Emmaboda kommun

kommun i Kalmar län, Sverige

Emmaboda kommun är en kommun i Kalmar län.

Emmaboda kommun
Kommun
Centrala Emmaboda - kommunhuset längst t.h. i bild
SloganEmmaboda i våra hjärtan
Kommunens vapen.
Emmaboda kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortEmmaboda
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd9 056 ()[2]
Areal718,49 kvadratkilometer ()[3]
- därav land689,47 kvadratkilometer[3]
- därav vatten29,02 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet13,13 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°37′00″N 15°33′00″Ö / 56.616666666667°N 15.55°Ö / 56.616666666667; 15.55
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0738[4]
Anställda975 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0862[6]
GeoNames2716280
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Emmaboda kommun ligger ungefär lika långt från Kalmar, Karlskrona och Växjö, och har järnvägsförbindelser med samtliga.

Kommunen gränsar till kommunerna Nybro, Tingsryd, Lessebo, Kalmar, Torsås, Karlskrona och Ronneby.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsboda, Långasjö och Vissefjärda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

1930 bildades Emmaboda köping genom en utbrytning ur Vissefjärda landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Långasjö landskommun i Älmeboda landskommun.

1969 införlivades i Emmaboda köping landskommunerna Algutsboda och Vissefjärda, där området Algutsboda samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län. Emmaboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Emmaboda köping och delen Långasjö ut Älmeboda landskommun, där området Långasjö samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår från 1982 i Kalmar domsaga.[8]

Geografi redigera

Hydrografi redigera

I kommunen finns ett stort antal sjöar. Fler än 100 av dessa är större än en hektar.[9] Tomeshultagölen är klassad som ett Natura 2000-område.[10] Sjön ingår i Lyckebyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av vattendraget Linneforsån.

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt (församlingar) inom Emmaboda kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.

Från år 2016 indelas kommunen istället i fyra distriktAlgutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.[11]

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter redigera

Det finns fem tätorter i Emmaboda kommun – Emmaboda, Vissefjärda, Johansfors, Långasjö och Eriksmåla.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Socialdemokraterna har sedan 1970 varit det största partiet i Emmaboda kommun och i valen 1982, 1994 och 2002 fick Socialdemokraterna egen majoritet.

1970-2010 var Centerpartiet det största partiet borgerliga partiet men från 2010 är det största borgerliga partiet Moderaterna. I valen 2002 och 2006 blev Kristdemokraterna det näst största borgerliga partiet som 1970-1994 hade varit det minsta partiet i fullmäktige och Moderaterna som det näst största borgerliga partiet, från 2010 är Centerpartiet däremot det näst största borgerliga partiet.

Alla riksdagspartier finns i Emmaboda kommunfullmäktige med undantaget för 2006 då Liberalerna åkte ur fullmäktige och 1991 då Ny demokrati saknades i Emmaboda.

I Emmaboda styr en mitten-högerkoalition bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Bästa Alternativet och Kristdemokraterna, i minoritet.

I samband med att en ny konferenslokal i kommunhuset i Emmaboda skulle inredas, beställdes ett nytt konferensbord som blev avsevärt dyrare än beräknat.[12] [13]

Politik redigera

Politiska majoriteter redigera

År Partier Antal mandat Stödparti
1970-1973 S 20 av 41 V
1973-1976[14] C M FP KD 21 av 41
1976-1979[15] S 20 av 41 V
1979-1982[16] S KD 20 av 41 V
1982-1985 S 21 av 41
1985-1988 S 20 av 41 V
1988-1991[14] C M FP MP KD 20 av 41 PP
1991-1994[14] C PP M FP KD 22 av 41
1994-1998 S 21 av 41
1998-2002 S V 22 av 41
2002-2006 S 23 av 41
2006-2010 S V 22 av 41
2010-2014[17] S MP 21 av 41
2014-2015[18] S V MP 22 av 41
2015-2018[19] S V 20 av 41
2018-2018[20] S V 19 av 41
2018-2021 C M BA KD 18 av 41
2021-2022 C M KD 15 av 41

Kommunstyrelseordförande och kommunalråd redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Tage Johansson 1970 1973 Socialdemokraterna
  Lennart Gustavsson 1973 1976 Centerpartiet
  Anita Jonsson 1976 1988 Socialdemokraterna
  Lennart Gustavsson 1988 1994 Centerpartiet
  Karl-Erik Nilsson 1994 2006 Socialdemokraterna
  Ann-Marie Fagerström 2006 2018 Socialdemokraterna
  Johan Jonsson 2018 Centerpartiet

Partiernas gruppledare redigera

Parti Namn
S Maria Ixcot Nilsson
C Johan Jonsson
M Sten-Olof Johansson
SD Martin Henriksson
BA
V Nicke Grozdanovski
KD Gull-Britt Hellborg
MP Jette Lehrmann Madsen

Kommunfullmäktige 2018–2022 redigera

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
op Bo Eddie Rossbol S Per Adolfsson C Bo Sunesson [21]

Kommunstyrelsen 2018–2022 redigera

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Johan Jonsson M Emma Åhlander Hansson S Maria Ixcot Nilsson [22]

Nämndpresidier redigera

Nämnd

Ordförande

Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Bildningsnämnden[23] M Emma Åhlander Hansson C Jenny Rydberg S Jan-Olof Jäghagen
Bygg- och miljönämnden[24] op Bo Eddie Rossbol M Tomas Gustafson S Per Adolfsson
Socialnämnden[25] M Stefan Nyström C Linda Johansson S Dragan Pavlovic
Teknik- och fritidsnämnden[26] C Niklas Banersson op Anja Karlsson-Granlund S Jarkko Pekkala
Valnämnden[27] C Chatrine Schander Ljungqvist S Annika Karlsson

Utskottspresidier redigera

Utskott Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott C Johan Jonsson S Maria Ixcot Nilsson
Kommunstyrelsens personalutskott C Johan Jonsson S Maria Ixcot Nilsson
Socialnämndens utskott M Stefan Nyström C Linda Johansson

Bolagsstyrelser 2019-2023 redigera

Bolag Ordförande Vice ordförande
Emmaboda Bostads AB M Günter Villman S Flemming Jörgensen
Emmaboda Elnät AB C Lennart Gustavsson S Annika Karlsson
Emmaboda Energi och Miljö AB C Lennart Gustavsson S Annika Karlsson
Emmaboda Fastighets AB C Johan Jonsson S Maria Ixcot Nilsson
Emmaboda Flygbana Fastighetsförvaltning AB C Johan Jonsson
Möjligheternas Hus AB M Stefan Nyström S Maria Ixcot Nilsson

Beredningspresidier redigera

Bolag Ordförande Vice ordförande
Kommunfullmäktiges valberedning[28] op Bo Eddie Rossbol S Jarkko Pekkala

Mandatfördelning i Emmaboda kommun 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDPPB-ALTCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701201334
201334
4189,2
36
197321814214
2181424
4191,9
356
197612013214
201324
4192,9
356
197911913215
191325
4191,9
3110
1982121111115
21115
4191,7
2714
1985120110216
201026
4189,0
2912
19881192111214
1921124
4187,9
2714
1991117188114
17884
4187,2
3011
1994121157114
21574
4186,2
2714
1998319146134
3194634
4180,59
2318
200222316144
223644
4179,63
2417
20062201855
220855
4179,51
2516
2010220117127
220727
4181,96
2615
2014218246117
2182467
4183,09
2417
2018215153717
2155377
4183,30
2318
202221417827
2147827
4179,62
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022 redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Emmaboda södra 41,36  % 33,03  %
C Långasjö 27,19  % 18,93  %
SD Algutsboda 22,62  % 18,27  %
M Emmaboda norra 21,98  % 16,26  %
KD Långasjö 6,84  % 4,63  %
V Emmaboda södra 5,99  % 4,31  %
MP Algutsboda 2,62  % 2,03  %
B-ALT Emmaboda södra 2,26  % 1,39  %
L Lindås 1,99  % 1,05  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Industri redigera

En stor andel av befolkningen i Emmaboda kommun är sysselsatta inom industrin, totalt 43 procent enligt uppgifter från år 2020. De flesta inom tillverkande företag som inom metall, trä- och glasindustri. De största företagen är Xylem-bolagen (ca 1200 anställda), Södra Wood (ca 225 anställda), AMB Industri (ca 200 anställda) samt Emmaboda Glas (ca 45 anställda).[29]

Tjänster och turism redigera

I Boda glasbruk finns sedan 2011 designmuseet The Glass Factory i glasbrukets tidigare lokaler.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 9 056 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 236:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Emmaboda kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
11 787
1975
  
11 699
1980
  
11 324
1985
  
10 854
1990
  
10 689
1995
  
10 358
2000
  
9 772
2005
  
9 543
2010
  
9 187
2015
  
9 090
2020
  
9 360

Migration redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 427, eller 15,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 009 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 985, eller 10,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 690 den 31 december 2002).[31]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Emmaboda kommun 9 009 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[32]

Kultur redigera

Fornlämningar redigera

Bland fornlämningarna i kommunen återfinns Rostocka holme strax öster om Emmaboda vid gården Rostock. Det är en borgruin som omfattar fyra husgrunder och en större källargrop.

I Allgunås by finns flera fornlämningar, däribland en rund stenhög med en diameter på 17 m. Denna lämning kallas Kungagraven och sägnen säger: "I Allgunnås Västergård påstås en kung vara begraven. Han lades enligt sägnen vid sin död i tre kistor; en av guld, en av silver och en av koppar, vilka sattes i varandra. Han fick även sina rikedomar med sig i graven. I samma gård finns ett stenrör (röse) där flera personer uppgivit sig ha sett ljus om nätterna, åtföljt av ett dån. En nu avliden person lät plocka om hela röset för att finna den skatt som han trodde måste finnas där. Men resultatet blev klent, ty ingen skatt blev funnen."[33]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst.

Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Det fastställdes för Emmaboda köping den 6 november 1952 av Kungl Maj:t. Gaffelkorset syftar på Emmaboda som järnvägsknut. Armborsten kommer från Södra Möre härads 1500-talssigill som innehöll ett sådant. Att armborsten är ospända, liksom i yngre häradssigill men till skillnad från på 1500-talet, symboliserar att området efter Blekinges övergång till Sverige inte längre är en krigshärjad gränsbygd. Det registrerades för kommunen i PRV år 1974.

Även Algutsboda landskommun hade ett vapen (fastställt den 25 mars 1960) vars blasonering löd I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken. Glasblåsarpiporna syftar på glasblåsning och de fyra glasbruk som fanns i landskommunen, medan barrskogstecknet syftar på skogsbruk. Detta vapen förlorade dock sin giltighet i samband med att landskommunen lades samman med Emmaboda.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ ”Sjöar och vattendrag - www.emmaboda.se”. www.emmaboda.se. https://www.emmaboda.se/bygga-bo--miljo/naturvard-gronytor/sjoar-och-vattendrag.html. Läst 13 maj 2022. 
  10. ^ ”VISS-Vatteninformationssystem Sverige”. viss.lansstyrelsen.se. http://viss.lansstyrelsen.se/. Läst 13 maj 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Konferensbord kostade 760,000. Aftonbladet, läst 31 augusti 2023.”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQ48yJ/kommunstyrelsen-i-emmaboda-kopte-ett-bord-for-760000-kronor. 
  13. ^ ”Bordet som orsakade diskussioner i Emmaboda. SVT, läst 31 augusti 2023.”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-ar-bordet-som-orsakar-heta-diskussioner-i-emmaboda. 
  14. ^ [a b c] Det känns bra att lämna över till yngre krafter nu
  15. ^ Jonsson, Anita (2008). Algutsboda Sockenbok del XIV. Algutsboda hembygdsförening. sid. 195. ISBN 978-91-633-3350-7 
  16. ^ Jonsson (2008), s. 199-200
  17. ^ Styret i Emmaboda kommun kan snart vara klart - P4 Kalmar | Sveriges radio
  18. ^ S, V och MP bildar majoritet i Emmaboda - P4 Kalmar | Sveriges radio
  19. ^ MP-politiker lämnar styrelse
  20. ^ Rossbol lämnar S i protest - Barometern
  21. ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210123224731/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=435. Läst 13 november 2021. 
  22. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040254/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=140. Läst 13 november 2021. 
  23. ^ ”Bildningsnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040926/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=129. Läst 13 november 2021. 
  24. ^ ”Bygg- och miljönämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040928/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=130. Läst 13 november 2021. 
  25. ^ ”Socialnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040922/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=147. Läst 13 november 2021. 
  26. ^ ”Teknik- och fritidsnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210123234143/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=148. Läst 13 november 2021. 
  27. ^ ”Valnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040913/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=152. Läst 13 november 2021. 
  28. ^ ”Kommunfullmäktiges valberedning - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 5 september 2021. https://web.archive.org/web/20210905102440/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=151. Läst 28 augusti 2019. 
  29. ^ ”Fakta om näringslivet - www.emmaboda.se”. www.emmaboda.se. https://www.emmaboda.se/jobb--foretagande/starta-och-driva-foretag/fakta-om-naringslivet.html. Läst 30 april 2022. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  32. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  33. ^ Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Allgunås. Emmaboda kommun. 2016. sid. 5. https://www.emmaboda.se/download/18.508bcea9153eb2a15c146dc/1461843632895/Allgun%25C3%25A5s%2B2016-03-21.pdf. 

Externa länkar redigera