Bräcke kommun

kommun i Jämtlands län

Bräcke kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Bräcke.

Bräcke kommun
Kommun
Bräcke kommunhus.jpg
Bräcke kommunhus
SloganFörsta klass
Kommunens vapen.
Bräcke kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortBräcke
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal3 783,63 kvadratkilometer ()[1]
- därav land3 408,1 kvadratkilometer[1]
- därav vatten375,53 kvadratkilometer[1]
Folkmängd6 194 ()[2]
Bef.täthet1,82 inv./km² (land)
Läge
Bräcke Municipality in Jämtland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater62°45′00″N 15°25′00″Ö / 62.75°N 15.416666666667°Ö / 62.75; 15.416666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Jämtbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2460[3]
Anställda675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2305
GeoNames2720000
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunens topografi utgörs av kraftigt kuperad bergkullsterräng, men sällan är nivåskillnaderna mer än ett par hundra meter. Cirka 78 procent av arealen utgörs av skog och dessa tillgångar har kommit att prägla det lokala näringslivet. I början av 2020-talet fanns ungefär 14 procent av arbetstillfällena i kommunen inom jord- och skogsbruket.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Socialdemokraterna styrde ensamma fram till 2006. Därefter har partiet varit delaktiga i samtliga styrande koalitioner.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Bodsjö, Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Revsund och Sundsjö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Nyhems landskommun först 1891 genom en utbrytning ur Revsunds landskommun.

27 mars 1907 inrättades Bräcke municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1955.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området tre så kallade storkommuner: Bräcke landskommun (genom sammanslagning av de tidigare kommunerna Bräcke och Nyhem), Kälarne landskommun (av Håsjö och Hällesjö) samt Revsunds landskommun (av Bodsjö, Revsund och Sundsjö).

Bräcke kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Bräcke landskommun. 1974 införlivades Revsunds och Kälarne kommuner.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]

GeografiRedigera

Topografi och hydrografiRedigera

Kommunens topografi utgörs av kraftigt kuperad bergkullsterräng, men sällan är nivåskillnaderna mer än ett par hundra meter. I sydöst finns de högsta partierna, men där är terrängen dock mindre sönderbruten. De högsta delarna av kommunen skiljer Indalsälven från Ljungan. Nordvästra delen av kommunen utgörs av relativt gles skog med mycket hällmark. Dalgångarna sträcker sig mot nordväst och följer berggrundssprickorna och i dessa finns ofta sjöar eller åar men i de lägre partierna hittas ofta sedimentjordar, lämpliga för potatisodling. Områden med myrmark hittas i de skogklädda moränområdena.[7]

NaturskyddRedigera

År 2022 fanns 29 naturreservat i Bräcke kommun.[8] Båthällan bildades 1946 och omfattar fem hektar. Reservatet som förvaltas av Länsstyrelsen i Jämtlands län är även klassat som Natura 2000-område. I området finns träd som är mellan 200 och 300 år gamla men också den sällsynta och hotade svampen rosen­ticka och den speciella fiskarten båthällsöringen.[9] Klyttkälberget är ett annat exempel på naturreservat. Reservatet bildades 2014 och är 19 hektar. I reservatet har 21 hotade och sällsynta, rödlistade växter hittats så som vedsvamparna blackticka, rynkskinn och doftskinn. I reservatet växer även Batmans egen läderlappslav.[10]

Administrativ indelningRedigera

Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad i Bräcke-Nyhems församling, Hällesjö-Håsjö församling och Revsund, Sundsjö, Bodsjö församling.

 
Distrikt (socknar) inom Bräcke kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sju distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[11] Bodsjö, Bräcke, Håsjö, Hällesjö, Nyhem, Revsund och Sundsjö.

TätorterRedigera

 
Centrala Bräcke.

År 2020 bodde 47,1 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Bräcke kommun:[13]

Nr Tätort Folkmängd
1 Bräcke &&&&&&&&&&&01467.&&&&&01 467
2 Gällö &&&&&&&&&&&&0692.&&&&&0692
3 Kälarne &&&&&&&&&&&&0377.&&&&&0377
4 Pilgrimstad &&&&&&&&&&&&0373.&&&&&0373

Centralorten är i fet stil.

Styre och politikRedigera

StyreRedigera

Bräcke kommun är Socialdemokraternas starkaste kommun i Jämtlands län. Man har haft egen majoritet sedan kommunen bildades fram till 2006. I samband med Europaparlamentsvalet 2004 hölls en rådgivande folkomröstning i kommunen angående en sammanslagning med Ragunda kommun. Resultatet blev ett klart nej och planerna lades på is.

Efter kommunvalet 2006 förlorade Socialdemokraterna majoritetsställningen för första gången och inledde ett samarbete med Vänsterpartiet. Erik Magnusson (S) fick således fortsatt förtroende som kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd. Magnusson valde emellertid att avgå från sina befattningar och efterträddes av Sven-Åke Draxten (S) den 1 juli 2008. Förste vice ordförande i kommunen var Jörgen Persson (S), andre vice ordförande Kjell Nilsson (V). Oppositionsråd var Yngve Hamberg (C).

Efter valet 2014 bildades en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Landsbygdens framtid i Bräcke, Vänsterpartiet och Folkpartiet för att styra kommunen. Theresa Flatmo från Centerpartiet valdes till nytt oppositionsråd med 15 av 39 röster under kommunfullmäktige i november 2014. Johan Loock från Moderaterna fick 14 röster.[14] Mandatperioden 2018–2022 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet. Det var första gången Moderaterna kom till makten i Bräcke. Valet 2018 gav resultatet att ingen av de traditionella blocken fick egen majoritet. Dessutom var ett mandat tomt eftersom Sverigedemokraterna fick tre mandat men enbart hade två valbara kandidater. Således hade den styrande koalitionen, med 15 mandat, lika många mandat som oppositionen.[15]

KommunfullmäktigeRedigera

År 1998 minskade kommunfullmäktiges mandat från 49 till 41.

PresidiumRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Yngve Hamberg
Förste vice ordförande S Barbro Norberg
Andre vice ordförande C Hans Svärd

Mandatfördelning i Bräcke kommun, valen 1970–2022Redigera

ValårVSMPSDLFBJVBCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970123632
23632
3589,6
31
19733271333
3271333
4991,9
44
19763271324
3271324
4991,5
3613
19792291224
2291224
4989,8
3514
19823301015
330105
4990,7
3316
1985328936
328936
4988,5
2920
19883282925
3282925
4984,2
2524
1991325110217
3251027
4982,5
2821
19943293815
329385
4984,3
2722
19986212615
621265
4177,51
2120
20025211824
521824
4174,03
2120
20064201826
420826
4175,77
2516
201032211626
322626
4179,00
1723
20142141331114
21433114
3981,72
2019
201811131123
113123
3181,52
1614
20221104264
104264
2778,54
1611
  • I valet 2018 blev 1 SD-mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiers starkaste stöd i kommunalvalet 2022Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Gällö-Sundsjö-Pilgrimstad 39,43  % 35,80  %
C Bräcke-Bodsjö 26,41  % 22,68  %
SD Kälarne 17,25  % 14,18  %
M Gällö-Sundsjö-Pilgrimstad 18,15  % 13,95  %
JVB Bräcke-Bodsjö 7,84  % 5,59  %
V Kälarne 5,53  % 4,58  %
KD Kälarne 2,02  % 2,16  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.

NämnderRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Jörgen Persson
Förste vice ordförande M Johan Loock
Andre vice ordförande S Cathrine Blomqvist

Övriga nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Bygg- och miljönämnden S Farhat Ali S Per-Anders Andersson
Överförmyndarnämnden M Knut Richardsson Vakant
Valnämnden S Arne Jonsson C Elsie-Marie Tåqvist

VänorterRedigera

Bräcke kommun har fyra vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1975
  • 1994
  • 1994
  • 2001

Ekonomi och infrastrukturRedigera

NäringslivRedigera

Cirka 78 procent av arealen utgörs av skog och dessa tillgångar har kommit att prägla det lokala näringslivet. I början av 2020-talet fanns ungefär 14 procent av arbetstillfällena i kommunen inom jord- och skogsbruket, varav merparten inom skogsbruket. 13 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, varav en stor del inom träförädlande företag så som sågverket Gällö Timber AB, Octowood AB och Pilgrimsta Hus Bygg AB.[7]

InfrastrukturRedigera

TransporterRedigera

Europaväg 14 genomkorsar kommunen från sydöst till nordväst. Genom kommunen går även länsvägarna 320 och 323. Järnvägen Ånge–Östersund genomkorsar även den kommunen.[7]

BefolkningRedigera

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Kommunen har 6 194 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 260:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Bräcke kommun 1970–2020[16]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 938
1975
  
9 503
1980
  
9 224
1985
  
8 794
1990
  
8 739
1995
  
8 333
2000
  
7 577
2005
  
7 192
2010
  
6 885
2015
  
6 455
2020
  
6 181

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 738, eller 11,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 463 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 379, eller 5,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 406 den 31 december 2002).[17]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bräcke kommun 6 463 personer. Av dessa var 670 personer (10,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[18]

KulturRedigera

KulturarvRedigera

I området som idag utgör Bräcke kommun har människor rört sig i mer än 5 000 år. Därför finns finns stenåldersfynd, gravar och gårdslämningar. Som exempel kan nämnas en uppmärksammad stenålderskniv från Gällö och en nordskandinavisk yxa från Sandnäs, men generellt finns relativt få fornlämningar I kommunen. Bland kulturhistoriska byggnader hittas exempelvis Bräcke äldsta kyrka, Bodsjö kyrka, som uppfördes 1796 och badhuset i Stavre från slutet på 1800-talet.[19]

KommunvapenRedigera

Huvudartikel: Bräcke kommunvapen

Blasonering: Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld.[20]

Vapnet fastställdes för Bräcke landskommun 1958 och går tillbaka på ett sigill från 1800-talet. Efter kommunombildningen 1974 fanns ytterligare två vapen, Kälarne och Revsunds, men man beslöt att registrera Bräcke gamla vapen för den nya kommunen 1975.

Se ävenRedigera


KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Bräcke - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/br%C3%A4cke. Läst 23 september 2022. 
  8. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 25 september 2022. 
  9. ^ ”Båthällan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/bathallan.html. Läst 25 september 2022. 
  10. ^ ”Klyttkälberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/klyttkalberget.html. Läst 25 september 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2305&id2=null. Läst 23 september 2022. 
  13. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 23 september 2022. 
  14. ^ Östersunds-Posten, 19 november 2014: Flatmo blir oppositionsråd Läst 29 juni 2015
  15. ^ ”Klart vilka partier som ska styra i Bräcke”. SVT Nyheter. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/klart-vilka-partier-som-ska-styra-i-bracke. Läst 22 september 2022. 
  16. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  17. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  18. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  19. ^ ”Historiska platser och museum”. www.brackenasta.se. https://www.brackenasta.se/se--gora/sevardheter/historia. Läst 25 september 2022. 
  20. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 25 augusti 2009. 

Externa länkarRedigera