Haninge kommun
Haninge kommun är en skärgårdskommun samt förort till Stockholm i Stockholms län. Centralort är Handen som är en del av tätorten Stockholm.
| Haninge kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
| Slogan | Inte bara skärgård |
|---|---|
 Haninge kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Handen |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 101 065 ()[2] |
| Areal | 2 177,4 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 455,38 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 1 722,02 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 221,94 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°10′00″N 18°08′00″Ö / 59.166666666667°N 18.133333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Södertörns domkrets (–) Handens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0084[4] |
| Anställda | 5 175 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0136[6] |
| GeoNames | 2707952 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Haninge kommun, belägen till största del i skärgården med över 860 öar, karaktäriseras av sin bergiga terräng och sina flacka ytor. Med dominans av småföretagande har invånarna en stark entreprenörsanda som präglat området i århundraden. Service, tjänster och handel utgör stommen i näringslivet, med kommunen själv och organisationer som Försvarsmakten och Coca-Cola som betydande arbetsgivare.
Trots tillväxten är småföretagen fortfarande ryggraden i ekonomin, med över 6 800 etablerade företag, nästan alla småskaliga.
Politiskt har Socialdemokraterna traditionellt haft starkt fotfäste, men koalitioner över blockgränserna har styrt sedan åtminstone 2010. Från dess grundande 1971 till 2020 har befolkningen mer än fördubblats.
Namn
redigeraNamnet Haninge har av allt att döma bildats med suffixet –inge till namn på markanta terrängförhållanden, i detta fall Hanveden.[7] Haninge var eventuellt namnet på en poststation i Österhaninge socken.[8]
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Dalarö municipalsamhälle inrättades 22 december 1876 och upplöstes med utgången av 1951.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Dalarö (av de tidigare kommunerna Dalarö, Ornö och Utö), Västerhaninge (av Muskö och Västerhaninge) samt Österhaninge (oförändrad). Redan 1959 uppgick dock Dalarö landskommun i Österhaninge landskommun.
Haninge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Österhaninge och Västerhaninge landskommuner.[9]
Den 1 januari 2008 gick miljöförvaltningarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ihop till ett kommunalt förbund. Förbundet "Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund" skapades av anledning att effektivisera verksamheterna inom livsmedel, miljö och hälsa samt för att överbrygga det politiska arbetet.[10] Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är sedan starten beläget i Haninge kommun och hade 2013 cirka 40 anställda inom olika miljö- och hälsoskyddsprojekt.
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, ingick från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och hör sedan 2007 till den återbildade Södertörns tingsrätt.[11]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [12]
Kommunsammanslagningarna från 1863
redigeraTabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Haninge kommun från 1863 och framåt.
| före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| –1862 | 1863–1951 | 1952–1958 | 1959–1970 | 1971– | |
| härad | socken | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | |
| Sotholm | Dalarö sn | Dalarö ln | Dalarö ln | 
|
Haninge kn
|
| Ornö sn | Ornö ln | ||||
| Utö sn | Utö ln | ||||
| Österhaninge sn | Österhaninge ln | Österhaninge ln | |||
| Muskö sn | Muskö ln | Västerhaninge ln | 
| ||
| Västerhaninge sn | Västerhaninge ln | ||||
Geografi
redigeraKommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. I öster gränsar kommunen till Östersjön med Stockholms södra skärgård. I sydväst ligger Nynäshamns kommun, i väster Botkyrka kommun, i nordväst Huddinge kommun och i nordöst Tyresö kommun, alla i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
redigera
Haninge kommun utgörs till största del av skärgård, totalt omkring 860 öar där de största är Ornö, Utö och Muskö. Öarnas landskap är präglade av berggrunden som är kraftigt veckad och sönderspruckna och därför har bildat höga branta stränder. Utsvämnat åsmaterial har bildat flacka ytor på vilka centralorten Handen och tätorten Jordbro är byggda. Två stora skogsområden dominerar landområdet – Hanveden i västra delen och Tyresta-Åva i östra delen mot havet.[13]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
| Haninge kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Av kommunens totala areal består 80 procent av vatten. Ramsjön har haft problem med övergödning, och ett av länets viktigaste fortplantningsområde för havsöring finns i Husbyån och Vitsån. Men kommunen har endast en sjö, Drevviken, andra "sjöar" klassas som övrigt vatten.[15]
Naturskydd
redigeraI Haninge kommun ligger också Tyresta nationalpark med 55 km vandringsleder genom orörd vildmark. Söder om kommundelen Jordbro finns ett litet naturreservat med namnet Gullringskärret. På linje i skogsområdet Hanveden ligger Rudans-, Paradisets- och Tornbergets naturreservat. Totalt finns det 17 reservat inom kommunens gränser.
Administrativ indelning
redigeraFör befolkningsrapportering
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i församlingarna Dalarö-Ornö-Utö, Västerhaninge-Muskö och Österhaninge.
Från 2016 indelas kommunen istället i distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[16] – Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge
Kommundelar
redigeraKommunen själv delar in kommunen i följande kommundelar[17]
- Handen
- Jordbro
- Västerhaninge
- Brandbergen
- Vendelsö-Gudö
- Vendelsömalm
- Tungelsta
- Vega
- Norrby
- Dalarö
- Haninge glesbygd
Tätorter
redigeraÅr 2020 bodde 96,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var högre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[18] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 10 tätorter i Haninge kommun.
Tätortsbebyggelsen i kommunens norra del som bland annat omfattar Handen, Vendelsö, Brandbergen, Norrby, Vendelsömalm och Vega, ingår i tätorten Stockholm. Därutöver fanns följande tätorter i Haninge kommun år 2020:[19]
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraMandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Allianspartierna i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 33 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Valet 2014 ledde till delvis maktskifte för Miljöpartiet stannade kvar vid makten och bildade en styrande mittenkoalition tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet.[20] Även valet 2018 ledde till delvis maktskifte. Denna gång fick Miljöpartiet lämna styret och ge plats för Kristdemokraterna och Liberalerna.[21] Efter två mandatperioder med Socialdemokraterna som ledande parti fick de lämna makten 2022 till förmån för en högerkoalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, den så kallade Haningealliansen. Partierna meddelade att de skulle ingå en valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna.[22]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigera| Presidium 2022–2026[23] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Marietta de Pourbaix-Lundin |
| Förste vice ordförande | M | Alexandra Anstrell |
| Andre vice ordförande | S | Kenneth Forsberg |
Mandatfördelning 1970–2022
redigera| Valår | V | S | MP | RS | HP | SD | NYD | VTP | ND | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 29 | 11 | 12 | 6 |
| 61 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 25 | 16 | 7 | 8 |
| 61 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 29 | 12 | 7 | 9 |
| 61 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 28 | 2 | 8 | 7 | 11 |
| 61 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 29 | 3 | 6 | 4 | 14 |
| 61 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 29 | 2 | 1 | 3 | 8 | 14 |
| 61 | 84,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 27 | 4 | 1 | 4 | 9 | 12 |
| 61 | 80,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 21 | 2 | 3 | 4 | 8 | 3 | 17 |
| 61 | 81,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 26 | 3 | 1 | 3 | 4 | 3 | 5 | 12 |
| 61 | 81,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 29 | 2 | 2 | 2 | 1 | 4 | 4 | 12 |
| 61 | 75,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 28 | 2 | 1 | 2 | 9 | 4 | 10 |
| 61 | 74,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 22 | 2 | 2 | 2 | 2 | 6 | 4 | 17 |
| 61 | 76,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 20 | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | 21 |
| 61 | 78,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 20 | 5 | 2 | 6 | 2 | 4 | 2 | 17 |
| 61 | 77,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 16 | 3 | 11 | 4 | 4 | 3 | 16 |
| 61 | 78,31 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 5 | 19 | 12 | 4 | 3 | 3 | 15 |
| 61 | 71,65 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigera| Presidium 2022–2026[24] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Sven Gustafsson |
| Förste vice ordförande | L | Nicole Forslund |
| Andre vice ordförande | S | Meeri Wasberg |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera- Pelle Svensson, Socialdemokraterna, 2002–2006[25]
- Gilbert de Wendel, Moderaterna, 2006–2010[26][27]
- Martina Mossberg, Moderaterna, 2010–2014[27]
- Meeri Wasberg, Socialdemokraterna, 2014–2022[28]
- Sven Gustafsson, Moderaterna, 2023–
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Övriga nämnder
redigera| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Barn- och förskolenämnden | M | Pernilla Kjellin | KD | Anneli Ahl | S | Mikko Svensson |
| Grundskolenämnden | M | Veronica Pagard | L | Lennart Gran | S | Maria Fägersten |
| Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden | L | Adam Simonsson | M | Alexandra Anstrell | S | Annett Haaf |
| Idrotts-, kultur- och fritidsnämnden | L | Nicole Forslund | M | Michael Fridebäck | S | Robert Schönbeck |
| Krisledningsnämnden | M | Sven Gustafsson | S | Meeri Wasberg | ||
| Socialnämnden | M | Sedat Dogru | L | Mia Franzén | S | Ann-Christine Erlandsson |
| Stadsbyggnadsnämnden | KD | Martin Strömvall | M | Nonna Karnova | S | Carl Melin |
| Valnämnden | M | Marietta de Pourbaix-Lundin | S | Kenneth Forsberg | ||
| Äldrenämnden | KD | Jens Davidson | M | Kristoffer Eriksson | S | Guy Lööv |
Källa:[29]
Vänorter
redigeraHaninge kommun har fem vänorter.[30]
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraHaninge kommun är en entreprenörskommun där invånarna har en lång tradition av att bygga upp verksamheter från grunden. I århundraden har Haningebygden varit ett centrum för småskaligt företagande, och andan att "reda sig själv" genomsyrar fortfarande samhället.
Näringslivet i Haninge kommun domineras främst av service-, tjänste- och handelssektorn. Bland de mest framträdande arbetsgivarna återfinns kommunen själv, Försvarsmakten och Coca-Cola Enterprises Sverige AB. Dessutom har Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) filialer i kommunen, vilket bidrar till kunskapsutveckling och innovation på lokal nivå.
Trots att många större etableringar har skett under de senaste åren, utgörs fortfarande "basen" i Haninge kommuns näringsliv av småföretag. Över 6 800 företag finns nu etablerade i kommunen, och nästan alla är småföretag med färre än fem anställda.[31][32]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraI nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 73 och Nynäsbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp i Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa.
I kommunens norra del korsas riksvägen av länsväg 260 och i de centrala delarna av kommunen av länsväg 259 (Haningeleden) som övergår i länsväg 227 (Dalarövägen). I höjd med Västerhaninge avtar länsväg 257 åt väster. Tvärförbindelse Södertörn som är under planering kommer att ansluta till väg 73 i höjd med Jordbro, och ansluta till E4an i Huddinge kommun.
I Haninge kommun finns en av Sveriges längsta och djupaste vägtunnlar, Muskötunneln, mellan öarna Yxlö i Nynäshamns kommun och Muskö. Den är nästan 3 km lång och går som djupast 66 meter under havet.
Utbildning
redigeraDet finns två kommunala gymnasier i kommunen, Fredrika Bremergymnasiet och Riksäpplet. På dessa två gymnasier finns även Riksidrottsgymnasiet för Karate och som alternativ kan utbildningarna på dessa två skolor kombineras med andra nationellt godkända idrottsutbildningar. Därtill driver Region Stockholm Berga naturbruksgymnasium i Västerhaninge.[33]
För högre utbildning har Kungliga tekniska högskolan (KTH) filialer i kommunen.[13] År 2021 hade 20 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket var lägre än genomsnittet för riket.[34]
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraKommunen har 101 065 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 20:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Haninge kommun 1970–2020[35][36] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 45 001 | |||
| 1975 | 50 295 | |||
| 1980 | 58 541 | |||
| 1985 | 61 166 | |||
| 1990 | 62 797 | |||
| 1995 | 65 706 | |||
| 2000 | 69 644 | |||
| 2005 | 71 837 | |||
| 2010 | 77 054 | |||
| 2015 | 83 866 | |||
| 2020 | 93 690 | |||
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 32 596, eller 36,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 89 989 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 323, eller 24,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 902 den 31 december 2002).[37] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haninge kommun 82 407 personer. Av dessa var 19 804 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige.
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraFöljande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Haninge kommun.[38]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
68 985 | 70,62 | 79,61 |
| 2 |  Polen |
3 458 | 3,54 | 0,94 |
| 3 |  Finland |
1 845 | 1,89 | 1,26 |
| 4 |  Turkiet |
1 834 | 1,88 | 0,53 |
| 5 |  Irak |
1 145 | 1,17 | 1,40 |
| 6 |  Syrien |
1 044 | 1,07 | 1,88 |
| 7 |  Iran |
906 | 0,93 | 0,81 |
| 8 |  Afghanistan |
862 | 0,88 | 0,62 |
| 9 |  Chile |
791 | 0,81 | 0,26 |
| 10 |  Bosnien och Hercegovina |
649 | 0,66 | 0,57 |
Kultur
redigeraMuseum
redigera
Det finns ett flertal museum i kommunen, varav de flesta är i hembygdsföreningarnas regi och visar hur livet i Haninge sett ut i svunna tider. Bland dessa återfinns Svartbäckens skolmuseum, Sportstugemuseet i Årsta Havsbad, Nationalparkernas hus i Tyresta, Tingshuset i Västerhaninge, Utö gruvmuseum, Dalarö museum i Tullhuset, Bygdemuseet Ornö sockenstuga, Handens museum och smedja, Grytholmens friluftsmuseum, Morarnas gård på Gålö[39] och Anders Franzéns sjöbod i Dalarö.
Konstarter
redigeraLitteratur
redigeraNär August Strindberg skrev sin kända roman Hemsöborna använde han såväl folk, gårdar, som natur från Kymmendö. Flertalet öbor tog illa vid sig av detta och Strindberg var inte längre välkommen på ön.
Film
redigeraI Brandbergen finns biografen Bio Cosmopolite.
Arkitektur
redigeraHaninge kulturhus erbjuder bibliotek med hembygdsrum, cafeteria, samlings- och utställningslokaler, samt studieplatser. Byggnaden är ritad av Thelaus/Michelsen.
Kulturarv
redigeraSöder om Jordbro ligger Jordbro gravfält som anses vara Nordens största från äldre järnåldern. Området var bebott redan på stenåldern och har som synlig gravplats åtminstone nyttjats sen bronsåldern. De flesta gravarna tillkom dock under järnåldern och det upphörde i samband med vikingatidens kristnande. På åsen i gravfältets anslutning förlades, troligen på medeltiden, en avrättningsplats vid den så kallade Galgstenen. De som här mötte sitt öde dömdes i Tingshuset och kom från hela Sotholms härad.
I området runt Tornberget, som med sina 111 m. ö. h. är Stockholms läns högsta punkt, har man hittat ett stort antal lämningar efter flera tusen år gamla bosättningar. Överhuvudtaget är Haninge rikt på fornlämningar och i farvattnen utanför Dalarö finns ett flertal kända vrak som Regalskeppet Riksäpplet, Dalarövraket, Ingrid Horn och Jutholmsvraket.
Kommunvapen
redigeraBlasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld.
Haninge kommunvapen fastställdes 1985 och innehåller en tjädertupp (hane) och ett ankare för Marinens verksamhet i kommunen. [40]
Efter kommunsammanslagningen 1971 tog kommunen fram ett nytt kommunvapen och utformningen beställdes från ett konsultföretag. Märket som föreställde en detalj av två kättinglänkar som samtidigt bildade ett stort H i färgerna silver på blå botten blev aldrig omtyckt och det kallades ofta för "korslagda korvmärket". Haninge kommun lät därför beställa ett nytt märke och denna gång från riksheraldikern som tog fram dagens version.
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Jan Paul Strid (1981). Ortnamn i Huddinge. Huddinge kommun. sid. 1. ISBN 91-86286-00-5
- ^ Ortnamnsregistret: Haninge
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013.
- ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210185702/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=EF4E4D7DFF5DECB6F0CD654A58F91B59?dokumentId=21000001424780&thumbnail=false. Läst 16 juli 2013.
- ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- ^ [a b] ”Haninge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/haninge. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ VATTENPLAN FÖR HANINGE KOMMUN. Haninge kommun. 2012. https://www.haninge.se/siteassets/bygga-bo-och-miljo/naturvard-och-parker/naturvard/vattenplan.pdf.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0136&id2=null. Läst 21 maj 2024.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 maj 2024.
- ^ ”Så styrs Haninge - Haninge”. web.archive.org. 28 mars 2015. Arkiverad från originalet den 28 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150328101113/http://haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Sa-styrs-Haninge/. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”Bekräftat: De vill bilda Haninges nya styre – Mitt i Stockholm”. web.archive.org. 19 april 2019. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419070632/https://mitti.se/nyheter/bekraftat-bilda-styre/. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”Maktskifte: Nytt högerstyre tar över med stöd av SD”. www.mitti.se. 22 november 2022. https://www.mitti.se/nyheter/maktskifte-nytt-hogerstyre-tar-over-med-stod-av-sd-6.3.43013.f3ba25c67d. Läst 11 maj 2024.
- ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda i Haninge”. haninge.tromanpublik.se. https://haninge.tromanpublik.se/organisation/21940027-8047-4712-81bb-55b61de14d16. Läst 22 april 2025.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Haninge”. haninge.tromanpublik.se. https://haninge.tromanpublik.se/organisation/7172cc04-3648-48f4-9eff-1b9d6bf7d11c. Läst 22 april 2025.
- ^ läs online, www.mynewsdesk.com , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, mypresswire.com , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.nynashamnsposten.se , läst: 25 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Kommunstyrelsen, Haninge kommun, läs online, läst: 26 september 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nämnder - Förtroendevalda i Haninge”. haninge.tromanpublik.se. https://haninge.tromanpublik.se/organisationstyp/8a4a0839-1f92-4ecf-99ab-9049e0a0e1df. Läst 22 april 2025.
- ^ Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Haninge - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/haninge. Läst 6 maj 2024.
- ^ ”Vårt näringsliv”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/foretagare--jobb/foretagsmark-och-lokaler/etablering-i-haninge/vart-naringsliv/. Läst 6 maj 2024.
- ^ ”Gymnasieskola”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/forskola-och-skola/gymnasieskola/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.[död länk]
- ^ ”Folkmängden per månad efter region och månad”. Statistikmyndigheten SCB. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkManad/table/tableViewLayout1/. Läst 29 september 2022.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Hembygdsmuseer”. Haninge kommun. https://www.haninge.se/uppleva-och-gora/besok-och-upplev-haninge/sevardheter/hembygdsmuseer/. Läst 14 maj 2022.
- ^ ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Haninge kommun.- Haninge kommun
