Ekerö kommun

kommun i Stockholms län, Sverige
Artikel Diskussion

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön.

Ekerö kommun
Kommun
Ekerö centrum 2012 03.jpg
Ekerö centrum
SloganKulturens övärld
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortEkerö
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal384,17 kvadratkilometer ()[2]
- därav land217,38 kvadratkilometer[2]
- därav vatten166,79 kvadratkilometer[2]
Folkmängd28 879 ()[3]
Bef.täthet132,85 inv./km² (land)
Läge
Ekerö Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°21′00″N 17°41′00″Ö / 59.35°N 17.683333333333°Ö / 59.35; 17.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSolna domkrets (–)
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0050[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0125[6]
GeoNames2716579
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ekerö kommun är belägen i södra delen av landskapet Uppland och omfattar Mälaröarna. Kommunen omfattar 140 öar, kobbar och skär i Mälaren (Östra Mälaren).

Kommunen gränsar i nordöst till Järfälla kommun, i öster till Stockholms kommun, i sydöst till Huddinge kommun och i söder till Botkyrka kommun, och Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län, i norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Lovö landskommun fanns municipalsamhället Drottningholm mellan den 22 januari 1887 och den 31 december 1944.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs kommunerna i Ekerö och Färingsö landskommuner.

Ekerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ekerö och Färingsö landskommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Sollentuna och Färentuna domsaga och ingår sedan 1977 i Solna domsaga.[8]

Kommunsammanslagningarna från 1863Redigera

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ekerö kommun från 1863 och framåt.

KommunvapnetRedigera

 
Färingsö landskommun

Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.

När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2018
År Invånare
1970
  
 12 594
1975
  
 15 081
1980
  
 15 927
1985
  
 16 534
1990
  
 18 785
1995
  
 20 866
2000
  
 22 266
2005
  
 24 010
2010
  
 25 410
2015
  
 26 984
2018
  
 28 308
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2002 uppgick befolkningen i Ekerö kommun till 22 936, varav 2 358 personer (10,28%) hade utländsk bakgrund (personer födda utanför Sverige eller med två föräldrar födda utanför Sverige). Den 31 december 2018 var antalet personer med utländsk bakgrund (enligt samma definition) 4 632, eller 16,4% av befolkningen (28 308 den 31 december 2018).[9] Av de 27 753 invånarna i Ekerö kommun den 31 december 2017 var 3 345 personer (12,05%) födda i ett annat land än Sverige. Fördelningen per födelseland är listad i tabellen nedan, där de nordiska länderna, de 12 mest vanliga födelseländerna för utlandsfödda personer bland den svenska befolkningen samt övriga länder från olika kontinenter är sammanställda av SCB.[10]

Inkomst och utbildningRedigera

Ekerö kommun har den sjunde högsta medianinkomsten per capita i Sverige,[11] även om andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.[12]

GeografiRedigera

 
Björkö på sommaren.
 
Estbröte på vintern.
 
Drottningholms slott, vy från Kärsön

ÖarRedigera

Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.

Dessutom finns många småöar, så som Vårö och Ljusön, båda i sundet Långtarmen.

Några tidigare öar har genom landhöjningen "växt ihop", bland dem:

NaturreservatRedigera

När reservatet bildades anges i parentes.

 
Huvududdens naturreservat.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Ekerö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

TätorterRedigera

 
Ekerö centrum, augusti 2008
 
Bostadsområdet "Tappström"

PostorterRedigera

Följande postorter finns inom kommunen:[14]

  • Adelsö (178 92)
  • Drottningsholm (178 02, 178 93)
  • Ekerö (178 00, 178 17, 178 20–24, 178 30–41, 178 51–54, 178 90)
  • Färentuna (179 04, 179 97–98)
  • Munsö (178 91)
  • Skå (179 75)
  • Stenhamra (179 03, 179 60–63, 179 65)
  • Svartsjö (179 95–96)

KommunikationerRedigera

Från Brommaplan i Stockholms kommun och länsväg 275 i nordost ansluter länsväg 261 fram till tätorten Ekerö.

PolitikRedigera

Politiken i Ekerö kommun har under lång tid dominerats av de borgerliga partierna med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1979. Kommunen styrs under mandatperioden 2018-2022 av en borgerlig minoritet bestående av Moderata Samlingspartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[15]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Adam Reuterskiöld
Förste vice ordförande C Ove Wallin
Andre vice ordförande S Hanna Svensson

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har fyra, Socialdemokraterna och Liberalerna har två medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Öpartiet har en ledamot vardera.[16]

Mandatfördelning i Ekerö kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDÖVRÖCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970215897
215897
4190,8
36
19732149511
2149511
4194,2
347
19762149511
2149511
4194,3
2813
19792137514
2137514
4192,6
2615
198221226316
21226316
4192,9
2615
198511124716
1124716
4192,1
2318
198811135615
1135615
4188,2
2417
199193156116
935616
4189,5
2318
199411031253115
10325315
4188,4
2120
199829433317
29433317
4184,86
2120
2002110436413
10436413
4185,36
2318
2006173424218
73424218
4187,33
2417
20101541424218
54424218
4188,08
2318
20141652333216
652333216
4188,33
2318
20181635435311
635435311
4189,12
2615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Rutger Månsson 1971 1982 Moderaterna
  Leif Axelsson 1983 1988 Centerpartiet
  Inger Linge 1989 1998 Moderaterna
  Peter Carpelan 1999 2014 Moderaterna
  Adam Reuterskiöld 2015- Moderaterna


Val till riksdagenRedigera

År Valdeltagande V S MP C L M KD SD Övriga partier
1973 94,3% 5,2% 33,1% .. 24,8% 11,9% 23,9% 1,0% .. 0,3%
1976 95,0% 5,3% 30,3% .. 24,2% 14,2% 25,2% 0,6% .. 0,2%
1979 93,6% 6,2% 29,6% .. 17,6% 12,9% 32,6% 0,6% .. 0,5%
1982 93,9% 5,1% 30,2% 3,2% 13,5% 7,2% 39,9% 0,8% .. 0,2%
1985 93,2% 4,2% 29,1% 1,9% 8,5% 19,3% 36,6% .. .. 0,3%
1988 89,5% 4,7% 26,7% 7,1% 9,1% 18,8% 31,6% 1,7% .. 0,2%
1991 91,2% 2,8% 21,8% 5,3% 6,8% 13,6% 35,4% 5,2% .. 9,2%
1994 90,0% 4,3% 28,4% 6,3% 7,2% 10,3% 37,6% 3,5% .. 2,4%
1998 86,2% 7,2% 24,0% 5,5% 3,6% 6,0% 38,9% 12,9% 0,5% 1,5%
2002 86,2% 5,2% 25,8% 6,4% 3,8% 20,4% 26,1% 10,5% 0,8% 1,0%
2006 88,6% 3,3% 17,1% 6,6% 7,0% 10,3% 44,7% 7,4% 1,4% 2,2%
2010 90,1% 3,2% 13,2% 8,2% 7,3% 9,3% 47,1% 7,1% 3,4% 1,1%
2014 90,7% 3,2% 16,1% 8,3% 7,1% 7,3% 38,9% 6,3% 9,4% 3,6%
2018 92,2% 4,8% 17,2% 5,7% 11,2% 7,6% 28,1% 7,8% 16,2% 1,3%

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och år (Read 4 januari 2019)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017 (XLS-fil) Läst 4 januari 2019
  11. ^ ”Medianinkomst”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17249. Läst 5 januari 2019. 
  12. ^ ”Andel högutbildade”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17251. Läst 5 januari 2019. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016. 
  15. ^ ”Den politiska organisationen”. http://www.ekero.se/Kommun_och_politik/Kommunens-organisation/Den-politiska-organisationen/. Läst 8 februari 2019. 
  16. ^ ”Kommunstyrelsen”. Ekerö kommun. https://ekero.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=222. Läst 8 februari 2019. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ekerö_kommun&oldid=48928006"