Öppna huvudmenyn

Vansbro

tätort i Vansbro kommun, Sverige
Ej att förväxla med Vadsbro.

Vansbro är en tätort i Dalarna och centralort i Vansbro kommun, Dalarnas län. Vansbro ligger 82 kilometer väst om Borlänge vid Vanåns utlopp i Västerdalälven. Vansbro är beläget i Järna socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Järna landskommun. I denna inrättades för orten 21 april 1911 Vansbro municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1960. Orten ingår sedan 1971 i Vansbro kommun som centralort.[5]

Vansbro
Tätort
Centralort
Vansbro, Järnvägsgatan
Vansbro, Järnvägsgatan
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Vansbro kommun
Distrikt Järna distrikt
Koordinater 60°30′36″N 14°13′38″Ö / 60.51000°N 14.22722°Ö / 60.51000; 14.22722
Area
 - tätort 351 hektar (2015)[4]
 - kommun 1 657,32 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 120 (2018)[3]
 - kommun 6 794 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 6,04 inv./hektar
 - kommun 4 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Vansbro
Postnummer 780 50
Riktnummer 0281
Tätortskod T6828[4]
GeoNames 2665063
Ortens läge i Dalarnas län
Red pog.svg
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Vansbro
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

 
Vansbro, lokparken 2016.

Innan järnvägen drogs till Vansbro fanns där inte mycket annat än skog och sankmark. En av de första gångerna namnet nämns är av Carl von Linné under tidigt 1700-tal. Stället har även nämnts i olika texter vid ungefär samma tidpunkt som Linné och då kallats Wahnbro eller Wansbron. Ortnamnet kan härledas till en flottbro som funnits intill Vanån och kom att bli Vansbro då samhället började byggas.

Marken fortsatte att vara näst intill obebyggd under större delen av 1700- och 1800-talen. De enda som bosatte sig där var färjkarlarna och flottarna som arbetade med timmerflottningen i älvarna. Det var först när planerna på att järnvägen skulle dras förbi detta område som folk började flytta dit, mest var det då järnvägsarbetare som flyttade dit med järnvägen. Den obeboeliga marken som dels bestod av sankmark, gjorde att översvämningar var vanligt förekommande höst och vår, och dels mycket skog gjorde att det var problematiskt att bygga där. Trots att förhållande för byggande och marken var ogästvänlig var platsen en viktig korsning även innan järnvägen etablerade sig där. Älvarna som flöt samman gjorde att mycket flottning passerade där samt att bron över Vanån var en viktig passeringspunkt när sockenfolk i närliggande socknar skulle resa mellan de närliggande orterna.

Mora-Vänerns Järnväg, Kristinehamn-Mora, öppnades 1890 söderifrån till Vansbro, där Vansbro station anlades efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt, belägen strax söder om bron över Vanån. Stationshuset är sedan år 1975 ett lagskyddat byggnadsminne. År 1891 öppnades sträckan norrut till Morastrand. Järnvägen förstatligades 1917 och kom att ingå i Inlandsbanan.

Den 1 november 1907 blev Vansbro en järnvägsknut när Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar öppnade sträckan Björbo-Vansbro. 1934 öppnades en fortsättning västerut till Särna. Denna bana kallas nu Västerdalsbanan, då den går längs Västerdalälven.

År 1969 nedlades Inlandsbanan genom Vansbro. Godstrafiken hade redan tidigare överförts till Västerdalsbanan, förutom den endast 1 km långa sträckan norrut till Dalasågen, som trafikeras än idag. Inlandsbanan används i övrigt för dressincykling norrut från Dalasågen och söderut från Sågen.

Västerdalsbanan gick persontåg till december 2011 (Borlänge-Vansbro-Malung). Där går fortfarande viss godstrafik. Den första stationsbyggnaden i trä brann ned 1898 och ersattes av en i sten.

Redan något enstaka år efter att Vansbro invigts var det första sågverket igång, en såg kallad Danielssågen. Åren därpå kom flera olika sågar att byggas på orten, AB Träkol och senare Brosågen var två av dessa. Grosshandlare träpatron Braathen, som hade en del att göra med uppkomsten av Mora-Vänerns järnväg, hade redan innan järnvägen byggts klar köpt in maskiner till sågverk i Vansbro. Han var 1892 med och bildade företagen Trävaru AB Dalarne. Samhället ökade snabbt i befolkning och bebyggelsen ökade likaså. ”… ett stort och livligt stations- och industrisamhälle, som vuxit upp med nästan amerikansk fart”, så beskriver Karl-Erik Forsslund i boken Wanån, Järna, Nås om Vansbros uppkomst.

Flertalet sågverk som bildades på orten samt flertalet av de olika yrkesgrupper som järnvägen förde med sig innebar att mycket arbetskraft behövdes i Vansbro. Många arbetare flyttade in från olika ställen runt om i Dalarna, men kanske framför allt från Värmland.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Vansbro 1960–2015[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 657
1965
  
2 673
1970
  
2 701
1975
  
2 708
1980
  
2 705
1990
  
2 457 319
1995
  
2 292 331
2000
  
2 132 332
2005
  
2 030 332
2010
  
2 026 331
2015
  
2 042 351

KommunikationerRedigera

Västerdalsbanan gick persontåg till december 2011 (Borlänge-Vansbro-Malung). Där går fortfarande viss godstrafik.

UtbildningRedigera

Vansbro Utbildningscenter är en gymnasieskola med 10 gymnasieprogram, däribland fjällturismprogrammet, unikt i Sverige. De har även ett nationellt cykelprogram. På skolan går 250 elever.

IdrottRedigera

Vansbrosimningen äger rum i juli och är sedan 1950 en årlig långdistanssimning i öppet vatten. De tävlande simmar 3 000 m, varav 2 000 m i Vanån medströms och knappt 1 000 m i Västerdalälven motströms.

Vansbro AIK har alltid varit en bred förening med sex olika sektioner. Fotbollsverksamheten startade så tidigt som 1920 och längdskidåkningen har sekelskiftsanor. Den lilla klubben har sedan starten av Vansbrosimningen samarbetat för att leverera ett fungerande evenemang. Klubben har främst visat toppresultat i längdskidåkning, fotboll samt volleyboll.

Kända personer från VansbroRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  3. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019
  4. ^ [a b c] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 24 januari 2017
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Litteratur och källorRedigera

  • Forsslund, Karl-Erik, Wanån, Järna, Nås, (Stockholm, 1926).
  • Lindholm, Jon, Etablerade och nykomlingar - En historisk studie över motsättningar mellan Järna och Vansbro 1924 - 1971, C-uppsats i historia, Linköpings universitet, 2007. Uppsatsen i pdf
  • Wanfors, Erik, Vansbro järnvägshistoria, (Vansbro, 1996) Fehrms tryckeri HB.

Externa länkarRedigera