Wikipedia

Avesta kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige
Artikel Diskussion

Avesta kommun är en kommun i Dalarnas län. Kommunens centralort är Avesta.

Avesta kommun
Kommun
Avesta kommunhus 01.jpg
Avesta kommunhus
SloganKoppardalen – Outdoor – Sport / Attraktiva Avesta
Kommunens vapen.
Avestas kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortAvesta
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal668,96 kvadratkilometer ()[1]
- därav land613,17 kvadratkilometer[1]
- därav vatten55,79 kvadratkilometer[1]
Folkmängd22 847 ()[2]
Bef.täthet37,26 inv./km² (land)
Läge
Avesta Municipality in Dalarna County.png
Kommunen i länet.
Koordinater60°08′44″N 16°10′06″Ö / 60.145555555556°N 16.168333333333°Ö / 60.145555555556; 16.168333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsFalu domkrets (–)
Hedemora domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2262[3]
Anställda1 925 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2084
GeoNames2724230
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens södra del präglas av det mellansvenska låglandet. Dess flacka områden består av sedimentslätter. Den norra delen är, i kontrast till den södra, täckt av morän. Området ligger inom Norrlandsterrängen och i detta område når höjderna 200 meter över havet. Kommunen är rik på naturtillgångar vilket i kombination med goda transportmöjligheter har legat till grund för kommunens långa industritradition. 

Sedan kommunen bildades 1971 och fram till 2010 var befolkningstrenden negativ, men därefter har befolkningen åter ökat. Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Avesta kommun som största parti i kommunfullmäktige i samtliga val. Partiet styr, tillsammans med Vänsterpartiet, under mandatperioden 2018–2022.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Avesta, By, Folkärna och Grytnäs. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Avesta municipalsamhälle inrättades i Avesta landskommun 28 juni 1889, och upphörde 1906 när landskommunen ombildades till Avesta köping, vilken 1 april 1919 ombildades till Avesta stad. 19 juni 1904 inrättades Krylbo municipalsamhälle i Folkärna landskommun och utbröts 1919 med andra delar av landskommunen och bildades Krylbo köping.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

1967 inkorporerades i Avesta stad: Krylbo köping samt landskommunerna By, Folkärna och Grytnäs. Avesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Avesta stad.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1 september 2001 i Hedemora domsaga och ingår sen dess i Falu domkrets.[6]

GeografiRedigera

Topografi och hydrografiRedigera

Se även: Lista över insjöar i Avesta kommun

Kommunens södra del präglas av det mellansvenska låglandet, som skjuter in i sydöstra Dalarna. Dess flacka områden består av sedimentslätter med sand, mo och mjäla. Den norra delen är i kontrast till den södra täckt av morän. Området ligger inom Norrlandsterrängen, som här är svagt utbildad. I detta område når höjderna 200 meter över havet och kan därför ses som ett övergångsområde till den storkuperade, höglänta terräng som förknippas övriga Dalarna. Tre rullstensåsar löper genom kommunen, däribland Badelundaåsen som bildar en mäktig sammanhängande, välvd rygg över sedimentslätten. Åsen ligger öster om Dalälven och löper parallellt med denna ned till Brunnbäck, det gamla färjeläget. Därefter genomskär den älven och viker av söderut.[7]

70 procent av kommunens yta är täckt av skog. Åsarna är beväxta med vackra tallskogar. Vid Dalälven och längs biflödenas sjöar finns ekbestånd. Vid centralorten bildar älven fall – Lillforsen och Storforsen – samt vid Näs bruk. Öster om centralorten finns Döda fallen, som bildades för 8000 år sedan, var verksamma under 1000 år, och torrlades då Dalälven fann ett nytt genombrott. På båda sidor om älven finns odlingsmark, något som även hittas i de stråk som följer sprickdalgångar norrut. Dessa nyttjas primärt för odling av korn och havre.[7]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 13 naturreservat i kommunen. Flera av reservaten hittas på öar,[8] däribland Bysjöholmarna som totalt omfattar 295 hektar och inkluderar sex öar. Reservatet är även klassat som Natura 2000-område.[9]

Ödsliga ödemarker i gammelskog hittas i Ödets naturreservat. Där trivs arter som västlig njurlav, aspfjädermossa och tretåig hackspett. Reservatet hatar bildats i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Även detta reservat har skyddats enligt Natura 2000.[10]

Administrativ indelningRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Avesta kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Avesta, By, Folkärna och Grytnäs.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[11] – Avesta, By, Folkärna och Grytnäs.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Avesta kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Avesta &&&&&&&&&&011949.&&&&&011 949
2 Krylbo &&&&&&&&&&&04072.&&&&&04 072
3 Horndal &&&&&&&&&&&01120.&&&&&01 120
4 Fors &&&&&&&&&&&&0772.&&&&&0772
5 Nordanö &&&&&&&&&&&&0426.&&&&&0426
6 Folkärna &&&&&&&&&&&&0268.&&&&&0268
7 Näs bruk &&&&&&&&&&&&0207.&&&&&0207

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Socialdemokraterna har haft en stark ställning i Avesta kommun som största parti i kommunfullmäktige i samtliga val och hade även egen majoritet i kommunfullmäktige från kommunvalet 1970 till och med valet 1985. I kommunvalet 2014 fick Socialdemokraterna åter egen majoritet i kommunfullmäktige.[12]

Efter valet 2018 stod det klart att Socialdemokraterna tappade två mandat i kommunfullmäktige och därmed också den egna majoriteten. Partiet kunde dock fortsätta styra genom en koalition med Vänsterpartiet. Tillsammans bildade de en majoritetskoalition.[13]

KommunfullmäktigeRedigera

Fram till 1998 hade kommunfullmäktige i Avesta 49 mandat. I samband med valet 1998 minskades dessa till 41. Kommunlistan, som haft mandat i kommunfullmäktige sedan åtminstone början på 1990-talet, ställde inte upp i valet 2018.[7]

PresidiumRedigera

Presidium 2018–
Ordförande S Blerta Krenzi
Förste vice ordförande S Patrik Sundin
Andre vice ordförande C Karin Perers

Källa:[14]

Mandatfördelning i valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDAILCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702271253
2271253
4988,9
44
197332614312
3261432
4991,5
427
197632712313
3271233
4991,0
418
197932810314
3281034
4990,2
3712
198242818215
428825
4991,2
3415
198542627415
4262745
4988,4
3217
198872238324
72238324
4984,3
3316
1991620219326
62029326
4984,0
3415
1994622347214
62234724
4984,3
2920
1998517254125
51725425
4178,64
2516
2002416245325
416245325
4175,97
2219
20063172124219
31722429
4178,90
2021
20102182223219
218222329
4181,62
2516
20142211433115
2214335
4183,95
2516
201821963119
219639
4183,61
2219
  • I valet 1994 användes Ny Demokratis valsedlar av Axel Ingmars Lista - Avestapartiet, eftersom man inte hann trycka egna innan valet. De är således invalda som nydemokrater utan att vara det.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NämnderRedigera

KommunstyrelseRedigera

Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter. Mandatperioden 2018 till 2022 tillhör sju ledamöter Socialdemokraterna. Moderaterna och Sverigedemokraterna har två ledamöter vardera medan Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet har en ledamot var.[15]

Presidium 2018–2022[15]
Ordförande S Lars Isacsson
Förste vice ordförande S Blerta Krenzi
Andre vice ordförande M Johan Thomasson

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+− 		Andel
+− 		Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 6941 46,48 -211 -2,57 19 -2
  Moderaterna 3185 21,33 +1304 +8,43 9 +4
  Sverigedemokraterna 2119 14,19 +663 +4,20 6 +2
  Centerpartiet 1003 6,72 -195 -1,50 3 0
  Vänsterpartiet 656 4,39 -47 -0,43 2 0
  Kristdemokraterna 388 2,60 +84 +0,51 1 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 344 2,30 -50 -0,40 1 0
  Miljöpartiet de gröna 252 1,69 -148 -1,06 0 -1
  Feministiskt initiativ 18 0,12 +2 +0,01 0 0
Kommunlistan 0 0,00 -921 -6,32 0 -3
  Övriga anmälda partier 28 0,19 -129 -0,89 0 0
Giltiga röster totalt 14 934 100,00 +352 — 41 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 14 0,09 +14 +0,09
Ogiltiga röster - blanka 175 1,16 -3 -0,05
Ogiltiga röster - övriga 6 0,04 0 0
Valdeltagande 15 129 83,61 +363 -0,33
Röstberättigade 18 094 — +504 —

Källa:[16]

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Krylbo 53,57  % 46,48  %
M Folkärna 29,24  % 21,33  %
SD Horndal 18,16  % 14,19  %
C By 18,63  % 6,72  %
V Uppsamlingsdistrikt 11,90  % 4,39  %
KD Fors 4,11  % 2,60  %
L Uppsamlingsdistrikt 3,81  % 2,30  %
MP Uppsamlingsdistrikt 2,86  % 1,69  %
FI Horndal 0,35  % 0,12  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Kommunen är rik på naturtillgångar i form av malm, skog och vatten. Därtill finns goda transportmöjligheter. Sammantaget har detta legat till grund för områdets långa industritradition. Men under 2000-talet har industrisektorn drabbats av nedläggningar. Bland andra har fabriker lagts ner i både centralorten och Horndal. Bland kvarvarande industrier dominerade stålindustrin Outokumpu Stainless AB och kartongtillverkaren Stora Enso Fors AB i början av 2020-talet. Kommunen var samtidigt den största enskilda arbetsgivaren.[7]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Riksväg 70 genomkorsar södra delen av kommunen medan riksväg 68 genomkorsar kommunen från söder till norr. Centralorten är en viktig järnvägsknut.[7]

Kommunen har ett flygfält vilken används av den lokala flygklubben.[17]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Avesta kommun 1970–2020[18]
ÅrFolkmängd
1970
  
28 031
1975
  
27 153
1980
  
26 376
1985
  
24 969
1990
  
24 832
1995
  
24 010
2000
  
22 375
2005
  
21 954
2010
  
21 583
2015
  
22 781
2020
  
23 067
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 4 467, eller 19,61 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 781 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 417, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[19]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Avesta kommun 22 781 personer. Av dessa var 3 752 personer (16,47 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[20]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

Se även: Lista över fornlämningar i Avesta kommun

Ett välkänt kulturarv i Avesta är Koppardalen, ett område som dåvarande kulturministern Marita Ulvskog beskrivit som "världsunika kulturhistoriska industriarv".[21]

År 2022 fanns sju byggnadsminnen i kommunen – Böösgården, Jan-Ersgården i Gisselbo, Klosterskolan, Krylbo järnvägsstation, Krylbo tingshus, Sundhcenter (Aaltohuset) och Tolvmansgården (Karlfeldtsgården).[22]

KommunvapenRedigera

Blasonering: En sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg.

Vapnet fastställdes 1920 för dåvarande Avesta stad. Bilden syftar på Dalälven och ortens industrier. Vid kommunbildningen hade, som ofta i Dalarna, samtliga tidigare enheter egna vapen. Stadsvapnet registrerades dock oförändrat i PRV år 1974.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Hedemora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c d e] ”Avesta - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avesta. Läst 14 augusti 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat.html. Läst 14 augusti 2022. 
  9. ^ ”Bysjöholmarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/bysjoholmarna.html. Läst 14 augusti 2022. 
  10. ^ ”Ödet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/odet.html. Läst 14 augusti 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Valresultat från Valmyndigheten och Statistiska centralbyrån.
  13. ^ Qvicker, Patrik (9 september 2018). ”Moderaterna kraftigt framåt i Avesta”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/valet-i-avesta. Läst 14 augusti 2022. 
  14. ^ Avesta.se: Kommunfullmäktige Arkiverad 22 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 30 juli 2016
  15. ^ [a b] ”Kommunstyrelse - Förtroendevalda i Avesta kommun”. avesta.tromanpublik.se. https://avesta.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=ece028aa-5d83-4539-a4c6-7a1f165b440f. Läst 14 augusti 2022. 
  16. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Avesta - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/20/84/index.html. Läst 18 september 2018. 
  17. ^ ”Avesta / Rembo flygfält Flygplats • FLYGKARTAN.SE”. www.flygkartan.se. https://www.flygkartan.se/052735/Avesta_/_Rembo_flygf%C3%A4lt. Läst 14 augusti 2022. 
  18. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=32b58817-6714-41b0-af53-ab9ecc5f3da2. Läst 30 juli 2016. 
  19. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 30 juli 2016)
  20. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 30 juli 2016
  21. ^ Riksdagsförvaltningen. ”nationellt stöd till Koppardalen i Avesta Svar på skriftlig fråga 2001/02:1478 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/nationellt-stod-till-koppardalen-i-avesta_GP121478. Läst 14 augusti 2022. 
  22. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 14 augusti 2022. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Avesta_kommun&oldid=51075656"