Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Haninge kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Haninge kommun är en skärgårdskommun samt förort till Stockholm i Stockholms län. Centralort är Handen som är en del av tätorten Stockholm.

Haninge kommun
Kommun
Haninge kommun.jpg
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänStockholms län
CentralortHanden
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda4 980 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal2 177,4 kvadratkilometer ()[3]
- därav land455,38 kvadratkilometer[3]
- därav vatten1 722,02 kvadratkilometer[3]
Folkmängd90 821 ()[4]
Bef.täthet199,44 inv./km² (land)
Läge
Haninge Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°10′00″N 18°08′00″E / 59.166666666667°N 18.133333333333°Ö / 59.166666666667; 18.133333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSödertörns domkrets (–)
Handens domsaga (–)
Koder
Kommunkod0136[5]
Org.nummer212000-0084[6]
GeoNames2707952
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. I öster gränsar kommunen till Östersjön med Stockholms södra skärgård. I sydväst ligger Nynäshamns kommun, i väster Botkyrka kommun, i nordväst Huddinge kommun och i nordöst Tyresö kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Dalarö municipalsamhälle inrättades 22 december 1876 och upplöstes med utgången av 1951.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Dalarö (av de tidigare kommunerna Dalarö, Ornö och Utö), Västerhaninge (av Muskö och Västerhaninge) samt Österhaninge (oförändrad). Redan 1959 uppgick dock Dalarö landskommun i Österhaninge landskommun.

Haninge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Österhaninge och Västerhaninge landskommuner.[7]

1 januari 2008 gick miljöförvaltningarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ihop till ett kommunalt förbund. Förbundet "Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund" skapades av anledning att effektivisera verksamheterna inom livsmedel, miljö och hälsa samt för att överbrygga det politiska arbetet.[8] Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är sedan starten beläget i Haninge kommun och hade 2013 cirka 40 anställda inom olika miljö- och hälsoskyddsprojekt.

Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, ingick från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i en återbildad Södertörns tingsrätts domsaga.[9]

Kommunsammanslagningarna från 1863Redigera

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Haninge kommun från 1863 och framåt.

Kommunsammanslagningarna till Haninge kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
–1862 1863–1951 1952–1958 1959–1970 1971–
härad socken landskommun "storkommun" enhetskommun
Sotholm Dalarö sn Dalarö ln Dalarö ln   Haninge kn
 
Ornö sn Ornö ln
Utö sn Utö ln
Österhaninge sn Österhaninge ln Österhaninge ln
Muskö sn Muskö ln Västerhaninge ln  
Västerhaninge sn Västerhaninge ln

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld.

Haninge kommunvapen fastställdes 1985 och innehåller en tjädertupp (hane) och ett ankare för Marinens verksamhet i kommunen. [10]

Efter kommunsammanslagningen 1971 tog kommunen fram ett nytt kommunvapen och utformningen beställdes från ett konsultföretag. Märket som föreställde en detalj av två kättinglänkar som samtidigt bildade ett stort H i färgerna silver på blå botten blev aldrig omtyckt och det kallades ofta för "korslagda korvmärket". Haninge kommun lät därför beställa ett nytt märke och denna gång från riksheraldikern som tog fram dagens version.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Haninge kommun 1970–2015[11]
År Folkmängd
1970
  
 45 001
1975
  
 50 295
1980
  
 58 541
1985
  
 61 166
1990
  
 62 797
1995
  
 65 706
2000
  
 69 644
2005
  
 71 837
2010
  
 77 054
2015
  
 83 866

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 32 596, eller 36,22 % av befolkningen (hela befolkningen: 89 989 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 323, eller 24,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 902 den 31 december 2002).[12] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haninge kommun 82 407 personer. Av dessa var 19 804 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]

IndelningarRedigera

Församlingar/distriktRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt (socknar) inom Haninge kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[14]:

KommundelarRedigera

Kommunen själv delar in kommunen i följande kommundelar[15]

Geografi och naturRedigera

 
Utös östra strand.

I Haninge kommun finns en omfattande arkipelag med flera tusentals öar, holmar, kobbar och skär där några av de större är Björnholmen, Utö, Ornö, Fjärdlång, Muskö, Kymmendö och Huvudskär, samt halvön och naturreservatet Gålö. I Haninge kommun ligger också Tyresta nationalpark med 55 km vandringsleder genom orörd vildmark. Söder om kommundelen Jordbro finns ett litet naturreservat med namnet Gullringskärret. På linje i skogsområdet Hanveden ligger Rudans-, Paradisets- och Tornbergets naturreservat. Totalt finns det 17 reservat inom kommunens gränser samt många olika insjöar.

TätorterRedigera

Tätortsbebyggelsen i kommunens norra del som bland annat omfattar Handen, Vendelsö, Brandbergen, Norrby, Vendelsömalm och Vega, ingår i tätorten Stockholm.

Därutöver finns följande tätorter i Haninge kommun:[16]

KommunikationerRedigera

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 73 och Nynäsbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp i Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa.

I kommunens norra del korsas riksvägen av länsväg 260 och i de centrala delarna av kommunen av länsväg 259 (Haningeleden) som övergår i länsväg 227 (Dalarövägen). I höjd med Västerhaninge avtar länsväg 257 åt väster.

I Haninge kommun finns en av Sveriges längsta och djupaste vägtunnlar, Muskötunneln, mellan öarna Yxlö i Nynäshamns kommun och Muskö. Den är nästan 3 km lång och går som djupast 66 meter under havet.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Kenneth Forsberg
Förste vice ordförande C Ulla-Britt Öhman
Andre vice ordförande M Marietta de Pourbaix-Lundin

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Meeri Wasberg
Förste vice ordförande L Tobias Hammarberg
Andre vice ordförande M Martina Mossberg

Kommunstyrelsens ordförande var till 2014 Martina Mossberg (M)[17].

Oppositionsråd var till 2014 Robert Noord (S).

Mandatfördelning i Haninge kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPRSHPSDNYDVTPNDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197032911126
32911126
6188,0
5011
19735251678
5251678
6190,0
4615
19764291279
4291279
6188,2
4417
197952828711
5288711
6185,6
3229
198252936414
52936414
6186,4
3328
1985429213814
4293814
6184,2
3328
1988427414912
42744912
6180,0
3625
19913212348317
321348317
6181,7
3427
199442631343512
4263343512
6181,5
3328
199852922214412
5294412
6175,38
3526
20025282129410
5289410
6174,75
3328
200642222226417
4226417
6176,76
3625
201022042424221
2044421
6178,01
3823
201432052624217
32056417
6177,75
3526
201841631144316
41631144316
6178,31
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Jordbro V 44,77 % 25,87 %
M Vendelsömalm-Ramsdalen 37,89 % 24,48 %
SD Skogs-Ekeby m.fl 26,92 % 17,26 %
V Brandbergen NÖ 15,56 % 7,04 %
L Vega-Söderhagen 15,51 % 6,21 %
C Muskö 19,19 % 5,98 %
MP Vallaområdet V 8,44 % 4,76 %
KD Västerhaninge 7,27 % 4,39 %
RS Jordbro SV 11,70 % 2,79 %
FI Brandbergen N 1,04 % 0,36 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

KulturRedigera

Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält som anses vara Nordens största från äldre järnåldern. Området var bebott redan på stenåldern och har som synlig gravplats åtminstone nyttjats sen bronsåldern. De flesta gravarna tillkom dock under järnåldern och det upphörde i samband med vikingatidens kristnande. På åsen i gravfältets anslutning förlades, troligen på medeltiden, en avrättningsplats vid den så kallade Galgstenen. De som här mötte sitt öde dömdes i Tingshuset och kom från hela Sotholms härad.

I området runt Tornberget, som med sina 111 m. ö. h. är Stockholms läns högsta punkt, har man hittat ett stort antal lämningar efter flera tusen år gamla bosättningar. Överhuvudtaget är Haninge rikt på fornlämningar och i farvattnen utanför Dalarö finns ett flertal kända vrak som Regalskeppet Riksäpplet, Dalarövraket, Ingrid Horn och Jutholmsvraket.

Haninge kulturhus erbjuder bibliotek med hembygdsrum, cafeteria, samlings- och utställningslokaler, samt studieplatser. Byggnaden är ritad av Thelaus/Michelsen.

När August Strindberg skrev sin kända roman Hemsöborna använde han såväl folk, gårdar, som natur från Kymmendö. Flertalet öbor tog illa vid sig av detta och Strindberg var inte längre välkommen på ön.

I Brandbergen finns biografen Bio Cosmopolite.

Museer och hembygdsgårdarRedigera

  • Anders Franzéns sjöbod i Dalarö
  • Dalarö museum i Tullhuset
  • Handens museum
  • Janstorp vid Tingshuset i Västerhaninge
  • Morarnas gård på Gålö
  • Nationalparkernas hus i Tyresta
  • Ornö museum och hembygdsgård
  • Sportstugemuseet i Årsta Havsbad
  • Svartbäckens skolmuseum
  • Tingshuset i Västerhaninge
  • Utö gruvmuseum

UtbildningRedigera

Gymnasieskolor

  • Fredrika Bremergymnasierna
  • Walthers gymnasium
  • Fria gymnasieskolan i Haninge
  • Hugin & Munin
  • Berga Naturbruksgymnasium
  • Riksidrottsgymnasium i Budo

Vid centralorten Handen finns en filial av Kungliga tekniska högskolan.

VänorterRedigera

Haninge kommun har fem vänorter.[18]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013. 
  9. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013. 
  11. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. [död länk]
  12. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  13. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018. 
  16. ^ Tätorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0601 Arkiverad 21 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  17. ^ ”Förtroendevalda i Haninge kommun, Kommunstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524183956/http://www.haninge.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks#. Läst 24 maj 2012. 
  18. ^ Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Haninge_kommun&oldid=46074009"