyev/Aliev, Azerbajdzjans president 1993-2003)." Logjohn (diskussion) 21 juni 2022 kl. 09.42 (CEST)
Mera azerbajdzjansk namnröra; staden som EU-rådets handbok (ännu) skrivs som Ganja, har inte mindre 18 (!) stavningsvarianter i artikeln, men INTE det rekommenderade. Någon missade visst detta när den skrevs år 2007. Nästan alla verkar även ha införts, med tilläggen av de tidigare ryska namnen Jelizavetpol och Kirovabad, på Wikipedia Commons. Det ser ganska bisarrt ut faktiskt. Logjohn (diskussion) 27 juni 2022 kl. 10.29 (CEST)
Vad kan vi konkret göra för att förbättra situationen? Att byta ut ә mot ä borde väl kunna göras med en bot? Gunnar Larsson (diskussion) 27 juni 2022 kl. 18.05 (CEST)
Det kanske kan göras, men här behövs betydligt mer arbete än så.
Hade vi startat från scratch med att skriva artiklar här och nu vore det enkelt, Azerbajdzjan använder numera ett latinskt alfabet där de enda undantagen för oss att transkribera är vokalen Əә till Ää, och att ett versalt İi skrivs som I utan prick över.
Men svwp är proppfullt av artiklar med ett sammelsurium av felaktiga och/eller föråldrade namnformer, den enda riktiga lösningen är att konsekvent gå igenom varenda en.
Men då behöver vi vara överens om vi ska följa EU-rådets rekommendationer eller ej. Logjohn (diskussion) 27 juni 2022 kl. 22.49 (CEST)
Har inte alla som kommenterat diskussionerna varit för att följa EU-rådets rekommendationer? Kruxet är väl inte teorin så mycket som praktiken? Med tanke på att vem som helst kan redigera och att de flesta gör det för att de är intresserade av ett ämnesområde snarare än skrivregler så tror jag det är svårt att konsekvent tillämpa reglerna på alla artiklarna. På grund av hur Wikipedia fungerar är det helt enkelt inte vår styrka av producerad kvalitetssäkrad information på det sättet. Då kan det vara vettigt att vara pragmatiskt och se till att 1) rekommendationerna är så lätta som möjligt att hitta för den som faktiskt kollar, 2) för ett begränsat antal viktiga artiklar se till att de är korrekta. Gunnar Larsson (diskussion) 27 juni 2022 kl. 23.32 (CEST)
Det är nog just praktiken som gör att denna uppgiften känns överväldigande, utan stöd i ryggen av gemenskapen. De av oss som petat i artiklarna har nog alla blivit rätt överväldigade av insikten i hur mycket jobb som väntar. Så känns det för mig och jag får intrycket av att jag inte är ensam i den känslan. Logjohn (diskussion) 28 juni 2022 kl. 01.44 (CEST)
Jag har redigerat vad jag hittat av familjen Alijev/Äliyev nu, ni andra kan ju kolla vad jag missat. Det har blivit några fler politiker, och Eurovisionartister (!), här vet man aldrig var man hamnar.
Sen föreslår jag att folk börjar att gå igenom Azerbajdzjans administrativa indelning, det kommer att sysselsätta flera av oss en bra stund. Logjohn (diskussion) 29 juni 2022 kl. 20.45 (CEST)
Jag har ju sett vilket arbete du gjort i vissa astronomi-artiklar. De som skapat de här artiklarna har liksom inte haft kunnandet att göra det korrekt från början, då deras intresse varit astronomin, inte transkribering. Det är inte det att du/ni inte har stöd av gemenskapen. Vi har bara helt enkelt inte kunskapen att hjälpa. De här personerna är bifigurer, då ligger inte korrekt transkribering i fokus. Testkonto 42 (diskussion) 29 juni 2022 kl. 21.02 (CEST)
Nutida translitterering från latinsk azerbajdzjanska är lätt, det är bara ett fåtal vokaler som ska bytas ut. Jobbet ligger i att gå igenom alla artiklar som behöver justeras. Var även uppmärksamma på att många ortnamn är inaktuella. Lsjbot skapade många artiklar med namn som var förlegade redan då, och sen dess (2016) har mycket fått nygamla azeriska namn igen när ryskan städas ut. Kolla av med motsvarande artiklar på azeriska wikipedia, maskinöversättningen fungerar så man fattar. Och som sagt, numera är det bara några vokaler att att hålla reda på! :-D
Sen får jag väl ge mig på resten av de där asteroidartiklarna, tror att orken tröt nånstans runt bokstaven M... Logjohn (diskussion) 29 juni 2022 kl. 21.42 (CEST)

Inför valet 2022Redigera

Hej! Vi vill lyfta fram möjligheterna att använda teknikpoolen och söka stöd till egna projekt som bidrar till mer kunskap på plattformarna. Inför höstens val har vi en kampanj för att samla in bilder och material om valarbetet i Sverige. Läs mer på bloggposten och kom gärna med förslag eller kontakta mig för frågor. Hälsar Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 15 juni 2022 kl. 10.19 (CEST)

Ping också till intresserade av att låna utrustning från teknikpoolen. Sommarens semestrar gör att Wikimedia Sveriges kansli är obemannat veckorna 29 och 30, så planera in att hämta ut/få skickat före om ni tänker er en fotoutflykt eller ett bokskanningsprojekt. /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 juni 2022 kl. 11.19 (CEST)
För den intresserade så verkar detta vara ett intressant föredrag av Code for all på torsdag: Disinformation during conflicts and elections Ainali diskussionbidrag 29 juni 2022 kl. 12.49 (CEST)

Partiguiden.nuRedigera

OT Tore Danielsson (WMSE) vi tittar på att koppla partiprogrammet till Wikidata se GITHUB det data som finns idag i appen partiguiden.nu se Notebook det vore snyggt om det fanns sv:Wikipedia artiklar för varje politikområde som berörs... exempel är lag och rätt ämne 16 --> https://partiguiden.nu/standpoints/16 - översikt ämnen i appen

Fråga några tankar på detta? om vi hade en mer allmän artikel, kopplingar vilka motioner/utredningar som skapats senaste tiden så skulle denna app kunna länka Wikipedia....

- Salgo60 (diskussion) 26 juni 2022 kl. 10.44 (CEST)

Tack för tips! Såg att SCB arbetar med en nationell indikatorlista som kanske är kopplad till SDG Mapper? Man skulle ju kunna tänka sig att använda ett liknande verktyg för att undersöka artiklar på Wikipedia? Typ vilka tio artiklar ska jag först läsa för att lära mig mer om mål 17? Tore Danielsson (WMSE) (diskussion) 29 juni 2022 kl. 10.15 (CEST)

Planerat eller oplanerat driftstopp på Libris drabbar tiotusentals länkar i svenskspråkiga WikipediaRedigera

Svwp har tiotusentals länkar till söktjänsten på https://libris.kb.se som för närvarande inte fungerar, länkar som skapas till exempel av parametern libris i mallen {{Bokref}} som använder hjälpmallen {{Libris post}}. KB kallar själva den tjänsten för Libris webbsök och länkar till sidan från den här sidan.

Är det någon som vet om Kungliga biblioteket har något planerat driftstopp för den tjänsten idag? Någon information liknande den som gällde det planerade driftstoppet den 8 maj har jag inte hittat. Har det kanske något med Den 15-16 juni produktionssattes Libris version 1.26. att göra? -- Larske (diskussion) 18 juni 2022 kl. 09.39 (CEST)

Nu verkar Libris-sidan ha vaknat till liv igen, så det kanske var något tillfälligt fel. -- Larske (diskussion) 18 juni 2022 kl. 13.10 (CEST)
Tror dom är duktiga på driftstop så det är nog bara en vanlig dag på jobbet. - Salgo60 (diskussion) 20 juni 2022 kl. 10.49 (CEST)

StatistikRedigera

En fråga, jag tycker det är intressant och kul med statistik, jag kollar ofta om mina alster har fått några besök, det är ju kul och veta om någon tycker det man gjort är läsvärt, eller iaf varit inne på sidan.... jag kollar mycket statistik på allt möjligt jag finner intressant. Igår gjorde jag en svensk version av en amerikansk lag. Det brukar variera lite, men runt 100 besök sådär, idag var det 144, jag undrar då, är det ni alla administratörer som har stenkoll på vad jag lagt upp, och granskar om det är ok, och får ligga kvar, eller är det besökare. - https://pageviews.wmcloud.org/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&agent=user&redirects=0&range=latest-20&pages=Stand_your_ground -

Jonnmann (diskussion) 18 juni 2022 kl. 10.32 (CEST)

Det är inte bara Administratörer som patrullerar Nya sidor och Senaste ändringar. Så många som 144 administratörer finns inte. Eftersom det skett en hel del puts på sidan så har den under kort tid dykt upp frekvent på Senaste ändringar, och varje gång lockar den till sig nya besökare. Testkonto 42 (diskussion) 18 juni 2022 kl. 10.52 (CEST)
Ok, jag förstår, det måste vara irriterande med så många små redigeringar då, mitt mål är alltid att få klart rubbet på en (1) redigering, men det är svårt verkar det som... men jag gör ett nytt försök så får vi se hur det går... Jonnmann (diskussion) 18 juni 2022 kl. 11.10 (CEST)
Det är inte ett problem jag tycker du ska bekymra dig mycket om. Testkonto 42 (diskussion) 18 juni 2022 kl. 11.31 (CEST)
Ok! :-) - Jonnmann (diskussion) 18 juni 2022 kl. 11.48 (CEST)
Det händer ofta när jag patrullerar Senaste ändringar efter klotter att jag ser en artikel som verkar intressant och läser den. EstrellaSuecia (diskussion) 18 juni 2022 kl. 12.13 (CEST)
Tre faktorer som genererar fler besökare är exponering, trender och uppmärksammande i massmedia. Exponering kan vara att artikeln syns i många listor. När många redigerar en artikel, vilket är vanligt för nyskapade, blir den mer exponerad i olika bevakningslistor och det ökar intresset. Trender medför ofta att visningsstatistiken är stigande eller hög under en längre tid, medan när något tillfälligt uppmärksammas i massmedia resulterar det ofta i en tillfällig ökning under en eller några få dagar. Kyllo (diskussion) 18 juni 2022 kl. 12.38 (CEST)
Man kan inte utgå från visningsstatistiken för att avgöra hur välgjord artikeln är. Visserligen innebär en välbesökt artikel att den är mer synad och att chanserna till förbättring är större, men det går inte att dra några säkra slutsatser enbart utifrån den. Det avgörande är publicitet och allmänintresse. På samma sätt behöver en dåligt besökt artikel inte vara ointressant eller bristfällig. Utan ett problem kan vara att ämnet inte är så känt, att allmänintresset för ämnet är lågt eller att den är dåligt uppmärksammad (har få länkar till sig).
Jag kan inte heller säga att jag själv besöker en artikel fler gånger ju bättre kvalitet den håller. Snarare är det nog tvärtom att jag oftare besöker artiklar som jag förbättrar, vet eller tror innehåller brister. När jag testar länkar besöker jag artiklar utan att jag bryr mig om innehållet. Kyllo (diskussion) 18 juni 2022 kl. 13.02 (CEST)

. - ja så är det, med statistik kan man bevisa allt och inget, man får ta den med en nypa salt helt enkelt ... - Jonnmann (diskussion) 18 juni 2022 kl. 13.38 (CEST)

Som EstrellaSuecia ovan. Nya eller redigerade artiklar kan göra mig intresserad av att läsa om något, inte i min roll som administratör, utan i min roll som vetgirig, nyfiken Wikipedian. Det kan vara ämnen jag normalt inte är intresserad av. Så artiklar som dyker upp i WP:SÄ drar nog åt sig läsare av alla slag. Kitayama (diskussion) 18 juni 2022 kl. 15.27 (CEST)

Digitalisering av det svenska trycketRedigera

Jag har skrivit en artikel som berör en samverkansgrupp med rubricerat namn (bestående av KB och 5 universitetsbibliotek). Nio sidor med artiklar om nyligen digitaliserade tidskrifter i olika ämnen länkar till arbetsgruppsartikeln för att klargöra status på digitaliseringen, dvs. vem som har utfört den. Digitalisering i Sverige är ett moras där kommittér och arbetsgrupper avlöser varandra utan att få mycket gjort. Här är nu ett (möjligen desperat?) försök från biblioteken att få upp farten och få anslag. Relevansen ifrågasätts av Yger. Synpunkter på detta?

Artikel i ämnet: Kulturdebatt: Sverige ligger efter i digitalisering av kulturarv
Bulver (diskussion) 19 juni 2022 kl. 10.55 (CEST)
Jag har i sig inte ifrågasatt den utan mer noterad att den enligt våra praxis inte är självklart relevant. Och inbjudit flera att lämna synpunkter Yger (diskussion) 19 juni 2022 kl. 12.17 (CEST)
Relevans för Wikidata att veta vad som görs, Wikipedia tveksamt. Jag har efterlyst lite mera av utvecklingsplaner roadmaps från alla aktörer modell d:Wikidata:Development_plan / svar på direkt fråga från Riksarkivet, men även att dom har ytor där vi kan kommentera... förslog igår att DIGG borde sätta upp en wiki för öppna data så folk kan jobba ihop och pekade igår på vad en spretig grupp som Wikipedia kan göra med några eldsjälar. Tycker artikeln ovan är mer att detta skall vi göra... När dom levererat ett digitaliserat kulturarv blir det relevant och intressant... att dokumentera alla saker som ofta dör ut nja... - Salgo60 (diskussion) 19 juni 2022 kl. 12.24 (CEST)
Lite OT men Jardenberg tankar/önskningar/farhågor kring detta projekt/ ett annat projekt LibrisXL presenterades 2011 om vikten av identifierare och massa visioner idag 2022 sitter dom fortfarande med massa dålig data mer "strings than things", massa år försenade och enormt frustrerade användare - kul att man gör något men KB gör ofta inte så stort avtryck.... - Salgo60 (diskussion) 19 juni 2022 kl. 13.58 (CEST)
Wikivärlden bör vara positiva till såna här projekt! Det finns 43 438 digitaliserade texter i projektets "deldatabas" i Librisdatabasen, men för mig är det oklart om de fanns innan projektet eller har tillkommit tack vara det. Vad jag kan förstå resulterar projektet inte i ett separat filarkiv eller i en separat tjänst, och har ingen gemensam officiell webbplats. Istället resulterar det i en "deldatabas" i Libris som i sin tur länkar till fulltextversioner lagrade på kb:s, DiVA:S och olika universitets webbsajter. Isåfall skulle projektet och deldatabasen lika väl kunna beskrivas i Libris (bibliotekskatalog) istället för i en egen artikel tänker jag. Men absolut att det bör beskrivas på Wikipedia! Tomastvivlaren (diskussion) 20 juni 2022 kl. 15.18 (CEST)
Att infoga det i biblioteksdatabasen är att låta det hamna i skymundan. Projektet är absolut värt en egen artikel! Samtalet om det förs med fördel i anslutning till den som nu finns. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2022 kl. 15.22 (CEST)
Saknas inte steget innan som i Digitization#Analog texts to digital, Book scanning och List of digital library projects. Maundwiki (diskussion) 21 juni 2022 kl. 00.35 (CEST)

Sommar, sommar, sommar...Redigera

 
Ronja Stanley, första sommarpratare.

Ingen sommar utan Sommar, sommar, sommar, och inte heller utan veckans tävling Sommar 2022 om just Sommar i P1 och Vegas sommarpratare. Hela vecka 25, alltså måndag 20 juni till och med söndag 26 juni, handlar veckans tävling om sommarvärdar och -pratare, och nyskrivna, utökade och förbättrade artiklar, relaterade ändringar på Wikidata och Commons räknas in. Välkommen till Veckans tävling, och hjälp till att göra Wikipedia bättre!

Tips också om att det är tomt i tävlingskalendern vecka 28, så om någon är sugen på att ordna en tävling passar det bra att skriva upp sig där. På Wikipedia:Veckans tävling står mer om att ordna en tävling, och hjältar som @Paracel63, @Zquid, @Historiker och andra vana tävlingsarrangörer hjälper gärna till och svarar på frågor om det är några oklarheter.

/Haxpett (diskussion) 19 juni 2022 kl. 22.38 (CEST)

Artiklar om adelsätterRedigera

En del av dessa innehåller långa biografier om medlemmar som antingen bör brytas ut till egna artiklar (och då bearbetas till läslighet med fullständiga meningar med mera) eller kortas ned rejält. Den senaste jag hamnat i är von Willebrand. Hur mallar man dessa på bästa sätt om man inte orkar ta tag i dem när man ser dem? Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2022 kl. 07.53 (CEST)

Mallen {{Brister}} har ett antal parametrar som du kan använda för att beskriva problemet, se artikeln Astronomisk fotografering för ett exempel på användning. --Larske (diskussion) 20 juni 2022 kl. 08.10 (CEST)
I just det fallet är texten vad det verkar identisk med adelsvapenwiki, och eftersom detta inte framgår en form av plagiat av Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Vissa medlemmar av redaktionen avled så sent att deras upphovsrätt kvarstår. Jag vet att vi inte anser att det är ett problem för t.ex. Ugglan, men det är en ganska mörk gråzon.
andejons (diskussion) 20 juni 2022 kl. 08.26 (CEST)
I princip bör det inte vara ett problem eftersom verket är skrivet som en matrikel och därmed inte är litterärt i något avseende. Uppgifterna kan vi använda med källangivelse, men vi måste skriva om texten för att den skall passa in i uppslagsverket. Vad gäller många av biografierna passar informationen helt enkelt inte in i vårt upplägg. Vi tar inte med alla ätteled annat än möjligen med namn och mycket kortfattade data. Andra bör som sagt brytas ut. Just i detta fall är det inte en nu blockerad användare som agerat (däremot i många andra). Här handlar det om någon som enbart gjort dessa redigeringar och vars användarnamn antyder släktskap. Kanske bör vi helt enkelt återställa till versionen före dessa insatser i denna och liknande artiklar, varhelst detta är möjligt. Tostarpadius (diskussion) 20 juni 2022 kl. 09.03 (CEST)
Återställning är nog den mest pragmatiska lösningen. Det skulle gå malla med {{Bryt ut}}, men jag som brukar beta av dessa mallade artiklar efter några år skulle knappast genomföra en sådan utbrytning, utan just återställa Yger (diskussion) 20 juni 2022 kl. 09.49 (CEST)

Hur kommer man i kontakt med någon adm på engelska W?Redigera

Hur kommer man i kontakt med någon adm på engelska W, det brukar ta sin tid att få in en artikel på engelska W, men nu har denna legat nästan en vecka.... - https://en.wikipedia.org/wiki/Margaret_French - Jonnmann (diskussion) 20 juni 2022 kl. 12.49 (CEST)

Vad är det som är fel? Vad jag kan se ligger den i huvudnamnrymden. EstrellaSuecia (diskussion) 20 juni 2022 kl. 13.15 (CEST)
Artikeln har funnits i enwp sedan den 15 juni. Däremot saknades koppling från Wikidata vilket gjorde att artikeln inte dök upp som en interwikilänk i den svenska artikeln och vice versa. Nu är kopplingen gjord och interwikilänkarna har dykt upp.
I enwp-artikeln är det någon som klagar på att du inte har angivit vilket New York som hon dog i.
-- Larske (diskussion) 20 juni 2022 kl. 13.16 (CEST)
Jaha, var det de som var felet, och det kunde inte hen förstå, eller var det en robot - Det får mig spontant att tänka på han som skulle ta tåget till Sala, men han såg inte upp, så han kom till Uppsala istället.... - Tack! för hjälpen - Jonnmann (diskussion) 20 juni 2022 kl. 13.43 (CEST)

OT: jag la in mallen en:Template:Authority control i en:Margaret_French den engelska Auktoritetsdata mallen har delats i sektioner och visar lite annat urval än den svenska se samma artikel på svenska med svenska mallen Margaret French - Mall:Auktoritetsdata kanske dax att ta den årliga diskussionen om Auktoritetsdata vara eller inte vara eller vara mera... ryssarne har extra allt... - Salgo60 (diskussion) 20 juni 2022 kl. 16.21 (CEST)

- vad är det jag gör fel? denna artikeln - https://en.wikipedia.org/wiki/PaJaMa - syn inte heller under "språk" , det är en liten miss jag gör någonstans .... - Jonnmann (diskussion) 22 juni 2022 kl. 10.31 (CEST)
För att interwikilänkar ska synas måste artiklarna vara kopplade till Wikidata. Se Wikipedia:Wikidata#Hur_man_lägger_in_språklänkar_med_Wikidata för en beskrivning av hur det går till.
-- Larske (diskussion) 22 juni 2022 kl. 11.03 (CEST)
Ok, Tack! - Jonnmann (diskussion) 22 juni 2022 kl. 11.24 (CEST)

- hur tar man bort en punkt efter namnet på en användarsida, det är tydligen krångel för vissa webbläsare, och det går inte enkelt att bara flytta sidan - https://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Jonnmanns_artiklar. - Jonnmann (diskussion) 23 juni 2022 kl. 17.28 (CEST)

Du la upp sidan under ett annat användarnamn "Jonnmanns artiklar." Dina undersidor måste innehålla ditt användarnamn och ett snedstreck som avskiljare innan sidnamnet. Jag har nu flyttat sidan till Användare:Jonnmann/artiklar. Kitayama (diskussion) 23 juni 2022 kl. 17.47 (CEST)
Tack! - Jonnmann (diskussion) 23 juni 2022 kl. 17.48 (CEST)
Om du vill byta namn på användarkontot Jonnmanns artiklar. (diskussionbidrag (raderade) • loggar (om) • stats) så kan du kolla på Wikipedia:Byte av användarnamn. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 23 juni 2022 kl. 18.35 (CEST)
Tack!, ska ha det i åtanke för ev kommande sidor - Jonnmann (diskussion) 24 juni 2022 kl. 09.29 (CEST)

Pinga en annan användareRedigera

På Wikipediadiskussion:Veckans tävling/Sommar 2022 försökte jag pinga Haxpett men det gick inte alls i den gamla versionen. I den nya versionen står det att "Det har kommit ett nytt sätt att inleda ämnen på. Denna uppdatering gör det möjligt att lägga till ämnen med ett schema i löpande text och pinga andra med en ny genväg. Det går också att byta tillbaka till den äldre versionen." Detta stämmer inte alls för mig iaf. Om vi(ni) gör Wikipedia ännu svårare att använda så kommer troligtvis ännu fler att avstå från att bli nya användare/redigera Wikipedia. Detta vore mycket tråkigt enligt mig eftersom att jag ser och hör om allt fler som läser Wikipedias artiklar och som hänvisar till Wikipedia. Varför måste man/ni göra ett tekniskt projekt som Wikipedia ännu svårare att använda? Allexim (diskussion) 20 juni 2022 kl. 22.42 (CEST)

@Allexim: Jag vet inte vad du menar med "den gamla versionen" och "den nya versionen" eller var du läser den text som du citerar. Men när jag tittar på diskussionssidan ser det ut som om du, eller om det är något verktyg som du har använt, har skrivit {{Ping|<TAB>Haxpett}} istället för {{Ping|Haxpett}}, alltså med ett TAB-tecken som första tecken i användarnamnet, och eftersom det inte får finns några <TAB> i användarnamnet, som alltså blev <TAB>Haxpett, blev det inte den ping som du förväntade dig.
-- Larske (diskussion) 20 juni 2022 kl. 23.12 (CEST)

Uppdatering från Stationära förbättringarRedigera

Hej. Jag skulle vilja uppdatera dig om projektet Stationära förbättringar, som Wikimedia Foundations webbteam har arbetat på de senaste åren. Vårt arbete är snart färdigt! 🎉

Vi skulle vilja att dessa förbättringar blir standard för läsare och redigerare på alla wikier. De kommande veckorna kommer vi börja diskutera detta på fler wikier, däribland eran. 🗓️ Vi läser gärna igenom era förslag!

Projektets målsättning är att göra gränssnittet mer inbjudande och behagligt för läsare och mer användbart för avancerade användare. Projektet består av en serie funktionsförbättringar som gör det lättare att läsa och ta in, navigera på sidor, söka, byta språk, använda artikelflikar och användarmenyn och andra saker. Förbättringarna är redan synliga som standard för läsare och redigerare på fler än 30 wikier, däribland Wikipedia på franska, portugisiska och persiska.

Ändringarna påverkar bara utseendet Vector. Redigerare som använder Monobook eller Timeless påverkas inte.

Den nyaste funktionen
  • Innehållsförteckning - med vår version är det lättare att nå innehållsförteckningen, förstå sidans sammanhang och navigera genom sidan utan att behöva skrolla igenom den. Den är också tillgänglig för redigerare som har valt att använda Vectors 2022-utseende.
  • Sidverktyg - det finns nu två sorters länkar i sidospalten. Det finns åtgärder och verktyg för individuella sidor (som Relaterade ändringar) och länkar för hela wikistrukturen (som Senaste ändringarna). Vi kommer dela upp dessa i två intuitiva menyer.
Hur aktiverar man förbättringarna?
  • Detta går att välja på varje enskild wiki i fliken utseende i inställningarna genom att välja "Vector (2022)". Den går också att välja på alla wikier via sina globala inställningar.
  • På wikier där ändringarna är synliga för alla som standard, kan inloggade användare alltid gå tillbaka till äldre Vector. Det finns en lättåtkomlig länk i nya Vectors sidospalt.
Ta reda på mer och delta på våra evenemang

Om du vill följa projektets framsteg kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Du kan läsa projektsidorna och vår FAQ, skriva på projektets diskussionssida och delta på våra onlinemöten.

Tack! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 21 juni 2022 kl. 04.17 (CEST)

Låt oss prata om stationära förbättringar

Delta i ett onlinemöte med teamet bakom de stationära förbättringarna! Det äger rum 28 juni 2022 kl. 12:00 UTC och 19:00 UTC på Zoom. Klicka här för att delta. Mötes-ID: 5304280674. Ring efter din plats.

Agenda

  • Uppdatering om senaste utvecklingarna
  • Frågor och svar, diskussion

Format

Mötet kommer inte spelas in eller streamas. Anteckningar förs i en Google Docs-fil. Olga Vasileva (teamledaren) kommer hålla i mötet. Presentationsdelen (första två punkterna på agendan) kommer hållas på engelska.

We can answer questions asked in English, Italian, Polish; also, only at the first meeting: Indonesian, Farsi, Vietnamese; only at the second meeting: French, Portuguese, Spanish, Russian. Vill du ställa frågor i förväg kan du skriva de på diskussionssidan eller skicka de till sgrabarczuk@wikimedia.org.

På detta möte gäller både policy för vänligt utrymme och uppförandekoden för Wikimedias tekniska utrymmen. Zoom omfattas inte av WMFs sekretesspolicy.

Hoppas vi ses! SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 24 juni 2022 kl. 02.50 (CEST)

@SGrabarczuk (WMF) what is the rationale behind mixing Wikipedia-stuff (20+ links) and the table of contents in the column to the left? Before there has been a somewhat clear distinction between 1) general Wikipedia-stuff to the left, 2) things related to me/my account at the top and 3) things related to the current page (almost at the top, shown by tab-bars).
The view you get when you open a page on the French wikipedia feels much more confusing with a lot of links and less distinction (colour-wise) between items 2 and 3 on my list above. On the other hand, the view when you scroll down is much nicer with fewer links. Wouldn't it be possible to use that one instantly and keep the number of visible links low by using drop-down menus, like with the person symbol showing "item 2" links? Gunnar Larsson (diskussion) 26 juni 2022 kl. 21.27 (CEST)
Hi @Gunnar Larsson. Look at the newest prototype: you can pin and un-pin both menus. I hope that practically answers your question.
I feel I need to clarify a few things, though. Maybe we'll understand each other better:
  • We haven't changed anything about the tab-bar yet. We will, however, and that's because things related to the current page have been scattered in different places on the screen: in the sidebar (the "Verktyg" section), below the lead (TOC) and in the tab-bar.
  • The TOC has been made "sticky", and it is, in principle, always available on the screen - this way, all who read a page can have an overview of the contents, can skip between sections, and can see what section they're reading.
  • General Wikipedia-stuff and specific page-stuff will be split into two menus. The latter will be moved to the right (see Sidverktyg). The first has very low click-through rates, this is why we'd love to keep it hidden by default. Unfortunately, there's one very important link - Recent changes. Therefore, we can't hide the sidebar completely.
Do you have any questions about what I wrote? SGrabarczuk (WMF) (diskussion) 27 juni 2022 kl. 18.26 (CEST)
Thanks, it looks really, really nice! My comments above was just based on my experience with French Wikipedia, the newest prototype looks very clear and your comments makes a lot of sense. I have a new question though :-) Where will you be able to find links to corresponding wikidata entities (if there are any)? I notice that there is no link in the example, which I assume is due to how the example was created. My own experience with wikidata (returning to Wikipedia having last edited pre-wikidata) was that the biggest hurdle was to become aware that it existed and that the link has been rather hidden in the tools section (rather than listed in the tab-bar with other site-related links). Gunnar Larsson (diskussion) 27 juni 2022 kl. 18.53 (CEST)

Consultation on Search improvementsRedigera

Hello everybody from the Structured Data Across Wikimedia team!

We are currently investigating a number of visual improvements to Special:Search, to enable users to better find the information they are looking for. This is part of a greater initiative that we are conducting, called “Search Improvements”, and we are interested in hearing your feedback.

What do we want to do?

As you will see, most of the proposed changes are graphical improvements to the current way Special:Search looks like. Our goal is to provide better context and better layout for casual readers who want to use the Wikipedia search page, as well as promote awareness for Wikipedia’s sister projects by rearranging the “sister projects” search section.

In particular, we want to:

By clicking on the blue links, you can see a mockup of the proposed changes. You can also see all mockups at a glance by visiting the Search Improvements project page on Mediawiki.org.

What are we asking you?

We want to hear from you about these proposed changes. None of these suggestions is currently set into stone, and before deploying them we want to hear your opinion about them.

More specifically, we would like to know:

  • What do you think about the approach that we outlined above?
  • Do you think that any of these changes can affect the contribution flow? If yes, how?
  • Do you think that these changes can improve the experience of new users or casual readers?

Your opinion is important to us, and we want to use it to inform these changes before we eventually deploy them, if there is feedback to do so from all communities.

How can you give feedback?

You can reply to this message here (please remember to ping User:Sannita (WMF) when you do) or on Mediawiki.org. We plan to keep this consultation going for around three weeks, from today until July 10, 2022.

We are also planning on hosting an office hour on June 28 at 15:00 UTC (link), where you can ask questions and directly reply to the team about the proposed changes.

Hope to hear from you! Sannita (WMF) (diskussion) 21 juni 2022 kl. 13.34 (CEST)

Hey Sannita, thanks for turning up and talking to us.
  • Add an article thumbnail to search results to allow for better scanning of the content
We regularely use images to describe fairly marginal – sometimes almost inconsequential – parts of an article, when lacking a good illustration. When I briefly looked at this a year ago or so, I figured that roughly 20% of the articles on Swedish Wikipedia with at least one image would be actively confusing without the very specific context of the image text. I'm the first one to acknowledge that what I did can hardly be seen as a reliable study, and would love to be proven wrong, but I wonder if this isn't true for a not completely insignificant minority of our images.
  • Add namespace tags in front of the article to better distinguish between page types
This would split the information into two different sections, whereas we today get the namespace as part of the title. The current solution seems better suited for users like me, but I will happily acknowledge that it might be more difficult to penetrate for newcomers. Is this an area where we have known issues, that people don't get what they're looking at? The small minority who are familiar with namespaces should probably be able to adapt if the vast majority of readers find this confusing.
  • Rearrange the sister search section for better context and awareness
Makes sense. If I'm looking at a search result from Wikiquote, I want to know that before I start reading the snippet, to understand what I'm looking at as I'm reading it.
  • Collapse advanced search options by default to give more focus on results
What I liked about the current solution was the discoverability of advanced search options, the reminder that they exist.
  • Moving the “no article found” message to a better position
What's the motivation behind this move, and what are we trying to achieve? Do we have any user testing around how our readers look at different parts of the screen when searching? I must admit I never look at the area to the right of the results – to the degree that I did not remember we show results from the sister projects – so I wonder if we aren't opting for something less visible that will be missed. Do we assume that people are rarely looking for an article by a specific name, but using it like they would use a search engine, so that this is on purpose?
  • Restyle an article's metadata to put more focus on the content
I really appreciate this. The current solution puts a lot of focus on something few are looking for, or even looking at. Big improvement.
  • Change the color of the “did you mean” suggestion from red to blue (as red is more appropriate for missing articles)
Makes a lot of sense. Red text has a very specific meaning within Wikipedia. /Julle (disk.) 22 juni 2022 kl. 03.04 (CEST)
@Julle Thank you very much for your thorough feedback! I'm already collecting your suggestions and sending them to the dev team.
Regarding your question about the "no article found": yes, we have conclusive evidence that people stop looking for what they're searching as soon as they get a "no article found" message - even though the info/article they are looking for is right under the message under a different title, or included into another article. By changing the position, we hope this kind of behaviour will change or reduce significantly.
Roughly the same can be said for namespace tags: newcomers don't know the difference between ns0 and other namespace, we hope this will help them in telling them apart.
Hope this answers your questions, but if you have other thoughts or feedback, please keep them coming. :) Sannita (WMF) (diskussion) 23 juni 2022 kl. 14.16 (CEST)

Avsaknad av riktlinjer för kategoriseringen av yrken efter sekel och diffusa kategorier leder till oenhetlig praxisRedigera

I svenskspråkiga Wikipedia finns en kategorisering efter nationalitet och yrke, se Kategori:Personer efter nationalitet och yrke. För kategorier som blivit "överbefolkade", det vill säga blivit oöverskådliga på grund av ett mycket stort antal artiklar, finns det ibland en förfinad kategorisering "efter sekel" i form av Xlandiska <yrke> under ÅÅ00-talet, till exempel Kategori:Tyska författare under 1700-talet. För många kategorier av detta slag, till exempel Kategori:Tyska författare, har inrangeringen i underkategorier bara kommit en bit på vägen. En kategori som hållits efter väl i detta avseende är Kategori:Svenska präster där man sällan hittar mer än några enstaka artiklar, just nu bara en, på högsta nivån. Dock saknas en enhetlig praxis för när en artikel om en svensk präst ska läggas in i en eller två underkategorier för "... under ÅÅ00-talet".

Hur lång tid av ett sekel, ÅÅ00-talet, ska en svensk präst ha levt/verkat för att vederbörande ska kategoriseras som "Svenska präster under ÅÅ00-talet"?

Motsvarande fråga kan naturligtvis ställas även för andra yrken. För präster kan man kanske säga att det är ett yrke som man har livet ut medan för andra yrken, som stridspilot, kanske andra regler bör tillämpas.

Jag grävde lite i kategoriträdet för svenska präster och det är uppenbarligen så att olika praxis tillämpas vid kategoriseringen av svenska präster efter sekel. Kanske det skulle bli mer enhetligt och mindre godtyckligt om det fanns några tydliga riktlinjer på kategorisidan.

Se följande listor över artiklar i svwp som har en kategorisering i "Svenska präster under ..."

Not: Dödsåren är hämtade från Wikidata och för en del präster saknas uppgift om dödsdatum (P570) i Wikidata varför antalet artiklar ovan är en undre gräns.

Denna oenhetlighet skulle kunna undvikas om de diffusa kategorierna för "Xlandiska <yrke> under ÅÅ00-talet" ersattes med mer precisa kategorier för "Xlandiska <yrke> födda på ÅÅ00-talet". --Larske (diskussion) 21 juni 2022 kl. 23.10 (CEST)

Min uppfattning är att man borde kunna utifrån källorna avgöra när personerna varit aktiva. Om en person kan källbeläggas ha varit aktiv under några månader 1399 bör personen alltså kategoriseras som präster verksamma på 1300-talet, även om personen även kategoriseras som verksam på 1400-talet. Sedan är det ju så att jag inte känner mig motiverad att ta tag i problemet. En insats bland de ganska många artiklarna (arbetet är ju egentligen mycket större då ganska många präster inte alls kategoriserats efter århundrade) skulle garanterat inte hinna gå igenom många procent av artiklarna innan nya indelningar började införas.
Man kunde ju som du föreslår ersätta den med "präster födda på 1300-talet" i stället, men jag tror egentligen inte att det löser något. Personer efter yrke har ju redan börjat delas in efter födelseort. Skall personer efter födelseort kategoriseras både efter århundrade och efter yrke tror jag att det kommer att bli soppa av det hela.FBQ (diskussion) 22 juni 2022 kl. 12.44 (CEST)
För äldre tider är det också ofta okänt när de föddes, men verksamhetstid kan vara någorlunda känd. En person som var riksråd ca 1340 kan lika väl vara född på 1200- som 1300-talet. Sedan tycker jag väl inte det är hela världen om någon som var aktiv bara ett par månader under ett århundrade inte kategoriseras i detta.
andejons (diskussion) 23 juni 2022 kl. 08.49 (CEST)
Ibland kan ju visserligen någon som avled i april 1400 vara främst känd för sina insatser våren 1400, och då tycker jag väl att kategorin för det århundradet kan vara viktig. Annars var väl främst avsikten att reglerna skall vara så tydliga som möjligt, så att både möjligheten att hitta och arbetet med att kategorisera blir så enkelt som möjligt. Gränsfall kommer ju ändå alltid att dyka upp. FBQ (diskussion) 23 juni 2022 kl. 10.42 (CEST)
I en del av kategorierna (tyvärr långtifrån alla) står det tydligt att detta handlar om de sekler i vilka de varit verksamma, inte de i vilka de är födda. Det anser jag vara det naturliga. Att gränsfall ibland bedöms olika kan vi leva med. Tostarpadius (diskussion) 26 juni 2022 kl. 09.04 (CEST)

Veckans Tävling 27 juni - 3 juli har tema USARedigera

 
USA är ett stort område, och det går att välja bland många delteman.

Välkomna till ännu en Veckans tävling, denna gång heter temat USA 4! Vi har en hel vecka - såhär inför 4 juli - som vi kan titta närmare på aktuella frågor och historiska händelser. Bland annat. Kanske sport, design, fartyg eller film är ditt stora intresse? Här finns allt det och en hel del mer.

Välkommen att lämna bidrag, eller tips, på tävlingssidan!

Och eftersom jag sitter här i sommarvärmen. kör jag sommaryra och ger er fina möjligheter att tillgodoräkna er saker även på Månadens uppdrag. Läs där för mer information.

// Zquid (diskussion) 26 juni 2022 kl. 20.22 (CEST)

Användar- och diskussionsidor i åtgärdskategorierRedigera

Det finns användar- och diskussionsidor som har blivit kategoriserade i några åtgärdskategorier, som t ex Kategori:Sidor med trasiga fillänkar (fler kategorier som har användar- och diskussionsidor finns listade här). Om jag inte minns fel så har diskussionen om detta varit uppe förut för några år sen. Min fråga är eftersom det är användarsidor och diskussionssidor som har hamnat i åtgärdskategorierna och att vi inte åtgärdar dessa sidor att man tar bort dessa sidor på något sätt? Qzxw (diskussion) 28 juni 2022 kl. 19.37 (CEST)

Det sätt på vilket jag för egen del har löst problemet, som är att undersidor i användarnamnrymden (sandlådor) ibland är så många i en åtgärdskategori att det gör det svårare att se de artiklar som ligger i åtgärdskategorin, är med ett användarskript som gör att alla undersidor i användarnamnrymden döljs på kategorisidan och ersätts med en uppgift om hur många sidor som dolts. På sidan Kategori:Sidor med referensfel läser jag därför just nu under raden "Följande 93 (av totalt 93) finns i denna kategori" en rad där det står "77 undersidor i Användarnamnrymden (sandlådor) har dolts". De enda sidor som visas med länkar är alltså 16 sidor, som jag då kan fokusera på att åtgärda. Om jag vid något tillfälle vill se även användarundersidorna är de bara att öppna kategorisidan i ett "privat fönster", till exempel genom att (i webbläsaren Firefox) högerklicka på kategorilänken och välja "Öppna länk i nytt privat fönster". Då öppnas kategorisidan utan att användarskriptet körs och alla sidor visas.
Om det är någon som vill testa detta skript, som fungerar på samma sätt på alla kategorisidor, inte bara åtgärdskategorier, är det bara att lägga in följande rad i den egna "common.js"-filen:
mw.loader.load( mw.config.get( 'wgScript' ) + '?title=Anv%C3%A4ndare:Larske/cathidesubpages.js&action=raw&ctype=text/javascript' );
och följande i den egna "common.css"-filen:
.gadget-cathidesubpages {
	display:none;
}
Skriptet har några skönhetsfel men har varit tillräckligt ändamålsenligt för min del för att jag har ska ha behållit det aktiverat sedan jag gjorde det för snart tre år sedan.
Ett annat sätt att filtrera bort oönskade sidor, som finns på sidan Kategori:Sidor med referensfel, är att lägga in en länk till en PetScan-sökning som ger en lista på bara de 7 sidorna i artikelnamnrymden som ligger i kategorin just nu.
-- Larske (diskussion) 28 juni 2022 kl. 20.27 (CEST)

føde steller på svensk wikipediaRedigera

Jeg er "från" norsk wikipedia, men forsøker å skriva dette på svenska (med litt hjelp fra google) Jag blir lite förvirrad av uppgifter om svenska födelseorter. Det verkar som att man blandar kirkelige förvaltningsområden med andra och mer modernare förvaltningsområden. Det finns även vissa avvikelser när det gäller vad som står i biografins inledning och vad som står i infoboksen i tilegg vad som är hämtat från wikidata. T.ex. Samuel Frölers biografi. I inledningen till biografin på svensk wikipedia står det att han er fødd i Madesjö församling i Kalmar län, medan det i inforutan står Riddaretorp, Madesjö församling i Nybro kommun. Klickar du på Madesjö församling kommer du till en artikel som säger: Madesjö församling är en församling i Nybro pastorat i Stranda-Möre kontrakt i Växjö stift inom Svenska kyrkan. Dette blir litt forvirrande for de som ikke er kjend med svensk geografi, men kanskje det er en annen tradisjon med dette i Sverige. Problemet er kanskje først og fremst Wikidata. Madesjö har inte egen artikkel på norsk wikipedia (eller andra språk) og siden det hentes fra wikidata blir den opplysningen stående ensam uten nogra lenka. Jeg prøvde å legga til Kalmar län på Wikidata, men det burde kanskje være Nybro kommun. Ezzex (diskussion) 29 juni 2022 kl. 18.29 (CEST)

Fram till 1991 hade kyrkan hand om folkbokföring i Sverige. Du registrerades som nyfödd/nyinvandrad i en församling. Därefter tog Skatteverket över folkbokföringen, men den baserades fortfarande på församling. Från 2016 sker registreringen per distrikt. Distriktsindelningen baseras på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000. Kitayama (diskussion) 29 juni 2022 kl. 19.07 (CEST)
Det blir fel att lägga till Nybro kommun på Samuel Fröler. Han är född 1957 och hans födelseplats (Madesjö) blev en del av Nybro kommun först 1971. Kitayama (diskussion) 29 juni 2022 kl. 19.14 (CEST)
Ok, betre med Kalmar län?--Ezzex (diskussion) 29 juni 2022 kl. 19.36 (CEST)
Det är tyvärr mer förvirrande än vad Kitayama skriver. Kyrkans församlingar ersattes av distrikt 2016, det är korrekt. Men Skatteverket registrerar sedan 2016 födslar och döda per kommun, inte per distrikt. I min släktforskning frågar jag alltid efter moderns folkbokföringsadress vid nedkomsten, för att kunna slå fast rätt distrikt via databaserna Sveriges befolkning 1990 och 2000. När det gäller döda så anger Sveriges dödbok 1830-2020 distrikt vid dödsfallet, så bland släktforskare är distrikt etablerat. I allmänhet frågar vi inte efter adress vid nedkomsten på svwp, man måste fråga Skatteverket, det finns inga allmänt tillgängliga källor, men vi har inte heller så många artiklar om personer födda 2016 och senare, det handlar bara om några kungligheter. Men det kommer att bli ett problem i framtiden. Jag håller med om att det blir fel att ange kommun för personer födda före kommunreformen i början av 1970-talet (lite olika år för olika kommuner). Då borde härad funka tillsammans med län. /Ascilto (diskussion) 29 juni 2022 kl. 19.50 (CEST)

Svenska vinnarna i Wiki Loves EarthRedigera

Efter en fin insats av juryn med att gallra, bedöma och ranka de 1025 uppladdade bilderna i årets Wiki Loves Earth är det nu klart vilka vinnarbilderna är och vilka mer som ingår i de 15 som går vidare till internationella finalen. Nedan finns ett litet galleri, och i bloggen har fotograferna berättat lite om sig själva och sina bilder. I skrivande stund har även Makedonien lagt till sina bilder på internationella vinnarsidan, så kolla gärna där efter användbara bilder till artiklar om naturreservat, nationalparker och arter. Som alltid är alla insatser med att översätta, kategorisera, beskriva och fixa med bilder och texter välkomna.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 29 juni 2022 kl. 23.38 (CEST)