Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är i sin typiska form en regelbunden utbetalad summa pengar, från staten till samtliga medborgare (eller invånare) i landet. Medborgarna, eller invånarna, får penningsumman helt ovillkorligt och det är en ”lika till alla”-princip som gäller (det vill säga lika till alla vuxna eller åtminstone alla vuxna i arbetsför ålder). Basinkomst är i denna typiska form ett förslag på ett nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan byråkrati och kontroll.[1] I debatten förekommer en mängd olika argument för (en nationell) basinkomst. Skäl som anges är bland annat mindre byråkrati, färre tröskeleffekter och ökad transparens. Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för småföretagare och ideellt arbete. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en ekologiskt och socialt hållbar utveckling. Basinkomst anses vidare kunna minska problemen med fattigdom, utanförskap, ohälsa, kriminalitet, barnarbete och prostitution, särskilt i regioner där dessa problem är stora.[2] I den svenska debatten har det också framhållits som viktigt att socialbidraget, som kritiserats för att vara stigmatiserande, skulle kunna tas bort om basinkomst införs.[3] En vanlig kritik och invändning är att basinkomst sannolikt kräver en alltför hög skatt. [4][5][6] och att det är omoraliskt att få pengar utan motprestation. En del feminister och vänsterdebattörer befarar att basinkomst förstärker ojämlikheten mellan könen. Dock har andra feminister, som Carole Pateman och Nancy Fraser, argumenterat för att basinkomst tvärtom är mycket bra för kvinnor.[7] En vanlig kritik, särskilt från socialdemokrater och borgerliga debattörer, är också att basinkomst bryter mot arbetslinjen.

HistoriaRedigera

 
Paul Lafargue (1871), kritiker av arbetslinjen.
 
Thomas Paine, tidig förespråkare av basinkomst.

Den äldre historienRedigera

Tidiga tänkare som berört tanken var Aristoteles, Thomas More och Juan Luis Vives. Det första konkreta förslaget på basinkomst, inklusive finansiering, stod Thomas Paine för i boken Agrarian Justice (1796). I Paines variant finansierades basinkomsten, som skulle utgå i form av en klumpsumma i samband med myndighetsdagen, av en skatt på arv. Enligt Paine var det orättvist att vissa föddes rika (med tillgång till bördiga marker som de fick i arv), medan andra föddes fattiga.

1920–1980Redigera

Under mellankrigstiden förekom en debatt om basinkomst i Storbritannien och i viss mån övriga anglosaxiska länder, vilket utförligt har dokumenterats av historikern Valter Van Trier i boken Every One A King. Framträdande under 1920- och 1930-talet var bland andra Major C. H. Douglas, som grundade den så kallade social credit-rörelsen. Under 1940- och 1950-talet var debatten i huvudsak sval. Dock med ett betydande undantag. Juliet Evangeline Rhys-Williams, en framträdande brittisk skribent och politiker, argumenterade under denna period för att skatte- och bidragssystemen borde integreras för att därigenom möjliggöra minskade bidragsfällor och fattigdom. Hon myntade begreppet negativ inkomstskatt för att lättare kunna förklara detta.

Rhys-Williams ideer förebådade den amerikanska debatten, inte minst bland ekonomer, under 1960- och 1970-talet. Den amerikanska debatten engagerade ett flertal mycket välrenommerade ekonomer, däribland James Tobin, Paul Samuelson och John Kenneth Galbraith. Tillsammans med omkring 1 200 andra ekonomer skrev de ett dokument eller en appell till USA:s kongress där de föreslog basinkomst i form av negativ inkomstskatt. Milton Friedman blev också engagerad i frågan och blev likaså en förespråkare av negativ inkomstskatt. Under 1960- och 1970-talet genomfördes även fyra storskaliga experiment med negativ inkomstskatt. Experiomenten visade bland annat att mycket få heltidsarbetare jobbade mindre. Att försöken inte följdes upp berodde väsentligen på en ökad skilsmässofrekvens i det progressiva Seattle.[8]

1980-talet och framåtRedigera

Folkomröstningen om basinkomst i Schweiz 2016 var en stor händelse i basinkomstvärlden. Flera stora medier, runtom i världen, uppmärksammade det hela. Resultatet blev dock som väntat ett klart nej det föreslagna tillägget till konstitutionen. Ett tillägg som i korthet, enligt planen, skulle garantera ovillkorlig basinkomst till samtliga medborgare.[9]

Andrew Yangs kampanj för basinkomst, eller "Freedom Dividend", i det amerikanska presidentvalet 2020, har lett till ett starkt uppsving för debatten i USA.

Organisationer och politiska partierRedigera

Sedan början av 1980-talet har navet för den akademiska debatten om medborgarlön varit de konferenser som anordnats av BIEN, Basic Income Earth Network, tidigare Basic Income European Network. En av de mest drivande i BIEN har genom åren varit den belgiske filosofen Philippe Van Parijs som skrivit flera böcker, bland annat Real Freedom for All: What (if Anything) can Justify Capitalism? (1995). Vid sidan om BIEN har det även uppkommit ett flertal nationella nätverk och organisationer. Partier och partigrupper som visat ett särskilt intresse för idén är främst gröna partier och piratpartier, men det finns även vänsterpartier och liberala partier som visat intresse.

Nationella och delstatliga system samt pilotprojektRedigera

Genom Alaskas Permanenta Fond får alla vuxna medborgare i Alaska sedan 1982 en låg och regelbunden basinkomst. Nivån varierar men har de senaste åren legat på omkring 1 000 dollar per år.

Iran införde en nationell basinkomst hösten 2010 istället för de subventioner av bränsle och andra förnödenheter som landet haft i årtionden för att minska fattigdomen.[10][10]

Brasiliens välfärdsprogram Bolsa Familia är ett fattigdomslindrande system som liknats vid basinkomst. Det finns dock vissa villkor med detta bidrag, förutom att det bara ges till fattiga familjer. Däribland att barnen i familjen måste gå i skolan.

Pilotprojekt på bynivå har genomförts i Namibia och Indien. I Europa påbörjades ett pilotförsök med basinkomst till 2 000 arbetslösa i Finland den 1 januari 2017.[11][12] Pilotförsök pågår även i Nederländerna och Frankrike[13]. I Ontario, Kanada, påbörjades ett pilotförsök med 4 000 personer under 2018, men försöket avbröts dock redan efter några månader.[14]

FinansieringRedigera

I länder med utbyggda välfärdssystem, bidrag och socialförsäkringar, är en grundidé att många av dessa system kan avskaffas eller bantas i samband med införandet av basinkomst. Olika forskare, debattörer, partier och tankesmedjor har föreslagit bland annat följande för finansiering utöver detta:

Basinkomst i olika länder och regioner i världenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ http://www.basicincome.org/bien/aboutbasicincome.html#faq Arkiverad 21 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine. FAQ om basinkomst.
  2. ^ Standing, Guy & Samson, Michael, A basic income grant for South Africa (2003)
  3. ^ Karin Högstedt (V) och Bo Frank (M) skrev en gemensam artikeln på DN Debatt om medborgarlön, 2000-01-11, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050327210814/http://hem.passagen.se/setsidor/debatt/artiklar_tidigare.htm. Läst 2 juni 2013. 
  4. ^ ”urn:nbn:se:su:diva-7385: Just Distribution : Rawlsian Liberalism and the Politics of Basic Income”. Diva-portal.org. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:198164. Läst 16 februari 2014. 
  5. ^ Gilles Séguin. ”''Improving Social Security in Canada – Guaranteed Annual Income: A Supplementary Paper'', Government of Canada, 1994”. Canadiansocialresearch.net. http://www.canadiansocialresearch.net/ssrgai.htm#Disposable. Läst 16 augusti 2013. 
  6. ^ The Need for Basic Income: An Interview with Philippe Van Parijs, Imprints, Vol. 1, No. 3 (mars 1997). Intervjun gjordes av Christopher Bertram
  7. ^ Feminist Arguments in Favor of Welfare and Basic Income in Denmark, Christensen, Erik, Paper presenterat vid BIEN-konferensen i Genève 2002.
  8. ^ Why Not Guarantee Everyone a Job? Why the Negative Income Tax Experiments of the 1970s were Successful
  9. ^ Gesley, Jenny Switzerland: Voters Reject Unconditional Basic Income Library of Congress - Foreign News. 6 juni 2016 (läst 30 januari 2017)
  10. ^ [a b] Jämfört med basinkomsten i Alaska, har Iran över hundra gånger fler mottagare av basinkomst. Nivån är också betydligt högre, om man jämför med BNP och personlig genomsnittsinkomst. När reformen är helt implementerad kommer basinkomsten enligt planen att stå för cirka 15 procent av landets BNP, långt över Alaskas 3-4 procent.Tabatabai, Hamid From Price Subsidies to Basic Income: The Iran Model and its Lessons (läst 20 december 2012)
  11. ^ Regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering, sidan 21, regeringens webbplats, 29 maj 2015.
  12. ^ FPA utreder hur basinkomst skulle fungera, YLE nyheter, 31 oktober 2015.
  13. ^ Doré, Louis Dutch city of Utrecht to experiment with a universal, unconditional 'basic income' The Independent 26 juni 2015 (läst 8 september 2015)
  14. ^ Gäst (16 april 2018). ”Här är basinkomst inte bara en vänsterfråga”. ETC. https://www.etc.se/ekonomi/har-ar-basinkomst-inte-bara-en-vansterfraga. Läst 17 april 2018. 
  15. ^ Farley, Martin Why Land Value Tax and Universal Basic Income Need each other Medium.com. 20 april 2016 (läst 3 juni 2017)
  16. ^ The robot that takes your job should pay taxes, says Bill Gates Intervju i Quartz, www.qz.com, 2016. Intervjun berör dock inte basinkomst (läst 20 mars 2017).
  17. ^ Se som exempel The Grip of Death, a Study of Modern Money, Debt Slavery and Destructive Economics av Michael Rowbotham (1998)

Vidare läsningRedigera

  • Adler-Karlsson, Gunnar, „Towards a world citizen income“, 4p., Paper presented at the 3rd BIEN Conference: Florence, 19-20 Sept. 1990
  • Bregman, Rutger Utopia för realister : hur medborgarlön, öppna gränser och 15 timmars arbetsvecka kan bli verklighet, Natur & kultur (2018), ISBN 978-91-27-15288-5 (Libris)
  • Brittan, Samuel. 1995. Capitalism with a Human Face, Aldershot: Edward Elgar.
  • Christensen, Erik. "Citizen's Income as a Heretical Political Discourse: The Danish Debate about Basic Income", in Inclusion and Exclusion: Unemployment and Non-Standard Employment in Europe (Jens Lind & Iver Hornemann Møller eds.), Aldershot (UK): Ashgate, 1999, 13-34.
  • de Roo, Alexander (ed.). 1987. The guaranteed basic income and the future of Social Security (Part two). GRAEL, Rainbowgroup, European Parliament, Brussels, 11-12 June 1987, 78 p.
  • Duchâtelet, Roland An economic model for Europe based on consumption financing on the tax side and the basic income principle on the redistribution side, paper presented at the 5th BIEN Congress (London, September 8–10, 1994), 7 p.
  • Ekstrand, Lasse. 1995. Den befriade tiden. Om arbete och medborgarlön. Korpen.
  • Ekstrand, Lasse. 1996. Arbetets död och medborgarlön. En essä om det goda livet. Korpen
  • Fitzpatrick, Tony. 1999. Freedom and Security. An Introduction to the Basic Income Debate. London: Macmillan (http://www.macpress.com) & New York: St Martin's Press, 234p., £ 45.00, ISBN 0-333-72194-2.
  • Jansson, Per, 2003. Den huvudlösa idén. Medborgarlön, välfärdspolitik och en blockerad debatt. Lund: Arkiv förlag.
  • MEADE, James E. 1995. Full Employment Regained? An Agathotopian Dream. University of Cambridge, Department of Applied Economics, Occasional Papers 61, Cambridge: Cambridge University Press, 94p.
  • Parker, Hermione. 1989. Instead of the Dole. London: Routledge & Kegan Paul, 1989, 384p., £22.95 (paperback), £40 (hardcover).
  • Van Parijs, Philippe (ed.). 1992. Arguing for Basic Income: Ethical Foundations for a Radical Reform. London: Verso (6 Meard Street, GB-London W1V 3HR), 288 p., £12.95 (in paperback), ISBN 0-86091-586-7.
  • Van Parijs, Philippe. Real Freedom for All. What (if anything) Can Justify Capitalism?, Oxford, Clarendon Press ("Oxford Political Theory"), 1995, xii + 336p, ISBN 0-19-827905-1, £ 25 (hardback).
  • White, Stuart, Reciprocity Arguments for Basic Income, paper presented at BIEN'S 6th Congress, Vienna, 12-14 september 1996.
  • Widerquist, Karl. 1999. „Reciprocity and the Guaranteed Income, Politics and Society 33 (3), September 1999.
  • Van Parijs, Philippe och Yannick Vanderborght. 2017. Basic Income - A radical proposal for a free society and a sane economy. Harvard University Press.

Externa länkarRedigera