Herrljunga kommun
Herrljunga kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Herrljunga.
Herrljunga kommun Kommun | |
Kommunhuset i Herrljunga | |
Slogan | En plats i världen att bo på[1] |
---|---|
![]() Herrljunga kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
Centralort | Herrljunga |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Areal, befolkning | |
Areal | 509,52 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 497,45 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 12,07 kvadratkilometer[2] |
Folkmängd | 9 517 ()[3] |
Bef.täthet | 19,13 inv./km² (land) |
Läge | |
![]() Kommunen i länet. | |
Koordinater | 58°05′00″N 13°02′00″Ö / 58.083333333333°N 13.033333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Alingsås domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-1520[4] |
Anställda | 1 225 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1466 (–) 1566 (–) |
GeoNames | 2706522 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunen är belägen i de centrala delarna av landskapet Västergötland och gränsar i nordväst till Essunga kommun, i norr till Vara kommun och i öster till Falköpings kommun, alla i före detta Skaraborgs län. I sydöst gränsar kommunen till Ulricehamns kommun, i söder till Borås kommun och i väster till Vårgårda kommun, alla i före detta Älvsborgs län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Alboga, Broddarp, Bråttensby, Eggvena, Eriksberg, Fölene, Grude, Herrljunga, Hov, Hudene, Jällby, Källunga, Mjäldrunga, Molla, Norra Säm, Od, Remmene, Skölvene, Södra Björke, Tarsled, Vesene och Öra. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I området inrättades 24 augusti 1906 Herrljunga municipalsamhälle.
Vid kommunreformen 1952 sammanslogs fyra och en halv landskommuner med Herrljunga landskommun och samtidigt skapades storkommunen Gäsene landskommun av sexton andra landskommuner. 1953 ombildades Herrljunga landskommun till Herrljunga köping samtidigt som municipalsamhället upplöstes.
Herrljunga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Herrljunga köping. 1974 införlivades Gäsene kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[7]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Herrljunga kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Herrljunga i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. | |||||||
Kommunsammanslagningarna till Herrljunga kommun | |||||||
före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||||
-1862 | 1863-1951 | 1952 | 1953-70 | 1971-73 | 1974- | ||
härad | socken | landskommun | "storkommun", köpingskommun | enhetlig kommun | |||
Gäsene | Alboga sn | Alboga ln | Gäsene ln | Gäsene kn | |||
Bråddarps sn | Bråddarps ln (Broddarp 1910-) | ||||||
Eriksbergs sn | Eriksbergs ln | ||||||
Grude sn | Grude ln | ||||||
Hovs sn | Hovs ln | ||||||
Hudeneds sn | Hudeneds ln (Hudene 1910-) | ||||||
Jällby sn | Jällby ln | Herrljunga kn | |||||
Källunga sn | Källunga ln | ||||||
Mjelldrunga sn | Mjelldrunga ln (Mjäldrunga 1911-) | ||||||
Molla sn | Molla ln | ||||||
Säm sn | Säms ln (Norra Säm 1886-) | ||||||
Ods sn | Ods ln | ||||||
Skölveneds sn | Skölveneds ln (Skölvene 1910-) | ||||||
Björke sn | Björke ln (Södra Björke 1886-) | ||||||
Veseneds sn | Veseneds ln (Vesene 1910-) | ||||||
Öra sn | Öra ln | ||||||
Kulling | Eggvena sn | Eggvena ln | Herrljunga ln |
Herrljunga köping |
|||
Fölene sn | Fölene ln | ||||||
Herrljunga sn | Herrljunga ln | ||||||
Remmene sn | Remmene ln | ||||||
Tarsleds sn | Tarsleds ln | ||||||
Bråttensby sn | Bråttensby och Landa ln | ||||||
Landa sn | Vårgårda ln | Vårgårda kn |
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält ett av kavlar bildat genomgående kors av silver, åtföljt i övre högra och i nedre vänstra fältet av en sädeskärve och i övre vänstra och i nedre högra fältet av en gås, allt i guld.
För köpingen Herrljunga hade 1956 fastställts ett vapen liknande det nuvarande fast med sädeskärvar i alla fält. Vapnet hade utformats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Efter sammanslagningen med Gäsene kommun ersattes två av sädeskärvarna med gäss från Gäsene härads sigill. Kärvarna är från Kullings härads sigill. Vapnet registrerades hos PRV 1975.
Herrljunga köping
(1956–1970)
Herrljunga kommun
(1971–1973)
BefolkningsutvecklingRedigera
Befolkningsutvecklingen i Herrljunga kommun 1970–2015 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1970 | 9 027 | |||
1975 | 8 833 | |||
1980 | 9 347 | |||
1985 | 9 281 | |||
1990 | 9 645 | |||
1995 | 9 724 | |||
2000 | 9 447 | |||
2005 | 9 305 | |||
2010 | 9 314 | |||
2015 | 9 349 | |||
Källa:[8] |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Herrljunga församling
- Herrljunga landsbygdsförsamling
- Hovs församling
- Hudene församling
- Östra Gäsene församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[9]:
TätorterRedigera
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Herrljunga kommun och tätortsgraden var 54,5 %:[10]
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Herrljunga | 3 982 |
2 | Annelund och Ljung | 1 226 |
Centralorten är i fet stil.
KommunikationerRedigera
De norra delarna av kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av länsväg 181, varifrån länsväg 183 tar av söderut från Herrljunga. De södra delarna av kommunen genomkorsas från sydöst mot väster av länsväg 182. Norra delarna av kommunen genomkorsas även i öst-västlig riktning av Västra stambanan som trafikeras av SJ:s och MTR Express fjärrtåg. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Vänersborg och Borås som förutom i Herrljunga även stannar i Ljung, Torpåkra och Mollaryd.
PolitikRedigera
KommunfullmäktigeRedigera
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | KV | Kent Johansson |
Förste vice ordförande | C | Uno Sanfridsson |
Andre vice ordförande | S | Kerstin Johansson |
KommunstyrelsenRedigera
Presidium 2014–2018 | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Johnny Carlsson |
Vice ordförande | M | Christina Abrahamsson |
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Bildningsnämnden | KD | Ingemar Kihlström | S | Robert Andersson |
Bygg- och miljönämnden | M | Hans Malmqvist | S | Jarl Barkenfelt |
Servicenämnden | C | Johnny Carlsson | C | Bengt Hilmersson |
Socialnämnden | KV | Lennart Ottosson | M | Andreas Johansson |
Tekniska nämnden | KV | Börje Aronsson | M | Osborn Eklund |
Valnämnden | KV | Ronnie Rexwall | S | Tomas Svennberg |
Mandatfördelning i Herrljunga kommun, valen 1970–2018Redigera
Valår | V | S | MP | ÖVR | SD | NYD | KV | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 12 | 1 | 9 | 8 | 5 |
| 35 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 11 | 16 | 6 | 8 |
| 41 | 93,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 11 | 15 | 6 | 8 |
| 41 | 93,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 1 | 11 | 15 | 5 | 1 | 8 |
| 41 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 13 | 13 | 4 | 1 | 9 |
| 41 | 92,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 11 | 1 | 12 | 6 | 1 | 8 |
| 41 | 91,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 12 | 3 | 12 | 5 | 1 | 6 |
| 41 | 88,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 10 | 1 | 2 | 11 | 4 | 3 | 8 |
| 41 | 87,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 13 | 2 | 10 | 4 | 2 | 7 |
| 41 | 87,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 5 | 10 | 1 | 9 | 4 | 5 | 7 |
| 41 | 82,13 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 11 | 1 | 10 | 5 | 4 | 6 |
| 41 | 81,08 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 9 | 1 | 12 | 6 | 3 | 3 | 5 |
| 41 | 82,94 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 1 | 10 | 1 | 2 | 8 | 7 | 4 | 3 | 5 |
| 41 | 83,09 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 1 | 9 | 1 | 3 | 3 | 5 | 3 | 2 | 4 |
| 31 | 85,17 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 7 | 4 | 3 | 6 | 3 | 2 | 4 |
| 31 | 86,52 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
NäringslivRedigera
I Herrljunga kommun finns industrier som Fideltronik Scandinavia AB, Herrljunga cider, Pipelife, Tour Andersson TA nu även kallat IMI Hydronic Engineering, Starsprings förr kallat Stjernfjädrar och Strängbetong.
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 23 januari 2016.
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Herrljunga kommun.
- Herrljunga kommun