Kontakta Wikipedia

Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor


Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC-chatt · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar

      Genväg WP:BB
Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Reply tool as a Beta FeatureRedigera

Hello, all. I've been talking to the mw:Editing team about the mw:Talk pages project/replying tool, which is the first tool built as a result of the mw:Talk pages consultation 2019. I put the Swedish Wikipedia on their list of possible partners after the discussion at Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv 2020-04#Nya diskussionsverktyg.

The Reply tool is currently available as a Beta Feature at the French, Dutch, Arabic, and Hungarian Wikipedias (plus MediaWiki.org). Some of those wikis have asked to have the tool turned on for all users as soon as possible. I have been using the Reply tool for many weeks at most wikis (via a user script), and I am personally very happy with it. It can't do everything (e.g., it can't edit an existing comment), but the auto-signing feature is nice, the automatic resolution of edit conflicts is helpful on high-traffic pages, and I use the 'ping' search feature (currently only in its visual mode) every day.

The devs are finalizing their list for the next group. The next group will get this Beta Feature as an opt-IN feature. That means that it will only appear for you if you turn it on for your account. If you don't turn it on, nothing changes for you. (Once the comment has been posted, it looks like any other wikitext comment.)

The Swedish Wikipedia is a candidate for the next group. I wanted to make sure that it's still something some editors would like to try out. For clarity, if this community wants the Beta Feature to arrive, you don't need to do anything. However, if you have looked at it and object to letting editors use it, then please tell me ASAP. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 30 juli 2020 kl. 23.40 (CEST)

If you'd like to try it out, then click https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Bybrunnen?dtenable=1 and "[Svara]" to me. :-) Whatamidoing (WMF) (diskussion) 30 juli 2020 kl. 23.41 (CEST)
This is awesome! Ainali diskussionbidrag 31 juli 2020 kl. 14.02 (CEST)
Ja tack. Jag tycker att det här är utmärkt. /Julle (disk.) 1 augusti 2020 kl. 20.50 (CEST)
With that link, I reach the top of this page, nothing more. What's supposed to happen? Or, what am I missing? /JohanahoJ (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 20.56 (CEST)
JohanahoJ: Du får inga "svara"-knappar i slutet av inläggen här, efter signaturerna, om du skrollar ned till diskussionen? /Julle (disk.) 1 augusti 2020 kl. 22.28 (CEST)
@Julle: Aha, tack! Missade dem. Provar att svara med sådan nu. /JohanahoJ (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.33 (CEST)
Det ser bra ut. Historiker (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.44 (CEST)
Jag antar att redigeringskommentaren "Svara" är genererad av verktyget. Borde den inte ändras till "Svar"?
I suppose the edit summary "Reply" should be understood as a noun. "Svara" is a verb; the noun is "Svar". Plumbum208 (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 18.35 (CEST)
@ Whatamidoing (WMF):?! 62 osv (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 21.04 (CEST)
Det verkar redan ha rättats (men inte ha slagit igenom på vår wiki än). Ainali diskussionbidrag 4 augusti 2020 kl. 22.49 (CEST)
  Tack! for the link to Translatewiki.net. I'm glad that got fixed. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 18.36 (CEST)
Thanks, all. I'll tell the devs today. I'm not sure what their schedule is – hopefully soon? Whatamidoing (WMF) (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 17.16 (CEST)
Now! The Beta Feature is ready. You can go to Special:Preferences#mw-prefsection-betafeatures and turn on "Diskussionsverktyg" to use it. Then go to any normal, wikitext-based talk page and look for the [ svara ] button at the end of existing comments/signatures. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 21.54 (CEST)
Den senaste redigeringen som verkar gjorts med svar-verktyget (Special:Diff/48094324) svarar inte bara på en kommentar. Den gör en massa andra onödiga ändringar på flera olika ställen på sidan. F.d. (diskussion) 6 augusti 2020 kl. 22.47 (CEST)
Oh! @Whatamidoing (WMF): look at your last diff. That looks like a bug worth reporting. Ainali diskussionbidrag 7 augusti 2020 kl. 09.26 (CEST)
Thank you for the ping, @Ainali. The ticket is phab:T259855, and it was caused by a problem in a new API. The main symptom was that English-language namespaces were replaced with the local content language and that some characters were percent-encoded. At this stage, there should be no more bad diffs being created. (Please do ping me or Matma Rex if you find new ones!) The team apologizes for the difficulties. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.35 (CEST)
P.S. I have reverted the human-unreadable link mangling that I accidentally triggered on this page. If you'd like me to undo the rest, then please let me know. I was trying to balance fixing diff readability with not making you all go through dirty diffs twice. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.45 (CEST)
You can see all the recent edits made with this tool in this RecentChanges link. Please consider opting into the Beta Feature and trying it for a few days. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 19.37 (CEST)
If you see any problems with the Reply tool, please post them to mw:Talk:Talk pages project/replying so the Editing team will see them (or ping me). At the moment, they are particularly interested in these problems:
  • The Reply Tool doesn't use the correct/expected wikitext.
  • The Reply Tool cannot be used to reply to a specific comment.
  • The [ svara ] button isn't shown on a page where people are talking.
but they are interested in all of your questions, comments and ideas. Please try out the Reply tool and help them find ways to make it useful here. Whatamidoing (WMF) (diskussion) 13 augusti 2020 kl. 20.23 (CEST)

Mobilvandaler som (icke)varnas?Redigera

Blev upplyst om en misstänkt vandal som borde blockeras den var varnad. Disembodied Soul hade följt riktlinjerna och lagt in en K-mall. (Menyn under redigeringsrutan. Så gör jag och de flesta andra med. Dock ser jag nog ett problem med det. Har det inte varit diskussioner om att man inte ser diskussionssidor i mobilvyn om det inte finns en rubrik? Om det är så, betyder det då att denna användare kanske inte såg varningen?

Går det att programmera så att det automatiskt lägga in en rubrik när man trycker på någon av varnings/blockerad-mallarna om det är den redigeringen som skapar sidan? Adville (diskussion) 31 juli 2020 kl. 22.55 (CEST)

Problemet är åtgärdat sedan några veckor tillbaka, med en defaultfiness som gör att även innehåll över rubriker nu syns på diskussionssidor i mobilvyn. /JohanahoJ (diskussion) 31 juli 2020 kl. 23.39 (CEST)
Tack. Det har jag missat, eller glömt. Adville (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 00.09 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti för felaktig flaggningRedigera

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata)
Datum Antal med fel kategori eller badge Av
med fel
Utm.   Bra   Rek.   Totalt
2019-01-01 0 0 0 0 1 515 0,00 %
2019-02-01 0 2 0 2 1 516 0,13 %
2019-03-01 0 0 0 0 1 518 0,00 %
2019-04-01 0 0 2 2 1 520 0,13 %
2019-06-02 0 1 0 1 1 522 0,07 %
2019-07-01 0 0 0 0 1 527 0,00 %
2019-08-01 0 0 1 1 1 529 0,07 %
2019-09-01 0 0 2 2 1 529 0,13 %
2019-10-01 0 0 3 3 1 528 0,20 %
2019-11-01 0 0 3 3 1 534 0,20 %
2019-12-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-01-01 0 1 0 1 1 536 0,07 %
2020-02-01 1 0 0 1 1 541 0,06 %
2020-03-01 0 0 0 0 1 539 0,00 %
2020-04-01 0 0 1 1 1 537 0,07 %
2020-05-01 0 0 1 1 1 536 0,07 %
2020-06-01 1 0 2 3 1 539 0,19 %
2020-07-01 1 0 1 2 1 544 0,13 %
2020-08-01 0 0 1 1 1 608 0,06 %
Nu A + B C + D E + F 1 625

Vid månadsskiftet fanns en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata.

  • Fel av typ F: Artikeln Svenska är sedan 31 juli kategoriserad som Rekommenderad artikel i Wikipedia, men har inte motsvarande flaggning i Wikidata.

--Larske (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 06.06 (CEST)

  Åtgärdat Dieselmotorvagnar (till stationen) 1 augusti 2020 kl. 07.12 (CEST)

Kvalitetsmätningen augustiRedigera

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum Kval. Fakta Fluff Förvirr. POV Plag. Rel. Språkv. Ifrågas. Ickewiki Städa Infoga Glob. Ouppdat. Subst. Totalt
(exkl. Källor)
Källor Totalt
(inkl. Källor)
2019-09-01 14 96 50 7 38 1 136 178 397 1 81 542 404 1 436 4 3 385 38 196 41 581 1,11 %
2019-10-01 22 102 53 6 40 2 138 189 394 0 80 569 404 1 454 1 3 454 38 355 41 809 1,12 %
2019-11-01 25 99 51 10 41 0 157 145 408 0 90 556 400 1 486 0 3 468 38 879 42 347 1,13 %
2019-12-01 25 100 53 9 41 0 121 162 414 0 87 537 401 1 506 2 3 458 39 679 43 137 1,15 %
2020-01-01 24 104 57 11 40 0 107 184 413 0 97 476 406 1 532 0 3 458 40 354 43 812 1,17 %
2020-02-01 32 107 56 13 42 1 122 172 428 0 97 476 402 1 550 2 3 500 40 947 44 447 1,19 %
2020-03-01 26 107 53 14 44 0 115 175 422 0 91 455 407 1 548 3 3 460 41 551 45 011 1,2 %
2020-04-01 18 109 48 10 43 0 121 185 422 0 97 431 408 1 555 2 3 449 42 343 45 792 1,23 %
2020-05-01 16 110 50 10 49 1 121 191 425 0 100 429 405 1 525 1 3 433 42 633 46 066 1,23 %
2020-06-01 6 109 49 12 55 0 118 200 432 0 108 450 407 1 539 1 3 486 43 051 46 537 1,25 %
2020-07-01 11 109 53 12 54 0 103 211 422 0 95 433 403 1 570 1 3 477 44 290 47 767 1,28 %
2020-08-01 11 106 48 14 56 0 85 221 414 0 94 453 405 1 598 3 3 508 44 567 48 075 1,3 %

Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Ner i relevanskontrollmärkta, upp i språkkontroll och infoga.Yger (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 06.44 (CEST)

Föreslagen sammanslagning av Kontaktspårning med Smittspårning under det senares namn men med den förras iwRedigera

Jag har lagt ett förslag enligt ovan, samt förslag till artikelutökning, inklusive överflytt av ett avsnitt av Smittspårningspliktig sjukdom; se Diskussion:Kontaktspårning!

Jag är litet orolig för om det jag gjort är helt korrekt samt NPOV i alla detaljer, särskilt i utkastsavsnittet Diskussion:Kontaktspårning#Smittspårning_i_Sverige. Jag tycker mig ha hittat en möjligen juridiskt tveksam betydelseglidning i hur Folkhälsomyndigheten använder termen smittspårning när det gäller just covid-19. Emellertid är jag ju varken juridiskt eller medicinskt utbildad, och kan ha uppfattat sakläget fel. Om någon med sådan utbildning ville titta litet på mitt utkast så vore jag tacksam. Jörgen B (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 11.15 (CEST)

Ditt utkast bör flyttas till en undersida till din användarrymd. Det är i min mening inte lämpligt att placera artikelutkast i en diskussionssida. Sigvid (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 20.09 (CEST)
Är detta verkligen det rimliga när det gäller förslag till sammanslagning och förändring av existerande artiklar? Jörgen B (diskussion) 3 augusti 2020 kl. 18.41 (CEST)
Jag hoppas att det faktum att jag inte har hört något vidare om detta betyder att medicinskt och juridiskt kunniga inte har funnit något att invända mot. Jag verkställer nu det jag kan av ändringarna, och ber om hjälp med resten. Jörgen B (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 14.35 (CEST)

Veckans tävling - Källor 2020 IIIRedigera

Under veckan 3–9 augusti är det dags för en ny Veckans tävling på temat källor. Välkommen att deltaga i tävlingen och därmed förbättra Wikipedias trovärdighet.--Historiker (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 18.49 (CEST)

Månadens artiklarRedigera

Det blev skrivande missionärer och kvinnliga godsägare, när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juni månad. Erik Martinsson (journalist) (skapad av Ronny L (SMVK)) utsågs till bästa nya artikel, medan Katarina Hansdotter (av Dan Koehl) utsågs till den bästa utökningen.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (69 stycken) respektive utökningar (37 stycken) under juli. Boberger respektive Hans Frörum stod för dessa insatser. Totalt listades under förra månaden 327 nya och 146 utökade artiklar i projektet. I listningen för juli inkluderades även de flesta av våra nya artiklar på minst 8 000 byte.

Nu är det augusti, och vi kan rösta på juli månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 49 nya och 24 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det några artiklar som kan intressera. Allt gott.  --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2020 kl. 22.36 (CEST)

Sökmotorers indexering av användarsidorRedigera

Jag har upptäckt att sökmotorerna Duckduckgo, Bing och Ecosia indexerar undersidor till användarsidor, så om man söker på ett begrepp, som någon håller på och skriver om, men ännu inte publicerat i Wikipedia-namnrymden, så kommer det upp ganska högt i resultaten. Google verkar inte visa upp de sidorna. Skall det vara så, eller kan det göras något åt det?--Historiker (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 21.24 (CEST)

Jag tror Googles algoritmer sänker värdet på Wikipedias användarsidor. Det har inte alltid varit så, men risken är att Wikipedia annars bara tillhandahåller gratis hemsidor. Googles avsikt var troligen att höja kvalitén på sökningen efter användarsidors kan innehåll vad som helst. Förr styrde webbplatser vad som fick indexeras med robot.txt-filer. Hur man gör nuförtiden kan säkert någon annan svara bättre på, men det ligger verkligen inte i vårt intresse att användarsidor används som bloggar eller för sökmotoroptimering så vi bör försöka göra något./Machatjkala
Man kan påverka detta med hjälp av robots.txt, ett slags ”instruktioner” för sökrobotar över vilka sidor som ska tas med och inte. Vi har en gång valt att bland annat användarsidor inte ska indexeras, och tagit med det i ”vår” robots.txt. Den finns här: Mediawiki:Robots.txt. Men frågan är om det fungerar som tänkt. Om jag söker på ”Användare:NH” med Google så finns en träff på min användarsida – dock bara på mobilsajten (sv.m.wikipedia.org). Det här känns som något utvecklarna skulle kunna titta på, för hela Wikipedia. De har kanske också någon liten möjlighet att kommunicera med söktjänsterna, genom Wikimedia. /NH 4 augusti 2020 kl. 21.36 (CEST)
Starta ärende på Phabricator? Eller meta? Sigvid (diskussion) 4 augusti 2020 kl. 22.16 (CEST)
Jag har skickat detta vidare till en vän som arbetar med sånt här på Microsoft (alla de tre nämnda tjänsterna delar på indexering från just Microsoft/Bing). Abbe98 (diskussion) 5 augusti 2020 kl. 21.11 (CEST)
Tack för det!--Historiker (diskussion) 5 augusti 2020 kl. 21.45 (CEST)

Uppdatering om Wikimedia 2030Redigera

Hej allesammans,

Under juli 2020 diskuterade Wikimedia 2030 transition Design gruppen om hur man kan inrätta händelser som kan underlätta rörelsens smidiga och obehindrade övergångsprocess och börja implementera Wikimedia 2030 rekommendationer.

De som är intresserade kan läsa och kommentera (mellan 6-20 Augusti 2020) detta meta dokument där en fösta utkast av transition evenemang presenteras.

Annars är man välkommen att delta till två live office hours nästa vecka:

Tack för intresset, och ha en trevlig helg,

Med vänliga hälsningar,

Anass Sedrati (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 14.31 (CEST)

Det gäller alltså virtuella evenemang. Det skall vara lätt att delta i dem och komma med synpunkter, också utan att alltför mycket ha satt sig in i frågorna, också nykomlingar, on- och offline. De skall vara mångspråkiga och fungera trots olika tidszoner. Ambitiöst. Men rörelsen skall alltså leds in i en förändring, inte bara utvecklas. --LPfi (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 19.00 (CEST)

Lägga Wikipediakloner till spam-blacklist?Redigera

Jag har ägnat en del av dagen åt att ta bort källhänvisningar till webbsidor med rena kopior av Wikipedia-innehåll. Man kan kanske kalla dem Wikipediakloner eller -speglar? Det är säkert lätt att missa att ursprunget är Wikipedia; en artikel angav t.o.m. sig själv som källa via en sådan sida. De jag tagit bort var länkar till "wikiwand.com", "linkfang.org", "uni-protokolle.de/Lexikon" och ".academic.ru":s Wikipedia-sidor. På dewp har man lagt in sådana adresser på sin spam-blacklist. Vi borde kanske också göra så, eller vad sägs? / JohanahoJ (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 17.46 (CEST)

Absolut, det var en bra idé.--LittleGun (diskussion) 7 augusti 2020 kl. 17.52 (CEST)
Låter vettigt. /Julle (disk.) 8 augusti 2020 kl. 02.41 (CEST)
Mycket bra idé. / EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 02.51 (CEST)
Nu är det tillagt. Jag passade även på att starta en loggsida för listan, för att samla motiveringar, ev. länkningar till diskussioner o.dyl. på ett ställe och undan från själva listan, i stil med på bl.a. enwp och dewp. /JohanahoJ (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 16.41 (CEST)

Svartlista specifik ordföljd (vandal)Redigera

När vi ändå är igång med en svartliste-diskussion (se ovan) vill jag passa på att lyfta frågan ifall det går att svartlista denna specifika ordföljd? Mobbningsvandal som aldrig ger sig utan fortsätter lägga in detta namn på olika sidor. Vederbörande har nog samlat på sig en 20-30 blockeringar vid det här laget från olika adresser och användarnamn. Detta är alltså ett speciellt fall, där det alltid är samma namn i exakt samma ordföljd som utgör vandalismen. EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 02.51 (CEST)

Det går, men kräver annan teknik. Se WP:FILTER. 62 osv (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 07.59 (CEST)
Tackar. Jag lägger in en begäran på BOÅ och hoppas att jag beskriver ärendet på ett sätt som är tekniskt möjligt. EstrellaSueciadiskussion, 8 augusti 2020 kl. 11.46 (CEST)

Amerikanskt valårRedigera

Det amerikanska valet 3 november bevakas kanske mer än vanligt i år, då en eventuell förlust för Trump kommer att få stor internationell betydelse.

Det är inte bara president och vicepresident som skall väljas utan också hela representanthuset och en tredjedel av de 100 medlemmarna av senaten. Speciellt följs valen till den idag republikanskt kontrollerade senaten med stort intresse i USA. Svenskspråkiga Wiokipedia har en heltäckande uppsättning artiklar om dagens senatorer, jämför Mall:Nuvarande ledamöter av USA:s senat. Många av dessa har emellertid allvarliga språkfel efter dåligt rättad maskinöversättning.

Även presidentkandidaten Joe Bidens artikel har sådana brister. USA:s högsta ickemilitära utmärkelse har således där omtalats som "den främsta utmärkelsen en civil kan få: Presidentens Frihetsmedalj", en formulering som dessutom avviker från Wikipedias krav på "neutral synvinkel".

Det är alltså plats för kontroll och städning. Maskinöversättning kan åtgärdas antingen genom strykning eller genom omformulering. Jag har gjort några ansatser, men hämmas av min dåliga syn, som gör att jag läser för långsamt för att kunna arbeta effektivt. Dessutom ser jag ofta inte mina egna skrivfel. Därför skriver jag om problemet här och hoppas att andra nappar på uppgiften. Roufu (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 11.27 (CEST)

Bra att du uppmärksammar detta. Biden ska när som helst utse en vicepresidentkandidat. Jag skulle också vilja slå ett slag för att se över de mest troliga VP-kandidaterna. här finns en lista man kan utgå från. Belteshassar (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 08.44 (CEST)
En värdefull lista. Två personer bland de 10 översta är för närvarande oskrivna: Val Demings och Keisha Lance Bottoms. Om fadern till nummer 10, Michelle Lujan Grisham, lser jag att han "praktiserade tandvård tills han dog i mars 2011". Kanske betyder detta att han dog av överdrivet tandborstande? En troligare tolkning är att han till yrket var tandläkare.   Roufu (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 14.39 (CEST)
Det finns en hel del artikelförbättringar att göra inom ämnet. Jag konstaterade för övrigt ikväll att artikeln om USA behöver gås igenom och uppdateras - det finns många uppgifter om hur statistik och andra saker ”är”. Men dessa ”är” kan vara 10 år gamla eller mer.
Jag kommer troligen att arrangera en Veckans tävling med USA som tema i september. // Zquid (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 00.54 (CEST)

Ny stil på franskspråkiga WikipediaRedigera

Jag upptäckte nu att franskspråkiga Wikipedia verkar ha infört ett nytt format på sin stationär-vy. Det gör artikelbredden smalare och mer konstant, och hela vänsterspalten kan gömmas. Resultatet blir något som verkar ha ett inbyggt "läsläge". Dessutom kan (i bästa fall) placering av artikelbilderna underlättas, om man inte behöver anpassa sig till för många olika fönsterbredder i webbläsaren. Nackdelen är att det är blir mer tomma ytor till vänster (om man döljer marginalen) och höger. Mobilläget verkar inte ändrat, men det här ser ändå ut som en anpassning för läsning, läsplattor och dylikt. Vad tycker ni själva om formatet? Jämför exempelvis Sverige med fr:Suède. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 15.29 (CEST)

Man kan få den nya Vector-versionen även här, genom att i Inställningar > Utseende välja bort "Använd gamla Vector". Den behöver dock fortfarande mycket bearbetning av utvecklarna. För mig blir det t.ex. alldeles för stor vänstermarginal. Man kan lämna synpunkter och följa utvecklingen på T258277 - A friendly place to share your initial reactions to the first relase of desktop improvements. /JohanahoJ (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 16.01 (CEST)
För mig, ser det (tack och lov) fortfarande ut som vanligt på frwiki. Jag var dock inne på egytisk arabiskspråkiga wikipedia för första gången häromdagen, och det såg för d-igt ut. Alla de dåliga sakerna från plattan fanns helt plötsligt i datorn. 62 osv (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.03 (CEST)
Om detta är Wikipedias framtid, så får vi hoppas att vi med widescreen ges valmöjlighet att utnyttja våra skärmar till fullo. Voyager85 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.26 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Frwp har tagit ett steg i rätt riktning, när det gäller läsbarhet. Wikipedias smala marginaler och breda läsyta är en kvarleva från internets barndom, väldigt otidsenlig. Och framförallt trögläst på så vis att den kräver för många ögonrörelser per rad. Läsytan skulle bli mycket mer läsvänlig om den gjordes lika smal som ett A4 minus normala marginaler, alltså omkring 60 tecken per rad. Det är också så de flesta textbaserade webbställen ser ut. Det som stör på frwp är att vänstermarginalen fortfarande är ljust grå, om den var vit skulle det se mycket mer harmoniskt ut. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 17.27 (CEST)
Alternativt skulle hela marginalen kunna göras ljust grå, så att endast läsytan är vit. Det skulle också funka. /Ascilto (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 18.29 (CEST)
Vänstermarginalen blir vit (men med synlig ram-kant) när jag har textzoom i min Chrome på 90% (det har jag oftast). Jag störs inte av gränsmarkeringen, eftersom det är bra att veta vad som tillhör artikeln och vad som inte gör det. Att jag upptäckte det först på frwp var att den tillhör textupplagorna. Jag är försiktigt positiv till förändringarna, av två orsaker… Det är bra att mobil- och stationärgränssnitten kommer närmare varandra (gynnar i längden både läsare och skribenter). Och det är bra (för läsningen och för bildplaceringen) att inte radlängden får lov att springa iväg hur långt som helst. Den som vill ha över en halvmeter långa textrader bör åtminstone vara medveten om att det leder till konsekvenser vid "layoutandet" av Wikipedias artiklar.  --Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 19.09 (CEST)
Saker kan säkert förbättras, men det är helt klart lättare att läsa när textytan är smalare, så att ögonrörelserna minskas. Att läsa långa artiklar på bred skärm är ansträngande för ögonen.--Historiker (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 18.53 (CEST)
Voyager85:s fråga är dock intressant. Förhoppningsvis kommer utvecklarna att ha kvar ursprungliga Vector bland alternativen. Vi har ju fortfarande tillgång till MonoBook, och när jag nyss testade den hamnade jag direkt i min Wikipedia-barndom; fortfarande användbart, men det smala sökfältet irriterade mig.  --Paracel63 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 19.15 (CEST)
Det är absolut mycket lättare att läsa när raderna blir kortare. Breda marginaler gör inget, men risken är att foton måste flyttas om och en del större tabeller inte får plats./Machatjkala (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 20.56 (CEST)
Jag förstår inte riktigt kritiken mot långa rader. Raderna anpassar sig ju till webbläsarfönstrets bredd. Problemet är andra webbplatser, som kräver att man maximerar bredden (och just stora tabeller etc.). För dem som bara ibland landar på Wikipedia är det förstås jobbigt att ändra fönsterstorlek enligt webbplats, men mer aktiva användare kan ha ett fönster för Wikipedia, där bredden är anpassad. Jag försöker hålla fönstret tillräckligt smalt för att kunna ha min källa, en diff eller liknande synlig i ett fönster, medan jag redigerade artikeln i fönstret bredvid. Då måste webbsidan vara användbar också i ett ganska smalt fönster (och i många omgivningar ploppar det aktiva fönstret upp, så att man inte kan ha det andra fönstret att överlappa t.ex. marginalen). –LPfi (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 20.58 (CEST)
Jag gillar inte det nya utseendet alls och har istället börjat med temat "Timeless" för att vänja mig då jag antar att gamla Vector förr eller senare ändå försvinner. Ainali diskussionbidrag 8 augusti 2020 kl. 22.40 (CEST)
I html jobbar man med flytande tabeller. Då anpassas layouten automatiskt till alla skärmupplösningar. I Wikipedias fall skulle det då finnas en bakgrund som var ljust grå, en kolumn till vänster som var transparent så att dess bakgrund också blir grå, samt en centrerad textkolumn på säg 60 teckens bredd plus marginal mot vit bakgrund. /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 08.48 (CEST)
Jag trodde tabellayout var passé i och med CSS. Utrymmesfördelningen mellan tabellkolumnerna blir lätt fel. Samma misstag kan göras med CSS. –LPfi (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 12.54 (CEST)
Jag behärskar html, men slutade göra hemsidor i samband med introduktionen av css, så det har jag aldrig lärt mig. Poängen var att det är möjligt att kontrollera layouten oberoende av skärmupplösning, det vore konstigt om den finessen försvunnit med senare teknik. /Ascilto (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 15.14 (CEST)

Det här är bara ett första steg i ett större förändringsprojekt för Vector, kallat "Desktop Improvements". Projektsidan hittas här: mw:Reading/Web/Desktop_Improvements. /JohanahoJ (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 09.31 (CEST)

Förhandsgranska mobil vy från stationär vyRedigera

Med anledning av diskussionen Ny stil på franskspråkiga Wikipedia, ställer jag följande fråga. Skulle man kunna förhandsgranska en redigering (eller nyskapande) av en artikel, som mobil vy trots att man använder stationär vy. Till exempel genom en ny knapp Förhandsgranska mobil vy intill den redan befintliga knappen Visa förhandsgranskning i det stationära redigerings läget. Voyager85 (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 23.13 (CEST)

Det skulle vara riktigt bra med en sådan funktion. Det finns inte i mjukvaran idag, men liknande önskemål har tagits upp på Phabricator i T119252 och T85587. /JohanahoJ (diskussion) 8 augusti 2020 kl. 23.45 (CEST)
Gissar är du riktigt händig kan du ställa om din webläsare och säga att den skall visa som en viss mobiltelefon chrome / firefox - Salgo60 (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 18.40 (CEST)
Här handlar det om att kunna förhandsgranska hur redigeringen man arbetar med i desktopvyn kommer se ut i Minerva på mobilsajten. Det är en helt annan sak. /JohanahoJ (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 18.52 (CEST)

Bokstavsordning för regenter?Redigera

Hej på er! Finns det någon vedertagen skrivregel för hur man listar/kategoriserar regenter i bokstavsordning? Det uppstår ett antal konstigheter, speciellt när de blandas med borgerliga namn. Bör Prinsessan Sibylla sorteras under "S"? Bör Carl XVI Gustav sorteras under "C" eller "K"? Jag kan tänka mig att det kan bli andra besynnerliga problem om vi även börjar beakta andra länders regenter etc. Utifrån mina googlingar så verkar det över lag vara komplicerat med skrivregler kring regenter, se exempelvis denna artikel, men jag tänker ändå att det kunde vara bra om vi diskuterade detta lite, och kanske lade till våra slutsatser här (Wikipedia:Personnamn - Regenter och andra kungligheter). --AHA (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 10.53 (CEST)

Det mest grundläggande är att standardsorteringen bör följa stavningen som valts i artikeltiteln. Det finns också olika typer av namn (förnamn, efternamn, tillnamn, patronymikon, ...) som sorteras enligt olika principer. Även där bör standardsorteringen följa den typ av namn som används i artikeltiteln. Sedan kan man i enskilda kategorier använda andra sorteringsnycklar om det fungerar bättre. Några exempel jag sett är familjekategorier där sorteringen ofta är bara förnamn, eller Norges och Sveriges regenter där (vissa) namn sorteras med normaliserad stavning och nummer även när nummer inte finns i artikelnamnen. Jag ser inga större problem med specialsortering som görs konsekvent inom t.ex. Sveriges regenter även om det inte skulle göras i alla andra liknande regentkategorier. F.d. (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 12.25 (CEST)
Att följa artikelns val av stavning/ordning tycker jag låter rimligt, sen är det lätt att missa vid en flytt. Men inte titeln så Prinsessan Sibylla sorteras under S, och Prins Daniel under D (men inte W(estling)).--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 07.15 (CEST)
För regenter i regentkategorier är det inte alls självklart att använda artikelns stavning. Skall inte Karl och Carl hållas ihop, oberoende av vilken stavning man väljer? Annars är det förvirrande, om man inte hittar Karl i raden av Carl, fastän man trodde (ofta med goda skäl) att namnet skrevs så. –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 07.59 (CEST)
Normalt bör en artikel sorteras utifrån artikelnamnet (inte något alias eller liknande), men när det gäller regenter med (vedertaget, om än kanske inte alltid utskrivet) ordningsnummer, eller för den delen personer som särskiljs med "den yngre" och "den äldre" tycker jag att dessa i sig indikerar en sorteringsordning som bör följas. Det blir mer konstigt om man sorterar de norska kungarna som hette Olof/Olov/Olaf utifrån vad artikeln råkat välja för stavning (iofs borde den kanske göras konsekvent, men det är inte helt lätt) än om de hamnar i kronologisk ordning i kategorin för regenter. På samma sätt blir det lite underligt om vi sorterar Gustaf VI Adolf först, och därefter övriga Gustav, bara för att de fått normaliserad stavning.
andejons (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 08.10 (CEST)
Ja, det är sant. Ordningsnummer tänkte jag inte på alls. Det skulle vara eleganat att sortera efter ordningsnummer för regenter. Fast är det verkligen rimligt, eller möjligt, för en kategori? Många regenter hade ju flera ordningstal (Karl XIV Johan av Sverige är Karl III Johan av Norge, t ex). Går detta att hantera i en kategori? Och är det kategorins uppgift?
Om man inte hittar Carl i raden av Karl fast de låter lika, eller att Gustaf II Adolf kommer fel tänkte jag att "så är det ju" i bokstavsordning. Men det är klart att det finns poänger att samla alla Karl och Carl i samma. De andra går också att normalisera, fast då måste vi hitta på en egen normalisering, väl? Och det löser inte problemet med Karl XIV/KarlIII. Jag är helt för att hitta på en egen normalisering för regenter gällande standardsortering, där C=K, v=f etc. och ordningsnummer sätter ordningen inom respektive bokstav.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.57 (CEST)
Vore det inte vettigt att ha en kategoriserad omdirigering från Karl i Norge till Karl i Sverige? Och rekommenderas inte 01, 02,... i standardsorteringen? I telefonkatalogen brukade Carlson och Karlsson sorteras ihop och det tycker jag är vettigt också här, i synnerhet om stavningen är vacklande. –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.00 (CEST)
Jo, det var jag som killgissade och tyckte från höften, sorry.Nu tror jag att jag är på banan igen. Men, jag håller med dig. Och det betyder att vi måste hitta på en egen normalisering som ska funka med kategorierna. Så att Gustav V ska standardsorteras Gustav 05 och Carl XVI Gustaf ska sorteras Karl 16 etc. Så ser ju också kategorin ut att fungera nu: Kategori:Sveriges regenter, men jag förstår inte hur Carl XVI Gustaf, som i artikeln har standardsorteringen Carl 16 ändå hamnar under "K"? Jag lade till kategori Norges regenter och standardsortering Karl 3 Johan till omdirigeringen Karl III Johan. Är det så vi vill att det ska fungera?--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.25 (CEST)
Det är skillnad på generella standardsorteringar ({{STANDARDSORTERING:Sortering}}) och de sorteringar som görs i enskilda kategorier ([[Kategori:Kategori|Sortering]]). Att lägga både Karl XIV Johan och en omdirigering i Kategori:Norges regenter med samma sortering tycker jag blir konstigt. Här funkar det bra utan att använda kategoriserade omdirigeringar. F.d. (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.12 (CEST)
Utifrån diskussionen så verkar det ha varit bra att ventilera lite kring den här frågan. Skulle någon vara hugad att sammanställa vad vi kommit fram till och skriva in det i här (Wikipedia:Personnamn - Regenter och andra kungligheter)? --AHA (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 14.00 (CEST)
Jag lade in ett stycke i riktlinjen, under rubriken "Sortering". andejons (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 15.09 (CEST)
Jättebra Andejons! Alla prinsar som heter Carl - ska de fortsätta att sorteras under "C", som prins Carl Philip och Prins Carl? Det blir ganska inkonsekvent? --AHA (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.31 (CEST)
Och menar vi att vår nuvarande kung ska ha "STANDARDSORTERING:Karl 16 Gustaf"? --AHA (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.36 (CEST)
Nej, det tycker jag inte. I många kategorier är det rimligt att han står under "C". Det är främst i kategorier som i huvudsak samlar kungligheter som det blir underligt när han inte hamnar med övriga karlar. Helt perfekt konsekvens går knappast att få, utan man får försöka titta på varje enskild kategori och se vad som är mest rimligt för den.
andejons (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.46 (CEST)
Huruvida vi ska sortera Carl och Carlsson under K, har diskuterats tidigare. Att telefonkatalogerna gjorde så, har använts som motivering. Men det har "röstats ner" med motiveringen att Wikipedia är en encyklopedi, inte en telefonkatalog. Det kan dock finnas flera exempel på fall där det är väl motiverat att sortera Carl under Karl istället. 62 osv (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 13.57 (CEST)
Vi behöver inte göra som telefonkatalogerna för att de gjorde det så (och jag misstänker att många uppslagsverk har åtminstone en hänvisning). Däremot vill vi på samma sätt som telefonkatalogsredaktörerna att folk inte tror att en artikel fattas för att Carl inte finns bland Karl eller tvärtom. Sorteringen i kategorierna är till för att folk skall hitta artiklarna, och om det inte är självklart var man skall söka kan vi inte förvänta oss att folk söker på "rätt" ställe. I synnerhet om vi har en större grupp kungar under en stavningsvariant är det lätt att tro att övriga artiklar helt enkel saknas. –LPfi (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 15.29 (CEST)

Välkomna till Wikipedia:Veckans tävling/Libanon!Redigera

Tripoli, Libanon och illustratören Zeina Abirached.

Den 10 - 16 augusti har Veckans tävling temat Libanon. Det finns som vanligt många artiklar inom ämnet att förbättra eller skapa.

Välkomna att delta och/eller lämna förslag på artiklar i tävlingens "tipshörna"!

Mer information finns på tävlingssidan.

// Zquid (diskussion) 9 augusti 2020 kl. 15.13 (CEST)

Blänkare om Sommarprat i FinlandRedigera

Hej, vi på Projekt Fredrika har grundat en sida för svenska Finlands version av radioprogrammet Sommarprat. Vi skapade en kategori för sommarpratarna, en förteckningssida av sommarpratarna på 2020-talet samt en sida för själva programmet - vilket ledde till en förgreningssida Sommarprat till Sommar i P1 (Sverige) och Sommarprat i Yle Vega (Finland). Vi hoppas det är av intresse :) Robert (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 17.47 (CEST)

Tack för det! Något jag anmärkt är att de externa länkarna i Sommarprat i Yle Vega inte fungerar. Funderar även kring artikelnamnet. Är "Sommarprat i Yle Vega" den vedertagna benämningen? Här verkar i alla fall programmet tituleras som "Vegas sommarpratare". Mvh Sigvid (diskussion) 10 augusti 2020 kl. 18.46 (CEST)
Hej @Sigvid:, tack för feedbacket. Fungerar externa länkarna fortfarande inte? För mej fungerar dom - jag testade också gå in på dom via VPN från Sverige ifall det är någon sorts landsmur, men det fungera lika bra för mej.
Sommarprat har i Finland hett "Sommarprat" sedan det började (se inspelning från 2006 och 2011), och ändrade namn till "Vegas sommarprat" 2012 (se artikel från 2012). Programmet hänvisas fortfarande till som "Sommarprat", se tex HBL artikeln 7.8.2020 "Hoppas vi hörs igen, kära sommarprat". Jag föreslår att jag ändrar sidan till att heta "Sommarprat (i Yle Vega)" med parenteser för att precisera vilken kanal sidan hänvisar till. I själva artikeln lägger jag till att programmet dessutom kallas för Vegas sommarpratare. Det kan ju hända att den ännu byter namn på nytt någon gång :)


Diskussion flyttad till Diskussion:Vitryssland#Diskussionstråd_från_Bybrunnen.Yger (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 07.00 (CEST)

Ett förslag finns nu att genomföra en flytt 1 oktober, kommentera gärna det förslaget.Yger (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 07.05 (CEST)

Språkligt förfall?Redigera

Bryter ut inlägg som inspirerats av en passus i ovanstående tråd, Vitryssland - Belarus: "Wikipedia skall inte leda an utan följa efter".

Jag gör ett inlägg eftersom det rör en principiell fråga. Sverige blir alltmer ett språkligt obildat land, vilket jag skrivit en artikel om: [1]. I går läste jag den friande tingsrättsdomen i målet mot Anna Lindstedt, en dom som Stockholms tingsrätt visste skulle läsas av många. Domen är skriven på dålig svenska, med obildade anglicismer, stavfel och skiljeteckensfel. Svenska myndigheter, massmedier och företag gör sig skyldiga till språkfel och fattar dåliga beslut om språkbruk av dumhet, obildning, feghet, lättja, inställsamhet, missriktad aktivism och politisk opportunism. Då är frågan: Skall svenskspråkiga Wikipedia följa efter, eller skall wikipedianer försöka att skriva så god standardsvenska som möjligt? ”Skriva så god standardsvenska som möjligt” vill jag definiera som att i huvudsak hålla sig till den stabila, ordrika, bildade normalprosa som utbildades på 1900-talet.

Jag anför inte detta som ett avgörande argument mot ”Belarus”; jag problematiserar konsensusuppfattningen ”Wikipedia skall inte leda utan följa efter”. I många fall finns skäl att fråga huruvida Wikipedia ens skall följa efter lämmeltåget över det språkliga och bildningsmässiga stupet. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 02.15 (CEST)

Välskriven artikel. Jag tror ändå du slår huvudet på spiken när du konstaterar att Dag Hammarsköld uppgivet betraktade sin samtid mot den guldålder Viktor Rydberg såg som förfall, och vad det borde innebära när din guldålder av generationsskäl "råkar" sammanfalla med Dag Hammarskölds samtid. Kvantifieringen du pekar på kan ju vara en generationsfråga som gör att man mäter fel. Ord som saknas, saknas av en anledning och andra ord fyller andra behov, som nästa generation högskoleförfattare ser som viktiga. Hade samma mätning gjorts på 50-talet kan mycket väl den (alltid) obildade ungdomen haft andra preferenser om vad som är viktigt än högskoleprovsförfattarna, och vips hade Dag Hammarsköld haft kvantifiera bevis han med.
Så jag hänger på lämmeltåget.
Vad är problemet med "sätta kaffet i vrångstrupen"? Är det den knepiga anglicismen? Jag ser det mer som ett bevis på levande språk än förfall, att vi kan bli överens om vad det betyder trots alla abnormiteter. Sen var det kanske ett litet långfinger till en äldre generation som fick förfasas en stund. Det verkar vara nyttigt.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 08.27 (CEST)
@LittleGun:Tack för ditt resonerande svar. Du har rätt om problemet med att ha kvantitativa data från en period, och försöka jämföra med tidigare perioder som man inte har samma slags data från. Du föreslår att det kanske alltid finns samma slags generationsmotsättning. Jag framkastar hypotesen att något nytt har hänt i vår tid. Tidigare generationer av vana skribenter var ”tvåspråkiga” på svenska, eftersom de lärde sig både ett vardagsspråk och ett väsensskilt skriftspråkligt register. Det hade inget med konservatism att göra. Vänstermänniskor som Rolf Alsing, Gunnar Fredriksson, Tage Danielsson och Hans Alfredson var ”tvåspråkiga” på svenska. Den läsande allmänheten hade också kunskap om icke‑vardagliga språkliga register. Jag har hypotesen att dagens skribenter (och deras läsare) är ”enspråkiga”, på ”vardagssvenska” vilket skapat ett nytt slags generationsklyfta och leder till att språksystemet som helhet förlorar tusentals ord och framför allt ordbetydelser, vilket jag menar objektivt sett är en försämring. Hypotesen bygger på att språkhistorikerna har urskilt perioder av snabba språkliga systemändrande förändringar; teoretiskt sett skulle vi kunna stå mitt i en sådan. Idén att ett slags ”enspråkighet” uppstår nu i standardsvenskan genom ”registerförlust” är min egen idé, som jag har jag fått efter att läst millioner ord skrivna de senaste årtusendena, och sedan jämfört nutida skribenter med äldre skribenter.
Jag tar med jämnmod att jag inte kan övertyga andra om ovanstående hypotes. Jag lade fram den eftersom jag tyckte att den leder till tänkvärda följdfrågor: Om ett skov sker snarare än den vanliga språkutvecklingens jämna lunk, skall man göra motstånd? Om man själv inte gör det, hur skall man bemöta skribenter som gör det? --Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 01.07 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av Plumbum208.)
Jag instämmer med Jan Arvid Götesson. Som väl är går det dock fortfarande att skriva artiklar på god svenska här på svwp. Dawp är däremot ett varnande exempel på en språkversion som är på väg att göra sig urarva. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.31 (CEST)
Det är möjligt med språkligt förfall. Frågan om att kalla landet för Vitryssland eller Belarus har dock inte med språkligt förfall att göra. Det handlar om att ett äldre namn av olika orsaker ersätts av ett nyare namn, båda är lika god svenska (om och när ett nyare namn etablerar sig). Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 09.54 (CEST)
Jag håller inte med om att båda är lika god svenska. Ett svenskt namn ersätts av ett inhemskt. Det är en princip som för övrigt endast följs i vissa fall där det av någon anledning får genomslag. För flera länder i Burmas närhet har vi försvenskade namn. Likadant är det med Vitrysslands grannar som Litauen och Ryssland. Varför skall just dessa, där det finns etablerade namn på svenska språket, utgöra undantag? Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.27 (CEST)
Undantaget beror på etablering. Alltså att det svenska namnet ersätts av det inhemska, eller tvärtom. Så det är gränsen för etablering för Vitryssland/Belarus som diskuterades i tråden ovanför. Och som nu spridit sig hit. Gränsen är flytande, din gräns går långt utanför vad som får anses rimligt. Jag skulle inte förvånas om du tycker Konstantinopel ska vara uppslagsord, men jag tror inte du tycker Miklagård. Andra tycker gränsen ska gå långt tidigare. Det är den gränsdragningen som vi försöker samsas om. Och då finns inget rätt eller fel, ens åsikt är bara mer eller mindre udda.--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.41 (CEST)
Jag anser inte att Konstantinopel bör användas i texter som handlar om tiden efter Osmanska rikets fall. Lika litet som jag anser att Persien bör brukas för tiden efter 1935. Tostarpadius (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 11.17 (CEST)
Med språkligt förfall menar jag i sammanhanget sämre grammatik osv. Det kan också handla om val av namn, men namn är lite speciella. Går man t.ex. till ursprunget för namnet Burma, är det inte svenska. Men en gång började det användas, och blev "försvenskat" och "svenskt". Nu sker samma sak med Belarus, tänker jag. Namn kan bära en betydelse. Det är ju intressant att vara med i en tid när detta händer. Höstblomma (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.44 (CEST)
Förändringar är oftast inte populära. Språket utvecklas och äldre klagar på förfall när de grammatiska reglerna de tvingades lära utantill nu inte längre gäller. Det är inte så mycket att göra åt, det kommer alltid vara så. Det man kan ifrågasätta är politiska förändringar av språket. Dagis blev förskola, en stavelse extra – knappast något folket skulle gjort själva. Landnamn är samma sak. Känslomässiga argument för att landet borde heta som det heter där hemma (alltid folk från landet som driver frågan). Ofta med en tår i ögat över hur hemskt förföljda de är. Jag tror inte Tyskland skulle lyckas få igenom Deutchland, utan det måste vara ett land med problem av något slag så känsloargumenten fungerar. Jag tycker det är en hopplös utveckling, men Sverige deltar. T.ex. har vi kampanjat för avskaffandet av Gothenburg i engelskan, trots att engelska inte har bokstaven ö! En dag riskerar vi tvingas säga Kina på kinesiska och Ecuador på Quechua. Argumenten håller inte heller för Belarus. De de ändrade från Belarussia till Belarus, den ändringen skulle på svenska blivit Vitrusien eller Vitrusland, men det förstår de inte. Det finns inga argument för att byta Vit till Bel, men det är nog dags att glömma den diskussionen nu. Namnet har slagit igenom. Med hur dåliga skäl som helst är det bara att byta och gå vidare. Vi vande oss vid dagis, snart har vi glömt Vitryssland också./Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 11.38 (CEST)
Håller med Machatjkala om Vitrusien. För förskola är problematiken värre: man ville höja den pedagogiska standarden och därför övergå från daghem och barnkrubba till förskola. Men nu kallas barnkrubbor för förskola, så det enda man åstadkom var att förskolan måste kallas förskoleklass (och vad är då en klass i det som förut var förskolan?). Och så finns det lyckta dörrar som blev stängda dörrar – så vi blev av med en specifik term och använder istället ett vardagsord (vilket väl "lyckt" var i tiderna) och kan ha svårt att veta vilkendera som avses. Jag förstår att man på lätt svenska måste undvika facktermer, men måste man undvika dem i fackspråk? Istället för att förklara dem vid behov, som jag hoppas vi gör på Wikipedia. Det finns en orsak till att vi inte använder lätt svenska konsekvent, men när vi inte gör det får en del svårt att hänga med och det vill inte Sverige. Det finns en balans mellan att utestänga dem som inte klarar ett avancerat språkbruk med facktermer och att låta dem som klarar det kommunicera effektivt. Det verkar som om Sverige strävar efter en annan balans än den jag, Tostarpadius eller Jan Arvid Götesson ser som optimal (med det inte sagt att vi tre skulle vara överens om vilken balans som är optimal). –LPfi (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.02 (CEST)

────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────Tack för svar. Först svarar jag på vad LittleGun skrev. Språkförändring sker oftast genom en gradvis förändring. Ords frekvens, betydelse och grammatiska egenskaper ändras i långsam och ganska jämn takt – och konservativa talare deltar stundom i den processen utan att veta om det. Där finns undantag från förändringars jämna takt. Stora delar av litauiskan har bevarats i årtusenden. Ett undantag åt andra hållet är den snabba förändring i fornsvensk centralsvenska som Lars-Olof Delsing kallat ”Stora katastrofen”. Vanligen orsakar språkförändring inga problem.

Låt mig förtydliga hur min hypotes skiljer sig från den gängse uppfattningen att språkutveckling i standardsvenskan fortfarande är en gradvis och hanterbar process. Min språksociologiska huvudhypotes är att de som nu på 2020-talet utför det mesta offentliga skrivandet växte upp i ett kvalitativt nytt språkinlärningssystem. Bortsett från elementär skrivundervisning i skolor sker det mesta av inlärningen av skriftspråk informellt, långt upp i vuxen ålder. I dag är det informella språkinlärningssystemets mest utmärkande egenskap att språket hos dem som lär sig att skriva standardsvenska för yrkeslivet också är normen för språket, i en snabb rundgång! Skribenterna som formas nu lär sig av varandra, av den språkmiljö som de själva skapar, istället för att (också) lära sig av en stabil och bildad skriftkultur. Bristen på samband med en traditionell skriftspråkskultur gör att dagens yrkesskribenter mycket snabbt kan godtaga mycket stora språkförändringar. Ett plötsligt brott med den tidigare standardsvenskan hotar. Hur skall Wikipedia göra, om det snart finns en ny standardsvensk språklig varietet och en äldre, och de två är svårförenliga?

Så några ord om ”Belarus”. Man kan säga att det namnet är riktig svenska, men då menar man egentligen bara att alla ord som utan alltför stora besvär kan läsas och uttalas, och som används i det svenska språkområdet, är riktigt svenska. ”Containerfartyg” och ”juryer” är riktig men ful svenska. Om man ser till ordets struktur är ”Belarus” dålig svenska som namn på ett land som ligger nära Sverige. Alla namn på länder som Sverige har haft kunskap om sedan medeltiden skall ha samma fonologiska struktur som svenska ord som funnits sedan medeltiden. Låt mig anföra några ordpar med landsnamn och några gamla svenska ord: Polen–bålen; Ungern–Ejdern. Eftersom jag bor utomlands fick jag leta upp nyhetsinslag för att höra hur ”Belarus” skall uttalas. Skall det vara kort e som ”Bellarus”? Skall det rimma med ”sinkadus”, med långt u? Det här nya namnet på Vitryssland sätter vårt grannland i samma kategori som ”Uruguay”, ”Burkina Faso”, ”Bhutan”, ”Hercegovina”, ”Azerbajdzjan”, och ”Djibouti”; ett fonologiskt strukturellt främlingskap vidlåder dessa namn. Mina åsikt är att man skall skriva ”Vitryssland” som en motståndshandling för bildning och språklig integritet, men det är så utsiktslöst att jag inte föreslår det på allvar. Jan Arvid Götesson (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 14.45 (CEST)

Det är fullständig gallimatias att språkliga förändringar eller språklig utveckling skulle grunda sig i bristande kontakt med en bildad skriftkultur. Inläggen andas bitterhet över att språket utvecklas över huvud taget. Men i ett levande språk sker ständigt förändringar. På medeltiden påverkades svenskan starkt av lågtyskan, dessa inlån kan inte längre skiljas ut som inlån av flertalet svenskar, vi uppfattar de från början främmande inslagen som en organisk del av standardsvenskan. På 1700-talet fick vi många inlån från franskan, dessa kan fortfarande skiljas ut som lånord, men är ändå starkt integrerade. Sedan andra världskriget har svenskan påverkats starkt av engelskan och det kommer att dröja länge innan de nya lånorden känns integrerade, men det kommer att ske. Att engelska lånord fortfarande skaver i svenskan har ingenting med bildning eller obildning att göra. Förändring är den grundläggande principen för de flesta språk. T.o.m. isländskan förändras, inte genom inlån men genom nya ordbildningar. Det gör inte islänningar mer bildade än vad svenskar är. /Ascilto (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 16.34 (CEST)
Alldeles riktigt. Exemplen går att mångfaldigas. För 100 år sedan talade medlemmarna i arbetarrörelsen om att "göra strike" (istället för att strejka, alltså); i min ungdom användes ord som "musical", med den engelska stavningen, och det nyupptäckta "laser", båda med engelskt uttal. Om någonting anses felaktigt, eller rentav obildat, är väl att uttala dem på det sättet idag? / TernariusDisk 12 augusti 2020 kl. 17.34 (CEST)
Tack för inlägg från Ascilto och Ternarius. Jag kan ej finna något samband mellan deras invändningar och det jag skrev ovan och i länkad artikel, så jag kan ej svara. Jan Arvid Götesson (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 01.30 (CEST)
(Redigeringskonflikt) Till en början hade jag problem med det försvenskade ordet "webb" eftersom jag uppfattade att det fortfarande skulle uttalas på engelskt vis. Men numer uttalas ordet allmänt liksom svenskt enkel-v och då har jag inte längre några problem, eftersom webb är mer specifikt än det generiska väv. Däremot har jag fortfarande problem med att Datatermgruppen rekommenderar "webbplats", en rekommendation vissa tar som ett påbud. Ordet bygger på en oskön läppstuds mellan b och p - jag tror inte det finns något mer svenskt exempel. Jag använder hellre "webbställe" och har då blivit rättad som om jag inte visste vad jag talar om. /Ascilto (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 17.40 (CEST)
Vanligare är att vissa språkpoliser inte inser att språket förändras hela tiden och att det som var felaktigt för 20 år sedan kan vara helt korrekt nu, eller helt saknar förståelse för att majoriteten av befolkningen inte har 100 procent koll på språk och grammatik. Wikipedia ska i allmänhet följa språkutvecklingen, utan att vare sig ligga i framkant eller baksätet (så att säga). Dessutom är det enkelt för vem som helst att förbättra språket i artiklar. /Kyllo (f.n. fadder)|kontakt| 12 augusti 2020 kl. 18.02 (CEST)
Jan Arvid Götesson talar ovan om problemet med att det kanske inte är allmän kunskap hur man uttalar Belarus än. Själv tror jag inte jag (ännu) uttalar det som svensk nyhetsmedia gör. Andra stavelsen tenderar att i mitt uttal hamna närmare hur de infödda uttalar första stavelsen i Россия. Det tror jag löser sig med tiden...
Det finns en stat med ett liknande namn som vi ännu saknar artikel om. Se Белозерское княжество. 62 osv (diskussion) 14 augusti 2020 kl. 09.14 (CEST)

Global blockering av anonymitetsservrarRedigera

Nyss upptäckte jag att jag var blockerad globalt över Wikipedia, även som inloggad. Det var gjort av en meta med nick krd. Jag inser att det beror på att jag kopplar upp mig på nätet via OVPN, men tycker ändå att åtgärden är helt orimlig. Att man inte vill ha anonyma oinloggade skribenter är en sak, man att man inte ens skulle få använda VPN när man är inloggad!? Det blir allt vanligare att man använder denna typ av tjänster för ihop med annonsblokerare för att få vara ifred och det har faktiskt inte Wikipedia med att göra. Det fungerar inte heller att hålla på att slå av och på hela tiden utan är den på så är den. Återigen sitter Wikipedia fast i gamla regler gjorda i en annan tid med andra förutsättningar. Vad händer om utvecklingen fortsätter och alla surfar med VPN om några år? Ska Wikipedia lägga ner då? Vad är viktigast regler eller mål? Det är ett generellt problem att Wikipedia är så regelstyrt. Näringslivet har för länge sedan lagt om till målstyrning för att det är effektivare och ger bättre resultat. Kanske dags för Wikipedia också? /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 10.43 (CEST)

Vissa typer av anonymitetstjänster har varit globalt blockerade sedan jag kom till Wikipedia för en herrans massa år sedan. Det har inte ens funkat att vara administratör från sådana ip-adressser. Det är därför det vid vissa tillfällen är motiverat att vara både "undantagen från ip-block" OCH "administratör". För det undantag som finns automatiskt som admin är inte alltid tillräckligt. Idag finns möjligheten att vara globalt undantagen från ip-block, den som har behov. Den typiske användaren med den användarrättigheten sitter bakom kinesiska muren. 62 osv (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.37 (CEST)
Är det då möjligt att begära den användarättigheten, globalt undantagen från ip-block? Hur i så fall?--LittleGun (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 12.43 (CEST)
m:SRGP. Nirmos (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 13.22 (CEST)
Aha, jag har ju slutat som admin det är därför detta dyker upp nu och inte tidigare. Tack. /Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 15.32 (CEST)
Globalt undantagen från ip-block hjälper dock inte alltid verkar det som... Jag har fått den behörigheten via meta men ibland kan jag ändå inte, när jag är uppkopplad via VPN, redigera på enwp. Min gissning är att det globala undantaget endast hjälper om ip-adressen i fråga är blockerad globalt. Om den (även) är blockerad lokalt måste man kanske ha ett "lokalt" undantag från ip-block? Eller vad säger du, Nirmos? Sigvid (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 17.30 (CEST)
Ja, då måste man ha ett lokalt undantag, se här. För närvarande är 1 222 användare globalt undantagna från IP-nummerblockering (dessa), 23 användare är undantagna från IP-nummerblockering lokalt på svenskspråkiga Wikipedia (dessa) och 465 användare lokalt på engelskspråkiga Wikipedia (dessa). Både lokala och globala IP-nummerblockeringar kan var gjorda så att de inte gäller inloggade användare, men som nämnts ovan kan de även vara gjorda så att de gäller både inloggade och oinloggade. Globalt blockerade IP-nummer kan ses här. Machatjkala, säg till om du vill ha hjälp med en global undantagsbegäran. Den ska som sagt göras här: Steward requests – Global permissions – Requests for global IP block exemption. Svensson1 (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 19.55 (CEST)
Just nu fungerar det, men jag ska fila på en undantagsbegäran. Trots det tycker jag blockeringen är fel. Inloggade ska givetvis få redigera även om de använder en VPN-tjänst. Wikipedia bör för sin egen skull ändra denna policy./Machatjkala (diskussion) 12 augusti 2020 kl. 22.28 (CEST)
En del av motiveringen till att behålla detta vore kanske att genom ip-kontroll kunna upptäcka olegitima marionetter. Sigvid (diskussion) 13 augusti 2020 kl. 09.42 (CEST)
Problemet med VPN-servrar – och det här har diskuterats länge – är att det just är personer som är engagerade nog att skaffa inloggade konton som utyttjnar VPN-lösningar för att utöva otillbörlig påverkan. Marionetter, återkommande vandaler och andra. Det har funnits stora problem med det. /Julle (disk.) 14 augusti 2020 kl. 21.39 (CEST)