Ekerö kommun
Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön.
| Ekerö kommun | ||
| Kommun | ||
|
||
| Slogan: "Kulturens övärld" | ||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Län | Stockholms län | |
| Landskap | Uppland | |
| Domkrets | Solna domkrets | |
| Läge | 59°21′N 17°41′Ö / 59.350°N 17.683°Ö | |
| Centralort | Ekerö | |
| Areal | 384,53 km² (2015-01-01)[1] 219:e största (av 290) | |
| - land | 217,46 km² | |
| - vatten | 167,07 km² | |
| - storstadsområde | 6 519 km²(juni 2010) | |
| Folkmängd | 28 159 (2018-09-30)[2] 91:a största (av 290) | |
| - storstadsområde | 2 336 404 (2018[2])del av Stor-Stockholm | |
| Befolkningstäthet | 129,49 invånare/km²[2][1] 45:e högsta (av 290) | |
| - storstadsområde | 358 invånare/km² | |
| Kommunstyrelsens ordförande |
Adam Reuterskiöld (M) | |
| GeoNames | 2716579 | |
| Kommunkod | 0125 | |
| Tätortsgrad (%) | 79 (2015)[4] | |
| Antal anställda | 1 575 ()[3] | |
 | ||
| Webbplats: www.ekero.se | ||
| Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning | ||
Ekerö kommun är belägen i södra delen av landskapet Uppland och omfattar Mälaröarna. Kommunen omfattar 140 öar, kobbar och skär i Mälaren (Östra Mälaren).
Kommunen gränsar i nordöst till Järfälla kommun, i öster till Stockholms kommun, i sydöst till Huddinge kommun och i söder till Botkyrka kommun, och Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län, i norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Lovö landskommun fanns municipalsamhället Drottningholm mellan den 22 januari 1887 och den 31 december 1944.
Vid kommunreformen 1952 sammanslogs kommunerna i Ekerö och Färingsö landskommuner.
Ekerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ekerö och Färingsö landskommuner.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Sollentuna och Färentuna domsaga och ingår sedan 1977 i Solna domsaga.[6]
Kommunsammanslagningarna från 1863Redigera
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ekerö kommun från 1863 och framåt.
| Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||||||
| –1862 | 1863–1951 | 1952–1970 | 1971– | ||||||
| härad | socken | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | |||||
| Färentuna | Adelsö sn | Adelsö ln | Ekerö ln | Ekerö kn
| |||||
| Ekerö sn | Ekerö ln | ||||||||
| Lovö sn | Lovö ln | ||||||||
| Munsö sn | Munsö ln | ||||||||
| Färentuna sn | Färentuna ln | Färingsö ln | 
| ||||||
| Hilleshögs sn | Hilleshögs ln | ||||||||
| Skå sn | Skå ln | ||||||||
| Sånga sn | Sånga ln | ||||||||
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.
När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet har naturligtvis med kommunens namn att göra och det var resultatet av en tävling.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 12 594 | |||
| 1975 | 15 081 | |||
| 1980 | 15 927 | |||
| 1985 | 16 534 | |||
| 1990 | 18 785 | |||
| 1995 | 20 866 | |||
| 2000 | 22 266 | |||
| 2005 | 24 010 | |||
| 2010 | 25 410 | |||
| 2015 | 26 984 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 590, eller 13,45 % av befolkningen (hela befolkningen: 26 698 den 31 december 2014).[7]
GeografiRedigera
ÖarRedigera
Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.
- Adelsön
- Björkö (Birka)
- Ekerön (Munsön, Kärsön och Gällstaö inräknade)
- Estbröte
- Fågelön
- Färingsö(Svartsjölandet)
- Helgö
- Kungshatt
- Kurön
- Kärsön
- Lovön (Lindö inräknad)
- Malmhuvud
Dessutom finns många småöar, så som Vårö och Ljusön, båda i sundet Långtarmen.
Några tidigare öar har genom landhöjningen "växt ihop", bland dem:
NaturreservatRedigera
När reservatet bildades anges i parentes.
- Adelsö-Sättra (2004)
- Björkö (1944)
- Bonavik (2007)
- Djurgård (1967)
- Eldgarnsö (1979)
- Gåsholmen (1945)
- Husby (1986)
- Huvududden (1973)
- Lovön med Kärsön och Fågelön (2014)
- Skansholmen (1974)
- Väsby hage (1981)
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, (socknar)[8]:
TätorterRedigera
- Ekerö
- Stenhamra
- Parksidan
- Tureholm
- Älvnäs
- Kungsberga
- Ölsta
- Ekerö sommarstad
- Sundby
- Drottningholm
- Söderby
- Lilla Stenby
- Lurudden
- Hilleshög
PostorterRedigera
Följande postorter finns inom kommunen:[9]
- Adelsö (178 92)
- Drottningsholm (178 02, 178 93)
- Ekerö (178 00, 178 17, 178 20–24, 178 30–41, 178 51–54, 178 90)
- Färentuna (179 04, 179 97–98)
- Munsö (178 91)
- Skå (179 75)
- Stenhamra (179 03, 179 60–63, 179 65)
- Svartsjö (179 95–96)
KommunikationerRedigera
Från Brommaplan i Stockholms kommun och länsväg 275 i nordost ansluter länsväg 261 fram till tätorten Ekerö.
PolitikRedigera
Kommunen styrs under mandatperioden 2015-2018 av en borgerlig majoritet bestående av Moderata Samlingspartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.[10]
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2015–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Adam Reuterskiöld |
| Förste vice ordförande | C | Ove Wallin |
| Andre vice ordförande | S | Hanna Svensson |
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har sex, Socialdemokraterna har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Ö-partiet har en ledamot vardera.[11]
Mandatfördelning i Ekerö kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ÖVR | Ö | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 15 | 8 | 9 | 7 |
| 41 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 14 | 9 | 5 | 11 |
| 41 | 94,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 14 | 9 | 5 | 11 |
| 41 | 94,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 13 | 7 | 5 | 14 |
| 41 | 92,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 12 | 2 | 6 | 3 | 16 |
| 41 | 92,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 11 | 2 | 4 | 7 | 16 |
| 41 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 11 | 3 | 5 | 6 | 15 |
| 41 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 9 | 3 | 1 | 5 | 6 | 1 | 16 |
| 41 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 10 | 3 | 1 | 2 | 5 | 3 | 1 | 15 |
| 41 | 88,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 9 | 4 | 3 | 3 | 3 | 17 |
| 41 | 84,86 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 1 | 10 | 4 | 3 | 6 | 4 | 13 |
| 41 | 85,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 7 | 3 | 4 | 2 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 87,33 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 5 | 4 | 1 | 4 | 2 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 88,08 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 6 | 5 | 2 | 3 | 3 | 3 | 2 | 16 |
| 41 | 88,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 6 | 3 | 5 | 4 | 3 | 5 | 3 | 11 |
| 41 | 89,12 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018.
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online
- ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 11 december 2015)
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ ”"REGERINGSFÖRKLARING ALLIANS FÖR EKERÖ 2015-2018"”. http://moderaterna.net/ekero/2014/11/24/regeringsforklaring-allians-for-ekero-2015-2018/. Läst 7 november 2019.
- ^ ”Kommunstyrelsen”. Ekerö kommun. http://www.ekero.se/Kommun_och_politik/Kommunens-organisation/Den-politiska-organisationen/Kommunstyrelsen/. Läst 8 september 2018.
Externa länkarRedigera
- Ekerö kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ekerö kommun.
