Borlänge kommun
Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Borlänge.
| Borlänge kommun Kommun | |
 Sveatorget | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Dalarna |
| Län | Dalarnas län |
| Centralort | Borlänge |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Anställda | 5 230 ()[1] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 635,83 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 583,85 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 51,98 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 52 470 ()[3] |
| Bef.täthet | 89,87 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 60°28′58″N 15°26′11″E / 60.482777777778°N 15.436388888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Falu domkrets |
| Koder | |
| Kommunkod | 2081 |
| Org.nummer | 212000-2239[4] |
| GeoNames | 2720382 |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Dalarna. I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Faluns kommun, alla i Dalarnas län.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.
Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.
Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.[5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Falu domkrets. [6]
KommunvapnetRedigera
Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.
Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.
Borlänge köping
(1942–1943)
Domnarvets landskommun
(1938–1943)
Borlänge stad
(1944–1970)
Borlänge kommun
(1971-)
Stora Tuna landskommun
(1943–1970)
Torsångs landskommun
(1945–1951)
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2015 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1970 | 43 854 | |||
| 1975 | 46 208 | |||
| 1980 | 46 794 | |||
| 1985 | 45 858 | |||
| 1990 | 46 671 | |||
| 1995 | 48 461 | |||
| 2000 | 47 206 | |||
| 2005 | 46 987 | |||
| 2010 | 49 251 | |||
| 2015 | 50 988 | |||
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.[7]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
| Födelseland[8] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
42 866 |
| 2 |  Somalia |
2 190 |
| 3 |  Finland |
997 |
| 4 |  Irak |
606 |
| 5 | Asien: Övriga länder | 562 |
| 6 |  Turkiet |
539 |
| 7 |  Syrien |
436 |
| 8 | Afrika: Övriga länder | 380 |
| 9 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
366 |
| 10 |  Thailand |
315 |
| 11 |  Iran |
188 |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 140 |
| 12 |  Kina |
140 |
| 14 |  Norge |
133 |
| 15 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
114 |
| 15 | Sydamerika | 114 |
| 17 |  Bosnien och Hercegovina |
113 |
| 17 |  Danmark |
113 |
| 19 |  Polen |
100 |
| 20 | Nordamerika | 98 |
| 21 |  Afghanistan |
83 |
| 22 |  Tyskland |
82 |
| 23 | Oceanien | 17 |
| 24 | Okänt födelseland | 9 |
| 24 |  Sovjetunionen |
9 |
| 26 |  Island |
5 |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
TätorterRedigera
Det finns åtta tätorter i Borlänge kommun.[10]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Borlänge (centralort) | 41 955 |
| 2 | Romme | 1 735 |
| 3 | Ornäs | 1 083 |
| 4 | Torsång | 712 |
| 5 | Halvarsgårdarna | 317 |
| 6 | Idkerberget | 252 |
| 7 | Norr Amsberg | 238 |
| 8 | Repbäcken | 233 |
KommunikationerRedigera
Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.
PolitikRedigera
Kommunstyrelsens ordförande / KommunalrådRedigera
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Jan Bohman | Socialdemokraterna | |||
KommunfullmäktigeRedigera
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Lars Ivarsson |
| Förste vice ordförande | M | Anna Granlund |
| Andre vice ordförande | V | Angelica Andersson |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Barn- och utbildningsnämnden | L | Monica Lundin | S | Viktor Nordström |
| Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden | S | Lena Hjort Hultqvist | C | Klas Hedlund |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Maslah Omar | L | Björn Andersson |
| Fritidsnämnden | S | Ola Brossberg | OFA | Per Hillerström |
| Kulturnämnden | V | Rikard Rudolfsson | S | Hans Björke |
| Miljönämnden | MP | Elina Brodén | S | Tommy Leppänen |
| Omsorgsnämnden | S | Anita Nordström | OFA | Nicole Skoglund |
| Valnämnden | S | Bertil Stoltz | M | Irene Vidlund Bjurman |
Mandatfördelning i Borlänge kommun valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | TMV | Ofa | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 34 | 15 | 6 | 3 |
| 61 | 88,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 34 | 1 | 16 | 3 | 4 |
| 61 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 35 | 1 | 15 | 4 | 4 |
| 61 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 3 | 33 | 2 | 12 | 4 | 7 |
| 61 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 3 | 36 | 2 | 9 | 2 | 9 |
| 61 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 32 | 4 | 6 | 6 | 9 |
| 61 | 87,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 31 | 6 | 7 | 6 | 7 |
| 61 | 83,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 3 | 30 | 3 | 2 | 6 | 4 | 4 | 9 |
| 61 | 83,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 36 | 4 | 5 | 2 | 2 | 8 |
| 61 | 84,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 32 | 4 | 3 | 2 | 4 | 9 |
| 61 | 78,07 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 5 | 31 | 3 | 1 | 5 | 6 | 3 | 7 |
| 61 | 76,21 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 4 | 28 | 2 | 3 | 2 | 5 | 4 | 2 | 11 |
| 61 | 78,47 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 5 | 24 | 2 | 4 | 7 | 4 | 2 | 2 | 11 |
| 61 | 82,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 4 | 22 | 3 | 2 | 12 | 5 | 2 | 2 | 9 |
| 61 | 83,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 5 | 20 | 2 | 1 | 10 | 5 | 3 | 3 | 12 |
| 61 | 85,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera
| Parti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Andel | Antal +− |
Andel +− |
Antal | +− | ||
| Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 10719 | 32,25 | -308 | -1,99 | 20 | -2 | |
| Moderaterna | 6410 | 19,28 | +1629 | +4,44 | 12 | +3 | |
| Sverigedemokraterna | 5352 | 16,10 | -693 | -2,67 | 10 | -2 | |
| Centerpartiet | 2696 | 8,11 | +585 | +1,56 | 5 | 0 | |
| Vänsterpartiet | 2372 | 7,14 | -22 | -0,30 | 5 | +1 | |
| Liberalerna (tidigare Folkpartiet) | 1818 | 5,47 | +574 | +1,61 | 3 | +1 | |
| Kristdemokraterna | 1477 | 4,44 | +557 | +1,59 | 3 | +1 | |
| Miljöpartiet de gröna | 1163 | 3,50 | -688 | -2,25 | 2 | -1 | |
| Omsorg för alla | 725 | 2,18 | -322 | -1,07 | 1 | -1 | |
| Medborgarnas Politiska Parti i Sverige | 381 | 1,15 | +381 | +1,15 | 0 | 0 | |
| Feministiskt initiativ | 83 | 0,25 | +26 | +0,07 | 0 | 0 | |
| Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 | 46 | 0,14 | -682 | -2,12 | 0 | 0 | |
| Giltiga röster totalt | 33 242 | 100,00 | +1037 | — | 61 | 0 | |
| Ogiltiga röster - inte anmälda partier | 27 | 0,08 | +27 | +0,08 | |||
| Ogiltiga röster - blanka | 399 | 1,18 | -93 | -0,32 | |||
| Ogiltiga röster - övriga | 27 | 0,08 | +11 | +0,03 | |||
| Valdeltagande | 33 695 | 85,14 | +982 | +1,27 | |||
| Röstberättigade | 39 574 | — | +571 | — | |||
Källa:[11]
Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2018Redigera
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Tjärna Ängar - Paradiset | 48,02 % | 32,25 % |
| M | Torsång | 31,35 % | 19,28 % |
| SD | Väster Tuna - Idkerberget | 28,27 % | 16,10 % |
| C | Torsång | 17,16 % | 8,11 % |
| V | Uppsamlingsdistrikt | 12,12 % | 7,14 % |
| L | Bergslagsbyn | 9,23 % | 5,47 % |
| KD | Torsång | 7,77 % | 4,44 % |
| MP | Jakobsgårdarna | 8,21 % | 3,50 % |
| Ofa | Tjärna Ängar - Övre Tjärna | 4,37 % | 2,18 % |
| MPPS | Kyrkbygden - Söder Tuna | 2,91 % | 1,15 % |
| FI | Centrum - Mjälga | 0,86 % | 0,25 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
SevärdheterRedigera
- Kupolen, köpcentret, som om den varit en glob hade varit större än Globen i Stockholm. Kupolen kallas ibland, på grund av sin form, för "Tunatutten".
- Frostbrunnsdalen, som antas ha varit en plats för asadyrkan alltsedan 1000-talet, fram till kristnandet, då den dock fortsatte att ha en andlig betydelse. Dyrkandets centralpunkt har varit den nu igenfyllda frökällan (se guden Frö). I Frostbrunnsdalen finns en brunn där man kan dricka rent och friskt grundvatten från rullstensåsen Badelundaåsen.
- Torsång, en by söder om Borlänge längs Dalälven där utflöde från sjön Runn möter älven. Framförallt känd för sin tidstypiska medeltidskyrka från tidigt 1300-tal och som är Dalarnas äldsta kyrka. Bredvid vid älvkanten finns Torsångs café som är känt för smörgåsen "hästräkan" med bland annat Gustafskorv och räksallad.
- Ornässtugan, här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan danskarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom dasshålet. Guidade turer ordnas.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Val till kommunfullmäktige i Borlänge - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/20/81/index.html. Läst 19 september 2018.