Haninge kommun
Haninge kommun är en skärgårdskommun samt förort till Stockholm i Stockholms län. Centralort är Handen som är en del av tätorten Stockholm.
| Haninge kommun Kommun | |
 Kommunhuset | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Södermanland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Handen |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Anställda | 4 780 ()[2] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 2 160,87 kvadratkilometer ()[3] |
| Folkmängd | 89 989 ()[4] |
| Bef.täthet | 41,64 inv./km² |
| Karta, läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°10′00″N 18°08′00″E / 59.166666666667°N 18.133333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkrets | Södertörns domkrets (–) Handens domsaga (–) Södertörns domsaga (–) |
| Storstad | Storstockholm |
| Koder | |
| Kommunkod | 0136[5] |
| Org.nummer | 212000-0084[6] |
| GeoNames | 2707952 |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen på ön Södertörn i nordöstra delen av landskapet Södermanland. I öster gränsar kommunen till Östersjön med Stockholms södra skärgård. I sydväst ligger Nynäshamns kommun, i väster Botkyrka kommun, i nordväst Huddinge kommun och i nordöst Tyresö kommun, alla i Stockholms län.
Innehåll
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Dalarö, Muskö, Ornö, Utö, Västerhaninge och Österhaninge. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Dalarö municipalsamhälle inrättades 22 december 1876 och upplöstes med utgången av 1951.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Dalarö (av de tidigare kommunerna Dalarö, Ornö och Utö), Västerhaninge (av Muskö och Västerhaninge) samt Österhaninge (oförändrad). Redan 1959 uppgick dock Dalarö landskommun i Österhaninge landskommun.
Haninge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Österhaninge och Västerhaninge landskommuner.[7]
1 januari 2008 gick miljöförvaltningarna i Haninge, Nynäshamn och Tyresö ihop till ett kommunalt förbund. Förbundet "Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund" skapades av anledning att effektivisera verksamheterna inom livsmedel, miljö och hälsa samt för att överbrygga det politiska arbetet.[8] Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund är sedan starten beläget i Haninge kommun och hade 2013 cirka 40 anställda inom olika miljö- och hälsoskyddsprojekt.
Kommunen ingick från bildandet till 1974 i Södertörns tingsrätts domsaga, ingick från 1974 till 2007 i Handens tingsrätts domsaga och ingår sedan 2007 i en återbildad Södertörns tingsrätts domsaga.[9]
Kommunsammanslagningarna från 1863Redigera
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Haninge kommun från 1863 och framåt.
| före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||
|---|---|---|---|---|---|
| –1862 | 1863–1951 | 1952–1958 | 1959–1970 | 1971– | |
| härad | socken | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | |
| Sotholm | Dalarö sn | Dalarö ln | Dalarö ln | 
|
Haninge kn
|
| Ornö sn | Ornö ln | ||||
| Utö sn | Utö ln | ||||
| Österhaninge sn | Österhaninge ln | Österhaninge ln | |||
| Muskö sn | Muskö ln | Västerhaninge ln | 
| ||
| Västerhaninge sn | Västerhaninge ln | ||||
KommunvapnetRedigera
Blasonering: Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld.
Haninge kommunvapen fastställdes 1985 och innehåller en tjädertupp (hane) och ett ankare för Marinens verksamhet i kommunen. [10]
Efter kommunsammanslagningen 1971 tog kommunen fram ett nytt kommunvapen och utformningen beställdes från ett konsultföretag. Märket som föreställde en detalj av två kättinglänkar som samtidigt bildade ett stort H i färgerna silver på blå botten blev aldrig omtyckt och det kallades ofta för "korslagda korvmärket". Haninge kommun lät därför beställa ett nytt märke och denna gång från riksheraldikern som tog fram dagens version.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Haninge kommun 1970–2015[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 45 001 | |||
| 1975 | 50 295 | |||
| 1980 | 58 541 | |||
| 1985 | 61 166 | |||
| 1990 | 62 797 | |||
| 1995 | 65 706 | |||
| 2000 | 69 644 | |||
| 2005 | 71 837 | |||
| 2010 | 77 054 | |||
| 2015 | 83 866 | |||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 617, eller 32,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 82 407 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 323, eller 24,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 70 902 den 31 december 2002).[12]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Haninge kommun 82 407 personer. Av dessa var 19 804 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
| Födelseland[13] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
62 603 |
| 2 |  Polen |
2 564 |
| 3 |  Finland |
2 316 |
| 4 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
2 212 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 1 747 |
| 6 | Sydamerika | 1 742 |
| 7 |  Turkiet |
1 612 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 1 531 |
| 9 |  Irak |
762 |
| 10 | Europa utom EU: Övriga länder | 737 |
| 11 |  Iran |
733 |
| 12 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
626 |
| 13 | Nordamerika | 458 |
| 14 |  Bosnien och Hercegovina |
424 |
| 15 |  Thailand |
391 |
| 16 |  Tyskland |
346 |
| 17 |  Afghanistan |
306 |
| 18 |  Somalia |
290 |
| 19 |  Kina |
247 |
| 20 |  Syrien |
244 |
| 21 |  Norge |
236 |
| 22 |  Danmark |
126 |
| 23 |  Sovjetunionen |
69 |
| 24 | Oceanien | 40 |
| 25 |  Island |
29 |
| 26 | Okänt födelseland | 16 |
IndelningarRedigera
Församlingar/distriktRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[14]:
KommundelarRedigera
Kommunen själv delar in kommunen i följande kommundelar[15]
Geografi och naturRedigera
I Haninge kommun finns en omfattande arkipelag med flera tusentals öar, holmar, kobbar och skär där några av de större är Björnholmen, Utö, Ornö, Fjärdlång, Muskö, Kymmendö och Huvudskär, samt halvön och naturreservatet Gålö. I Haninge kommun ligger också Tyresta nationalpark med 55 km vandringsleder genom orörd vildmark. Söder om kommundelen Jordbro finns ett litet naturreservat med namnet Gullringskärret. På linje i skogsområdet Hanveden ligger Rudans-, Paradisets- och Tornbergets naturreservat. Totalt finns det 17 reservat inom kommunens gränser samt många olika insjöar.
TätorterRedigera
Tätortsbebyggelsen i kommunens norra del som bland annat omfattar Handen, Vendelsö, Brandbergen, Norrby, Vendelsömalm och Vega, ingår i tätorten Stockholm.
Därutöver finns följande tätorter i Haninge kommun:[16]
KommunikationerRedigera
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av riksväg 73 och Nynäsbanan som trafikeras av Stockholms pendeltåg med stopp i Handen, Jordbro, Västerhaninge, Krigslida, Tungelsta och Hemfosa. Under byggnad är dessutom en station i Vega
I kommunens norra del korsas riksvägen av länsväg 260 och i de centrala delarna av kommunen av länsväg 259 (Haningeleden) som övergår i länsväg 227 (Dalarövägen). I höjd med Västerhaninge avtar länsväg 257 åt väster.
I Haninge kommun finns en av Sveriges längsta och djupaste vägtunnlar, Muskötunneln, mellan öarna Yxlö i Nynäshamns kommun och Muskö. Den är nästan 3 km lång och går som djupast 66 meter under havet.
PolitikRedigera
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2012 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Kenneth Forsberg |
| Förste vice ordförande | C | Ulla-Britt Öhman |
| Andre vice ordförande | M | Marietta de Pourbaix-Lundin |
KommunstyrelsenRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Meeri Wasberg |
| Förste vice ordförande | L | Tobias Hammarberg |
| Andre vice ordförande | M | Martina Mossberg |
Kommunstyrelsens ordförande var till 2014 Martina Mossberg (M)[17].
Oppositionsråd var till 2014 Robert Noord (S).
Mandatfördelning i Haninge kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | RS | HP | SD | NYD | VTP | ND | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 29 | 11 | 12 | 6 |
| 61 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 25 | 16 | 7 | 8 |
| 61 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 4 | 29 | 12 | 7 | 9 |
| 61 | 88,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 28 | 2 | 8 | 7 | 11 |
| 61 | 85,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 29 | 3 | 6 | 4 | 14 |
| 61 | 86,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 29 | 2 | 1 | 3 | 8 | 14 |
| 61 | 84,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 27 | 4 | 1 | 4 | 9 | 12 |
| 61 | 80,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 21 | 2 | 3 | 4 | 8 | 3 | 17 |
| 61 | 81,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 26 | 3 | 1 | 3 | 4 | 3 | 5 | 12 |
| 61 | 81,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 5 | 29 | 2 | 2 | 2 | 1 | 4 | 4 | 12 |
| 61 | 75,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 28 | 2 | 1 | 2 | 9 | 4 | 10 |
| 61 | 74,75 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 22 | 2 | 2 | 2 | 2 | 6 | 4 | 17 |
| 61 | 76,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 20 | 4 | 2 | 4 | 2 | 4 | 2 | 21 |
| 61 | 78,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 20 | 5 | 2 | 6 | 2 | 4 | 2 | 17 |
| 61 | 77,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 4 | 16 | 3 | 11 | 4 | 4 | 3 | 16 |
| 61 | 78,31 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Jordbro V | 44,77 % | 25,87 % |
| M | Vendelsömalm-Ramsdalen | 37,89 % | 24,48 % |
| SD | Skogs-Ekeby m.fl | 26,92 % | 17,26 % |
| V | Brandbergen NÖ | 15,56 % | 7,04 % |
| L | Vega-Söderhagen | 15,51 % | 6,21 % |
| C | Muskö | 19,19 % | 5,98 % |
| MP | Vallaområdet V | 8,44 % | 4,76 % |
| KD | Västerhaninge | 7,27 % | 4,39 % |
| RS | Jordbro SV | 11,70 % | 2,79 % |
| FI | Brandbergen N | 1,04 % | 0,36 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
KulturRedigera
Söder om Jordbro ligger Jordbro gravfält som anses vara Nordens största från äldre järnåldern. Området var bebott redan på stenåldern och har som synlig gravplats åtminstone nyttjats sen bronsåldern. De flesta gravarna tillkom dock under järnåldern och det upphörde i samband med vikingatidens kristnande. På åsen i gravfältets anslutning förlades, troligen på medeltiden, en avrättningsplats vid den så kallade Galgstenen. De som här mötte sitt öde dömdes i Tingshuset och kom från hela Sotholms härad.
I området runt Tornberget, som med sina 111 m. ö. h. är Stockholms läns högsta punkt, har man hittat ett stort antal lämningar efter flera tusen år gamla bosättningar. Överhuvudtaget är Haninge rikt på fornlämningar och i farvattnen utanför Dalarö finns ett flertal kända vrak som Regalskeppet Riksäpplet, Dalarövraket, Ingrid Horn och Jutholmsvraket.
Haninge kulturhus erbjuder bibliotek med hembygdsrum, cafeteria, samlings- och utställningslokaler, samt studieplatser. Byggnaden är ritad av Thelaus/Michelsen.
När August Strindberg skrev sin kända roman Hemsöborna använde han såväl folk, gårdar, som natur från Kymmendö. Flertalet öbor tog illa vid sig av detta och Strindberg var inte längre välkommen på ön.
I Brandbergen finns biografen Bio Cosmopolite.
Museer och hembygdsgårdarRedigera
- Anders Franzéns sjöbod i Dalarö
- Dalarö museum i Tullhuset
- Handens museum
- Janstorp vid Tingshuset i Västerhaninge
- Morarnas gård på Gålö
- Nationalparkernas hus i Tyresta
- Ornö museum och hembygdsgård
- Sportstugemuseet i Årsta Havsbad
- Svartbäckens skolmuseum
- Tingshuset i Västerhaninge
- Utö gruvmuseum
UtbildningRedigera
Gymnasieskolor
- Fredrika Bremergymnasierna
- Walthers gymnasium
- Fria gymnasieskolan i Haninge
- Hugin & Munin
- Berga Naturbruksgymnasium
- Riksidrottsgymnasium i Budo
Vid centralorten Handen finns en filial av Kungliga tekniska högskolan.
VänorterRedigera
Haninge kommun har fem vänorter.[18]
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
- ^ läs online,
- ^ Kommunarealer den 1 januari 2017, Statistiska centralbyrån, 28 februari 2017, läs online, läst: 26 september 2017
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Förbundsordning 2009.3009: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818162044/http://www.smohf.se/Documents/%C3%96vrigt/F%C3%B6rbundsordning%2010-01-01.pdf. Läst 16 september 2013.
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Handens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Kommunvapnet”. Haninge kommun. 11 januari 2013. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://archive.is/20130828164637/http://www.haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Haningearkivet/Kommunvapnet/. Läst 28 augusti 2013.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2013&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Haninge i siffror 2017”. https://www.haninge.se/globalassets/kommunens-publika-webbplats/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/haninge-i-siffror-2017.pdf. Läst 20 maj 2018.
- ^ Tätorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0601 Arkiverad 21 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Förtroendevalda i Haninge kommun, Kommunstyrelsen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524183956/http://www.haninge.se/troint/detail_namndstyrelse.asp?namnd=Ks#. Läst 24 maj 2012.
- ^ Vänorter, Haninge kommuns webbplats Arkiverad 13 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.