Ekerö kommun

	Ekerö kommun; Kommun
	Ekerö centrum
Slogan	Kulturens övärld
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Ekerö
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	384,17 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	217,38 kvadratkilometer
- därav vatten	166,79 kvadratkilometer
Folkmängd	29 046 (2021-06-30)
Bef.täthet	133,62 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°21′00″N 17°41′00″Ö / 59.35°N 17.683333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Solna domkrets (1977-01-01–); Sollentuna och Färentuna domsaga (–1977-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0050
Anställda	1 525 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0125
GeoNames	2716579
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön.

Ekerö kommun är belägen i södra delen av landskapet Uppland och omfattar Mälaröarna. Kommunen omfattar 140 öar, kobbar och skär i Mälaren (Östra Mälaren).

Kommunen gränsar i nordöst till Järfälla kommun, i öster till Stockholms kommun, i sydöst till Huddinge kommun och i söder till Botkyrka kommun, och Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län, i norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Lovö landskommun fanns municipalsamhället Drottningholm mellan den 22 januari 1887 och den 31 december 1944.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs kommunerna i Ekerö och Färingsö landskommuner.

Ekerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ekerö och Färingsö landskommuner.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Sollentuna och Färentuna domsaga och ingår sedan 1977 i Solna domsaga.^[8]

Kommunsammanslagningarna från 1863Redigera

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ekerö kommun från 1863 och framåt.

Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863
före reformerna		efter reformen 1862	dito 1952	dito 1971
–1862		1863–1951	1952–1970	1971–
härad	socken	landskommun	"storkommun"	enhetskommun
Färentuna	Adelsö sn	Adelsö ln	Ekerö ln	Ekerö kn
	Ekerö sn	Ekerö ln
	Lovö sn	Lovö ln
	Munsö sn	Munsö ln
	Färentuna sn	Färentuna ln	Färingsö ln
	Hilleshögs sn	Hilleshögs ln
	Skå sn	Skå ln
	Sånga sn	Sånga ln

KommunvapnetRedigera

Färingsö landskommun

Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.

När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2018

År			Invånare
1970			12 594
1975			15 081
1980			15 927
1985			16 534
1990			18 785
1995			20 866
2000			22 266
2005			24 010
2010			25 410
2015			26 984
2018			28 308
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2002 uppgick befolkningen i Ekerö kommun till 22 936, varav 2 358 personer (10,28%) hade utländsk bakgrund (personer födda utanför Sverige eller med två föräldrar födda utanför Sverige). Den 31 december 2018 var antalet personer med utländsk bakgrund (enligt samma definition) 4 632, eller 16,4% av befolkningen (28 308 den 31 december 2018).^[9] Av de 27 753 invånarna i Ekerö kommun den 31 december 2017 var 3 345 personer (12,05%) födda i ett annat land än Sverige. Fördelningen per födelseland är listad i tabellen nedan, där de nordiska länderna, de 12 mest vanliga födelseländerna för utlandsfödda personer bland den svenska befolkningen samt övriga länder från olika kontinenter är sammanställda av SCB.^[10]

Födelseland utanför Sverige^[10]
31 december 2017
1	Sverige	&&&&&&&&&&024408.&&&&&024 408
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0620.&&&&&0620
3	Finland	&&&&&&&&&&&&0468.&&&&&0468
4	Polen	&&&&&&&&&&&&0462.&&&&&0462
5	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0270.&&&&&0270
6	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160
7	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0153.&&&&&0153
8	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0146.&&&&&0146
9	Syrien	&&&&&&&&&&&&0136.&&&&&0136
10	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0128.&&&&&0128
11	Europa utanför EU: övriga länder	&&&&&&&&&&&&0119.&&&&&0119
12	Iran	&&&&&&&&&&&&0111.&&&&&0111
13	Thailand	&&&&&&&&&&&&&094.&&&&&094
14	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
15	Danmark	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
16	Norge	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
17	Irak	&&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060
18	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043
19	SFR Jugoslavien/ Serbien och Montenegro	&&&&&&&&&&&&&042.&&&&&042
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
21	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027
22	Somalia	&&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
25	Island	&&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02

Inkomst och utbildningRedigera

Ekerö kommun har den sjunde högsta medianinkomsten per capita i Sverige,^[11] även om andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.^[12]

GeografiRedigera

Björkö på sommaren.

Estbröte på vintern.

Drottningholms slott, vy från Kärsön

ÖarRedigera

Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.

Adelsön
Björkö (Birka)
Ekerön (Munsön, Kärsön och Gällstaö inräknade)
Estbröte
Fågelön
Färingsö(Svartsjölandet)
Helgö
Kungshatt
Kurön
Kärsön
Lovön (Lindö inräknad)
Malmhuvud

Dessutom finns många småöar, så som Vårö och Ljusön, båda i sundet Långtarmen.

Några tidigare öar har genom landhöjningen "växt ihop", bland dem:

Ekerön med Kärsön vid Långtarmen och Munsön samt Gällstaö
Lovön med Lindö

NaturreservatRedigera

När reservatet bildades anges i parentes.

Huvududdens naturreservat.

Adelsö-Sättra (2004)
Björkö (1944)
Bonavik (2007)
Djurgård (1967)
Eldgarnsö (1979)
Gåsholmen (1945)
Husby (1986)
Huvududden (1973)
Lovön med Kärsön och Fågelön (2014)
Skansholmen (1974)
Väsby hage (1981)

IndelningarRedigera

Distrikt inom Ekerö kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[13]:

TätorterRedigera

Ekerö centrum, augusti 2008

Bostadsområdet "Tappström"

PostorterRedigera

Följande postorter finns inom kommunen:^[14]

Adelsö (178 92)
Drottningsholm (178 02, 178 93)
Ekerö (178 00, 178 17, 178 20–24, 178 30–41, 178 51–54, 178 90)
Färentuna (179 04, 179 97–98)
Munsö (178 91)
Skå (179 75)
Stenhamra (179 03, 179 60–63, 179 65)
Svartsjö (179 95–96)

KommunikationerRedigera

Från Brommaplan i Stockholms kommun och länsväg 275 i nordost ansluter länsväg 261 fram till tätorten Ekerö.

PolitikRedigera

Politiken i Ekerö kommun har under lång tid dominerats av de borgerliga partierna med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1979. Kommunen styrs under mandatperioden 2018-2022 av en borgerlig minoritet bestående av Moderata Samlingspartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.^[15]

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Adam Reuterskiöld
Förste vice ordförande	C	Ove Wallin
Andre vice ordförande	S	Hanna Svensson

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har fyra, Socialdemokraterna och Liberalerna har två medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Öpartiet har en ledamot vardera.^[16]

Mandatfördelning i Ekerö kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

15

8

9

7

2

15

8

9

7

41

90,8

36

1973

2

14

9

5

11

2

14

9

5

11

41

94,2

34

7

1976

2

14

9

5

11

2

14

9

5

11

41

94,3

28

13

1979

2

13

7

5

14

2

13

7

5

14

41

92,6

26

15

1982

2

12

2

6

3

16

2

12

2

6

3

16

41

92,9

26

15

1985

1

11

2

4

7

16

11

2

4

7

16

41

92,1

23

18

1988

1

11

3

5

6

15

11

3

5

6

15

41

88,2

24

17

1991

9

3

1

5

6

1

16

9

3

5

6

16

41

89,5

23

18

1994

1

10

3

1

2

5

3

1

15

10

3

2

5

3

15

41

88,4

21

20

1998

2

9

4

3

17

2

9

4

3

17

41

84,86

21

20

2002

1

10

4

3

6

4

13

10

4

3

6

4

13

41

85,36

23

18

2006

1

7

3

4

2

4

2

18

7

3

4

2

4

2

18

41

87,33

24

17

2010

1

5

4

1

4

2

4

2

18

5

4

2

4

2

18

41

88,08

23

18

2014

1

6

5

2

3

2

16

6

5

2

3

2

16

41

88,33

23

18

2018

1

6

3

5

4

3

5

3

11

6

3

5

4

3

5

3

11

41

89,12

26

15

Övriga 1994 var Barn- och ungdomspartiet Mälaröarna

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Rutger Månsson	1971	1982	Moderaterna
Leif Axelsson	1983	1988	Centerpartiet
Inger Linge	1989	1998	Moderaterna
Peter Carpelan	1999	2014	Moderaterna
Adam Reuterskiöld	2015-		Moderaterna

Val till riksdagenRedigera

År	Valdeltagande	V	S	MP	C	L	M	KD	SD	Övriga partier
1973	94,3%	5,2%	33,1%	..	24,8%	11,9%	23,9%	1,0%	..	0,3%
1976	95,0%	5,3%	30,3%	..	24,2%	14,2%	25,2%	0,6%	..	0,2%
1979	93,6%	6,2%	29,6%	..	17,6%	12,9%	32,6%	0,6%	..	0,5%
1982	93,9%	5,1%	30,2%	3,2%	13,5%	7,2%	39,9%	0,8%	..	0,2%
1985	93,2%	4,2%	29,1%	1,9%	8,5%	19,3%	36,6%	..	..	0,3%
1988	89,5%	4,7%	26,7%	7,1%	9,1%	18,8%	31,6%	1,7%	..	0,2%
1991	91,2%	2,8%	21,8%	5,3%	6,8%	13,6%	35,4%	5,2%	..	9,2%
1994	90,0%	4,3%	28,4%	6,3%	7,2%	10,3%	37,6%	3,5%	..	2,4%
1998	86,2%	7,2%	24,0%	5,5%	3,6%	6,0%	38,9%	12,9%	0,5%	1,5%
2002	86,2%	5,2%	25,8%	6,4%	3,8%	20,4%	26,1%	10,5%	0,8%	1,0%
2006	88,6%	3,3%	17,1%	6,6%	7,0%	10,3%	44,7%	7,4%	1,4%	2,2%
2010	90,1%	3,2%	13,2%	8,2%	7,3%	9,3%	47,1%	7,1%	3,4%	1,1%
2014	90,7%	3,2%	16,1%	8,3%	7,1%	7,3%	38,9%	6,3%	9,4%	3,6%
2018	92,2%	4,8%	17,2%	5,7%	11,2%	7,6%	28,1%	7,8%	16,2%	1,3%

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och år (Read 4 januari 2019)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017 (XLS-fil) Läst 4 januari 2019
^ ”Medianinkomst”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17249. Läst 5 januari 2019.
^ ”Andel högutbildade”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17251. Läst 5 januari 2019.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016.
^ ”Den politiska organisationen”. http://www.ekero.se/Kommun_och_politik/Kommunens-organisation/Den-politiska-organisationen/. Läst 8 februari 2019.
^ ”Kommunstyrelsen”. Ekerö kommun. https://ekero.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=222. Läst 8 februari 2019.

Externa länkarRedigera

Ekerö kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ekerö kommun.
Bilder & media

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[dab04d6041bab84e03301ce33c375cfe79f428e1-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2021 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2021, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och år (Read 4 januari 2019)

[Scbfödelseland-10] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017 (XLS-fil) Läst 4 januari 2019

[Medianinkomst-11] ”Medianinkomst”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17249. Läst 5 januari 2019.

[Andel_högutbildade-12] ”Andel högutbildade”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17251. Läst 5 januari 2019.

[13] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[14] ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016.

[15] ”Den politiska organisationen”. http://www.ekero.se/Kommun_och_politik/Kommunens-organisation/Den-politiska-organisationen/. Läst 8 februari 2019.

[16] ”Kommunstyrelsen”. Ekerö kommun. https://ekero.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=222. Läst 8 februari 2019.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Areal, befolkning
Ekerö kommun Kommun
Ekerö centrum
Slogan	Kulturens övärld
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Ekerö
Inrättad	1 januari 1971^[1]
Areal	384,17 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	217,38 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	166,79 kvadratkilometer^[2]
Folkmängd	29 046 (2021-06-30)^[3]
Bef.täthet	133,62 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	59°21′00″N 17°41′00″Ö / 59.35°N 17.683333333333°Ö / 59.35; 17.683333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Solna domkrets (1977-01-01–) Sollentuna och Färentuna domsaga (–1977-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0050^[4]
Anställda	1 525 (2019-11)^[5]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0125^[6]
GeoNames	2716579
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata