Ekerö kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön.

Ekerö kommun
Kommun
SloganKulturens övärld
Kommunens vapen.
Ekerö kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortEkerö
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd28 808 ()[2]
Areal384,17 kvadratkilometer ()[3]
- därav land217,38 kvadratkilometer[3]
- därav vatten166,79 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet132,52 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°21′00″N 17°41′00″Ö / 59.35°N 17.683333333333°Ö / 59.35; 17.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSolna domkrets (–)
Sollentuna och Färentuna domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0050[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0125[6]
GeoNames2716579
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna. De tre största – Lovön, Färingsö och Adelsö – är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerö och Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden ökat kraftigt, vilket beror på både hög inflyttning likväl som höga födelsetal. En stor andel av de förvärvsarbetande pendlar till andra kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns ungefär hälften inom sektorerna tjänst och service.

Moderaterna har varit största parti i samtliga val sedan 1979. De var också en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 2010. De fick dock ge upp makten i juni 2023 när de efterträddes av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Lovö landskommun fanns municipalsamhället Drottningholm mellan den 22 januari 1887 och den 31 december 1944.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området två "storkommuner", Ekerö (av de tidigare kommunerna Adelsö, Ekerö, Lovö och Munsö) samt Färingsö (av Färentuna, Hilleshög, Skå och Sånga).

Ekerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ekerö och Färingsö landskommuner.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Sollentuna och Färentuna domsaga och ingår sedan 1977 i Solna domsaga.[8]

Kommunsammanslagningarna från 1863 redigera

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ekerö kommun från 1863 och framåt.

Geografi redigera

Ekerö kommun är belägen i södra delen av landskapet Uppland och omfattar Mälaröarna, en ögrupp med 140 öar, kobbar och skär i Mälaren (Östra Mälaren).

Kommunen gränsar i nordöst till Järfälla kommun, i öster till Stockholms kommun, i sydöst till Huddinge kommun och i söder till Botkyrka kommun, och Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län, i norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län.

 
Björkö på sommaren.
 
Estbröte på vintern.
 
Drottningholms slott, vy från Kärsön

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.

De tre öarna Lovön, Färingsö och Adelsö är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerö och Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.

På östra sidan av Ekerön, vid Munsön, finns en rullstensås som utgör en del av Uppsalaåsen. På dess krönpartier, som är bevuxna med tallskog, finns toppar med en brant sluttning mot vattnet. Lutningen är mindre brant från krönet och ner mot sedimentytorna i väst.[9]

Bland andra större öar i kommunen kan nämnas: Björkö (Birka), Kungshatt och Malmhuvud. Dessutom finns många småöar, så som Vårö och Ljusön, båda i sundet Långtarmen. Några tidigare öar har genom landhöjningen "växt ihop", bland dem: Ekerön med Kärsön vid Långtarmen, Munsön och Gällstaö samt Lovön med Lindö.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Ekerö kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (15,1 %)
  Skog (40,5 %)
  Öppen myrmark (2,2 %)
  Jordbruksmark (29,3 %)
  Övrig mark (12,9 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

 
Huvududdens naturreservat.

År 2023 fanns 11 naturreservat i Ekerö kommun.[11] Det lilla reservatet Björkö skyddades 1944 och omfattar totalt 1,6 hektar barrskog på ön Björkö i Mälaren. En stor andel av träden har en ålder på över 200 år.[12] Ett senare reservatet är Lovö naturreservat som skyddades 2014. Det omfattar &&&&&&&&&&&03228.&&&&&03 228 hektar, varav &&&&&&&&&&&02090.&&&&&02 090 hektar land med odlingslandskap, kulturmiljöer och ädellövskog.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Adelsö-Munsö församling, Ekerö församling, Färingsö församling och Lovö församling.

 
Distrikt inom Ekerö kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i de fem distrikten[14]: Adelsö, Ekerö, Färingsö, Lovö och Munsö.

Tätorter redigera

 
Ekerö centrum, augusti 2008
 
Bostadsområdet "Tappström"

År 2020 bodde 82,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 18 tätorter i Ekerö kommun:[16]

Tätort Befolkning
Ekerö 12 332
Stenhamra 3 636
Tureholm 1 097
Parksidan och Solsidan 961
Kungsberga 917
Älvnäs 802
Ölsta 730
Ekerö sommarstad 594
Sundby 471
Drottningholm 316
Slottshagen, Bona, Helgö bol och Kungens täppa 291
Söderby 279
Lilla Stenby 250
Sånga Säby 250
Lurudden 229
Hilleshögby 223
Ekeby tomtområde 210

Postorter redigera

Följande postorter finns inom kommunen:[17]

  • Adelsö (178 92)
  • Drottningholm (178 02, 178 93)
  • Ekerö (178 00, 178 17, 178 20–24, 178 30–41, 178 51–54, 178 90)
  • Färentuna (179 04, 179 97–98)
  • Munsö (178 91)
  • Skå (179 75)
  • Stenhamra (179 03, 179 60–63, 179 65)
  • Svartsjö (179 95–96)

Styre och politik redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 26 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition meddelade att de skulle fortsätta styra efter valet 2014.[18] År 2017 meddelade dock Liberalerna att de lämnade koalitionen med hänvisning till att de inte kunde stå bakom två beslut som fattats av koalitionen. Det ena var beslutet om en "paus för mottagande av flyktingar med uppehållstillstånd" och det andra var "beslutet om att överlåta Sanduddens skola till en fristående aktör".[19] Minoritetsstyret bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna kunde fortsätta styra mandatperioden 2018–2022 då de fick stöd av Sverigedemokraterna.[20]

Efter valet 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, den så kallade "Mälaralliansen". Efter att Moderaterna ingått ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna valde dock Liberalerna att lämna koalitionen. Det borgerliga styret föll därmed och i juni 2023 meddelades att makten togs över av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[21]

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning i Ekerö kommun, valen 1970–2022 redigera

Politiken i Ekerö kommun har under lång tid dominerats av de borgerliga partierna med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1979.

ValårVSMPSDNYDÖVRÖCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970215897
215897
4190,8
36
19732149511
2149511
4194,2
347
19762149511
2149511
4194,3
2813
19792137514
2137514
4192,6
2615
198221226316
21226316
4192,9
2615
198511124716
1124716
4192,1
2318
198811135615
1135615
4188,2
2417
199193156116
935616
4189,5
2318
199411031253115
10325315
4188,4
2120
199829433317
29433317
4184,86
2120
2002110436413
10436413
4185,36
2318
2006173424218
73424218
4187,33
2417
20101541424218
54424218
4188,08
2318
20141652333216
652333216
4188,33
2318
20181635435311
635435311
4189,12
2615
20221926234311
926234311
4186,24
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

I juni 2023 valdes Hanna Svensson till kommunstyrelsens ordförande och blev därmed den första socialdemokraten att väljas till den posten i Ekerö kommun.[21]

Presidium 2023–2026
Ordförande S Hanna Svensson
Förste vice ordförande L Fredrik Ohls
Andre vice ordförande M Johan Elfver

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Rutger Månsson 1971 1982 Moderaterna
  Leif Axelsson 1983 1988 Centerpartiet
  Inger Linge 1989 1998 Moderaterna
  Peter Carpelan 1999 2014 Moderaterna
  Adam Reuterskiöld 2015 2022 Moderaterna
  Johan Elfver 2022 2023 Moderaterna
  Hanna Svensson 2023 Socialdemokraterna

Val till riksdagen redigera

År Valdeltagande V S MP C L M KD SD Övriga partier
1973 94,3% 5,2% 33,1% .. 24,8% 11,9% 23,9% 1,0% .. 0,3%
1976 95,0% 5,3% 30,3% .. 24,2% 14,2% 25,2% 0,6% .. 0,2%
1979 93,6% 6,2% 29,6% .. 17,6% 12,9% 32,6% 0,6% .. 0,5%
1982 93,9% 5,1% 30,2% 3,2% 13,5% 7,2% 39,9% 0,8% .. 0,2%
1985 93,2% 4,2% 29,1% 1,9% 8,5% 19,3% 36,6% .. .. 0,3%
1988 89,5% 4,7% 26,7% 7,1% 9,1% 18,8% 31,6% 1,7% .. 0,2%
1991 91,2% 2,8% 21,8% 5,3% 6,8% 13,6% 35,4% 5,2% .. 9,2%
1994 90,0% 4,3% 28,4% 6,3% 7,2% 10,3% 37,6% 3,5% .. 2,4%
1998 86,2% 7,2% 24,0% 5,5% 3,6% 6,0% 38,9% 12,9% 0,5% 1,5%
2002 86,2% 5,2% 25,8% 6,4% 3,8% 20,4% 26,1% 10,5% 0,8% 1,0%
2006 88,6% 3,3% 17,1% 6,6% 7,0% 10,3% 44,7% 7,4% 1,4% 2,2%
2010 90,1% 3,2% 13,2% 8,2% 7,3% 9,3% 47,1% 7,1% 3,4% 1,1%
2014 90,7% 3,2% 16,1% 8,3% 7,1% 7,3% 38,9% 6,3% 9,4% 3,6%
2018 92,2% 4,8% 17,2% 5,7% 11,2% 7,6% 28,1% 7,8% 16,2% 1,3%
2022 90,4% 3,8% 23,0% 6,1% 9,1% 6,3% 25,6% 5,7% 19,3% 1,1%

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Av kommunens förvärvsarbetande pendlar en stor andel till andra kommuner inom Storstockholm, främst till kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Solna. I början av 2020-talet fanns ungefär hälften av arbetstillfällena inom kommunens gränser inom sektorerna tjänst och service. Av dessa stod kommunen själv för ungefär hälften av tjänsterna. Majoriteten av företagen inom kommunen var småföretag, varav en stor andel var helt utan anställda. Utmärkande för företagen inom kommunen är den relativt stora andel företag inom näringarna jordbruk och trädgård. Av de företag som nyetablerades var dock en stor andel inom sektorerna konsult- och hantverk.[9]

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Från Brommaplan i Stockholms kommun och länsväg 275 i nordost ansluter länsväg 261 fram till tätorten Ekerö.

Utbildning redigera

I Ekerö kommun finns ett gymnasium (2023), Mälarögymnasiet. Gymnasiet är endast till för de som saknar betyg från grundskolan och erbjuder tre olika typer av program; individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion.[22]

Andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.[23]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 28 808 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 91:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Förklaringen till det ökande invånarantalet är en kombination av höga födelsetal i förhållande till dödstal och att fler flyttar till kommunen än från den.[9]

Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2020[24]
ÅrFolkmängd
1970
  
12 594
1975
  
15 081
1980
  
15 927
1985
  
16 534
1990
  
18 785
1995
  
20 866
2000
  
22 266
2005
  
24 010
2010
  
25 410
2015
  
26 984
2020
  
28 879

Utländsk och svensk bakgrund redigera

Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 181, eller 17,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 29 123 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 358, eller 10,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 936 den 31 december 2002).[25]

Bakgrund den 31 december 2022 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 4 140 14,22 % 2 121 2 019
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1 041 3,57 % 531 510
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 2 888 9,92 % 1 486 1 402
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 21 054 72,29 % 10 654 10 400

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Ekerö kommun.[26]

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1   Sverige 24 983 85,78 79,61
2   Polen 546 1,87 0,94
3   Finland 410 1,41 1,26
4   Slovakien 166 0,57 0,02
5   Iran 156 0,54 0,81
6   Lettland 154 0,53 0,10
7   Syrien 154 0,53 1,88
8   Tyskland 154 0,53 0,53
9   Storbritannien 142 0,49 0,31
10   Afghanistan 123 0,42 0,62

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I kommunen finns de två världsarven Drottningholm och Birka och Hovgården.[27] Drottningholm var Sveriges första världsarv och utnämndes med motiveringen:[28]

Drottningholms slottsområde – med slott, teater, Kina slott och slottsparken – är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationskälla.
– Unesco

Birka och Hovgården utsågs till världsarv 1993. Motiveringen löd:[29]

Birka-Hovgårdenområdet är ett väl bevarat exempel på vikingarnas handelsnätverk under de tvåhundra år då de expanderade ekonomiskt och politiskt i Europa. Birka är en av de mest kompletta och orörda vikingatida handelsplatserna från åren 700–900.
– Unesco

Bland byggnader i Ekerö kommun kan nämnas byggnadsminnena Ekebyhov, Hertigarnas stall, Kersö säteri, Lilla skolan och Erskines villa.[30]

Kommunvapen redigera

 
Ekerös kommunvapen.

Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.

När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Ekerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eker%C3%B6. Läst 12 oktober 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=Eker%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023. 
  12. ^ ”Björkö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/bjorko.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023. 
  13. ^ ”Lovö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/lovo.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0125&id2=null. Läst 15 oktober 2023. 
  16. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 15 oktober 2023. 
  17. ^ ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016. 
  18. ^ ”Politisk plattform - Allians för Ekerö 2015-2018.”. 18 november 2014. Arkiverad från originalet den 2 december 2014. https://web.archive.org/web/20141202002726/http://ekero.se/Gemensamt/Nyhetslista/Politisk-plattform---Allians-for-Ekero-2015-2018/?newslistid=5122. Läst 15 oktober 2023. 
  19. ^ tinasahlen (4 mars 2017). ”Liberalerna Ekerö lämnar allianssamarbetet”. Ekerö. https://ekero.liberalerna.se/liberalerna-ekero-lamnar-allianssamarbetet/. Läst 15 oktober 2023. 
  20. ^ ”SD har tagit vågmästarrollen – tänker förhindra maktskifte”. 24 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181024192442/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sd-har-tagit-vagmastarrollen-tanker-forhindra-maktskifte/reprjx!MZf1l1Nkiyfp8lSMLZ0uw/. Läst 15 oktober 2023. 
  21. ^ [a b] Sehlin, Ann (13 juni 2023). ”Mittenstyret – ny politisk majoritet i Ekerö kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/mittenstyret-ny-politisk-majoritet-i-ekero-kommun. Läst 12 oktober 2023. 
  22. ^ ”Ekerö Kommun”. www.ekero.se. 3 juli 2023. https://www.ekero.se/forskola-skola/gymnasieskolor/malarogymnasiet. Läst 15 oktober 2023. 
  23. ^ ”Andel högutbildade”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17251. Läst 5 januari 2019. 
  24. ^ ”SCB – Folkmängd efter region och år”. http://www.ssd.scb.se/sq/122406. 
  25. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023. 
  26. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023. 
  27. ^ ”Världsarv i Ekerö kommun – två världsarv i en kommun | Upplev Ekerö”. www.upplevekero.se. https://www.upplevekero.se/se--gora/vara-varldsarv. Läst 15 oktober 2023. 
  28. ^ ”Världsarvet Drottningholm”. www.kungligaslotten.se. https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/drottningholms-slott/2018-09-13-varldsarvet-drottningholm.html. Läst 15 oktober 2023. 
  29. ^ ”Birka och Hovgården”. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/birka-och-hovgarden/. Läst 15 oktober 2023. 
  30. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 15 oktober 2023. 

Externa länkar redigera