Öppna huvudmenyn

Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor Icon of three people in different shades of grey.svg
      Genväg WP:BB
Bluegradient1.svg
Bybrunnen
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida
Well-wikipedia2.svg

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer. Starta ett nytt diskussionsavsnitt. Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Innehåll

Sorteringsnycklar till arters släktkategorier?Redigera

Om vi tittar på vilken släktkategori (för arter) som helst, till exempel Kategori:Platygaster, så ser vi omedelbart ett problem. Alla arter ligger under bokstaven som släktet börjar på. Det jag skulle vilja göra är att med robot lägga till sorteringsnycklar för släktkategorierna. Redigeringarna skulle ungefär se ut så här: [[Kategori:Platygaster]][[Kategori:Platygaster|salvadorae]]. Eftersom vi pratar om väldigt många redigeringar undrar jag om vi vill göra detta eller inte. Nirmos (diskussion) 2 januari 2019 kl. 19.48 (CET)

Jag tycker det är en bra idé. Thoasp (diskussion) 2 januari 2019 kl. 21.04 (CET)
Om ändringen genomförs kan vi kanske samtidigt lägga in mallen {{taxonbar}} i de artiklar där den saknas. Thoasp (diskussion) 2 januari 2019 kl. 21.08 (CET)
Det verkar helt analogt med hur vi hanterar kategorier för mänskliga släkter. Tycker det verkar rimligt att göra det med robothjälp (kan man även göra en kontroll så att släktnamnet stämmer med kategorin, ifall någon art fått nytt namn men man missat att ändra allting?).
andejons (diskussion) 2 januari 2019 kl. 23.59 (CET)
Det kan vara viss nytta att göra detta i kategorier som har mer än 200 artiklar och som inte får plats på en sida eftersom "alfabetslänkarna" högst upp på sidan då kan komma till användning. Men att göra det för kategorier med mindre än 200 artiklar, till exempel Kategori:Piestopleura, ser jag inget större värde i. De fungerar utmärkt som de är nu, utan en massa bokstavskapitel. --Larske (diskussion) 3 januari 2019 kl. 00.09 (CET)
Jag stöder förslaget och anser att det bör genomföras konsekvent. Ingen skillnad bör göras på små och stora kategorier. Tostarpadius (diskussion) 3 januari 2019 kl. 04.59 (CET)
Jag är för. Det är just med tanke på sådana här kategorier som man man kan ange sorteringsnyckel per kategori. /ℇsquilo 3 januari 2019 kl. 15.39 (CET)

Startat nu. Redigeringarna kan följas på Special:Bidrag/NirmosBot. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 21.18 (CET)

Och nu har roboten gjort en första redigering i form av Special:Diff/44091364. Inte så lyckat. Har stoppat körningen. Tillbaka till ruta ett. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 23.04 (CET)
Jag har nu gjort så att roboten kräver att binomialnamnet i taxoboxens species-parameter måste vara exakt lika med sidnamnet. Det borde förhindra att ovanstående problem inträffar. Jag har startat roboten igen. Nirmos (diskussion) 7 januari 2019 kl. 23.46 (CET)
Och nu äntligen har roboten gjort en första korrekt redigering: Special:Diff/44095480. Bra att veta att det fungerar. Nirmos (diskussion) 9 januari 2019 kl. 08.28 (CET)
Lite sent svar kanske... men du har mitt fulla stöd. Orkar du så tycker jag som Tostarpadius att det bör göras på alla. Adville (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.11 (CET)

Redigeringarna i sig verkar vara okej, men en sidoeffekt av det här är att artikeln om släktet inte längre är längst upp på kategorisidan. Jag lutar åt en körning till där jag åtgärdar det, ungefär som Esquilo har gjort i Special:Diff/44073465. Synpunkter på det välkomna. Nirmos (diskussion) 12 januari 2019 kl. 02.27 (CET)

Det tog ett tag innan jag insåg vad som var fel med Special:Diff/44091364. Egentligen borde artikeln Brakved inte ligga i Kategori:Rhamnus. Bara omdirigeringen Rhamnus frangula borde finnas där med "frangula" som sorteringsnyckel. /ℇsquilo 12 januari 2019 kl. 14.46 (CET)

Arter som inte längre klassas som egna arterRedigera

Hej! Jag läste just en svensk lista med fågelarter, där man bland annat slagit ihop två arter till en och samma, där Megascops colombianus inte längre är en egen art, utan anses vara samma fågel som Megascops ingens: rostskrikuv. Kan jag radera den gamla artikeln och skapa en omdirigering, i såna här fall? Svenji (diskussion) 3 januari 2019 kl. 19.38 (CET) (Signatur tillagd i efterhand.)

@Svenji: Kort svar: det beror på. Längre svar: Finns det material i artikeln som ska bli omdirigering som är värdefullt för läsaren? Försök i så fall baka in det i artartikeln. Ibland har vi artiklar även om underarter, och i det här fallet finns det artiklar om de båda fåglarna på ett antal språk. Mitt lilla lekmannatips är att försöka baka in information i huvudartikeln, bygga ut den lite till (inklusive angående om de olika underarterna) samt att därefter fixa omdirigeringen. Kanske har @AHA, Silltruten: fler åsikter i ämnet?  Paracel63 (diskussion) 4 januari 2019 kl. 02.00 (CET)
Så här ser det ut med kopplingarna från Wikidata till några språkversioner av Wikipedia för de två objekten.
Min lilla lekmannaobservation är att IUCN:s bevarandestatus (P141) skiljer sig mellan de två arterna; för Rostskrikuv (Q125932) är den livskraftig (Q211005) medan den för Colombiaskrikuv (Q1271154) är nära hotad (Q719675). Se även 22688820/93209320 respektive 22688829/93209510 i IUCN Red List, men den källan (BirdLife International 2016) verkar vara från 2016 så den är kanske inte helt uppdaterad med det senaste inom området. Den är dock fyra år färskare än den källa (BirdLife International 2012) som refereras i svwp-artiklarna.
--Larske (diskussion) 4 januari 2019 kl. 05.10 (CET)
Nix tycker jag! Inte alla världsledande taxonomiska auktoriteter har slagit ihop dem ännu, bland annat IUCN. Så behåll den så länge! Silltruten (diskussion) 4 januari 2019 kl. 08.59 (CET)
Jag tycker vi behåller artikeln ett tag till. Förändringar i systematik sker hela tiden. Dock tycker jag att artikeln kan flyttas till underartsnamnet. --AHA (diskussion) 4 januari 2019 kl. 12.07 (CET)
Jag vet inte hur väl uppdaterad den är numera, men AviBase listar endast Megascops ingens ingens[1] och Megascops ingens venezuelanus[2] som underarter till nominatet.[3] De listar fortfarande Megascops colombianus[4] som en egen art, åtminstone än så länge. –Tommy Kronkvist (diskussion), 12 januari 2019 kl. 10.25 (CET).

Eftersom vi bör ha ett historiskt perspektiv inom alla ämnesområden skulle jag inte ha något emot att artiklar får vara kvar. Alternativet är att man omdirigerar och i målartikeln noggrant redogör för förändringen. Helst skulle detta göras även för arter som försvunnit för länge sedan. Det är just sådana uppgifter som gör biologiartiklar intressanta i mina ögon, men jag har inga källor att tillgå. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2019 kl. 11.40 (CET)

Sökes: åsikter från sport- & idrottsintresseradeRedigera

När det gäller artiklar om exempelvis ett fotbollslag, vad tycker ni? Är ett foto på spelarna i ett lag (eller platsen där de håller till) mer "värdefullt" (/informativt) än en bild på speldräkternas färger, en bild på lagets logo, eller ett filmklipp? Och i så fall varför? Eller om inte, varför?

Och hur resonerar ni när det gäller andra sportartiklar, exempelvis en judoutövare eller idrottspris? // Zquid (diskussion) 4 januari 2019 kl. 15.37 (CET)

Det beror helt på. Talar vi om en bild som skall representera hela konceptet, Wikidata-style, så skulle jag förmodligen föredra en logo. En bild på spelarna i matchdräkt hade varit utmärkt om vi hade kunnat hålla den uppdaterad, men problemet med en laguppsättning är att den hela tiden ändras. Ibland under säsongen, men definitivt mellan den. Tar vi en fotbollsmatch, till exempel, så är ett filmklipp mycket sällan representativt. Det är innehållsrikt, men också väldigt specifikt. Till exempel: Om du tar något berömt tillfälle då ett lag passat sig fram till ett mål – är det representativt för laget till vardags? Däremot är ett filmklipp som visar på typisk spelstil, om det går att belägga med källor, mycket uppskattat. Det kan bidra med en större förståelse, i den kontexten, men bör presenteras tillsammans med förklarande text. I grund och botten vill jag ha allt detta illustrerat: aktuell trupp, matchtröjor, logo, gärna spelstil på film. Men logo vinner förmodligen som det som kan representera laget visuellt på grund av att den a) inte ändras lika ofta och b) inte ger intryck av att säga mer än den gör (som en film kan göra).
Det gäller även andra idrotter – jag vill inte ha en film på Hanna Öbergs skytte inne på vallen som den första fil som möter läsaren, men den är utmärkt i artikeln, som illustration. Då är ett porträtt bättre. Hon kommer fortfarande att vara samma person. Att bilden åldras en smula gör ingenting, vi har ett historiskt perspektiv också. /Julle (disk.) 5 januari 2019 kl. 08.07 (CET)
@Julle: Kort (jag har tagit sovmorgon och är fortfarande lite trött i hjärnan) förtydligande: Med speldräkteras färger menar jag en teckning på en ”mallkropp” med byxor & tröja i olika färgkombinationer. Finns i vissa artiklar. Kan leta fram om en stund, när jag sitter vid datorn. // Zquid (diskussion) 5 januari 2019 kl. 10.44 (CET)
Huvudbilderna bör föreställa sådant som är beständigt, exempelvis speldräkternas färger. Laguppställningen passar bättre i säsongsartiklar. Uppdatering som medför att inaktuella uppgifter avlägsnas är något som bör undvikas. Tostarpadius (diskussion) 5 januari 2019 kl. 15.47 (CET)
Jo, förstod det. Jag tycker inte att det säger mer än en logo, i den mån vi är fria att publicera en sådan. /Julle (disk.) 5 januari 2019 kl. 20.55 (CET)
@Julle: Hur vet man vilka som kan användas? Hmmm, nu blir jag tveksam. Jag sitter med den sista putsningen av nästa veckas VT, och undrar om mina poängregler behöver formuleras om. // Zquid (diskussion) 6 januari 2019 kl. 13.41 (CET)
Det är lite knepigt, men se c:Commons:Copyright rules by subject matter#Trademarks och c:Commons:Threshold of originality. I korthet handlar det om att en logo ofta är så enkel att den inte anses uppnå verkshöjdströskeln, och därför inte kan upphovsrättsskyddas. (Däremot är den fortfarande ett varumärke, men det är ett annat problem). /Julle (disk.) 6 januari 2019 kl. 17.33 (CET)
Det ena behöver inte utesluta det andra. De illustrerade spelarställen brukar vara en del av faktamallen. Fotografier kan därutöver läggas till i artikeln. Har alla utövare likadana dräkter behövs inte en illustration av dräkten i varje enskild förenings artikel. I en artikel om idrottspris är det väl inte relevant med specifika bilder på spelarställ. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 6 januari 2019 kl. 17.47 (CET)
Jag vidhåller min uppfattning att dräkterna alltid bör finnas med. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2019 kl. 00.20 (CET)
Människor tycker om att se bilder på andra människor, men annars håller jag med Kyllo. Vi kan ha båda på t.ex. föreningssidor. Tydlig grafik över dräkterna passa utmärkt i faktarutan och tillför just tydlighet vilket foton inte alltid har.Machatjkala (diskussion) 7 januari 2019 kl. 10.55 (CET)
Dräkterna bör alltid finnas med. Men i likhet med exempelvis strukturformeln för kemiska ämnen eller kartbilder så bör sådana schematiska bilder bara användas som huvudillustration i brist på bättre. Loggan är oftast bäst som huvudillustration, men det är inte alltid som den är fri att använda. En bild från en match där laget har gjort bra ifrån sig är också en bra illustration eftersom den dels visar spelardräkten och dels en insatts som har bidragit till lagets framgångar. /ℇsquilo 7 januari 2019 kl. 12.53 (CET)
Jag håller inte med. Huvudbilderna bör vara beständiga, inte återspegla ögonblick. Tostarpadius (diskussion) 8 januari 2019 kl. 22.31 (CET)
Ögonblick kan vara nog så beständiga och återspegla och definiera längre skeenden.--LittleGun (diskussion) 9 januari 2019 kl. 08.50 (CET)
Tycker vi skall hålla oss till samma princip vi har i de flesta artiklar, och främst illustrera föreningar och liknande med något som representerar dem i sin helhet och genom hela historien. Detta görs bäst med en logotyp (Vi kan till exempel konstatera att denna lösning valts för samtliga större svenska partier utom SD, som istället har ett foto på partiledaren).
andejons (diskussion) 9 januari 2019 kl. 10.21 (CET)
Alla fotografier avspeglar ögonblick. Det ingår i konceptet och går liksom inte att komma ifrån. Det gör även de porträttfoton som vi använder i väldigt många biografiska artiklar. Trots det använder vi dem eftersom de bättre än någon annan typ av illustration beskriver artikelsubjektet. Samma sak bör gälla idrottslag. /ℇsquilo 9 januari 2019 kl. 14.48 (CET)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────

Jag skulle gärna se att vi använde loggan som huvudillustration. Problemet är att nästan inte någon förening släppt sin logga under en öppen licens, så vi har inte några loggor att illustrera med. Då får vi ta vad vi har. Machatjkala (diskussion) 14 januari 2019 kl. 17.01 (CET)

AckrediteringRedigera

Lite utanför ämnet, men för sakens skull tipsar jag om möjligheten att söka ackreditering till sportevenemang för att ta bilder som kan användas i artiklarna. Jag hjälper gärna till där det behövs, och på Commons går det att se bilder från evenemang där WMSE varit inblandade i ackrediteringsprocessen.

/Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 16 januari 2019 kl. 09.21 (CET)

Födda och avlidna på 300t, 400t, 500t osv...Redigera

Engelska wp har bättre system än svenska wp. Där har de bara rubriken significant people. Vi har rubriken "födda" och rubriken "döda". Det blir lite konstigt eftersom de flesta föds och dör under samma århundrade. Det borde räcka med att de levt till stor del under seklet ifråga. --Mats33 (diskussion) 6 januari 2019 kl. 00.29 (CET)

Jag håller alls inte med. Denna typ av kategorier innehåller främst underkategorier. Tostarpadius (diskussion) 7 januari 2019 kl. 00.18 (CET)
Som Tostarpadius. Det finns en hel del personer som föds ena århundradet och dör nästa. Bättre att lättare kunna hitta det såhär. Adville (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.05 (CET)

Jag tror inte att ni förstod riktigt vad jag menade. Jag menade inte någon kategori eller någon underkategori. Jag menade endast hur artikeln 300-talet, 400-talet osv skall utformas. Om det som exempel ska se ut såhär:

Födda

Avlidna

Eller om det skall se ut som på engelska Wikipedia, med bara en lista, alla signifikanta personer som levt på 300-talet.

Om man har två listor, både för födda och för döda, så blir det ju strängt taget oklart om man ska ange en viktig persons födelse eller död eller båda två. På 300-talet lär ju de flesta som föddes före 340 också ha dött på 300-talet,som exempel.

Om t ex någon kung eller kejsare föddes år 480 och dog 550, så kan han lämpligen anges som signifikant person både i artikeln 400-talet och i artikeln 500-talet. Födelse och död kan anges i parentes (480-550).

Det hela har alltså inget med någon kategori eller underkategori att göra. --Mats33 (diskussion) 9 januari 2019 kl. 23.27 (CET)

Ska man sammanfatta ett helt århundrade i en artikel kan man inte fokusera på enskilda händelser som födelse- och dödsdatum. De passar bättre i artiklar som 340-talet eller 342. /ℇsquilo 10 januari 2019 kl. 13.21 (CET)
Ja, precis. Det är alltså bättre att vi gör som engelska Wikipedia i artiklarna om sekler. Det räcker att några av de mest tongivande och kända personerna under seklet ifråga nämns. Som levt hela eller delar av sitt liv under seklet ifråga. --Mats33 (diskussion) 16 januari 2019 kl. 20.15 (CET)

Artiklar skrivna av elever om novellerRedigera

Det är en klass som skapar dessa artiklar som har (mycket) stora brister. Både jag och Tournesol har kommunicerat med läraren, men inte lyckats få fason på skapandet (det finns en hel del erfarenhet hur detta kan göras väl). Just nu är de skapade alstren (med något undantag) antingen skarpt mallade (originalforskning etc) eller ligger opatrullerade. De är så bristande att dåliga att radering ligger nära till hands, men då det är känsligt med elever etc, kommer jag inte göra något åt dem på en veka eller två, men därefetr radera hårt om inte annat skett. Jag pingar @Paracel63:, @Mia Jacobsson (WMSE): och @Axel Pettersson (WMSE):Yger (diskussion) 10 januari 2019 kl. 15.27 (CET)

Jag har skrivit några förslag hos @Yger: och kompletterat Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen. --Per W (diskussion) 10 januari 2019 kl. 16.00 (CET)
Det har pågått en debatt mellan Tournesol och den ansvariga läreren, Ingwik, på Tournesols användardiskussion. Jag var på vippen att skriva ett inlägg i den innan mitt mobilbatteri tog slut. Nu har emellertid den debatten gått i stå, så jag tar upp problematiken här i stället. Ett stort problem, som jag ser det, är att läraren inte har någon som helst förståelse för våra synpunkter och våra krav på källor; "en roman/novell utgör sin egen källa" tycks han mena. Dessutom har läraren meddelat att "projektet får rulla på" (dvs artikelskrivningsprojektet), vilket i varje fall jag upplever som ganska olycksbådande. Ingwik använder också det gamla argumentet "Det finns så många andra artiklar utan källor", det som besvaras bra i Wikipedia:Brukar du fiska?. En närmare titt på Tournesols användardiskussion anbefalles. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 17.02 (CET)
Det framgår tyvärr inte av diskussionen hos Tournesol om det rör sig om högstadie- eller gymnasieelever. Då Användare:Ingwik skriver att hen är utbildad SO-lärare borde det röra sig om högstadieelever. Dessa är generellt inte lämpliga att skriva Wikipediaartiklar, de har ännu inte de färdigheter eller den omdömesförmåga som krävs (jag är själv lärare, det är därför jag reagerar så starkt). Man bör åtminstone vänta till årskurs tre i gymnasiet innan man ger elever i uppgift att skriva på Wikipedia och då med tydliga instruktioner och noggranna förberedelser. Det är alltså oansvarigt av läraren (gentemot eleverna) att ge dem i uppgift att skriva wikipediaartiklar. Läraren har dessutom gett dem falska förespeglingar och felaktiga instruktioner när hen sagt att noveller är sina egna källor. Det strider mot våra riktlinjer om källor, läraren har alltså vilselett eleverna. Jag anser att Ingwiks agerande är blockeringsgrundande. Jag anser också att alla källösa artiklar i detta projekt skall raderas och att det är läraren som får ta ansvar för det. Jag upprepar: Beteendet är fullständigt oansvarigt och oetiskt både gentemot eleverna och Wikipedia. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2019 kl. 17.23 (CET)
Jag är inte främmande för en kortare blockering av Ingwik om han framhärdar i att uppmana eleverna att skriva artiklar som är stick i stäv mot våra källkrav. Dessutom tycker även jag Ingwiks agerande är oetiskt: Artiklarna är mycket korta och har stora språkliga, och ofta även kompsitionsmässiga, brister. Jag förstår mycket väl att eleverna blir ledsna och besvikna om de får sina artiklar mallade och/eller raderade (jag har just mallat ett halvdussin nyskrivna alster), men vi måste bedöma våra artiklar enligt vuxennormer, vi kan inte ta hänsyn till att de är skrivna av personer som inte är mycket mer än barn. Där tycker jag ansvaret faller tungt på läraren. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 18.28 (CET)
Läraren använder väl inte sitt Wikipedia-konto för att kommunicera med eleverna och eleverna har egna konton med vilka artiklarna skrivs. Blockering görs för att skydda uppslagsverket, inte som bestraffning, så om det är några konton som ska blockeras är det elevkontona, inte lärarens konto.
Vad säger Paracel63, Hannibal och Historiker, är det läge för en skrivstuga på aktuella skolan på västkusten? --Larske (diskussion) 10 januari 2019 kl. 19.34 (CET)
Har jag hävdat att Ingwik bör bestraffas, Larske? Det låter nästan som en halmdocka, och något sådant brukar inte gynna konstruktiva diskussioner. Däremot vägrar han att acceptera våra regler, se Tournesols diskussionssida. Inga argument biter på honom. Dessutom uppmanar han uttryckligen (se åter Tournesols diskussion) sina elever att skriva artiklarna utan källor. Det är emm skäl nog för blockering. Eller menar du att vi ska blockera eleverna för att de gör vad deras lärare säger? Det tycker jag inte verkar särskilt snyggt. Dessutom är flera av elevkontona alldeles nyreggade, det är rimligt att räkna med att det kommer nya elevkonton. Enda sättet att vara säker på att ett nytt konto är ett elevkonto är att vänta tills det lagt upp ännu en dålig artikel om en roman/novell. Då måste vi alltså både radera artikeln och blockera eleven. Då är det mycket effektivare att blockera Ingwik som anstiftat det hela, för att försvåra för honom att leda den här fluffattacken mot oss och tvinga honom att kommunicera konstruktivt med oss. Även det, att tvinga fram en diskussion, är ett legitimt skäl till blockering. / TernariusD 10 januari 2019 kl. 19.57 (CET)
Jaha, har raderat någon av de här artiklarna tidigare utan att inse att det var del av undervisning.
Allt görs förstås med de bästa intentioner, men vi är ett uppslagsverk för allmänheten – en publikation med normer, särskilda syften och en redaktionell process – och inte en undervisningsplattform. Medan det teoretiskt kan finnas enstaka högstadieelever som kan bidra i någon mån är det svårt att se hur vi skall kunna agera på något annat sätt än att med uppmuntran och vänliga ord radera och, i värsta fall, blockera. Såvitt jag kan se bygger de här analyserna på elevernas egna slutsatser, inte på vad de har läst sig till någon annanstans, även om vi bortser från källbrist, relevansfrågan för enstaka noveller ur en kanske inte så hemskt uppmärksammad antologi etc etc. /Julle (disk.) 11 januari 2019 kl. 06.16 (CET)
Vilket är hemskt trist, för Ingwik och eleverna har ju försökt göra en insats och jag är glad att de vill göra det. /Julle (disk.) 11 januari 2019 kl. 06.19 (CET)
Jag tycker det känns mycket olustigt att vi diskuterar blockeringar här. Jag tycker vi ska vara glada att personer med gott uppsåt vill bidra. Vi bör i min mening lägga energi på att uppmuntra och hjälpa dessa nya skribenter. Det bästa för oss är väl om en eller flera av dessa elever tycker detta är roligt och kan bli aktiva skribenter i framtiden. Därmed inte sagt att alla artiklar kommer att bli bestående, men vi ska visa stor förståelse för att nya skribenter inte är vana vid vårt arbetssätt. Mvh --Bairuilong (diskussion) 11 januari 2019 kl. 07.22 (CET)
Men snälla Bairuilong, läs diskussionen på Tournesols diskussionssida! Ingwik vill inte bli hjälpt, alla råd och vädjanden avvisas, han vill bara göra på sitt sätt och förklarar att han (eller snarare "de", han och hans elever) kommer att fortsätta att göra så. Och läs några av de många nya artiklarna! (Du hittar dem enklast under nya, opatrullerade sidor på Senaste ändringar.) De är genomgående av klart dålig standard – ger ett tydligt intryck av skoluppsatser. Orättade, kan tilläggas, för Ingwik har inte ens sett till att hans elever skriver grammatikaliskt korrekt svenska. Det störsa problemet är emellertid hastigheten – Ingwiks elever spottar ur sig artiklar i sådan takt att vi administratörer – de av oss som försöker göra något åt stormfloden, vill säga – rakt inte hinner med att "visa stor förståelse för att nya skribenter inte är vana vid vårt arbetssätt". / TernariusD 11 januari 2019 kl. 07.45 (CET)
(Redigeringskonflikt) Jag kan inte hålla med om att uppsåtet är gott eller att vi skall vara glada för att läraren Ingwik "försökt göra en insats". Hen har vilselett sina elever och det finns inget gott med det. Att på detta sätt vilseleda människor som ännu inte har mognaden att bidra på ett relevant sätt måste absolut jämställas med klotter eller vandalism. Det är inte vi som skall ta ansvar för lärarens bristande omdöme. /Ascilto (diskussion) 11 januari 2019 kl. 07.49 (CET)
Jag har naturligtvis läst diskussionen, och jag har tittat på ett flertal av artiklarna. Jag är själv en mycket stor anhängare av att alla våra artiklar ska vara verifierbara med bra källor, men jag värnar också om att ta väl vara på nya skribenter. (Med "skribenter" avser jag inte läraren utan de som skriver artiklarna). Artiklarna ska självklart mallas för avsaknad av källor, och de med tveksam relevans ska naturligtvis bedömas på samma grunder som alla andra artiklar. Vi ska även bedöma varje artikel och skribent på egna meriter. Att det finns en lärare i bakgrunden ska inte påverka hur vi bedömer elevernas insatser. Mvh --Bairuilong (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.33 (CET)

Jag har gått igenom de som låg opatrullerade, tog bort en som var hopplöst dålig och styrde upp de övriga. Jag kommer nog markerade dessa som patrullerade under dagen.Yger (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.25 (CET)

@Ascilto:. Läser man noga på Tornesols diskussionssida] kan man finna skolans namn. Det är en F–9 grundskola. Vi diskuterar såleses artiklar skrivna av högstadieelever. Roufu (diskussion) 11 januari 2019 kl. 08.55 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Roufu: Nyttig information! Det bekräftar alltså Asciltos misstanke (som även jag gick efter i mina senaste inlägg).
@Bairuilong: Jag menar givetvis inte att vi ska bedöma artiklarna annorlunda bara för att de är skrivna av högstadieelever. Tvärtom skriver jag ovan att trots att "jag förstår mycket väl att eleverna blir ledsna och besvikna" så måste vi "bedöma våra artiklar enligt vuxennormer, vi kan inte ta hänsyn till att de är skrivna av personer som inte är mycket mer än barn" . Men vad jag absolut vänder mig emot är Larskes ord att "om det är några konton som ska blockeras är det elevkontona, inte lärarens konto". Det är verkligen att skrämma iväg nybörjarna! Dessutom är det rent etiskt en olycklig lösning – vi blockerar elever för någonting som deras lärare har beordrat dem att göra. Däremot har Ingwik genom att ge eleverna tydliga instruktioner om att inte ange några källor ("[…] då det gäller att beskriva hur en specifik novell är skriven och uppbyggd är den enda relevanta källan själva novellen. Vilket vi också talat om för eleverna." Citat från Tournesols användardiskussion) skadat Wikipedia, och det är en giltig blockeringsgrund (fortfarande för att skydda Wikipedia, inte för att bestraffa). / TernariusD 11 januari 2019 kl. 09.38 (CET)
Hej, det är mig (ingwik) och vårt projekt ni diskuterar. Det är alltid bra med kritik, då hjälper vi varandra. Så här tänker jag:
  • I debatten kring källor är det i praktiken omöjligt att ge källor till ett verk. Verket är i sig en källa. Att få artiklar raderade med motiveringen att det bara finns källa till verket tycker jag själv är ett märkligt agerande.
  • Innan projektet påbörjades skapade jag en mall uppbyggd på samma sätt som redan existerande artiklar om romaner och noveller har, det finns ingen standardmall för detta på Wikipedia.
  • Jag valde just kategorin Svenska noveller eftersom det är en kategori jag själv brukar landa på i samband med research inför lektioner, och för att den är så sorgligt dåligt representerad på svenska Wikipedia. Jag vill att eleverna ska kunna fylla ut kategorin med fler texter om olika svenska noveller. Både till glädje för lärare liksom för andra som tycker om att läsa svenska noveller.
  • Alla elever har fått instruktioner om hur de ska skriva och hur texten ska se ut innan den läggs upp på Wikipedia. Nu följer inte alltid tonåringar instruktioner och texter med stavfel har lagts upp. Eleverna ska ge oss lärare länkarna till texterna så att vi kan kontrollera efteråt att texten stämmer med instruktionerna, men då texterna raderats på löpande band har inte det varit möjligt. Därför hade det varit bättre, enligt mig, om texten fått stå kvar 48 timmar med en kommentar på diskussionssidan om vad som måste ändras.
  • Det är elever i år nio som skriver. Normalt sett är de för unga för att skriva en vetenskaplig artikel i Wikipedia, men att beskriva en novell anser jag ligger inom deras kompetensområde.
  • Jag tycker själv att Wikipedia är ett fantastisk tillgång, till skillnad från många lärare som förbjuder elever att ha Wikipedia som källa. Uppgiften har ett dubbelt syfte då jag även vill att eleverna ska lära sig hur det går till att skapa en Wikipediasida. Förhoppningen från min sida är att några av dem, främst flickorna, ska bli nyfikna på wiki-tekniken och kan fortsätta skriva artiklar även när de blir äldre.
Projektet har pågått sedan november och avslutas på torsdag nästa vecka. Det har aldrig varit man avsikt att "spamma" eller "förstöra" Wikipedia. Tvärtom har jag gått in i det med enbart goda intentioner. Jag hoppas både ni och jag kan ha respekt för varandra och försöker förstå hur vi tänker, från båda sidorna. Ingemar, lärare i SO och Svenska i högstadiet på Kristinedalskolan i Stenungsund. Ingwik (diskussion) 11 januari 2019 kl. 09.21 (CET)
Det är inte på något sätt omöjligt att ge andrahandskällor till information om olika verk. Många böcker omskrivs i tidningsartiklar och recensioner, andra skrivs det akademiska avhandlingar om.
Att du planerat att använda Wikipedia på det här sättet sedan i höstas och instruerat dem att skriva artiklar på det sättet i tron att de skall få publicera dem "i fred" på Wikipedia är beklagligt, men det kan inte vara avgörande för huruvida artiklarna raderas eller får ligga kvar. Hade du bett dina elever att skriva förslag på hur världen kan bli bättre och sagt att de skulle få läsa upp sina förslag i teve utan att först stämma av med den berörda tevekanalen eller sätta dig in i hur den jobbar? - Tournesol (diskussion) 11 januari 2019 kl. 09.25 (CET)
@Ingwik: Du har varit här sedan 2012, ändå har du uppenbarligen inte skänkt Wikipedia:Relevanskriterier en tanke. Inte heller har du tänkt på vilken effekt den stora anstormningen av nya skribenter haft på administratörerna. Som redan har påpekats för dig är vi ideella medarbetare, som utför det arbete vi utför på vår fritid. Att då begära att vi ska utföra allt merarbete som det innebär att inte bara relevanskontrollera utan också språkkolla alla artiklarna är knappast att ha respekt för oss, tvärtom – du använder oss som en gratisresurs i ditt skolarbete. Bara en sådan sak som begäran "Därför hade det varit bättre, enligt mig, om texten fått stå kvar 48 timmar med en kommentar på diskussionssidan om vad som måste ändras"! Wikipedias artiklar skall hålla "vuxenstandard" – det är inte menat som någon ringaktning mot dina elever, men massgenererade artiklar fulla av grammatikaliska fel (objektsformer i stället för subjekts-d:o, talspråk, omotiverade sär- och samskrivingar) hinner vi helt enkelt inte åtgärda. Kompositionsmässigt lider många av artiklarna dessutom av tydliga brister. Har du gått igenom artiklarna efteråt, och försökt korrigera alla felen? Eller menar du att det är vår uppgift, oavsett hur stor arbetsbelastningen blir? Jag vill absolut inte hindra personer i de lägre tonåren att skriva här, förutsett att de verkligen kan komponera artiklar av encyklopedisk standard. De flesta av dina elever kan det tyvärr inte. De hade säkert kunnat bli goda medarbetare så småningom, om de hade börjat med smårättningar och korrigeringar, och den vägen lärt sig hur man skriver på Wikipedia. Men släppas vind för våg på ett litterärt ämne, med felaktiga instruktioner om hur man skriver på Wikipedia? Tyvärr inte. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 10.09 (CET)
Om det inte går att hitta källor om ett verk är det en mycket stark indikation på att verket helt enkelt inte är relvant för en egen artikel, oavsett vem som är författare. Det enda som verket självt kan vara källa till är i princip en kortfattad beskrivning av handlingen. All annan analys (språk, känsla, stil etc) måste ha sin grund i andra källor. "Vuxenstandard" och stavfel etc. hjälper användare på Wikipedia normalt gärna till med. En grundförutsättning då är att relevansen är solklar om det skapas mer än någon artikel på kort tid. Efter de första nybörjarmisstagen kräver vi faktiskt att användarna inte lämnar merjobb.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 10.19 (CET)
Det är då svårt att inte se ett skolprojekt som en användare, med läraren som ytterst ansvarig.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 10.21 (CET)
Jag instämmer, LittleGun, även i vad du skriver "'Vuxenstandard' och stavfel etc. hjälper användare på Wikipedia normalt gärna till med". Där inser jag att mina formuleringar kan ses som väl hårda. Givetvis menar jag att vi mera erfarna användare, både administratörer och andra, gärna kan hjälpa till om någon artikel blivit litet "substandard". Men som du själv påpekar gäller det under förutsättning att det inte skapas mer än någon artikel på kort tid. En massgenerering av substandardartiklar, ofta med tveksam relevans dessutom, hinner vi helt enkelt inte med. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 10.35 (CET)
Att ett litterärt verk kan användas som källa i artikeln detsamma ser jag som en självklarhet. Därmed inte sagt att det alltid är relevant. I Wikipedias barndom skrevs artiklar om mängder av böcker. Många av dem finns kvar, men det tillkommer inte nya av samma slag i någon större utsträckning. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2019 kl. 13.43 (CET)
Naturligtvis kan en bok eller novell användas som källa i sin egen artikel, men endast för grundläggande information (titel, författare, översättare, utgivningsår, förlag m.m.) och för en mycket kortfattad innehållsöversikt. Att återge handling och teman utförligare enbart utifrån ens egen läsning är helt klart originalforskning, om än i minsta laget, så det är alltid viktigt att utgå från etablerade sekundärkällor om man skriver en artikel som berör verket mer än ytligt.   (disk. bidr.) 11 januari 2019 kl. 14.05 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Tostarpadius: Ja, som en källa till själva handlingen. Men här skrivs det om ämnen som varför författaren skrev just den beskrivna novellen, vad som är speciellt med novellens personer och miljön, hur novellen är skriven och inspirationskällor till novellen, allt som alltså skall hämtas ur novellen (enligt lärarens egen kommentar som jag refererar i mitt inlägg ovan från den 11 januari 2019 kl. 09.38. Ämnesförteckningen har jag hämtat från den mall som läraren själv refererar till på Tournesols användardiskussion.) Det går inte att beskriva utan att göra en grundlig analys av novellen, något som vi inte ens accepterar utan källor från en vuxen medarbetare som uppger att hen i någon form ägnar sig åt litteratur, eftersom det då solklart är egen forskning. Menar du då att vi utan protester skall acceptera det från högstadieelever som inte ens gör det av egen vilja och intresse, utan därför de har blivit beordrade till det av sin lärare? / TernariusD 11 januari 2019 kl. 14.11 (CET)
Ja, självklart kan verket inte användas som källa till uppgifter som inte finns i det. Att "läsa mellan raderna" är otillåten originalforskning. Tostarpadius (diskussion) 11 januari 2019 kl. 14.14 (CET)
@Tostarpadius: Uppskattar att du håller med mig. Ska passa på att be om ursäkt för skrivningen sist i mitt förra inlägg, där jag olyckligtvis formulerade den sista meningen som en anklagande fråga ("Menar du då att vi..."). Det var onödigt. / TernariusD 11 januari 2019 kl. 14.34 (CET)
Jag vill bara notera att av de saker Genomlysning tar upp så är det bara för sammanfattningen av handlingen som en roman vanligen behöver komma ifråga som källa till sig själv, övrigt går att kontrollera mot t.ex. Libris. För noveller och andra kortare alster är det dessutom inte säkert att första publicering i bokform är detsamma som första publicering överhuvudtaget.
andejons (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.15 (CET)
@Ingwik: (m.fl.) Varför inte låta eleverna skapa sidorna i sina sandlådor istället för direkt i skarpt läge? Då kan både elever och lärare granska och jobba med dem i lugn och ro tills de uppnår wikistandard och är redo att flyttas ur sandlådan. De artiklar som inte klarar att bli "vuxenifierade" kanske kan få en plats på Wikimini? //Vätte (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.22 (CET)
Vi har stoppat upp projektet tills vidare och meddelat eleverna att avbryta arbetet. Däremot lär det knappast vara sista gången en lärare i Sverige tar sig an en uppgift kring skapandet av sidor i Wikipedia. Det goda som kan komma ur det här är om det skapas en sida "för skolprojekt" där mer detaljerade ramar finns beskrivna liksom någon kontaktperson på Wikipedia som jag, eller någon annan lärare, skulle kunna kontakta redan vid planeringen av arbeten mot Wikipedia så att det inte behöver vara så många olika administratörer, med vitt skilda åsikter kring vad som är lämpligt eller ej, inblandade nästa gång. Ingwik (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.27 (CET)
Notera att det är vitt skilda användare med olika åsikter. Så fungerar Wikipedia, vitt skilda åsikter som kokar ner i en konsensus. Utifrån den konsensus agerar sedan administratöre med verktygen (blockerar och raderar i princip). Läser du diskussionen ovan så är vi sällsynt överens. Både användare med och utan administratörsrättigheter. Det allra enklaste: Se till att ämnena har solklar relevans med stöd i sekundärkällor när dina elver ska skriva. Lägga sig på gränsen kräver vana, framförallt eftersom de måste följas upp med vettiga motiveringar, lägga sig på fel sida gränsen skapar friktion.--LittleGun (diskussion) 11 januari 2019 kl. 15.37 (CET)
(Redigeringskonflikt) Andejons: Libris m.fl. hämtar sin information från de katalogiserade titlarna, om än ibland via lokala bibliotekskataloger som hinner före och ibland delvis i form av förhandsinformation från förlagen. Om man kontrollerar mot Libris så kontrollerar man alltså indirekt mot själva boken, som är Libris yttersta källa. Uppgifter om första publicering har jag inte nämnt.   (disk. bidr.) 11 januari 2019 kl. 15.39 (CET)
Andra publiceringar än den första tas vad jag vet i stort sett aldrig upp i artiklar. Därav följer att den enskilda boken vanligen också är ointressant som källa för de angivna uppgifterna.
andejons (diskussion) 11 januari 2019 kl. 17.23 (CET)
@Ingwik: Jag ser att Larske ovan frågade Paracel63, Hannibal och Historiker om det var möjligt att anordna en skrivstuga på din skola. Jag vill betona att jag på intet sätt är involverad i projektet med skrivstugor, och alltså inte kan göra några som helst utfästelser i den vägen. Jag bara informerar om att frågan är väckt. Vättes förslag ovan kan kanske också vara något att tänka på? / TernariusD 11 januari 2019 kl. 15.47 (CET)
Andejons: Jag förstår inte riktigt vad du menar eller hur en problematisk situation skulle kunna se ut. Kolofonen är källan till de uppgifter som anges där. Efterföljande upplagor och utgåvor anger i regel ursprunglig utgåva eller förekomst. Om man ändå är osäker på huruvida en viss publicering är den ursprungliga så kan man undvika att utgå från det antagandet när man formulerar artikeln, men det verkar ganska osannolikt att ett litterärt verk vars bakgrund är så höljd i dunkel samtidigt skulle vara relevant för en egen artikel. Libris är en bibliotekskatalog, inte en komplett databas, och är som sådan inte 100 % tillförlitlig om man ska spåra eller verifiera verks ursprung. Det är återigen något som (ska) anges i själva publikationen.   (disk. bidr.) 13 januari 2019 kl. 13.34 (CET)
Det är fullt möjligt att Libris är olämplig som källa. Libris är dock sannolikt en mer relevant källa än en enskild utgåva. Dessa innehåller nämligen generellt sett inte uppgifter om första utgåva utöver år för upphovsrätt, såvida det inte står med i ett förord (i alla fall när vi diskuterar svenska publikationer).
andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 14.15 (CET)
Men Libris är ju en katalog över enskilda utgåvor. Den enskilda utgåvan är i alla fall onekligen sin egen bästa källa, och för verifiering av grundläggande uppgifter gör man bäst i att vända sig till referensverk där författarskapet behandlas, t.ex. Litteraturbanken, inte Libris.   (disk. bidr.) 13 januari 2019 kl. 16.56 (CET)

Hej! Det är jag som är Mia Jacobsson och som skall efterträda Sara på Wikimedia Sverige. Då jag är helt ny på jobbet så har jag bollat detta med Axel och kommer att höra av mig till Ingwik. Det kan väl mycket väl vara så att det vore på sin plats att skapa en rådgivande sida för skolprojekt för att allt skall gå rätt till. Mia Jacobsson (WMSE) (diskussion) 11 januari 2019 kl. 17.14 (CET)

Vad tycker ni inblandade om Wikipedia:Använda_Wikipedia_i_undervisningen? Vad saknas och vad kan formuleras tydligare? Ni har framfört olika synpunkter i olika riktningar. Kan det inte vara dags att utveckla sidan?
@Ingwik:, hur mycket mera intresserade av grammatik, disposition och annat har dina elever blivit när de vet att många kan läsa deras texter? Vad är poängen med att lägga ut på Wikipedia för elevernas del?
Jag gillar din mall för novellerna, Ingemar! Handling, karaktärer, plats och tid kan vara med kortfattat i en Wikipediaartikel, enligt min syn. Den egna analysen blir originalforskning, vilket jag hoppas att några ägnar sig åt. Tyvärr får den inte plats här, såvida inte någon tidning publicerar den. Mottagande, adaptioner, priser och externa länkar är bra. Min tanke är något av materialet som dina elever har skrivit kan komma till pass i och med att du har en så bra mall.
För novellen Förlossningen av Ylva Eggehorn borde det bli ett stycke i artikeln om henne, med referenser till tidningen som skrev uppskattande och till Sveriges Radio, som sände den uppläst av henne själv. Per W (diskussion) 11 januari 2019 kl. 19.31 (CET)
Fortsätt helst på Wikipediadiskussion:Använda_Wikipedia_i_undervisningen#Bättre_instruktioner_till_lärare! --Per W (diskussion) 11 januari 2019 kl. 20.45 (CET)
Jag tycker vi skall skriva ut att Wikipedia som redovisningsuppgift är olämpligt i grundskolan eftersom eleverna då kommer att mötas av stränga krav på relevans, källor och utformning som skolans kursplaner inte förbereder eleverna för. Som jag skrivit ovan så kan detta leda till ett pedagogiskt bakslag, som i det aktuella fallet. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 15.22 (CET)
Instämmer. Jag tycker det kan vara lämpligt att vi på något sätt varnar för riskerna med en sådan användning, inte minst av hänsyn till lärare som funderar i sådana banor (och givetvis deras elever). / TernariusD 13 januari 2019 kl. 16.31 (CET)
Hej! Tack för att ni pingat mig (tre gånger) i den här viktiga diskussionen. Jag har däremot inte haft tid att sätta mig in några längre diskussioner de senaste dagarna. Jag är (när jag har tid) gärna inblandad i skrivstugor, föreläsningar eller annat som kan underlätta för Ingwik, Ingwiks elever eller andra att ta till sig grunderna i Wikipedia (vilken är skolan, förresten?). Förhoppningsvis kan även andra wikipedianer vara inblandade (@Hannibal, Historiker:). I övrigt håller jag med om det mesta som jag hunnit läsa ovan, angående källor, sandlådor och hur man lär sig skriva på Wikipedia (skapa en helt ny artikel är ingen bra start). Wikipedia är mer "professionellt" idag, så tröskeln har höjts lite. Men med lite god vilja och kunskapsutbyte tror jag att man kan komma längre. @Ingwik:, kontakta gärna mig via exempelvis paja telia.com, om du vill ha sådan hjälp. Jag hoppas du vet om våra skrivstugor på tisdagar, våra wikifikor en måndagskväll i månaden och andra wikiprojekt här i trakten. Allt gott.  Paracel63 (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.38 (CET)
Jag instämmer med Paracel63 om att @Ingwik: är välkommen att få hjälp och råd på någon av våra skrivstugor eller wikifikor, vilka trots namnet ofta används för att ge råd till varandra, eller personer, som kommer dit för att få hjälp. Datum och plats finns på wikiträffsidan. Vad jag förstår rör det sig om en skola i Stenungsund, så du är välkommen till nästa wikifika, som är måndagen den 4 februari klockan 18.00. Jag hoppas också att du får hjälp av Mia Jacobsson (WMSE).--Historiker (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.17 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Jag har dessvärre inte haft så mycket tid att skriva här på ett tag, men ett par sena tankar.

  • Till att börja med: det finns en ämnesguide om att skriva om litteratur här, där vi avråder nybörjare från att skapa nya artiklar, eftersom det är ganska höga krav. Det är lätt att missa de där ämnesguiderna, och de är inte perfekta, men det kan vara bra att känna till dem, eftersom många elever får i uppdrag att skriva i Wikipedia just i ämnet svenska.
  • I mina föreläsningar brukar jag också framhålla kraven när man ska skapa nya artiklar och nödvändigheten att samarbeta med andra användare (förutom det roliga med att bidra, såklart).
  • Redan 2010 skrev jag ett blogginlägg om att det är ganska ovanligt att lärare förbjuder elever att använda Wikipedia. Det här gör att vi behöver göra det enklare att koordinera mellan wikipedianer och lärare. Jag har inte någon bra idé om hur den koordineringen skulle gå till, och jag tror att det kan vara bra om vi har en lite större diskussion om det, gärna med input från Ingwik, Mia Jacobsson och Ternarius och andra skolintresserade.
  • Jag hjälper gärna till med föreläsningar och workshops om det behövs.//Hannibal (diskussion) 15 januari 2019 kl. 16.19 (CET)

Önskar bedömning av artikel och hantering av moderatorerRedigera

Hej!

Jag undrar om det är några, förslagsvis icke-moderatorer, som kan tänka sig ta en titt på artikeln Omvänd rasism, dess senaste ändringshistorik och agerande av moderatorerna Yger (främst) och i mindre utsträckning Adville. Jag förstår att ämnesområdet är "känsligt" och därmed föremål för mycket starka känslor och väldigt identitetsbunden ideologisk övertygelse, vilket gör att det blir svårt att förhålla sig neutralt, och kanske därför moderatorerna, i min åsikt, har misslyckats med att agera som moderatorer bör.

(Anledningen till att jag ber just icke-moderatorer titta närmare på det är att moderatorer också är människor och därmed föremål för "in-group favoritism")

Tack på förhand!

Horiwari (diskussion) 10 januari 2019 kl. 22.50 (CET)

Också jag har återställt en av dina redigeringar och jag är inte administratör ("moderator"). Jag har också förklarat varför du har fel på artikelns diskussionssida. Diskussionen bör fortsätta föras där. /Ascilto (diskussion) 10 januari 2019 kl. 23.07 (CET)
Ursäkta att jag märker ord, men i Wikipedia har vi inga moderatorer, utan bara administratörer. Det är inte samma sak. --Pipetricker (diskussion) 11 januari 2019 kl. 12.44 (CET)

Begrepp: DimitteradesRedigera

Här är en sökning på ett antal nordiska akademiker som dimitterats till eller från lärosäten. Även om man med bondförnuft kan räkna ut ungefär vad det betyder kan man fråga om en omformulering vore på sin plats. Det är väl svensk skolpolitik som gjort att abiturienterna numera inte absolveras eller dimitteras. (Ref: Forskningscentralen för de inhemska språken.) -- KlasHass (diskussion) 11 januari 2019 kl. 23.48 (CET)

Hellre en länk till en artikel om detta än omformulering. Vi skall inte förenkla alltför mycket. Om det är som Du skriver är detta i sig kulturhistoriskt intressant. Tostarpadius (diskussion) 12 januari 2019 kl. 11.43 (CET)
Ordet dimittera finns inte i någon nutida ordbok eller ordlista jag har tillgång till (jag har bara hittat det i SAOB tryckår 1914). Det är en indikation på att få använder det, och därför är jag tveksam till att Wikipedia ska göra det. Det rör sig ju inte om något fackord som inte kan uttryckas på något annat sätt. Men, och det är ett viktigt men, för att kunna göra det behöver man förstå vad som egentligen menas. Och då behöver man antagligen gå till de källor texterna hämtats ifrån. Annars är det bättre att det står kvar. /NH 12 januari 2019 kl. 12.57 (CET)
Ordet har funnits med "av och till" i SAOL, se SAOL-hist, men är borttaget i den senaste utgåvan (SAOL 14). --Larske (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.34 (CET)
Ja. Vad gäller SAOL är det väl förekomsterna i utgåva 12 och 13 som är intressanta (senast föregående var utgåva 8 från 1923). Men i utgåva 12 och 13 är ordet markerat som finlandssvenskt, och den angivna betydelsen täcker inte heller riktigt hur det används i artiklarna som KlasHass länkar till. /NH 12 januari 2019 kl. 13.52 (CET)
Bonniers svenska ordbok (1991) skriver:
dimission avgång (t.ex. från skola), entledigande ... dimittera, avsända, låta avgå, sända (student) från skolan till universitet
Ordet hör hemma i en äldre tids skol- och examenssystem. Det verkar ha kommit till svenskspråkiga wikipedia från danska källor. Roufu (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.46 (CET)
Jag tar ett steg tillbaka och ansluter mig till NH:s Men. Har länkat ordet till Dimission i de artiklar i listan där länk saknades. /KlasHass (diskussion) 12 januari 2019 kl. 13.59 (CET)

Veckans tävling vecka 3 - någon som vill arrangera?Redigera

Just nu saknas det Veckans tävling för kommande vecka. Är det någon som är intresserad av att anordna en tävling? Att vara tävlingsledare är roligt.--Historiker (diskussion) 12 januari 2019 kl. 20.46 (CET)

@YesDi: Tack för att du anordnar en tävling kommande vecka! Andra är välkomna att arrangera någon av de veckor som ligger framöver. Ju fler som hjälps åt, desto större variation får vi på tävlingarna.--Historiker (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.19 (CET)

Relaterade artiklarRedigera

När man läser på Wikipedia på mobilen och använder "mobil vy" finns det längst ner på sidan listat "relaterade sidor" som handlar om samma ämne som artikeln man läser eller som är skrivna av samma användare. Artiklarna är nödvändigtvis inte länkade med varandra. Skulle det inte vara praktiskt om det fanns en rubrik längst ner i artiklarna som löd "Relaterade artiklar", varunder 1, 2 eller 3 artiklar om samma ämne finns listade för att föra läsaren vidare till dem? "Relaterade artiklar" skulle skilja sig från "Se även", då "Se även" ofta används för artiklar som har omedelbar anknytning till just artikel x. Exempelvis skulle en relaterad artikel till Mordet på John F. Kennedy vara Mordet på William McKinley, då båda handlar om mördade presidenter men som inte har några kopplingar sinsemellan. Detta skulle också vara praktiskt när man skriver om enstaka militärer som man inte kan länka till varandra, men som stred på samma sida i samma krig, exempelvis Amerikanska inbördeskriget där det finns många exempel på sådana (exempelvis är Nathaniel Lyon relaterad till Benjamin Grierson, då båda var nordstatsgeneraler i samma krig). Lantgård (diskussion) 13 januari 2019 kl. 14.38 (CET)

Vi har kategorier för sådant. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.59 (CET)
Absolut, men huvuddelen av Wikipedias läsare vet knappast om kategorierna och läser man dessutom på mobilen syns de inte ens. Lantgård (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.46 (CET)
"Relaterade sidor" kan även ses på en dator i stationär vy om man aktiverar det mobila utseendet (MinervaNeue): Här är ett exempel (funkar även som utloggad).
Innan funktionen infördes för mobilanvändare för ett par år sedan så testades den som betafunktion för både mobilanvändare och datoranvändare. Data från betatestet visade att mycket färre datoranvändare än mobilanvändare följde (klickade på) dessa länkar, jag vet inte om det var orsaken till att funktionen inte aktiverades även för datoranvändarna efter betatestets slut.
Du kan aktivera funktionen för dig själv genom att lägga följande rader till din personliga common.js:
/* Relaterade sidor: [[mw:Topic:Uq5kapm403lfj2i3]] */
mw.loader.using( 'ext.relatedArticles.readMore.bootstrap' );
Jag tycker det är en ganska trevlig funktion och skulle gärna se den som en gadget. --Pipetricker (diskussion) 15 januari 2019 kl. 01.16 (CET)
Haitiskkreolska Wikipedia (ht.wikipedia.org) har det här påslaget även för datoranvändare, så det skulle nog gå att ordna för oss också om vi ville. (Förutsatt att vi inte vill ha det som någonting enskilda användare slår av och på i inställningarna.) /Julle (disk.) 15 januari 2019 kl. 17.11 (CET)

Relatedarticles-read-more-headingRedigera

Kan en administratör skapa MediaWiki:Relatedarticles-read-more-heading med innehållet:

Relaterade artiklar

eftersom funktionen endast visar artiklar (detta gäller kanske inte på alla andra wikier, därav standardinnehållet)?

Jämför med engelskspråkiga en:MediaWiki:Relatedarticles-read-more-heading och dess diskussionssida. --Pipetricker (diskussion) 15 januari 2019 kl. 20.45 (CET)

Jag har ändrat till "Relaterade artiklar" nu, men det det kan ta ett tag innan det märks i artiklarna. JohanahoJ (diskussion) 15 januari 2019 kl. 21.42 (CET)

"Personer från" igenRedigera

Nyligen diskuterades kategorier om "personer från" orter, utan att något riktigt avslut nåddes. Nyligen reagerade jag på att Agneta Horn kategoriserades som varandes "från" Riga, en ort hon lämnade sex veckor gammal (iaf om man får tro hennes memoarer, vilket man kanske inte skall göra. Oavsett torde man kunna hitta andra exempel). I det fallet har alltså kategorin tolkats som "personer födda i Riga", vilket är en tämligen osjälvklar tolkning.

Dessa kategorier har placerats i kategoriträdet på ett sätt som antyder att de har med identitet att göra: "personer från Riga" har placerats i kategorin för letter (för Riga är en sådan tolkning vansklig; många av stadens historiska innevånare är snarare att beteckna som tyskar). Detta stämmer också i stort med hur andra kategorier ser ut: vi har kategorier för svenskar, inte "personer födda i Sverige".

Oavsett vilket behöver kategorierna styras upp. Antingen skall de, som namnen antyder, användas för personer som vuxit upp eller verkat på en ort under längre tid, eller så skall de användas för kategorisering av födelseort, och bör då heta "personer födda i", och fås delvis annorlunda överkategorier. Nuvarande situation är onödigt förvirrande och missvisande.

Personligen tycker födelseort är en betydligt mindre intressant kategorigrund, och förespråkar därför att de används för verksamhetsort.

andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.33 (CET)

Det luddiga Kategori "Personer från" bör ersättas av "Personer födda i" och "Personer verksamma i" samt kanske även "Personer uppvuxna i" i den mån det finns källor för detta. Även då uppstår dock gränsdragningsproblem - hur göra med arkitekter som har sitt kontor i Stockholm men ritat hus i Kristianstad, Gävle och Kiruna? Mycket arbete blir det hursomhelst, eftersom den luddiga kategorin inte kan ersättas av mer precisa kategorier utan avgörande från fall till fall. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.43 (CET)
Jag instämmer med Ascilto. Nuvarande kategorier bör flyttas till "födda i", då det bäst överensstämmer med interwikin. Tostarpadius (diskussion) 13 januari 2019 kl. 17.57 (CET)
Ascilto Exempelvis Ferdinand Boberg räknas definitivt som en stockholmsarkitekt även om han var född i Falun och även ritade byggnader i bland annat Gävle, Malmö och Saltsjöbaden. Han bör därför placeras i Stockholm./Annika (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.13 (CET)
Med F Boberg i kategorin Personer från Stockholm har vi honom inom kort tid som född i Stockholm på Wikidata. Finns inget som hindrar att han sorteras in i Kategorin Stockholmare. Janee (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.34 (CET)
Italienska wp har en intressant lösning med en mer allmän kategori av typen "personer med anknytning till", t.ex. Categoria:Persone legate a Hannover, till vilken kategorin med "födda i" är en underkategori, i exemplet: Categoria:Nati a Hannover.
--JohanahoJ (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.39 (CET)
(Redigeringskonflikt) @Janee: Kategorin "Stockholmare" lider av samma brist på precision som "Personer från". Vad vi här diskuterar är att försöka komma fram till preciseringar, inte fler luddiga kategorier. Om man är stockholmare eller inte handlar i hög grad om identitet. (Själv bor jag i Stockholm sedan många år men kommer ändå alltid vara göteborgare och/eller västgöte.) /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.43 (CET)
Att andra misstolkar våra kategorier kan inte vara ett rimligt argument för att vi skall tolka om dem. Om folk på Wikidata tolkar "personer från" som "personer födda i", så är det främst Wikidatas problem.
Vad gäller "personer verksamma i" ser jag inget principiellt problem i att en person kan ha mer än en sådan kategori, så länge det inte går till överdrift.
andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.21 (CET)
Att kategorisera yrken efter födelseort tycker jag inte det finns någon anledning till. Det blir ofta missvisande att kategorisera vad en person gör som vuxen efter var den är född. Då är verksamhetsort mycket mer användbar för kategorisering. Det ska såklart inte var underkategorier till "Personer efter (födelse)ort". I de kategorierna kan inte alla personer placeras eftersom det inte alltid finns en tydlig ort.
I kategorierna "Personer från X" är det ganska få användare som masskategoriserat de flesta artiklarna efter födelseort. Om de ska vara kvar (kanske med annat namn) får vi nog acceptera att det är födelseort som gäller där. Då tycker jag de kan jämföras med födelseårskategorierna och inte ha några underkategorier alls. Om de ska användas för något annat bör de nog först tas bort för att helt börja om. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 13 januari 2019 kl. 18.56 (CET)
Borde det inte vara två helt skilda träd? "Personer födda i X" utan underkategorier och "Personer med anknytning till X" som kan ha underkategorier som "Snickare i X", "Författare i X", "Studenter i X". En person kan tillhöra många "anknytningskategorier" både i sidled (olika orter) och höjdled (olika kategorier för samma ort). Kitayama (diskussion) 13 januari 2019 kl. 19.43 (CET)
Egentligen behöver en person inte ha varit verksam i en stad för att kunna sägas ha anknytning till den. För att återknyta till arkitekterna ovan: man kan i alla fall argumentera för att Jørn Utzon har en anknytning till Sydney, men han hade inte ens besökt staden när han lämnade in förslaget på operahus. Liknande kan gälla andra verksamma inom konstnärliga yrken.
andejons (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.26 (CET)
@Andejons: Hur menar du att man konkret skall kategorisera i sådana fall? - Jag tror att arkitekter är ett specialfall, men just därför kan dessa vara vägledande för hur kategoriseringen skall gå till. /Ascilto (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.34 (CET)
Arkitekter bör kategoriseras efter var de varit verksamma/haft sitt arkitektkontor. Det är orimligt att ha en kategori för varje ort där de ritat en byggnad, i så fall skulle det bli många kategorier för exempelvis Adolf W. Edelsvärd. /Annika (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.41 (CET)
Jag instämmer[[|]] i att kategorin "Personer från..." ska ersättas av "Personer födda i..." eftersom det är så kategorin används./Pontuz (diskussion) 13 januari 2019 kl. 21.49 (CET)
Även jag instämmer i att kategorin borde byta namn till Personer födda i xxx, då kan man få bort de personer som har typ Kategorin Personer från Malmö, fast artikel nämner födelseorten till typ Göteborg och där orten Malmö över huvud taget inte ens nämns i artikeln. Eller som i några fall jag hittat personen född i X-stad studerade 3 år i Uppsala var därefter verksam i Y-stad men katogireserade från Uppsala. Janee (diskussion) 13 januari 2019 kl. 22.06 (CET)
Det som är intressant med en person är uppväxtort och verksamhetsort. Uppväxtorten är statistiskt korrelerad med födelseorten. De är oftast samma, men ett exempel på olika är Peter Dalle. Jag hittade någon härommånaden som tillhörde kategorierna från Hudiksvall (då han var född på sjukhuset där) och från Ljusdal (då han växte upp där och föräldrarna var skrivna där vid födseln). I detta fallet flyttade han inte, jämfört med Peter Dalle (vad jag har förstått det). Där blir det fel på grund av olika sätt att definiera födelseorten i handlingarna (faktiska eller födelsehemorten). Det är lite som med Maria Dahlins dödsort. Per W (diskussion) 13 januari 2019 kl. 23.33 (CET)
Eller Rune Ericsons. /ℇsquilo 15 januari 2019 kl. 09.44 (CET)
Arktitektkontorets fysiska placering är för mig en mindre intressant aspekt av en arkitekts arbete. På liknande sätt är det för många författare av större intresse vad de skildrat än var de bodde när de gjorde det. Jag skulle inte tycka det vore fel att ha en kategori för "arkitekter som ritat byggnader i Stockholm" likaväl som "arkitekter verksamma i Stockholm" (om man nu vill ha den typen av specialiserade kategorier istället för bara "personer med anknytningar till Stockholm").
andejons (diskussion) 14 januari 2019 kl. 08.28 (CET)
Det går att skapa kategorier för allting och det kategoriseras alldeles för mycket här. Kategorierna fyller bara en vettig funktion om de underlättar sökprocessen så det blir lättare att vaska fram relevant information. Kategorier som inte bidrar till detta bör undvikas. Frågan som alltid bör besvaras då man väljer att skapa en ny kategori eller lägga in ett objekt i en befintlig är därför: Hur underlättar denna kategorisering möjligheten för läsaren att hitta eller få en relevant bild av ämnet? Om det inte finns något självklart svar på det kan kategoriseringen mer ses som ett problem som bör undvikas än en tillgång som bör utnyttjas. Om vi inte ens vet vad vi vill berätta genom en kategorisering bör den naturligtvis inte genomföras. Född i är möjligen relevant. Verksam i kan under vissa omständigheter vara relevant, om kopplingen är stark och tydlig. Från är oftast både onödigt och olämpligt om det inte råder 100-procentig enighet om hur och när kategorin ska användas. Och den enigheten finns uppenbarligen inte. 79.102.156.239 14 januari 2019 kl. 11.55 (CET)
Att Wikidata tolkar våra "från-kategorier" som födelseort beror ju på att kategorin i WD är knuten till en kategori med egenskapen "place of birth". Exempel: Kategori:Personer från Gävle är kopplad till wikidata:Q8053297. I WD finns också en kategori wikidata:Q7913033, "People from Gävle" med egenskapen "person, related to this Place". Den har ingen motsvarande kategori i svwp. OM vi bestämmer oss för att nuvarande kategorier på svwp INTE avser födelseort så måste alla kopplingar i WD flyttas.Kitayama (diskussion) 14 januari 2019 kl. 12.18 (CET)
Bland annat därför bör de nuvarande kategorierna avse födelseort. Jag skulle gärna se ett förtydligande av namnet. Jag delar alls icke ip-numrets bekymmer för överkategorisering. Tostarpadius (diskussion) 15 januari 2019 kl. 07.41 (CET)
I dagens läge är det i stort sett bara itelienskspråkiga Wikipedia som konsekvent skiljer på "födda i" (nati a), "verksamma i" (legate a) och "avlidna i" (morti a). Eftersom få andra Wikipedior har den uppdelningen så har interwikin blivit lite hipp som happ. Exempelvis är Kategori:Personer från Stockholm och Kategori:Stockholmare fellänkade mot itwp. Det hela underlättas ju inte av att Commons och enwp (som många använder som riktmärke) helt saknar den uppdelningen. /ℇsquilo 15 januari 2019 kl. 09.36 (CET)
En översikt över några olika varianter av språkkopplingar för tre kategoriobjekt i WD som illustrerar det just sagda:
--Larske (diskussion) 15 januari 2019 kl. 10.04 (CET)

En relaterad frågaRedigera

I tidigare diskussioner har det funnits konsensus för att personer från äldre tid inte kan anses vara från den kommun som deras födelseort numera är belägen i. En kategoriseringsivrig användare började för flera år sedan att i stor skala att införa denna typ av anakronistisk kategorisering, vilken dock kom att tas bort och det fastslogs att personer från äldre tid skulle kategoriseras efter socken. Den senaste tiden har dock många artiklar åter fått denna typ av anakronistisk kategorisering. Har det hållits någon ny diskussion, i vilken det uppnåtts förändrat konsensus i frågan? /Annika (diskussion) 14 januari 2019 kl. 12.59 (CET)

Jag tycker att den frågan är väl befogad. Tyvärr blir den mer komplicerad av att ort och kommun ofta har en gemensam artikel. Jag är skyldig till många fall av sådan hopslagning. Mitt motiv har då varit att vi genom hopslagning får mycket lättare att samordna med wikipedior på andra språk.--Ettrig (diskussion) 14 januari 2019 kl. 14.09 (CET)
Dessa sammanslagningar strider mot tidigare beslut. Dock tror jag att Annika syftar på svenska förhållanden. Tostarpadius (diskussion) 15 januari 2019 kl. 07.39 (CET)
Jag håller med om att det ofta blir lite väl anakronistiskt att kategorisera efter kommun, men är det nödvändigt att kategorisera på så låg nivå som socken? Skulle det möjligen kunna räcka med landskap och städer?
andejons (diskussion) 15 januari 2019 kl. 08.00 (CET)
Av de nio personerna som är kategoriserade i Kategori:Personer från Lundby socken, Västergötland är det bara tre som är födda innan socknen/landskommunen inkorporerades med Göteborgs stad. Det är en omvänd anakronism. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2019 kl. 08.16 (CET)
Jag, sådant är också tämligen vanligt förekommande. Exempelvis personer födda i Västra Skrävlinge 1911 eller senare måste anses vara födda i Malmö, men de placeras ändå i Kategori:Personer från Västra Skrävlinge socken. Om personer skall kategoriseras efter födelseort krävs tydligare riktlinjer för detta för att undvika att städbehovet i dessa kategorier blir alltför stort./Annika (diskussion) 15 januari 2019 kl. 10.46 (CET)
Ascilto: Anakronismer är anakronismer vare sig de utövas av städer mot socknar, socknar mot städer, kommuner mot landskommuner eller landskommuner mot kommuner. Alla formerna finns förmodligen, men ingen kan per definition vara "omvänd". 😉   (disk. bidr.) 15 januari 2019 kl. 11.12 (CET)
Omvänd i förhållande till den anakronism som föranlett tråden. Vilket torde framgå av sammanhanget - för alla som vill se det. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2019 kl. 11.51 (CET)
Tillåt mig att förtydliga mitt föregående inlägg något.   (disk. bidr.) 15 januari 2019 kl. 12.34 (CET)
Vad gäller Västra Skrävlinge eller Lundby instämmer jag. Vi bör inte ha indelningar efter församlingar i historiska städer. Detta bör dock inte tillämpas på de delar som inkorporerades först i och med senaste kommunreformen. Tostarpadius (diskussion) 17 januari 2019 kl. 08.03 (CET)

Veckans tävling handlar om Europas geografiRedigera

 
Karta över Europa.

Imorgon startar en ny tävling som återigen fokuserar på Europas geografi. Inom tävlingens ramar finns det mycket att göra och jag hälsar alla välkomna att delta. YesDi (diskussion) 13 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

SMoKRedigera

Grattis, Wikipedia, på 18-årsdagen! Här kommer en liten present i form av de fyra första banden av SMoK, direkt från scannern, http://runeberg.org/smok/ Hur Wikipedia ska hantera upphovsrätt, foton med mera lägger jag mig inte i. De här fyra banden utgavs för mer än 70 år sedan, men artikelförfattarna har väl inte varit döda i 70 år. Som källa bör väl verket vara användbart, men kanske inte alltid för att kopiera text ifrån. --LA2 (diskussion) 15 januari 2019 kl. 06.08 (CET)

 Gillar
Grattis! :-) // Zquid (diskussion) 15 januari 2019 kl. 17.00 (CET)

Vilka vill gå på Wiki-pubträff Stockholm på onsdag 16 januari?Redigera

 
Wikipubdeltagare i januari 2017 - hur många blir det januari 2019?.

Som ett led i mina försök att blåsa lite nytt liv i våra wikiträffar, lägger jag in en liten "hojt" om månadens wikipub. Vilka vill träffas och snacka om wikiredigering, Wikimania, skillnaden mellan fikor och pubträffar, ölbryggandets historia, böcker, sport, väder, eller andra ämnen? För mer info, se här (där ni även gärna kan skriva upp er).

Hoppas många vill komma! // Zquid (diskussion) 15 januari 2019 kl. 16.58 (CET)

Jag och Boberger kommer, men det finns fortfarande plats för många fler. Ping till exempel LittleGun, Gittas, Salgo60, Hievelina, ArildV, Julie Melin, Ettrig, Magnus J, Esquilo, Sniper Zeta, Abbedabb, Adville, Moonhouse och alla andra som varit med på träffar tidigare. Välkomna!. /Haxpett (diskussion) 15 januari 2019 kl. 21.47 (CET)
Dubbelt upp tack vare Sniper Zeta och LittleGun, men fortfarande finns det plats för fler. Fortsatt välkomna! /Haxpett (diskussion) 16 januari 2019 kl. 11.11 (CET)
Jag kan försöka dyka upp tänkte vara på Skansen idag och skulle gärna prata om en ny galen tanke jag har om just Skansen på sv:Wikipedia. Min tanke är att vi har Wikimania 2019 i sommar ==> många nationaliteter dyker upp jag funderar om vi kan ge Skansen på Wikipedia/Wikidata lite mer omsorg länk. Idag så läses Skansen artikelarna 2018 +130 000 ggr på +30 språk. Jag kopplar nu Open Street Map till Wikidata ==> att vi borde kunna generera upp Skansen kartor på fler språk med länkar Wikipedia... kanske ha andra typer av artiklar
En annan käpphäst jag har är bristen på Digitala visionerna inom kulturarvet? Jag var hos RAÄ och lyssna på en digital "expert" om museer och digitalisering och han sa något tänkvärt att trots att kultursektorn får pengar och slipper vara kommersiella och marknadsstyrda så bygger dom SILOS med information. Min teori är att vi överfinansierar kultursektorn som inte bygger upp kompetens och inte heller samarbetar utan sitter med 1980-tals tänk och samma laguppställning. Digisam skapades innan Wikidata kom till som en extern hjälp med Digitalisering men jag ser inte att dom gör avtryck. Nu kommer Wikipedia med Wikidata som även skulle kunna lösa detta problem dels med sitt goda exempel men även kunna krossa SILOS med en ny gratis produkt en:Wikibase som gör att institutioner med kompetens kan koppla ihop sin information enklare. Hur skulle vi vilja se kultur Sverige ihopkopplat? Vilka krav borde vi som skattebetalare ställa på Nationalmuseum, RAÄ, Riksarkivet, Skansen som är betalda att förvalta denna information? Idag blir visionen att en hink data ges till Wikipedia och sedan är man nöjd.
Hur skulle en spännande Digital Sverige resa kunna starta på Skansen med Wikipedia i handen och skulle Stockholmskällan etc. kunna skapa mervärde? - Salgo60 (diskussion) 16 januari 2019 kl. 11.48 (CET)
Ursäkta att jag kommer här från ingenstans men jag brukar fortfarande läsa Bybrunnen med flera trots att jag knappt är aktiv längre. Jag kan dock inte riktigt låta bli längre. När du Salgo60 formulerar dig i brödtext så använder du väldigt ofta pilar. Det är svårt för andra att förstå vad du menar med dessa pilar. Det är betydligt bättre om du skriver i löptext vad du menar med dem. Sedan vill jag påminna om att diskussionen handlar om en wikipub. Ovanstående kanske man kan diskutera på wikipuben, men här känns det inte riktigt som att det har med ämnet att göra? /Grillo (diskussion) 16 januari 2019 kl. 17.21 (CET)
Inom logiken brukar liknande pilar betyda "vilket ger", något som jag tror passar in ganska bra på det budskap som Salgo60 försöker förmedla. /ℇsquilo 17 januari 2019 kl. 14.35 (CET)

Länkning av födelse- och dödsdata i biografiska artiklar ...igenRedigera

Det råder uppenbarligen fortfarande olika meningar om huruvida vi ska länka födelse- och dödsdata i biografiska artiklar. Jag trodde att konsensus förelåg för länkning, men flera användare har på senaste tiden avlänkat födelse- och dödsdata. Enligt Wikipedia:Biografiska artiklar#Inledning ska dessa upplysningar länkas.

För att ta ett fiktivt exempel – ska det se ut så här:

  1. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019 eller så här:
  2. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019 eller så här:
  3. Nils Nilsson, född 2 januari 1939, död 17 januari 2019

Disembodied Soul (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.37 (CET)

Jag brukar i o f s länka både födelsedatumet och födelseårtalen i biografiska artiklar, men jag förstår inte nödvändigheten i det om man ändå inte länkar till alla datum och år man nämner, vilket kan bli litet väl mycket blått. När jag avstår från att länka i ingressen brukar någon annan göra det. Lantgård (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.46 (CET)
Jag anser att det för det mesta finns mycket liten anledning att länka datum. Årtal kan i alla fall ge en vag bild av det historiska sammanhanget.
andejons (diskussion) 17 januari 2019 kl. 20.57 (CET)
Jag ser inte heller någon anledning till att länka datum, årtal räcker. De datummallar som finns länkar både datum och årtal, blir det konsensus för något annat måste mallarna ändras. Thoasp (diskussion) 17 januari 2019 kl. 21.16 (CET)
Jag tycker illa om slentrialmässig länkning av årtal och datum och ibland händer det att jag tar bort sådan. Däremot brukar jag av gammal vana (och eftersom det är praxis här) länka årtalen i inledningsmeningen. Om någon säger åt mig att sluta med det har jag inga problem med det.--Gotogo (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.26 (CET)
Jag länkar av princip aldrig till årtal eller datum. I motsats till Disembodied Soul menar jag att det inte är något påbud att göra detta. Jag menar vidare att det enligt en tidigare diskussion (var någon stans?) är konsensus att man inte skall ändra andras val i dessa frågor. Jag tar därför inte bort de av mig oïnskade länkarna, som andra lägger in i de artiklar jag skriver. Roufu (diskussion) 18 januari 2019 kl. 11.06 (CET)
Som framhållits tidigare: det finns ett mycket konkret skäl att länka just födelse- och dödsår samt -datum (även om an sedan inte gör det med andra tidsuppgifter i artikelns brödtext), och det är att det underlättar för de användare som tagit på sig att arbeta med födda- och dödauppgifter i vår årtals- och datumartiklar. Av hänsyn till dessa yrkar jag därför på fortsatt länkning. /FredrikT (diskussion) 18 januari 2019 kl. 12.35 (CET)
Vi har mer än 200 000 biografiska artiklar. På varje sida om enskilda datum finns kanske 100 länkade artiklar om födda och döda. Det är tämligen uppenbart att dessa inte utgör någon tillnärmelsevis komplett förteckning. Även om de gjorde det, så vore det svårt att använda "vad länkar hit" för att hitta nya artiklar: dels är den listan oordnad, dels finns det en stor mängd andra länkar (ofta lika onödiga de, iofs). Vill man göra något sådant föreslår jag att man ber någon kunnig att ta en databasdump och sedan göra en sökning för att extrahera alla som är födda ett visst datum (eftersom inledningen är såpass standardiserad låter sig det enkelt göras). Eller använda Wikidata.
I 2 januari (länkat ovan, varför jag valde det) har dessutom endast två namn tillkommit under de senaste två åren [5]. Finns det ens någon som jobbar systematiskt med dessa artiklar?
andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.12 (CET)
Och jag tycker aldrig vi ska använda artikelrymden för att underlätta "arbetet". Däremot tycker jag år alltid är vettigt att länka, eftersom det länkar till en historisk period en årsartikel ger ett historiskt sammanhang. Länkningen till datum ser jag bara som en tradition som jag inte tycker överlastar eller har några andra problem med, trots att dessa länkar enligt min mening inte tillför något.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.20 (CET)

Jag kan inte se att länklistorna till ett givet år eller datum kan användas till något som helst. När det gäller födelse- och dödsår har vi kategorier för dessa. Vill man fina vilka biograferade personer som var födda respektive avled 1756, söker man i Födda 1756 (147 sidor) och Avlidna 1756 (48 sidor), inte i länklistan till årtalet 1756 (i underkant av 400 artiklar).En godtyckligt vald sida från den senare listan är Anders Hakola. Den innehåller ca 18 blålänkade årtal till kyrkobyggen, medan Hakolas födelse- och dödsår är olänkade. De är i stället kategoriserade.

För mer nutida födelseår blir talen större och anändbarheten mindre. Det är 1078 artiklar om Födda 1920 och 18900 artiklar om Födda 1990. Det är det stora antalet nutida idrottare,som drar upp antalet sidor om yngre personer.Roufu (diskussion) 18 januari 2019 kl. 17.31 (CET)

Jag kan hålla med LittleGun om att det kan vara vettigt att länka till årtalsartiklarna för att ge ett historiskt sammanhang. Jag tar varken bort, eller lägg till länkar till årtal och datum i existerande biografiska artiklar.--Historiker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.36 (CET)
Jag länkar dessa uppgifter. De används av en del och är ett standardiserat utseende/funktionalitet som vi har i väldigt många artiklar sedan länge. Svensson1 (diskussion) 19 januari 2019 kl. 18.30 (CET)
Jag länkar själv i ingressen men det finns sedan länge konsensus om att inte göra systematiska ändringar. Datum och årtal i brödtexten har jag sedan länge avstått från att länka. Där plockar jag också i regel bort klamrarna när jag gör andra redigeringar. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.42 (CET)
Om samma datum och årtal är länkade i infoboxen finns det enligt min mening ingen anledning att länka dem i artikeltexten också. /ℇsquilo 20 januari 2019 kl. 20.00 (CET)
Man skall inte behöva leta efter något i faktarutan. Allt som står där skall finnas i artikeltexten, i varje fall vad gäller grundläggande faktauppgifter. Det inkluderar länkningen. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 16.58 (CET)

Våra interna förkortningarRedigera

På Bybrunnen och andra diskussions sidor förekommer ofta Wikipedias interna förkortningar, till exempel KAW, BOÅ och RH. För användare som ofta rör sig bland dessa sidor med interna förkortningar, är dessa säkert mycket logiska. Men vi som inte rör oss bland dessa sidor, vet inte ens att det finns sidor som skulle kunna passa in på dessa förkortningar. Några förkortningar (men jag minns inte vilka) ger häller ingen direkt träff eller ledtråd, då man söker på dom. Skulle man kunna tänka sig att när man använder sig av interna förkortningar, så länkar man dom även till sin sida? Till exempel KAW. Voyager85 (diskussion) 18 januari 2019 kl. 03.24 (CET)

Det skulle förta mycket av poängen med dem. Att man förkortar dem beror troligen främst på att det förenklar för skribenten att skriva tre tecken istället för tjugo, inte för att den mer kompakta ordbilden egentligen ses som en fördel (likt "f.Kr.").
Däremot bör ju alla dessa förkortningar självklart vara sökbara.
andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 08.35 (CET)
Det är ju en sak med Wikipedias KAW och BOÅ. Värre med EMRÅ (enligt min ringa åsikt) och HMF (hets mot folkgrupp) som är mer generella forumsförkortningar. Sånt fikonspråk ligger det nog i vårt DNA att skapa, eller om det är babelbornas fel. Men jag ska försöka skärpa mig och på Wikipedia är det åtminstonde alltid ok att fråga.--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.02 (CET)
Det är förstås bra om man kommer ihåg att länka till Wikipedias egna akronymer, det förenklar för alla. Annars kan man i de flesta fall hitta dokumenten som det hänvisas till genom att skriva in WP:+akronym i sökfältet. T.ex: WP:KAW. /Machatjkala (diskussion) 18 januari 2019 kl. 09.33 (CET)
Jag finner Andejons argument svagt i sammanhanget. Den som är för slö att göra sig förstådd kan lika gärna avstå att skriva helt. Ofta är det inte ens 20 tecken till som behövs utan bara [[WP:]] (7 tecken). Om vi inte ska totalförbjuda förkortningarna föreslår jag att de ska vara länkade till rätt plats, och att om någon glömmer bort det, att det är helt okej att redigera andras inlägg till att innehålla förklarande länkar. Ainali diskussionbidrag 18 januari 2019 kl. 17.03 (CET)
Det är ett bra påpekande. Förkortningar i allmänna diskussioner bör nog helst länkas eller förklaras (första gången), precis som i artikeltext. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 17.33 (CET)
Min poäng är att "slöheten" är själva grundanledningen till att man använder förkortningen. Att som föreslogs skriva [[Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia|KAW]] är jobbigare än nästan vilken tänkbar variant som helst. Det kommer inte hända. Det känns också mycket orealistiskt att folks skulle sluta använda förkortningar, eftersom de fyller ett behov: de långa namnen är på tok för otympliga för att skriva ut hela tiden i tämligen informellt hållen kommunikation. Enda sättet att få folk att sluta med det är om det skulle dyka upp ideliga frågor som skulle uppfattas som mer störande för diskussionerna, men min tro är att de flesta som bryr sig om att läsa tämligen snart lär sig jargongen, eller i alla fall att man enkelt kan kontrollera vad som menas.
Sedan skall man inte överdriva användningen av förkortningarna heller. Just nu är denna diskussion den enda på Bybrunnen där de används, och senaste användningen här innan dess jag hittade var i oktober. Då tror jag faktiskt inte det är ett så pressande problem.
andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 17.39 (CET)
För en nykomling eller någon som inte är särskilt aktiv kan det vara helt omöjligt att lista ut vad en sådan förkortning står för. Samtidigt fyller förkortningar en tidsbesparande funktion i diskussioner. En lösning som tar hänsyn till alla är som sagt att länka eller förklara första gången i diskussionen och att man därefter kan använda förkortningarna utan vidare i den diskussionen. Annars kanske det går att automatisera på något vis. Ett annat förslag är att ha en synlig lathund med de vanligaste Wikipediaförkortningarna i anslutning till diskussionen. Problemet är då att få den synlig för alla utan att man behöver lämna diskussionen eller öppna ett nytt webbläsarfönster. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 17.56 (CET)
Rättelse: en av förkortningarna ovan användes faktiskt i december. Dessutom förekommer "POMMF" tämligen ofta. Jag tror dock fortfarande att man måste acceptera att det inom en tämligen sluten grupp människor kommer uppstå viss jargong. Jag tror också att vi egentligen har ett större problem med att t.ex. "konsensus" används på ett avvikande sätt här; en förkortning är trots allt på ett sätt uppenbart obegriplig.
andejons (diskussion) 18 januari 2019 kl. 18.08 (CET)
Wikipedia är inte bara för en liten sluten grupp användare, utan nu talar vi om öppna diskussionsforum där alla användare ska kunna känna sig välkomna och delaktiga. Mycket av den allmänna kommunikationen sker ju via Bybrunnen. Vanliga förkortningar är sällan ett problem eftersom folk ofta vet vad de står för eller hur de kan ta reda på det. För Wikipedias förkortningar är det som sagt inte självskrivet. Det finns förkortningar på Wikipedia som fortfarande är nya för mig. För mig personligen är det nog ett mindre problem eftersom det inte händer så ofta och jag vet hur jag kan ta reda på det. Men tänk dig en användare som knappt förstår några av Wikipedias förkortningar och heller inte vet hur den ska kunna ta reda på det. Då kan en diskussion bli väldigt svår att följa och förstå. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 18 januari 2019 kl. 18.46 (CET)
Som nybörjare i ett sammanhang som detta (jag syftar på diskussionsfora, inte på artikelnamnrymden) bör man lyssna och lära. Jag förstod ingenting av detta fikonspråk när jag kom hit för snart tio år sedan, men det var bara fascinerande. Som LittleGun skriver kan man alltid fråga. Själv hör jag inte till den typen som gör det i första taget, lika litet som jag ber om vägbeskrivning när jag är främling på en plats (nu finns ju GoogleMaps och andra karttjänster så det blir alltmer sällsynt att någon gör det, liksom man nästan aldrig får frågan "Hur mycket är klockan?" eller bara "Vad är hon?" längre). Men att leta själv lär en så oerhört mycket mer än just det man söker efter. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.04 (CET)
När man nämner en Wikipediagenväg första gången i en diskussion räcker det utmärkt att skriva exempelvis [[WP:KAW]], man behöver inte alls skriva [[Wikipedia:Kommentarer om administrationen av Wikipedia|KAW]]. Och om man tycker det är för ansträngande att skriva fyra hakparenteser är det ändå bättre att skriva "WP:KAW" än att skriva bara "KAW", för att göra det tydligt att det är just en förkortning för en Wikipediasida. --Pipetricker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.26 (CET)
Ja. Förkortningar vi använder och antar att etablerade användare förstår bör även fungera som faktisk förkortning i Wikipedianamnrymden, annars har vi gjort fel. Och då är det utmärkt om man, för att Wikipedia skall bli lite mindre stängt, kan tänka sig att skriva åtminstone WP:POMMF. Det är sju extra tecken men en stor för den som är ny. Och vi kommer alltid att behöva få nya personer som deltar om vi inte skall dö ut. /Julle (disk.) 20 januari 2019 kl. 09.16 (CET)
Kanske är detta ett jobb för en bot. Länka in alla oficielle Wikipediaförkortningar på Bybrunnen och KAW. Machatjkala (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.36 (CET)
Nej tack! Jag skriver alltid [[WP:KAW|KAW]]. Det fungerar hur smidigt som helst. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.57 (CET)
Jättebra att du gör det. Men på vilket sätt påverkas du av, eller varför är det dåligt, att en bot fixar länken när den saknas?--LittleGun
Så länge boten inte byter ut mina länkar till omdirigeringen har jag inga synpunkter. Men jag är principiellt mot den typen av ändrade länkar. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.45 (CET)

Vi skriver knappast Wikipedia för nybörjarskribenter. Alla organisationer, formella eller informella, använder förkortningar och det alltid tid för en ny medarbetare att lära sig dem. Till slut gör man det, eftersom det är en del av lärandeprocessen för att bli "en i gänget" eller för att förstå vad som sägs. Det går alltid att fråga om man inte förstår och man har rätt att bli vänligt bemött i det läget. Riggwelter (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.24 (CET)

För min del skiljer jag på meddelande till vanliga skribenter och till den mer vana. Jag skriver alltid ut "Intressekonflikt" och "redigeringskrig" och med länk (och inte IK eller RK), medan jag inte gör det för Boå och KAW som jag ser mer röra vana användare.Yger (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.37 (CET)
Jag tror inte automatisk länkning skulle tillföra något. Ofta är sammanhanget något i stil med ”den nu aktuella omröstningen på SFFR”. Då är det snarast förvirrande att länka ordet SFFR, när det egentligen var omröstningen man borde länkat. Både för den som inte vet vad SFFR är, och den som vet. Och speciellt om inlägget läses när omröstningen arkiverats. Däremot är det väl bra att man tänker på vad man skriver och till vem. /NH 20 januari 2019 kl. 13.42 (CET)
Visst är finns det länkar som alltid kommer att vara hjälpsamma WP:POMMF och sådana som ibland kommer att vara det (WP:SFFR). Men enda skillnaden mellan att länka och bara nämna är ju att den som inte förstår hänvisningen SFFR greppar vad den betyder – det blir inte mer oklart, "den aktuella omröstningen på SFFR" kommer vara potentiellt förvirrande även för oss som deltagit i SFFR-diskussioner i åratal.
Alla kommer att vara ovana vid terminologin någon gång, såvida diskussionerna här inte långsamt skall dö ut. Vi kan åtminstone skriva sju tecken till för att ge dem en chans. /Julle (disk.) 21 januari 2019 kl. 15.55 (CET)
Alla har en chans. Det kan vara en björntjänst att underlätta för våra nya användare i alltför stor utsträckning. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 17.01 (CET)
Jag har svårt att se den björntjänsten någonsin. Här talar vi bara om länkningar av fikonförkortningar. Det är inte att underlätta i alltför stor utsträckning.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 17.13 (CET)
Jag är inte emot länkningarna i sig, men de behöver inte gå till överdrift. Det hela beror som många skrivit ovan på sammanhanget. Tostarpadius (diskussion) 21 januari 2019 kl. 18.20 (CET)

Finess för beskrivningar från WikidataRedigera

Jag ser lite då och då att läsare rapporterar klotter i artiklar som erfarna användare inte hittar. De flesta läser Wikipedia på mobilen och där visas automatiskt en beskrivning av ämnet från Wikidata längst upp på sidan. Den som enbart använder Wikipedia på stationär dator vet å andra sidan inte nödvändigtvis om det. För att försöka jämna ut den här klyftan har jag skapat en ny finess som lägger till beskrivningen från Wikidata längst upp på sidan. Användare som vill se den kan kryssa i finessen på Special:Inställningar#mw-prefsection-gadgets (i skrivande stund allra längst ned). Nirmos (diskussion) 18 januari 2019 kl. 13.34 (CET)

Kanoners! Kan du få den redigeringsbar, med en direktlänk eller pennsymbol, till exempel?--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.08 (CET)
 Gillar Om vi vill att texten ska se ut precis som i den mobila vyn skulle vi kunna stoppa in en versalisering av det första tecknet i "text".
Att ha beskrivningen lätt redigerbar med länk/penna tycker jag är ett bra förslag, men bara om finessen inte är aktiv för oinloggade. Om vi stoppar in en penna högst upp på sidan som syns för oinloggade är det som att bjuda in till klotter, lite som att ställa ut sprayburkar med färg utanför biblioteket på natten.
--Larske (diskussion) 18 januari 2019 kl. 14.20 (CET)
Det samma kan sägas om att ha en redigeraknapp högst upp på varje sida och vid varje rubrik. Det funkar inte heller, inte i teorin i varje fall:[6].--LittleGun (diskussion) 18 januari 2019 kl. 15.09 (CET)
Det kan vara bra att på stationär dator se vad som står i Wikidata för att upptäcka klotter/sabotage där. För ett tag sedan upptäcktes att det för en författare och ledarskapscoach stod "bluffmakare" när man tittade i appen/mobil vy, men den texten återfanns inte i det vanliga gränssnittet. Det tog mig en stund att komma på var felet fanns.--Historiker (diskussion) 18 januari 2019 kl. 19.23 (CET)
LittleGun, Larske: Det ska nu gå att lägga till Wikidata-beskrivningar där det inte redan finns. Testa gärna. Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 19.22 (CET)
Jag provade i artikeln Lappo å och det fungerade utmärkt att lägga till beskrivning när man på en gång vet vad beskrivningen ska vara. Är det något problem med att ha knappen synlig (i anslutning till beskrivningstexten) även för artiklar där det redan finns en beskrivning? Om man ser att något objekt har blivit utsatt för klotter och fått en tokig beskrivning vill man kunna rätta till beskrivningen på samma smidiga sätt. --Larske (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.19 (CET)
Jag gillar funktionen. Det skulle ju vara praktiskt med lika enkel redigering av en befintlig post, men då skulle jag hellre se att det inte var en knapp precis vid beskrivningen, utan kanske i rullgardinsmenyn "Mer", där andra finnesser finns, liksom Flytta mm. JohanahoJ (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.50 (CET)
Kanske skulle redigeringsknappen begränsas till artikelrymden? JohanahoJ (diskussion) 19 januari 2019 kl. 20.57 (CET)
Jag gjorde en variant i min personliga common.js där knappen finns synlig även då det redan finns en beskrivning. Textrutan som kommer upp när man klickar på knappen fylls i med den gamla beskrivningen så att man inte behöver skriva in allt igen om det bara är något stavfel som man vill rätta.
Håller med JohanahoJ om att det kanske vore bättre med ett menyalternativ under "Mer..." än en knapp.
Hur gör man för att få den ganska snålt tilltagna textrutan att bli så stor att hela beskrivningen syns i rutan? Nån sorts "autosize" vore bra. --Larske (diskussion) 19 januari 2019 kl. 21.40 (CET)
Larske: Textrutan ska nu ta upp hela bredden. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 02.48 (CET)
 Gillar Bra, nu kan de flesta beskrivningar ses i sin helhet i rutan. Det finns en del objekt, till exempel Adolf Erik Nordenskiöld som har långa beskrivningar. Det känns lite tokigt att ha hela, eller en stor del, av ingressen som beskrivning som tar upp en massa skärmutrymme när den visas på mobilen. --Larske (diskussion) 21 januari 2019 kl. 08.57 (CET)
Larske: Konkateneringen du gör med oldtext ser väldigt farlig ut. oldtext är osäker input. Till exempel, om oldtext är "><script>alert( "hej" );</script> så kommer du att utföra den koden.
Sedan förstår jag inte – som jag redan nämnt i Special:Diff/42239627 – hur
mw.loader.using( [], $( function() {
} ) );
öht kan fungera. Det andra argumentet i mw.loader.using måste vad jag vet vara en funktion. $( function() {} ) är ett objekt. Förklara gärna.   Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 22.46 (CET)
@Nirmos: Ja, strängkonkateneringen är klart olämplig, det verkar mycket säkrare att gå via ...val() som du gjorde så att "beskrivningen" aldrig "exekveras" när man uppdaterar den.
När det gäller objektet som skulle vara en funktion så tror jag att det är en gammal felaktig implementation av det råd om dependencies du gav mig för 1,5 år sedan och som har levt kvar i min commons.js när jag idag stoppade in koden för Wikidata-description där. Tack för påpekandet. --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 00.45 (CET)
Larske: Jag har fixat så att det går att ändra redan befintlig Wikidata-beskrivning nu. Nirmos (diskussion) 19 januari 2019 kl. 23.41 (CET)
Koden ser ut som en felaktig sammanblandning av två olika sätt att köra funktioner när sidan laddats. $() runt funktionen bör tas bort. Men jag tror att det ändå fungerar (oavsiktligt) eftersom $() ser till att funktionen körs när DOM har laddats. mw.loader.using() har antagligen felhantering som gör att det inte kraschar helt om argumentet inte är en funktion. Det fel som mest sannolikt kan göra att det inte fungerar är att dependencies inte laddas som de ska. /EnDumEn 20 januari 2019 kl. 00.17 (CET)
JohanahoJ, Larske: Jag har nu flyttat knappen för att redigera redan befintlig Wikidata-beskrivning till #p-cactions (samma meny som "Flytta"). Nirmos (diskussion) 20 januari 2019 kl. 04.16 (CET)
Trevligt. Jag får dock bara upp knappen om Label finns angivet på svenska i WD. Saknas Label så visas ingen knapp. --Kitayama (diskussion) 20 januari 2019 kl. 07.16 (CET)
Det funkar bra i den apparat jag använder nu med iOS10. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.02 (CET)
Korrigering (var nog för sömnig tidigare). Nej, jag ser heller ingen knapp om inte Etikett är ifyllt på Wikidata. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.35 (CET)
Det är dock bara Lägg till-knappen som försvinner. Befintlig beskrivning och knappen för ändring av denna syns även utan Wikidata-etikett (men det är nog ovanligt med ifylld beskrivning utan etikett). JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.17 (CET)
När jag provar med olika kombinationer av etikett och beskrivning är det vid fallet att båda saknas som finessen vare sig visar någon "Lägg till"-knapp eller någon "Beskrivning"-länk, se följande tabell.
Etikett
Finns inte Finns
Beskrivning Finns inte Knapp saknas
Länk finns inte
Knapp finns
Länk finns inte
Finns Knapp finns inte
Länk finns
Knapp finns inte
Länk finns
Fallet "Etikett finns inte" må vara udda, men avsaknaden av etikett borde inte störa funktionen att med en knapp-(eller länk-)tryckning kunna lägga till en beskrivning till ett objekt.
--Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 19.53 (CET)
Kitayama, JohanahoJ, Larske: Grymt bra spanat! Tack så mycket! Sedan Special:Diff/44332359 ska knappen för att lägga till beskrivning läggas till även när terms (paraplybegreppet för etikett, beskrivning och alias) inte finns över huvud taget. Testa gärna igen. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 01.05 (CET)
  --Larske (diskussion) 21 januari 2019 kl. 01.17 (CET)
Funktionen är toppen. Särskilt att den finns för befintlig text, den var nästan viktigast. Men, mina fem öre:
  • Knappen är inte särskilt snygg, en diskretare penna hade varit trevligare. Det spelar ingen roll så länge det är ett tillval tänkt att använda vid "arbete" för de som vill.
  • Det vore bättre om knappen för ändring av befintlig text inte gömdes under en meny, "långt bort" från beskrivningstexten. Jag antar att Nirmos kan greja någon sån specialare till mig att klistra in i någon js-fil eller nåt? Snälla? Då vill jag personligen helst komma till Wikiobjektet, så att jag kan kolla eventuell engelsk beskrivning samtidigt. Annars gillar jag dialogrutan i ett allmänt fall.
Bra intiativ, och imponerande!--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 09.26 (CET)
@LittleGun: Förväntar du dig något mer av en sådan "komma till Wikiobjektet"-funktion än vad länken "Wikidataobjekt" i vänsterkolumnen i artikeln gör? --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 19.59 (CET)
Bara att knappen är närmare, och att man kommer direkt till beskrivningen i Wikidata. Vilket man ju gör eftersom den är högst. Jag brukar ju gilla dialogrutorna i normala fall. I just det här fallet vill jag ha en specialare så att jag ser och eventuellt kan addera engelsk beskrivning. Men jag tar gärna det som en helt personlig inställning: Att knappen/pennan är precis nära beskrivningen och öppnar Wikidataobjektets beskrivning. Oavsett om beskrivning finns eller inte på svenska.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 21.09 (CET)
Ett snabbt sätt att komma till Wikidataobjektet för den aktuella artikeln, utan att behöva klicka på länken "Wikidataobjekt" eller på någon knapp, är att trycka på tangenterna ALT+SHIFT+G (om du har en PC, något motsvarande finns säkert på Mac). --Larske (diskussion) 20 januari 2019 kl. 22.27 (CET)
Där ser man, det visste jag inte. Dessvärre kommer jag knappast komma ihåg kombinationen, den kommer knappast bli en del av muskelminnet och den öppnar inte i nytt fönster/flik. Med en knapp behövr jag inte minnas annat än att högerklicka.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 06.25 (CET)
En diskretare knapp skulle kunna vara att texten "Lägg till Wikidata-beskrivning" ges samma stil som en befintlig beskrivning men har en liten (svart) penna efter sig?
Lägg till Wikidata-beskrivning  
JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.03 (CET)
Ja, det är snyggt. Och bara en penna när etikett beskrivning finns.--LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.11 (CET)
LittleGun: När du säger "bara en penna när etikett finns", blandar du ihop etikett och beskrivning då? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 03.16 (CET)
Jajamensan, sorry!--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 06.29 (CET)
LittleGun, JohanahoJ: Elementet för att lägga till en beskrivning är nu en länk i stället för en knapp. Bättre så? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.06 (CET)
Nirmos: Jag tycker det blev mycket snyggare.--LittleGun (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.10 (CET)
Instämmer. --Kitayama (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.14 (CET)
Jättebra! Det bredare inmatningsfältet är också riktigt bra. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 07.16 (CET)
@Nirmos: Kan du titta på ATL-98 Carvair? Såväl på omdirigeringssidan som på målsidan för omdirigeringen ska det nog in ett mellanslag mellan Omdirigeringssida/(omdirigerad från) och den nya länken. --Kitayama (diskussion) 21 januari 2019 kl. 18.59 (CET)
Kitayama: Tack igen! Jag tänkte först att jag hade pajat det här i Special:Diff/44342808, men vad jag kan se så har det alltid varit trasigt. De tre sidor jag har använt när jag har utvecklat det här är fluor (sida som har en beskrivning), flour (omdirigering) samt icke-metall (sida som inte har någon beskrivning). Du har hittat en omdirigering till en sida som saknar beskrivning, vilket jag inte har testat mot. Fixat i Special:Diff/44360432. Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 19.57 (CET)
@Nirmos: Omdirigeringssidor verkar nu få en beskrivning här på wp som är oberoende av beskrivningen i objektet på Wikidata. Det kan alltså stå "Omdirigeringssida" med knappen för tillägg av beskrivning under detta, och när jag provade att fylla i "omdirigering" i Wikidata-fältet så ersatte det inte beskrivningen här, utan den lades bara till under den befintliga. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.15 (CET)
JohanahoJ: Jag vet inte om jag förstår, men: Om du är på en omdirigeringssida, till exempel [7] så står det "Omdirigeringssida" i grå text. Det kommer inte från den här finesssen, åtminstone inte den första förekomsten. Om du inspekterar sidan så ser du att det är ett element med ID:t "redirectsub". Beskrivningarna från finessen har ID:t "gadget-wikidatadescription". Du kan lägga till en beskrivning, och den beskrivningen kan naturligtvis vara "Omdirigeringssida", och båda är gråa, så jag kan förstå att det kan vara förvirrande. Du kan också avaktivera finessen för att övertyga dig om att den första förekomsten av "Omdirigeringssida" inte kommer från finessen. Är mysteriet löst? Nirmos (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.43 (CET)
Ok, bra. Det var nog flytten av beskrivningen ned till en ny rad som gjorde att jag fick känslan av att det plötsligt blivit mer text där. Som oftast använder jag nu en ipad, så jag vet inte om jag kan granska sidan så att jag ser ID för texterna. JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.30 (CET)
Jodå, det gick det med, och nu ser jag ID:t för texten ifråga. :) JohanahoJ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.57 (CET)

Jag hoppas verkligen att detta inte läggs in i standardinställningarna. Vill jag se hur objektet ser ut på Wikidata går jag dit. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.54 (CET)

Det här handlar om vad som visas som beskrivning i mobilvyn, alltså vad som möter de flesta läsare av våra artiklar. JohanahoJ (diskussion) 20 januari 2019 kl. 11.57 (CET)
Nej, det handlar minst lika mycket om vad som visas i stationär dator. Själv använder jag den inställningen även i mobilen. Den andra är helt omöjlig att arbeta med. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.11 (CET)
Hittills har det bara handlat om personliga inställningar. Även jag använder inställningen stationär dator på mobilen, men de flesta gör inte det. Med default- inställningen syns Wikidatas beskrivning för läsaren. Det kan man tycka vad man vill om, men det här är bara ett hjälpmedel för den som vill korrigera diskrepanser mellan Wikipedia och Wikidata som just nu påverkar Wikipedias användare.-LittleGun (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.09 (CET)
Hur det ser ut i mobilversionen har jag inga synpunkter på. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.12 (CET)

Veckans tävling vecka 4 - någon som vill arrangera?Redigera

Det finns för närvarande ingen Veckans tävling planerad för vecka 4. Är det någon som känner sig hågad att arrangera en tävling?--Historiker (diskussion) 19 januari 2019 kl. 19.03 (CET)

Det börjar bli tröttsamt med dessa efterlysningar. Om tillräckligt intresse inte finns är det bättre att låta projektet självdö, som så många andra gjort här genom åren. Tostarpadius (diskussion) 20 januari 2019 kl. 12.10 (CET)
Vad spelar det för roll om det efterlyses? De som inte håller koll på tävlingarna får ju på det sättet reda på om en sån anordnats eller inte. Hade jag varit mer varm i kläderna hade jag anordnat den kommande veckans tävling, men det får bli en annan vecka. Bra att någon värnar dessa projekt. Lantgård (diskussion) 20 januari 2019 kl. 13.25 (CET)
Nu har jag anordnat en tävling på temat källbeläggning. Välkomna att vara med och förbättra Wikipedias trovärdighet!--Historiker (diskussion) 20 januari 2019 kl. 21.03 (CET)

Förklara historiska namn på städerRedigera

I Wikipedia:Wikipediafrågor#Aktuellt eller gammalt namn? pågår en intensiv diskussion om huruvida man ska skriva in en förklarande parentes efter ett historiskt (men inte aktuellt) namn på en stad, till exempel Kristiania (nuvarande Oslo) eller Kristiania (länkat till Oslo). Jag nämner den diskussionen här för att Tostarpadius hävdar att det är ett nödvändigt kriterium för att diskussionen ska kunna anses som avslutad, att den (diskussionen) görs känd för en större del av det redigerande kollektivet. --Ettrig (diskussion) 21 januari 2019 kl. 20.23 (CET)

Vad betyder NPOV?Redigera

Jag är i en diskussion med användare på Diskussion:Nordiska motståndsrörelsen. Jag menar att NMR, som artikeln handlar om, har gett andra beskrivningar av vissa händelser som nämns i artikeln, och att det borde nämnas att bilderna skiljer sig åt.
De menar att det inte är självklart att artikelsubjekt skall ha förtur att bemöta någon kritik, och att det rimliga att ta upp är vad ett "trimmat medelvärde" av trovärdiga källor skrivit om dem.

Hur ligger det till? Min tolkning av WP:NPOV är att båda sidor borde få komma till tals, men jag kan ha fel.

Jag hade väldigt gärna viljat ha era synpunkter, eftersom att jag inte är helt insatt i hur NPOV ska tillämpas i praktiken.

Med vänlig hälsning 83.185.84.83 21 januari 2019 kl. 20.43 (CET)

Jag såg inte vilken av trådarna på diskussionssidan du skrivit, men det kan väl vara det samma, svaret är ju generellt och därför borde det inte spela någon roll. NPOV är inte att låta "båda" sidor komma till tals i artiklar, NPOV är att återge vetenskaplig konsensus. Elvis Presley dog av en överdos sömnmedel, han rövades inte bort av utomjordingar eller mördades av CIA. Det går givetvis att ibland även nämna alternativa teorier, om de kan anses vara tillräckligt uppmärksammade, men är de långt borta från normal vetenskaplig konsensus så skall det tydligt framgå. Om kreationister anser att jorden är 6.000 år gammal och vetenskapen 4,5 miljarder år skriver vi inte ett "trimmat medelvärde" av olika uppskattningar. Nu handlar det här om politik, som inte på samma sätt är någon vetenskap. När det handlar om en liten grupp som Nordiska motståndsrörelsen som en överväldigande majoritet av alla - ja - över huvud taget alla partier som fått något annat än enskilda ströröster i riksdagsval tar helt avstånd från är det mycket mer intressant vad säkerhetspolisen anser om gruppen än vad de själva anser. Sedan kan det ju möjligen nämnas i artikel, som sagt vet jag inte alls vad detta handlar om.FBQ (diskussion) 21 januari 2019 kl. 21.50 (CET)
Det kan vara intressant att fundera över vad en neutral utgångspunkt egentligen innebär, utifrån artiklar om lite mindre polariserande ämnen. Är verkligen artiklarna Läkare utan gränser eller Florence Foster Jenkins särskilt neutralt skrivna? Nja! Eller den utvalda artikeln Ester Blenda Nordström? Jag funderar ibland över om de största bristerna vad gäller neutral utgångspunkt kanske inte alls finns i artiklar om kontroversiella ämnen, utan i helt andra typer av artiklar som liksom flyger under radarn. /NH 22 januari 2019 kl. 18.36 (CET)

RödtrådRedigera

Finns det någon smidig funktion som gör att man lättare kan hänga med diskussioner i en tråd där diskussionen börjat föras bland äldre inlägg i samma tråd? Voyager85 (diskussion) 21 januari 2019 kl. 22.59 (CET)

För att kunna följa turerna på Wikipediafrågor de senaste dagarna så har jag valt "historik" för att hitta min startpunkt och bläddrat kronologiska inläg via "jämför" - "nyare redigering"... Mycket tröttsamt. Tvikobb (diskussion) 21 januari 2019 kl. 23.44 (CET)
Tja, vi kunde alltid byta till StructuredDiscussions (Flow).
(Fast jag skulle inte göra det nu – det kommer snart en övergripande diskussion om vad vi egentligen skall göra med diskussionssidorna man kan delta i om man vill.) /Julle (disk.) 22 januari 2019 kl. 15.07 (CET)

Systematiska massändringar borde rendera automatisk användarblockeringRedigera

Diskussionen hitflyttad från Wikipedia:Wikipediafrågor. --Pipetricker (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.04 (CET)

Systematiska massändringar bör endast komma ifråga då någon Bot/app/program råkat introducera systematiska felaktigheter. Att utföra sök-och-ersätt på ett ord eller strof på mer än en artikel kan i väldigt många fall allvarligt försämra kvaliet och trovärdighet på Wikipedia.

Att ändra ett ord eller formulering utan att med sunt användarintellekt först ha begrundat den tidigare formuleringen, kan lätt göra meningen, stycket, artikeln eller artikelgruppen obegriplig eller mer svårläst än tidigare.

Till exempel kan "felaktigheten" vara just ett exempel. Eller redan förklarat på ett annat sätt som ett förtydligande. Eller kanske ett avsiktligt sätt att bygga en artikelstruktur med underartiklar.

Eller "bara" ett stilistiskt sätt att utnyttja synonymer för förbättra läsupplevelsen/läsbarheten i ett längre stycke.

Eller så är den rättade "felaktigheten" i själva verket OCKSÅ en bra benämning på något helt annat än vad massändringen ska "korrigera".

En vanlig användare som utför systematiska massändringar bör därför likställas med en vandal. —Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 01.25 (CET)

Hej Tvikobb! VIlka systematiska massändringar syftar du på? Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 01.40 (CET)
Alla som inte är ADMINISTRATIVT befogade. Detta är en principiellt övergripande uppfattning - Med främsta syfte att förebygga det som ännu inte hänt. Men behöver du något handgripligt att fokusera frågan på så kan jag väl nämna (utan att därför "välja sida" i dessa diskussioner - Eller än värre dra in dem i detta avsnitt också!) nämna taxonomi Linné och Christiania / Oslo. Egentligen bryr jag mig dock mer om när det drabbar naturvetenskapliga/tekniska/matematiska förklaringar, stycken och artiklar. Och då inte sällan pga att 'redaktören' inte har tillräcklig ämneskunskap och omsorg om den enskilda artikeln, för att inse konsekvensen av ett textutbyte. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 02.32 (CET)
Tack för klargörandet. Jag skulle helst också vilja undvika att välja sida. Egentligen skulle jag bara vilja hävda ståndpunkten att varje användare som ändrar flera artiklar enligt en viss princip skall ha ”tillräcklig ämneskunskap” om samtliga artiklars ämne. Jan Arvid Götesson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 03.26 (CET)
Tillräcklig ämneskunskap, SAMT begrundat den tidigare formuleringens (eventuella) övergripande inflytande. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 03.38 (CET)
En grundregel måste ju ändå vara att, när en massändring görs i artiklars löptext, så finns det inga giltiga undanflykter från att alla ändringar måste kontrolleras. Voyager85 (diskussion) 22 januari 2019 kl. 04.04 (CET)
Just så. Dvs kontrollerad ur ett typografikt, syntaxtiskt, semantiskt, kognitivt, vederhäftigjets- och informativitetssyfte. Per ändrad artikel. Så slipper vi "massändringar" med ett par minuters intervall.
Det är väldigt många tillfällen när massändringar är befogade, vilket inte hindrar att jag kan hålla med dig för de exempel du tar upp.Yger (diskussion) 22 januari 2019 kl. 07.39 (CET)
Det finns strikta regler för när ändringar med bot får begäras. Manuella redigering av motsvarande slag borde kräva lika tydligt stöd i gemenskapen. Dessutom måste det kontrolleras att det verkligen blir rätt. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2019 kl. 14.37 (CET)
Det finns exempel på sådant som helt enkelt är fel i många av våra artiklar, dock. Som till exempel där man inte skiljer på bindestreck (-) och tankstreck (–). /Julle (disk.) 22 januari 2019 kl. 15.09 (CET)
En liknande situation är när en kategori flyttas till ett nytt namn. Då bör kategorin uppdateras i alla befintliga artiklar. Detta har jag gjort vid ett antal tillfällen med bot. Överhuvudtaget sker ju ett antal "städjobb" med bot. Så länge det verkligen är frågan om städning/felrättning så anser jag det vara OK. I går gjorde jag en systematisk rättning av ett stavfel - 19 stycken landshövdning blev landshövding. Okontroversiellt, eller? Jag kunde ha gjort det med bot, men orkade inte slå på datorn. Det finns ett helt gäng wikitomtar som ser till att vi håller kvaliteten uppe. Varje enskild städåtgärd ska inte behöva diskuteras. Jag uppdaterade Region på cirka 30 000 franska kommuner eftersom det stod fel sedan tre år tillbaka i alla dessa artiklar p g a den franska regionreformen. Enligt förslaget ovan skulle jag ha blockerats, eller? Administratörer och botägare har fått ett förtroende från gemenskapen. Det gäller dock för att ha fingertoppskänsla för den ibland fina linjen mellan "felrättningar" av olika slag och artikelförändringar som behöver konsensus för att genomföras i större skala. Kitayama (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.32 (CET)
Poängen med Wikipedia är att alla ska kunna förbättra. Poängen är också att det inte är befintlig ämnesskunskap som ska redovisas, utan veriferbar. Därför fungerar informationsinhämtande många gånger bättre än kunskapsöverföring. Det gäller även massändringar. Uppfattas inte massändringar som förbättringar, då startar man diskussion. Sen kan det bli tal om blockering om ändringar genomförs utan att diskussion hörsammas. Det kan kanske leda till friktion ibland, men jag menar att det är värt det.
Det är jättelätt att förhindra allt som skaver. Det är bara att försvåra för förändring, genom att införa regler. Ju svårare att genomföra en förändring, desto färre försämringar blir det. Det gäller allt från klotter till ändringar i redigeringsverktygen.
Problemet är såklart, att det dessutom leder till färre förbättringar. Hela Wikipedia bygger på lätthet till förändring och att förbättringsviljan är större än försämringsviljan. Det har också fungerat i snart tjugo år, trots att det bara inte fungerar i teorin: [8]. Dessvärre har alla möjliga begränsningar börjat genomföras i de två största språkversionerna, och det lyfts också såna krav här på Wikipedia (ovanstående rubrik, endast inloggade får redigera, endast identifierade inloggade får redigera, endast godkända inloggade får redigera, alltid förhandsgranska innan en artikel publiceras, endast de som har sakkunskap får redigera etc).
Innan Wikipedia skapades gjordes ett försök kallat Nupedia av de som sedan skapade Wikipedia. Det byggde på sakkunskap och begränsande regelverk. Det försöket visar att vi ska vara mycket försiktiga innan vi backar 20 år i tiden, även om jag tror det är dit vi är på väg. Det betyder inte att jag har ett förakt för sakkunskap, de som sitter på den borde vara fantastiska på att visa var och hur man får tag i den.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2019 kl. 15.22 (CET)
Jag ber er, innan ni faller för vad som verkar vara en modetrend, inte bara i svwp, tänk igenom LittleGuns kloka kommentarer. Även jag blev förskräckt när jag såg rubriken, som jag upplever som alltför drakonisk. Hur blir det med begäran om botändringar? Skall det också förbjudas? Eller kommer det att tillåtas, eftersom botförarna anses vara i besittning av ”tillräcklig ämneskunskap” (vilket de strängt taget inte behöver ha idag)? Givetvis skall vi ha kvar våra relevanskriterier, och jag kan t.o.m. tänka mig att de kan tillämpas hårdare – jag är ingen inklusionist. Givetvis skall vi ha kvar kravet på källor, och där ser jag gärna att det tillämpas hårdare (ironiskt nog ser jag bland tillskyndarna av "hårdare krav" ovan sådana som inte alls håller med mig på den punkten). Men kravet på ”tillräcklig ämneskunskap” ger mig ångest. Det fina med Wikipedia är ju att alla kan redigera – det brukar ju påpekas i alla möjliga sammanhang, och det var mycket därför som jag en gång gick med. Bl.a. kravet på källor skall ju kompensera för den saken – i en konventionell encyklopedi har de ju istället en expertkommitté. Ska vi då bli ett teokratiskt klassamhälle där bara "experter" har fullständiga rättigeter? Och hur i all sin dar kontrollerar vi om de betrodda massändrarna har dessa ”tillräckliga ämneskunskaper”? ag vill inte att Wikipedia blir som Nupedia, eller som det döende Susning. / TernariusD 22 januari 2019 kl. 15.48 (CET)
Oftast brukar massändringar som inte är självklart bra uppmärksammans och blir det diskussion om något så brukar de flesta ju respektera detta och pausa och inte bara köra på sitt eget race. Att bedöma från fall till fall är det som fungerar bäst. Om någon inte respekterar att en diskussion är önskvärd innan den gör vidare ändringar, då är en blockering för att stoppa tveksamma massändringar tills diskussionen är avslutad befogad. Upptäcker någon ett fel och vill massrätta det, är det ju bra. Så automatisk blockering, nej. Håller alltså med LittleGun. Frihet och förnuft. Höstblomma (diskussion) 22 januari 2019 kl. 17.48 (CET)
Poängen med att redigera artiklar i Wikipedia är att förbättra. Det kloka i LittleGuns kommentar saknar relevans för detta avsnitt. Jag önskar bara att all metodisk förstörelse ska behandlas som all annan vandalism: Personen får lugna ner sig och komma igen lite senare.
När en artikel redigeras så ska det ju ske för artikelns eget bästa – Inte för användarens höga nöje.
Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.00 (CET)
Jag har hittills hållit mig utanför denna diskussions senaste två avknoppningar. Men Användare:Tvikobbs senaste inlägg motverkar starkt all logik. När har frågan handlat om "metodisk förstörelse" eller "vandalism"?! Vem är det som skall lugna ner sig? I första hand Tvikobb, som det ser ut. Vem tjänar på att tonläget skruvas upp på detta sätt? /Ascilto (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.11 (CET)
(Redigeringskonflikt)
Jag håller inte med dig, Tvikobb: Tvärtom ser jag LittleGuns kommentarer som i hög grad relevanta. Problemet är, hur vi definierar "metodisk förstörelse". Som du ser ovan, är det inte alla som håller med om att "[alla] systematiska massändringar [med undantag av fallen] då någon Bot/app/program råkat introducera systematiska felaktigheter" skulle vara "metodisk förstörelse". Du har, om du ursäktar att jag påpekar det, rätt så svepande definitioner. Jag tror det hade varit mer givande för debatten om vi koncentrerade oss på de preciseringar som andra debattörer tagit upp (inte nödvändigtvis bara de som är kategoriska motståndare till de föreslagna åtgärderna) och diskuterade om de är motiverade eller ej. / TernariusD 22 januari 2019 kl. 18.21 (CET)
Jag vill inte "försvåra för förändring". Mitt förslag skulle inte leda till att "det blir svårare att genomföra en förändring". Om man behöver rätta nitton förekomster av landshövdning samtidigt, så är väl det ytterligare ett bra exempel på att någon haft alldeles för bråttom att prångla ut sitt senaste alster i så många artiklar som möjligt. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 18.38 (CET)
Som sagt: Det är enkelt att förhindra dåliga redigeringar. Det är bara att göra det svårare att redigera. Däremot är det owikipedianskt.--LittleGun (diskussion) 22 januari 2019 kl. 19.25 (CET)
(Redigeringskonflikt)
Tyvärr är det ovanstående ytterligare ett exempel på att du använder en alltför svepande argumentation, Tvikobb. Givetvis finns det fall, som Höstblomma påpekar ovan, där någon utför alldeles för många ändringar på kort tid, men sådant klarar vi ju redan av – administratörerna brukar inte ha några problem att åtgärda sådant. Men det som behöver ändras kan röra sig om en beteckning, yrkestitel, teknisk term eller liknande som har lagts in i ett flertal artiklar under lång tid men som nu har bytt namn, och som därför behöver ändras till det nya namnet. Inom mitt gebit, zoologiska artiklar, sker det en fortlöpande förändring av de olika taxonens taxonomi: Arter, släkten m.m. som en gång tillhört ett visst överordnat taxon men som nu har "bytt plats" och hamnat under ett annat taxon: Det innebär ofta att ett och samma namn i flera artiklar måste ändras. Det finns säkert flera andra exempel – Kitayama tog ovan upp ett som berörde en fransk reform. Jag kan inte se att du har kommenterat det. Med ditt förslag är en mlm tvingad till att begära en botkörning för att få det gjort om en inte vill riskera att bli blockerad. Jag tror att det är fler än jag som upplever det som något som verkligen "försvåra[r] för förändring". / TernariusD 22 januari 2019 kl. 19.33 (CET)

──────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────── Det finns ingen anledning att låta även denna tråd svämma över med bemötanden av alla (mot-)exempel på stavningar o.dyl som någon kan komma på. Det som däremot HELT SAKNAS i tråden, är argument FÖR varför man borde kunna få redigera utan omsorg för resultatet. Spridda dåliga redigeringar kan och måste man leva med och hantera. Det som är problematiskt är när de kommer i en takt så att 'amatörgranskare' inte orkar kontrollera. Eller kanske ens hinna upptäcka att de gjorts. Tvikobb (diskussion) 22 januari 2019 kl. 20.19 (CET)

Är det här ens ett problem? Har det hänt fler än en gång? Eller diskuterar vi hypotetiska fall i framtiden? Ainali diskussionbidrag 22 januari 2019 kl. 20.32 (CET)
@Tvikobb: Nej, de felstavade landshövdingarna är inte "ett bra exempel på att någon har haft alldeles för bråttom". Tvärtom, dessa 19 stavfel hade introducerats av 12 olika personer, 9 inloggade och 3 oinloggade under mer än 12 års tid och redigeringarna är spridda över 9 olika kalenderår och typvärdet för avståndet mellan redigeringarna med detta stavfel är 144 dagar. Det är inget annat än ett bra exempel på att människor gör lite fel ibland, men att det går att rätta till. --Larske (diskussion) 22 januari 2019 kl. 20.49 (CET)
(Redigeringskonflikt)
@Tvikobb: Om du kommer med ett svepande förslag om att praktiskt taget alla massändringar är skadliga och att jämställa med klotter, och därför bör leda till blockering, är ju att räkna upp alla de fall där detta inte stämmer ett fullt relevant sätt att visa att ditt förslag är på tok för generaliserat och därför är till skada för alla oss som editerar på Wikipedia. Få, om någon, har dessutom hävdat att alla massändringar är av godo, bara att det finns väldigt många exempel på att de faktiskt är nyttiga. Ditt svar "Det finns ingen anledning att låta även denna tråd svämma över med bemötanden av alla (mot-)exempel på stavningar o.dyl som någon kan komma på" är därför inget argument mot våra invändningar. De gånger massändringar har varit till skada har vi kunnat hantera dem utan någon massomfattande häll-ut-barnet-med-badvattnet–regel. Tvärtom är det du, i och med att du vill införa en ny regel, som har bevisbördan; du bör visa att våra exempel på alla de gånger massändringar är fel, eller åtminstone visa att skadan är värre än nyttan. Dessutom är svaret faktiskt ganska arrogant – våra motexempel har verkligen inte bara varit några "stavningar o.dyl som någon kan komma på". Talet om "amatörgranskare" gör inte saken bättre. / TernariusD 22 januari 2019 kl. 21.02 (CET)
Jag anser att Tvikobb har pekat på ett reellt problem. Därmed inte sagt att det är destruktivt att rätta felstavningar. Men om det i själva verket är ett annat ord som står i texten blir det inte bra. Därför är noggrannhet en dygd. Vi gör alla slarvfel ibland, men den som aldrig städar upp efter sig själv gör tyvärr i längden mer skada än nytta. Tostarpadius (diskussion) 23 januari 2019 kl. 00.15 (CET)
Ja det har hänt och mycket mer än en gång. Med "amatörgranskare" menade jag t.ex mig själv (f'låt otydligheten): När jag i "Senaste ändringar" ser att samma person gjort ändringar av typ tjugo artiklar med minutmellanrum, och t.ex redigeringskommentarerna (eller artikelnamnen) tyder på att de handlar om landshövdingar men ser att där också dyker upp en artikel om en radarstation, så går jag in i den och kollar (+ ev. rättar) vad som gått snett. Men orkar ofta inte kolla hur bra det gått för hövdingarna. (Hypotetiskt exempel för att förtydliga skada + samt nödvändigt extraarbete.) Tvikobb (diskussion) 23 januari 2019 kl. 04.10 (CET)

Översättningar till svenskaRedigera

Hej!

Det var ganska länge sen jag var aktiv med Wikipedia, så ber om ursäkt om detta diskuterats någon annan stans. I vilket fall: för att öka svenska Wikipedias bredd finns det en stor möjlighet att utnyttja alla som vill lära sig svenska och som bor eller har sitt ursprung i andra delar av världen. Då kan områden och ämnen som saknar bredd och djup på svenska Wikipedia bli bättre samtidigt som de som skriver kan förbättra sin svenska genom att se hur deras text bearbetas.

En förutsättning för att det ska fungera är att det finns en acceptans för att alla inte skriver perfekt svenska och att det finns en någorlunda balans mellan hur många som korrigerar språkliga fel och skriver artiklar för att öva på sin svenska. Det borde inte vara någon omöjlighet.

Därför tänkte jag dels 1) påminna om att F%C3%B6ruts%C3%A4tt_att_andra_har_goda_avsikter och Wikipedia:Var snäll mot nybörjare är mycket bra utgångspunkter. Utgå inte från att artiklar är maskinöversatt i onödan. Jag kom hit efter en diskussion på Duolingo och har själv stött på det beteendet på tyska Wikipedia och det känns onödigt, 2) starta en diskussion om hur man underlätta processen så att så många artiklar blir översatta så bra som möjligt med minsta möjliga strul. Jag har tagit på mig att språkkolla en användares artiklar, men det finns säkert bättre sätt att organisera det. Gunnar Larsson (diskussion) 22 januari 2019 kl. 21.00 (CET)