Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2008

Svenske juletradisjoner

Se dette spørsmålet (frågan) på den engelske wikipedia. Det fortjener bedre svar enn de som er kommet så langt, kanskje noen her kunne bidra? --62.16.173.45 13 december 2007 kl. 20.05 (CET)

Jag, Tomas e och NH har svarat ganska utförligt nu, men förmodligen kan det finnas ytterligare kompletteringar som någon kan göra. E.G. 14 december 2007 kl. 11.44 (CET)

Tryck på stora djup (flyttad från wikipediafrågor)

Hur kommer det sig att en val kan klara sig på flera tusen meters djup utan att "explodera" men en ubåt på bara några hundra meter?81.234.29.217 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Sannolikheten att en ubåt skulle explodera långt under vattenytan är närmast obfintlig. Du menar säkert motsatsen: implodera! --Andreas Rejbrand 15 december 2007 kl. 15.02 (CET)

Och för att svara på frågan: en ubåt är ju fylld med luft med ungefär en atmosfärs tryck, d.v.s. mycket lägre tryck än trycket i det omgivnde vattnet. En val, däremot, om den lever i dessa djup, torde ha ett liknande tryck inom sig som det omgivande vattentrycket. Någon expert på valars fysiologi är jag emellertid inte. --Andreas Rejbrand 15 december 2007 kl. 15.04 (CET)

(redigeringskonflikt) En del av svaret är följande: Det beror på att skillnaden i tryck på "utsidan" och "insidan" är mycket större i fallet med ubåten. I en ubåt håller man alltid ett normalt lufttryck, ungefär samma som råder vid vattenytan (pga. att besättningen annars skulle drabbas av dykarsjuka etc). När ubåten dyker ökar trycket på utsidan men inte på insidan, och skrovet utsätts för stora påfrestningar. Ett djur som lever på 1000 meters djup (finns det valar som går så djupt?) har alldeles säkert ungefär samma tryck inuti sig som det som råder runtomkrig, och därför varken exploderar eller imploderar det. Om man snabbt drog upp en fisk från ett så stort djup skulle den om inte explodera så åtminstone "gå sönder". Däremot finns det vissa djur som kan göra väldigt djupa dyk, hur de fungerar vet inte jag men kanske någon annan. /NH 15 december 2007 kl. 15.07 (CET)

Jag har varit på valsafari i Norge och sett kaskelot någon halvtimmes båtresa utanför Andenes. Där kommer djuphavet ovanligt nära kusten och där kan man se unga kaskelothannar som dyker 1000 m ner efter jättebläckfisk. När jag var där hade man fortfarande en ganska osäker uppfattning om hur dessa jättebläckfiskar såg ut. Man hade sett ärren på kaskeloter efter strider och ilandflutna smådelar av bläckfiskarna, men försökte man få upp hela fiskar, sprängdes de till slamsor på grund av den stora trycksänkningen. Nu tror jag att man har filmat i djupet, kanske med kameror monterade på kaskeloter. Guiderna sa förmodligen också något om hur ihoptryckta valarna blir på dessa djup och varför de inte får problem med dykarsjuka, men jag minns inte riktigt. /Rolf B 15 december 2007 kl. 17.17 (CET)

Tydligen visar skelett från kaskelotter (som kan dyka ner till 3000m) att de till viss del drabbas av dykarsjuka, men inte lika illa som oss. Jag läste nånstans att spermacetin (vaxet i huvudet) kunde vara tryckutjämnande, men eftersom det var ett tag sen och jag inte hittar någon referens på det (det kan ju ha varit någon udda forskare eller någon pseudoforskare i stil med ufo-nissar) vet jag inte heller riktigt. Dock kan de höja och sänka sin densitet genom att göra spermacetin mer eller mindre flytande och därigenom stiga och sjunka ganska långsamt och undvika de värsta effekterna av dykarsjuka. Vivo _disk.^↔ 15 december 2007 kl. 17.18 (CET)

En "normal" militär ubåt är konstruerad för att bära med sig en besättning (som behöver en miljö som de "tål") och nyttolast i form av sensorer och vapen (oftast torpeder eller robotar). Ju djupare en ubåt skall kunna dyka, desto "krångligare" blir konstruktionen, t.ex. måste skrovet göras mer hållbart, vilket "stjäl" vikt från nyttolasten eller kräver att dyra och exklusiva material används. Att kunna dyka djupt har inget egenvärde; ubåten finns under vattnet för att gömma sig snarare än för att alltid kunna nå ner till bottnen i varje hav. Avvägningen mellan nyttolast, uthållighet (tid under vattnet), besättningens bekvämlighet, konstruktionskostnader m.m. har gjort att de flesta moderna ubåtar är konstruerade för att kunna dyka till ett par hundra meter.
Sedan finns det speciella ubåtar som konstruerats för att undersöka havsbottnar på stora djup, så kallade batyskafer. Lägg märke till att en sådan varit nere i Marianergraven på 10 911 meters djup! Även de ubåtar som användes av Jacques-Yves Cousteau kunde gå lite djupare än "vanliga" stora ubåtar. Kanske var den här typen av djupvattenutforskningar mer känd av en äldre generation för några decennier sedan, för den var rätt uppmärksammad när den var "ny". Detta var ungefär samtidigt som rymd- och månresornas storhetstid, och det gjordes i många fall en jämförelse mellan utforskningen av "den inre rymden" och "den yttre rymden". Tomas e 16 december 2007 kl. 02.38 (CET)

Fortsättning: och tydligen är det så att evolutionen har lett till att vissa djur har nytta av att kunna leva på mycket stora djup, sannolikt för att klara sig undan rovdjur eller konkurrens - "den ekologiska nischen" har någon gång i historien varit ledig. Jag kan tänka mig att nyttan för ex.v. jättebläckfiskar av att kunna finnas på riktigt stora djup kan vara att deras ungar får bättre överlevnadschanser. Tomas e 16 december 2007 kl. 02.45 (CET)

Språkfråga - punkter vid årtal

Årtal innan år 1 benämns oftast "X f.Kr." där X står för året. När man avslutar en mening med detta blir det något problematiskt. Bör man hålla på den formella linjen och avsluta meningen med två punkter (John dog år 500 f.Kr..) eller på den estetiska med en punkt (John dog år 500 f.Kr.)? Det senare ser visserligen naturligare ut när det står ensamt, men när en annan mening följer så blir det ganska förvirrat (John dog år 500 f.Kr. Han var då 50 år gammal.), tycker jag. Vad rekommenderar språkexperterna och vad tycker ni personligen? Popperipopp 16 december 2007 kl. 21.49 (CET)

Personligen skulle jag aldrig använda två punkter. Enligt TT-språket bör man inte använda punkt i förkortningar, således "f Kr". Thuresson 16 december 2007 kl. 21.59 (CET)

En punkt, tycker jag, även om det är slutet av meningen. Jag har aldrig sett två punkter användas, det ser bara konstigt ut i mina ögon, som om man av någon anledning tänkt skriva tre punkter, men glömt en. / Elinnea 16 december 2007 kl. 22.06 (CET)

Jag håller med om att det är mycket logiskt tilltalande att använda två punkter, men det är ovanligt. --Andreas Rejbrand 16 december 2007 kl. 22.25 (CET)

Tack för kommentarerna. Jag håller så hårt vid att punkter bör sättas ut vid förkortningar så det får bli en punkt för min del. Popperipopp 17 december 2007 kl. 11.00 (CET)

Hur gör man om det är en fråga då? "Vem dog 500 f.Kr?" tycker jag ser mest naturligt ut.

Att ö h t skriva "f Kr" eller "f.Kr." bryter väl egentligen i vilket fall som helst mot Wikipedias princip att inte använda förkortningar? Fast å andra sidan skulle det nog bli väldigt omständligt om man flera gånger i ett stycke skulle skriva ut "före Kristus". /FredrikT 18 december 2007 kl. 15.08 (CET)

Ja, men frågan handlade i det här fallet inte nödvändigtvis om hur man skall göra på Wikipedia. Svenska Akademiens Ordlistas senaste utgåva rekommenderar punkter i förkortningar, vill jag minnas (fast det finns vissa förkortningar som inte skall ha punkter, då beroende på att man inte har utelämnat någon bokstav på slutet, till exempel ca (cirka) eller S:t (Sankt)). När man avslutar en mening med en förkortning av sådant slag som skall följas av punkt, blir det dock bara en punkt; den ensamma punkten avslutar både förkortningen och meningen. Följs förkortningen av ett annat interpunktionstecken (såsom komma, utropstecken, kolon, semikolon, frågetecken), kan man dock låta förkortningens punkt finnas kvar om man vill, även om det inte är nödvändigt. E.G. 19 december 2007 kl. 20.43 (CET)

För mig personligen känns det som det "naturliga" i att använda punkter eller inte beror rätt mycket på vilket medium/skrivsätt jag använder. Skriver jag för hand sätter jag nog i regel ut punkterna, men skriver jag på dator gör jag det däremot aldrig - inte minst för att Word och liknande program då får för sig att det är ny mening och börjar slänga in versaler o dyl, men också för attmitt öga inte riktigt tycker att det passar rent estetiskt då - kanske har det med de längre avstånden mellan tecknen som uppstår att göra. /FredrikT 21 december 2007 kl. 22.20 (CET)

Man kan i och för sig ändra inställningarna i Word så att det inte automatiskt blir stor bokstav efter punkt. E.G. 22 december 2007 kl. 02.44 (CET)

Ska man överhuvudtaget använda f Kr och e Kr, då enbart kristna erkänner Kristus som historisk person.

Jag har för mig, att det finns på svenska vtr=VårTideRäkning, analogt md engelskans C E = Common Era. bandi 9 maj 2008 kl. 10.10 (CEST)

Historia i Höllviken

Vad är Kämpingeskolan i Höllviken? Vilka årtal fanns den och var är den nu? Varför finns det en busshållplats med namnet Kämpingeskolan? Malin Davidsson 90.224.16.179 17 december 2007 kl. 10.14 (CET)

Hållplatsen heter såvitt jag vet Kämpinge Skolan, och är alltså en beteckning för hållplatsen Skolan i Kämpinge, likt Malmö Södervärn, som är en beteckning för Södervärn i Malmö. Jag vet dock inte om det finns nån skola eller förskola vid platsen i fråga. /Grillo 17 december 2007 kl. 17.43 (CET)

Intromusiken i Änglagård - andra sommaren?

Vad heter det musikstycke - högst troligast komponerat av Björn Isfält - som spelas under ca 4 minuter under den absoluta början av filmen Änglagård - andra sommaren?

Jag har ingen aning, men kanske kan artikeln Filmmusik: Björn Isfält vara till någon hjälp, kanske är det något av de musikstycken som nämns där. / Elinnea 17 december 2007 kl. 23.40 (CET)

Wagner och Israel

Stämmer det att Richard Wagners musik är förbjuden att spelas i Israel? Och i så fall, vad händer om hans musik finns med i till exempel en utländsk film? Ersätts den med något annat? Tacksam för svar Madfan87 17 december 2007 kl. 20.56 (CET)

Skall man tro engelskspråkig Wikipedias wagnerartikel rör Dig sig inte om något formellt förbud utan mera en praxis baserad på opinion: "As a consequence of this appropriation by Nazi propaganda, Wagner's operas have never been staged in the modern state of Israel. Although his works are broadcast on Israeli government-owned radio and television stations, attempts to stage public performances in Israel have been halted by protests, including protests from Holocaust survivors". (det finns en källhänvisning på detta också men den föll bort när jag copy-pastade) /FredrikT 18 december 2007 kl. 15.20 (CET)

Jag vill minnas att Göran Rosenberg skriver om ämnet i sin Det förlorade landet. Överhuvudtaget är Tyskland ett kontroversiellt ämne för vissa människor i Israel, t.ex. beslutet att köpa in tyska Mercedes-bussar till lokaltrafiken i Jerusalem. Se även The Controversy over Richard Wagner. Thuresson 18 december 2007 kl. 16.30 (CET)

Det är inte formellt förbjudet men kontroversiellt. Det finns ganska mycket skrivet om en händelse 2001 när dirigenten Daniel Barenboim valde ett preludium av Wagner som extranummer.

Det kanske (nu spekulerar jag) också har lite med att göra att Wagners musik allmänt delat och fortfarande delar lyssnare, musiker och dirigenter i två läger. Så är det t.ex. inte med Brahms eller Stravinskij - där finns det på sin höjd de som är likgiltiga. (Stravinskij är kanske inget bra exempel, men Brahms kunde vara). /NH 18 december 2007 kl. 16.50 (CET)

Sopsortering

Vad gör man med hårdplast och metall som kasserats i sopsortering? Eftersom en mängd olika typer av metaller blandas med varandra och en mängd olika typer av plaster blandas med varandra i sopsorteringen finner jag det osannolikt att det återvinns direkt. Således bör det vara så att alla olika typer av metaller samt plaster först sorteras varje specifikt material för sig, för att sedan återvinnas. Hur går i sådana fall detta till?

Plasten mal man ner till flis som används till stoppning i möbler och som emballage. Det sägs att det även görs fleecetyg av det, men jag skulle inte våga sätta något på att det verkligen är så. Vad gäller metallen är det ganska lätt att skilja ut järn och stål, då det är magnetiskt. Aluminium borde kunna särskiljas på den relativt låga densiteten, genom exempelvis skakning. Jag ska leta mer info. Vivo _disk.^↔ 17 december 2007 kl. 23.52 (CET)

Nu ska vi se. På FTI:s hemsida skriver de att plasten sorteras upp i de olika typerna och görs till granulat (=pellets/kulor) som används till "bland annat lastpallar, möbeldetaljer, bullerplank och diskborstar". Vad gäller metall verkar de helt kallt räkna med att det bara finns stål och aluminium i omlopp och sorterar bort stålet med magneter. Möjligen kan man sortera ut andra metaller i smältprocessen, men det står det inget om. Vivo _disk.^↔ 18 december 2007 kl. 00.01 (CET) -Tillägg: Hittade en intressant rapport från IVL om plaståtervinning [1]. Vivo _disk.^↔ 18 december 2007 kl. 00.15 (CET)

Tack för svaret! Bra musiksmak förresten!! Hälsningar CM

Diktsvit

Hei! Kan noen forklare meg hva diktsvit betyr på norsk? Jeg vet ikke om det finnes noe norsk ord for dette. Kan det være diktsamling?

Nej det är inte samma sak som en diktsamling. En diktsamling är oftast en bok med en eller flera författares dikter. En diktsvit är flera dikter som av någon anledning hör samman, kanske under en gemensam rubrik. I en diktsamling kan det finnas flera diktsviter som i sin tur består av flera dikter.-- Rex Sueciæ ✎ 18 december 2007 kl. 00.58 (CET)

Takk for svaret. Da er det avklart – selv om jeg fortsatt ikke vet hva det norske ordet er, så er jeg langt på vei.

Etter en del leting tror jeg at jeg har funnet svaret: diktkrans (Link).

Det syns korrekt! -- Rex Sueciæ ✎ 18 december 2007 kl. 01.26 (CET)

Biltrafiken i Göteborg

Jag flyttade till Göteborg för ett år sedan. Redan efter några dagars bilkörning började jag fundera kring rytmen i stadens biltrafik. Jag fick uppfattningen att jag fick stanna vid rödljus mycket oftare än i andra svenska städer. Vid flera tillfällen har det hänt jag har varit tvungen att stanna vid varenda trafikljus på väg till min destination, vilket givetvis förbrukar både mycket tid såväl som avgaser. Det kan handla om 10-15 röda trafikljus i rad. När jag åker genom Allén är det i princip alltid rött vid varje trafikljus. Därför är det alltid en pers att ta sig den korta sträckan genom Allén. Ju längre tid jag har bott här, ju mer har jag börjat misstänka att detta inte är en slump. Normalt sett brukar man synkronisera trafikljusen i städer så att trafikflödet i staden flyter på så effektivt som möjligt. I Göteborg verkar man ha gjort tvärtom, dvs synkronisera trafikljusen så att man ska få rött hela tiden vart man än åker. Här kommer nu mina frågor:

1. Finns det någon sanning i denna teori?

2. Om det gör det, vad är då anledningen till detta vidtagande från Göteborgs kommuns sida?

Tacksam för svar

Jag kan tänka mig att det främst är prioriteringen av grönt för bussar och spårvagnar som ställer till det. Det drabbar förstås mest trafik som inte ska deras väg.

Vägverket har nummerplåtsavläsare uppsatta på många platser i stan för att kunna mäta framkomligheten. Jag förutsätter att dessa små svarta och numrerade ögon även hänger över gatorna i Stockholm och Malmö. Det skulle vara intressant att veta om det finns signifikanta skillnader i framkomligheten. Det borde de kunna svara på. /Rolf B 20 december 2007 kl. 09.52 (CET)

Jag har läst att Göteborg har betydligt kortare tidsperioder med rött respektive grönt ljus än till exempel Stockholm, men enligt den text där jag läste det (som jag nu tyvärr inte kan spåra upp) skulle konsekvensen snarast bli en mer lättflytande trafikrytm. Annars är jag beredd att sätta en femma på Rolfs förslag om buss- och spårvagnsprioritering, de flesta kollektivtrafikstråken i centrum korsar ju trots allt Allén. //Essin 20 december 2007 kl. 14.04 (CET)

Kanske kan du hitta någon på Trafikkontoret eller trafiken.nu som kan besvara dina frågor. Mvh / Mkh 22 december 2007 kl. 22.46 (CET)

Frysning

Går det bra att frysa mejeriprodukter som mjölk, fil eller jäst. Mastino 22 december 2007 kl. 21.55 (CET)

Om man fryser mjölk är den inte längre homogeniserad när man tinar upp den, så den kan upplevas som vattnig/konstig att dricka, även om den inte blir "skadlig" av att ha varit fryst. Upptinad, fryst mjölk brukar därför inte duga att dricka, men jag har för mig att den fortfarande kan användas för matlagning. Skulle tro att jäst, som ju består av levande celler, inte mår så bra av att frysas; troligen finns inte mycket aktivitet kvar när man tinar fryst jäst. Tomas e 22 december 2007 kl. 22.14 (CET)

Precis som Tomas skriver så är inte fil och mjölk som frysts allt för bra att äta/dricka som sig själv, men den går utmärkt att använda om man exempelvis ska göra pannkakor eller någon annan maträtt. Jäst bör nog inte frysas däremot... /NatoX 22 december 2007 kl. 22.20 (CET)

Artikel om fossilt kol som bränsle

En av det mest viktiga artiklar som inte finns på svenska wikipedia är troligtvis kol i bemärkelsen fossilt kol (en:Coal). Det finns en artikel om grundämnet kol, men på samma sätt som metan och naturgas är olika artiklar så bör ju även kol och kol vara det. Det finns artiklar om olika typer av kol, stenkol, brunkol och antracit, men en sammanfattande artikel skulle ju ändå behövas. Enligt Kol (olika betydelser) är stenkol samma som fossilt kol, men det stämmer ju inte.

Nu är jag dock ingen specialist på kol, så jag undrar vad en sådan artikel borde heta. Förslag:

• Fossilt kol
• kol (bränsle)
• kol (fossilt bränsle)
• kol (bergart)
• kol (fossil bergart)

Eller finns det någon bättre svenskspråkig term? Finns det någon som inte tycker att en artikel om kol behövs?

--Ace90 19 december 2007 kl. 20.14 (CET)

Att ge namn med "fossil" i kanskje inte är det bästa, eftersom träkol kanske borde omfattas av artikeln. Kol (bränsle) och fossilt kol är alltså delvis olika artiklar.

andejons 19 december 2007 kl. 20.56 (CET)

Jag förväntar mig inte att många skall hålla med mig men inget av dina förslag föll mig på läppen. Kol rätt och slätt är det bästa enligt mig. Kol är ett ämne och i själva verket en samlingsbenämning på flera olika sedimentära bergarter. Låt mig förklara: Jag tycker det finns ett allmänt problem att de flesta inte skiljer på atomslag och ämnen vilket skapar stor förvirring (vilket man kan se i tex artiklarna om kol och träkol. Det finns inget grundämne som heter kol! Grafit och diamant är grundämnen som består av kolatomer. Jag förstår inte att det skall vara svårt att skilja på detta egentligen. Till och med nationalencyklopedin snurrar till det rejält och skriver att: kol är ett "icke-metalliskt grundämne...; kemiskt tecken C". Vadå kemisk beteckning C? Det är atomslaget som har den kemiska beteckningen C inte något ämne. Vad skulle då CO₂ i så fall betyda? Ett ämne som består av ämnena kol och syre? Det blir ju helt galet. Nej, CO₂ är en symbol för EN koldioxidmolekyl (alltså inte koldioxid som är ett ämne!). Vidare skriver de i artikeln träkol: "Träkol består huvudsakligen av grundämnet kol." Jaha består träkol av grafit eller möjligtvis diamant? Nej naturligtvis inte, träkol består till stor del av kolatomer vilket är något helt annat. Jag anser därför att artikeln kol skall handla om just ämnet kol dvs de olika bergarterna som till stor del består av kolatomer. Vidare bör vi ha artikeln kolatom som beskriver just kolatomen och som bland annat tar upp de olika grundämnena (diamant, grafit osv), förekomst i olika föreningar m.m. Som ett sista exempel tar jag följande mening från artikeln kol: "Kol är universums fjärde vanligaste grundämne, endast väte, helium och syre är vanligare." Alla som läst naturvetenskap förstår den bakomliggande innebörden. Egentligen syftas på att det fjärde vanligaste atomslaget i universum är kolatomen. Men som meningen är skriven skulle man kunna ha flera tolkningar varav alla är helt galna. Som att universum till stor del skulle bestå av grafit eller möjligtvis diamant. Mason 19 december 2007 kl. 21.31 (CET)

Jag tror kemister får lära sig att acceptera att ordet grundämne i många icke-vetenskapliga sammanhang har blivit en synonym till atomslag. För övrigt håller jag med om att vi behöver en till artikel om kol, men jag har ingen direkt åsikt om vilket artikelnamn som är att föredra. --  boivie  ✎ 19 december 2007 kl. 21.43 (CET)

Det är just det som gör det så förvirrande då grundämne används för att beskriva både ett atomslag och ett ämne som som består av samma atomslag. Vi har två bra namn som vi borde använda. Mason 19 december 2007 kl. 21.56 (CET)

Förekommer begreppet "atomslag" överhuvudtaget i litteratur längre? Jag ser det extremt sällan, nästan bara på svenska wikipedia, och att det är så vanligt här gjorde mig till en början förvånad. Artikeln atomslag tycks inte ha någon motsvarighet på något annat språk.

En möjlighet skulle ju vara att flytta kol till kol (grundämne) och låte "kol" innehålla träkol, stenkol osv. Det skulle kanske egentligen följa POOMF bäst. Problemet är ju bara att ett enormt antal länkar skulle behöva riktas om, och dessutom skulle nog många i misstag länka till kol istället för kol (grundämne) när det är det senare som menas.

--Ace90 19 december 2007 kl. 22.01 (CET)

Tycker nog att kol bör vara artikeln om grundämnet, men kol (bränsle) verkar vara ett bra "samlingsnamn" för sådan kol som man eldar. (Artikeln fossila bränslen finns redan.) Möjligen är de:Kohle en bättre artikel att använda som utgångspunkt än en:Coal om man ser på disponering och innehåll; genomgången av olika slag av kol(bränslen) länkar naturligen till separata artiklar om stenkol o.s.v. Tomas e 20 december 2007 kl. 02.34 (CET)

Men frågan är ju om vi ska ha en sådan artikel (det var nu andejons förslag). Jag tycker själv att vi behöver en artikel om det fossila bränslet kol (motsvarande en:coal), då träkol ändå är något helt annat och klarar sig bra i sin artikel. --Ace90 20 december 2007 kl. 08.42 (CET)

Jag måste säga att jag är lika förvånad som Ace90 över begreppet atomslag. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har sett det utanför Wikipedia på svenska, och jag har ändå läst 60 (gamla) universitetspoäng kemi på svenska. Det ska visserligen sägas att nästan all kurslitteratur har varit på engelska och att jag inte har specialiserat mig på oorganisk kemi, där man kanske skulle förvänta sig att stöta på atomslag/grundämne-distinktionen mest. Det enda ord förutom grundämne som föreläsarna har använt i detta sammanhang är element, som Häggs Allmän och oorganisk kemi betraktar som en synonym till grundämne. Atomslag står inte i sakregistret till sjunde upplagan av Hägg (från 1979), så kanske är atomslag ett begrepp som håller på att försvinna, även bland kemister? //Essin 20 december 2007 kl. 14.46 (CET)

Jag är däremot delvis specialiserad inom vissa fält av oorganisk kemi. Att man är specialist betyder ju dock inte att man kan grundläggande definitioner. Hursomhelst så har jag så gott som aldrig stött på begreppet. Liksom Essin har jag inte läst mycket på svenska, men om Häggs respekterade verk inte nämner atomslag kan man nog med rätt stor sannolikhet säga att begreppet inte längre används. Det borde inte då heller användas på svenska wikipedia. --Ace90 20 december 2007 kl. 20.19 (CET)

Nu har jag tittat i artikeln atomslag och det som står där måste betraktas som trams! "Sorter" är en term som passar bättre på småkakor och lösviktsgodis än grundämnen och atomer. Texten verkar f.ö. i sin grund komma från susning.nu. Den som skriver det kan knappast ha någon kemistbakgrund. Så klart att det är skillnad på en enskild atom och en klump av ett grundämne i egenskaper, t.ex. väger 1 kg grafit ganska mycket mer än en ynka kolatom. Men behöver man markera det skriver man ut aggregationstillstånd eller kristallstruktur. T.ex. är "C" grundämnet kol i allmänhet, utan definierat aggregationstillstånd; "C (grafit)" resp. "C (diamant)" är vanliga sätt att ange vilken kristallform av fast kol som avses, precis som H₂O (s) är ganska mycket hårdare än H₂O (l) trots att de består av samma molekyler. Kanske vore det bästa att denna typ av förklaring tillfördes artikeln grundämne och att atomslag blir en redirect dit. Om inte skillnaden mellan atomslag och grundämne kan förklaras på engelska (notera avsaknaden av wikilänkar i atomslag-artikeln) har den ingen täckning i överenskommen vetenskaplig nomenklatur från ex.v. IUPAC. Tomas e 20 december 2007 kl. 22.33 (CET)

Ja, jag har alltid tyckt samma sak, men har väntat på att hitta en artikel som uttryckligen säger att begreppet "atomslag" inte ska användas. Men tydligen är begreppet så ovanligt, att man inte ens kan hitta något sådant? --Ace90 20 december 2007 kl. 22.50 (CET)

Jämför f.ö. IUPAC:s defintion av chemical element. Tomas e 20 december 2007 kl. 23.04 (CET)

Jag tror att man måste skilja mellan atom och ämne. Atomer är mikroskopiska men ämnen är makroskopiska. I atomfysik behandlas enskilda atomers egenskaper medan fasta tillståndets fysik behandlar egenskaper för olika ämnen (som består av ett stort antal likadana eller olika atomer). Vissa egenskaper som finns på atomnivå förändras, försvinner eller blir irrelevanta på ämnesnivå, medan andra, kollektiva egenskaper bara finns på ämnesnivå (temperatur, hållfasthet, entropi, kristallstruktur mm). Naturligtvis finns också samband mellan världarna. Tack vare kunskap om kolatomens elektronkonfiguration kan vi förstå hur kolatomer kan bindas till grafit, diamant, koldioxid, socker mm. Men stenkol, brunkol, träkol, diamant (och ärtsoppa) är makroskopiska.

Nationalencyklopedins ordbok säger om ämne: särskild, enhetlig typ av beståndsdel av vilken konkreta föremål och företeelser kan vara uppbyggda eller sammansatta och som kan skiljas ut med hjälp av sina (ofta välbestämda) fys. och kem. egenskaper (se materia, material, substans).

Inom kemin står man med ena benet i en mikroskopisk värld med atomer och enstaka molekyler, och med andra benet i den makroskopiska världen med teskedar, e-kolvar och gasflaskor. Molbegreppet är ett slags brygga mellan dessa världar. Kanske har man inte alltid dubbla terminologier, utan tycker att det blir enklare om man ändå kan förstå när man talar om en atom eller 50 gram ämne. /Rolf B 20 december 2007 kl. 23.23 (CET)

Kollade just i min bokhylla. Uppslagsordet atomslag finns inte i NE:s pappersversion, finns inte i NE:s ordbok, förekommer inte i pappers-NE:s artikel om grundämne, och finns inte som uppslagsord i de gamla gymnasiekemi-böcker jag har stående. (Alla kemiböcker jag hade på universitetsnivå var på engelska.) Min slutsats av detta är enkel: "atomslag" är en slarvig synonym till grundämne som någon artikelskrivare en gång i tiden fått för sig är ett eget begrepp, och som sedan blivit kvar på susning.nu och denna Wikipedia-artikel. Saknar vad jag kan se varje täckning i fastställd IUPAC-nomenklatur, även om jag tyvärr inte hittar något dokument med svenskspråkiga nomenklaturöversättningar som har den officiella TNC-stämpeln. Tomas e 21 december 2007 kl. 01.05 (CET)

Det kanske är så att grundämnen, trots namnet, inte är ämnen? (en tanke från en icke-expert) --  boivie  ✎ 21 december 2007 kl. 07.16 (CET)

Eftersom diskussionen ändå kommit att handla om andra saker skapade jag kol (bränsle), som säkerligen kan kompletteras. Tomas e 21 december 2007 kl. 02.06 (CET)

Det var en väldigt bra artikel, men jag tycker som sagt att vi borde ha en artikel om det fossila bränslet kol istället, som på alla andra språk. Träkol klarar ju ändå sig själv i sin artikel. Vid närmare eftertanke kanske det är bäst så här. Till exempel har ju både träkol och koks används i masugnar. --Ace90 21 december 2007 kl. 19.34 (CET)

Jag har nu försökt tränga in i begreppsvärlden grundämne - element - atomslag och skrivit om artikeln grundämne därefter. Om det vinner gehör, föreslår jag att artikeln atomslag så småningom görs om till en hänvisning dit. Ska alla artiklar harmoniera med detta synsätt, måste det petas en hel del, så det är bäst att vi är säkra innan ångvälten börjar rulla. /Rolf B 28 december 2007 kl. 00.09 (CET)

Eftersom den här diskussionen till stor del har kommit att handla om distinktionen mellan atomslag och grundämne, och värdet av det tidigare begreppet, har jag kopierat de relevanta delarna till diskussion:Atomslag. Det kanske är bäst att fortsätta diskussionen där. //Essin 1 januari 2008 kl. 23.38 (CET)

Airbus A330

Hur många mittgångar finns det i SAS Airbus A330-plan? --Andreas Rejbrand 26 december 2007 kl. 23.58 (CET)

Ett kort svar: 2. Här finns en karta över interiören, med markeringar för de säten man helst vill sitta i. http://www.seatguru.com/airlines/SAS_Airlines/SAS_Airlines_Airbus_A330.php

Sverkerska ättens vapen

(Frågan är hitflyttad från Diskussion:Sverkerska ätten av Jsdo1980.)

I filmen Arn - Tempelriddaren används en särskild vapensymbol för Sverkerätten i form av en röd fågel om jag inte minns fel. Finns det något stöd för detta i historiska källor eller är det ett rent påhitt? /85.230.91.31 27 december 2007 kl. 01.10 (CET)

I Lars O. Lagerqvists Sverige och dess regenter under 1000 år (en förträfflig bok som jag ofta går till när jag behöver slå upp något om svensk historia i allmänhet och dess kungar i synnerhet) finns stamtavlor för alla svenska kungadynastier fr o m den historiska delen av ynglingaätten. Fr o m Folkungaättens tavla är dessa försedda med ätternas vapen, men för tidigare ätter - som den sverkerska - finns inga sådana. Jag tolkar detta som att åtminstone inte Lagerqvist - som varit intendent för Historiska museet och antikvarie vid Myntkabinettet - kände till något sådant vapen. Jag skulle därför gissa att vapnet i filmen är fiktivt (och kan f ö även försöka komma ihåg att fråga en bekant som arbetade med scenografin i filmen om detta). /FredrikT 27 december 2007 kl. 16.30 (CET)

Sverkerska ätten regerade under en tid då heraldiken var alldeles ny och egentligen inte hade slagit igenom helt i Sverige. Det är inte heller troligt att ätten som sådan hade något vapen, även om enskilda medlemmar av den kan ha haft det, eftersom vapen blev ärftliga först ett eller ett par hundra år senare. E.G. 28 december 2007 kl. 09.28 (CET)

Tack då vet jag. Jag antog också att så var fallet, eftersom även Eriksätten har ett vapen i filmen/böckerna i formen av Tre kronor vilket helt uppenbart är fiktion. /85.230.91.214 8 januari 2008 kl. 09.42 (CET)

Ja, det äldsta belägget för trekoronorvapnet är mig veterligen från kung Magnus Erikssons av Folkungaätten tid, troligen då antaget som en symbol för att han regerade över tre riken: Sverige, Norge och (en kortare tid) Skåne. /FredrikT 8 januari 2008 kl. 11.46 (CET)

Har nu kollat med min scenografvän, och enligt vad han visste är de vapen som förekommer i filmen fria konstruktioner. /FredrikT 8 januari 2008 kl. 13.29 (CET)

Faktakontroll

Finns det något sett att veta eller ta reda på om en specifik fakta på wikipedia är san eller falsk? Samasam (diskussion) 30 december 2007 kl. 21.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Titta efter om artikeln har några källor angivna. För eventuella kontroversiella påståenden bör det finnas noter till det specifika påståendet. Popperipopp 30 december 2007 kl. 21.48 (CET)

Googla med några karakteristiska nyckelord från wikipediasvaret eller från ämnesområdet. Lyckosamma Google-träffar kanske bekräftar eller motsäger vad wikipedia berättat. Mvh / Mkh 30 december 2007 kl. 23.30 (CET)

Det finns många som kopierar från Wikipedia. Det bör i så fall framgå någonstans att texten är hämtad härifrån. Sådana kopior innebär naturligtvis inte någon ökad trovärdighet. Vad som är trovärdiga källor måste man bedöma själv. Det blir då och då heta debatter om detta här på Wikipedia. /Rolf B 31 december 2007 kl. 00.59 (CET)

Rostad lök

Stämmer det att rostad lök i själva verket inte alls är rostad, utan bara stekt? Varför heter det isåfall rostad lök? Gagarin 1 januari 2008 kl. 17.30 (CET)

Detta är inte den mest tillförlitliga källan men enligt det här forumsinlägget kan det göras på båda sätt. Popperipopp 1 januari 2008 kl. 17.34 (CET)

Politisk korrekthet i norsk utgave?

Frågan är flyttad från Pippi Långstrump (bok). Thuresson 3 januari 2008 kl. 11.22 (CET)

(unnskyld at jeg ikke skriver på svensk. Håper at dere forstår spørsmålene allikevel)

I den norske 4. utgave står det følgende «Ja, det er svært stygt å lyge [...] forresten skal jeg si dere at i Belgisk Kongo er det ikke et eneste mennske som snakker sant. De bare lyger hele dagen. Begynner klokka sju [...] Så hvis jeg skrøner litt av og til, så kommer det bare av at jeg har vært litt for lenge i Belgisk Kongo» I 13. opplag er dette endret fra det faktiske historiske landet Belgiska Kongo til det ikke eksisterende stedet Turakalama: «Ja, det er svært stygt å lyge [...] forresten skal jeg si dere at i Turakalama er det ikke et eneste mennske som snakker sant. De bare lyger hele dagen. Begynner klokken syv [...] Så hvis jeg skrøner litt av og til, så kommer det bare av at jeg har vært litt for lenge i Turakalama»

Hva sier originalutgaven(e) på svensk? Snakker man her om Belgiska Kongo? Er dette endret i senere utgaver av boken? Nsaa 2 januari 2008 kl. 21.20 (CET)

I senaste upplagan från 2005 står det bara "Kongo". Thuresson 3 januari 2008 kl. 11.40 (CET)

Pengatryck

Vad kostar det att trycka pengar i Sverige? 213.142.24.146 7 januari 2008 kl. 09.36 (CET)

Primärval i USA

På Diskussion:Primärval finns det två frågor om primärvalen i USA. Vints 10 januari 2008 kl. 16.03 (CET)

Mobiltelefonsbatteri

Hur lång tid ska ett normalt batteri räcka till en normal mobiltelefon av märket och sorten Sony Ericsson W610i? 81.236.128.86 10 januari 2008 kl. 18.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (signerat av Bluescan)

Det enklaste för såna här frågor är att gå in på tillverkarens hemsida, leta upp alla modeller och sedan leta upp specifikationerna för den man söker. För W610i är taltiden 7 timmar och passningstiden 350 timmar, enligt SE:s hemsida. Vivo _disk.^↔ 10 januari 2008 kl. 18.18 (CET)

Debatt i DN & SvD angående kommunismen 1999

Vet någon resultatet? Skulle vara väldigt produktivt för artikeln om Kommunismens svarta bok.

Filmmusik

Existerar det ett album med musiken från den svenska filmen Festival från år 2000?

Japp. [2] MellonCollie 15 januari 2008 kl. 17.19 (CET)

Hjälp med översättning från engelska Wikipedia

Hej! Jag håller på med att utöka artikeln ETOPS med en översättning från engelska WP. Jag har stött på en mening som jag inte riktigt kan översätta till bra svenska, kan någon komma med ett förslag?

”

Early twin-engine high-bypass turbofan airliners.

„

MVH Bluescan 10 januari 2008 kl. 14.59 (CET)

Jag gör ett försök: "Tidiga tvåmotoriga passagerarflygplan, vars turbofläktmotorer hade höga bypassförhållanden." Det är alltså ett tvåmotorigt passagerarflygplan vars jet/turbofläktmotorer leder en stor del av den insugna luften förbi förbränningskamrarna och släpper ut den som en kall luftström med hög hastighet.--MoRsE 10 januari 2008 kl. 22.51 (CET)

För ordet turbofan är ordet dubbelströmsmotor en "riktigare" översättning än turbofläkt. (Källa: Jetmotor) Mvh / Mkh 10 januari 2008 kl. 23.25 (CET)

Bra, tack för hjälpen! --Bluescan 11 januari 2008 kl. 14.46 (CET)

Sickan Carlsson + Svullo?

I en låt av Svullo sjunger han och Sickan Carlsson tillsammans. Är detta den riktiga Sickan Carlsson eller någon som härmar henne? Det tycks vara den äkta, men hon måste ju varit typ 90+ vid det laget och låter inte så värst gammal. Kan någon klargöra detta?

Låten heter "Klart till drabbning" på skivan Ride on. Användare:85.225.51.13

På skivan Ride On från 1990 sjunger Svullo tillsammans med Sickan Carlsson men även med Lili & Susie, Electric Boys samt Kurt Olsson. Thuresson 13 januari 2008 kl. 10.34 (CET)

1990 var Sickan "bara" 75 år och mig veterligen ännu helt vital. Jag har dock ett minne av att hon i en intervju erkände att hon aldrig hört talas om Svullo innan hon fick förfrågan att sjunga duett med honom. /FredrikT 13 januari 2008 kl. 16.05 (CET)

Tre pepparkaksgubbar = De tre vise männen?

Har sången tre pepparkaksgubbar (Vi komma, vi komma från pepparkakeland) någonting med de tre vise männen att göra? Det är ju "tre gubbar" som kommer "från pepparkakeland", vise männen kommer ju "från öster" altså där det växer peppar (och andra kryddor). De kommer ochså "till julen" altså vid den tidpunkt man traditionellt säger att Jesus föddes. Och "Så bruna vi äro alla tre" kanske också har med saken att göra. --Myskoxen 13 januari 2008 kl. 12.44 (CET)

Det var en intressant teori. För att få svar på den måste man nog forska ganska ingående i textförfattarens idé bakom sången. Pepparkaksgubbar brukar förvisso vara bruna.

Jag gjorde förresten lite slagningar på Google, och hittade olika uppfattningar om vem som har skrivit texten till sången. För det mesta anges att den är skriven av Alice Tegnér (som i alla fall har skrivit musiken) men hos Svenska filminstitutet anges att det är Astrid Gullstrand som har skrivit texten, se om Tre pepparkaksgubbar i Svensk Filmdatabas. Vet någon vad som är riktigt? E.G. 13 januari 2008 kl. 20.56 (CET)

Jag har inte det rätta svaret, jag kan bara meddela att Filmdatabasen minst en gång har förväxlat två författare med snarlika namn. Så - leta efter mera än ett bevis om författarnamnet. Lycka till / Mkh 13 januari 2008 kl. 22.47 (CET)

(Enligt Nu ska vi sjunga står Astrid Gullstrand för texten och Alice Tegnér för melodin. /NH 14 januari 2008 kl. 22.37 (CET))

Den äldsta upplaga av Nu ska vi sjunga som Kungliga Biblioteket redovisar är från 1943 och är "utgiven på initiativ av Alice Tegnér; redigerad av Annie Petersson; illustrerad av Elsa Beskow". Mvh / Mkh 15 januari 2008 kl. 17.09 (CET)

Jo, men det handlade om vem som gjort just "Vi komma, vi komma...". Fast den ursprungliga frågan gällde ju något annat. /NH 15 januari 2008 kl. 18.41 (CET)

F'låt, jag borde tydligare sagt att den som söker svaret på ursprungsfrågan förstås måste söka andra, äldre, spår än uppgifterna i Nu ska vi sjunga. Mvh / Mkh 15 januari 2008 kl. 22.22 (CET)

Sveriges rikshistoriografer

Hur länge fanns det kungliga rikshistoriografer i Sverige , och vilka var de? Jag känner bara till Daniel Heinsius, Aegidius Girs, Samuel von Pufendorf och Jacob Wilde, men det måste ha varit fler.//--IP 14 januari 2008 kl. 12.20 (CET)

Från 1618 (Heinsius utsågs då men tillträdde aldrig) till 1834, enligt NE, som också säger att Jonas Hallenberg var sist ut.

andejons 14 januari 2008 kl. 12.27 (CET)

Filmen Nils Karlsson Pyssling

Vad nu då? Jag trodde att Nils Karlsson Pyssling var en storfilm. Måste ju haft rätt stor budget med tanke på alla enorma saker de var tvungna att göra av allt... samt förminsknings- och förstoringseffekterna... men på IMDB har de inte ens en recension av den! Vilket betyder att den måste vara otroligt okänd. Även de mest obskyra filmer burkar ha recensioner och oftast någon diskussion också där.

Och frågan är? /Grillo 14 januari 2008 kl. 22.28 (CET)

Jag tror att frågan kan tolkas: "Är filmen Nils Karlsson Pyssling att betrakta som en storfilm?" Svaret beror nog på hur man definierar begreppet storfilm.

Normalt brukar väl med "storfilm" avses en film som har en ovanligt stor budget och välkända filmstjärnor i de ledande rollerna. Jag tror inte att Nils Karlsson Pyssling passar in i den definitionen av storfilm, filmen hade nog en ganska genomsnittlig budget för att vara en svensk spelfilm och det finns inga riktiga stjärnor i rollistan såvitt jag kan bedöma (utom möjligen Ulla Sallert). E.G. 15 januari 2008 kl. 17.18 (CET)

Inte rescension, men väl länk till Filminstitutets referat av handlingen finns nu via Nils Karlsson Pyssling. Mvh / Mkh 16 januari 2008 kl. 19.13 (CET)

Katt-och-råtta-lek

Vad är egentligen en katt-och-råtta-lek? Vad jag förstått brukar en katt som fångat en mus låta musen försöka fly förgäves, under det att katten har kontroll och till slut tar kål på musen. Råttor verkar aningen för stora för att en katt ska klara av det. Uttrycket "katt-och-råtta-lek" verkar användas som metafor för alla situationer där någon jagar någon annan. Men används det någonsin på rätt sätt? /Yvwv [y'vov] 18 december 2007 kl. 16.07 (CET)

Finns mycket katter som tar råttor/storråttor och storleken har nog mindre betydelse för hur mycket katten leker med bytet. Bytet, eller råttan i det här fallet är ofta rejält skadat när katten kanske släpper det etc, har sett många varianter, är säkert väldigt olika från katt till katt som gillar att leka med fångsterna. Annars har du väl rätt i att det ofta används som metafor för när något helt enkelt jagar något vilket kanske inte är så konstigt eftersom talesättet kan tolkas på olika sätt om man inte känner till det troliga ursprunget och fenomenet. Fast känns som det även används "korrekt" ibland. 83.253.31.89 21 december 2007 kl. 17.25 (CET)

Ofta används ju råtta lite felaktigt som synonym till de mindre musarterna (jämför flera andra språkförväxlingar, såsom fruktflugor-blomflugor), vilket förklarar en del. Den definition av katt-och-råtta-lek som jag fått för mig är vanligast är att en part har (någorlunda) kontroll och mer eller mindre kan styra den andra. Ta en fängelserymning som exempel. Polisen har stora resurser och stort psykologisk erfarenhet och kan relativt snabbt fånga in en rymmare, som likt en mus/råtta i panik försöker undkomma. Vivo _disk.^↔ 24 januari 2008 kl. 01.36 (CET)

"Svedala"

När folk säger Svedala tycks de mena Sverige och inte det riktiga Svedala... är detta korrekt? I så fall: varför? Dumt och förvirrande. 85.225.48.110 29 december 2007 kl. 12.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Den användningen har jag aldrig hört. Var har du fått det ifrån? /Grillo 29 december 2007 kl. 17.26 (CET)

Jodå, "hem till gamla Svedala" har jag hört många gånger och då avses hela Sverige. Märkligt uttryck, men så är det. Se här. //StefanB 29 december 2007 kl. 17.32 (CET)

Minsann... Kanske används mindre ofta där jag bor eftersom jag inte har så långt till Svedala så det faktiskt uppfattas som en ort här och inte något som låter som en skämtsam benämning på Sverige. /Grillo 29 december 2007 kl. 17.35 (CET)

"Gamla Svedala" har en stub här på Wikipedia och erbjuder också en del google-fångster. /Rolf B 29 december 2007 kl. 17.54 (CET)

Varför det är så kan jag inte svara på, men faktum är att det har inspirerat till kompositionen av Svedala kommunvapen: I rött fält tre näverlönnblad av guld, ordnade två över ett. Det är en komposition som liknar svenska riksvapnets tre kronor. Svedala vapen skapades av Christer Bökwall. (Källa: C. Nevéus/B.J. de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert & Co. Bokförlag HB, Stockholm 1992, s. 137) E.G. 20 januari 2008 kl. 20.58 (CET)

Eddie Meduzas ekonomi

Vet någon här om hur många exemplar av varje kassett/CD Eddie Meduza sålde? Rör det sig om 1 000-2 000 eller typ 40 000+? Eller rent av bara några hundra?

Det är ju inte direkt bred musik han gjorde om man säger så. Skulle vara mycket intressant att se reliabel statistik på detta.

De skivor Eddie gjorde för större bolag (som Bert Karlssons Marianne) borde väl gå att få fram uppgifter på genom dessa. Värre kan det vara med sådant som han gav ut på eget eller andra smalare bolag, särskilt hans postorderkassetter. Men jag skulle som helhet gissa att Eddie hade en större lyssnarkrets än vad många skulle tro. Åker man ut på marknader på landet (typ Kiviks och likannade) eller går på Åhléns skivavadelningar och andra mer "folkliga" inköpsställen hittar man alltid ett antal Meduzatitlar även nu när han varit död i många år. /FredrikT 11 januari 2008 kl. 09.22 (CET)

PS Jag skulle ju f ö gissa att Bert Karlsson aldrig gav ut någon artist om denne inte var garanterat lönsam. /FredrikT 13 januari 2008 kl. 16.08 (CET)

Fredrik: Ja, men det var ju bara typ hans allra första då han hette sitt riktiga namn och musiken var helt annorlunda?

Nej då, flera av Meduzaskivorna kom också på Marianne. Hans och Berts samarbete slutade först då Bert ville censurera en referens till Carola Häggqvist i låten "Jag vill ha en brud med stora pattar". /FredrikT 14 januari 2008 kl. 08.39 (CET)

Bert inte bara ville censurera låten, han gjorde det vilket Eddie Meduza upptäckte först sedan singeln utgivits. Första singeln på det nya skivbolaget blev en ocensurerad version av samma låt, och på första LP:n på det nya bolaget finns en hel del mellansnack där vad som först antas vara en bäver identifieras som Bert och därefter får spö. Dillinger 24 januari 2008 kl. 23.13 (CET)

Ah, jag gissar att vi talar om "Bröderna Lundin rensar studion"? /FredrikT 25 januari 2008 kl. 11.11 (CET)

Varför översätts inte Mr., Mrs. och Miss?

På engelska finns ju titlarna mister, mrs., och miss motsvarande svenskans herr, fru och fröken. När man läser en text översatt från engelska till svenska, är dessa titlar för det mesta inte översatta. Hur kommer det sig? E.G. 20 januari 2008 kl. 20.28 (CET)

Jag vet inte varför, men gällande ungdomsböcker som Harry Potter skulle nog de flesta unga reagera och tycka att det var ålderdomligt språk om herr, fru och fröken användes istället. Leo Johannes 20 januari 2008 kl. 20.32 (CET)

Det beror nog på att titlarna inte används i Sverige... Översättningen låter helt enkelt inte naturlig om dessa inkluderas. MiCkE 20 januari 2008 kl. 20.35 (CET)

Jag har svårt att tro att det är skälet. Möjligen i ungdomsböcker, men annars innebär ju detta att texten inte blir fullständigt översatt. Det är ju inte direkt naturlig svenska att använda de engelska titlarna heller. Tack för svaren, men jag skulle bättre uppskatta ett svar som inte bara bygger på egna spekulationer. E.G. 20 januari 2008 kl. 20.44 (CET)

I Bonniers lexikon finns "Prince of Wales" som uppslagsord, oöversatt. För just denna titel vet jag sedan tidigare att det inte går att översätta utan att betydelser försvinner: "prince" är i detta fall ett slags "hertig", fastän engelskan ju även har ordet "duke" för denna rang; "prins" på svenska är huvudsakligen en familjerelation till en monark ("Principality" och "Dukedom" översätts båda med "hertigdöme"). Jag tro därför att Micke har rätt: "Mr" och "Herr" ger inte samma konnotationer, och därför undviker man en rak, lexikalt korrekt översättning för djupare sanning. F ö översätts heller inte kalif till kung, fastän det väsentligen är samma rang och ämbetet erhålls på samma sätt och på likartade grunder.//--IP 20 januari 2008 kl. 21.37 (CET)

Nä, engelskans prince kan även översättas som furste, vilket borde vara det korrekta i fråga om "prinsen av Wales" och ett principality är faktiskt ett furstendöme på svenska. Arabiskans ord för kung är inte kalif utan malik (t.ex. tituleras kungarna av Jordanien och Saudi-Arabien så), titeln kalif har en vidare innebörd för någon som inte bara har världsliga utan också har religiösa uppgifter inom islam och har därför ingen direkt motsvarighet i någon svensk titel. Jag ber återigen om att få slippa rent spekulativa svar. E.G. 20 januari 2008 kl. 23.12 (CET)

Nä, en furste är tradiitonellt en egen ättelinje, med egen succession. Och om malik är arabiskans motsvarande kung, står ju exemplet kvar med Prince of Wales att titlar inte alltid gärna översätts. För kalif gäller ju att en kung av Guds nåde har en religiös funktion: investiturstriden handlade om att kejsaren ville utse biskopar, och den dömande makten kom av Gud: det hade gått att översätta om man valde en lexikal översättning - vilket man inte gör.//--IP 21 januari 2008 kl. 07.50 (CET)

Du kunde ju börja med att läsa om de olika former som titeln furste kan innebära enligt Wikipedias egen artikel om det. En furstetitel behöver inte alltid vara en egen ättelinje med egen succession, även om det från början var det i Wales fall (sedan erövrade England Wales och den engelske kungen gjorde titeln till en vasalltitel som utan särskild ärftlighet tilldelas Englands tronföljare, ungefär som svenska arvsberättigade prinsar och prinsessor blir hertigar av svenska landskap). E.G. 21 januari 2008 kl. 09.20 (CET)

Men brukar inte hänvisa till sig själv om man inte styrkt sina inlägg med källor. Jag visar ovan att "Prince" inte översätts alls, om det har den betydelsen.//--IP 21 januari 2008 kl. 09.31 (CET)

Så du menar att jag hänvisar till mig själv för att jag någon enstaka gång har varit inne och gjort en mindre ändring i den artikeln? Prince of Wales brukar ju för övrigt faktiskt översättas på svenska, men till prins av Wales (inte furste av Wales, som det nog borde vara egentligen). E.G. 21 januari 2008 kl. 09.36 (CET)

Uppenbarligen hänvisade du till dig själv, eftersom det var just vad du tillförde - utan källstöd - som du anförde i just den artikeln. Att Prince of Wales översätts öht är ditt ord mot Bonniers faktaredaktion.//--IP 21 januari 2008 kl. 09.38 (CET)

Så du har aldrig hört uttrycket "prinsen av Wales"? Det var ju underligt. OK, eftersom du har börjat slå mig i huvudet med krav på källgranskning så skall jag väl ta fram några källor för det. Jag återkommer. E.G. 21 januari 2008 kl. 09.42 (CET)

I artikeln om prins Charles i Nationalencyklopedin står det att han har titeln "prins av Wales". Artikeln om ordet furste i Nationalencyklopedin är i sak likalydande med den här på Wikipedia utom sista stycket, som saknas i Nationalencyklopedin – det stöds däremot av mitt engelsk-svenska lexikon, som anger både furste och prins som översättning för engelskans prince (Engelsk-svensk ordbok, skolupplaga, 2:a uppl., Svenska Bokförlaget/P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1949). Som fursendömen anges Liechtenstein, Monaco och Andorra i Nationalencyklopedin. I Nordisk Familjebok (1952) finns också en artikel om furste som definierar ordet något mer kortfattat men i princip på samma sätt som Nationalencyklopedin, det finns också en artikel om ordet prins som inte motsäger min tes. Nordisk Familjebok påstår att det blott finns två självständiga europeiska furstendömen, Liechtenstein och Monaco (vilket nog beror på att Andorra inte har någon furste i vanlig mening, trots att det till namnet är ett furstendöme). E.G. 22 januari 2008 kl. 00.57 (CET)

Om du är intresserad av översättningsteori, finns en hel del litteratur om detta. De flesta som studerat något språk, men inte gått översättarlinjen, har bara fått sig oskrivna regler muntligt.//--IP 21 januari 2008 kl. 07.53 (CET)

Ja, det är just sådan teori jag vill veta något om, inte fria spekulationer. E.G. 21 januari 2008 kl. 09.20 (CET)

Se s. 26 här. Översättning är ingen exakt vetenskap, utan spekulativt "på en höft" till sin natur: accepterar man inte det kan inte frågan få ett svar. Babelöversättningar visar hur fel det blir med ord-för-ord-översättningar.//--IP 21 januari 2008 kl. 08.10 (CET)

Det vet jag väl att översättning inte är någon exakt vetenskap, men just den här frågan tycker jag borde kunna ha ett svar från någon som sysslar med översättningar. Jag skall titta på den där länken du hänvisar till. E.G. 21 januari 2008 kl. 09.20 (CET)

Inom brittisk skollitteratur (historier som utspelar sig i skolor) kallas lärararna för "sir" eller "mr", men eftersom vi inte gör så i Sverige, så går det inte riktigt att översätta på ett bra sätt, eftersom det skulle låta som om man var jttehögtidlig, när det i originalet bara är normal etikett. ^d_SAKARIE^b 21 januari 2008 kl. 08.49 (CET)

Jag skulle nog översätta det ordet "sir" med "magistern", eller också helt skriva om dialogen så att den mer liknade den i en svensk skola. Jag skulle inte låta ordet sir stå kvar om jag översatte en sådan text från engelska. E.G. 21 januari 2008 kl. 09.20 (CET)

Spontant skulle jag svara (som säkert flera andra redan gjort) att det beror på en kulturell skillnad. En berättelse som utspelar sig i Storbritannien, där man använder titlar, bör ju innehålla dessa, ty annars är det inte den engelska miljön man beskriver. I Sverige, däremot, säger man inte "herr Karlsson", "fru Åkesson", "magister Forsling", "fröken Lundberg" osv., så i någon mening kan man anse att dessa ord inte är korrekta översättningar: den kulturella avsikten med "sir", "mr" osv. är annorlunda än den med "herr" osv. --Andreas Rejbrand 21 januari 2008 kl. 16.00 (CET)

OK, det verkar ju sannolikt det du (och andra) hävdar, men är det ingen som vet? Jag ställde frågan här för att jag ville ha ett rakt faktasvar. E.G. 22 januari 2008 kl. 01.06 (CET)

Doktor Jekyll och herr Hyde? Nej, jag tror inte det. Jag tycker frågan är mycket intressant och har letat i mitt bibliotek, men hittar inga regler eller fakta, tyvärr. Några länkar där det i korthet diskuteras är: [3] [4] [5], men längre än så kommer jag inte. Vänligen, -- Rex Sueciæ ✎ 22 januari 2008 kl. 02.04 (CET)

De två första länkarna var intressanta, medan den tredje inte har med saken att göra. Till skillnad från vad som hävdas i den uppsats du länkar till, tycker inte jag att det skulle störra intrycket att översätta Mr. med herr, när det ändå framgår att boken utspelar sig i en engelskspråkig miljö och man ju i en sådan miljö tilltalar andra på det viset. E.G. 22 januari 2008 kl. 13.19 (CET)

För att dock i viss mån anknyta till den tredje länken av Rex Sueciæ, så vill jag påminna om att det finns en nyans i äldre tilltal med "herr", nämligen att detta ord används om den som inte kan tilltalas med något "finare". "Herr" kan därigenom åtminstone i vissa fall antyda en viss nedlåtenhet. Han är "bara" Herr A (d.v.s utan titel, i värsta fall lösdrivare!). Gifta kvinnor tilltalades ofta med makens titel i femininum (vilket i modern svenska skulle låta om möjligt ännu mer antikverat). Beklagar att du nu fick ännu ett svar av en okunnig:-) Taxelson 22 januari 2008 kl. 15.51 (CET)

Den tredje länken: Det fanns ett inlägg långt ner på Lotten Bergmans blogg från en kollega (?) som skrev att hon var beordrad att inte översätta Mr och Mrs. Jag tror tyvärr inte att vi hittar så mycket fakta i fallet utan får gå på översättarnas och våra egna erfarenheter - vad det nu kan vara värt. Personligen har jag mycket svårt för översättningar av skönlitteratur från engelska till svenska där översättaren inte bemödat sig om att få "svenskt flyt" (vad nu det är?) i texten. Till det kan höra ett överdrivet titulerande eller niande. (T.o.m. de tyska studenter jag då och då stöter på tar till sig det svenska bruket och säger "du" även då vi talar tyska, men det är ju en helt annan historia...). Eder, -- Rex Sueciæ ✎ 22 januari 2008 kl. 17.58 (CET)

Tack för dina svar. Det är ju klart att man helst skall få till ett "svenskt flyt", ett naturligt svenskt språk, när man översätter en text till svenska. Jag har dock svårt att förstå hur man kan anse att det blir bättre att låta just titlarna stå kvar oöversatta än att översätta dem till svenska, om man väljer att behålla engelskans tituleringspraxis trots översättning av texten till svenska. Det blir inte bättre svenska för att man skriver Mr. i stället för herr. (Duande och niande hör egentligen inte till frågan, men bland yngre generationers tyskar är det inte ovanligt att man ganska generellt säger du till alla sina jämnåriga bekanta.) E.G. 24 januari 2008 kl. 09.49 (CET)

bly

hur mycket väger i liter bly 81.234.203.194 21 januari 2008 kl. 15.48 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du kan alltid kolla upp densiteten i artikeln bly. //Lelle1987 21 januari 2008 kl. 15.52 (CET)

(efter redigeringskonflikt) I artikeln bly ser du att metallens densitet (massa per volymsenhet) är ρ = 11 340 kg/m³. En liter är lika med en kubikdecimeter, som i sin tur är lika med en tusendels kubikmeter. En tusendel av ρ blir 11,34 kg. Allmänt gäller ju att massa är densitet (massa/volym) gånger volym. --Andreas Rejbrand 21 januari 2008 kl. 15.54 (CET)

Men kom ihåg att Wikipedia inte är till för att få genvägar till hemuppgifterna i skolan Vivo _disk.^↔ 24 januari 2008 kl. 01.23 (CET)

Eklestiastik?

Vad betyder ordet eklestiastik? Vet ej om stavnigen är korrekt.

Hälsningar EA

ecklesiastik betyder "något som har med kyrkan att göra". Ordet kommer från grekiskan och betyder församling. Förr fanns i Sverige en ecklesiastikminister i regeringen. Ministern hade hand om ärenden som rörde statskyrkan och skolan. -- Rex Sueciæ ✎ 22 januari 2008 kl. 23.49 (CET)

Christer Kryddan Peterson

Hej !

Det Står att Christer Kryddan Peterson är född 1953. Kan ni kolla upp vilket datum ?

Mvh Henrik

På birthday.se står det 14 maj! Madfan87 23 januari 2008 kl. 22.37 (CET)

Programvara för att mäta avstånd i ritningar

Mitt arbete använder scannade ritningar. En svårighet är att man inte kan mäta i en digital bild på samma sätt som i ett pappersdokument. Skalan stämmer sällan, och bildbehandlingsprogram har sällan något verktyg för att mäta avstånd och ytor. Finns det överhuvudtaget något program så att man kan öppna en bild, markera ett känt mått i ritningen (t.ex. en skalstock) och sedan mäta detaljer i ritningen (gärna både längder och ytor)?Sjö 19 december 2007 kl. 13.48 (CET)

Givetvis. Bland annat GIMP har en enkel avstånds- och vinkelmätare. Det är en väldigt enkel uppgift, så i princip skulle nog vilken programmerare som helst (t ex jag) mycket snabbt kunna skapa ett dylikt program, med kalibreringsfunktion. Sök på Internet! --Andreas Rejbrand 19 december 2007 kl. 14.15 (CET)

En extra svårighet är att vi skulle vilja ha måttet i millimeter enligt ritningen (alltså inte i millimeter på bilden). Eftersom scanningen kan göra att skalan på skärmen blir kanske 1:139 (eller t.ex. 71 pixlar per meter i verkligheten) är det inte helt problemfritt att konvertera till "verkliga" mått. Fixar GIMP det?Sjö 19 december 2007 kl. 16.34 (CET)

Du letar nog efter ett GIS-program eller ett CAD-program. Det finns flera sådana, även som open-source. Testa QGIS eller GRASS. Dock måste du kunna rektifiera bilden (dvs. passa in den i ett geografiskt koordinatsystem) för att kunna använda dessa GIS-program. Det finns ett QCad som jag inte testat men som säkert funkar också (förmodligen kan du här enklare ange vilken skala som gäller, utan att behöva rektifiera, men jag vet inte). MiCkE 19 december 2007 kl. 17.09 (CET)

Skulle kunna gå med ett kartprogram också, sådant som används vid navigation exempelvis vid båtfärder. Det är som ett GIS, fast det är nog lite mer användarvänligt.--Saxdalen 26 december 2007 kl. 23.43 (CET)

Gör bara om bilden så att du har ett fast pixels/cm värde i x/y led, det går att göra i det flesta program Photoshop / Gimp osv. Jag har inte hittat någon bra lösning på det så jag bara skalar och roterar bilder tills det får ett pixels/cm värde som räcker för mig. Om det är kartor det handlar om så kan det bli jätte jobbigt du kan behöva använda verktyg som gdal för att skala om allt. Men så länge du bara ska göra mått på en bild ist för på papper så fungerar Photoshop och GIMP mycket bra, GIMP är lite bättre för just detta imho...emj 26 januari 2008 kl. 15.53 (CET)

Alltså det är viktigt att tänka på skalan. Du har flera värden som är viktiga, pixels/cm från bild till papper och pixels/m från bild till verklighet. Många ritningar som man får tag på kan vara 20cm fel när man måter upp, så det är inte alltid man behöver ha en prefekt trimmad bild. emj 26 januari 2008 kl. 16.00 (CET)

Ett liknande problem hade jag när jag ville skala om bilder från Geometrisk jordebok för att jämföra med andra kartor. Jag gjorde då ett JavaScript, som kanske är användbart även för detta problem (efter viss modifiering kanhända). Den finns här. Taxelson 26 januari 2008 kl. 21.35 (CET)

Deo Volente

Hitflyttad från Wikipediadiskussion:Faktafrågor

Hi Faktafrågor, I receive recommendation by Leo Johannes. I need some help :

First, may I know what is Jehovah's Witnesses Legal Instrument in your country?

In USA :

• Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania

In Britain :

• Watch Tower Bible and Tract Society of Britain

In Canada :

• Watch Tower Bible and Tract Society of Canada

Second, can you translate this [6] and my user page? Thanks. Best Regards. Ciao. Parabéns!. Mikhailov Kirow 24 januari 2008 kl. 09.02 (CET)

If you mean Sweden, I think it is "Bibelsällskapet Vakttornet" in Arboga [7]. [8]. (Swedish is an official language in Finland too, and sv:wp is not national, of course, but for anyone using the swedish language...), Taxelson 24 januari 2008 kl. 23.00 (CET)

Swedish is an official language in Finland, but not in Sweden. /Grillo 25 januari 2008 kl. 16.45 (CET)

I wrote the translations on your user discussion page. I was unsure of a few things, but if you have questions you are welcome to reply (in my discussion page of course). --aliquis 31 januari 2008 kl. 11.19 (CET)

Det svenska flygvapnet

Det svenska flygvapnet skall som bekant ha varit världens fjärde största under 1950-talet och omfattat omkring tusen jetplan. Vet någon hur stort flygvapnet var i USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike, Kina och Indien vid samma tid? Finns det någon som kan göra en sammantagen bedömning av det svenska flygvapnets kapacitet vid denna tidpunkt i förhållande till samtida stormakter? Tacksam för information. /Lojak 25 januari 2008 kl. 18.58 (CET)

Allhems förlag gav åren 1948 - 1969 ut en innehållsrik årsbok Ett år i luften. Där kanske du kan hitta en del data. Du kan också höra om Svensk Flyghistorisk Förening har någon som vet.

Men sedan är väl inte antalet flygplan utslagsgivande vid en jämförelse. Det fins ju kvalitetsnivåer hos materiel, personal och organisation att också värdera. Mvh / Mkh 26 januari 2008 kl. 23.48 (CET)

Kvantitet är inte allt och det var därför jag efterfrågade "en sammantagen bedömning av det svenska flygvapnets kapacitet". /Lojak 26 januari 2008 kl. 23.52 (CET)

Här kan du läsa flygtidskriften Flight Internationals arkiv (1909-2004) i pdf-format. De gav årligen ut jämförelser mellan världens flygstridskrafter ("World Air Forces")...sök t.ex. i någon årgång på 1950-talet och då borde du få fram informationen du är ute efter. --MoRsE 27 januari 2008 kl. 00.09 (CET)

Tack för det hjälpsamma svaret, MoRsE. Tyvärr lyckas jag inte hitta någon information på webbplatsen, även om den verkar lovande. Om du har några kompletterande söktips, vore det välkommet. /Lojak 29 januari 2008 kl. 21.09 (CET)

Citaträtt för notexempel?

Bert Karlsson äger inte rättigheterna till den här låten.

Är det tillåtet att citera musikverk med notexempel? Det vill säga, hade bilden till höger varit tillåten om det varit någon nu levande som skrivit låten? /NH 27 januari 2008 kl. 00.40 (CET)

Min kvalificerade gissning är att den s k citaträtten ger Dig rätt att återge ett kortare utdrag även ur en ännu ej "fri" notskrift på samma sätt som Du får citera en mening eller två ur en bok, tidning o dyl. Därtemot får Du definitivt inte återge hela eller merparten av notskriften. /FredrikT 27 januari 2008 kl. 23.06 (CET)

Självklart har du rätt att citera upphovsskyddad musik på samma sätt som du har rätt att citera upphovskyddad text. -- Rex Sueciæ ✎ 27 januari 2008 kl. 23.18 (CET)

Se Citaträtt och Upphovsrätt#Rätt_till_citat. Mvh / Mkh 27 januari 2008 kl. 23.27 (CET)

Trustor

Hej! Jag skulle gärna vilja ha lite hjälp av någon som känner sig någorlunda insatt i Trustorhärvan, och turerna kring den, eller som har möjlighet att sätta sig in i den bättre än vad jag kan. Det gäller artikeln om Joachim Posener, där det sista tiden skett en del förändringar, dels från IP-adresser och dels från den nyskapade signaturen Petersanning som jag är lite tveksam kring, men jag är för oinsatt för att fullt ut granska det på ett bra sätt. Så om någon skulle kunna hjälpa till vore jag tacksam. Nitramus 27 januari 2008 kl. 13.52 (CET)

Shogun

Hejsan vet inte om jag skriver rätt här nu? Men jag har ett projket i skolan om shogun, Skulle gärna vilja få lite mer information om te.x. Hur en Shogun levde? Hur styrdes Japan?, Hur gick det till när Japan öppnade sina hamnar för vbästmanlandet? Har de haft kontakt med utlänningar innan? Mvh//Andreas Fire_in_da_hall@hotmail.com

Kolla shogun och de artiklar på andra språk som länkas därifrån. Eller Japan mfl. /NH 28 januari 2008 kl. 14.08 (CET)

Edoperioden är nog också ett bra tips. MiCkE 28 januari 2008 kl. 14.12 (CET)

Rengöra jordkällare

Fråga flyttad från Diskussion:Jordkällare:

Hej! Jag har en gammal jordkällare som behöver rengöras. Det bildas mycket mögel mm på det som tas in där. Har hört om hur man svavlar en jordkällare, men hur gör man? //213.114.36.249 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag skulle nog hellre kontakta Anticimex. Riggwelter 29 januari 2008 kl. 17.34 (CET)

Först korrekt ventilation, sedan städa. Annars kommer möglet ju bara tillbaka. /NH 29 januari 2008 kl. 22.24 (CET)

Se till att det är bra dränerat omkring jordkällaren. Om det t ex har avverkats ett större antal träd i närheten sedan jordkällaren byggdes kan marken omkring ha blivit vattensjuk och fuktigheten kan ha ökat. Jorva 29 januari 2008 kl. 22.28 (CET)

Är jordkällarens omgivning vattensjuk bör det först åtgärdas, som sägs ovan. Andra exempel som kan påverka vattenflöden runt jordkällaren är om det finns stendiken som har tätnat eller rasat vilket är lätt hänt om någon tyngre maskin kört över dem vid olämpligt tillfälle.
/Ronny 1 februari 2008 kl. 15.54 (CET)

Enkelt bevis för ett oändligt pi?

Finns det något enkelt sätt man kan lära sig, som bevisar att pi inte tar slut efter några miljarder decimaler. I artikeln står det ATT det är bevisat, men inte hur. Någon sopm vet ett enkelt sätt man kan lära sig i huvudet? ^d_SAKARIE^b 30 januari 2008 kl. 19.17 (CET)

Njaee, det beror lite på... Ett sätt (som jag tror hör till de enklaste - men jag kan ha fel) står i en:Proof that pi is irrational, men det kräver nog ändå att man läst någon termin på universitetet (om du har det så kan du sluta läsa här :-) Annars kanske följande ändå kan vara intressant.

När man säger att pi inte tar slut eller att det har oändligt många decimaler menar man egentligen inte riktigt bara det. Talet 10/3=3,333333.... tar ju heller aldrig "slut" om man skriver det i decimalform. Vad man egentligen menar är pi inte går att skriva som ett bråk. Det betyder att det inte går att hitta - dvs inte finns - två heltal så att det ena delat med det andra ger exakt pi (däremot kan man såklart komma väldigt nära).

Decimalföljder som upprepar sig går alltid att skriva om till ett bråk. Talet 0,142857142857142857... (där siffrorna 142857 alltså ska upprepas i all oändlighet) går att skriva om till 1/7, och det finns ett rätt enkelt sätt att hitta vilket bråk det skall vara. Talet pi är inte ett sådant tal - decimalföljden "börjar aldrig om", och det är alltså det man visar.

Ett annat tal som inte heller kan skrivas som ett bråk (man säger att det är irrationellt) är ${\sqrt {2}}\,$ (kvadratroten ur två, lite större än 1,4) och för det finns det några rätt snitsiga bevis som det egentligen inte borde behövas mer än högstadiematte för att kunna begripa. Se ev. roten ur två. Beviset i vår artikel är lite krångligt formulerat, men det kanske kan förbättras så småningom.

/NH 30 januari 2008 kl. 20.34 (CET)

Tack så mycket för svar! Tyvärr går jag bara fortfarande på gymnasiet, och förstår ingenting av följande. Dock påstod vår mattelärare i högstadiet att pi hade en sista decimal, och därmed kunde bestämmas till fullo. Inte för att hon kommer förstå nåpgonting av matematiken, men det är ändå bra att slänga i ansiktet på henne! ^d_SAKARIE^b 2 februari 2008 kl. 01.15 (CET)

Blåskärm

Jag har problem med min dator. ibland när jag spelar något spel så kan plöttsligt skärmen bli blå, och från högtalarna kommer det ett "rrrrrr"-ljud.Vet någon vad som är problemet, och hur löser man det? --83.253.109.224 31 januari 2008 kl. 17.41 (CET)

Du kan ju prova att fråga på Sweclockers, som är Sveriges största webbtidning och forum för datorhårdvara. --Bluescan 31 januari 2008 kl. 20.02 (CET)

VCR på 1960-talet?!

"1960-talet var också början på videoeran och de första videoapparaterna för hemmabruk började dyka upp i mitten av 1960-talet. Filmindustrin som hittills betraktat tv:n som ett hot mot filmen började nu se möjligheter till en ny potentiell marknad: att sälja filmer direkt till hemmen."

Va? 1980-talet eller t.o.m. 1990-talet var väl början på videoapparater för hemmaburk? Vad snackar de om?! Jag läste detta i en artikel på IDG.se idag.

Enligt artikeln en:Videocassette recorder kom den första kommersiellt framgångsrika videoapparaten 1956 och hette Ampex VRX-1000 (den var dock stor och dyr och inte för hemmabruk). Sonymodellen CV-2000 (bild), som lanserades 1965 var den första för hemmabruk. VCR-kassetter kom 1972 och Betamax 1975 och VHS lanserades 1976. / Elinnea 1 februari 2008 kl. 15.28 (CET)

I någon mån har ni väl båda rätt. Jag minns stora toppmatade VCR-spelare från slutet av 1970-talet, men då var de väldigt ovanliga hos privatpersoner, men jag minns att det fanns på den skola jag gick på då (mellanstadiet 1978-1981, om jag räknar rätt på fingrarna). Jag skulle nog säga att det var de allra första åren på 1980-talet (kanske framför allt runt 1982-1983?) som videobandspelarna fick sitt breda genombrott i Sverige (mest via VHS, men Betamax och Philips Video 2000 levde också ett tag innan de slutligen slogs ut), dels genom att de blev billigare och dels genom att hyrvideobutiker växte upp som svampar ur jorden. Tomas e 3 februari 2008 kl. 00.54 (CET)

I december 1980 var det dags för moralpaniken om Videovåld och Motorsågsmassakern. Det innebar en kraftigt ökat intresse för videobandspelare i hemmen. Mvh / Mkh 3 februari 2008 kl. 01.25 (CET)

Känner igen mig i Mkh:s minnesbilder (gick själv i mellanstadiet 1978-81). Dock var video i var mans hem ännu såpass ovanligt att en viktig sysselsättning för videobutiker var att hyra ut s k "movieboxar" - en lånevideo med begränsad speltid (med mindre än att den på något sätt laddades upp igen i butiken) och ett fodral designat à la attachéportfölj. Fortfarande under min gymansietid (1984-87) var det mycket vanligt att man hyrde en sådan om ett gäng kompisar skulle titta på film. /FredrikT 3 februari 2008 kl. 01.31 (CET)

Dr. Kosmos

Alltså... är Dr. Kosmos som spelar konstig musik nuförtiden samma snubbe som hade ett barnprogram på 1990-talet där han också hette Dr. Kosmos och hade samma röst och ser likadan ut?

Nej, det är två olika saker. Doktor Kosmos handlar om bandet. Barnprogrammet hette Kosmos och Kattis och Mikael Riesebeck spelade den maliga huvudrollen.

andejons 1 februari 2008 kl. 19.21 (CET)

Våg eller skorpion?

Vi undrar om någon kan med säkerhet säga vilket stjärntecken vår son är född i, vågen eller skorpionen? Han är född den 23 oktober. Eftersom det är olika beroende på var man tittar kommer vi själva inte fram till något. Här är han skorpion, men kan man verkligen vara säker på det när detta är "den fria encyklopedin som alla kan redigera"?

Svaret beror dock lite på vad man menar med stjärntecken. Astrologin är en pseudovetenskap och därför varierar olika astrologers tolkningar av stjärnhimlen. Men de datum som brukar anges är att Vågen går till den 23:e oktober, då Skorpionen tar över. Artikeln stämmer alltså inte med den engelskspråkiga Wikipedias artiklar i ämnet och då skulle jag lita på den engelska varianten: er son är en våg.//Hannibal 2 februari 2008 kl. 00.22 (CET) (PS. Tack för att du uppmärksammade oss på det här problemet. Jag ska titta på det så snart jag hinner.)

I ett försök att vara neutral mellan astrologi och astronomi (jag är mer intresserad av astronomi, om man säger så...), så vill jag väl först påpeka: man ska ta Wikipedia med en nypa salt (källkritik etc.), men i framtiden kommer Wikipedia att bli jättebra. Det går inte säkert att säga år från år exakt när ett stjärntecken börjar – anledningen är att vårt kalenderår svänger litet fram och tillbaka i förhållande till solåret som börjar vid vårdagjämningen, och som astrologin baseras på. Skälet är att solårets längd är 365,24198 dagar, medan kalenderåret är 365 eller 366 dagar (skottår). Om ni frågar en astrolog, skulle nog vederbörande svara att er son är en våg/skorpion, dvs. på ytan en våg, med en inre drivkraft som en skorpion, vad det nu kan innebära – jag har aldrig begripit astrologin på djupet, eftersom jag anser att människan är i grunden odefinierbar, och att en människa äger sig själv och sin personlighet. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 19 mars 2008 kl. 13.01 (CET)

Vatten

Varför är varmt vatten grumligt och inte kallt vatten?

Varmt vatten i sig är inte grumligt. Att varmt vatten, när man tar det från en vattenkran eller liknande, ibland kan vara grumligt beror på luftbubblor i vattnet. Får vattnet stå kommer luftbubbloran att ta sig till vattenytan och vattnet blir klart, fastän det fortfarande är varmt. Nitramus 2 februari 2008 kl. 00.18 (CET)

Vatten löser naturligt en del gaser, främst luft eftersom det brukar finnas till hands. När man sedan värmer vattnet, minskar dess förmåga att hålla kvar de lösta gaserna. I en gryta ser man hur gaser bildar bubblor på botten och väggar som en och en ger sig av innan själva kokningen börjar. Även trycksänkning minskar vattnets förmåga att hålla kvar gaser. Det bildas ju bubblor av koldioxid direkt när man öppnar en öl eller en läsk. Jag tror att den halvstrypta och snabba strömningen inne i kranen slår sönder bubblorna som rerdan finns och desutom bildar nya i trycksänkningen som blir många och mycket små, vilket orsakar grumlingen. /Rolf B 2 februari 2008 kl. 00.39 (CET)

"tjack"

Har hört detta ord användas för "folk". Varifrån kommer det och varför?

Numera betyder väl "tjack" i regel narkotika, men på 70-talet kunde det också betyda kvinna/tjej/brud som i den gamla poprefrängen (citerad ur minnet, minns inte vem som sjöng den - möjligen Ted Gärdestad?):

Chapeau-claque och Cadillac,

tjack med nagellack

passar för killar i frack.

Tjack som omfattande den mer generella gruppen folk/människor har jag däremot inte hört talas om. /FredrikT 3 februari 2008 kl. 01.38 (CET)

Susning.nu hävdar följande: "Tjack var på 1950-talet raggarslang för de brudar man hade för avsikt att imponera på med sina raggarbilar." I Magnus Ugglas låt "Flens Rock" från 1975 finns frasen "Tjena tjacket ska du med på jitterbug". /Lojak 3 februari 2008 kl. 17.16 (CET)

"gitt geyad"

Vad menas med detta?

Uttrycket myntades av Povel Ramel och syftar på när man blir kysst på flinten, gärna av någon sångerska/kändis, såsom Git Gay, som också gett namn till fenomenet. Det ska sägas att uttrycket inte är särskilt spritt.//Hannibal 3 februari 2008 kl. 15.32 (CET)

Variabler för datum och månadens namn i python

På wikinews skall alla artiklar läggas i ett antal kategorier med namn av typen "Publiceringar [dagens datum] [månadens namn]" jag skulle kunna skapa dessa kategorier automatiskt med botskriptet pagefromfile.py som tillverkar sidor från en textfil som ser ut t.ex. så här:

xxxx
'''PageName'''
Text here

yyyy

xxxx beskriver sidans början och yyyy sidans slut. Det som står melan tre apostrofer beskriver artikelns namn.

Om det finns någon variabel som python kan läsa som "dagens datum" och "månadens namn" skulle man kunna tillverka en fil som ser ut så här:

xxxx
'''Kategori:Publiceringar [dagens datum] [månadens namn]'''
[[Kategori:Publiceringar]]

yyyy

Sedan skulle skriptet kunna köras automatiskt varje natt och man skulle slippa skapa en mängd kategorier för hand varje dag. Om det dessutom finns motsvarande variabler för kvartalets nummer, året och veckans nummer så skulle man kunna helautomatisera detta. Någon som vet hur det skulle kunna gå till? MiCkE 9 januari 2008 kl. 16.19 (CET)

Här finns en del: meta:Help:Magic words#Time De går att subst:a. --  boivie  ✎ 9 januari 2008 kl. 16.32 (CET)

Eller, du frågade efter variabler i python förresten? Dem vet jag inget om. Här finns förresten fler mediawiki-funktioner om du kan använda dem meta:Help:ParserFunctions##time:. De går också att subst:a. --  boivie  ✎ 9 januari 2008 kl. 16.36 (CET)

Kvartal fanns väl inte med där förresten, men den går att räkna fram genom {{subst:#expr: {{subst:CURRENTMONTH}}/4+0.5 round 0 }} Om det nu funkar för dig att göra beräkningen i direkt i MediaWiki. --  boivie  ✎ 9 januari 2008 kl. 16.43 (CET)

Tack Boive, jag frågãde egentligen efter python-baserade datum. Och jag skulle fortfarande bli glad om någon kunde bistå med detta. Dock kanske jag kan komma på något sätt att skapa sidorna från en mall som ligger på wikinews, så kanske kan jag använda dina tips om inte någon kan bistå med python-syntax. MiCkE 9 januari 2008 kl. 17.30 (CET)

Låter som en bra idé, men jag förstår inte varför frågan väcks här på Faktafrågor. E.G. 10 januari 2008 kl. 10.17 (CET)

Jag citerar: "Här kan du ställa frågor om vad som helst". Om frågan hade rört Wikipedia hade jag ställt den på WP:WF, men eftersom den rör Wikinews så ställer jag den här. Jag behöver alltså en faktaupplysning, finns det något i programspråket Python som möjliggör det ovanstående? MiCkE 10 januari 2008 kl. 10.46 (CET)

Om jag förstår dig rätt:

import datetime, locale
locale.setlocale(locale.LC_ALL,'')
datetime.datetime.today().strftime("%d %B")

--Stma 10 februari 2008 kl. 02.18 (CET)

Kan man klara sig med bara en lunga?

Kan man klara sig med bara en lunga? 90.231.53.194 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, det kan man. Thoasp 29 januari 2008 kl. 17.11 (CET)

Men det hjälper nog att även ha ett hjärta, en hjärna, en lever... Popperipopp 29 januari 2008 kl. 17.32 (CET)

Kompletterande fråga: Finns det något parigt organ där man inte klarar sig utan båda? Homer Simpson har exempelvis sagt Don't worry about our financial worries! I'll sell my liver. I can get by on one! /Lojak 29 januari 2008 kl. 21.09 (CET)

Tja, njä, när jag tänker efter så tror jag nog inte det. Pariga organ kan man nog som regel säga att man kan bli av med det ena av, så länge det andra fungerar bra. Det är klart, man förlorar ju en del "reservkapacitet" så att säga, så det krävs mindre för att hamna under isen sen. Nitramus 29 januari 2008 kl. 22.12 (CET)

Jag kan tänka mig att det blir rätt fattigt med bara en halva av storhjärnan, även om hela hjärnstammen, hypotalamus och andra opariga delar får vara kvar. /Rolf B 31 januari 2008 kl. 19.59 (CET)

Tjo, det är klart att de personerna är ju ofta rätt påverkade av det. Å andra sidan tar man i regel bara bort en hjärnhalva som en sista åtgärd, och då är det ju ofta så att den hjärnhalvan fungerar ändå inte före ingreppet. Det kan t ex röra sig om svåra tumörer eller svår, obehandlingsbar epilepsi. Nitramus 1 februari 2008 kl. 18.23 (CET)

Finns det någon auktoritet som räknar storhjärnan som ett parigt organ? /Lojak 10 februari 2008 kl. 16.36 (CET)

Homer: Don't worry about our financial worries! I'll sell my liver. I can get by on one! Öh, det är väl ett så kallat skämt. Vi har väl bara en lever från början... /Anette

Superkritisk karbondioxid ?

Heter Supercritical carbon dioxide superkritisk karbondioxid på svenska?//--IP 31 januari 2008 kl. 19.14 (CET)

Nej, men det heter nog superkritisk koldioxid. --Shinzon 31 januari 2008 kl. 19.18 (CET)

Jag blev nyfiken på vad superkritisk koldioxid är. En snabb googling gav bl.a. IVL-rapporten Utvärdering av superkritisk koldioxid som rengöringsmetod för oljehaltigt gods. Superkritisk innebär uppenbarligen högt tryck och hög temperatur. /Rolf B 31 januari 2008 kl. 19.53 (CET)

Mera specifikt så innebär superkritisk att trycket och temperaturen överstigit den kritiska punkten, så att det inte längre finns någon gräns mellan vätske- och gasfas. Se superkritisk vätska. --Ace90 2 februari 2008 kl. 08.48 (CET)

Har jag i så fall missförstått texten jag översatte, parfym? (Kolla gärna andra ev. missar).//--IP 2 februari 2008 kl. 10.44 (CET)

Nr 2 i mitt google-resultat är Uppsala universitet - Grundutbildning vid Kemiska sektionen. De skriver "Ett annat miljövänligt lösningsmedel som det forskas kring på avdelningen för analytisk kemi är superkritisk koldioxid (tryck > 74 bar och temperatur > 31C)". Med tillräckligt högt tryck verkar man alltså kunna klara sig med en högst måttlig temperatur. Vidare sägs "I ett projekt har superkritisk koldioxid använts vid extraktion av det anti-inflammatoriska ämnet betulin ur björkbark. Betulin är ett vanligt tillsatsämne i många ”dyra” kosmetiska produkter". Det verkar rimma bra med vad du skrivit i parfym-artikeln. /Rolf B 2 februari 2008 kl. 11.54 (CET)

Ja, den kritiska punkten kan i princip ligga var som helst, för koldioxid är den just 30 grader och 75 bar. Det finns tydligen ingen artikel om extraktion på svenska wikipedia, vilket är en klar brist. Jag ska gå igenom artikeln parfym direkt jag får tid. --Ace90 6 februari 2008 kl. 23.52 (CET)

Psykosologikatikier

Vad är egentligen skillnaden mellan en psykolog och en psykiater (eller hur det stavas)?

En psykolog studerar psyken och är en forskare. En psykiatriker är en läkare.Karpeth

Fattar fortfarande inte.

En psykolog har inte en läkarexamen utan har en examen i psykologi. En psykiatriker är en utexaminerad läkare som specialiserat sig på psykiatri/psykologi. Förstår du? Riggwelter 3 februari 2008 kl. 22.27 (CET)

Jag tror inte det var nån bra förklaring endå. Om min förklaring inte förklarar skillnaden tillräckligt är det i mina ögon omöjligt att över huvud snabbt förklara skillnaden. Läs artiklarna psykologi och psykiatri för en lång förklaring.Karpeth

Man skulle kunna göra en liknelse med exempelvis bilmotorer. I sådana fall skulle en psykolog motsvara någon som förstår sig på motorer ur ett generellt perspektiv och kan arbeta med att utveckla nya motorer, analysera hur man kan göra motorer mer bränslesnåla eller öka livslängden på dem, medan psykiatern motsvarar en mekaniker som är expert på att reparera befintliga motorer som börjat kärva. - Tournesol 3 februari 2008 kl. 22.30 (CET)

En psykiater kanske kan åtgärda symptomen och i bästa fall sjukdomen, medan en psykolog i bästa fall kanske kan förklara varför och vad som ledde fram till sjukdomen. Dock, att utveckla nya motorer, eller kanske lämpligare styrsystem, behövs det nog konstruktörer med erfarenhet för ;)
/Ronny 3 februari 2008 kl. 22.40 (CET)

Är det inte också så att en psykolog i regel sysslar med de mer "normala" sidorna av det mänsliga psyket (neuroser), medan en psykiater sysslar med dess gravare sjukdomstillstånd (psykoser)? Eller för att uttrycka det litet drastiskt: är du deppig bör du gå till en psykolog, är du galen bör du gå till en psykiater. /FredrikT 4 februari 2008 kl. 11.22 (CET)

Om du med "deppig" avser "lidande av depression", så brukar läkare skriva ut läkemedel (t.ex. SSRI:er) för det. --Andreas Rejbrand 4 februari 2008 kl. 15.50 (CET)

En psykolog har som sagt en psykologexamen, som är en yrkesexamen som utfärdas efter att man läst Psykologprogrammet, på fem år, vid ett universitet. Efter det tjänstgör man som ett år som sk PTP-psykolog innan man får legitimation av Socialstyrelsen. En psykolog är specialutbildad inom framför allt psykologi, dvs läran om kognitiva funktioner, beteende och liknande. Psykologer kan arbeta inom sjukvården som kliniska psykologer med till exempel utredning och behandling av psykiska sjukdomar, men även inom andra fält som med testning av personer med hjärnskador, eller med rektytering av chefer till företag, eller att handleda lärare eller utreda läs- och skrivsvårigheter eller vad det nu kan vara. En psykiater, som är synonymt med psykiatriker, är en läkare, som alltså har en läkarexamen(5,5 år) och därtill en läkarlegitimation (efter 21 månaders tjänstgöring som AT-läkare och därefter avläggande av ett teoretiskt och praktiskt prov), och sedan har fullgjort specialistläkarutbildnin i psykiatri på ytterligare fem år. Psykiatriken är specialist på diagnostik och behandling av psykiska sjukdomar. Psykiatrikern har dock inget att göra med de andra fält där psykologer kan tjänstgöra, t ex inom skolpsykologi eller rektyrering/testning. Psykiatriker återfinns inom den psykiatriska sjukvården, där de ofta arbetar tillsammans med (kliniska) psykologer. Psykiatrikern har, till skillnad från psykologen, rätt att a) förskriva läkemedel, b) rekommendera sjukskrivning eller sjukersättning till Försäkringskassan och c) besluta om tvångsmedel enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, såsom tvångsmedicinering, bältesläggning, polishandräckning för tvångsundersökning etc. Vissa av rättigheterna under c har alla legitimerade läkare, t ex rätten att ta in en patient för psykiatrisk tvångsvård, medan andra, såsom t ex bältesläggning, endast får beslutas av en psykiatriöverläkare. Hoppas det klargjorde något! Nitramus 4 februari 2008 kl. 22.13 (CET)

En grundläggande skillnad är väl att psykiatri är en naturvetenskap, medan psykologi är en beteendevetenskap. Kan Nitramus bekräfta? /Yvwv [y'vov] 4 februari 2008 kl. 22.21 (CET)

Oj. Tja, om jag säger så här: hade det funnits en "Psykopedia" så hade det där varit en av de frågor som gett upphov till ett av den wikins mest intensiva redigeringskrig. Så här är det: psykiatrin har sin grund i medicinen, och därmed i förlängningen i naturvetenskapen. Tittar man på psykiatrisk forskning handlar den rätt mycket om cellreceptorer och signalsubstanser och liknande. Samtidigt är nog psykiatrin en av de medicingrenar som innehåller förhållandevis mer humaniorainslag, kanske också eftersom mycket av psykiatrin inte går att förklara med dagens mer biologiska modeller av hur hjärnan fungerar. Kanske kommer vi dit i framtiden, men vi är inte där nu. När Sigmund Freud, som ju var neurolog, grundade psykoanalysen och talade om jaget, detet och överjaget, menade han att detta stod för olika delar av hjärnan, men att han inte visste vilka dessa delar var utan att han därför skapade dessa begrepp.

Psykologin är helt klart "mer" humaniora, samtidigt som vissa underfält, som neuropsykologi, har mer naturvetenskapliga inslag. Även inom den moderna psykoanalysforskningen börjar man idag leta efterolika motsvarigheter i hjärnan till det som sker inom terapierna. Man har visat sedan tidigare, t ex vid tvångssyndrom, att psykoterapi och läkemedel påverkar hjärnans ämnesomsättning på liknande sätt. Så i stora drag håller jag med, men med noteringen att det är en sanning med viss modifikation, så att säga. Nitramus 4 februari 2008 kl. 22.31 (CET)

Hm, det var betydligt mer invecklat än jag trodde. För övrigt finns numera Wikipedia:Önskelista/Beteendevetenskap, och jag är tacksam för alla artiklar som kan fyllas i. /Yvwv [y'vov] 5 februari 2008 kl. 01.30 (CET)

Fossila mellanformer

Kreationister och dylika religiösa gruppers favoritargument i "debatten" kring evolutionsteorin tycks vara att det inte finns några fossila mellanformer. En religiös ledare i Storbritannien sade någonting i stil med "If frogs developed into monkeys, how come there are no fronkies?" Han har givetvis missuppfattat just grodors och apors utveckling, men jag kan inte låta bli att undra, med tanke på att argumentet ständigt tas upp: Är det inte så att det finns en massa fossila mellanformer, exempelvis vad gäller människans utveckling? Länka gärna vidare till någon informativ webbsida, jag kan inte hitta någonting tillräckligt utförligt på WP. Popperipopp 4 februari 2008 kl. 11.30 (CET)

En bra person att fråga är vår "huspaleontolog" Linda W. Riggwelter 4 februari 2008 kl. 11.32 (CET)

Tack, jag uppmärksammar henne om frågan. Popperipopp 4 februari 2008 kl. 11.34 (CET)

I väntan på hennes svar, tror jag det delvis beror på vad man menar med mellanform, där en del "kreationister" har väldigt höga krav. Som jag förstått det, så sker ofta uppkomsten av en ny art när en population isoleras och utsätts för ett starkt selektionstryck. Mellanformerna mellan de båda arterna skulle i så fall finnas på denna isolerade plats i ett ganska kort tidsspann. Då vill det ju till om det på samma ställe skulle finnas förutsättningar för fosilbildning (och att dessa inte sedan vittrat, och att dessutom någon paleontolog varit där och hittat dem!). Att förvänta sig att kunna hitta mellanformer mellan flertalet arter är därmed orimligt. (Själv, ehuru kristen, finner jag för övrigt bibelargument i geologin vara ett missbruk, som inte sällan gränsar till brott mot 8:de budet)Taxelson 4 februari 2008 kl. 13.15 (CET)

Det finns såvitt jag förstår också ett rent begreppsmässigt problem. För att handskas med vår kunskap om levande varelser behöver vi kategorisera dem. Det populäraste sättet att göra detta på är genom att placera varje individ (levande eller fossil) som man träffar på i ett hierarkiskt träd, enligt Linnés modell. Varje individ klassificeras då i en art, varje art i ett släkte, varje släkte i en familj, och så vidare; och ofta har man ännu fler steg däremellan; som du säkert har sett t. ex. via Mall:Systematiklänkar. Problemet är nu att man lätt lurar sig själv att tro att den här konstruerade strukturen precis motsvarar en trädstrukturering i verkligheten, och också att man styrs av den när man t. ex. skall värdera fossilt material.

Om man till exempel hittar ett mänskligt fossil som både tidsmässigt och till utseendet ligger ungefär mellan Homo habilis och Homo erectus, så utlöser detta förmodligen en diskussion av typen "Bör vi klassificera det här fyndet som en sen habilis eller en tidig erectus?" (Läs till exempel om ett fynd från år 2007 i Homo erectus#Klassificering, om du inte redan har gjort det!) Om man helt skulle misslyckas med detta, så är alternativet att hitta på en ny artbeteckning att klassificera fyndet med. Och även om man skulle göra det, så skulle vissa fundamentalister fortfarande bara se detta som en bekräftelse på att arterna är orubbliga och gudagivna.

Antag för exemplets skull att forskarna hittar några fossil som helt uppenbart tillhör en övergångsform precis mellan två av de hominidarttyper man har klassificerat tidigare, och hittar på ett nytt namn för gruppen, säg "Homo interlocatus" (påhittat namn). Nå, det spelar nu ingen större roll om detta skulle presenteras som en "felande länk" i några tidningar. Fundamentalisterna skulle förodligen svara ungefär Ni har hittat en ny hominidart, so what? Ni har fortfarande inte hittat några mellanformer mellan olika arter, varje individ tillhörde ju en bestämd art, antingen H. habilis, H. interlocatus, eller H. erectus. Och självklart är det så, att så länge biologer alltid klassificerar varje katalogiserad individ som tillhörig en bestämd art, så kommer också varje katalogiserad individ att vara klassificerad i en bestämd art.

Så om man skall värdera styrkan eller svagheten hos en evolutionsteori, så kan man inte göra det med utgångspunkt enbart i ett abstrakt klassifikationssystem. De viktigare frågorna blir "Hur entydigt är detta system? Är det alltid eller nästan alltid så att individer klassificerade inom samma art är mer lika varandra än de två mest lika individerna klassificerade i två olika arter? Är avgörande skillnader lika avgörande i fossilt material som hos moderna individer?" Jag skall ge mina svar på detta, med reservationen att jag inte är ett proffs på området, utan mest (fast inte enbart) har läst populärvetenskapliga framställningar om detta.

1. Indelningen i arter, släkten o. s. v. är inte det minsta entydig. Det pågår intensiva diskussioner om detta inom vetenskapen, ibland i mycket högt tonläge; och det verkar i grunden att bero på att Linnés klassifikationssystem inte stämmer särskilt väl med verkligheten. (Jag pratar nu inte alls om det s. k. sexualsystemet; det stämde på sitt sätt bättre, därför att det så uppenbart artificiellt tar fasta på vissa kännetecken som bara delvis har med den verkliga släktskapen att göra. Jag syftar på Linnés principer för typning, hierarkisk indelning, och namngivnivning.) Ta snart sagt vilken som helst artikel eller bok om en viss grupp organismer (eller för den delen litet längre wikipediaartikel), och du kommer att hitta en mängd referenser till klassifikationstvister.
   Det händer ännu värre saker. Ett exempel är ett par tydligt olika måsarter (här i Västeuropa) som "visade sig vara" samma art. Den ena artens medlemmar här har artfränder i europeiska Sibirien, som har artfränder i asiatiska Sibirien, som har artfränder i västra Kanada, som har artfränder i östra Kanada, som helt tydligt är artfränder till individerna i den andra västeuropeiska arten. Alla är litet olika sina närmaste artfränder, men inte mer än att de uppenbart bör räknas till samma art (de parar sig friskt o. s. v.); men sammantaget är skillnaderna så stora att individerna i Västeuropa uppträder som om de tillhörde helt olika arter.
2. De mest olika fynd som klassificeras som t. ex. Homo habilis skulle jag gissa är klart mer skilda än de mest lika Homo habilis och Homo erectus. Jag har inte läst ordentliga översikter över de typbaserande särdragen, så jag kan bara återge det allmänna intryck jag har fått.
3. Skillnaderna mellan väldigt klart åtskilda grupper högt uppe i Linnés hierarki - t. ex. skillnaden mellan å ena sidan fåglar (ordningen "aves") och å andra sidan krokodildjur ("crocodilia") - är mycket större för dagens individer än för de äldsta fossil som man med linneansk terminologi klart klassificerar som "aves" respektive "crocodilia". Går man ännu litet tillbaka, och försöker utreda de närmare släktskaperna mellan de grupper av arkosaurier (härskarödlor) som är närmare släkt antingen med fåglarna eller med krokodildjuren, så blir det hela rörigare, och olika teorier har haft sina anhängare; beroende på både att det finns en mängd tänkbara släktingar till dem, och på att de typiska dragen inte alls är så urskiljbara - särskilt inte för fåglarnas landlevande förfäder.

Så, man kan ju ställa sig frågan: Om nu den här systematiken är såpass tveksam, varför håller man då fast vid den? Varför prövar man inte någon naturligare, som bara bygger på hur nära de olika organismerna är släkt med varandra, utan att skilja ut "jättestora" skillnader mellan ordningar, "stora" mellan familjer, "mellanstora" mellan släkten, och så vidare? Svaret är: Det gör man! Titta gärna på artiklarna kladistik och fylogeni, och på t. ex. deras engelska systerartiklar!

Jag hoppas detta kan vara till någon hjälp.-Jörgen B 9 februari 2008 kl. 17.18 (CET)

Tack så jättemycket! Jag läste bara snabbt igenom svaret nu, men jag ska sätta mig in i det närmare lite senare. Jag förstår poängen dock. Snällt att du tog dig tid att ge ett så utförligt svar! Popperipopp 9 februari 2008 kl. 17.32 (CET)

Havsörnar

Har (vithövdade) havsörnar något läte? Dvs, om man av en händelse sitter i en havsörnsrik trakt mitt i natten, kan man höra ett ljud och med hyfsad säkerhet säga att det är en havsörn man har hört? //Lelle1987 4 februari 2008 kl. 18.51 (CET)

Jag har sett drösar av havsörn kring småöar i Lofoten (en mäktig syn!), men minns inte att de lät. Fågelguiden (1999) säger att havsörnen vanligen är tyst när den inte häckar. Nära boet kan den kackla "kli kli kli kli" med gälla, hårda toner. Den kan också varna med enstaka djupa, hårda, knackande "kleck". Någon med egna upplevelser av örnljud kan kanske beskriva särdragen bättre. Men hur vithövdade havsörnar låter, får man nog fråga en nordamerikan. Nattliga örnljud tror jag är ytterst sällsynta. /Rolf B 4 februari 2008 kl. 19.34 (CET)

Enligt Engelska wikipedia:

”

Bald Eagles normally squeak and have a shrill cry, punctuated by grunts.

„

Det borde då skilja sig lite från vår havsörn. För övrigt har svwiki en artikel om ämnet som kan förbättras mycket... ‎‎‎‎xenus ^{disk; bidrag} 4 februari 2008 kl. 19.44 (CET)

Tack för de svaren! Jag läste tydligen för slarvigt på enwp. Xenus: Kollade den artikeln innan jag ställde frågan här, den var minst sagt tunn... :( //Lelle1987 4 februari 2008 kl. 19.53 (CET)

"Blandsaft"

Betyder det att det är blandade frukter eller att det är koncentrat som man blandar med vatten?

Vad jag vet kan det betyda både och. /Yvwv [y'vov] 5 februari 2008 kl. 01.46 (CET)

Den vanligaste betydelsen är nog att det är saft på blandade bär/frukter (till skillnad från rena smaker som apelsinsaft, jordgubbssaft etc. /FredrikT 5 februari 2008 kl. 08.26 (CET)

Håller med Fredrik. Blandsaft brukar väl stå bredvid hallonsaft, jordgubbssaft o.s.v., och de alla brukar säljas som koncentrat. Tomas e 5 februari 2008 kl. 11.57 (CET)

Parfymer och miljön

Inverkar parfymer på något sätt negativt på miljön, t.ex. i tillverkningen av syntetiska dofter eller på annat sätt?//--IP 5 februari 2008 kl. 08.43 (CET)

Ja, det har jag sett någonstans. Jo, här, var det ja. Visserligen är Greenpeace kända för att extrapolera data, men i stora drag tror jag att de har rätt. Vivo _disk.^↔ 5 februari 2008 kl. 11.05 (CET)

Jag kan också tänka mig att en del mindre nyttiga lösningsmedel används i produktionsprocessen, även när det handlar om "naturliga" aromer. Dock så torde parfymindustrins totala miljöpåverkan vara rätt begränsad jämfört med många andra industrier, helt enkelt med tanke på att mängderna är relativt små jämfört med produktion av plaster, byggnadsmaterial, bränslen o.s.v. Gissar mellan tummen och pekfingret att man inte behöver köra bil särskilt många minuter för att komma upp i samma påverkan på miljön som en typisk årskonsumtion av parfym. På det stora hela tror jag därför att överdrivna parfymanvändare bör fundera mer på allergiaspekten - egen eller andras - än att ligga sömnlösa på nätterna över parfymkonsumtionens bidrag till den globala miljöförstöringen. Tomas e 5 februari 2008 kl. 11.55 (CET)

Jag håller på att utöka artikeln parfym, därav mitt intresse :) - jag kan inget om miljöfrågor. Jag har för mig att det förr i alla fall fanns någon sprayteknik som användes i parfymflaskor som förstörde ozonlagret, fick man höra förr i alla fall... Tack för greenpeace-länken, där stod en del om mysker i miljön som jag skall lägga in i artikeln.//--IP 5 februari 2008 kl. 12.25 (CET)

De flesta parfymflaskor jag sett verkar använda en ganska enkel anordning som bygger på att man själv bygger upp det tryck som används. Deoderanter och annat liknande har dock ofta den sorts behållare som skulle kunnat nyttja gaser som bidragit till ozonförtunning.

andejons 5 februari 2008 kl. 13.07 (CET)

Det var kanske en deodorantversion av en parfym som jag kom ihåg. Tack för alla svar!//--IP 5 februari 2008 kl. 13.27 (CET)

Freon användes förr som drivgas i sprayer, men är nu förbjudet sedan många år. Det skapade ozonhål och ökade växthuseffekten. /Rolf B 5 februari 2008 kl. 13.57 (CET)

nja, kanske inte växthuseffekten ändå. Men det är illa nog att ozon-lagret skadas. Ozon (O₃) behövs högt uppe i atmosfären för att reducera UV-strålningen från solen nere på marken. UV-strälning är skadligt för de flesta organismer. Taxelson 5 februari 2008 kl. 14.36 (CET)

Här står "Freoner har också en förmåga att absorbera värmestrålning från jorden med andra våglängder (infraröd strålning) än de ordinära växthusgaserna. Därmed kommer de att utgöra ett väsentligt tillägg till växthuseffekten, trots att mängden freongaser egentligen inte är särskilt stor i förhållande till övriga gaser." Är det fel? /Rolf B 5 februari 2008 kl. 15.22 (CET)

Tack! Det är säkert rätt - tänkte dessvärre inte så långt. (När freondebatten var som intensivast, så hade väl inte växthusproblematiken nått allmän kännedom ännu)... Taxelson 5 februari 2008 kl. 16.48 (CET)

Nog finns det makalöst lite freoner i atmosfären jämfört med mängden koldioxid? Det gäller att hålla tungan rätt i mun vad gäller absorbans (absorption per mängd/koncentrationsenhet) och total absorption. Tomas e 5 februari 2008 kl. 18.33 (CET)

Jag vill minnas att freon (fast nog var det någon av de föreslagna ersättarna som var värst?) kan vara en sisådär 1000 gånger mer effektiv än koldioxid. Då kan halterna vara rätt låga och ändå ge en klar effekt.

andejons 5 februari 2008 kl. 20.04 (CET)

Klor-fluor-kol-föreningar (även kallade freoner) är mycket riktigt kraftiga växthusgaser. Det står till och med i vår egen artikel CFC. Freoner och liknande gaser står för ett ansenligt bidrag till växthuseffekten. Men de är ju som sakt förbjudna nu. --Ace90 7 februari 2008 kl. 10.13 (CET)

Trots det finns det stora mängder freon i byggavfall kvar. Och om jag inte minns helt fel sker en ökning av produkter med freon i många u-länder, vilka saknar relevanta kemikalielagar. Jopparn 10 februari 2008 kl. 02.40 (CET)

Vad händer när man tvättar sina strumpor?

När jag tvättar mina strumpor blir det nästan alltid omaka på över. Nu vill jag veta vad som händer med den andra strumpan. Global 5 februari 2008 kl. 16.13 (CET)

Det problemet har nog vi alla, har läst om det någon gång med glömt vad som var den största anledningen till att det blev så. Nu tar jag till exempel en röd och en grön om jag ska vara på sjön, grön styrbord och röd babord för att minnas bättre. / svenboatbuilder 5 februari 2008 kl. 16.37 (CET)

Jag vet inte orsaken, men jag har löst problemet med att att alltid köpa väldigt många par av samma sort och har bara 3-4 olika typer. På så sätt är det inte så relevant vilken strumpa som hör ihop med vilken. Lite trist kanske men klart praktiskt. :) --Shinzon 5 februari 2008 kl. 19.18 (CET)

Som ivrig deckarläsare kan jag dra lite slutsatser från till exempel John Dickson Carr som var mästare av mysteriet med det låsta rummet. Här är några tänkbara lösningar:

1. strumpan kom aldrig in i tvättmaskinen (den kanske ligger på golvet under sängen eller kvar i tvättkorgen)
2. strumpan kom ut ur tvättmaskinen på ett dolt sätt (kanske i ett par byxor)
3. strumpan kom ut ur tvättmaskinen öppet, men försvann senare (till exempel vid frakten från tvättmaskinen till torktumlare eller torkställ)
4. strumpan ligger kvar i tvättmaskinen (kanske ovanpå en av de utskjutande delar som gör att tvätten blir "slagen")
5. strumpan ligger i en papperskorg - efter att du slängt den där för att den var sönder

Som glad amatör på det vetenskapliga området skulle jag också vilja varna för mörkertalet här. Du skriver att det "nästan alltid" blir omaka par. Det finns troligen mångdubbelt fler strumpor som kommer ur tvättmaskinen lika parade som de var när de kom in i tvättmaskinen - men dem lägger man inte märke till för att de utgör mönstret och är inte lika känsloframkallande. Ett tips är alltså att räkna även de strumpor som faktiskt är par också. Och att leta i byxbenen, för där fastnar många strumpor som inte tagits ur. Med vänliga hälsningar, Hannibal 6 februari 2008 kl. 11.32 (CET)

Antag att man har par av strumporna A, B, C där A liknar B och B liknar C, men A och C är för olika för att kunna förväxlas. Då är det möjligt att man efter tvätten råkar para ihop A+B och B+C. Sedan står man med de återstående omaka C och A och förstår inte vad som hänt. /Rolf B 6 februari 2008 kl. 12.01 (CET)

De hamnar hos mig. Mitt förråd av strumpor ökar ständigt (eller skulle göra det, om jag inte var tvungen att kasta några utslitna då och då). Jag antar att det beror på att jag är noggrannare än mina grannar med att kolla att tvättmaskiner, centrifuger och torktumlare är helt tömda när jag går ifrån tvättstugan. På så vis lämnar jag aldrig kvar några strumpor, men jag får däremot med mig andras kvarglömda (jag kollar ju inte maskinerna innan jag använder dem). Eftersom jag inte brukar sortera min tvätt förrän kanske någon dag efter att jag tvättat brukar jag stoppa ner de omaka strumporna i strumplådan och tänka på något annat. Där finns rätt många olika sorter nu. /NH 6 februari 2008 kl. 21.08 (CET)

Kännetecknar

Vad betyder kännetecknar? Från artikeln "vad betyder kännetecknar", som skrivit av IP-adressen 83.226.27.112. Hitflyttad av Leo Johannes 5 februari 2008 kl. 17.37 (CET).

karakterisera någonting med varandra,utmärkande drag eller detaljer. /svenboatbuilder 5 februari 2008 kl. 17.54 (CET)

Upphovsrättskydd musik

Hej jag undrar om det är någon som vet vem som äger upphovsrätten till musik, är det kompositören, den som spelat musiken eller båda? jag undrar nämligen om det går att anvenda musik som är från slutet av 1800 talet till runt andra världskrigets slut men som är inspelad senare än så, i en film jag gjort. --83.253.109.224 5 februari 2008 kl. 20.22 (CET)

Musiken äger kompositören/textförfattern/arrangören etc. När upphovsmannen (-männen) varit döda i 70 år är musiken fri att använda. Om du ska använda en inspelning av musiken måste du ha tillstånd av dem (den) som gjort inspelningen (skivbolaget). Vänligen, -- Rex Sueciæ ✎ 6 februari 2008 kl. 01.27 (CET)

Fast utgivarens/skivbolagets rättigheter upphör inom EU efter 50 år. Skivinspelningar gjorda 1957 och tidigare är alltså fria att återutge, vidaresprida etc. /FredrikT 6 februari 2008 kl. 12.13 (CET)

Det lät ju bra då jag har inspelningar ifrån 1943, tack för informationen--83.253.109.224 6 februari 2008 kl. 21.03 (CET)

"Oboy No Sugar Added"

Är denna dryck "nyttig"? Vanlig Oboy innehåller tydligen 80% socker (!). Denna sägs vara sockerfri, men består av ämnen som "görs av socker". Vet inte vad det betyder. Är denna dryck ofarlig för tänderna? Kanske även mindre "fet"?

För att svara på den andra frågan, om drycken är mindre fet: Det är den antagligen inte, eftersom fettet i (färdigblandad) oboy kommer från mjölken och kakaon. Vad gäller energiinnehållet ("kalorier") anger Kraft foods att skillnaden mot vanlig oboy är 15% (detta gäller färdig dryck gjord på mellanmjölk). Enligt min åsikt borde det vara helt försumbart - 15% motsvarar ungefär en centimeter i en vanlig mugg. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: fyra koppar no sugar added-oboy om dagen motsvarar tre och en halv kopp vanlig oboy om dagen. Vill man minska sitt oboyenergiintag gäller det alltså att dra ner på mängden - att byta sort är helt meningslöst. Använder man "vanlig" mjölk blir skillnaden ännu mindre. /NH 6 februari 2008 kl. 04.47 (CET)

Största anledningen att motsätta sig nyttigheten är sucraloset. Detta är starkt käftsårsframkallande._K^a_r^p_e^tH 6 februari 2008 kl. 20.02 (CET)

Sukralos är omdiskuterat, och enligt vad jag hörde på radions P1 (men vilket program minns jag inte), så har man uppmätt höga halter i svenska sjöar och vattendrag. Föreningen är klorerad och som många andra sådana mycket stabil och bryts därmed ner långsamt, så om den finns i nämnda produkt tycker jag också det är ett bra skäl att välja någon annan. Google Taxelson 6 februari 2008 kl. 20.20 (CET)

Ärkebiskop i Finland eller Ärkebiskop i Åbo?

Lade märke till att det finns en lista över ärkebiskopar i Finland men i mallen så kallas de för Ärkebiskop i Åbo. Nu bör man väl inte ta ett exempel från Sverige men ändå... Här heter det ju Ärkebiskop av Sverige men han har sitt säte/bostad i Uppsala (det finns dock en biskop för Uppsala stift). Är det samma sak i Finland? I så fall bör väl mallen korrigeras till Ärkebiskop i Finland precis som listan? Nu är inte finsk kyrkohistoria min starka sida så därför slänger jag ut frågan här innan jag förtörnar någon av våra finska/finlandssvenska systrar och bröder. bibl 6 februari 2008 kl. 18.46 (CET)

Den finska såväl som den svenska ärkebiskopen är biskop för sitt eget stift. I sverige finns sedan ett antal år även en hjälpbiskop i Uppsala stift (eller Ärkestiftet, även kallat), och samma modell verkar man ha i Åbo, men detta är en praktisk lösning, och gör inte respektive ärkebiskop till något annat än han var tidigare. Ärkebiskopen är alltså inte biskop över hela sin kyrka, utan bara "den främste bland jämlikar" (Primus inter pares), och står alltså inte över de andra biskoparna, och kan inte ingripa i deras ämbetsutövning. Mallen verkar alltså riktig härvid lag, men Lista över Finlands ärkebiskopar borde enligt min uppfattning kunna infogas i Lista över biskopar i Åbo stift. Taxelson 6 februari 2008 kl. 19.55 (CET)

Ok, alltid lär man sig något nytt. Då överlåter jag åt någon med bättre vetande att bringa ordning i detta... bibl 6 februari 2008 kl. 20.02 (CET)

Om primus inter pares: "Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare, och leder det gemensamma arbetet i biskopskollegiet - dock utan att bestämma över stiften och biskoparna./Ärkebiskopen är också biskop i Uppsala stift"[9] Ärkebiskopen är överordnad biskoparna. En premiärminister är per definition primus inter pares bland regeringens ministrar, men ställningen är likväl överordnad.[10] s.3 //--IP 6 februari 2008 kl. 20.07 (CET)

Analogin stämmer inte, såtillvida att premiärministern utser sin ministär. Ärkebiskopen har ingen utnämnings- eller avsättningsmakt i förhållande till de andra biskoparna, och kan inte heller överpröva deras ämbetshandlingar, eller beordra dem till någonting. Dock är hn ordförande och sammankallande i biskopsmötet, men ersätts av den älste/a av de andra i händelse av förhinder. Av tradition viger ärkebiskopen nya biskopar (vanligen i närvaro av andra biskopar), men ärkebiskopens närvaro är inte nödvändig. Den nuvarande fokuseringen på ärkebiskopen i svenska kyrkan, bör betraktas främst som ett medialt fenomen. Taxelson 6 februari 2008 kl. 20.40 (CET)

Nog är "ärkebiskopen i Uppsala" ett vanligt uttryck, precis som "the Archbishop of Canterbury"? Och säger man något annat i Sverige så är det väl snarare "Ärkebiskop av Svenska kyrkan" än "Ärkebiskop av Sverige"? Tomas e 6 februari 2008 kl. 22.07 (CET)

Javisst, i synnerhet efter att Svenska kyrkan formellt upphörde att vara statskyrka 2000-01-01 Taxelson 6 februari 2008 kl. 22.12 (CET)

Ställningen som över- respektive underordnad är inte beroende av eventuell maktdelning, eller vilka maktbefogenheter som ledaren har (primus inter pares är en äldre princip än maktdelningsprincipen, åtminstone i teorien). Begreppet primus inter pares tolkas gärna populärt i socialistiska termer, med följande betoning "främst bland jämlikar", medan man gärna utelämnar att denna term, som ledare historiskt sett givit sig själva och inte påtvingats, underförstod att samhället följde principer för respekt ("Ni skall naturligtvis göra som ni vill, men jag tycker att..." kan i själva verket vara en dold uppmaning).//--IP 7 februari 2008 kl. 07.39 (CET)

F ö har inte premiärministrar formellt utnämningsmakt. Som regel ger de förslag på ministrar, men det är parlament eller statschef (regent eller president) som har sista ordet. Det är skillnaden mot t.ex. vår statsminister, som inte behöver riksdagens eller kungens godkännande.//--IP 7 februari 2008 kl. 07.57 (CET)

Ärkebiskop av Sverige var bara klantigt skrivet av undertecknad. Vad jag borde ha skrivit är "Den svenske ärkebiskopen", det är nog så han omnämns i media samt dagligt tal. Skrivningen "ärkebiskopen i Uppsala" har jag faktiskt aldrig sett förut. En snabb undersökning meddelst, google ger vid handen;

• "ärkebiskopen i Uppsala", 748 träffar
• "Den svenske ärkebiskopen" 71 träffar
• "svenske ärkebiskopen" 592 träffar.

Ärkebiskopen i Uppsala leder alltså men inte direkt med en överväldigande marginal mot tvåan.bibl 7 februari 2008 kl. 02.27 (CET)

"Svenska kyrkans ärkebiskop" ger 1 170 träffar och "Sveriges ärkebiskop" 1000, så jag tror att det sammantaget blir det vanliga, att se posten som nationell.//--IP 7 februari 2008 kl. 07.39 (CET)

Ja, frågan är minst tvådelad: Utifrån Svenska kyrkans självförståelse uttryckt i kyrkoordningen, är Ärkebiskopens ledande ställning mycket begränsad (så är det också i praktiken, vill jag mena). Eftersom svenska kyrkan dock omfattar en majoritet av svenska befolkningen och ingen annan (större) kyrka håller sig med någon de titulerar "ärkebiskop" i Sverige, samt behovet av att inte minst i rikstäckande massmediala sammanhang ha en tydlig symbolperson också för denna organisation, så blir Ärkebiskopen i Uppsala gärna "Sveriges ärkebiskop". I Finland är situationen lite annorlunda, eftersom det där faktiskt finns två ärkebiskopar, en Evangelisk Luthersk och En ärkebiskop för den Finska ortodoxa kyrkan, som också är en folkkyrka, med sin tyngdpunkt i Karelen. Detta gör väl en lista över "Finlands ärkebiskopar" omfattande endast den evanglisk-lutherska folkkyrkans ärkebiskopar än mer dubiös. Taxelson 7 februari 2008 kl. 10.10 (CET)

Eftersom det vid tidigare tillfällen uppkommit missförstånd om Svenska kyrkans ärkebiskop vill jag parentetiskt tillägga, att enligt Svenska kyrkans officiella webbplats kallas inte Wejryd "ärkebiskop i Uppsala", utan "Svenska kyrkans ärkebiskop". Statusen av primus inter pares är i biskopskollegiet, men ärkebiskopen är själva kyrkans primas (utan "inter pares").[11] Troligen går ett sådant nebämnande att överföras till finska förhållanden: "Finlands evengelisk-lutherska ärkebiskop" t.ex.//--IP 7 februari 2008 kl. 10.46 (CET)

Det klassiska "primus inter pares" användes av kejsar Augustus, och syftade väl på hans egenskap av den förste bland senatorerna (princeps senatus, varav så småningom det svenska ordet "prins"). Termen skulle visst betona jämlikhet; Augustus berömde sig av att ha räddat den romerska republiken från en hotande övergång till monarki.

Ännu mer ödmjuk är den romerske påvens titel, Servus servorum ("slavarnas slav" eller "tjänarnas tjänare"). Titeln är nog inte lika viktig som det verkliga innehållet.-Jörgen B 9 februari 2008 kl. 18.13 (CET)

Substantivs genus i tyska

Hur får jag reda på vilken bestämd artikel ett substantiv har i tyskan. Hur tar jag reda på att ordet "saken" heter, die Sache, tex? Finns det någon regel för hur jag ska gå tillväga från svenskan till tyska substantivet och dess bestämda artikel?Inlägg av 82.183.213.52 som flyttats från artikelrymden hit av Nitramus

Nej, tyvärr. Bara att plugga. Det är ungefär som med "en" och "ett" på svenska. Nitramus 7 februari 2008 kl. 13.30 (CET)

Det brukar ofta framgå av en ordlista vilket genus ordet har i sin grundform. Utifrån det får man plugga sig fram. Riggwelter 7 februari 2008 kl. 13.32 (CET)

Det finns några tumregler som nämns i tysk grammatik#Genus. --Strangnet 7 februari 2008 kl. 14.05 (CET)

Jag har för mig att jag lärde mig en till tumregel: svenska "en"-ord har ofta "der" eller "die" på tyska, medan svenska "ett"-ord ofta har artikeln "das" på tyska. Kan det stämma? Det gäller då de fall där det svenska och det tyska ordet har gemensamt ursprung. --  boivie  ✎ 7 februari 2008 kl. 15.29 (CET)

Även om det nog finns en del lingvistisk-historisk relevans i påståendet ovan skulle jag inte lita på det som en regel annat än om jag fullständigt saknar andra informationskällor. Det låter som om den som frågar vill slå upp vad ord heter snarare än lära sig flytande tyska? Som Riggwelter skriver, det står i lexika eller ordlistor vilket genus olika ord har. Dock skriver de flesta tryckta ordlistor inte ut hela texten "Sak: die Sache", utan normalt står det något i stil med "Sak: Sache-n f" där f står för femininum (m för maskulinum = der, n för neutrum = das) och "-n" för pluraländelse. Vissa tyskspråkiga ordlistor (d.v.s. något helt annat än svensk-tyska lexikon) kan också använda något i stil med r, s, e för sista bokstaven i der/das/die, d.v.s. det kan stå något i stil med "Sache-n e". Var dock observant på att det inte säkert går att översätta ord för ord utan att kunna en del grammatiska regler. "Jag tar bollen" blir ex.v. Ich nehme den Ball på tyska, trots att du hittar nominativformen der Ball i ordlistan, t.ex. som "Boll: Ball-e+ m". Men när man väl kan det är det enklare mindre tråkigt än det låter, även om tysk grammatik nog aldrig kommer att bli ett utbrett folknöje. :-) Tomas e 7 februari 2008 kl. 15.42 (CET)

Nåt annat som kan göra livet besvärligt för tysk-studerande är att "der" blir "die" i plural, och att "die" blir "der" i genitiv. :-) --  boivie  ✎ 7 februari 2008 kl. 16.55 (CET)

Det finns ganska många regler som gör det relativt enkelt att lista ut genus. Om du går en kurs i tyska så står det säkert i kursboken. --Ace90 7 februari 2008 kl. 17.42 (CET)

Det finns ännu vissa dialekter inom svenskan som använder tre genus, t.ex. min hemmadialekt använder ha(n), ho(n), he....det var till stor hjälp för mig när jag började läsa tysk grammatik. --MoRsE 8 februari 2008 kl. 11.07 (CET)

Om du kan tillräckligt med tyska för att läsa en enkel förklaring på tyska, så kan du använda ett av Wikipedias systerprojekt, den tyska "wikiordboken". Du hittar den på http://de.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Hauptseite . I ena kanten hittar du en ruta med titeln Suche ("Sök"). Där fyller du i substantivet (och glömmer inte bort att börja med stor bokstav!!), i detta fall Sache, och klickar på Seite ("sida") därunder. Den tyska wikiordboken är faktiskt rätt fyllig, så oftast får du upp en sida om det ord du söker, om du har stavat rätt. Där står en massa saker du inte behöver titta på just nu; titta bara på den snygga tabellen med alla böjningsformerna av ordet, i alla fyra kasus och bådi ental och flertal och med artiklar och allt!-Jörgen B 9 februari 2008 kl. 18.42 (CET)

Förresten finns det faktiskt vissa regler; men man kan inte lita hundraprocentigt på dem. Till exempel är substantiv bildade som tyska infinitiver oftast neutrala ("das Essen", bildat direkt från "zu essen", "att äta"). Om ett ord slutar på -e och går att känna igen som ett svenskt en-ord som slutar på -a och -or, så är det oftast feminint. Till exempel motsvarar det svenska "en blomma", "blommor" det tyska "Blume", och man gissar då direkt att det skall vara "die Blume". Ord som slutar på -chen och -lein är "i princip" alltid neutrum, fast man säger nog ofta "sie" i stället för "es" om "das Mädchen". Lånord från latin som slutar på till exempel -zion, -tät eller -ik brukar vara feminina; men om de slutar på -um är de oftast neutrala; och så vidare, Men, som sagt, man kan inte lita riktigt på reglerna.-Jörgen B 9 februari 2008 kl. 19.14 (CET)

Moderna låneord brukar väl också vara neutrum? Fast då måste man ju förstås känna igen det som just ett låneord...

andejons 9 februari 2008 kl. 21.58 (CET)

vindkraftverk

hej undrar hur långa bladen på vindkraftverken är, dom som står i östersjön.

Enligt [en:WP] är diametern på komersiella verk vanligen 40-90 meter, så bladen bör därmed bli 20 m - 45 m långa. Det är tydligen inte meningsfullt att bygga större eftersom materialåtgången (massan) ökar med längden i kubik, medan ytan bara ökar med längden i kvadrat. På land är det också ett problem att frakta väldigt stora vingar Taxelson 8 februari 2008 kl. 14.12 (CET)

Det kan också tilläggas att när du ökar bladlängden blir krafterna mycket större. I och med att gravitationsgraften alltid verkar nedåt ändras därmed kraftriktningen på bladet hela tiden under rotationen och det är det som är gör de stora begränsningarna på bladens längd. /Andreas 080306

Napoleon

varför krigade napoleon?

oj, oj, oj hur skall man svara på detta på ett kort sæatt? Nåja i slutet av 1700-talet genomgick Frankrike en rad styrelsereformer som inte togs så välvilligt emot av de övriga europeiska monarkierna. Politiken vid denna tidpunkt kom då att leda till ett krig mot Österrike, dit man försökte exportera (styrelse)revolutionen (delvis för att säkra den på hemmaplan). Preussarna slog sig samman med Ôsterrikarna och slog tillbaka fransoserna. Den franske kungen (som sedan (styrelse)revolutionen styrt landet tillsammans med en regering) blev avsatt. Regeringen kom nu att styra tillsammans med kommunerna. Ôsterrikarna och Preussarna hotade nu med krig ifall inte Frankrike återinförde monarki, detta ledde till att kungen och drottningen avrättades eftersom dom ansågs gå i maskopi med fienden. Kriget gick dåligt för Frankrike, vilket fick en ung officer, Napolen, att iståndsätta Brumairekuppen som förde honom till makten. Men Frankrike hade nu många fiender i Europa. --MoRsE 10 februari 2008 kl. 00.13 (CET)

Linux/Windows

Jag skall snart byta till en dator med Linux och därför undrar jag: Vad är det för (större) skillnader mellan Linux och Windows? Om det finns någon artikel/avsnitt som behandlar just detta blir jag glad om någon skriver en länk dit här. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 12.07 (CET)

Jag antar att du menar på användarnivå och inte på grundläggande teknisk nivå. Följande är några av de skillnader man upplever.

• Grafiken, knapparna, fönstren och menyerna ser lite olika ut och är lite annorlunda placerade. Milt förenklat kan man säga att datorer med Windows XP har en grafisk användarmiljö och datorer med Windows Vista har en grafisk användarmiljö, medan det finns flera olika som används med Linux. De vanligaste heter Gnome och KDE och är man hyggligt datorvan är det inga direkta konstigheter.
• Filsystemet är annorlunda uppbyggt. I Windows uppfattas alla hårddiskar, CD- och DVD-enheter, USB-minnen och liknande som separata träd av kataloger och filer (C:, D: etc etc), men i Linux representeras det av ett enda filträd, där en hårddisk (vanligen) är själva roten av trädet, och andra enheter betraktas som grenar på detta träd. De delar av filträdet du mest sannolikhet kommer att röra dig i kommer förmodligen heta något i stil med /home/leojohannes (din hemkatalog med underkataloger som /home/leojohannes/Desktop för de filer och genvägar som syns på skrivbordet eller /home/leojohannes/Documents för dina dokument)

- Tournesol 2 februari 2008 kl. 12.44 (CET)

Tack, det var precis det (användarnivå) jag undrade om. Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 13.10 (CET)

Här har du förresten ett par skärmdumpar som exempel på hur det kan se ut när man kör KDE *[12], *[13] respektive Gnome *[14], [15]. - Tournesol

Den stora grundläggande skillnaden som jag upplever är hur lätt det är att fixa nya program till datorn, efter att jag bytte till Linux (Ubuntu). Med Windows kostar alla program pengar (om man vill vara lagligt) eller så måste de letas reda på i någon piratvariant (om man vill vara olaglig, vilket man ju inte vill). På linuxdatorn skriver man bara in ett enkelt kommando och vilket program som helst installeras direkt. Det enda jag upplevde som svårt var att man behövde lära om lite av det som satt i ryggmärgen vad gäller en del kortkommandon, men sådant tänker jag inte på längre nu när det gått en tid, tvärtom blir jag irriterad på att det inte går att dra i maximerade fönster på jobbdatorn (windows) och sånt nu när linux har satt sig lite. MiCkE 2 februari 2008 kl. 14.07 (CET)

P.s Två varningsfingrar: (1) Mobilen, att koppla mobilen till linuxdatorn funkar för min del endast pga att jag har ett minneskort till den som linux känner av. Nokia erbjuder t.ex. inget stöd för Linux. (2) Trådlösnätverk, det har varit (är) stora problem med at få trådösa nätverkskort att funka. Man bör vara noga med att kolla att det trådlösa nätverkskortet verkligen funkar i Linux innan man köper det. Annars har allt funkat hur bra som helst och alla olika typer av vieokameror, kameror och så vidare har funkat. Det kan dock vara en idé att kolla upp att det finns stöd för scannrar och annan hårdvara innan man köper. MiCkE 2 februari 2008 kl. 14.21 (CET)

Tournesol, kul med bilderna, man känner igen några från Wikimedia Commons, och bra att allt är fritt. Så alla program (eller i stort sett alla) är gratis i Linux eller? Mobiltelefonen jag har är från 2005, och man kan inte fotografera med den ens, så det är inget problem. Tack för svaren. Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 15.36 (CET)

Micke, det finns en uppsjö av fria datorprogram till Windows, ofta desamma som du hittar via exempelvis apt-get i Debain/Ubuntu. --Strangnet 2 februari 2008 kl. 15.41 (CET)

Leo Johannes → Jo, det mesta är gratis. I dag bestämde jag mig t.ex. för att testa Epiphany. Det enda jag behövde göra var att öppna kommandotolken och skriva sudo apt-get install epiphany-browser. Sedan var programmet hemladdat och färdigt att köra. Så funkar det för de flesta program (och i alla(?) Linuxdistributioner). Linuxdistributionen håller själv reda på var programmen finns och det är bara att skriva in koden och köra (det kommand som används är ungefär som det jag gav exempel på ovan, olika ditributioner använder olika pakethanterare och kommandot kan därmed variera lite beroende på distribution).

Strangnet → Ja visst, poängen är att man oftast inte behöver surfa runt och leta upp dem själv, installationen sköts av liuxdistributionen enligt ovan. MiCkE 2 februari 2008 kl. 15.51 (CET)

Micke → apt är ett exempel på en pakethanterare på svenska (tror jag), som håller reda på alla paket (ungefär "program") och dess beroenden (de övriga paket som paketet i sig kräver för att fungera). Det är vanligt, gudskelov, nu för tiden med pakethanterare men finns nog inte i vissa äldre obskyra distributioner fortfarande, kan jag tänka. Apt kommer såvitt jag vet från debian från början (som ubuntu baseras på), och jag tror att de flesta "debiansläktingar" använder just den pakethanteraren. När jag började med Linux Slackware 1999 fanns det inget sådant; ibland var det var rent ut sagt ett litet h-e att lyckas lösa alla beroenden... :) (Då fick man ladda ner källkoden till det önskade programmet själv, försöka komplilera, om det inte gick, se vad det var som kompileringen saknade, skaffa källkoden till detta program, försöka kompilera, om det inte gick, se vad det var som kompileringen saknade.. ^^) --ɐbuı1ɟ 14 februari 2008 kl. 01.54 (CET)

Ett litet förtydligande är kanske på sin plats - det är naturligtvis bara gratisprogram (som exempelvis Firefox) man kan installera genom några knapptryckningar i Linux, men det finns i gengäld tusentals gratisprogram i alla tänkbara kategorier (det enda jag aldrig sett är ett bra CAD-program). Betalprogram som Microsoft Office, Photoshop och många andra finns ofta inte för Linux över huvud taget, däremot finns det nästan alltid gratisvarianter (som OpenOffice istället för Microsoft office eller GIMP istället för Photoshop), vars förmåga att ersätta "originalet" varierar från halvhygglig till riktigt bra. Dessa program finns dessutom nästan alltid även för Windows, så om man ofta växlar mellan olika operativsystem och inte har krav på att det program man använder skall ha alla de mest avancerade funktionerna kan det vara bättre att lära sig något av dessa plattformsoberoende program ordentligt än att lära sig både ett program som bara kan köras under Windows och ett gratisprogram. - Tournesol 2 februari 2008 kl. 16.00 (CET)

Ett tillägg till ovanstående är att man numera också för det mesta kan starta en stor del av alla windowsprogram och använda mha wine, om man skulle ha något som är en alldeles särskilt kärt. Jag har dock ingen egen erfarenhet av detta. --ɐbuı1ɟ 14 februari 2008 kl. 01.54 (CET)

Tack för svaren. Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 16.11 (CET)

Är SuperTux gratis och enkelt att ladda ner? Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 16.39 (CET)

Ja, och finns till flera olika plattformar: Download/Stable - SuperTux --Strangnet 2 februari 2008 kl. 16.50 (CET)

Tack! Leo Johannes 2 februari 2008 kl. 17.02 (CET)

Jag har nu bytt till datorn (som är några år gammal) som har Ubuntu 7.10, och har några fler frågor.

1. Fungerar de flesta trådlösa nätverkskort som finns att köpa idag, tror ni? Jag har redan ett nätverkskort, som är köpt detta eller förra året, och jag vet inte om det fungerar nämligen.
2. Finns det något sätt att förminska ramen/texten till Firefox? Väldigt lite text får plats på skärmen, och om jag väljer textstorleken mindre så blir det bara mindre på den sidan jag har uppe, inte om jag öppnar en ny sida (då blir textstorleken normal).
3. Vad heter motsvarigheten till Word, eller liknande, om det finns?

För övrigt har jag redan märkt några förbättringar mot Windows, bland annat en mycket bra svensk ordlista och lättare att installera program (jag har redan installerat Supertux, det tog någon minut, och trots att jag aldrig använt Linux/Ubuntu tidigare så var det lätt). Tack återigen för er hjälp innan jag började använda Linux, den har verkligen varit användbar. Leo Johannes 8 februari 2008 kl. 09.39 (CET)

OpenOffice är ett bra gratisalternativ som (jag tror) finns till Linux. Se här. Nitramus 8 februari 2008 kl. 09.42 (CET)

En annan fråga, från mig den här gången: vet någon om man kan ha både Linux och Windows Vista på en och samma dator? Har Vista på min bärbara men undrar om man kan skapa en Linuxpartition? Nitramus 8 februari 2008 kl. 09.42 (CET)

Leo Johannes → Här finns en lista på trådlösa nätverkskort som stöds i Ubuntu om ditt kort inte finns i listan finns det kanske ändå en chans, använd Ndiswrapper som är ett program som använder en Windows drivrutin i Linux. För ett ordbehandlingsprogramklickar du bara på "program" → "Kontor" → "Open.Office Ordbehandlare" i menyraden alt öppnar kommandotolken och skriver "openoffice".

Nitramus → Här hitatde jag lite info om dual boot med Vista och Linux. MiCkE 8 februari 2008 kl. 10.01 (CET)

För trådlösa nätverkskort är det Atheros CM9 eller Intel (ingår i Centrino) som går bäst med det första som absolut favorit. Om du vill byta ska du kolla formfaktorn. Det finns små miniPCI som inte är äkta. Annars finns USB som funkar bra. --Βονγομαν 8 februari 2008 kl. 10.15 (CET)

Tack för svaren. Angående min andra fråga: som jämförelse får alla historia- och geografiämnen plats på Mickes utseende, medan Geografirubriken inte ens syns på huvudsidan när jag kollar. Leo Johannes 8 februari 2008 kl. 11.00 (CET) Jag har absolut ingen aning om hur eller varför, men nu visas allt bra med tillräckligt utrymme för allt eller hur man ska säga, jättebra! Jag har alltså hittat en lösning på min andra fråga - vad jag vet var det enda jag gjorde att stänga av och sedan sätta på datorn. Leo Johannes 8 februari 2008 kl. 16.02 (CET)

För mer linuxfrågor kan jag rekommendera forum som till exempel Ubuntu Sveriges forum, särskilt för frågor just om Ubuntu. --ɐbuı1ɟ 14 februari 2008 kl. 01.54 (CET)

Curt Curre Lundmark

Hej ! Kan ni kolla upp vilket år och datum Curt Curre Lundmark är född ?

Mvh Henrik

På [16] står det 9 september 1944! Madfan87 11 februari 2008 kl. 02.42 (CET)

Ena hjärnhalvan

Följdfråga på frågan om ena lungan ovan, där det framgick att ena hjärnhalvan ibland opereras bort: hur klarar man sig med en hjärnhalva? Och skiljer det sig åt baserat på vilken halva man tar bort? Lobotomerade människor mår ju inte speciellt bra såvitt jag vet... /Grillo 10 februari 2008 kl. 00.45 (CET)

Ta bort halva hjärnan??? Ställer mig minst sagt tveksamt till att man överlever ett sådant ingrepp. Låter fullständigt barockt, och jag ifrågasätter om den som skrev det ovan ens kan peka ut i vilken del av kroppen hjärnan vanligen återfinns! Tomas e 10 februari 2008 kl. 00.54 (CET)

Se hemisfärotomi.--Kruosio 10 februari 2008 kl. 01.18 (CET)

Lobotomi är bilateral. Tomas e, som vanligt kommer du med givande synpunkter. Här är för övrigt en man som klarar sig bra med begränsad hjärna: [17] /Lojak 10 februari 2008 kl. 16.44 (CET)

Intressant artikel och som vanligt kul att lära sig något nytt. :-) Jag tolkar den svenska artikeln som att den "snällare" hemisfärektomin har 6% dödlighet, medan den engelska artikeln, som är lite tydligare på den praktiska skillnaden "gammal" och "ny" hemisfärektomi inte anger några siffror annat än "unacceptable complications and side effects in many cases", vilket ju skulle kunna vara en omskrivning för "inte många överlevde". Någon som har någon uppfattning om överlevnadschansen i den gamla formen, och om jag var helt ute och cyklade ovan? Jag tänker inte minst på vad som händer med de stora blodkärlsystem som går till hjärnan, och de många kranialnerverna med många vitala funktioner; det är ju lätt att misstänka att de som går till ena sidan av huvud- och halsregionen skulle klippas av om halva hjärnan avlägsnas, vilket inte verkar riktigt nyttigt. Tomas e 10 februari 2008 kl. 17.29 (CET)

Hemisfärektomi är som jag skrev ovan inget man gör på vem som helst, utan det görs som en sista åtgärd vid t ex MYCKET svår epilepsi eller hjärntumörer eller liknande, och den hjärnhalva man tar bort är då så sjuk att den är i praktiken ickefungerande redan innan ingreppet. Jag är ingen neurokirurg, men jag kan tänka mig att man helt enkelt ligerar av kärlen vid circulus Wellici eller något liknande. Men som sagt: det är ett stort ingrepp, det är förenat med en hel del risker, men det är å andra sidan inget ingrepp man gör på en person som är symptomfri innan ingreppet. Det kan dock vara en vinst att ta bort en del av hjärnan om man därigenom kan hjälpa en person att gå från att ha ett gravt funktionshinder plus en svårbehandlad epilepsi till att ha ett gravt fuinktionshinder utan epilepsi, till exempel. Men det är ju ur det perspektivet man får se det. Kranialnerverna utgår framför allt från hjärnans mer basala delar. Nitramus 10 februari 2008 kl. 17.39 (CET)

Nervus olfactorius (N. I) utgår från telencephalon. Circulus Willisi. /Lojak 10 februari 2008 kl. 17.49 (CET)

Det var just den som framför allt framför allt syftade på :) Och den är ju, liksom de flesta andra kranialnerverna, inte så livsviktig, även om det ju kan vara tråkigt att bli av med luktsinnet på ena sidan förstås. Men är man så sjuk att man måste genomgå hemisfärektomi tror jag nog ändå att det är ens minsta problem. Nitramus 12 februari 2008 kl. 23.00 (CET)

Jag tror att det är skillnad på att ta bort en hjärnhalva på en vuxen person och på ett litet barn. Det lilla barnet har nog inte utvecklat specialiseringen av hjärnhalvorna så långt, vilket gör det lättare för den halva som återstår att täcka upp nödvändiga funktioner. Jag menar att det är lättare att lära än att lära om. Innan man tillägnat sig språkförmåga, kan man nog ta bort vilken halva som helst och språkförmågan kommer att kunna utvecklas i den halva som återstår. I en normal hjärna får halvorna så småningom olika roller, och den bredd som två komplementära samarbetspartners erbjuder går antagligen förlorad. Men en annan, rent praktisk fråga: Hur fyller man ut utrymmet efter en borttagen hemisfär så att den återstående hemisfären inte skvalpar runt som en äggula i en "drink shaker"? /Rolf B 16 februari 2008 kl. 20.17 (CET)

Ewa Roos

Hej !

Det står att skådespelerskan Ewa Roos är född 1949 kan ni kolla upp vilket datum ?

Mvh Henrik

Hej Henrik! På imdb.com står det 12 juni! Skriver till det i hennes artikel. Häls. Madfan87 16 februari 2008 kl. 00.39 (CET)

Undantaget som bekräftar regeln

Söker en beskrivning av vad detta uttryck betyder bokstavligen. Vad är det egentligen för regel som undantaget bekräftar?83.248.22.86 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Från början betydde uttrycket ungefär "undantaget skapar regeln", det vill säga att om t.ex. biltrafik är förbjuden på en gata alla dagar utom söndagar så skapar det regeln att biltrafik är tillåten på söndagar. I juridiken kallas det här sättet att dra slutsatser e contrario, och kommer från den romerska rätten. Hexmasters sida om faktoider har mera information.

När det gäller vad ett uttryck betyder är det inte helt lätt att beskriva eftersom betydelser skapas av dem som använder språket och det innebär att betydelser varierar med tid, grupp och sammanhang. I dagligt tal så har nog den ursprungliga kopplingen försvunnit, och jag uppfattar det som att uttrycket idag oftast används i betydelsen "om det finns en regel och den regeln har ett undantag så bevisar det att regeln gäller".Sjö 26 januari 2008 kl. 10.19 (CET)

Jag funderade också på detta för ett tag sen. Slutledningen ovan, att "om det finns en regel och den regeln har ett undantag så bevisar det att regeln gäller", är ju det första man kommer att tänka på, men om man funderar lite på det är det ganska ologiskt. Varför skulle en regel behöva ett undantag för att gälla? Det skulle ju i praktiken innebära att en regel inte gäller om det inte finns ett undantag från den, vilket ju är konstigt. Kan det inte vara så att man utgått från utrycket "Ingen regel utan undantag". Det är ju ett lite mera lättsamt utryck man kan använda som försvar när man hänvisat till en regel som vid något tillfället inte gällt. Sedan kan man ha vänt på detta utryck till "Undantaget bekräftar regeln" (som möjligen då har juridisk bakgrund, se ovan) och trott att de båda utrycket betyder samma sak, vilket de ju inte riktigt gör. Gagarin 27 januari 2008 kl. 19.18 (CET)

Kan också instämma med Gagarins tillägg till Sjö´s basförklaring. I dagligt tal uppfattar jag att uttrycket ofta används till att försvara en mer eller mindre giltlig regel. Är inte undantagen för många kan kanske regeln fylla en funktion, men börjar undantagen däremot ta överhanden är nog regelns bärighet svag.
/Ronny 27 januari 2008 kl. 20.34 (CET)

Jag håller med ovanstående svar angående uttryckets vardagliga innebörd. För att något skall kunna vara ett undantag, krävs ju att undantaget skall vara ett undantag från något. Ett undantag från en regel bekräftar därför att regeln existerar, för undantaget skulle inte vara ett undantag om inte regeln fanns. Möjligen kan man dock påstå att detta är ett slags cirkelresonemang. E.G. 28 januari 2008 kl. 14.45 (CET)

Notera att den vardagliga betydelse som anförts ovan sammanfaller med Sjös juridiska e contrario-resonemang. Cicero skrev Quod si exceptio facit ne liceat, ubi non sit exceptum, det vill säga om någonting förbjuds i särskilda sammanhang implicerar det att det är tillåtet i övriga fall.

Ska man då tolka det som att det är härifrån som talesättet "ingen regel utan undantag" kommer? \Mike 18 februari 2008 kl. 10.52 (CET)

Mallöversättning

Stötte nyss på den engelska mallen en:template:cite podcast, som handlar om att använda en podcast som källa eller referens. Jag tänkte att detta vore användbart även för mig, men visste inte riktigt vad jag skulle tänka på när det handlade om att översätta en mall. För enkelhetens skull återger jag hela den engelska mallkoden, och så får ni gärna tipsa mig om vad jag bör ändra, mer än att översätta ren engelska (=engelsk text, och inte kod).

<cite style="font-style:normal;"> <includeonly>{{#if: {{#if: {{{url|}}} | {{#if: {{{title|}}} |1}}}}||Error on call to [[template:cite podcast]]: Parameters '''url''' and '''title''' must be specified}}</includeonly> {{#if: {{{host|}}}|{{{host}}}.}} ''{{#if: {{{url|}}}| [{{{url}}} {{{title}}}{{#if: {{{url|}}}|] }}'' {{#if: {{{website|}}}|{{{website|}}} }} {{#if: {{{publisher|}}}|''{{{publisher}}}''. {{#if: {{{date|}}}| ({{{date}}}). |}}}} {{#if: {{{accessdate|}}}| Podcast accessed on {{#if:{{{accessyear|}}}|[[{{{accessyear}}}]]-[[{{{accessdate}}}]]|[[{{{accessdate}}}]].}}}}}}</cite>

^d_SAKARIE^b 17 februari 2008 kl. 02.21 (CET)

Om du översätter "title" och de andra parametrarna (alltså inte koden som <includeonly>) borde det fungera, för koden ska inte skilja sig mellan engelskspråkiga och svenskspråkiga Wikipedia. Leo Johannes 17 februari 2008 kl. 11.59 (CET)

Oj, jag upptäckte att jag placerat denna fåga helt fel, men det kanske inte spelar så stor roll, nu när jag ändå fått svar. Ska göra ett försök. Brukar man översätta accessdate och liknande? ^d_SAKARIE^b 18 februari 2008 kl. 13.56 (CET)

Geoglyf? Bergsfigur?

Vill översätta delar av en:Geoglyph och en:Hill figure till svWP. Känner någon till ett svenskt namn på dessa fenomen? --Kr-val 14 februari 2008 kl. 22.16 (CET)

Ordet "geoglyf" nämns i Nationalencyklopedin, dock inte som ett eget uppslagsord. —CÆSAR 14 februari 2008 kl. 22.45 (CET)

I såna här sammanhang, med "nya" begrepp, kan Språkrådet ha goda synpunkter och råd. Mvh / Mkh 15 februari 2008 kl. 16.10 (CET)

Jag har funnit 6 google-träffar på "geoglyf" om man begränsar sig till danska språket, så där tycks ordet fungera. Företeelsen finns också med i Nazcalinjerna, da:Nazca-linjerne och Maria Reiche. Mvh / Mkh 16 februari 2008 kl. 22.40 (CET), 16 februari 2008 kl. 22.47 (CET)

Språkrådet rekommenderar "geoglyf" så det får bli det (så länge iallafall). --Kr-val 19 februari 2008 kl. 18.56 (CET)

Hur lång tid tar det att segla?

Hejsan, hur lång tid tar det för en segelslup att segla från Madagsakar till Röda havet? Tacksam för svar! //Olga överförd från OTRS, ärendenummer 2008021710005311

Hejsan Olga - en räkneövning: Google Earth mäter ungefär 1400 nautiska mil från Cap d'Ambre till Cape Guardaful, plus ytterligare 450 nm till Aden. Om din slup får vind, som ger 5 knop i medelhastighet dygnet runt, tar sträckorna 280 + 90 timmar; summa 370 timmar eller 15 dygn och 10 timmar. Om vinden är starkare och du går med 10 knop tar det halva tiden, förstås. Lycka till, Mvh / Mkh 18 februari 2008 kl. 20.15 (CET), 18 februari 2008 kl. 23.09 (CET)

Betty Ford

Hej !

Kan ni kolla upp om Betty Ford är död ? Jag tror att hon är det.

Mvh Henrik —föregående osignerade inlägg skrevs av 217.67.93.116 (diskussion • bidrag)

Hon verkar vara vid liv. Se exempelvis Betty Ford, en:Betty Ford och Vita husets biografi om Betty Ford. --Strangnet 18 februari 2008 kl. 22.51 (CET)

Även webbplatsen Who is alive and who is dead anger att hon är är "alive". / Elinnea 19 februari 2008 kl. 12.16 (CET)

Någon duktig fysiker?

en:Inertial confinement fusion, vad är den svenska termen för det? /NatoX 18 februari 2008 kl. 22.39 (CET)

Jag har stött på begreppet flera gånger i olika sammanhang, fast bara på engelska. Spontant skulle jag nog kalla det "tröghetsfusion" på svenska. --Andreas Rejbrand 18 februari 2008 kl. 22.51 (CET)

Möjligen att man kan kalla det fusion genom tröghetsinneslutning, om det inte blir för omständigt. --Shinzon 18 februari 2008 kl. 23.04 (CET)

största klockan

"Die Pyramide", tiden är 20:02

Någon som vet var man kan hitta den största (analoga) klockan med rörliga visare, samt var den största finns med sekundvisare? Ghostrider 18 februari 2008 kl. 18.30 (CET)

Ett bra ställe att börja från kan vara [18]. SKORPAN 19 februari 2008 kl. 11.22 (CET)

mmm. tackar. Ghostrider 19 februari 2008 kl. 12.29 (CET)

Europas största klocka finns enligt fastighetsägaren vid byggnaden "Die Pyramide" i Berlin. Tiden visas med ljusbalkar i byggnadens övre del (se bild). --Nordelch 20 februari 2008 kl. 17.36 (CET)

Definiera "by"

Hur många invånare ska en by ha för att räknas just som en sådan? Jag tror att man i Skåne säger "by" även om större städer. Grillo sa ju "liten by" i TV när han menade Ljunghusen! Kan detta ha något med det danska ordet "by"="stad" att göra? En gång hörde jag dessutom en skåning säga "liten by" om Svedala eller Skurup. Så vitt jag vet är väl en by under 200 - 300 personer eller nåt. Jag har knappt sovit för att jag tänkt så mycket på detta :)!/P. 19 februari 2008 kl. 22.35 (CET)

En by är mer en ansamling av hus eller gårdar till exempel en liten by med 5 till tio hus eller gårdar, byn i sig själv består inte av hur många invånare den har. Till exempel torp om man ser hur de låg för, dessa låg oftast utanför byn för sig själva. En typisk större by är till exempel Lönneberga. I Danmark är by en stad./svenboatbuilder 19 februari 2008 kl. 23.11 (CET)

Det kan nog stämma att by i folkmun används litet generösare i Skåne än norrut. I Lund är det t ex inte ovanligt att man refererar till de mindre, tidigare självständiga samhällen som inkorporerades i Lund under kommunreformerna (t ex Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby) som "byarna", och de är ju genomgående mer än bara några få gårdar. /FredrikT 20 februari 2008 kl. 09.20 (CET)

By har i svenskan historiskt sett varit den brukningsenhet som gårdarna ingick i. Vid arvsskiften delade man gådar på det viset att varje åkerstycke delades för sig. Alla gårdar i en by (som efter hand kunde bli gansk många) hade på det viset skiften i ett stort antal av byns åkrar och andra inägor, medan utägorna, t.ex skog eller andra betesmarker, vägar, fiskevatten och annat ägdes av byn samfällt. Byn och bystämman var därför helt nödvändiga för att den enskilda gården skulle kunna fungera - man var ju tvungen att samordna och sammarbeta om nästan allt arbete inom bygemenskapen. Byarna i denna mening försvann i på de flesta håll i Sverige med de stora skiftesreformerna under 1800-talet, där man flyttade ut gårdar, som var och en var omgiven av egen mark. I delar av t.ex Dalarna och Öland finns en del av den gamla bystrukturen kvar, genom att skiftesreformerna där inte genomfördes fullt ut. Taxelson 20 februari 2008 kl. 10.57 (CET)

Det är möjligt att "by" används om större platser i Skåne än i övriga Sverige. Å andra sidan minns jag att någon försökte lägga in "åka in till byn" som ett exempel på rinkebysvenska för att åka in till centrum, men det har jag i alla tider använt för att "åka över Falsterbokanalen till Höllviken", där det närmsta centrumet låg. Skulle man däremot åka till Malmö åkte man till stan. Sedan använde jag nog "liten by" mest för att det var det första jag kom att tänka på, istället för tätort eller ort, men det är ju som sagt möjligt att det är något undermedvetet. /Grillo 20 februari 2008 kl. 17.40 (CET)

Mat och veckodag?

Varför ska man äta just ärtsoppa och fläsk med pannkakor på torsdagar? Eller stekt fläsk med löksås eller raggmunkar? Finns det någon historisk förklaring eller är det bara något som sakta blivit en underlig tradition? 194.16.175.140 20 februari 2008 kl. 17.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (signatur tillagd av Bluescan)

Artikeln ärtsoppa ger delvis svar. --Nordelch 20 februari 2008 kl. 17.29 (CET)

Sveriges största gård

Genom en biografisk artikel, hamnade jag i artikeln Jordberga slott‎ som visade sig vara ett familjeföretag som omfattar 700 hektar mark. För att skaffa mig en uppfattning om storleken, sökte jag jämförelser med fideikommiss och bondgårdar via Google, och fann att några fideikommiss är flera tusen hektar, och en vanlig bondgård omkring ett hundra, tror jag iaf, det verkar variera mycket. Men vilken gård i privat regi är störst i Sverige, inklusive fideikommiss och gårdar som drivs av privatägda familjeföretag? //--IP 15 februari 2008 kl. 07.05 (CET)

Det beror nog lite på hur du menar. Menar du bara till arealen, eller till dess användning? Vapnö gård är till exempel Sveriges största mjölkgård [19]. Riggwelter 16 februari 2008 kl. 22.45 (CET)

Fortsätter man på Wapnö, så kan man på deras hemsida [20] hitta att växtodlingen är 1.400 hektar (foder) plus 430 hektar skog. Ghostrider 17 februari 2008 kl. 00.23 (CET)

Högestads gods är ett av de största. De säger sig vara störst i Skåne åtminstone. Godset har, enligt sin hemsida, 6 000 hektar åker, varav 1 400 odlas i egen regi och resten är utarrenderat. Därtill kommer 6 000 hektar skog. --// jorchr 19 februari 2008 kl. 19.38 (CET)

Ericsberg äger en stor del av Katrineholm och har ett jordbruk som omfattar 16 700 hektar. MiCkE 19 februari 2008 kl. 20.00 (CET)

16 500 hektar, det är mer än två miljoner fotbollsplaner! Tur att fotbollsplaner inte är lika stora som Ericsberg... /EA

Det verkar förövrigt som att det inte är jordbruket utan det totala mark innehavet som avses med 16 700 hektar:

• Skogsmark. 11 579 hektar.
• Åkermark. 2 340 hektar.
• Betesmark. 900 hektar.
• Övrig mark. 760 hektar.
• Vatten 1 130 hektar.
• Totalt 16 700 hektar.

Allt enligt http://www.ericsberg.se MiCkE 21 februari 2008 kl. 20.46 (CET)

Latinsk egoism.

Av oförklarliga anledningar har jag börjat fundera på vad "mig" heter på latin? Jag är väl ändå "ego", men "mig" borde ju inte vara samma ord, eller åtminstone inte samma form? (Egentligen vill jag veta vad "se mig" heter, men såvitt jag vet heter se ecce? Eller jag blandar inte greker och romare nu va?) --ɐbuı1ɟ 19 februari 2008 kl. 04.44 (CET)

Det känns som att det borde börja med "ecce", i alla fall om man betänker [21]. SKORPAN 19 februari 2008 kl. 11.20 (CET)

Exakt vad "mig" heter beror på i vilken böjningsform pronominet skall stå. "Me" och "mihi" är böjningsformer jag tycker mig minnas från mina gymnasiår (den senare från talesättet "Hodie mihi, cras tibi" = I dag jag, i morgon du). Jag kan titta närmare i min gamla grammatikbok när jag kommer hem för att utröna vad det bör vara för variant i "se mig". /FredrikT 19 februari 2008 kl. 11.47 (CET)

"Mig" är väl ackusativ i det här fallet och "se mig" blir då "ecce me"? Thuresson 19 februari 2008 kl. 23.25 (CET)

I ecce homo står homo i nominativ. Ecce är inget verb utan en interjektion [22]. Om man vill använda ecce borde det bli ecce ego. Med imperativ av verbet videre ("att se") torde det bli "vide me" om man vänder sig till en person och "videte me" om man vänder sig till flera [23]. /Nicke L 20 februari 2008 kl. 09.14 (CET)

Tack så mycket alla, för alla svar som satt mig in i partikulära delar av det latinska språket. Det verkar som frågan är utredd nu. Jag tycker att det är märkligt att ha ett särskilt ord för ett "interjektions-se", och undrar lite hur ofta man har användning för sådana ord. "Vide me" är svaret på det jag frågade om, men "ecce ego" verkar också fungera som uttryck (om det inte bara låter märkligt, jag vet inte?), och det är ju roligt då, för det har större retoriskt värde som uttryck i och med alliterationen. :) --ɐbuı1ɟ 21 februari 2008 kl. 00.58 (CET)

Vad heter tårna?

Alla fingrar har ett namn i dagligt tal: tumme, pekfinger, långfinger, ringfinger och lillfinger, men på foten har endast stortån och lilltån ett vardagligt använt namn. Vad heter de där emellan? Alltså inte på latin eller läkarspråk, utan i dagligt tal? Jag har aldrig hört något namn på dem. Konstigt. 194.16.175.140 20 februari 2008 kl. 17.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (signatur tillagd av Bluescan)

Littatå, tilleritå, tillerosa, snäppafru och stora kulten på ändan. Det är nog mest nyblivna föräldrar och deras lärjungar som behärskar denna terminologi. /Rolf B 20 februari 2008 kl. 17.31 (CET)

Jag har alltid sagt "pektå", "långtå" och "ringtå"... /Grillo 20 februari 2008 kl. 17.36 (CET)

Jag brukar säga "Stortå, stortå-granne, mittentå, lilltå-granne och lilltå" men det var nog något som min mamma bara hittat på för jag har inte hört någon annan säga så, tror att de flesta gör som Grillo och överför fingernamnen till tårna, även om man inte så ofta pekar med "pektån". /Elinnea (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag konsulterade google, som gav två intressanta sidor. Titta på denna och denna. Popperipopp 20 februari 2008 kl. 17.56 (CET)

Ska vi lita på någons "läkarstuderande kompis" är det alltså stortå, tvåtå, melltå, fyrtå och lilltå som gäller. /Grillo 20 februari 2008 kl. 18.15 (CET)

Men det var inte på läkarspråksom efterfrågades. Tårna mellan stortån och lilltån har ju flera olika vardagliga namn. Själv brukar jag säga pektå, långtå och ringtå, och det brukar de flesta fatta (det är ju dessutom roligare än läkarspråket, där de tre mellantårna har så fantasifulla namn som andra tån, tredje tån och fjärde tån). Nitramus 20 februari 2008 kl. 23.24 (CET)

På mitt dagis gick tåramsan såhär: "tålilla, tåtilla, tillerosa, kråknosa och stortoppen opp i vädret". Jag kan iofs inte minnas att jag nånsin behövt använda något namn på någon av mina tre mellantår efter att ha sjungit den ramsan senaste gången. :) //Lelle1987 21 februari 2008 kl. 00.33 (CET)

England ett land?

Är England ett land? Det står inte det på NE.se. SKORPAN 19 februari 2008 kl. 11.19 (CET)

NE definierar England som delområde och kungadöme, och Encyclopedia Britannica som konstituerande enhet, och en del i det förenade kungadömet UK. England har heller ingen officiell regerings- eller politisk funktion, till skillnad från de övriga (Skottland, Wales och N.I.) i UK. Så, ja, man kan nog kalla England för ett land, men någon nation är det inte. --Strangnet 19 februari 2008 kl. 11.54 (CET)

Sedan kan man titta på definitionen på land och nation. Ghostrider 19 februari 2008 kl. 17.02 (CET)

NE: nation, term som i svenskt språkbruk används i olika sammanhang som liktydigt med stat, t.ex. i benämningen Förenta Nationerna.. Eller ville du utveckla resonemanget något? --Strangnet 19 februari 2008 kl. 17.09 (CET)

Nej, egentligen inte. Men om man frågar sig om t.ex. England är ett land så skadar det inte att kolla definitionerna. Ghostrider 19 februari 2008 kl. 17.31 (CET)

"Är England ett land?" - "Definiera 'land'." :-) E.G. 19 februari 2008 kl. 17.42 (CET)

Skämt åsido, visst är England ett land i många avseenden, det har ju till exempel egna landslag i många sporter, men det är inget självständigt land, det är således inte någon stat i modern, statsrättslig mening. E.G. 19 februari 2008 kl. 17.44 (CET)

Som sagt titta in på: nation, land och stat. Ghostrider 19 februari 2008 kl. 19.18 (CET)

Som sagt, England kan vara ett land, beroende på hur man definierar "land". ;-) E.G. 19 februari 2008 kl. 21.31 (CET)

Om man med land menar "självständig stat", som man brukar, är svaret nej. Jag skulle kalla England för en delstat i förbundsstaten Storbritannien, förutom att Storbritannien inte använder de orden. Ibland slarvar dock folk och kallar hela Storbritannien för England. Att England och Skottland har egna landslag i spel som fotboll och rugby tror jag beror på att de fram till slutet av 1800-talet var ensamma om att bedriva spelet på organiserad nivå - då inga andra fanns att möta fick man spela inbördes och sedan har det levt kvar. J 1982 23 februari 2008 kl. 17.39 (CET)

Man skulle kunna säga att UK är en stat som består av några nationer, medan USA är en nation som består av 50 stater. I alla fall om man jämför hur begreppen "state" och "state level" respektive "nation" och "national" används i de båda länderna. Att kalla England en förbundsstat blir nog lite skevt, då England väl inte har något som helst självstyre, eller parlament eller så. --  boivie  ✎ 23 februari 2008 kl. 18.03 (CET)

Sommartid/Vintertid

Vad är syftet med att byta tid två gånger om året? Att i Sverige under senhösten gå över till vintertid (eller normaltid som det egentligen kallas) kan ju tyckas rent idiotiskt med tanke på att på att det mörka och deprimerande vinterhalvåret blir än mer mörkt och deprimerande. /EA

Solen är uppe lika många timmar per dygn, oavsett vad det står på klockan. Jag vet inte om Sverige skulle bli mindre deprimerat om vi hade finsk normaltid året om. Sen håller jag med om att det verkar idiotiskt att ställa om klockan två gånger per år. Artikeln Sommartid innehåller också ett långt kapitel med nackdelar. --  boivie  ✎ 21 februari 2008 kl. 16.01 (CET)

Givetvis är solen uppe lika många timmar per dygn oavsett vad det står på klockan. Men Svensson bryr sig nog föga om detta när han åker till jobbet i mörker för att sedan åka hem från jobbet i mörker. Han hade sannolikt inte varit fullkomligt otacksam för åtminstone en ljus timme efter arbetsdagens slut. Under helger när de flesta går upp lite senare, skulle en stor del av befolkningen under sin livstid få många extra timmar med dagsljus i det fall vi hade levt en värld utan vintertid (normaltid). Även dessa är sannolikt föga imponerade av det faktum att solen är uppe lika många timmar per dygn oavsett vad det står på klockan. Artikeln om Sommar/Normaltid innehåller mycket riktigt en lång lista över nackdelar med detta system. Utan att låta allt för otrevlig vill jag bara påpeka att detta är irrelevant i sammanhanget. Jag är är snarare ute efter fördelarna. Mvh/EA

För mig är chansen till extra ljus på morgonen på vintern långt mer värdefull än att solen går ner en timme senare så personligen föredrar jag normaltid. Den tiden man åker till och från jobbet i mörker skulle med sommartid fortfarande innebära mörker när man åker hem. När det väl ändå är ljust på morgonen är det dock inte dumt att solen stannar uppe en timme extra på eftermiddagen i samband med att sommartiden införs. Låter trevligt att du är ute efter fördelarna, men oftast kommer de paketerade med ett gäng nackdelar. Shinzon 21 februari 2008 kl. 16.55 (CET)

Det amerikanska ordet Daylight saving time ger också en förklaring. Genom att artificiellt skjuta fler soltimmar till efterjobbettiden kan man ge skjuts åt ekonomin, minska antalet trafikolyckor och sänka energiförbrukningen för belysning. Men det är förstås fortfarande så att allt är en illusion som baserar sig på att det moderna samhället anser att klockslag är lag, att man ska jobba 8–17 och sen gå och lägga sig klockan 23. —CÆSAR 21 februari 2008 kl. 17.06 (CET)

Solens upp- och nedgång under året i Greenwich utanför London.

Industriarbetare börjar ofta kl 7, kontorsarbetare ofta kl 8, butikspersonal ofta fram emot kl 10, vårdpersonal och skiftarbetare kan börja på helt olika delar av dygnet. Solens upp- och nedgång kan i Sverige variera nån halvtimme beroende på öst-västligt läge, och kan variera ännu mer beroende på nord-sydligt läge. Dessutom varierar solens upp- och nedgång kontinuerligt ganska mycket vecka för vecka. Det gör att jag har svårt att se något annat än att varje förskjutning av tiden skulle ge positiva och negativa effekter som ungefär tar ut varandra för olika grupper av människor. Ett tips till den som vill ha mer solljus: Gå och lägg dig tidigare, så att du aldrig vaknar efter solens uppgång under vintermånaderna. :) --  boivie  ✎ 21 februari 2008 kl. 17.21 (CET)

Om vi nu verkligen vill ha solljus, varför har vi då i allmänhet så sena vanor? Varför lägger vi oss inte kl 20 och går upp kl 04, vilket garanterat skulle placera sömnen under dygnets mörkaste timmar? Då skulle vi slippa tidsomställningar. Jag kastar fram några lösa hypoteser:

• Har vi en för lång inbyggd dygnsrytm som håller oss vakna länge?
• Vill vi arbeta i ljus men sedan umgås länge i mysigt mörker?
• Är det för kallt på morgnarna innan solen hunnit värma upp vinterluften?
• Tappar vi initiativkraften efter dagens slit så vi bara sitter där med vår öl och glor?
• Vill alla att dödläget bryts, men ingen kan börja göra det ensam?

/Rolf B 21 februari 2008 kl. 19.38 (CET)

Det är väl så att det under det senaste seklet (seklen?) har skett mycket stora förändringar av tids och dygns/dags-begreppen. Först mekaniska ur, sedan industrialismen och järnvägen och därmed behovet av normaltid och sedan det elektriska ljuset och såsmåningom TV:n. Dagen varade innan dess (utom kring midsommar- och midvinter-solstånden på höga latituder, kanske) från solens uppgång till dess nedgång - kreaturen och inte minst tuppen avgjorde när det var dags att stiga upp. Detta var ju också praktiskt, med tanke på att det behövdes så mycket mer arbete under sommartid än på vintern, och att de arbetsuppgifter som kan göras i mörker eller eldsken är ganska begränsade. Så det är förståss i en mycket märkvärdig situation vi lever, vi som råkar vara födda i elljusepoken - dessa ca 80 år (fast inte överallt i världen) av människans 2000000 - Och denna möjlighet att själv kunna bestämma när det ska vara ljust, får väl antas kunna göra oss en smula lite förvirrade sett utifrån ett historiskt perspektiv, kanske? Det halvårliga ändrandet mellan sommartid och vintertid är ju i det perspektivet en kanske trots allt ganska marginell justering, som jag för egen del - liksom elljuset - uppskattar, det förra av samma skäl som Shinzon redovisade ovan. Taxelson 21 februari 2008 kl. 23.19 (CET)

Tvärtemot vad jag trodde verkar det som att de flesta föredrar att solen går upp tidigare under vintern framför att den skulle gå ner senare. Verkar också som att detta är den grundläggande orsaken till varför normaltiden används. Mvh /EA

För Sverige är väl anledningen att vi följer grannländerna. Vi införde det samtidigt som dem, fastän de provat innan vilket vi inte gjorde. Om frågan om man inte kan ha en timme mer året om, jo Island har det. Man provade detta i Storbritannien på 60-talet. Det var så mörkt på vintermorgnar så det blev impopulärt. I Sverige är det mörkt ändå när man går till jobb/skola på vintern. Jag tycker egentligen detta vore bättre, för vi har så många klockor numera. Jag har 3 st armbandsur, hemmastereo, 2 st klockor hemma, bil, mobil, cykeldator (fast den får gå på sommartid året om), video, nummerpresentatör, och säkert fler. Det blir 10 st. Datorn ställer om sig själv. --BIL 23 februari 2008 kl. 21.08 (CET)

Ordet reskontra

Jag undrar vad ordet reskontra betyder ordagrant och var det kommer ifrån. Mvh /EA

Enligt SAOL: avräkningsbok för individuella konton --Andreas Rejbrand 22 februari 2008 kl. 19.43 (CET)

Utförligare förklaring finns hos Ugglan årg. 1915. Mvh / Mkh 22 februari 2008 kl. 23.50 (CET)

Trelleborgar

Jag undrar hur det kommer sig att dessa borgar heter det de gör, och vad de har för koppling med Trelleborg, förutom att det finns en trelleborg där. Enligt artikeln om trelleborgar fick de sitt namn efter den första som hittades i Slagelse, vilket ju är helt ologiskt. Undrar även vad som kom först, namnet på staden Trelleborg eller namnet på trelleborgarna. Svaren på de här frågorna bör föras in i trelleborgar och Trelleborg i vilka det råder begreppsförvirring. /Grillo 26 januari 2008 kl. 00.33 (CET)

Svaret är enkelt: det finns mer än ett Trelleborg. Se t.ex. da:Trelleborg (Slagelse).

andejons 26 januari 2008 kl. 09.11 (CET)

Ja, det är klart att det finns mer än en trelleborg. Men varifrån fick den först upptäckta sitt namn? /Grillo 26 januari 2008 kl. 11.39 (CET)

De är byggda av jordvallar med en träpallisad av trästockar (trällor) ovanpå. (från artikeln) --MoRsE 26 januari 2008 kl. 12.14 (CET)

Hmm... *lär sig läsa* Skyller på den sena timmen, tack. /Grillo 26 januari 2008 kl. 13.35 (CET)

Det var med mening jag skrev "ett Trelleborg", inte "en trelleborg". Om uppgiften om att byggnadstypen fått sitt namn av den danska borgen stämmer, har båda platserna Trelleborg fått namn av sina borgar, och ordet "trelleborg" försvunnit ur språken, för att sedan återinföras från platserna.

andejons 26 januari 2008 kl. 15.37 (CET)

Du kan ju läsa och diskutera på da:Diskussion:Trelleborg_(cirkelborg) (danska WP) eftersom det är ett gammalt danskt begrepp. Där diskuterar man det här. --BIL 24 februari 2008 kl. 18.30 (CET)

"SERVICE DES POSTES"

Varför står det "SERVICE DES POSTES" på svenska AVI:er från Posten? I högra hörnet. Och ja, det rör sig om den officiella, svenska AVI:n från Posten. Inga konstigheter (förutom detta).

Kanske för att franska språket är lingua franca inom postväsendet? --  boivie  ✎ 1 februari 2008 kl. 15.00 (CET)

Service des postes betyder såvitt jag förstår att portot för avin betalas av posten självt. Sedan tar de väl betalt för det i portot för paketet eller vad avin gäller. -- BIL 24 februari 2008 kl. 18.40 (CET)

Sveriges kungahus

Karl XIV Johan var ju adoptivson till Karl XIII. Betyder inte det att Carl XVI Gustaf och de andra i svenska kungahuset tillhör Holstein-Gottorpska ätten? Thuresson 3 februari 2008 kl. 22.12 (CET)

Nej, ättetillhörighet kan i regel inte överföras genom adoption. Carl XIV Johan och hans ättlingar tillhör således den egna ätten Bernadotte. (På samma sätt blev det ättebyte då Adolf Fredrik efteträdde den barnlöse Fredrik I trots att jag tror att även i detta fall en formell adoption av den nye tronföljaren ägde rum). /FredrikT 4 februari 2008 kl. 11.20 (CET)

Ättetillhörighet överfördes inte via giftermål heller. Fredrik I var gift med Ulrika Eleonora, men tillhörde en annan ätt. Inte via mödrar heller? Karl X Gustav var dotterson till Karl IX, men räknas inte till Vasaätten. En adlig man räknas till samma ätt som sin far, inte sin mor. Möjligtvis om inga söner finns kan dottersonen räknas. -- BIL 24 februari 2008 kl. 18.49 (CET)

Tryck&temp i flygplan

Någon som vet vilken temperatur det är i lastutrymmet på ett vanligt passagerarplan?Ghostrider 16 februari 2008 kl. 23.50 (CET)

Jag har lämnat en vink om detta på Towpilots diskussionssida så kanske han kan svara här. Riggwelter 16 februari 2008 kl. 23.54 (CET)

Det finns grovt sett två möjliga svar. A) Lastutrymmet har samma klimat som passagerare och besättning. B) Lastutrymmet är inte inkluderat i tryckkabinen, utan det är vädret i det omgivande lufthavet som gäller. Där finns en tumregel som säger att lufttemperaturen avtar med 6,5°C per kilometer flyghöjd. Lufttrycket minskar med omkring 8 % per kilometer flyghöjd. Om du har något aktuellt behov bör du fråga det aktuella flygbolaget om deras resurser. Mvh / Mkh 20 februari 2008 kl. 14.40 (CET)

Mja... en tryckkabin bygger pa samma princip som en tryckbehallare, dvs inga rata vinklar som forsvagar. Om lastutrymmet inte var trycksatt alls skulle det bli en onodig belastning mellan det och kabinen. Om temperaturen i lastutrymmet var detsamma som omgivande ytterluft skulle den sjunka till runt -55 C pa de hojder passagerarplan normalt marschar!! --Towpilot 24 februari 2008 kl. 17.10 (CET)

Jag har ett armbandsur med barometer och höjdvisning, som är avsett för vandring mm i bergstrakter. Jag har roat mig med att kolla trycket i passagerarkabinen. Det har motsvarat upp till drygt 2000 m höjd (80% tryck). Enligt en:Cabin pressurization kan det vara upp till 2500 m (75% tryck), men det får inte vara lägre tryck än 3000 m höjd, då går larmet. En del passagerare mår dåligt av 2000 m höjd. Om lastutrymmet skulle ha tryck för 10.000 m höjd skulle temperaturen minska väldigt mycket, och t.ex. ölburkar skulle frysa och öppna sig själva. Det händer väl inte? -- BIL 24 februari 2008 kl. 18.23 (CET)

Tandläkarnas tandkoder

Alla har vi varit hos tandläkaren och funderat över vad alla dessa "tandkoder" betyder. Ni vet, de pratar med assistenten om alla hål man har (jag har väldigt många) och kallar tänderna olika saker med siffror. Jag hade i vanliga fall sökt på Google, men hittar ingenting just nu, men vad betyder de olika "koderna"? SKORPAN 21 februari 2008 kl. 10.54 (CET)

Numrena de räknar upp är vilken tand det gäller, tror jag. Benämningen anger förmodligen vilken typ av skada det är, t. ex "ett-fem ocklusalt". Men vad det betyder i detalj vet jag inte - ett bra artikelämne, kanske? Riggwelter 21 februari 2008 kl. 11.01 (CET)

Definitivt något för önskelistan. SKORPAN 21 februari 2008 kl. 11.17 (CET)

Jag har inte full koll, men jag har fått uppfattningen att den första siffran anger vilken fjärdedel av käken tanden sitter i: höger-uppe, höger-nere, vänster-uppe eller vänster-nere (jag vet dock inte vilken siffra som betyder vilken del). Den andra siffran tror jag anger numret på tanden räknat från 1 för framtänderna och till 8-9(?) för visdomständerna. Benämningen efter siffrorna tror jag anger var på tanden hålet finns. Men det måste väl finnas nån tandläkare/-sköterska/student på Wikipedia som har bättre koll? --  boivie  ✎ 21 februari 2008 kl. 11.33 (CET)

(redigeringskonflikt) Här finns förklaringen till siffrorna. De försvenskade latinska benämningarna som slutar på -alt tror jag har att göra med på vilken av tandens ytor hålen sitter, sen brukar det också komma en kommentar om vad det är för sorts hål. Om man inte har något hål i en tand säger tandläkaren ingenting utöver siffran. Det är absolut ett mycket bra artikelämne! Jorva 21 februari 2008 kl. 11.38 (CET)

Jag hittade även en artikel på enwiki en:FDI World Dental Federation notation. --  boivie  ✎ 21 februari 2008 kl. 11.48 (CET)

Och här finns förklaring på ocklusalt etc. Se "Tandens olika ytor". --  boivie  ✎ 21 februari 2008 kl. 11.53 (CET)

För djur gäller däremot en annan tandformel. --Nordelch 21 februari 2008 kl. 18.53 (CET)

Och för barn! För vuxna är det 1-4 som används för att ange vilken käkkvadrant tanden sitter i och i mjölktandsuppsättningen anvämds 5-8 på motsvarande sätt. Nitramus 23 februari 2008 kl. 09.09 (CET)

Utifrån tandlagarens synvinkel så är den övre vänstra fjärdedelen i patientens mun nummer 1 och sedan räknas det medurs runt så att övre högra blir 2, nedre högra blir 3 och nedre vänstra blir 4.

Bättre IMO hade varit att räkna övre käkhalva från vänster till höger och sedan undre käkhalva från vänster till höger och då hade vi haft en udda sida som arbetat i par och en jämn, men standarden kanske hade sina skäl. Som det är nu så matchar räknesättet iaf logiken som sjukhussängar räknas från ovan: nummer 1 är första till vänster och sedan medsols (medurs) från ovan runt i rummet.

Tänderna räknas med framtänder som nummer ett för att sedan numera ofta avslutas med två kindtänder (molarer, 6 och 7) då den sista visdomstanden ofta är outvecklad och ett vanligt totalt antal tänder blir då 28 emot forna 32. För tandinnehavaren blir då den övre högra framtanden 1:1 och den den nedre högra innersta kindtanden 4:7 eller 4:8 beroende på om visdomstanden finns eller ej.
/Ronny 23 februari 2008 kl. 12.02 (CET)

Länken till praktikertjanst.se var den tydligaste och ser tillsammans med enwis länk rätt ut, i motsats till länken till www.primavi.se som faktiskt verkar blanda ihop underkäkens nummer till min iofs önskade logik ovan, men som alltså inte är den som gäller.
/Ronny 24 februari 2008 kl. 11.40 (CET)

Vem?

Jag har en anekdot som jag undrar om någon kan hjälpa mig att ta reda på vem den handlar om (jag är någorlunda säker på att den är sann). Historien är att en fysiker (tror jag, skulle kunna vara en matematiker också) skall fotograferas, och fotografen vill ha en svart tavla med lite formler på som bakgrund. Fysikern skriver ner något, och fotografen får ta sina foton. Senare visar det sig dock att formlerna är rent nonsens. Det jag undrar är således vem fysikern var. Om någon kan hänvisa till fotot vore det också trevligt, men inte nödvändigt.

andejons 22 februari 2008 kl. 15.01 (CET)

Jag känner bara ett östtysk frimärke med Robert Schumann som visade i bakgrunden nottecken till ett verk av Franz Schubert. --Nordelch 23 februari 2008 kl. 22.06 (CET)

Låter inte als ovanligt, vet flera föreläsare som bara skrivit lite formler på tavlan bakom sig när ett foto skulle tas. Avancerade ekvationer passar ju bra i bakgrunden men om man inte har någon egen formel så går vilken blandning som helst bra för de flesta som tittar på bilden. /Lokal_Profil 24 februari 2008 kl. 01.17 (CET)

Reklambilder är föresten (nästan) alltid fejk. Om ni i tidnings- eller TV-reklam ser en person som ska föreställa en yrkesperson, t.ex. en läkare. Då är personen inte det utan är fotomodell, antingen som yrke eller extraknäck. På mitt jobb utförs också datakurser. En dag ville en fotograf ha personer som skulle föreställa elever i datasalen. Vi satt där och tittade på de svarta skärmarna och hade lite fejkpapper på borden. Fotografer särskilt för reklambilder mm utbildas i detta tänk, att bildens intryck är det viktiga, inte hur den kommit till. För ren reklam bryr man sig mest om hur målgruppen uppfattar bilden, om en expert ser att det är fejk struntar man i. -- BIL 24 februari 2008 kl. 19.25 (CET)

Apropå bakgrunder, ser ni TV-nyheterna så brukar de visa relevanta bilder under bandade inslag. Ofta är de tagna i helt annat sammanhang. Intervju med en företagschef sker med något relevant i bakgrunden, t.ex. utomhus framför deras kontor eller butik. Intervjuar de en vetenskapsman kan de mycket väl ha irrelevanta formler i bakgrunden. Kolla! -- BIL 24 februari 2008 kl. 19.25 (CET)

Karin Bergström

Hej !

Kan ni ta reda på vilket år och datum skådespelerskan Karin Bergström är född ?

Mvh Henrik

22 juni 1949 enligt Svensk filmdatabas [24] (om det är den personen som avses.) / Elinnea 24 februari 2008 kl. 16.26 (CET)

Albumsläpp 1987 eller 1988?

Startar fråga efter Diskussion:Min barndoms jular. De flesta Internetsidorna säger att albumet kom 1988. Dessutom: Då jag hittat detta verkar det som om den kom två gånger på olika skivbolag. Är det någon som vet vad som är rätt. (Kan inte tänka mig att detta och detta) är fel. / J 1982 24 februari 2008 kl. 16.23 (CET)

Jag skulle lita på Grammofonarkivets artiklar om albumet som säger att det är utgivet 1987.//Hannibal 25 februari 2008 kl. 10.18 (CET)

Hur gamla blev stenåldersmänniskorna?

Stenålderns människor hur gammla blev dom? 136.8.150.6 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Stenåldern spänner över ca 2 miljoner år, och det är därför svårt att ge ett generellt svar, är det något särskillt du tänker på? MiCkE 5 februari 2008 kl. 11.26 (CET)

Indelningen i sten-, brons och järnålder är ingen absolut vetenskap och har en del brister. Man har t.ex. funnit stenåldersgravar ovanpå bronsåldersgravar. Detta beror sannolikt på att den berörda bygden drabbats av farsot ellerliknande somn urarmat försörjningen. Bronsålderna var dessutom med stor sannolikhet något som var förbehållet de besuttna, medan de fattiga i samhället aldrig lämnade stenåldern. Ett annats problem med denna indelning är att de infaller i olika tider på olika geografiska platser. Därmed skiljer sig livsbetingelserna och däremd sannolikt livslängden våldsamt mellan de olika samhällena. Stenåldern i Sverige börjar räknas för ca 13000-14000 år sedan. dvs när avsmältningen av inlandsisen ledde till att jägarfolk bröjade invandra till sydskandinavien och sträcker sig fram till ca 1800 f.kr. då bronsålderns i skandinavien anses ta sin början. Stenåldern delas av vissa sedan i sin tur in i sub åldrar: äldre resp. yngre stenåldern. Dessa brukar ibland kallas jakt resp. bondestenålder.

Det finns dessutom en uppdelning i kulturer som ibland förväxlas med åldrar dessa är bl.a. trattbägarkulturen, båtyxekulturen (båtyxefolket, stridsyxekulturen) samt gropkeramiska kulturen. Dessa är mer att betrakta som förändringar i kvarlämningarna som inträffar och man söker en förklaring till dessa.

Det här blev en lång inledning på ett svar som inte kommer göra dig speciellt mycket klokare. Men det förklarar kanske varför det inte går att besvara din fråga eftersom det rör sig om så pass lång tid med väldigt varierande livsbetingelser.

Vad jag har läst eftersom ämnet intresserar mig är att under äldre stenåldern så antar man att en individ var att betrakta som gammal vid 45 års ålder. Få nådde den åldern! Jag har läst obekräftade uppgifter att genomsnittsåldern är beräknad till 27-29 år. Tyvärr hittar jag inte den källan just nu så jag kan inte förse dig med en referens.

Det finns ett flertal utgrävda gravar från både äldre och yngre stenåldern, men jag har inte sett någon analys på åldern på de döda. Jag läste på Historiska museets web att Bäckaskogskvinnan blev ca 45 och många av de som hittats i Skateholm avlidit genomn yttre våld.

Sorry! Det är det bästa jag kan hjälpa dig med

Uppgiften att stenåldersgravar skulle ha påträffats ovanpå bronsåldersgravar är nog direkt felaktig. MiCkE 26 februari 2008 kl. 13.07 (CET)

Matspjälkning

Hur lång tid tar det för maten att passera från mun till ändtarm? 217.10.113.246 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Cirka ett dygn, se matspjälkning.//NatoX 27 februari 2008 kl. 21.53 (CET)

Vad heter formen?

Någon som vet om formen som syns på fontänen på den här bilden har något namn? Alltså en kvadrat på vars sidor man placerat utåtbuktande halvcirklar. Gagarin 27 februari 2008 kl. 22.18 (CET)

Om sig och kring sig

Vad innebär det egentligen att vara "om sig och kring sig"? Kan uttrycket ha flera innebörder? Gagarin 25 februari 2008 kl. 02.33 (CET)

Ungefär "opportunt småsnål". Se t.ex. [25].

andejons 25 februari 2008 kl. 07.55 (CET)

Skulle nog heller vilja säga förveten. /Ghostrider 28 februari 2008 kl. 17.58 (CET)

Slag i huvudet

I filmer ser man ofta hur någon, genom att i hög hastighet applicera ett föremål i huvudet på annan person, förmår denne att med omedelbar verkan insjunka i ett tillstånd av medvetslöshet. Fungerar detta i verkligheten? Mvh/ EA

Du menar alltså att slå någon i huvudet med ett föremål? Och ja, det kan fungera, personen kan bli medvetslös, personen kan avlida. Största risken är såklart en skada på hjärnan som är mycket ömtålig. Genom ett hårt slag mot huvudet kan man även få en blödning under skallbenet. Se gärna Hjärnskakning och Hjärnblödning. Ghostrider 28 februari 2008 kl. 15.35 (CET)

Låt mig omformulera frågan: Är det lätt att genomföra detta i verkligheten? Dvs slå någon i huvudet så pass hårt att han inte behåller medvetandet, men samtidigt så pass löst att han inte dör. Mvh/ EA

Nej, kanske att personen inte avlider, men risken för hjärnskador finns fortfarande kvar. När det gäller slag mot hjärnan kan man sammanfatta det som ett lotteri, det kan gå bra, men risken för permanenta hjärnskador är ganska stor så man skall vara mycket försiktig, se gärna Brain damage. För övrigt så finns det ytterliggare risk att personen skadar huvudet när man faller till marken efter att blivit medvetslös, samt att störning på andningen inträffar. Ghostrider 28 februari 2008 kl. 17.40 (CET)

Hjärnskakning är definitionsmässigt medvetslöshet eller minnesförlust som en följd av våld mot huvudet. Det torde dock vara svårt att gradera våldet på ett sådant sätt att man säkert får någon medvetslös men samtidigt kan vara säker på att vederbörande inte får hjärnskador. Majoriteten av alla personer som förlorat medvetandet direkt som följd av ett slag mot huvudet kvicknar till relativt snabbt och får inga bestående men. Det finns dock risker för bestående men, framför allt om slaget är av sådan natur, eller personen som drabbas har förutsättningar för ökad blödningsbenägenhet (vissa sjukdomar eller läkemedel i första hand), att en blödning i kraniet kan uppstå. Sådana blödningar kan ge symptom direkt eller efter ett kortare eller längre tag beroende på hur uttalade de är och var de sitter. En av de största riskerna med blödningar efter våld mot kraniet är att blodmassan ökar trycket i kraniet och dels försämrar blodtillförseln till hjärnan och dels pressar ner hjärnstammen via foramen magnum, hålet i skallen som förbinder hjärnstammen med ryggmärgen, sk inklämning, vilket kan leda till plötslig död. En annan dödsorsak eller orsak till svåra skador vid våld mot huvudet i akutskedet är vid rotatoriskt våld, dvs våld av sådan natur att huvudet roterar (slag eller sparkar mot tinningen, tex). På grund av tröghet kommer då kraniet och hjärnan inte att rotera lika mycket, med följd att hjärnan drabbas av diffusa avslitningar av såväl blodkärl som axon. Denna skadetyp kallas för diffus axonal skada, och innebär att ett enda slag, även om det inte är så kraftigt, kan leda till bestående svår funktionsnedsättning eller död. Nitramus 28 februari 2008 kl. 19.56 (CET)

En liten förtydling. Att slå mot tinningen är extra riskabelt då den delen av kraniet är mycket tunnt. Detta ökar risken för en skallfraktur, vilket kan leda till en blödning innuti kraniet med de risker som nämnts ovan som följd. Det bästa sättet att slå någon medvetslös är att slå från sidan mot hakpartiet då hjärnan då kommer i sidorörelse. Tidigare trodde man att en "upper-cut" var det bästa sättet att slå någon medvetslös, men så är alltså inte fallet. Jopparn den 28 december 2008" (signatur tillagd av Ghostrider 28 februari 2008 kl. 21.59 (CET))

Behöver hjälp...

Men alltså jag fattar inte... jag ska skriva ett skolarbete och dt står en massa skit om sömnlatens och sömneffektivitet & WASO, DIS, DMS, EDS, Epworthskalan osv osv osv på en sida jag läst men inget om va dt är så jag surfade hit men här står ju inge heller. Kan nån hjälpa mig för ja fattar inte... OBS ja behöver inte hjälp med att skriva själva arbetet som nån trodde utan bara att förstå dom konstiga orden.MVH --69.73.247.226 27 februari 2008 kl. 22.38 (CET)

Hej!

Ett kort svar: Sömnlatens är den tid det tar från det att en person bestämmer sig för att försöka somna tills dess att han/hon faktiskt somnar. Sömneffektivitet är andelen av den tid man tillbringar i sängen som man sover, uttryckt i procent. Om man lägger sig kl 23, somnar 23:30, är vaken mellan 04:00 och 04:15 och vaknar och stiger upp kl 07:00 har man alltså varit i sängen i 8 timmar(=480 min) och sovit i 7 timmar och 15 minuter(=435 min). Det ger en sömneffektivitet på 435/480=90,6% och en sömnlatens på 30 minuter. WASO är en förkortning för Wake-time After Sleep Onset, dvs den sammanlagda tiden av alla nattliga uppvaknanden. DIS står för "Disorders of Initiating Sleep", och är ett samlingsnamn för sömnstörningar där man har svårt att somna. DMS står för "Disorders of Maintaining Sleep" och är ett samlingsnamn för sömnstörningar där det huvudsakliga problemet inte är svårigheter att somna utan snarare en bruten nattsömn med många uppvaknanden. EDS står för Excessiv dagsömnighet, dvs att man är onormalt sömnig på dagarna. Epworthskalan (egentligen Epworth Sleepiness Scale) är ett frågeformulär för att undersöka hur dagsömnig en person är. Det går till så att personen/patienten får uppsatta risken att han/hon skulle somna i åtta olika situationer på en fyragradig skala, och så räknar man ut ett poängvärde mellan 0 och 24 där höga värden talar för en uttalad dagsömnighet. Vänligen! Nitramus 27 februari 2008 kl. 22.43 (CET)

Hehe, någon slänger iväg en fråga på vinst och förlust och får fem minuter senare svar av en veritabel expert på området. Bara på Wikipedia barn, bara på Wikipedia... Gagarin 27 februari 2008 kl. 23.07 (CET)

Visst är det härligt? Precis som riktiga bibliotekarier. ‎‎‎‎xenus ^{disk, bidrag} 29 februari 2008 kl. 19.59 (CET)

Hur fungerar ett kärnkraftverk?

hej mitt namn är jan och jag har forskat ca 11 år om kärnkraftverk. jag har bara en liten fråga, jag undra hur fungera ett kärnkraftverk? snälla svara så fort ni kan. 212.247.58.204 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej! Du kan säkert få svar på din fråga här. Riggwelter 28 februari 2008 kl. 11.04 (CET)

Ett kort (och kanske inte 100% korrekt) svar: Bränsle (uran) sönderdelas, vilket skapar värme. Värmen tas upp av vatten (i två steg) som blir till vattenånga. Ångan går till turbiner som snurrar med hjälp av ångans tryck. Rotationsenergin från turbinerna leds till generatorer, som överför energin till elektricitet. --  boivie  ✎ 28 februari 2008 kl. 11.33 (CET)

På den övre bilden ses en kokvattenreaktor. De flesta nya reaktorer som byggs är dock tryckvattenreaktorer, där vattnet som kommer i kontakt med reaktorn sedan inte kommer i kontakt med turbinen. Turbinen blir då inte förorenad med radioaktiva isotoper.

Om den som frågar bara är 11 år kan jag svara lite enklare. Ett kärnkraftverk fungerar så att man i en reaktor klyver uranatomer i två delar och det bildas då mycket värme. Den här värmen får vatten att koka och vattenångan leds genom en slags "vindsnurra" som kallas turbin. När turbinen snurrar så bildas det el.

Ett kränkraftverk behöver mycket lite uran för att hållas igång, men uranet måste lagras på ett säkert ställe efteråt. Bra med kärnkraft är att man får mycket el. Kärnkraftverk gör inte heller klimatet varmare, som kolkraftverk gör. --Ace90 28 februari 2008 kl. 12.40 (CET)

Det stod inte att den som frågade var 11 år, det stod att han forskat om kärnkraftverk i 11 år. Men har man det behöver man nog inte fråga hur det funkar på Wikipedia. Så jag tror att det är någon som skojar. / Elinnea 28 februari 2008 kl. 12.56 (CET)

Jag tror att personen menade att han är 11 år, men formulerade sig fel. Har man forskat i 11 år om något behöver man väl inte fråga hur det fungerar på wikipedia. --Ace90 29 februari 2008 kl. 12.59 (CET)

Se även: Fission. /Ghostrider 28 februari 2008 kl. 17.50 (CET)

Borrens historia

Har haft den här grågan på hjärnan ett bra tag nu, var kommer borren ifrån? Här på wikipedia står det ju inte så mycket. Är som ett stort hopp mellan eldborren till den moderna borrmaskinen, men vad fanns däremellan då?

Friktionsborrar, sk eldborrar, användes tidigt av civilisationer i indusdalen och av de gamla egyptierna. Troligen var det någon som kom på att kombinera en arkimedesskruv med en sådan och utvecklade en tidig handdriven borr. Dessa utvecklades till flera olika varianter. Elborrmaskinen kom i slutet på 1800-talet.--MoRsE 25 februari 2008 kl. 23.20 (CET)

Navare i form av skedborr har använts sedan järnåldern (eller åtminstone medeltid) och fram till på 1800-talet vid dymling. Då tog de effektivare spiralborren över. Taxelson 25 februari 2008 kl. 23.38 (CET)

Ok, tack för svaren. En annan fråga inom samma ämne, hur kommer borren se ut i framtiden? Laser verkar ju vara på gång.

Tror inte den frågan går att besvara generellt. Det torde bero på vilken slags hål man önskar och i vilka material.Taxelson 1 mars 2008 kl. 13.32 (CET)

Är det mer energi i ett Big Mac-mål än i en kula från ett gevär??

Undrar om en kompis talar sanning. Realtime den 29 februari 2008 (signatur tillagd av Ghostrider 29 februari 2008 kl. 17.22 (CET))

Enligt McDonals så innehåller en Bic Mac 495 Kcal, vilket ungefär motsvararar 2 miljoner joule ($495000x4,19$). En kula med kaliber 7,62 väger ungefär 10 gram och utgångshastigheten från en AK4 är cirka 790 m/s, vilket ger att kulans energi när den lämnar pipan är cirka 3 120 Joule ($0{,}010*790^{2}/2$). Ghostrider 29 februari 2008 kl. 17.09 (CET)

Då har man jämfört kemisk energi och kinetisk energi. Om man även räknar med massans energi $E=mc^{2}$ i respektive fall (vilket inte har någon som helst praktisk betydelse än så länge, dock) så innehåller Big Mac-målet mycket mer energi än kulan (skillnaden blir ännu större, menar jag). --Andreas Rejbrand 29 februari 2008 kl. 17.50 (CET)

Jämförelsen är ju ganska absurd. I Big Mac-målet är det den kemiska energi som människokroppen kan tillgodogöra sig som räknas medan den energi som är bunden som exempelvis cellulosa (kostfibrer) eller andra för kroppen icke nedbrytbara ämnen, inte medräknas. Den enda tillämpningen av jämförelsen jag lyckas komma på är - förvisso mycket krystad - att om man avser värma ett rum genom att omvandla energin i nämnda kula till värme genom deformationsarbete i ett rum, så värms rummet därav mindre än om man istället inmundigar nämnda måltid och sedan medelst exempelvis en motionscyckel uppställd i samma rum, motionerar bort den energimängd som måltiden gav. ;-) Taxelson 29 februari 2008 kl. 18.22 (CET)

Man kan även se det nutritionistiskt. Du står dig längre på en hamburgare än en gevärskula ;) Vivo _disk.^↔ 29 februari 2008 kl. 19.21 (CET)

(Men då använder man en icke-fysikalisk definition av begreppet "energi", anm.) --Andreas Rejbrand 29 februari 2008 kl. 21.02 (CET)

Som sagt, jämförelsen är mycket absurd, eftersom man inte kan använda energin på samma sätt så saknar den betydelse, är man bara ute efter mycket energi så är det bara att sätta igång att äta smör. Ghostrider 1 mars 2008 kl. 01.41 (CET)

Man kunde ju också jämföra den totala kalorimetriska energin i en gevärskulas krut och en hamburgare, det vill säga energiskillnaden mellan en förbrännd och en oäten hamburgare och mellan oförbrännt och förbrännt krut. Det blir dock ganska svårt att hitta värmevärden för gevärskrut och hamburgare, och hamburgaren vinner nog ändå ganska överlägset. --Ace90 1 mars 2008 kl. 11.15 (CET)

Man kan även se vilket man får ut mest kinetisk energi ur, vilket ger hamburgaren ett tusenfalt försprång_К^α_ґ^ρ_ε^τη 1 mars 2008 kl. 11.24 (CET)

Om du menar det arbete man kan utföra om man äter en hamburgare, så måste man komma ihåg att energi lagrad i kemiska bindningar inte kan konverteras direkt till arbete på grund av termodynamikens andra grudnlag. Man kommer även att producera en stor mängd entropi (värme). Jag är ingen expert på biokemi men jag antar att endast en liten del av energin i maten faktiskt kan omvandlas till arbete. Det är ju också en orsak till att en hamburgare (eller mat överlag) måste innehålla så mycket energi som den gör, jämfört med till exempel en gevärskula. --Ace90 1 mars 2008 kl. 14.25 (CET)

Man brukar, i termodynamiken, ranka energiformer. Här kommer energi i form av arbete först då det i nästan alla fall är arbete man eftersträvar i slutet (utom då man avser värma eller kyla). Arbete är alltså den "finaste" energiformen. Det är även den form av energi som kan omvandlas till andra energiformer med högst verkningsgrad. Värmeenergi kommer längre ned på rankingen då den är svårare att omvandla till andra former av energi (egentligen till arbete, "det man vill ha").Kemiskt bunden energi i t.ex. mat eller ved kommer ändå längre ned på rankingen. Den kan omvandlas till andra energiformer (arbete) endast med ganska dålig verkningsgrad. Detta beror till stor del på att man måste gå via värme (elda veden som kokar vatten och bildar ånga i ångmaskinen som skapar arbete). Ett praktiskt sätt att jämföra dessa energimängder torde därför vara att omvandla energin i hamburgaren till arbete och därefter se hur mycket man får ut.

Symbol på väderkarta

Hej, vad betyder den grenade linjen på väderkartan Berlins öppna universitet. Den är på en aktuell väderkarta över lågtrycket "Emma" som drar in över landet idag. Jag hittade inget på de annars bra sidorna på en-wiki o de-wiki/Johan Jönsson 1 mars 2008 kl. 10.11 (CET)

Hej. - En fräck gissning: Kan det möjligen vara tidshistorien för det vandrande lågtryckets lägsta barometerstånd (drygt 960 hPa) under de senaste timmarna(?) halvtimmarna(?). Mvh / Mkh 1 mars 2008 kl. 17.02 (CET)

Nej nej! den gissen var helt galen ! ! Nästa karta [26], ett dygn senare, har flyttat lågtrycket och den kvistiga linjen långt åt öster. Kan någon annan gissa något bättre? Mvh / Mkh 1 mars 2008 kl. 17.14 (CET)

Det är nog en linje med extrem blåst, kanske en squall-line, SMHI varnar för ovädret Emma och skriver nu: "STORMOVÄDER ÖVER VÄSTEUROPA Det verkar som lågtrycken är mest aktiva under veckosluten. Inte helt oväntat ett djupt och intensivt lågtryck (965 hPa) med centrum över Götaland. På Nordsjön har vi nordvästlig storm. Det kraftigaste vindbandet drar ner över Danmark och kontinenten. Hos oss får sydvästligaste Götaland en släng av kraftiga vindstötar i kväll." antagligen något i hästväg, får hålla koll på de-wiki under natten./Johan Jönsson 1 mars 2008 kl. 17.58 (CET)

Desktop Publishing

Vet någon här om det existerar någon tidning i Sverige som idag inte använder sig av "Desktop Publishing"? Och vad gör de i så fall? Fäster små metallbokstäver på tryckpressar manuellt? —föregående osignerade inlägg skrevs av 85.225.48.35 (diskussion • bidrag) 9 januari 2008 kl. 04.48

Alla gör det idag. Innan dess (ca 1987) gjordes tidningar i ett blandat system; datorer fotosatte (skrev ut på fotopapper med hög upplösning) bokstäver och enkel grafik: Bilder och annat kopierades till fotopapper. Sen vaxades vanligtvis texten och bilderna ihop på montage, som sist fotograferades igen, nu på negativ film. Den negativa filmen användes sen för att "bränna"/exponera själva tryckplåten. Innan DESS, lades Sveriges sista tidning - som tillverkades med blytyper (som göts individuellt i enstaka rader) som sattes tillsammans i en "sats" som utgjorde det som beströks med tryckfärg - ner; nämligen Norra Halland, tryckt i Kungsbacka. Året var 1992. —föregående osignerade inlägg skrevs av 90.227.133.38 (diskussion • bidrag) 2 mars 2008 kl. 01.50

Vera Lynn

Lever Vera Lynn fortfarande?

Engelskspråkiga Wikipedia brukar vara snabba på att föra in om någon avlidit, och enligt en:Vera Lynn så kategoriseras Vera Lynn som "living". / Elinnea 6 mars 2008 kl. 11.47 (CET)

En sökning på Google Nyheter ger inga träffar; om Vera Lynn avlidit skulle det antagligen finnas några träffar där. En vanlig Googlesökning ger på första sidan inga träffar som direkt antyder att Vera Lynn är död. Leo Johannes 6 mars 2008 kl. 19.08 (CET)

Enkel botanisering bland länkar tyder på att hon varit aktiv nyligen. Hennes namn och ordförandeskap stöder en fond för CP-skadade barn. Bokslutsrapporten för senaste för senaste verksamhetsåret är daterad september 2007. Mvh / Mkh 6 mars 2008 kl. 21.22 (CET)

Översättning - ekonomi

"On October 16, 2006, a new currency exchange system was introduced, allowing the value of the CRC colón to float between two bands as done previously by Chile."

"Den 16 oktober 2006 introducerades ett nytt system för valutaväxling, vilket tillät värdet av CRC-colónen att ... av Chile"

Någon ekonomikunnig som vet hur jag översätter de där punkterna? Eller någon annan för den delen? /NatoX 8 mars 2008 kl. 11.48 (CET)

Jag förstår inte riktigt hur de menar, jag skulle hellre skriva att colónen flyter i ett band, eller mellan två värden. --  boivie  ✎ 8 mars 2008 kl. 12.21 (CET)

Då skriver jag så. Jag förstod inte heller. /NatoX 8 mars 2008 kl. 12.31 (CET)

Mellan två gränser eller gränsvärden skulle jag skriva. Mvh / Mkh 8 mars 2008 kl. 21.54 (CET)

Här är mitt förslag:

Den 16 oktober 2006 introducerades en ny växelkursregim som tillåter CRC-colónen att handlas fritt inom ett växelkursband ...

/Lojak 9 mars 2008 kl. 00.15 (CET)

För att undvika svengelska, men kan man väl skriva:

Den 16 oktober 2006 infördes en ny växelkursregim som gör att CRC-colónen kan handlas fritt inom ett växelkursband.

Gagarin 9 mars 2008 kl. 15.55 (CET)

Vart tog termen to float vägen? I medias ekonomirapporter ser man då och då termen flytande växelkurs. Google ger 1750 träff för den frasen. Mvh / Mkh 10 mars 2008 kl. 11.00 (CET)

Uttrycket "flytande växelkurs" används oftast om valutor som flyter helt fritt, medan när en valuta flyter i ett band, så är det ett slags mellanting mellan flytande och fast växelkurs. --  boivie  ✎ 10 mars 2008 kl. 11.47 (CET)

Fysikfråga om vatten

Jag har länge funderat på följande: Om man har en skål som är till bredden fylld med vatten och sedan häller i mer vatten, så svämmar det ju över. Är det det gamla eller nya vattnet som rinner ut?

Jag är ingen fysiker men jag tänker mig att det företrädelsevis måste vara det gamla vattnet eftersom det nya har en viss rörelsekraft ner mot botten. Popperipopp 9 mars 2008 kl. 15.45 (CET)

Beror nog lite på hur fort man häller. Häller man väligt kraftfullt slås väl det gamla vattnet ut ur skålen. Häller man däremot mycket långsamt borde väl vattnet hinna blandas och skiktas efter temperatur, så att det varmaste hamnar överst och rinner ut först. Gagarin 9 mars 2008 kl. 15.59 (CET)

För att det ska hinna skiktas måste man hälla långsammare än möjligt. Rent vatten har en ytspänning som bryts vid tillsättning av rinnande vatten, och rinner vattnet ner trycker det undan det gamla vattnet. Droppar man slår kraften som utlöses vid brottet av ytspänningen bort det gamla vattnet. Skulle man hälla precis så att ytspänningen inte bryts, vilket i praktiken är omöjligt, skulle vattnets karaktär endast göra en större ytspänning. Då jag antar att du menar att vattnets ytspänning skall vara kritisk, skulle detta leda till att vattnet vid kanten skulle rinna ut, dubbelt så mycket som är tillsatt. Jag hoppas det hjälper. _К^α_ґ^ρ_ε^τη 9 mars 2008 kl. 16.58 (CET)

Det går att testa om man har vätskor med vattenliknande egenskaper, men i olika färger. Jag tror till exempel mjölk och saft skulle funka, om man inte behöver stor exakthet. --  boivie  ✎ 9 mars 2008 kl. 21.02 (CET)

Vatten och koncentrerad saft fungerar nog, så ser man tydligt hur saften sprider sig i vattnet och kan jämföra koncentrationen i det som det rinner över brädden och det som finns kvar i skålen. Dessutom kan man dricka resterna av experimentet. —CÆSAR 10 mars 2008 kl. 15.41 (CET)

Ytspänningen är knappast det viktigaste i det här fallet - mer relevanta materialegenskaper är densiteten (hur "tungt" vattnet är) och viskositeten (hur "tjockflytande" vattnet är) och en viktig parameter är rörelsemängden hos det nya vattnet, d.v.s. hur hårt det nya vattnet träffar vattenytan - hur fort man häller och från vilken höjd. Det mest troliga är detta, om vattnet i skålen står still när man börjar hälla: det nya vattnet träffar i mitten av skålen, vattenstrålen kommer att fortsätta ner mot botten, blandas lite med "gammalt" vatten på vägen ner, och sedan flyta ut i "rullformade" sjok längs bottens nederdel samtidigt som det börjar blandas upp ganska mycket med det gamla vattnet. Under hela detta förlopp är det enbart "gammalt" vatten som trängs undan, och först efter att man tillsatt ganska många % av den ursprungliga volymen är det en blandning av det gamla och nya vattnet som rinner över.
En besläktad illustration från det praktiska livet: om man dricker blandade drinkar av starksprit och groggvirke (självfallet i måttliga mängder och i strikt vetenskapligt syfte), och häller ingredienserna försiktigt i ett glas utan att röra om, upptäcker man snabbt att drinken, även när den lyfts till munnen med en smått darrig hand, är ganska ojämnt skiktad i glaset. Därför begagnas ofta sådan utrustning som shaker eller drinkpinnar för att säkerställa att drinken är ungefär lika stark i hela glaset, om det är det man vill uppnå. Utan omrörning blandar sig vätskor långsammare än många tror. Tomas e 10 mars 2008 kl. 20.07 (CET)

Jag fyllde en gång varmt vatten i en djup tallrik för att lösa upp smuts inför en handdisk. I tallriken fanns en aning smör som snart blev till oerhört tunna, smälta, flytande plättar som låg och blänkte på ytan. När jag stjälpte av lite av vattnet, töjdes smörplättarna kraftigt. Strax sprack det upp små hål överallt på plätten, hål förenade sig så småningom med varandra tills plätten blev en ihålig ring. Efter något som liknade tvekan, bestämde sig ringen för var den skulle gå av för att bilda en korv som kunde krympa ihop till en hel plätt av ursprunglig storlek igen. Gissa om jag frestade på smörplättarnas tålamod genom att genast hälla av lite mer vatten och få hela skådespelet uppspelat för mig en gång till. Med detta sätt att hälla var det uppenbarligen främst ytvattnet som rann ut. Vad vore livet utan vardagsfysik. /Rolf B 10 mars 2008 kl. 20.31 (CET)

Smältande Isberg

Hur mycket sjunker vattennivån om man utgår från att bara den delen av ett isberg som befinner sig under vattenytan smälter? Vidare, vad blir mellanskillnaden när man även räknar in den delen som befinner sig över vattenytan? MVH /KL

Vid 0 °C har ren is densiteten 0,917 kg/dm³ medan vatten har 1,000 kg/dm³. Det innebär att vatten som fryser till is ökar sin volym med 9 %. Ett isberg tränger enligt Arkimedes princip undan precis så mycket vatten som det skulle uppta i smält form. Om vi hade kunnat lyfta upp hela isberget utan att hålet i vattnet hade fyllts ut, smälta berget och hälla tillbaka det i hålet, så hade hålet alltså fyllts ut precis.

Om bara den del av isberget som finns under vattnet smälter, ska vi alltså skära av toppen som är 9 % av bergets volym och behålla toppen i fryst tillstånd. I fortsättningen måste vi hålla toppen ovanför vattenytan med någon yttre kraft, för om vi låter toppen flyta på vattnet, sjunker den delvis ner och tränger precis som förut undan samma mängd vatten som den skulle uppta i smält form.

Slutsats: Smälter isberget helt eller delvis, ändras inte vattenytans höjd. Avlägsnar vi isbergets topp och smälter resten, har vi däremot avlägsnat 9 % av det vatten som hela isberget innehöll. Då sjunker vattenytan lika mycket som om vi hade skopat upp denna mängd vatten ur sjön. Hur stor nivåsänkningen blir beror helt på sjöns totala yta.

I verkligheten är havsvatten salt men isberg sötare. Det ökar siffran för vattnets densitet lite och får lite mer än 9 % av isberget att sticka upp ur vattnet, men det ändrar inte principen. /Rolf B 9 mars 2008 kl. 17.33 (CET)

Lite off-topic kanske, men om vi pratar problem med global uppvärming, så har jag hört (källa saknas) att stigande havsvattennivå uppstår på grund av två andra orsaker:

1. Glaciärer (som inte flyter i havet) smälter
2. Vatten som blir varmare ökar i volym

--  boivie  ✎ 9 mars 2008 kl. 21.08 (CET)

Off-topic, men så är det. källa=forskning&framsteg. Dock skulle jag inte säga glaciär, utan landplacerat vatten i fast form._К^α_ґ^ρ_ε^τη 9 mars 2008 kl. 21.10 (CET)

Nr 1 är troligen av mer betydelse än nr 2. Vattnets värmeexpansion är ganska liten, kontraktionen mellan 0 och 4 grader måste vägas in o.s.v. Tomas e 10 mars 2008 kl. 20.11 (CET)

Arkimedes princip gäller väl, ett flytande föremål tränger undan vatten av samma massa som föremålets egen massa. Om isen smälter helt eller delvis ökar vattnets massa lika mycket som isen minskar (lika många atomer). Det tillkommer alltså vatten av samma volym som förut undanträngdes (om vatten har en bestämd densitet). Reservation för temperaturändring mm. -- BIL 9 mars 2008 kl. 21.17 (CET)

Undrar ni om höjning av havsvattennivån, läs en:Sea level rise (engelska). -- BIL 9 mars 2008 kl. 21.17 (CET)

Vem är skådespelaren?

Under filmfestivalen i Berlin 2005 fotograferade jag några så kallade kändisar. Min kändiskunskap är dock ganska dålig så jag skulle behöva hjälp med att identifiera en person som jag fotograferade. Det är med 99% säkerhet en amerikansk skådespelare och hans förnamn är David. En bild på honom finns här. Det vore snällt om ni kikade efter och ser om ni har koll på vem det är. Popperipopp 9 mars 2008 kl. 21.43 (CET)

Det är inte lätt att se med skägget och mössan och så... Hade du inte sagt det där med att han med 99 % säkerhet ska vara amerikan och heta David, så skulle jag nog dra till med att det är Daniel Day-Lewis. / Elinnea 10 mars 2008 kl. 03.12 (CET)

enligt en:wp's bild är det inte DDL.

Hur menar du? / Elinnea 10 mars 2008 kl. 03.23 (CET)

Enligt den här bilden som jag hittade på Google tyder allt på att det är Daniel Day-Lewis. Samma mössa och slips, bilden tagen på New York-premiären av The Ballad of Jack and Rose, just år 2005. -- JIESDEO 10 mars 2008 kl. 03.35 (CET)

Nämen, ser man på, det var han! / Elinnea 10 mars 2008 kl. 06.11 (CET)

Jaså, det var en britt! Nåväl, nu vet jag i alla fall. Tack så mycket för hjälpen båda två. Popperipopp 10 mars 2008 kl. 11.34 (CET)

Hällnäsmodellen

Är Hälleforsnäs station också av Hällnäsmodell? Om man jämför med bilden på Krokoms tycker iaf jag dom är väldigt lika... /Tompen 10 mars 2008 kl. 22.49 (CET)

Enligt en källa byggdes det endast 43 stationer av denna typ och ingen söder om Sandviken. Stationen i Hälleforsnäs är dock väldigt lik, t.ex. antal fönster, skorstenarna men jag hittar inga riktigt bra foton av stationen. Enligt denna sida kan man tänka sig att Hällefors station inte är av Hällnäsmodell utan endast ombyggd på 1940-talet. Man ska också ha klart för sig att under Edelsvärds tid som arkitekt ritades 41 olika modellhus för järnvägarna. Det är möjligt att någon fackbok av Gunilla Linde kan ge svar på frågan. Thuresson 11 mars 2008 kl. 06.44 (CET)

Bengt Fimpen Lindberg

Hej !

Kan ni fixa en sida om handikappade styrkelyftaren Bengt Fimpen Lindberg ?

Det ska stå vilket år och datum han är född.

Mvh Henrik

Hej! Bengt "Fimpen" Lindberg är född 14 november 1953. Varför försöker du inte göra artikeln själv? Då blir den precis som du vill ha den! Titta på artiklar om andra (handikapp-)idrottare så kanske du får en del idéer. Och sök på Google för att få reda på fakta (men skriv inte av rakt av). Lycka till! Madfan87 11 mars 2008 kl. 23.27 (CET)

Folkmängd norr om Helsingfors

Jag har hört ett påstående som säger att mer än 50 procent av alla jordens människor som bor (i och) norr om Helsingfors kommer från Finland. Stämmer detta? MVH/ GK

Det låter osannolikt. Alla städer längs svenska Norrlandskusten och merparten av norska västkusten (det vill säga åtminstone Trondheim) ligger ju norr om Helsingfors, och Murmansk är ingen helt liten stad heller. Helt omöjligt är det dock kanske inte. - Tournesol 12 mars 2008 kl. 16.30 (CET)

Glöm inte Kanada och Alaska! --Nordelch 12 mars 2008 kl. 18.30 (CET)

Efter lite räknade och kikande på kartor har jag kommit fram till följande:

I hela världen bor det ungefär 12 663 000 personer norr om Helsingfors (som för övrigt tangerar 60:e breddgraden, vilket var mycket praktiskt).

För enkelhetens skull bestämmer vi oss för att alla i Finland bor i eller norr om Helsingfors, alltså 5 301 000 personer.

Enligt dessa beräkningar bor alltså ca 41 procent av de som bor norr om Helsingfors i Finland.

Viss osäkerhet föreligger dock såklart gällande siffrorna, särskillt vad gäller Ryssland, men på ett ungefär borde det stämma. Jag tror nog att felmarginalen inte är större än att man med säkerhet kan svara nej på din fråga.

Dock är det värt att notera att en majoritet av alla utanför Finland som är bosatta norr om Helsingfors bor i Ryssland, ett land med ganska kraftig befolkningsminskning. Det är teoretisk en utveckling som kan leda till att finländarna med tiden kan komma att utgöra mer än hälften av alla norr om Helsingfors. Gagarin 13 mars 2008 kl. 17.40 (CET)

Sinande naturresurser

Som vi alla vet är oljan och naturgasen på väg att ta slut. Men min fråga är: Vilka andra naturresurser (råvaror) på jorden är på väg att ta slut, hur mycket finns det kvar av dessa, samt hur lång tid är det kvar innan dessa är förbrukade? Hälsningar/LaK

Jag tror inte att naturresurser klassificeras som råvaror, men det är ju en detalj. Naturresurser indelas i flödes-, fond- och lagerresurser. De första tar i princip aldrig slut, som solenergi. De andra är sådana resurser som kräver viss vård, och som, rätt hanterade, inte tar slut. Exempel på sådana resurser är vatten och växter och djur. De sista är resurser som inte går att återproducera. Dessa kan i sin tur antingen vara eller inte vara återvinnbara. Bland de återvinnbara återfinns sådant som sand och mineral; bland de icke återvinnbara, som du är ute efter, finns fossilbränslen som olja, naturgas och kol. Popperipopp 12 mars 2008 kl. 16.59 (CET)

Dock så är olja, kol, och naturgas egentligen fondresurser, då de återproduceras under lång tid. _К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 12 mars 2008 kl. 17.13 (CET)

Torv ej att förglömma, och just där har det ju varit lite debatt. Dillinger 12 mars 2008 kl. 17.15 (CET)

Nej, de räknas inte som fondresurser eftersom det tar för lång tid för dem att återproduceras. Popperipopp 12 mars 2008 kl. 17.19 (CET)

Det är skillnad på vad de är och vad det räknas som. Även om det effektiv sett är en lagerresurs, är det faktiskt en fondresurs. De återproduceras, vilket är grejen med fondresurser._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 12 mars 2008 kl. 17.24 (CET)

Torvbrytare har argumenterat för att torv skall betraktas som en förnybar energikälla, trots att det tar hundratals år för en mosse att växa till. Snabbt jämfört med kol och olja, förvisso... Dillinger 12 mars 2008 kl. 17.27 (CET)

I det här fallet bryter distinktionen mellan vad saker och ting är och vad vi kallar dem samman. Om vi kallar dem för lagerresurser så är de lagerresurser eftersom det bara är en språklig konstruktion. Definitionen på en lagerresurs är att de antingen inte återproduceras alls eller gör det under en, för oss människor, oöverblickbar tid. Men om du så gärna vill kalla resurserna ifråga för fondresurser så tänker jag inte försöka hindra dig ;) Nu kanske vi ska lämna diskussionen öppen åt resten av LaKs fråga. Popperipopp 12 mars 2008 kl. 17.31 (CET)

Nu blev det visst en diskussion kring fossila bränslen vilket jag inte var riktigt ute efter. Jag är snarare inne på det som ni kallar för fondresurser. Dessa är förvisso som ni säger återvinningsbara. Emellertid binds många av dessa upp i befintliga byggnader och infrastruktur. Så länge de väl används på ett ställe kan de inte samtidigt användas på ett annat. Eftersom tillväxten leder till en nettoökning av byggnationen runt om i världen så undrar jag om det risk att vissa material av fondresurskaraktär som används idag, pga tillgångsbrist ej kommer att kunna användas i framtiden? Hälsningar LaK

En hel del försvinner ju om en stor del av jorden kommer att översvämmas vilket många tror att den gör ifall växthuseffekten inte minskas och inlandsisarna därmed smälter. Ja, det försvinner ju ned i vattnet i varje fall... /Antonysson

Jordens mineralresurser översvämmas inte, vattnet kan komma att stiga någon eller några meter, vilket är katastrofalt för städer, som oftast ligger vid havet, men inte för gruvor som oftast inte ligger vid havet. Se havsyta och Sea level rise, och för en sådan diskussion där, inte här. Om originalfrågan så är det inte allvarlig brist på några råvaror vad jag vet. Metaller kan återvinnas om det är lönsamt, vilket görs för många metaller från guld till järn. Det reducerar behovet. Det man är orolig för med brist är råvaror man förstör när de används, såsom olja. Oljepriset är nu ca 105 USD/fat nu (4,00 SEK/liter), för folk vill ha olja till varje pris. Vid riktig brist så att bensinstationer inte får leveranser, då blir oljepriset mycket högre. Ett råoljepris på t.ex. 12 kr/liter motsvarar 315 USD/fat, och skulle i Sverige ge ett bensinpris på 22 kr/liter med skatt och moms. Folk skulle nog gnälla men tanka och köra ändå i huvudsak, så att det ändå är brist. -- BIL 12 mars 2008 kl. 19.26 (CET)

De metaller som troligen ligger mest i riskzonen är koppar och uran. Resurser tar dock inte "slut", utan det som händer är att priset blir så högt att det blir olönsamt att bearbeta det som faktiskt finns i marken.

andejons 12 mars 2008 kl. 19.57 (CET)

Priset för utvinningen, alltså... Dillinger 12 mars 2008 kl. 20.03 (CET)

Naturen har varit vänlig nog att placera många mineraler sorterade i distinkta ådror eller fyndigheter åt oss. Att koppar har blivit en bristvara beror väl dels på att så mycket idag är bundet i våra konstruktioner, men även på att vi inte kan undgå att tappa bort material efterhand i form av kopparsalter, oxider, små spån med mera. Dessa sprids ut över jorden och är sedan mycket svåra att leta rätt på. /Rolf B 13 mars 2008 kl. 09.14 (CET)

Snusets frätande effekt

En fråga riktad till er snusare och andra snuskunniga: Är det sant att snuset fräter bort vävnad (om det är rätt ord) under läppen? Jag har sett vissa skräckexempel på människor som har snusat länge som kan stoppa in fingret alldeles för långt under överläppen, upp mot näsan, men jag har aldrig hört om några vetenskapliga studier av detta. Är det farligt? Popperipopp 12 mars 2008 kl. 19.10 (CET)

Ja. Snus innehåller bland annat Salt, och andra frätande ämnen, för att nikotinet skall tas upp lättare. Detta leder till att överdriven konsumering ger minskad vävnad. Dock vet jag inte hur mycket som kan frätas bort._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 12 mars 2008 kl. 20.06 (CET)

Jag har sett extremfall, exempelvis en sjuksköterska (!) som hade snuset nästan under näsan så mycket vävnad som hade frätts bort, så nog fräter det bort något. SKORPAN 13 mars 2008 kl. 11.22 (CET)

wikiprogram

(Jag ber om ursäkt om detta inte passar in här i så fall radera gärna detta. Jag tycker själv att det är ett gränsfall)

Jag har några frågor till er som har kunskap i olika wikiprogram tex mediawiki. Jag jobbar för tillfället i ett företag med många timanställda som ofta vill byta tider med varandra. Därför fick jag en idé att skapa en wiki där de anställda kunde logga in och själva ändra schema och annan information. mina frågor är därför 1)vilken wiki-programvara som skulle kunna passa bäst för detta ändamål? Mediawiki eller någon annan? 2) Krävs det mycket speciella kunskaper att ordna en sådan plats för någon som jag med begränsade kunskaper i programmering?

Jag har ännu inte talat med vår it-tekniker om detta utan skulle först gärna vilja testa tekniken och visa för företaget. En grundförutsättning är förmodligen att jag själv måste ordna detta till stor del eftersom det inte skulle vara något högprioriterat. Mason 12 mars 2008 kl. 19.57 (CET)

På Wikipedia:Vanliga frågor#Hur skaffar jag en egen wiki? finns litet information. Leo Johannes 13 mars 2008 kl. 11.37 (CET)

Det känns spontant som att något slags kalendersystem skulle passa bättre. De flesta wikier är textbaserade. Jag tror att det finns en extension till MediaWiki för att redigera tabeller, men det är nog ändå lite knepigt för medel-Svensson att få det rätt.

Om du ändå väljer MediaWiki så är det inte väldigt svårt att få att fungera. Det är några steg, men programmera ska du inte behöva kunna, bara installera. Det finns bra instruktioner på nätet för det. —CÆSAR 13 mars 2008 kl. 11.53 (CET)

1950

hur handlade man för femtio år sedan?

Sådana frågor skall egentligen ställas på Wikipedia:Faktafrågor. Men om du menar hur matbutiker var kring 1950, så var det oftast om en disk där man fick säga vad man skulle köpa, och expediten tog fram det från en hylla, ungefär som en kiosk i dag. Det var inte så vanligt med snabbköp då som nu. J 1982 13 mars 2008 kl. 15.00 (CET)

Under 1950-talet kom en förändring, alltfler centrum började byggas (se ABC-stad), och många av de mindre kvartersbutikerna dog ut. Tidigare kunde det vara så att det fanns en liten butik där man köpte fisk, och sedan en där man köpte bröd, och sedan en där man köpte mjölk, en där man köpte kött etc. Ett exempel är att 1945 fanns 527 köttaffärer i Stockholm. 1970 hade de minskat till 101 och idag finns det nog inte så många kvar alls. Frysboxar och kylskåp blev allt vanligare, vilket gjorde att konsumtionsmönstren förändrades, man var inte i lika stort behov av att ha en butik precis i närheten, utan man kunde handla för flera dagar framåt. Att fler skaffade bil innebar även att kvartersbutikernas betydelse minskade. Det första snabbköpet med självbetjäning (alltså det som är vanligast nu, att man går och plockar varorna själv) var ett Konsum som öppnades 1947 på Odengatan och sedan gick utvecklingen snabbt, 1961 var andelen snabbköp 40 %. Under 1950- och 1960-talet växte allt fler varuhus fram. (Rekommenderar boken "Handel och köpmän i Stockholm under ett sekel" av Sven Gerentz och Jab Ottosson, kapitlet "Förändringens tid" handlar bland annat om 1950-talet och det finns en del bilder och så. Handlar visserligen om Stockholm, men kan nog även användas i stort). / Elinnea 13 mars 2008 kl. 15.33 (CET)

En av anledningarna till det Elinnea skriver om många små specialbutiker var den dåvarande livsmedelslagstiftningen. Kött, mjölk och specerier fick t ex inte säljas i samma butikslokal. På vissa platser var det vanligt att köttbutiken, mjölkbutiken och speceributiken låg vägg i vägg med varandra och hade samma ägare. Men det krävdes minst tre expediter för att driva verksamheten i enlighet med lagen. Exakt vilket år livsmedelslagen ändrades vet jag tyvärr inte, men förmodligen skedde det i samband med att tekniken för matförvaring förbättrades. Ytterligare ett förtydligande som kan behövas är att innan snabbköpen blev allmännt förekommande var det vanliga att man handlade över disk på samma sätt som man numera endast gör i små kiosker och på vissa Systembolag. Denna över-disk-handel levde inom lanthandeln på vissa orter kvar ända in på 1970-talet. Jag minns från min egen barndom att utrymmet för kunderna i en sådan lanthandel var mycket litet och det kunde stå några stolar som man kunde sitta på medan man väntade på sin tur. Jorva 13 mars 2008 kl. 23.15 (CET)

Freden i Nystad

Varför skickade ryssarna med konst med ratcifikationen av freden i Nystad 1721? /P. 10 mars 2008 kl. 21.23 (CET)

Är det inte bara ett omslag till dokumenten? Vivo _disk.^↔ 11 mars 2008 kl. 16.31 (CET)

Den med träden på är väl en tavla? /P. 11 mars 2008 kl. 16.38 (CET)

Det är nog ett konstfullt utformat omslag, precis som Vivo säger. Viktiga dokument får ofta fina förpackningar. E.G. 14 mars 2008 kl. 23.04 (CET)

Talsyntes

Var kan man få tag i ett svenskt talsyntesprogram som kan läsa upp t.ex. material i Wikipedia?

Opera (webbläsare) har det inbyggd, dock med engelsk dialekt. Den engelska artikeln om talsyntes är för övrigt riktigt bra, och där finns tips för olika operativsystem. //moяlist 12 mars 2008 kl. 22.28 (CET)

Windows XP och senare har en inbyggd funktion för talsyntes, men även här bara på Engelska. I Windows XP ingick rösten "Sam" och i Vista "Anna", tror jag. --Andreas Rejbrand 12 mars 2008 kl. 22.31 (CET)

Och även svenska Talsyntes plus vidarelänkarna har intressant info. Möjligen kan du hitta någon kontakt där... Mvh / Mkh 15 mars 2008 kl. 10.14 (CET)

Thåströms längd

Någon som har någon koll på hur lång Joakim Thåström är? 80.216.231.217 15 mars 2008 kl. 02.02 (CET)

Dödsdatum för Britta Stenholm och Erland Hofsten?

Har skapat artiklar om Britta Stenholm och Erland Hofsten, men har inte tillgång till deras dödsuppgifter. Tacksam om den som har access lägger in datumen. Tack för hjälpen! -Sagarmatha 16 mars 2008 kl. 13.07 (CET)

Jag lade in dödsåret (1996) för Hofsten, men hittar ingenting om Stenholm. Popperipopp 16 mars 2008 kl. 13.25 (CET)

Tackar! -Sagarmatha 16 mars 2008 kl. 18.27 (CET)

Hur många?

Hur många människor har levat på jorden fram till idag? Hur ser en eventuell formel ut för denna matematiska operation?

Om jag inte minns fel ställdes samma fråga ganska nyligen här... --Andreas Rejbrand 16 mars 2008 kl. 17.40 (CET)

Gäss, det var här (november 2007)
/Ronny 16 mars 2008 kl. 17.48 (CET)

Skil(j)smässa ?

Skiljsmässa Heter det skilsmässa eller skiljsmässa ? Jag ser att båda uttrycken används i olika sammanhang. Vilket är det rätta ?

ğSkilsmässa

Det heter skilsmässa, absolut. / Antonysson

Om man är osäker på svensk stavning, och inte har någon ordlista / ordbok inom räckhåll, kan man titta i ett svenskt-engelskt lexikon, som till exempel finns här. Om du försöker med "skiljsmässa" svarar lexikonet att det ordet inte finns. Mvh / Mkh 17 mars 2008 kl. 11.56 (CET)

Den normerande svenska ordlistan är SAOL, som bör finnas i varje svensktalandes bokhylla eller datorsystem. Enligt SAOL existerar ordet "skilsmässa" i väntad betydelse, medan ordet "skiljsmässa" inte existerar öht. --Andreas Rejbrand 17 mars 2008 kl. 12.43 (CET)

Har man inte det kan man även använda den mer otympliga SAOB, som finns tillgänglig gratis på internet[27]. Den innehåller inte moderna ord, men ord som "skilsmässa" torde gå utmärkt -- man får lära sig att "skiljsmässa" tidigare funnits, men nu försvunnit.

andejons 17 mars 2008 kl. 14.38 (CET)

Fast om det är ord tidigt i alfabetet kan man få gammalstavning (före 1906), och är det efter T, så finns de inte, så just för detta ändamål är den kanske mindre användbar - i många andra sammanhang dock en fantastisk resurs! Taxelson 17 mars 2008 kl. 14.42 (CET)

Ett annat tips är att helt enkelt googla ordet, vanligtvis så rättar google om man stavar fel eftersom antalet träffar är fler på den rättstavade varianten. /NatoX 17 mars 2008 kl. 14.46 (CET)

Helt riktigt - Googling är ett smart verktyg för tveksamma stavningar. "Skilsmässa" 1.500.000 träff, "skiljsmässa" 6.000 träff. Plus att Google ställer en kontrollfråga "Menade du skilsmässa?" Smart! Mvh / Mkh 17 mars 2008 kl. 15.02 (CET)

Och de flesta har ju någon version av Microsoft Word, som ju också har en fin ordlista inbyggd. Denna felmarkerar "skiljsmässa" och ger "skilsmässa" som troligt alternativ. --Andreas Rejbrand 19 mars 2008 kl. 13.50 (CET)

Hakparantes i IE

Jag undrar varför verktygsfältet i Internet Explorer 7 alltid dyker upp när man skriver hakparantes ([])? Kan man unvika detta på något sätt? Dessutom, varför står det "fel på sidan" hela tiden när man är på Wikipedia i IE? /Pralle 19 mars 2008 kl. 11.59 (CET)

Det kan inte vara så att du råkar trycka på någon knapp bredvid [Alt Gr]-knappen? Då får åtminstone jag upp en meny.//Hannibal 19 mars 2008 kl. 12.50 (CET)

Firefox finns annars fritt tillgängligt, om du vill ha ett alternativ till Microsofts IE, Pralin. MiCkE 19 mars 2008 kl. 13.04 (CET)

Hannibal: Du avser kanske kontextualmenyn (högerklicksmenyn), som alltid dyker upp när man trycker på knappen till höger om Alt Gr?

Pralin: Du kanske avser menyraden (den som alltid aktiveras med F10) i stället för verktygsfältet? I Internet Explorer 7, liksom i många nya Microsoft-program såsom Vistas explorer, Media Player m.m., är menyraden dold som standard, och aktiveras bara "vid behov". Med "vid behov" avses att du kan visa den med F10 eller med Alt, som ju alltid går till ett menyalternativ (Alt+A: Arkiv osv.; sedan nås ju alternativen på menyn med den understrukna bokstaven i respektive etikett.). Detta betyder, att om du använder kommandot Ctrl+Alt i stället för AltGr, så finns en risk för att du aktiverar menyn med Alt.

Micke: IE är mycket trevligare än Firefox! --Andreas Rejbrand 19 mars 2008 kl. 13.48 (CET)

Andreas Rejbrand: Det var det jag tänkte på! Sedan undrar jag om kan ladda ner IRC till andra webbläsare förutom Firefox/Opera/SeaMonkey? /Pralle 19 mars 2008 kl. 15.58 (CET)

Det finns ju helt fristående IRC-klienter, tex. Gaim som jag själv använder. Men om det finns några (tredjeparts-) tillägg till t.ex. IE vet jag inte. --Andreas Rejbrand 19 mars 2008 kl. 19.23 (CET)

Så man kan använda wikipedia-sv i Gaim? /Pralle 19 mars 2008 kl. 20.40 (CET)

Givetvis. Alla IRC-kanaler torde fungera i Gaim, men den du nämner har jag personligen testat! :) --Andreas Rejbrand 19 mars 2008 kl. 20.52 (CET)

Pan-American Team Handball Federation

Jag råkade snubbla över artiklarna Pan-American Team Handball Federation (Northamerica), Pan-American Team Handball Federation (Southamerica) och PATHF. Förutom att artikelnamngivningen är märklig verkar uppdelningen lite konstig. en:Pan-American Team Handball Federation nämner till exempel inget om den. Är det någon som är lite insatt i handboll och kan tala om varför uppdelningen ser ut som den gör, alternativt rekommendera att artiklarna ska slås ihop? //Essin 21 mars 2008 kl. 15.28 (CET)

http://www.ihf.info/front_content.php?idcat=108 och http://www.panamhandball.com/ tyder på att någon uppdelning av förbundet inte existerar. --  boivie  ✎ 21 mars 2008 kl. 22.58 (CET)

Översättning - militärhistoria

Hejsan! Jag håller på att översätta Battle of the Gebora men är osäker på vad Peninsular War har för svenskt namn. Någon som vet om det finns ett allmänt accepterat svenskt namn på kriget? Jopparn 21 mars 2008 kl. 01.14 (CET)

I Spanien-artikeln i NE:s pappersversion omnämns det som "spanska frihetskriget (1808-1814)". (Ugglan beskriver händelseförloppet, men namnger ej kriget.) Samma namn används i våra artiklar om Simón Bolívar och skyttegravskrig. Detta tycks vara en direktöversättning av namnet på spanska, se es:Guerra de la Independencia Española. Det engelska namnet - "halvökriget" - slår mig som ganska intetsägande och illa valt med mindre än att man lägger till på vilken halvö eller när det utspelade sig. Tomas e 21 mars 2008 kl. 01.43 (CET)

Du kanske kan hitta någon historiesakkunnig hos Krigsvetenskapsakademin. Mvh / Mkh 21 mars 2008 kl. 02.23 (CET)

Tack för svaren. Jag skickar iväg ett mail till Krigsvetenskapsakademin vid tillfälle. Jopparn 22 mars 2008 kl. 00.21 (CET)

Vad säger tysken i "Livet är underbart"?

I filmen Livet är underbart stiger en tysk soldat in i baracken i koncentrationslägret och ger instruktioner som huvudpersonen, Guido, "översätter" till italienska. Men Guido säger någonting helt annat. Vad säger egentligen tysken? Popperipopp 22 mars 2008 kl. 21.34 (CET)

Garantier

Om jag köper ett föremål (i stil med en gitarr, en kamera eller mobiltelefon) från en person som har garanti för föremålet, övergår då garantin till mig eller får vi skriva ett separat kontrakt som anger vilken garanti jag har för föremålet. Om det förra gäller, måste man då lämna över det ursprungliga pappret eller kan man skriva ett nytt? Popperipopp 21 mars 2008 kl. 21.12 (CET)

När jag köpte min första bil fick jag kopplingen lagad på garantin, eftersom den lagats för mindre än två år sedan, men gick sönder igen. Jag hade kvittot på lagningen som den dåvarande ägaren fått, tillsammans med ett klistermärke om att två års garanti gäller. Så det borde räcka om du får kvittot på prylen från personen du köper den ifrån. Det här var för övrigt 2003, så jag vet inte om några lagar ändrats sedan dess. /Grillo 21 mars 2008 kl. 22.02 (CET)

Se Garanti, Köplagen, Konsumentköplagen. Mvh / Mkh 22 mars 2008 kl. 10.47 (CET)

Tre usla artiklar på samma gång, och alla handlar om juridik... Har vi inga jurister bland våra användare? /Grillo 22 mars 2008 kl. 12.40 (CET)

Jag skulle svara nej, på den inledande frågan, eftersom garanti är ett avtal mellan säljaren och den ursprungliga köparen och säljaren har ingen relation med den nya köparen. Ditt avtal gäller med den som sålt vran till dig. Sedan så är ofta tillämpningen generös. För hur skall t.ex. affären vet om att det inte är du som köpt den ursprungligen? GhostRider 22 mars 2008 kl. 10.52 (CET)

Konsumentköplagen skyddar konsumenten, så jag skulle tro att jag har rätt. Ett kvitto säger ju inte att du köpt just den produkt du håller i handen, bara att du köpt en likadan produkt i den butiken. /Grillo 22 mars 2008 kl. 12.38 (CET)

Konsumentköplagen behandlar förhållandet mellan näringsidkaren och konsumenten (alltså den första köparen) och skyddar inte den andra köparen.

"1 § Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare säljer till en konsument."Konsumentköplag (1990:932). Vid en försäljning mellan två privatpersoner gäller köplagen (om man inte kommer överrens om något annat). GhostRider 22 mars 2008 kl. 12.47 (CET)

Eftersom garantin är ett frivilligt åtagande bör det vara säljaren som bestämmer om garantin följer med till den nye ägaren eller inte. En sökning på garanti "ursprunglige köparen" ger många exempel på garantier som inte följer med. Packard Bell låter tydligen garantin följa med till den nya ägaren om man anmäler det (se punkt 11), och jag har sett villkor som innebär att garantin följde med förutsatt att överlåtelsen skett lagligt.Sjö 23 mars 2008 kl. 12.36 (CET)

Luft i injektion

Jag har hört att en person dör om man injicerar luft i honom/henne, att det är därför det är så viktigt att det inte får vara luftbubblor i kanyler. Kan detta verkligen vara sant? Varför slösar man pengar på giftinjektioner vid avrättningar och mord (i filmer) om det går lika bra med luft, liksom? Antonysson 25 mars 2008 kl. 13.21 (CET)

Sannolikt därför att en avrättningsmetod skall vara pålitlig, snabb och inte alltför plågsam. Tomas e 25 mars 2008 kl. 14.58 (CET)

Det finns en faktoid om risken med invärtes luft. Mvh / Mkh 25 mars 2008 kl. 18.11 (CET)

Den texten var mycket bra - Jag fick veta precis vad jag ville! Och svaret var exakt som jag trodde! Tack! Antonysson 25 mars 2008 kl. 19.13 (CET)

Vem uppfann ugnen?

Fråga hitflyttad från Ugnen

Hej!Jag undrar vem som uppfan ugnen och vilket år den uppfans? PS. om du är expert på det, så säg gjärna okså vem som uppfan den.

Ugnar har funnits sedan bronsåldern, så man kan inte veta vem det var som uppfann dem. Om du tänker på elektriska ugnar så dök de upp runt 1900. /Yvwv [y'vov] 25 mars 2008 kl. 16.25 (CET)

Dialekt i Uppland

Talar man någon dialekt i Uppsala och övriga Uppland (då menar jag inte Stockholm) och i så fall hur låter den? Eller talar man rikssvenska? --Arezzo 19 mars 2008 kl. 21.46 (CET)

Här kan man lyssna på uppländska dialekter. / Elinnea 19 mars 2008 kl. 21.49 (CET)

Alla talar dialekt! Rikssvenska är också en dialekt! / Antonysson

Nej, rikssvenska är namnet på den sorts dialektlösa standardsvenska som egentligen ingen talar som modersmål. I Uppland finns det flera dialekter, men i större städer som Uppsala och Stockholm är dialekterna ofta inte särskilt bestående utan förändras mycket på grund av stor in- och utflyttning till orterna. På den uppländska landsbygden finns en del mer genuina dialekter. E.G. 27 mars 2008 kl. 16.29 (CET)

Frågor angående nystart av företag

Ska registrera en enskild firma på på Bolagsverkets hemsida. Finns dock en sak som jag inte riktigt förstår:

Vad är beskattingsunderlag? Kan det vara så enkelt som beskattningsbar vinst?

Vad är det för skillnad mellan nettoomsättning och beskattningsunderlag?

MVH/ Maja 83.248.20.25 20 mars 2008 kl. 16.16 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Skatteregler för företag är ganska omfattande och är svårt att förklara här. Ring skatteverket 0771-567 567 och fråga och be dem skicka broschyrer. Det är gratis. Tyvärr stängt nu och till tisdag morgon. --BIL 20 mars 2008 kl. 18.08 (CET)

Du kan redan i kväll klicka på Skatteverket och sedan botanisera bland deras broschyrer och blanketter. Det mesta av deras trycksaker går att ladda hem direkt. Följande länkar innehåller intressanta fakta: Infoträffar, Startar du eget?

Lycka till Mvh / Mkh 20 mars 2008 kl. 19.13 (CET)

Beskattningsunderlaget är den vinst som skall beskattas, vilket kan skilja sig från den egentliga vinsten genom att man kan göra olika bokföringsåtgärder och skattemässiga justeringar. Nettonomsättningen är den summa som företaget säljer sina normala varor och tjänster för. E.G. 27 mars 2008 kl. 16.36 (CET)

Pianoforte, hammarklaver eller fortepiano?

På engelska kallas de tidiga 1700-tals motsvarigheterna till dagens pianon för fortepiano, på tyska för hammerklavier. Vad kallas de på svenska? Jag har kommit fram till tre olika möjligheter: pianoforte, hammarklaver och fortepiano, varav hammarklaver verkar troligast men jag är osäker... -- Helleborus 26 mars 2008 kl. 10.47 (CET)

Enligt den franskspråkiga artikeln finns det tydligen en utseendemässig skillnad mellan fortepianao och pianoforte:

• Le piano-forte : le meuble a la forme d'un clavecin ;
• Le forte-piano : le meuble a la forme d'un clavicorde.

När det gäller svenska skriver SAOB att fortepiano är en "äldre benämning på piano" med hänvisning till att begreppet på franska och italienska eg står för ett "instrument varpå man kan spela både starkt o. svagt" (till skillnad från t ex cembalo där, mig veterligen, alla tangentanslag ger lika stark ton). Slår man på i samma källa på hammarklaver får man definitionen "tangentinstrument försett med hammarmekanism, fortepiano, piano; i sht om den äldsta typen av pianon som var försedd med dylik mekanism". Begreppen verkar m a o vara i princip synonyma inom svenskan, möjligen är hammarklaver något vidare? /FredrikT 26 mars 2008 kl. 11.48 (CET)

Okej, det räcker för mig. Tack! -- Helleborus 27 mars 2008 kl. 09.11 (CET)

Jurygrupper i Melodifestivalen

Varför delr jurygrupper ut poäng i Melodifestivalens final? Består grupperna av kända musiker/folk i musikbranschen, eller är det "vanligt folk"? Har SVT någon information om jurygrupperna på SVT:s webbplats? Tack på förhand, Leo Johannes 26 mars 2008 kl. 17.04 (CET)

Jordens ålder

Hej, jag undrar hur gammal jorden är? Jag kommer bara fram till att den antingen är 5 miljarder år eller 10 000 år. Jag håller på med ett skolarbete och vill inte lämna in felaktiga uppgifter. Tack på förhand .

/ Alexandra.

Oj, nu vart det lite fel här, sry.

Enligt vår egen artikel om jorden är den 4,6 miljarder år gammal. Popperipopp 4 februari 2008 kl. 11.24 (CET)

Siffran på 10 000 år kommer från vissa kristna som har kommit fram till detta genom studier av bibeln. Inom vetenskapen däremot råder inga tvivel om att åldern är cirka 4,55 miljarder år. --Shinzon 4 februari 2008 kl. 11.46 (CET)

Människan (eller dess nära släktingar) har funnits i omkring en miljon år, så siffran 10 000 är helt orimlig! 4,6 miljarder år, d.v.s. 4 600 000 000 år, är den rätta åldern. --Andreas Rejbrand 4 februari 2008 kl. 15.49 (CET)

Jo.. De som anser att jordens ålder är 10 000 år (vilket är ungefär så motbevisat det kan bli) har givetvis liknande resonemang gällande människans ålder så det argumentet biter dåligt på dem. Men försök att övertyga dem att de har fel den som kan, tror man inte på vetenskapen är det rätt hopplöst att övertyga dessa med vetenskapliga argument. --Shinzon 4 februari 2008 kl. 16.14 (CET)

Det tål väl att påpekas att de troende kristna som verkligen tror på Bibelns skapelseberättelse och att det inte kan ha gått till på annat sätt endast är en liten minoritet bland dagens kristna. De flesta har accepterat vetenskapens förklaringar, vilka ju i sig inte behöver motsäga de levnadsregler som Jesus predikade, vilka ju är kristendomens huvudbudskap. E.G. 8 februari 2008 kl. 09.51 (CET)

Jorden är drygt 6.000 år gammal enligt noggrannt bibelstudium. Det har ju motbevisats av många vetenskaper, biologi, geologi, arkeologi med flera. Men om det finns motstridiga indicier eller bevis, t.ex geologi eller bibeln tror många på det som stämmer med det man redan tror. Se konspirationsteori. Metoden för att beräkna jordens ålder är med radioaktiv datering. Radioaktiva ämnen sönderfaller/förvandlas sakta till andra ämnen. Genom att mäta halten av olika sådana ämnen kan man beräkna åldern. -- BIL 24 februari 2008 kl. 18.56 (CET)

Att folk fortfarande tror på att Jorden skapades exakt så som det står i boken är inte så utdöende som man kan tro. Enligt en dokumentär som jag såg på tv för inte så länge sedan (tror programmet hette Gud vs Darwin) så tror 3/4 utav USA:s befolkning att Jorden skapades exakt så som det står i bibeln, vet däremot inte hur det är med resten av världen. Kolla på den dokumentären, ganska kul att se hur alla personer som är med är fullkomligt övertygade om att de har rätt och de andra fullkomligt fel. Vetenskapsmännen vill inte ens debbatera frågan eftersom det skulle ge de här kristna (har ett speciellt namn, kommer bara inte ihåg vad det är) lite rätt eftersom de faktiskt debbaterar om det. Värd att se iaf.

Används inte skapelseberättelsen som standard-teori i skolundervisningen för jordens uppkomst i vissa amerikanska delstater fortfarande? //moяlist 18 mars 2008 kl. 21.33 (CET)

Nej, inte som standardteori. Någon enstaka gång eller i någon enstaka skola lär läraren ut att jorden skapades av Gud för några tusen år sedan men det är så pass sällsynt att det uppmärksammas i media eller bloggosfären. Orsaken är att det skulla strida mot USA:s konstitution, närmare bestämt det första tilläggets "Establishment Clause". Det står klart från flera rättsfall t.ex. en:Edwards v. Aguillard och en:Kitzmiller v. Dover Area School District att det inte är tillåtet att lära ut kreationism i amerikanska skolor.Sjö 28 mars 2008 kl. 15.46 (CET)

Onico

Är det lagligt att sälja det nikotinfria snuset Onico till minderåriga? ‎‎‎‎xenus 27 mars 2008 kl. 18.03 (CET)

Det borde det väl vara? Ser ingen anledning att det skulle vara åldersgräns på nikotinfritt snus när det inte är det på alkoholfri öl o dyl. /Grillo 27 mars 2008 kl. 20.53 (CET)

På www.onico.nu står det att de rekomenderar sina återförsäljare att inte sälja Onico till minderåriga men att det är upp till varje handlare att själv bestämma eftersom det inte är en tobaksprodukt. Jag kan varken länka direkt till texten eller kopera ut ett citat eftersom de använder flash, eller va det nu är. Vill du läsa Swedish Match text i sin helhet går du in på www.onico.nu och klickar på frågor och svar.--Kruosio 27 mars 2008 kl. 21.03 (CET)

Det är väl inte handlarens sak att bestämma? Om minderåriga vill köpa det finns det väl inget inom lagens råmärken som ger dem rätt att neka försäljning? Eller de kan i och för sig hänvisa till att minderåriga inte får ingå avtal kom jag på, men jag vet inte om stormarknadshandlande ingår där... /Grillo 27 mars 2008 kl. 22.07 (CET)

En handlare har alltid rätt att vägra sälja till vissa köpare. Bara för att en butik har en vara till försäljning, innebär det inte att vem som helst helt ovillkorligt har rätt att köpa den. (För det mesta uppstår dock inte sådana situationer, eftersom en handlare brukar vilja ha så hög försäljning som möjligt för att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt.) E.G. 28 mars 2008 kl. 09.26 (CET)

Styrkta kopior

Kanske inte en faktafråga direkt, men folk brukar vara kunniga här så jag kör. Om "styrkta kopior" efterfrågas, hur många personer bör de vara styrkta av och räcker det med en autograf eller ska det vara namnförtydligande och telefonnummer också? MellonCollie 27 mars 2008 kl. 21.23 (CET)

Det brukar räcka med ett namn. Namnförtydligande och kontaktuppgift skall självklart framgå, den som har vidimerat uppgiften i handlingen skall ju kunna identifieras och kontaktas. Normalt har man angivit telefonnummer, men jag kan tänka mig att även exempelvis e-post kan godtas numera. E.G. 28 mars 2008 kl. 09.22 (CET)

Tack så mycket. Vad gäller för vem som får vidimera då? Får ens nära anhöriga göra det? MellonCollie 28 mars 2008 kl. 12.04 (CET)

Jag skulle rekommendera att den som vidimerar även skriver sitt personnummer, särskilt om den har ett vanligt namn och om det är en handling som ska användas i ett längre tidsperspektiv (telefonnummer byts ganska ofta). Jag vet tyvärr inte vad som gäller för nära anhöriga, men det kanske finns något om att det är olämpligt om man kan uppfattas som jävig. Mina föräldrar brukade i alla fall be två grannar från olika hushåll att vidimera. Jorva 28 mars 2008 kl. 13.45 (CET)

Givetvis bör den som bestyrker se originalet, så vederbörande kan se att det är rätt kopierat, helst vara med när kopieringen sker. Om det är nära anhöriga bes de ofta bara bestyrka utan att ens se originalet. Om det gäller en myndighet som behöver det för ett beslut får man fråga dem. Om det gäller en jobbansökan kan man fråga i samband med att man ringer och frågar om jobbet. --BIL 28 mars 2008 kl. 20.41 (CET)

Den som vidimerar måste ha sett originalet, det är det som är själva poängen. Jorva 28 mars 2008 kl. 21.05 (CET)

Marie Schröder

Det finns en gravsten över Marie Schröder på Assistens kirkegård (kyrkogård) på Nörrebro i Köpenhamn. Hon är född den 18 mars 1882 och dog i en olycka den 27 augsuti 1909. Hon blev "forulykket i Schveitz". Hennes gravsten räknas bland kategorin "forskare". Går det att få fram fler biografiska detaljer om denna kvinna, som måste ha haft ett intressant liv, om än aldrig så kort?

Se rubriken Marie Schröder, forskare ovan. -- JIESDEO 28 mars 2008 kl. 22.22 (CET)

Gallblåsans funktion

Så här står det i Wikipedia om Gallblåsan: "fungerar som en tillfällig lagringsplats för galla. Vid behov pressar gallblåsan ut galla i tolvfingertarmen. Gallblåsan är inte nödvändig för kroppens funktion och kan därför opereras bort vid till exempel gallstensproblem". Som jag förstår av texten kan en person uppenbarligen leva utan gallblåsa. Men jag undrar om det uppstår någon form av bieffekter i samband med att en person inte har någon gallblåsa? Med vänliga hälsningar/ ES

Förmodligen kan man få problem om man äter en stor portion av något som kräver mycket galla, eftersom då kroppen inte längre kan bygga upp en gall-reservoar att ta av utan måste smälta allt med hjälp av den galla som framställs någorlunda samtidigt som maten intas. - Tournesol 19 mars 2008 kl. 16.20 (CET)

Efter en tid efter operationen verkar det vanligtvis inte förekomma några bieffekter. Så läser åtminstone jag dessa två dokument. Popperipopp 19 mars 2008 kl. 16.26 (CET)

Bortsett från rena operationskomplikationer brukar det inte bli några större problem att leva utan gallblåsa. Tournesol har nog rätt i teorin i alla fall, och de symptom man då skulle tänka sig skulle ju vara illaluktande diarréer i första hand vid intag av större mängder framför allt fet mat. Jag har inte stött på någon patient som klagat över det (inte för att jag är kirurg, men ändå) och jag tror att man måste äta rätt duktigt med fet mat för att få besvär av det. Nitramus 19 mars 2008 kl. 19.11 (CET)

195.198.242.116 29 mars 2008 kl. 11.11 (CET) Min gallblåsa opererades bort för ca 4 år sedan efter att jag haft ett antal gallstensanfall. Efter operationen har jag inte haft besvär alls, men anledningen till att jag hade gallstenar var antagaligen att min kropp inte kan bryta ner viss mat så jag försöker att undvika viss mat fortfarande.

Insektsblod

Har insekter blod? Vilken färg har det i så fall? Och vilken funktion fyller blod i insekter?--Ericus Rex 28 mars 2008 kl. 21.08 (CET)

se: Insekt#Andningsorgan Taxelson 29 mars 2008 kl. 19.13 (CET)

Släkt?

Är politikern Carin Jämtin släkt med ishockeyspelaren Andreas Jämtin? Jag har ställt frågan tidigare på diskussionen på artikeln till politikern men ingen har gett ett svar på dagar, det skulle vara intressant om de är släkt eller inte för de som undrar. Egon Eagle 28 mars 2008 kl. 22.29 (CET)

Det får du nog fråga dem om. Carin Jämtins mailadress är carin.jamtin (at) stadshuset.stockholm.se //Heimvennar - divider 29 mars 2008 kl. 19.28 (CET)

Patent

Hur gör man för att ta patent på en grej man hittat på ? Kan man tjäna pengar på ett sådant patent ? Om det rör sig om en sak man kan ha som hjälpmedel i sitt hem och som dessutom är dekorativ ?

Patent innebär att man har ensamrätt att under 20 år tillverka och sälja sin uppfinning. Man får betala en avgift för att patentet ska gälla. Man ansöker hos Patentverket med en beskrivning av det nya hos uppfinningen. Om det dekorativa hos hos "grejen" är tillräckligt unikt kan du också ansöka om Mönsterskydd hos Patentverket. Mvh / Mkh 30 mars 2008 kl. 08.14 (CEST), tillägg 30 mars 2008 kl. 10.42 (CEST)

Allitteration?

Jag vill veta om det finns någon benämning eller uttryck för ord eller uttryck av typen: Coca Cola, Baja-maja, Tjalla Malla, Altec Lansing Som ni märker har den en viss rytm. Någon som vet? Global 30 mars 2008 kl. 23.39 (CEST)

Att de har en viss rymt beror ju på var betoningen ligger. Om man förställde sig att de ord du nämer utgjorde en vers skulle man kunna beskriva versens fot som jambisk, eller möjligen trokeisk monometer. Men nu är det ju ingen vers så det spelar ju inte så stor roll...

Allitteration har inte med rytm att göra utan är en typ av rim som infaller i början av ord. Coca-cola skulle väl kunna sägas vara en alliteration. Men inte på grund av ordens rytm alltså, utan på att den inledande stavelsen, "co", är samma. Gagarin 31 mars 2008 kl. 16.15 (CEST)

Allitteration betyder att första bokstaven är densamma. Coca-Cola skulle alltså vara allitererande även om det hette Coca-Cala. Dessutom räknas alla vokaler som allitererande med varandra.

Altec Lansing är en avknoppning från JBL (John B. Lansing), så jag vet inte om just det företagsnamnet är taget pga rytm eller liknande. /Andreas

ideell

Vad betyder ordet ideell 81.225.153.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Att man arbetar eller gör något utan syfte att tjäna pengar på det. /NatoX 31 mars 2008 kl. 15.42 (CEST)

Man gör det frivilligt och för den goda sakens skull... Mvh / Mkh 31 mars 2008 kl. 16.02 (CEST)

Ideell helt enkelt. //moяlist 31 mars 2008 kl. 16.35 (CEST)

Thomas Edison

BRA fakta sida om Thomas alva edison . Tack!

Vad är det för fakta du vill ha, som du saknar i artikeln om honom? Det blir lättare att svara på din fråga om du specificerar dig lite. Nitramus 31 mars 2008 kl. 19.24 (CEST)

Kan det vara så att det här är beröm? MiCkE 31 mars 2008 kl. 19.43 (CEST)

Tja, så kan man ju också tolka det förstås. Tänkte inte på det... Men i och med att den stog under faktafrågor så tolkade jag det som att någon efterlyste en bra faktasida om honom. Men din tolkning är ju helt klart mer angenäm än min. Nitramus 31 mars 2008 kl. 19.46 (CEST)

Vitt spinn på krukväxter

Hej!

Jag har lyckats driva upp en ingefärsplanta. En bit färsk ingefära skickade ut en grodd - och jag planterade den. Skötselinstruktionen var att den skulle stå varmt ca 28 grader och hyfsat fuktig miljö. Den suger mycket vatten och får inte torka ut. Den har nu tre gröna stänglar ca 45 cm långa med gröna blad. Stängeln växer mycket snabbt.

Ingefäran står i tvättstugefönstret ovanpå en liten blompiedestal som i sin tur står ovanpå elementet. Vattenburen värme.

Hur ska jag få bort dessa hoppande otäckingar. Det finns vita larver som kryper omkring i jorden som antagligen är samma spinn men i larvstadium. jag plockar bort dem när jag kan. Insektsmedel hjälper inte. Inte heller kaffe, te vare sig avkok eller att pulver/blad läggs på jorden. Har nu försökt med malen vitpeppar. Det hjälper inte heller.

Vad är att göra?

Malen vitpeppar är för övrigt ett utmärkt hjälpmedel mot svartmyror. Strö utmed deras gångar och i bon. De försvinner och inga myrlik finns. Inte heller tar omgivningen skada. Vitpeppar är ju naturligt bekämpningsmedel - i högsta grad.

Hälsningar Anna OZ

Jag har inte jättekoll på blomkrukskryp, men utspädd såpa är ett standardknep mot bladlöss och vita flygare. Annars sägs cigarrök vara till hjälp mot den mesta ohyran, men själv rekommenderar jag ingen att nyttja tobak. Vivo _disk.^↔ 31 mars 2008 kl. 20.06 (CEST)

Mögel

Vid vilken temeperatur dör mögel? Jag har fått tag på orensat bivax som jag ska försöka rena genom att smälta det och hälla bort bottensatsen, men tyvärr har vissa bitar blivit angripna av ett blågrått mögel som sprider sig i runda fläckar. Bivax bör smältas vid 70 grader Celsius, räcker det för att ta död på mögelsporerna? Jorva 28 mars 2008 kl. 13.40 (CET)

Enligt handboken Tidens tand - Förebyggande konservering (utgiven av Riksantikvarieämbetet) upphör all "mikrobiell tillväxt" (till vilken mögeltillväxt hör) senast vid +80°. Jag får inte helt klart för mig om "upphör" innebär att organismen definitivt dör eller att processen bara avstannar tillfälligt, men det förra verkar troligast eftersom det som händer vid denna temperatur är attmöglets enzym och nukleinsyror förstörs. Mögelsvampars generella "favorittemperatur" angives till +20-35°, så allt över det senare bör väl ha en gynnsam verkan för möglets avlägsnande. /FredrikT 1 april 2008 kl. 22.10 (CEST)

Låttext

Jag skulle vilja veta om det finns en text till låten "He loves Anna" av "Waltz for Debbie" här någonstans, ute på det enormt stora nätet? Jag har varit oförmögen att finna någon i varje fall! // Lina

Är kompositörens signatur "Waltz for Debbie"? Det för tankarna osökt till Bill Evans jazzvals Waltz for Debby som Monica Zetterlund sjungit med Beppe Wolgers svenska text. /Rolf B 2 april 2008 kl. 22.23 (CEST)

Kroppstemperatur

Jag funderar över varför människans normala kroppstemperatur är just ~37 grader. Vad beror det på?

37 grader är feber... 36 grader är människans normaltemperatur. Varför har jag ingen aning om. /Grillo 11 februari 2008 kl. 18.43 (CET)

Nej, 37 grader är normalt. 36,5 är typiskt för en mätning i munnen eller under armen, men det är inte temperaturen i kroppen. Se gärna en:Normal human body temperature. Den artikeln ger inte svar på varför det är så. Det verkar dock som att det är en väldigt bra temperatur för våra inre organ med tanke på hur illa vi mår vid bara ett par graders avvikelse. —CÆSAR 11 februari 2008 kl. 20.48 (CET)

Whaa?! Folk har ljugit för mig hela mitt liv! /Grillo 11 februari 2008 kl. 20.51 (CET)

Saken är ju den att om du då har 37 grader under armen så har du ju en förhöjd kroppstemeratur, vilket kan tyda på feber. Jopparn 11 februari 2008 kl. 21.44 (CET)

Va? Enligt en läkare jag talat med (som påpekat att jag har ovanligt låg normaltemperatur), skall rektoterma termometrar visa ~35,5C. Visar de 37+C, så är det feber, annars är det bara förhöjt..._К^α_ґ^ρ_ε^τη 11 februari 2008 kl. 22.57 (CET)

Temperaturen har kanske gått ned de senaste årtiondena:-) Jag fick också lära mig att 37 grader var normaltemperatur; 35,5 låter snarast som undertemperatur i mina gamla öron.

Jag fick också lära mig att temperaturen varierar rätt mycket under dagen, är som lägst fram på småtimmarna och som högst på kvällen.-Jörgen B 12 februari 2008 kl. 14.41 (CET)

Temperaturen skall ju även kunna variera med ~0.5K. För Övrigt så var Farenheit först med att hävda 35.5._К^α_ґ^ρ_ε^τη 12 februari 2008 kl. 16.13 (CET)

35,5 F^o är definitivt sjukligt lågt:-). Allvarligt talat, så misstänker jag att de skillnader som beror på att man i dag har andra mätställen (och möjligen även orsakas av andra sorters termometrar) ofta inte beaktas tillräckligt. De värden vi fick lära oss avsåg synnerligen analog teknik (kvicksilvertermometrar), och temperaturen skulle inte mätas i t. ex. munnen eller armhålan eftersom detta antogs ge inte bara alltför låga utan också alltför osäkra värden.-Jörgen B 12 februari 2008 kl. 18.34 (CET)

Króppstemperaturen beror för det första på när den mäts. Tempen är som lägst vid 4-5-tiden på morgonen(vargtimmen!), och stiger sedan successivt under dagen för att nå en topp på kvällen. Strax före insomnandet, ungefär då man börjar känna sig sömnig, sker en vidgning av blodkärl i händer, fötter och ansikte med ökad värmeavgivning som följd. Under sömn sjunker sedan kroppstemperaturen, som alltså styrs dels av dygnsrytmen och dels av sömn/vakenhet. Kroppstemperaturen beror vidare på hur den mäts. Golden standard är att mäta temperaturen i blodet eller i urinblåsan med en inneliggande kateter, vilken ju dock sällan görs. Istället används trumhinnetemperatur, rektaltemperatur eller munhåletemperatur vanligtvis. Det är också så, när man gör mer noggranna mätningar, att folk liksom alla andra mätbara storheter har lite olika kroppstemperaturer (hos kvinnor i fertil ålder påverkas vidare kroppstemperaturen av menstruationscykeln). Vad som är ens normala kroppstemperatur är alltså därmed tämligen individuellt. Nitramus 12 februari 2008 kl. 23.19 (CET)

(börjar om till vänster) Fast det var ju inte det frågan handlade om. Jag kan som lekman tänka mig att det finns flera faktorer som påverkar varför standardtemperaturen är som den är, bland annat omvärldens temperatur, blodets konsistens, nyttiga bakteriers överlevnad och sjukdomsframkallande bakteriers svårighet att överleva, hjärnans funktions och energibesparande.//Hannibal 6 mars 2008 kl. 23.45 (CET)

En sannolik förklaring till att vi ha just ca 37 grader C är människans utveckling i Afrika med sitt tropiska och subtropiska klimat. Då har 37 grader helt enkelt varit den mest praktiska för värmehållningen. När vi höll oss i strandregionerna och vandrade in mot och ut från ekvatorn, beroende på årstid, och lufttemperaturen höll sig mellan 25 och 35 grader så var det lätt att hålla kroppstemperaturen. Om kroppstemperaturen däremot skulle ligga på 47 grader så skulle de ha svårt att hålla sig varma och för dem som hade 27 grader skulle det ofta vara svårt att kyla av sig och därmed försvinna i evolutionen. Enligt uppgift måste omgivningstemperaturen vara minst 26 grader C för att en naken människa i stillhet inte skall frysa ihjäl. Elav W 3 april 2008 kl. 14.07 (CEST)

En övergripande storskalig tanke om "den lämpligaste temperaturen" finns hos James Lovelocks Gaiateori och dess hypotes om att biologiska system ställer in sig för bästa överlevnad. Arter som inte lyckas ställa in sig försvinner ... Mvh / Mkh 3 april 2008 kl. 14.42 (CEST)

Hitler och konsten

Har någon "konstpsykolog", alltså en som utifrån att titta på teckningar och tavlor kan säga/gissa hur den som gjort dem mår psykiskt, studerat de tavlor Adolf Hitler gjorde? I så fall, vad kom han/hon fram till? Tacksam för svar!

Till att börja med: vad är en konstpsykolog? Finns detta yrke?--Ericus Rex 28 mars 2008 kl. 21.11 (CET)

Enligt engelska wikipedia: Jajemensan! ([28]/[29]) Madfan87 3 april 2008 kl. 23.53 (CEST)

Starkaste metallen

Vilken är egentligen den starkaste metallen?

Är du bara intresserad av grundämnen eller räknas legeringar? --Andreas Rejbrand 11 mars 2008 kl. 14.37 (CET)

Båda skulle ju vara kul att veta när du säger det.

Då det finns fruktansvärt många legeringar, varav många inte har forskats om, är det svårt att säga något om legeringar. Sedan så undrar jag vad du menar med starkaste. _К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 11 mars 2008 kl. 18.07 (CET)

Jag antar att jag menar mest hållbar och svårast att ha sönder. Exv. skulle man göra kedjor av alla metaller där alla kedjorna var lika tjocka, vilken av kedjorna skulle kunna lyfta tyngst saker och vara svårast att ha av?

En fråga till, skall elasticitet räknas in? I så fall är ex. spindelväv starkare än stål._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 12 mars 2008 kl. 15.22 (CET)

Fast spindelväv är ju inte en metall. Man kan väl räkna in elasticitet om man vill.

Vad som menas med stark beror på vilken belastning man avser att föremålet ska motstå, därav frågan om elasticitet. Ett suddgummi förblir oförändrat efter ett hammarslag medan en diamant går i bitar trots att den är oerhört mycket svårare att repa. En plastkasse töjer sig vid belastning, vilket gör att även delar som förut inte var spända börjar spännas och därmed deltar i att bära belastningen. En papperskasse töjer sig inte, utan blir lättare sönderriven i någon belastad punkt, varefter revan lätt sprider sig precis som man utan ansträngning kan öppna ett blixtlås. Betong tål hög belastning vid sammanpressning, men drar man i den, spricker den som ett kex, såvida den inte är armerad. (Exemplen var inte metalliska, men även metaller har olika styrkeaspekter.) /Rolf B 13 mars 2008 kl. 10.24 (CET)

Ok. Frågan var tydligen inte så lätt att svara på som jag trodde. Jag ville bara veta vilken metall som anses starkast. Det kanske inte går att svara på.

Styrka är en kombination av hållfasthet och elasticitet. Det man oftast utesluter är elasticitet, det var därför jag frågade. För övrigt behövs temperatur, tryck, form av kraft riktad mot, och mer. Så, i stort sett, ja._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 13 mars 2008 kl. 12.13 (CET)

Jag omformulerar frågan: Om man skapade en kedja av valfri typ i alla metallgrundämnen och successivt hängde upp tunga vikter i kedjorna, vilken kedja skulle då gå sönder sist? SKORPAN 13 mars 2008 kl. 12.23 (CET)

OK, nu kan väl SKORPANS fråga inte bli tydligare? Efter allt tjat om elasticitet, hållfasthet, sammanpressning, isärdragning, legeringar och gud vet vad; är det inte dags att svara nu, när han har omformulerat frågan så att den inte på något sätt kan misstolkas? MVH/ GK

Nej, det enda man kanske vill bestämma sig för är kanske att kedjan sakta skall belastas med dragkraften, och inte med ett alltför abrupt ryck. Jag vet inte mycket om materialvetenskap, men det finns ju ett begränsat antal metalliska grundämnen, så uteslutningsmetoden kan kanske funka. Jag tror varken tenn eller guld ligger nära toppen. - Tournesol 15 mars 2008 kl. 09.20 (CET)

Om man hänger upp en sak i någonting gör man det normalt sett inte med ett abrupt ryck. Det tillhör inte heller vanligheten att man hänger upp en sak genom att sakta belasta föremålet med dragningskraften. Det vanligaste sättet att hänga upp något att anlägga två föremål mot varandra och släppa. Eftersom detta är det vanligaste sättet att hänga upp saker på kan vi med rationellt tänkande utgå ifrån det är detta upphängningssätt som SKORPAN syftar på. Hade han velat veta vilken metall som är starkast vid ett abrupt ryck eller långsam dragningskraft så hade han förmodligen klargjort detta :-). MVH/ GK

Uteslutna metaller: Alkalimetaller, tenn, kisel, germanium, tenn, bly, guld, kvicksilver. Sedan kan jag inte utesluta mer._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 16 mars 2008 kl. 00.21 (CET)

Om man ugår från att några skribenter sitter inne med rätta svaret, så kan flera av inläggen uppfattas som konstrande och retfulla. Men om ingen av oss faktiskt vet, blir inläggen istället en samling bra saker att tänka på om man ska lokalisera en härad där lösningen borde finnas. Delar av ett samarbete, alltså. Jag tycker att fallet med en kedja som utan ryck belastas med en tyngd är ett väl renodlat fall som det vore klart intressant att hitta bästa lösningar till. Men själv har jag inte svaret. /Rolf B 16 mars 2008 kl. 17.48 (CET)

Någon borde ju någon gång någonstans ha testat detta i ett experiment. Om inte, finns det ingen här med tillgång till metaller som har lust att göra det? / Antonysson

Varför inte slå upp några materialegenskaper i något tabellverk, såsom Physics Handbook, standardverket som används vid t ex Linköpings universitet (har själv inte tid/lust just nu)? --Andreas Rejbrand 16 mars 2008 kl. 20.27 (CET)

Jag har nu hittat en webbsida på IVF om statisk hållfasthet som beskriver fem olika sätt som ett material kan haverera på:

1. plasticering (som när man drar av svansen på en seg råtta)
2. sprödbrott (som när man bryter av en istapp)
3. instabilitet (t.ex. när det finns ett litet jack i kanten på ett papper som gör det lättare att riva av)
4. krypning (långsam deformation som kan ske när metallen är varm)
5. spänningssprickbildning (statisk utmattning)

Sidan redovisar även sträckgränser för många metaller. Sträckgränsen tar dock bara hänsyn till det första av de fem möjliga haveriorsakerna. I tabellen över ultrahöghållfasta metaller finns 5 stålsorter, en nickellegering och en ren metall. Mest hållfast är verktygsstål / snabbstål med sträckgräns på 3000 MPa. Sist i gruppen men mest hållfasta rena metallen är volfram på 1500 MPa. Nästan alla metaller som IVF redovisar är legeringar. Man kan förmoda att om det finns mer hållfasta rena metaller, så är de i alla fall inga vanliga konstruktionsmaterial. IVF:s sida är mycket läsvärd för alla som intresserar sig för denna diskussion. /Rolf B 16 mars 2008 kl. 21.13 (CET)

Så rätt svar borde vara volfram? (Hade jag i så fall aldrig gissat på)...

Wolfram är den metall jag skulle svarat om någon frågade mig på spårvagnen men jag misstänker att den är mest tålig som hölje till något. Förmågan att bära sin egen vikt är ett specialproblem, se rymdhiss och dess engelska sida, hållfasthet per kilo är det då som är intressant. Men om du vill bygga en svart låda som tål allt, använd wolfram! /Johan Jönsson 19 mars 2008 kl. 21.42 (CET)

–om man nu nödvändigtvis måste använda en ren, olegerad metall. Annars kan ju en låda i verktygsstål bli dubbelt så stark. /Rolf B 4 april 2008 kl. 09.36 (CEST)

Ytterligare ett problem är att "starkast" ibland tolkas som "starkast i förhållande till vikt". Exempelvis är aluminium betydligt svagare än järn, men väger i förhållande ännu mindre. Så även om aluminiumkedjan blir tjockare än en lika stark järnkedja, så väger den mindre. TERdON 2 april 2008 kl. 03.46 (CEST)

Hästkrafter/vridmoment

Jag har köpt en dieselbil med lika många hästkrafter som min tidigare bensinbil, men med högre vridmoment. Hur förklarar man skillnaden mellan vridmoment och effekt och att det högsta värdet för dem är vid olika varvtal? (Är dieselbilen "starkare" än bensinbilen, när drar bilen minst bränsle, när accelererar den bäst, när är det effektivast att växla etc?) Elav W 24 mars 2008 kl. 22.44 (CET)

En grundformel är att effekt=vridmoment*varvtal (Vridmomentet är motorns styrka att vrida runt sin utgående axel). Då ska vridmoment anges i Nm, och varvtal i radianer/s, så fås effekt i Watt. Faktor mellan varv/min och rad/s är 0,105 så 1000 varv/min är 105 rad/s. Faktor mellan Watt och hästkraft är 1 hk=735,75 Watt. Eftersom grundformeln är effekt=vridmoment*varvtal så ökar effekten med högre varvtal. Den högsta effekten inträffar nästan vid maxvarvtal.

Det intressanta är egentligen dragkraften framåt. Vridmoment mäts på motorn, inte på hjulen. Dragkraft är i princip vridmoment/(utväxling*hjulradie). Det går att höja dragkraften genom att ha lägre växel, så länge max varvtal inte överskrids. En annan formel är dragkraft=effekt/hastighet. Effekten är oberoende av utväxling, men den är ju högre ju högre varvtal man har. För att axxa behövs högre effekt ju fortare man kör på grund av mekanikens lagar, bl.a. pga högre växel.

Många undviker höga varvtal pga buller men vill ändå ha bättre dragkraft. Det är bara att växla ned vid omkörning. En dieselbil har lägre maxvarvtal och blir därför svagare för den som gillar att växla ned om vridmomentet är samma. Om det är turbo, vilket lite starkare dieselbilar har blir dieselbilen ganska stark eftersom man kan ha kraftigare turbo. Då blir vridmomentet högre på en diesel, men effekten blir troligen inte högre pga lägre varvtal. För de som gillar att axxa på högsta växeln känns en dieselturbo ganska pigg sägs det, då den har bra vrid ganska långt ned, såvida inte utväxlingen är extra hög.

Dina frågor: Vid samma varvtal blir din dieselbil starkare (högre vrid), men vid maxvarvtal (som är olika) är de lika starka (samma effekt). En bil brukar dra mindre bränsle vid hög växel, lågt varvtal. Den axxar bäst vid så höga varvtal som möjligt men då drar den också som mest. Det är effektivt ur förbrukningssynpunkt att växla vid ett varvtal så att den går jämnt efter växling, relativt lågt varvtal. Ska du ha maxaxx så gå upp till maxvarvtal och håll nere gasen när du växlar. En diesel passar nog på lite lägre varvtal än bensinbilen. Du får ju tänka på trafiksäkerhet också, inte ta en minut att axxa till 90 och få andra trafikanter att köra på bakifrån eller tvingas bromsa kraftigt. -- BIL 25 mars 2008 kl. 11.29 (CET)

Tack, nu förstår jag skillnaden. Varvtalet ökar relativt mer än vad vridmomentet sjunker varvid produkten för effekten blir högst vid högre varvtal.(?)

Om man hade en elbil som laddar batterierna med en förbränningsmotor, vilket varvtal skulle då användas vid laddningen? Alltså när är verkningsgraden som högst jämfört effekt/vridmoment? Skulle en sådan förbränningsmotor byggas annorlunda än vanliga bilmotorer avseende effekt/vridmoment? Elav W 25 mars 2008 kl. 14.17 (CET)

Jag vet inte riktigt, men jag har hört att motorer för båtar och reservelverk brukar gå på relativt högt varvtal. Det beror nog på att man väljer så liten motor som möjligt och kör den hårdare. Dessa körs på konstant belstning längre tid. Fartyg brukar köras nära maxfart, vilket i och för sig kan bero på att kunderna betalar för sträckan och ju mer sträcka man hinner per dag ju mer tjänar man per dag. Löner mm kostar per dag, inte per sträcka. En bilmotor behöver mycket extra effekt för omkörningar mm, så man har då "onödigt" stor motor. 20-25 hk räcker hos en mindre bil att hålla 110 km/h. En hybridbil har en liten motor och batterierna hjälper till. Se även listan en:List_of_hybrid_vehicles -- BIL 25 mars 2008 kl. 19.55 (CET)

En relaterad detalj är att toppfarten varierar ungefär som kubikroten ur effekten. Den är grovt räknat 40*kubikroten ur hästkrafterna. Så 20 hk ger runt 110 km/h och 400 hk knappt 300 km/h. --BIL 27 mars 2008 kl. 22.22 (CET)

Börjar om från vänster. Detta är en intressant diskussion som behandlar något som en majoritet förmodligen är osäkra på vilket är konstigt med tanke på hur stor fordonsmarknaden är. Blir som med så många andra produkter, tillverkare, försäljare, journalister med mera pratar om sakar som gissningsvis de flesta egentligen inte förstår. Som BIL säger beskriver vridmoment siffran kraft per varv eller cykel, vanligtvis vid det varvtal det är högst. Det är intressant men säger förmodligen ingenting för de flesta, ungefär som maxeffekt inte säger så mycket om hur stark motorn är vid lägra vartal. Man kan nog säga att de flesta biltillverkare strävar efter att bibehålla effektivitet och vridmoment med stigande vartal även om det inte alltid låter så från försäljarna, låter säkert ofta bättre att prata om vridmoment i stället för hästkrafter om man försöker sälja en diesel även om normal kunden förmodligen skulle förstå en hästkraft/watt-kurva bättre. Att behålla vridmomentet när varvtaler stiger är uppenbarligen inte enkelt för både bensin och diesel motorer. Dieselns problem är mer uppenbart och känt, och förklaras oftast med diesel-bränslets låga förbränningshastighet som leder till kraftigt försämrad effekivitet/vridmoment när kolvhastigheten börjar bli för hög. Som sagt, det skulle nog vara mer intressent för de flesta konsumenter med en hästkraft/watt-kurva. Kul jämförelse kan vara elmotor drivna bilar som brukar ha väldigt bra prestanda om man jämför med förbränningsmotor-drivna fordon av liknande model med samma max effekt. 83.253.31.89 4 april 2008 kl. 22.38 (CEST)

Filmtitel

Vad heter filmen där en grupp tyska soldater i England under andra världkriget låtsas vara polacker? /90.229.135.159 4 april 2008 kl. 23.40 (CEST)

Prova en Google-sökning i stil med 'film "German soldiers" England Polish site:en.wikipedia.org' ([30]). --Andreas Rejbrand 4 april 2008 kl. 23.56 (CEST)

Örnen har landat (film)Sjö 5 april 2008 kl. 00.10 (CEST)

Hur hittar man rätt när man borrar

Just nu så borrar man två tunnlar under Malmö, men hur gör man för att navigera under jord? Ghostrider 6 mars 2008 kl. 23.43 (CET)

Det går inte att förklara i några meningar men det finns avancerade datorprogram som beräknar borrens vinkel som ska ställas in. --Nordelch 7 mars 2008 kl. 09.03 (CET)

Det är inte nödvändigt med dataprogram, långa tunnlar byggdes även förr i tiden, från varje ände och de möttes i mitten. Man fick kontrollera vinkeln med kikare med noggrann mätskala efterhand man byggde. -- BIL 7 mars 2008 kl. 20.44 (CET)

Jag förmodar att man använder triangulering. Det förutsätter optiska instrument av god precision och noggranna trigonometriska beräkningar. Om tunnlarna är slingriga får man korta siktlinjer och tvingas införa många mätpunkter längs vägen, vilket försämrar precisionen. /Rolf B 8 mars 2008 kl. 12.41 (CET)

Tunnlar har man kunnat gräva i mer än 2500 år, se Eupalinos tunnel och dess mer utförliga engelska artikel en:Tunnel of Eupalinos. Mvh / Mkh 8 mars 2008 kl. 19.06 (CET)

Det fungerar i stort sett som RolfB förklarar (ansvarar själv för några sådana jobb). Man bygger först upp ett gemensamt lokalt, utjämnat koordinatsystem för de båda tunneländarna (t.ex. med GPS-mätning) och sedan går man och mäter in s.k. polygontåg mha totalstationer. Genom att utnyttja de inmätta punkterna kan man ställa upp instrument inne i tunneln och kontrollera att sträckningar, lutningar, skevningar etc blir korrekta. --MoRsE 6 april 2008 kl. 17.37 (CEST)

Dieselbränslepriset

Jag bytte bil från bensinmotor till dieselmotor för mindre än ett år sedan, mycket på grund av det lägre bränslepriset. Sen lades en extra skatt på dieseloljan med samtidig sänkning av bilskatten på dieselbilar. Då blev bensinen och dieseloljan ungefär lika dyra, men senast jag tankade var dieseln ca 1 kr dyrare än bensinen. Jag har dessvärre missat informationen om vad som orsakat den senaste prishöjningen. Vad är orsaken till prishöjningen och är dieselbilarna dyrare att köra än bensinbilarna nu? Elav W 30 mars 2008 kl. 19.08 (CEST)

Eftersom dieselbilar rent generellt drar mindre bränsle per mil än bensinbilar går det väl ändå ganska jämnt upp? Enligt min personliga mening bör alla som äger dieselbilar med partikelfilter få ett lägre dieselpris än de som inte har filter. /Grillo 31 mars 2008 kl. 16.32 (CEST)

Jag känner inte till bakgrunden till just den prisförändringen Elav W refererar till, men priserna på bränsle kan (förutom av råoljepriset) påverkas av kapaciteten i raffinaderierna. Kanske har en ökning av efterfrågan på dieselbränsle gjort att priserna blivit dyrare? --  boivie  ✎ 31 mars 2008 kl. 23.23 (CEST)

Kan antagligen förklaras av vad Boivie säger, det vanliga svaren när till exempel en tidning frågar om prishöjningar brukar vara olika former(som ibland säkert kan tyckas vara långsökta) av tillgång och efterfrågan. IE E85 blir dyrare när bensinpriset höjs, uppgiven anledning: tillgång - efterfrågan. Högre efterfrågan I detta fall förklaras vanligen ungefär så här av bensinbolagen: E85 blir ett attraktivare bränsle när bensinpriset höjs. 83.253.31.89 6 april 2008 kl. 14.32 (CEST)

Demokrati och datorav'ndning

N'mn demokratiska aspekter av datoranv'ndning

Utveckla gärna! Popperipopp 6 april 2008 kl. 00.02 (CEST)

Det där låter väldigt likt en skoluppgift. "Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter." -- JIESDEO 6 april 2008 kl. 00.25 (CEST)

Jag håller med om att det är väldigt likt en skoluppgift så jag ger dig två anfallsvinklar du kan fundera vidare utifrån. Det finns självklart många fler aspekter men var två jag tänkte på direkt.

Tillgång till internet ger möjlighet att ta del av mer information och möjlighet för fler att komma till tals. Om informationsföldet som både kommer till och går från varje individ inte kontrolleras och påverkas av statsmakten i landet personen lever i skapas bättre möjighet för individen att bilda sig en egen uppfattning om politiska frågor och möjlighet att påverka fler av sina medmänniskor. En del stater censurerar internettillgången för sina medborgare. Om internetcensur kan du läsa i Engelskspråkiga Wikipedias artikel en:Internet censorship.

En annan aspekt av datoranvänding och demokrati är att det är lättare att ta del av den demokratiska processen om man har en utbildning. Datorer anävnds som ett verktyg i utbildning och således kan ökad tillgång till datorer förbättra möjligheterna till demokrati. Till exempel så försöker projektet One Laptop Per Child öka tillgången på datorer i skolor i olika delar av världen.--Kruosio 6 april 2008 kl. 00.37 (CEST)

Förbud mot lakritspipor/chokladcigarretter

Jag skrev i artikeln lakritspipa om att de och chokladcigarretter numera skulle vara förbjudna (vilket jag var nästan säker på), men kom på mig själv med att det var ytterst svårt att hitta någon seriös källa till påståendet. Användare:Grillo reagerade på min redigering också. Någon som egentligen vet hur det ligger till? /Yvwv [y'vov] 6 april 2008 kl. 15.59 (CEST)

Jag har för mig att chokladcigaretter förbjöds eller olämpligförklarades i Sverige någon gång på 1980-talet. I vart fall fanns de inte i någon kiosk nära mig under mina värsta godisätarår (ca 1984-1990), det är jag säker på. Lakritspipor har jag däremot sett sporadiskt, så de tror jag inte har varit förbjudna. Jorva 6 april 2008 kl. 16.30 (CEST)

Jag vet att på 1990-talet fanns de fortfarande i min hemstad. Dock var det tal om att det skulle bli ett EU-förbud, men det är mer snack än verkstad med det mesta i EU. Vivo _disk.^↔ 6 april 2008 kl. 16.38 (CEST)

Nu har jag googlat lite. Enligt BBC föreslog EU-parlamentet ett förbud i november 2002 (enligt ett talprotokoll av Margot Wallström var det 2 december, och där står också att de allra flesta medlemsländer stod bakom förslaget), men EU-kommisionen tog inte tag i frågan över huvud taget. Inte heller blev det en del av FN:s konvention från februari 2005 för att skydda unga mot rökning. Vivo _disk.^↔ 6 april 2008 kl. 16.52 (CEST)

Här svarar kommisionen på frågan om chokladcigaretter, ställd av Horst Schnellhardt 2003. Vivo _disk.^↔ 6 april 2008 kl. 16.59 (CEST)

Jag åt en lakritspipa för mindre än ett år sedan! / Antonysson

Fl. på amerikanska läskburkar

Vad betyder egentligen "Fl. oz" som står på exempelvis burkarna med Root Beer, en amerikansk läsk? oz står väl för ounce, antar jag, men hur skall man uttyda hela förkortningen? Peter R 6 april 2008 kl. 19.39 (CEST)

"Fl. oz" står för fluid ounce. Om man man matar in "fl oz in liters" i google så får man svaret "1 US fluid ounce = 0.0295735296 liters". Se [31].--Kruosio 6 april 2008 kl. 19.51 (CEST)

USA har sitt eget enhetssystem. oz (ounce) är en viktenhet 28.349523 gram, förutom för metaller, då enheten kallas t.oz (troy ounce) och är 31.1034768 gram. Fl.oz (fluid ounce) är en volymsenhet och är 29.573 milliliter (väger ungefär 1 oz för drycker) utom i näringämnes/ingredienslistor då den är 30 milliliter. I Storbritannien är den 28.4130625 ml fast den verkar inte användas mer. Se en:Category:Customary units in the United States. --BIL 6 april 2008 kl. 22.16 (CEST)

Dalai lama

Skriver här eftersom min fråga på Talk:Dalai lama ignorerats/inte noterats. Varför skriver vi genomgående "Dalai lama", och inte "dalai lama"? Sen när har titlar i svenskan inledande versal? Dalai lama är en titel och inget namn, jämför Birger jarl, där "jarl" är en titel och inget efternamn. I dalai lamas fall är hela dalai lama titeln på personen som har den positionen, och kan väl jämföras med påve. /Grillo 2 april 2008 kl. 11.52 (CEST)

Man kan inte alltid överföra förståelsen av fenomen från väst till öst. Titeln verkar fungera som egennamn, och därför versaliseras den. Jämför Buddha.//--IP 2 april 2008 kl. 12.16 (CEST)

Samma med kristus som är en jobbeskrivning och inte namn. //Foo

Det är väl så att vissa titlar, epitet och liknande får en namnliknande status i praktiken, t ex "Flygbaronen", "Kattgreven", "Grandmannen" o s v. /FredrikT 2 april 2008 kl. 13.58 (CEST)

Flygbaronen är ett smeknamn för en bestämd person (Carl Cederström) och kan inte ses om titel, även om det råkar innehålla ordet baron. När det gäller titlar, är det naturligtvis lättare att separera namn och titel om det finns flera personer med samma titel samtidigt. En person som varit ensam förknippad med titeln i hela världen sedan 1935 riskerar förstås att växa ihop med sin titel bland alla som inte är tillräckligt upplysta. Visst skulle det förtydliga att dalai lama är en titel om man skrev det med gemener. /Rolf B 2 april 2008 kl. 22.15 (CEST)

För att svara på frågan, Sedan länge. Vi gymnasieelever får lära oss att titel->namn skall Titeln ha versal, vid namn->titel, skall titeln ha gemen._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 4 april 2008 kl. 23.55 (CEST)

Du får gärna ge exempel på de två fallen. Speciellt namn->titel har jag svårt att tänka mig. Menar du typ "Här kommer Snickare Andersson" men "Här kommer Andersson snickare"? Sen tycker jag det verkar som om inget av fallen stämmer in på dalai lama, eftersom det handlar om en ren titel utan namn. Hur gör man då? /Rolf B 6 april 2008 kl. 13.06 (CEST)

Först förstod jag inte frågan riktigt, för jag uppfattade det (naivt?) från början som att det just är lama som är titeln, och som mycket riktigt skrivs med litet l. Sedan när man läser inledningen till artikeln får man inte riktigt det intrycket, men en ledtråd, som pekar lite åt min intuition, finns lite längre ner: "Dalai" betyder "ocean" på mongoliska, och är en översättning av det tibetanska namnet "Gyatso",. Man kan också läsa sig till att nuvarande Dalai lama heter just Tenzin Gyatso, och delar efternamn med alla föregående lamor (utom den första). Engelska wikipedia verkar ge en liknande bild, även om de skriver Lama med stort L (dessa engelskspråkiga?).

Mitt förslag skulle alltså vara att Dalai faktiskt ses som ett namn, och eftersom lama betyder lärare och Dalai ocean eller hav, så skulle en svensk översättning bli läraren Hav, alt. läraren Ocean. Detta är dock ingen form jag rekommenderar. ;) Ändå är det naturligvis inte alls särskilt entydigt, för både den svenska och engelska artikeln (finns det en värld utanför Wikipedia? Jag orkar inte ta reda på det just nu) anger att Dalai lama är en titel. --ɐbuı1ɟ 7 april 2008 kl. 05.31 (CEST)

Är inte Buddha också en titel? //moяlist 7 april 2008 kl. 14.40 (CEST)

Jo, det verkar ju så. Verkar konstigt om man strikt tror på det här med att titlar ska skrivas med liten begynnelsebokstav, likaså konstigt med fallet Kristus. Det enkla svaret är kanske inte djupare än att de "titlarna" har kommit att betraktas som namn eftersom de har blivit så associerade med vissa personer? (På ett helt okonsekvent sätt ...)

Dessutom kanske det är så att det inte alls är förklaringen som jag föreslagit ovan att Dalai kommer från ett namn, det kan ges som ett skäl, men det behöver ju inte ha varit orsaken till att man börjat skriva det. Frågan är bara om man inte ganska ofta (även i annars korrekta texter), vilket kommit att ses som felaktigt, skrivit både Dalai Lama och Birger Jarl? Lama och jarl har sedan identifierats som titlar, men inte Dalai, och inte Buddha, och inte Kristus? --ɐbuı1ɟ 7 april 2008 kl. 15.06 (CEST)

Pingst och bröllop?

Varför är pingsten en favorit för folk som ska gifta sig? Varför just då? Jag kan inte hitta något underlag alls för det. 194.16.175.140 20 februari 2008 kl. 17.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) (signatur tillagd av Bluescan)

Jag kan tänka mig att det beror på att pingsten är en långhelg som inte är lika religiöst laddad som t.ex. påsken. Att den ligger under senvåren, som inte är en speciellt intensiv period inom jordbruket, kan också ha spelat in. Detta är dock som sagt bara mina spekulationer. :andejons 20 februari 2008 kl. 22.50 (CET)

På den här länken kan man ställa frågan till Svenska kyrkan. Svaret bör ju givetvs lämnas även här! Riggwelter 21 februari 2008 kl. 11.10 (CET)

Jag har lämnat en not hos Dcastor som torde ha detaljkunskap i frågan! Riggwelter 25 februari 2008 kl. 00.31 (CET)

Man kan nog säga att "underlaget" är ganska svagt. Seden är nog inte så väldigt gammal. Längre tillbaka var Annandag jul en vanlig tid. Brudvigseln ägde längre tillbaka ofta rum i samband med högmässan, och de stora högtiderna (Jul, Påsk, Pingst, Midsommar) var lämpliga på det sättet att man då ändå hade festmat. Pingstbröllopen kan ha att göra med pingsttemat (hängivenhet, och Andens kraft till glädje och växt), men är antagligen ett relativt sentida (1900-tal?) fenomen. Kanske är seden äldre i högre stånds miljö? I bondesamhället var pingsttid nog ofta mindre lämplig för kalas, eftersom en del av de grödor man skördat föregående höst vid det laget börjar bli mindre smakliga (kål, rovor, och senare potatis, t.ex). Tyvärr är detta mest spekulationer, eftersom jag inte lyckats hitta några handfasta referenser. Numera är nog seden med pingstbröllop på viss tillbakagång till förmån för sensommaren. Taxelson 26 februari 2008 kl. 17.57 (CET)

Det har påståtts att bruden antogs bli gravid och föda 9-11 månader efter bröllopet, och är då gravid under vintern då det inte var så mycket att göra, och återställd till skörden under sensommaren då alla krafter behövs. Det var kanske delvis en spekulation. De manliga bröllopsgästerna sägs ha mycket intresserat sig för dryckerna och mindre för maten. En släkting till mig på 1700-talet har eftermälet att han drack för mycket vid sitt bröllop och kunde inte gå i kyrkan (jultiden) och hamnade i tinget och domboken. Det var då lag på att gå i kyrkan. --217.209.224.30 13 mars 2008 kl. 19.33 (CET)

För ett par hundra år sedan var det faktiskt vanligt att det första barnet kom redan inom ett drygt halvår efter vigseln. Man började med att trolova sig, vilket i praktiken betydde att killen tog på sig ansvaret för eventuella barn, och sedan var det fritt fram att ha sex. När tjejen blev på smällen var det dags att gifta sig innan magen putade alltför mycket. Om tjejen däremot inte blev på smällen var det bara att konstatera att man inte var "kompatibla" och fundera på om det kanske var bättre att försöka med någon annan. På den tiden var det till viss del så att den som var barnlös även stod utan försörjning och vård på ålderns höst.

...och när de blev gamla så tog yngligarna åldringarna till ättestupan :) --MoRsE 9 april 2008 kl. 18.26 (CEST)

Då de trolovade inte bodde ihop kan dåtidens vinterbröllop skyllas på de ljumma senaugustikvällarna, medan senare tiders påfund att inte ha sex innan vigseln har gett pingstbröllop som kan skyllas på de mörka vintermånaderna. ;-) / 213.113.17.10 27 mars 2008 kl. 11.19 (CET)

Minne

I datorsammanhang och när det gäller minne pratar man oftast om "byte" i någon form; tex Mega-byte eller Giga-byte. På grund av detta har de flesta en ungefärlig förståelse av storleken på tex en Mega-byte, ungefär på samma sett som en svensk har en någorlunda förståelse av värdet på tusen kronor. Jag undrar pga detta varför man har valt att räkna bredbandshastighet i Mbit. Folk vet generellt att 24 Mbit/s är mycket, men på grund av att det inte används i andra sammanhang är det sannolikt att väldigt få vet hur mycket det egentligen är. Och även om man vet hur mycket det är (1/8 byte) så är det ändå svårt att få en direkt förståelse av den egentliga storleken eftersom man först måste räkna om i huvudet, ungefär som att komma till ett annat land och börja handla med en annan valuta. Därför misstänker att det finns en logisk förklaring till varför man har valt att försvåra innebörden av bredbandshastigheter till den extrema grad som man har valt att göra. MVH/ ES

Kort sagt kan man säga att vi egentligen inte kan veta hur många bitar som utgör en byte. Informationsströmmen kan även innehålla s.k. stop bits och parity bits vilket innebär att för att sända en 8-bits byte kan vi i praktiken behöva använda 10 minnesbitars information. Om man komprimerar informationen kan antalet bitar dessutom variera för varje byte man vill skicka. Därför vore det felaktigt att kalla 24Mbit/s för 3MB/s - vi vet helt enkelt inte om det är 3MB/s förrän informationen är överförd. Se även engelskspråkiga Wikipedias artikel om asynkron kommunikation Mvh// Misopogon 9 april 2008 kl. 07.55 (CEST)

kalender

Varför är det normalt 28 dagar i februari, och inte 30 dagar i januari februari och mars

Hej! Enligt artikeln om skottår står det såhär:

”

Skottår är ett sätt att hålla årstiderna på plats i kalendern. Eftersom årstidsåret är cirka 365,2422 dagar långt går det inte att ständigt använda 365 dagar i kalendern. Detta skulle ge ett fel som motsvarar ungefär 6 timmar per år. Och efter 100 år skulle felet ha vuxit så stort att kalendern skulle vara mer än 26 dagar före årstiderna, vilket inte vore optimalt. Genom att en extra dag sätts in ungefär var fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari.

„

Hoppas det kan vara till någon hjälp. ‎‎‎‎xenus 7 mars 2008 kl. 09.06 (CET)

Kanske är februari så kort för att det var länge årets sista månad. Före kejsare Augustus tid hade alla månader 30 dagar. --Nordelch 7 mars 2008 kl. 09.13 (CET)

Av engelskspråkiga Wikipedia om Julianska kalendern att döma - se en:Julian_calendar#Month_lengths - är det inte helt klart varför februari är kortare. Den vanliga förklaringen som går tillbaka till 1200-talet och Sacrobosco (se där en rödlänk för den hugade att åtgärda) har tydligen bevisats vara fel. Det där med februari som årets sista månad låter dock inte helt ologiskt som förklaring; en gång i tiden var ju mars årets första månad, vilket ju förklarar varför årets nuvarande 9:e - 12:e månader är döpta efter latinska uttryck för siffrorna 7-10 (septem, oktem, novem, decem) Tomas e 7 mars 2008 kl. 11.51 (CET)

Jag har hört att det i romarriket fanns en månadslös del av året och att mars var starten på den månadsindelade delen. Jag har också hört att både Julius Caesar och kejsar Augustus kapade åt sig 31 dagar i sina månader för att markera sin storhet. Jag antar därför att när februari väl etablerades, fick den ta de dagar som blev över. Det kan både förklara dess magra innehåll och att skottdagen ligger där. /Rolf B 7 mars 2008 kl. 12.13 (CET)

Jag har översatt artikeln Augustus, och där står att det att han tog en månad med 31 dagar är en myt. Den valdes inte av honom själv, den valdes pga att flera avgörande händelser för hans karriär skett den månaden, och den hade redan 31 dagar: antalet ökades inte.//--IP 7 mars 2008 kl. 12.28 (CET)

En liten kuriositet som inte har så mycket med frågan att göra: Den 30 februari har inträffat fyra gånger, varav en gång i Sverige. /Pontus 10 mars 2008 kl. 13.38 (CET)

Uppgiften i artikeln om skottår och som citeras i det första svaret här ovan att:

”

Extradagen kallas skottdagen och dess datum är den 29 februari.

„

är felaktigt. Skottdagen är en insticksdag som kommer direkt efter den 23 februari enligt Nationalencyklopedin. Orsaken till att skottdagen är den 24 februari är att det Julianska året slutade den 23 februari. Att enklare almanackor anger den 29 som skottdag är sannolikt för att inte skapa förvirring.

Det skulle vara intressant att få veta när och varför Sverige hade 30 dagar i februari? Enligt Nationalencyklopedin förekommer det med cyklisk regelbundet att skottåret uteblir. Elav W 9 april 2008 kl. 22.36 (CEST)

Jag tror Elav W läst i en gammal upplaga av NE. I NE på nätet står det "Traditionellt har i Sverige i den gregorianska kalendern skottdagen inskjutits efter 23 februari, varvid namnlängden för de återstående dagarna i februari förskjutits en dag. Fr.o.m. år 2000 har detta ändrats av flertalet almanacksförlag, och skottdagen placerats som 29 februari". Detta står också i artikeln skottår här på WP om man läser en mening mer än vad som citerats ovan och även på almenacksförlagets webbsida. På sistnmnda webbsida kan man läsa "Det finns ingen central myndighet som bestämmer vilket datum skottdagen infaller. Beslutet om att ändra datum för skottdagen fattades av Namnlängdskommittén (representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Språk- och folkminnesinstitutet, Verbum, Svenska språknämnden, Almanacksförlaget m.fl.)." Svaret på Elav W:s fråga om när och varför Sverige hade 30 dagar i februari kan man läsa i artiken 30 februari.--Kruosio 9 april 2008 kl. 23.14 (CEST)

Där ser man! Det föll mig inte ens in att NE kunde ha felaktiga uppgifter. Jag gjorde mig faktiskt omaket att gå till biblioteket för att kontroller riktigheten i mitt påstående innan jag lade fram det här, när jag istället borde läst WPs artikel om skottår. Wikipedia är fantastiskt! Elav W 10 april 2008 kl. 12.26 (CEST)

R2

Kan man säga att R² (inom statistiken) ska ha ett visst värde för att sambandet ska vara signifikant? Man brukar ju prata om att sannolikheten ska vara 95 procent att en samvariation inte beror på slumpen. Hur beräknar man denna siffra? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 6 april 2008 kl. 22.42 (CEST)

Vilken siffra är det du vill beräkna? R² eller hur man har kommit fram till 95 % ? Eller är det signifikansbegreppet? Harald Cramér anger 5 %, 1 % resp, 0,1 % för "nästan signifikant", "signifikant" resp. "starkt signifikant". Mvh / Mkh 8 april 2008 kl. 12.01 (CEST)

Hur man beräknar sannolikheten för att en variation inte beror på slumpen. Jag har fått ett R²-värde på 0,12. Är det alldeles för litet för att man ska kunna tala om ett samband? M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 8 april 2008 kl. 20.08 (CEST)

Låter ju mycket lågt, men jag hittar inga riktvärden. Om man är lite händig med ett kalkylblad så borde man kunna slumpa fram exempelvis 25 test-set (alltså utan samvariation) med lika många observationer som du har i din verkliga studie och se om får R²-värden på eller i närheten av 0,12 på dem. Har du få observationer så är ju risken för slumpgenererade samvariationer större än om du har många, så därför tror jag inte det går att svara på din fråga. (T-testvärden kompenserar till viss del, men inte helt, om man har väldigt få observationer). Tyvärr är jag inget vidare på allmän statistik, dock. Taxelson 8 april 2008 kl. 21.09 (CEST)

Det var ett lågt R²-värde! Här finns så gott som ingen samvariation. Innan ditt R² kommer betydligt närmare 1 så drunknar ett eventuellt samband i slumpens brus.

Hur många observationer har du? Hur ser dom ut? Om du kan öka antalet observationer till det tiodubbla kanske den eventuella samvariationen börjar synas. Har du plottat punkterna i ett diagram? Har du räknat för hand, eller i ett excelark, eller med ett dataprogram? Det är dåligt med rakt-på-sak-hjälp i wikipedia-artiklarna. Men http://infovoice.se/fou/ innehåller en hel del kvalificerad statistikhjälp på enkelt språk. Mvh/ Mkh 9 april 2008 kl. 00.55 (CEST), tillägg 9 april 2008 kl. 09.53 (CEST).

R2 är F-fördelad enligt F(K-1,n-K) = R2/(1-R2)*(n-K)/(K-1), där K är antalet oberoende variabler inklusive konstant och n är antalet observationer. Om man antar att regressionen omfattar en oberoende variabel och en konstant (K=2), är 0,12 signifikant på 95%-nivån om antalet observationer är minst 33.

Notera att med endast en förklarande variabel och en konstant, är R2 lika med kvadraten på korrelationskoefficienten. Ett R2 på 0,12 motsvarar således en korrelation på knappt 0,35, vilket är lågt, men inte extremt lågt. Om ett R2-värde är signifikant men lågt, kan det tolkas som att de oberoende variablerna har ett statistiskt samband med den beroende variabeln, men att det mesta av variationen i den beroende variablen beror på slumpen (eller andra variabler som borde varit med i regressionen). Ett signifikant men lågt R2 är således fortfarande goda nyheter om man är nöjd med att visa att det faktiskt finns ett samband, men en besvikelse om man ville visa att sambandet är starkt. /Lojak 10 april 2008 kl. 21.32 (CEST)

Fluga i soppan

Jag läste av någon anledning en bok med diverse roliga historier igår, och jag såg de där "Hovmästaren, jag har en fluga i soppan"-vitsarna. Någon som vet vilket ursprung de har, och hur gamla de är egentligen? xenus 9 april 2008 kl. 12.02 (CEST)

Det troligaste är att skämten på temat "en fluga i min soppa" härstammar från slutet av 1800-talet, men humor är naturligtvis ett ämne som är svårt att hitta ursprung på; vi kan ju bara jämföra nedskrivet material, så det är möjligt att det är äldre än så. Hittade följande webbsidor efter lite googlande: : denna från University of Pennsylvania, som har bra källor för att det åtminstone förekom kring 1870-1880 och framåt (sidan diskuterar egentligen uttrycket "in the soup" som är en metafor för "in great difficulty" - ung. "sitta i klistret"). Hittade även den här bloggen som hävdar att en variant på skämtet fanns redan år 1641, med ett citat från skämtsamlingen Wits Recreations. Det är nog enklare att svara på hur de har uppstått - man har använt sig av ironi och sarkasm åtminstone från Sokrates och det antika Greklands tid, kanske ännu tidigare. Ett sätt att uthärda livet! //Misopogon

Det var mycket intressant, tack för researchen! xenus 10 april 2008 kl. 08.23 (CEST)

Vad kom först hönan eller ägget?

Vad kom först hönan eller ägget? —föregående osignerade inlägg skrevs av Realtime (diskussion • bidrag)

Ägget_К^α_ґ^ρ_ε^τη 12 februari 2008 kl. 22.00 (CET)

Detta är en filosofisk fråga, inte en faktafråga. --Saber^Excalibur! 12 februari 2008 kl. 22.02 (CET)

För den filosofiska frågan, se hönan och ägget. För den rent naturvetenskapliga frågan så utvecklades det biologiska system som vi kallar ägg hundratals miljoner år före fågelordningen hönsfåglar. /Yvwv [y'vov] 12 februari 2008 kl. 22.05 (CET)

Jag tycker öht inte det är en vetenskaplig fråga. Rent biologiskt är det en ovanligt dum fråga, och i de flesta andra fall är den också mer eller mindre dum. Uttrycket används väl snarast i en viss humoristisk betydelse, alternativt som ett namn på ett visst teoretiskt fenomen när man kan identifiera det (eller något liknande) i någon situation. Frågan som sådan ställs nog aldrig seriöst, så jag gissar att herr/fru Osignerad behagar skämta med oss. --Andreas Rejbrand 12 februari 2008 kl. 22.42 (CET)

Och ett kolon saknas... --Andreas Rejbrand 12 februari 2008 kl. 22.43 (CET)

Varken att ett kolon saknas eller att frågan skulle vara 'dum' säger emot att det skulle vara en vetenskaplig fråga. Man kan tolka den på flera sätt, varav vilka den både har besvarats teologiskt och naturvetenskapligt. Oftast ses nog frågan som filosofisk, skulle jag mena, och filosofi är väl inte något annat än just en vetenskap (om inte vetenskapernas stamfader eller urmoder, men det är ganska irrelevant här). --ɐbuı1ɟ 14 februari 2008 kl. 02.07 (CET)

Sedan när blev filsofiska frågor icke-faktamässiga frågor? :) Popperipopp 12 februari 2008 kl. 22.57 (CET)

Shh, rubba inte min världsbild. --Saber^Excalibur! 12 februari 2008 kl. 23.11 (CET)

Jag dristar mig till att svara hönan, eftersom de första hönsen inte föddes utan skapades ur intet av Gud. Så, nu har vi förutom ett naturvetenskapligt även ett teologiskt svar på en filosofisk fråga. /dcastor 12 februari 2008 kl. 23.34 (CET)

Och för att göra bilden komplett: Philip Henry Gosse skrev boken Omphalos på 1800-talet. I den argumenterade han för att Gud skapade en funktionell värld som såg gammal ut från början. I våra dagar skulle vi säga att jorden hade ett fungerande ekosystem från början, och ett sådant kräver både unga och gamla exemplar av olika arter. Enligt Omphalos-hypotesen kan alltså hönan och ägget skapas samtidigt. Nu har du tre svar, välj vilket du vill.Sjö 13 februari 2008 kl. 07.31 (CET)

Sedan kan man kanske också säga att ägget är ett stade i en hönas livscykel? Isåfall är ägget en höna, vilket gör att båda kom samtidigt: i och med att ett ägg kom kom även en höna. Leo Johannes 13 februari 2008 kl. 20.29 (CET)

Man kan också påstå att "hönan är äggets sätt att skapa ett nytt ägg"! Mvh / Mkh 13 februari 2008 kl. 21.41 (CET)

Dock måste det väl till en tupp också? /FredrikT 14 februari 2008 kl. 08.25 (CET)

Bara om man vill ha mer än en generation ägg till. Se Ägg#Livsmedel.

andejons 14 februari 2008 kl. 08.48 (CET)

Rent biologiskt känns det väl ändå så att ägget måste kommit före hönan, eftersom ingen höna kan komma ur intet. Evolutionsmässigt bör det ju ha funnits en nästan-höna och en nästan-tupp som tillsammans fick ett ägg -> kyckling -> höna. Det verkar iaf troligare än att ett nästan-ägg blev en höna :D /NatoX 14 februari 2008 kl. 08.59 (CET)

Apropå falska dikotomier: att acceptera frågan som den är, är det som skapar paradoxen. Man måste med andra ord ställa frågan om det kan tänkas att det finns flera stadier som är viktiga än enbart a) ägg och b) höna. FredrikT:s fråga om tuppen är ett sätt att lösa paradoxen (Andejons: utan tuppar blir det inga fler hönor heller...). Lösningen (den biologiska) är i själva verket att det hela är en process där evolutionen gradvis gått närmare det vi känner som hönssläktet via a) mutationer och genduplikation, b) naturligt urval, c) genetisk drift och d) genflöde.//Hannibal 14 februari 2008 kl. 12.46 (CET) (Förresten, DCastor, kan inte den eventuellt förekommande Guden som skapat hönsen ur intet även ha skapat ägg ur intet? ;-))

(Börjar om) Som Hannibal säger är evolutionen en process, och normalt en mycket långsam process. Övergången från en art till en annan sker ytterst sakta, med förändringar av olika kroppsdelar i olika hastighet, och kanske till och med lite fram och tillbaka beorende på hur hur arvsanlag råkar fördelas mellan olika individer. Det betyder att det alltid går att diskutera om en levande individ (eller ett fossil) hör till den ena eller den andra arten. I praktiken kan man inte peka på en individ och säkert säga "Det här är den första hönan. "
Men om vi bara som ett tankeexperiment tänker oss att vi har hittat "den första hönan" finns det ett problem till: det om definitioner av hönsägg (jag bortser just nu från andra ägg). Om din definition av hönsägg är "ett ägg lagt av en höna" är det klart att hönan kom först. Men, om din definition är "ett ägg som utvecklas till en höna (eller tupp)" så är det lika klart att ägget kom först. Båda definitionerna är enligt min mening lika rimliga, och idag är det ingen praktisk skillnad mellan dem. Men för att rätt besvara din fråga måste du först svara på "Vad är det jag frågar om egentligen?". (Något som inte bara gäller den här frågan.) Så här får du ett svar till: Det beror på vad du frågar.Sjö 14 februari 2008 kl. 13.04 (CET)

Hannibal: Jag var på väg mot en något längre utläggning först, med utrymme för den diskussion du antyder, men beslöt mig att hålla det kort.  ;) /dcastor 14 februari 2008 kl. 22.30 (CET)

Är inte det grunden till frågan, just det att det inte är definierat vad ett hönsägg/en höna är?_К^α_ґ^ρ_ε^τη 14 februari 2008 kl. 22.38 (CET)

Kortfattat svar är väl att ägget kom först, för att höns har utvecklats ur andra fåglar och de har också ägg. Ett långt svar kan innehålla en beskrivning av hela evolutionen, hur djurarter kommit till. -- BIL 24 februari 2008 kl. 19.08 (CET)

Det finns ett skämt jag hörde i USA som förklarar saken: "The chicken and the egg are next to each other in bed. The chicken lights a cigarette and goes "Well, I guess that settles that..."--80.217.11.0 9 mars 2008 kl. 21.44 (CET)

För att besvara frågan måste man först definiera vad man menar med ägget. Talar vi om ägg i allmänhet så kom det långt före det fanns hönor på jorden. Talar vi om ett hönsägg så har du svaret här [32]. Tipps för sådana här frågor, använd Google. Skriv: höna * ägg. Elav W 3 april 2008 kl. 14.36 (CEST)

Det berättas att en vetenskapsman en gång vill veta svaret på frågan. Han tog därför med sig en höna och ett ägg upp i ett torn och släppte båda samtidigt. Ägget föll rakt ner till skillnad från hönan som flaxade runt kring tornet. Därmed fastslog mannen att ägget kom först. Hur mycket sanning historien innehåller vet jag inte men den ger i alla fall ett möjligt svar.

MVH

Grizzly 11 april 2008 kl. 16.49 (CEST)

Kaloriintag

Hur många kalorier ska en kvinna på 18 år normalt få i sig under ett dygn?

// Katta

cirka 2,5-3,5 miljoner beroende på hur mycket hon arbetar._К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 12 mars 2008 kl. 15.52 (CET)

Det är alltså kalorier och inte kilokalorier (precis som efterfrågades). Se även information via denna externa länk: Hur många kalorier behöver jag? MiCkE 12 mars 2008 kl. 16.08 (CET)

Kalorier är dock i princip synonymt med kilokalorier i dagligt tal. En kilokalori är tusen kalorier. En 18-årig kvinna ska alltså, om vi utgår ifrån att Karpeth ovan har rätt, få i sig 2500-3500 kilokalorier om dagen. /Grillo 12 mars 2008 kl. 19.15 (CET)

Följande ekvation (Harris&Benedict-ekvationen från 1919) kan användas för att räkna ut ditt dagliga behov:

Män: 66.5 + (13.75 x kg) + (5.003 x cm) - (6.775 x ålder)

Kvinnor: 655.1 + (9.563 x kg) + (1.850 x cm) - (4.676 x ålder)

Slutsiffran är ditt basala energibehov (BEE) vid vila. Därefter multiplicerar man BEE:t med en stress- och aktivitetsfaktor från 1.2 - 2.0, där 1.2 är en dag framför datorn och 2.0 är en idrottsmans dag inom en konditionsgren.

Jopparn 10 april 2008 kl. 23.49 (CEST)

GP:s "Söndagschansen"

Gnata elnej Söker något som kan spela in i tvekan inför att ens pröva om vingarna bär. Det sökta uttrycket myntades i en roman av Aksel Sandemose. Kan någon hjälpa mig med detta? Svar till oldenmalm@gmail.com

Jantelagen.Sjö 6 april 2008 kl. 12.55 (CEST)

Kan du förtydliga din fråga? 8 april 2008 kl. 13.50 (CEST)

Göteborgs-Posten hade en tävling i söndags där det gällde att bilda ord av omkastade bokstäver. Varje ord hade en ledtråd. Rätt svar till denna fråga var alltså jantelagen.Sjö 8 april 2008 kl. 18.06 (CEST)

Jag såg inte att "Jantelagen" var svaret på en fråga eftersom frågan inte var signerad och Sjö inte gjort någon indragning som markerade ett svar. Men som tilläggsinformation kan jag berätta att romanen där Jantelagen myntades "En flykting korsar sitt spår" handlar om en fiktiv stad i Danmark. Norrmannen och Nobelpristagaren Aksel Sandemose var född i Danmark. (Romanen ifråga är för övrigt riktigt seg enligt min mening). Elav W 9 april 2008 kl. 23.26 (CEST)

Efter att ha plågat mig igenom typ halva romanen, så måste jag hålla med Elav om att den är riktigt seg. Den fiktiva staden Jante ska rent geografiskt ha baserats på Aksels uppväxtort Nykøbing Mors, men han har påpekat att personligheterna och själva jantelagstänkandet skulle kunna vara hämtat från vilken småstad som helst. --  boivie  ✎ 9 april 2008 kl. 23.55 (CEST)

Jag kan tänka mig att Sjö var så kort i svaret eftersom det gällde ett tävlingssvar i en tidning. Wikipedia är väl inte avsedd att vara alltför hjälpsam med tävlingar, läxor och hemuppgifter? (Har jag sett detta någonstans i "Wiki-reglerna"?) Lite hjärngymnastik ska väl frågaren Oldenmalm få stå ut med, särskilt som hans frågeställning inte var särskilt begripligt formulerad. Men han får ju mera tips om han klickar på Sjös blå-länk-markerade "Jantelagen".

Boivies förmodan om lagens allmängiltighet bestyrks av engelska en:Tall poppy syndrome. Mvh / Mkh Mkh 10 april 2008 kl. 00.32 (CEST), rättelse Mkh 11 april 2008 kl. 19.08 (CEST)

Fråga från Diskussion:Universum som jag flyttat hit

Jag vet inte om det är accepterat att använda diskussions delen såhär.Men jag undrar vad man (forskare) har emot att allting roterar runt det gemensamma gravitations centrat men "för fort" så att varje enskilld galaxhop eller vad det är som utgör universum rör sig snabbara ut från centrum. Men pga att riktningen ut från centrum blir rakare allt långsamare går acceletarionen långsammare. Alltså kan det förklara att universums expancion går snabbare men att accelerationen går långsammare. Hitflyttad av Nitramus; urpsrungligen skriven på Diskussion:Universum av 81.227.162.203

Jag förstår inte vad som avses. Låter som nonsens. Vad menas med att "riktningen ut från centrum blir rakare allt långsamare"? --Andreas Rejbrand 29 mars 2008 kl. 21.16 (CET)

Galaxer verkar röra sig på ett sätt som antyder att världen har mer massa än man kan se. Därför har forskare föreslagit att det även finns mörk materia. Att alla galaxer fjärmar sig från varandra som prickarna på en ballong som man blåser upp är välkänt, men att hela universum skulle ha en samlad rotationsrörelse har jag aldrig hört talas om. Första delen av boken Världen växer av Tor Nørretranders 1994 (ISBN 91-34-51610-7 tryckt 1997) ger en bra bakgrund till världens expansion, mörk massa mm. /Rolf B 29 mars 2008 kl. 21.42 (CET)

Om något roterar, är det naturligt att rotationen minskar när föremålet utvidgar sig. Skridskoåkarens piruett blir långsammare när armar och ben sträcks ut och snabbare när de dras intill kroppen. Men det är svårt att föreställa sig att världsalltet kan ha ett nettorörelsemängdsmoment, eftersom det inte finns något annat än världen själv att ta spjärn emot för att ge det en sådan rotation. Man kan ju inte stå på en karusell och ge den fart utan att vidröra marken eller andra föremål utanför karusellen. Om man summerar alla rörelsemängdsmoment i världen (galaxers egenrotationer och rörelser i förhållande till varandra) borde summan alltså bli noll. Det är i alla fall den minst tillgjorda hypotesen till dess motsatsen är bevisad. /Rolf B 29 mars 2008 kl. 22.17 (CET)

Universum har inget "gemensamt gravitationscentrum". Tolkningen att universums expansion går snabbare, dvs accelererar, har inget med mörk materia att göra, utan tillskrivs den kosmologiska konstanten eller mao mörk energi. Resultatet är dessutom avhängigt den kosmologiska modell som används för att tolka de observerade supernovornas rörelser. I Johan Masreliez' Scale Expanding Cosmology rör sig således supernovorna normalt, utan att man behöver ta till den nödförklaringen. Kurtan 11 april 2008 kl. 23.41 (CEST)

Fåniga röster mot barn och hundar

Varför väljer många vuxna att ändra rösten till en fånig sådan när de pratar med hundar och barn?\GhostRider♠ 6 april 2008 kl. 23.43 (CEST)

En del forskare har hävdat att det förmodligen hjälper barnet att skapa en nära relation till föräldrarna, och får barnet att känna sig tryggare. Se även Baby talk på engelska wikin (där behandlas även husdjur) Mvh// Misopogon 7 april 2008 kl. 01.01 (CEST)

Men vet verkligen de som pratar med babysspråk detta? eller är det ett påhitt för att berättiga babysspråk? Ghostrider 7 april 2008 kl. 20.13; glömd signatur tillagd av E.G. 13 april 2008 kl. 13.50 (CEST)

Jag skulle tro att många föräldrar gör så automatiskt (de bestämmer sig nog inte för det), och sen har forskarna fått försöka förklara varför så många gör så instinktivt. Det är iofs bara mina egna spekulationer, jag har inga barn så jag har lite svårt att sätta mig in i det själv. Men jag känner ju igen fenomenet från mina syskon och annan släkt som har barn. Jag tror som sagt att det ligger instinktivt och naturligt för många, sen kan ju vi som inte har barn (?) alltid störa oss på det... Men det verkar ju onekligen finnas vetenskapliga belägg/argument för att tala på det sättet. //Misopogon 7 april 2008 kl. 23.04 (CEST)

Till hundar brukar man rekommenderas att prata på det viset av olika hundinstruktörer. Det beror på att hundar inte är så bra på människors språk, men de kan lyssna på tonfall, och därför förstärker man tonfallet åt respektive håll både när man berömmer och när man bannar hunden. (Kanske är det samma sak med spädbarn som ännu inte har lärt sig prata?) 137.61.234.225 8 april 2008 kl. 12.17; glömd signering tillagd av E.G. 13 april 2008 kl. 13.50 (CEST)

Det naturliga urvalet har nog lett till att de föräldrar som gör så får barn som med större sannolikhet överlever och reproducerar. —CÆSAR 8 april 2008 kl. 12.47 (CEST)

Mer konkret gissar jag att mekanismen har med positiv förstärkning att göra. Små barn och hundar gillar att man pratar med ljus röst och ogillar mörka röster (jag vet inte hur det är med andra husdjur). När man använder ljus röst svarar barnet med leenden och skratt och hunden med svansviftningar och andra tecken på glädje. Det upplever den vuxna människan som lustfyllt och h*n blir därför benägen att göra samma sak i en liknande situation (med ett annat barn eller ett husdjur av annan art).Sjö 8 april 2008 kl. 12.55 (CEST)

När det gäller små barn kan säkert förhållandet att den vuxne, för att underlätta förståelsen, förenklar grammatiken och därför betonar annorlunda. Det kan med andra ord känna lite löjligt att säga "Vaar é bollen" med vuxenuttal när bollen samtidigt finns framför ögonen på barnet. Prova själv så känner du hur svårt det är att använda normalbetoning i mitt exempel. Att sedan vissa föräldrar fortsätter med jollertalet även sedan barnen blivit större kan bero på ohejdad vana och i andra fall att de inte vill erkänna att "den underbara bebisen" inte längre är en bebis.

Att hundar många gånger är surrogat för barn kan var en orsak till att samma sätt att tala även används på dem. Elav W 8 april 2008 kl. 13.07 (CEST)

Man "väljer inte att prata med fånig röst". En mängd reaktioner lär ligga inbyggda i generna och nerverna, och dessa följer inte intellektet.

Ett exempel. Titta vänligt och fånga blicken hos ett spädbarn. Öppna din mun och gapa. Barnet gapar snart i retur, utan att viljan är inblandad. Reaktionen är ett av många exempel på naturens programmering av våra nervsystem, vilket hjälper till att skapa/stärka/underhålla en relation mellan barn och vårdare. Bilden av en gapande mun ligger inprogrammerad i barnets synsinne och därifrån sänds signaler direkt till nerverna för munnens muskler. Och den vuxne behöver inte någon undervisning om detta spel – det fåniga beteendet kommer nog "av sig själv" (inprogrammerat). Begreppet Spegelneuroner hör nog hit. Mvh / Mkh 8 april 2008 kl. 17.42 (CEST), tillägg 8 april 2008 kl. 17.49 (CEST)

Kan inte direkt motivera det, men känns som att oxytocin är värt att nämna här med. Om jag inte minns fel frigörs detta ämne när man ser små barn. Annars instämmer jag i ovanstående svar. --ɐbuı1ɟ 9 april 2008 kl. 01.17 (CEST)

En bild av en människa och en nyfödd apunge som räcker ut tungan åt varandra finns här. Mvh / Mkh 11 april 2008 kl. 01.46 (CEST)

Se även: Varför pratar man med ljus röst till små barn?

MVH

Grizzly 11 april 2008 kl. 16.55 (CEST)

Nej, som redan påpekats, finns det betydligt starkare skäl till att man använder olika tonfall när man talar till hundar än att en hund skulle vara någon form av "surrogat för barn". Hundar lyssnar på tonfall, helt enkelt. E.G. 13 april 2008 kl. 00.12 (CEST)

E.G., har du någonsin hört en jägare prata "fånigt barnspråk med sin hund?--Elav W 13 april 2008 kl. 11.53 (CEST)

Jag är inte jägare själv och har inte särskilt ofta hört jägare prata med sina hundar. Däremot har jag ofta själv och också hört andra använda en ljusare röst än vanligt när de vill berömma sina hundar samt en mörkare röst när man vill säga till på skarpen. Om det är "fånigt" får väl var och en avgöra själv, jag vet att min mamma tycker att det kan låta som fånigt barnspråk fast det inte egentligen är det i detta fall. E.G. 13 april 2008 kl. 13.05 (CEST)

Men jag diskuterar inte olika röstlägen! Mitt inlägg avser denna diskussions ursprungliga fråga, vilken är; "Fåniga röster mot barn och hundar". Om du inte pratar om samma sak, så håller jag nog med dig i din uppfattning. --Elav W 13 april 2008 kl. 21.53 (CEST)

Decimalt till binärt

Finns det någon som har ett tips på någon konverterare som kan konvertera decimalt till binärt även för större tal (>1 000 000₁₀)? De flesta konverterare klarar bara runt en miljon i decimalt. /NatoX 12 april 2008 kl. 10.00 (CEST)

Använder du inte Google? Hittade den här efter 10 sekunder: [33] Klarar visserligen över 10⁶ (till drygt 10⁷) men kan bara visa så stora resultat som popup; skriptet nedan är väsentligt bättre och mer kraftfullt, använd det istället.//Misopogon 13 april 2008 kl. 11.12 (CEST) (+ tillägg Misopogon 13 april 2008 kl. 13.35 (CEST))

Fast den där klarade ju inte kraven. Roade mig med att skriva ett litet skript, som jag tror klarar uppgiften (gränsen verkar dock gå någonstans mellan 10¹⁶ och 10¹⁷, åtminstone på min dator, men >10⁶ verkar den klara i alla fall). (Kopiera in nedanstående i ett textdokument och spara med .htm istället för .txt) Taxelson 13 april 2008 kl. 12.07 (CEST) (tillägg och korr Taxelson 13 april 2008 kl. 12.23 (CEST)):

<HTML><HEAD><TITLE>dec till bin</TITLE>

<SCRIPT LANGUAGE="JavaScript">
function dectobin(){
bin="";
x=(document.inFORM.dec.value);
 while (x>0){
   
   xn=x/2
    x=Math.round(xn-0.5) ; b="1"
     if (x==xn){b="0"}
    bin=b+bin;
 }
document.inFORM.bin.value=bin
}
</SCRIPT> </HEAD> <BODY>

<FORM METHOD="post" action="/" name="inFORM">
dec=<INPUT TYPE="text" NAME="dec" VALUE="" Size=50><BR>
bin=<INPUT TYPE="text" NAME="bin" VALUE="" Size=50> 
<INPUT TYPE=button NAME=button1 VALUE="dec->bin" onClick="dectobin();"><BR>

Lägg till raden </FORM></BODY></HTML> sist så blir det ännu bättre! --Andreas Rejbrand 13 april 2008 kl. 12.10 (CEST)

Jag publicerade nu koden ovan på http://privat.rejbrand.se/bincalc.html, så vem som helst kan prova skriptet. (Jag hoppas Taxelson inte misstycker.) --Andreas Rejbrand 13 april 2008 kl. 12.15 (CEST)

Bra idé, tack! Taxelson 13 april 2008 kl. 12.27 (CEST)

Tack! /NatoX 13 april 2008 kl. 18.55 (CEST)

Brunt i färgspektrat?

Man brukar ju säga att i ett färgspektrum (som regnbågen t.ex.) finns alla färger representerade. Men var finns brunt? -Ulla 13 april 2008 kl. 15.23 (CEST)

Glöm det, svaret fanns ju i artikeln brun. :-p -Ulla 13 april 2008 kl. 15.26 (CEST)

Titta på spektret till höger. I princip kan man säga att olika våglängder på EM-strålningen svarar mot olika nyanser i spektret (i kanterna ser vi svart färg, d.v.s. avsaknad av EM-strålning, vilket inte är hela sanningen - ljus med dessa våglängder existerar, men dessvärre kan våra ögon inte reagera på sådant ljus).

Men det mesta ljus vi mottager är blandningar av olika våglängder, och sedan kan ju även ljusstyrkan variera, och då får man i princip varje tänkbar färg. Ett inte helt tokigt sätt att bekanta sig med färger är att titta på de färgvalskomponenter som finns i mer avancerade programvaror. T.ex. min egen Easy Coder [34] har en färgblandare man kan leka med. --Andreas Rejbrand 13 april 2008 kl. 15.32 (CEST)

Pest eller kolera?

Vilket skall man egentligen välja? --ɐbuı1ɟ 9 april 2008 kl. 01.12 (CEST)

Ofta spelar det ingen roll, man kan singla slant. Saddam Hussein valde t.ex. att avrättas genom arkebusering; men han avrättades genom hängning. --Rosp 9 april 2008 kl. 09.09 (CEST)

Kolera tror jag. Eftersom båda sjukdomarna är synnerligen dödliga och risken att du överlever någon av dem utan behandling är liten, bör du kanske välja kolera eftersom du då åtminstånne troligen dör snabbare. Även om du har möjlighet att få behandling vill jag minnas att det är lättare att behandla kolera eftersom det farliga med den sjukdomen är att den leder till akut vätskebrist, som alltså är den egentliga dödsorsaken. Behandligen mot detta är enklare och pålitligare än den antibiotikabehandling som är det enda som hjälper mot pestsjukdomar. Gagarin 9 april 2008 kl. 11.59 (CEST)

Det beror lite på vilka omständigheter du befinner dig i, vilket du ska välja. Kolera dödar som sagt inte av sig själv, utan du kan tänka dig turistdiarré gånger tjugo så får du en uppfattning om vad det handlar om. Det är diarréerna som leder till uttorkning och störningar i blodsalterna, och dödsorsaken är en kombination av sviktande cirkulation på grund av vätskebrist och att hjärta och nervsystem blir störda av störda blodsalter. Behandlar man med vätskeersättning och antibiotika kan man få bukt med det, men det är en ganska otrevlig tid man har framför sig, och när du har gått igenom sjukdomen kommer begreppet diarré att ha fått en helt ny innebörd för dig. Pest finns i lite olika varianter, allt ifrån den extremt elakartade blodpesten till den "snällare" böldpesten. Pest har en fördel i att den inte är lika smittsam som kolera(förutom lungpesten). Till skillnad från kolera är det vanligare med bestående men efter pest. Framför allt böldpest kan ge upphov till livslånga, rätt svåra men i och med att lymfflödet från en arm eller ett ben kan blockeras med extrem svullnad och ökad infektionsrisk som följd. Pest, åtminstone i sin vanliga form, svarar rätt bra på vanliga antibiotika, även om den går att få resistent. Nitramus 11 april 2008 kl. 18.26 (CEST)

Hela poängen med det språkliga uttrycket "pest eller kolera" är förstås att man inte kan välja, för båda saker är illa nog. Man är i en situation där man har två val, och båda är dåliga – det finns inget ytterligare val som man har möjlighet att göra som skulle kunna vara bra. E.G. 13 april 2008 kl. 00.15 (CEST)

Jag skulle nog säga pest i de flesta fall, men precis som Nitramus säger så beror det på vilken sorts pest det rör sig om. Idag är det rätt stor chans att överleva de båda, men det är något mindre smärtfri behandling vid pest än kolera. Men det beror som sagt på pesten. /NatoX 13 april 2008 kl. 00.20 (CEST)

Jag skulle nog säga att det är en retorisk fråga i de flesta fall, som inte är avsedd att besvaras bokstavligt. E.G. 13 april 2008 kl. 00.37 (CEST)

Ja, det håller jag med om också, men nu var det inte så jag avsåg frågan i detta fall. Den blir inte så intressant då, det jag tyckte var spännande var om den faktiskt kunde besvaras (på något sätt, alla sätt är bra utom de dåliga). Men det är förstås rent faktamässigt korrekt när det gäller frågan som den används som språkligt uttryck normalt. --ɐbuı1ɟ 14 april 2008 kl. 20.02 (CEST)

När det gäller Saddams avrättningsmetod så har jag fått följande berättat för mig: Saddam ville mycket riktigt avrättas genom arkebusering, men i Irak så är denna metod reserverad för militärar och Saddam har inte genomfört någon högre militärutbildning utan hade tatt sin titel själv och ansågs alltså av de Irakiska myndigheterna som en vanlig skurk, varpå det blev hängning. \GhostRider♠ 13 april 2008 kl. 12.13 (CEST)

Livsmedelshygieniska aspekter på kebabstockar?

Tidigare idag besökte jag och några vänner en kebabgrill. Vi började diskutera hur hälsosamt det egentligen är med kebabstockar som står i grillen under en hel dag och sedan kanske resterna sparas även till nästa dag. I de flesta andra former av kötthantering är det väl maximalt några timmars varmhållningstid som gäller? Blir det kanske ingen tillväxt av mikroorganismer eftersom ytan förnyas hela tiden? Vilka regler och restriktioner gäller för den som serverar kött från kebabstock? Jorva 13 april 2008 kl. 17.36 (CEST)

Är detta egentligen något man vill veta? \GhostRider♠ 13 april 2008 kl. 18.04 (CEST)

Tja, jag åt något annat, men jag tänkte besserwissra mig mot de andra när jag går på sjukbesök i morgon när de ligger hemma i magplågor... ;-) Allvarligt talat skulle det vara kul att veta vad som gäller och hur det fungerar. Jorva 13 april 2008 kl. 18.38 (CEST)

Sökträffsidan för "kebab" på livsmedelsverkets hemsida, men jag hittar inget handfast svar på din fråga. Vivo _disk.^↔ 13 april 2008 kl. 18.46 (CEST)

Nya södra wales statliga matsida (?) säger att man ska hålla köttet kallt när man inte tillagar det, och att den värsta risken är vid 50-60 grader och man ska inte lämna kött i den temperaturen i mer än 2 timmar. Den här engelska uppsatsen verkar ta upp det också, orkar inte läsa på så noga dock. //moяlist 13 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

"Nya södra Wales" = Nya Sydwales i Australien, om det inte framgick. /Grillo 14 april 2008 kl. 19.39 (CEST)

Nutida kolonier?

Finns det någon lista över nutida kolonier, protektorat och andra områden som konstitutionellt sett lyder under främmande makt? (Med undantag för omstridda områden som Tibet, Kurdistan etc.) Finns det förutom Franska Guyana några större landområden som gör det? /Yvwv [y'vov] 13 april 2008 kl. 22.47 (CEST)

en:List of dominant sovereign states and their servient territories är väldigt omfattande och jobbig att läsa, men där står det mesta. Vivo _disk.^↔ 13 april 2008 kl. 23.00 (CEST)

För att anknyta till din andra fråga lär jag ju dessutom utbrista: Grönland! Det lär väl ytmässigt vara den största kolonin idag. Vivo _disk.^↔ 13 april 2008 kl. 23.03 (CEST)

Artikeln Undantag inom EU beskriver EU-ländernas kolonier och liknande områden med speciell status. Normalt räknas de som delar av moderländerna fast med betydande självstyre. Bland annat har befolkningen medborgarskap i moderlandet. Inte som kolonier var förr, ungefär statligt ägd mark med speciella lagar. Norge har en koloni som inte är en del av landet, men ägs av Norge ändå, helt utan egen demokrati. Det är Bouvetön i Sydatlanten. Den är helt obebodd och det är därför den inte har demokrati. -- BIL 13 april 2008 kl. 23.28 (CEST)

Det är intressant att notera i den där listan (om det stämmer) att Sibirien aldrig räknades som en rysk koloni utan tydligen införlivades direkt i Ryssland när det erövrades. -Ulla 14 april 2008 kl. 12.31 (CEST)

Sibirien gränsar ju till Ryssland så nåt annat hade i alla fall förvånat mig. /Grillo 14 april 2008 kl. 17.33 (CEST)

Jag har fått för mig att alla ryska kolonier gränsade till Ryssland?

I vilket fall är väl Västsahara en ganska stor koloni, har jag för mig? Och det finns väldigt många småöar utspridda i södra atlanten och stilla havet som jag tror räknas som kolonier. //moяlist 14 april 2008 kl. 17.48 (CEST)

Nämnda lista är lite inkonsekvent med vilka landområden som räknas som kolonier. För vissa länder, tex Frankrike, nämns landområden som idag inte ses som kolonier. Skillnaden mellan vad som är koloni och vad som inte är det är ju hårfin när det gäller områden som gränsar till moderlandet. Gällande koloniseringen av Sibirien kan man läsa om det i Forskning och Framsteg 2/06 sid 46-51 (ett sammandrag av artikeln kan hittas här). Artikelförfattaren skriver att det finns stora likheter mellan hur Sibirien koloniserades och hur England, Frankrike och Spanien expanderade.--Kruosio 14 april 2008 kl. 18.11 (CEST)

Det är inte en lista över kolonier, utan snarare en lista över territorier som inte "alltid" varit del av ett visst land (hur man nu vill definiera "alltid"). Gotland och Skåne har aldrig haft status som svenska kolonier.

andejons 14 april 2008 kl. 19.30 (CEST)

Med anledning av inlägget om Sibirien så måste väl här skiljas mellan kolonisering och kolonialism? Finland koloniserades ju från öster av finnar och från väster av svenskar. Finland var en svensk landsdel i >700 år (560 år enligt Finlandsartikeln), liksom Sibirien varit en rysk landsdel i 500 år. Jag förmodar att frågan avser territorier som annekterats genom kolonialism?, (vilket inte gör den lättare att besvara). --Elav W 14 april 2008 kl. 21.28 (CEST)

Bara för att Ryssland gränsade till den icke i anspråkstagna vildmarken som ryssarna koloniserade i norra Asien, behöver ju det inte innebära att allt erövrat område omedelbart kom att ingå i det ryska moderlandet och dess ordinarie administrativa system. Det var så jag tänkte. Samtidigt anges ju vissa delar av de f.d. ryska områdena i Asien som kolonier/motsvarande i listan. -Ulla 15 april 2008 kl. 12.37 (CEST)

Områdena i Sibirien har ju landförbindelse med område som varit ryskt sedan urminnes tider, så jag tror inte att man kan kalla det för "koloni" i den tidens mening. Men visst, begreppet "koloni" verkar sakna strikt definition, och olika länders administrativa indelning av områden är ett rent virrvarr. Till exempel hävdar vissa källor att Franska Guyana är lika mycket en del av Frankrike som Hawaii är en del av USA (vilket är en undermålig liknelse eftersom varje delstat i USA har en egen lagstiftande församling etc). Det jag tänkte på när jag skrev frågan var landområden som är geografiskt avskilt från moderlandet, och har annan administrativ status än områdena i moderlandet. /Yvwv [y'vov] 15 april 2008 kl. 17.45 (CEST)

Enligt vad jag läst på artiklar på WP är Franska Guyana en del av Frankrike liksom av EU. Däremot ska vissa andra områden, såsom Franska Polynesien och Saint-Pierre och Miquelon vara något mer i stil med en koloni med starkt inre självstyre. De gamla franska och brittiska kolonierna styrdes däremot via en guvernör som tog order direkt från huvudstaden. Sådant finns nog inte kvar. --BIL 15 april 2008 kl. 20.35 (CEST)

Papegojlyckan

Det finns en stadsdel i Lund som heter Papegojlyckan. Varifrån kommer det namnet? /Nicke L 10 april 2008 kl. 20.52 (CEST)

Hittade följande på den här sidan: "En annan omtyckt medeltida sport var bågskytte, som särskilt odlades inom städernas gillen. Skyttegillen var sarskilt vanliga i Flandern och i det tyskspråkiga Europa. Man sköt vanligen mot en uppsatt träfågel, inte sällan mot en målad papegoja. Papegojskjutningen, även känd från svenska städer (området Papegojlyckan i västra Lund är ett indicium på detta), avslutades gärna med att segraren erhöll en försilvrad papegoja som eftersökt segertrofé. Publiken omfattade med säkerhet borgarnas familjer."

Det tycks ju, något oväntat, indikera att det pågått någon typ av papegojskytte vid platsen. Sedan är slutledet "lyckan" vanligt i just Lund, varför vet jag faktiskt inte. Men om man nu skulle döpa platsen efter papegojorna är det ganska naturligt att det i Lund blir just papegojlyckan, och det har nog inget att göra med att papegojorna var särskillt lyckliga just där. Gagarin 10 april 2008 kl. 23.42 (CEST)

Både alternativ 2 och 3 på sidan Lycka skulle kunna vara möjliga förklaringar på slutledet. --  boivie  ✎ 10 april 2008 kl. 23.50 (CEST)

Lycka (pl. lyckor) är ett sydsvenskt (skånskt) dialektalt ord som betyder liten åker eller äng, oftast inhägnad. Förekommer i en mängd namn i Skåne. -- Rex Sueciæ ✎ 11 april 2008 kl. 00.33 (CEST)

Det är nog mer allmänt förekommande än så. Känner till åtm ett exemepl i Dalarna. Se även SAOB Taxelson 11 april 2008 kl. 22.46 (CEST)

Detta väcker ju åtminstone två intressanta följdfrågor:

• Hur tidigt kände man till papegojor i det medeltida norra Europa?
• Var den försilvrade papegojan en riktig papegoja som man klätt in i silver?

(Okej, det sista låter ju inte så troligt... men ändå, det lät så, och hur är det med det första? Papegojor känns så exotiskt.) --ɐbuı1ɟ 15 april 2008 kl. 22.44 (CEST)

Det är nog en felöversättning till svenska, ronden kallas Papingo här i Skottland och En:Popinjay (sport) antyder att namnet betyder målad fågel. /Lokal_Profil 15 april 2008 kl. 23.07 (CEST)

Kan det inte vara så att ordet från början betydde "målad fågel" och sedan kom att användas just på papegojor när de upptäcktes, eftersom många papegojor har en färgrik fjäderdräkt? -Ulla 16 april 2008 kl. 09.41 (CEST)

Ingen källa jag hittar pekar på det, snarare är ordet av onomatopoetiskt ursprung: SAOB: papegoja, Online Etymology Dictionary: popinjay/parrot. —CÆSAR 16 april 2008 kl. 12.46 (CEST)

Att det finns en Papegojlycka i Lund kanske inte är så konstigt om man betänker att Knutsgillet i Lund årligen genomför just en papegojskjutning av ovan nämnt slag (pil och båge mot en träfigur). Vinnaren i den tävlingen får en liten försilvrad papegoja, om jag inte minns fel. --Oddjob 16 april 2008 kl. 13.19 (CEST)

Helt riktigt Oddjob! Jag har länge tänkt att jag skulle försöka skriva en artikel om papegojskjutning; har en doktorsavhandling hemma som tar upp detta och andra typiska inslag i medeltida borgerligt majfirande och fenomenet finns även beskrivet av Olaus Magnus (med numera upphovsrättsfri bild!). /FredrikT 16 april 2008 kl. 14.20 (CEST) (som f ö har sin arbetsplats på Gastelyckan)

Kristi himmelsfärd dag

När inföll 1:a maj och Kristi himmelsfärds dag senast samtidigt?

Det är när påskdagen infaller 23 mars, vilket enligt den här listan har skett 1704 (Sverige hade då dock annan kalender), 1788, 1845, 1856, 1913, 2008, och nästa gång 2160. Taxelson 16 april 2008 kl. 21.27 (CEST)

Metall i mikro

Jag har aldrig riktigt förstått det här med metall och mikrovågsugnar. Jag förstår principen om vad som händer om man mikrar en gaffel till exempel, men vad jag inte förstår är hur vissa metallobjekt går helt utmärkt att ha i mikron medan andra börjar blixtra och ha sig. Någon som kan upplysa mig? /NatoX 9 april 2008 kl. 16.36 (CEST)

Om jag nu inte är helt ute och cyklar beror blixtrandet på att när olika (delar av) metallobjekt blir olika laddade uppstår en utjämning. Om närmaste sättet för spänningsskillnaden att utjämnas är genom luften bildas en blixt. Det innebär att det kan blixtra mellan foliebitar eller på porslin med metallisk dekor, men inte från en sked eller kniv, där närmaste vägen mellan olika punkter inte går genom luften. /dcastor 9 april 2008 kl. 17.05 (CEST)

Anledningen till att objekten blir olika laddade torde vara att mikrovågsintensiteten i en ugn inte är jämn, utan bildar stående vågor med bukar och noder. De stående vågorna är i sin tur är skälet till att ugnarna i allmänhet roterar maten – annars skulle den bli bara punktvis varm.

Fast frågan kanske snarare gällde varför olika metaller reagerar olika? —CÆSAR 9 april 2008 kl. 21.32 (CEST)

Dcastors svar var i rätt riktning, men grejen är ju att man kan mikra en kniv eller sked, men inte en gaffel, och man kan ha metallgaller i mikron, men inte folie. Varför reagerar metall i olika former olika på mikrovågorna var frågan. /NatoX 9 april 2008 kl. 21.36 (CEST)

Jag gissar att tänderna på en gaffel är på ett sådant avstånd från varandra att varannan laddas upp och varannan ur av strålningen. Något i den stilen. Men det är bara en gissning; det finns säkert någon som vet bättre. —CÆSAR 9 april 2008 kl. 23.13 (CEST)

Oerhört intressant fråga. Jag har alltid fått för mig att man inte ska ha någon metall i mikron dock...? //moяlist 10 april 2008 kl. 23.24 (CEST)

Kan det ha något med magnetisk/elektrisk induktion att göra? //Grizzly 11 april 2008 kl. 17.01 (CEST)

Mikrovågorna i ugnen har en våglängd på ca 12 cm medan avståndet mellan gaffelns tänder bara är ca 5 mm, alltså 5% av våglängden. Jag tror därför inte att det blir någon nämnvärd spänning mellan gaffelns tänder. Snarare är det de vassa formerna som är orsaken. Jag tänker mig att mikrovågorna lätt kan dra med sig elektroner fram och åter längs metallens yta, men de kommer inte vidare där metallen tar slut. Istället skapas en spänning där. Vassa kanter gynnar spetsurladdning. Där kan samma sak hända som när blixten slår ner i vassa spetsar - luften närmast spetsen joniseras och blir ledande. Vi får alltså en liten blixt. Nålar borde lättast börja blixtra, sedan gaffelspetsar, sedan foliekanter och därefter även mer eller mindre vassa veck i folien, medan en stålkula borde vara helt immun. /Rolf B 12 april 2008 kl. 00.28 (CEST)

När jag pluggade så genomförde vi ett experiment genom att kapa metalltrådar i olika längder för att se om vi kunde komma fram till vilken våglängd som en mikrovågsugn har och det visade sig så klart att olika jämna delar av 12 centimeter funkade bäst, 3 cm, 6 cm etc. de trådarna med dessa längder funkar alltså bäst som antenner och tar upp "signalerna" ordetligt så att de börjar glöda. Om ni skall prova detta så ställ även in en stor mugg med vatten som dämpar lite. \GhostRider♠ 13 april 2008 kl. 12.19 (CEST)

Är det inte också så att en metallring påverkas av det pulserande magnetfältet, så att det uppstår en högfrekvent (f = c/(2πλ) = 400 MHz) ström i metallen? Ringen kan bli duktigt varm av detta. Tallrikar med dekorativ guldkant bör inte stoppas in i ugnen. Mvh / Mkh 16 april 2008 kl. 02.01 (CEST)

Ja, det låter ju som om man får en kortsluten transformator. /Rolf B 17 april 2008 kl. 13.58 (CEST)

En grävmaskinist lärde mig under förra sommaren att det gick bra att ha matlådor av metall i mikron, dock skulle man avlägsna locket innan man satte in den i mikron. Det funkar utmärkt, men jag undrar vilken roll locket spelar i det hela? MiCkE 17 april 2008 kl. 14.34 (CEST)

Man kan betrakta metallytor som speglar för mikrovågor. Strålarna studsar mot matlådans ytor på samma sätt som mot ugnens väggar. De far hit och dit som evigt rullande biljardbollar på ett biljardbord utan friktion tills de träffar på något som de kan värma upp. Så länge matlådan är öppen, kommer strålarna förr eller senare att hitta in. Men stänger man matlådan, blir maten helt avskärmad från mikrovågorna. Man får väl bara titta efter så att den öppna lådans kanter inte är så vassa så att det uppstår spetsurladdning, se ovan. /Rolf B 17 april 2008 kl. 15.41 (CEST)

Cirkulationsplats

Den som skall köra in i en cirkulationsplats har alltid väjningsplikt mot de fordon som redan befinner sig i cirkulationsplatsen. När man kör in i cirkulationsplatsen så behöver man inte använda körriktningsvisare; det skall man däremot alltid göra när man skall lämna cirkulationsplatsen eller om man skall byta körfält medan man är inne i cirkulationsplatsen. Ovanstående är ett påstående som inte finns dokumenterat i någon lagstiftning utan enbart en tolkning som Vägverket gjort. Efter att ha frågat VV fick jag till svar att deras tolkning finns inte dokumenterat i något protokoll eller liknande. Hej! Jag har haft kontakt med Vägverket såväl per telefon som via nätet angående den tolkning de framför om hur man skall köra i cirkulationsplatser. Då jag anser att den rekommendation som de framför och som tillämpas som lag av bilskolarna är felaktig så begärde jag att få ta del av det protokoll som de tagit beslut att gå ut med sin rekommendation eftersom detta måste vara en offentlig handling. Dom står fast vid sin uppfattning men kan inte skicka begärd handling. I lagtexten står det att körriktningsvisare skall visas i god tid innan ändrad färdriktning. Jag anser att det är omöjligt att visa körriktningsvisare i god tid i en cirkulationsplats om man betraktar ändrad färdriktning när man kör rakt fram, framförallt om det finns fler än fyra avfarter från cirkulationsplatsen. Lagtexten har inte ändrats mot tidigare men vägverket har skapat förvirring genom att gå ut med en tolkning som är annorlunda mot vad som har tillämpats tidigare. De säger att man skall visa körriktningsvisare när man kör rakt fram men att det inte är nödvändigt när man svänger. Märkligt! En del säger att det är okey att ligga i yttre körfält, om det finns flera, och köra runt hela cirkulationsplatsen. Märkligt! Jag har på senare tid gått hanledarutbildning för övningskörning med mina barn två gånger på bilskola och då ställt frågan var det står i lagen att man skall köra som de lär i en cirkulationsplats. Svar har uteblivit. Vägverket har medgivit att det inte står i lagen utan att det är deras tolkning ( som inte finns dokumenterad ) och att det inte har blivit prövat rättsligt. Jag tycker cirkulatinsplatser är en bra lösning och det har inte varit några problem att köra som man fick lära sig förr och att tillämpa olika körsätt endast skapar förvirring och ökar risken för olyckor.77.53.45.207 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Har du en fråga som gäller cirkulationsplatser?Sjö 11 april 2008 kl. 12.07 (CEST)

Jag tycker inlägget var intressant, men har också svårt att läsa det som en fråga. Däremot tycker jag att det skulle passa utmärkt på Diskussion:Cirkulationsplats /Rolf B 11 april 2008 kl. 20.05 (CEST)

Det där med färdriktningsvisare är inte vad jag har lärt mig, jag har lärt mig att man bör använda det även i rondell om man ska svänga vänster eller köra ett helt varv, även om man inte måste, för att göra det tydligare (det är vad jag fick lära mig i bilskola för inte alls många månader sedan). Sedan ska man alltid blinka ut ur rondell och om man ska byta körfält. Och vilka säger att det är okej att ligga i ytterfält och köra runt hela rondellen? Det har jag aldrig hört. Man får ligga i yttre om man ska av första, eller andra avfarten, inte annars, och jag har aldrig hört någon ellet något som sagt emot det./NatoX 11 april 2008 kl. 20.15 (CEST)

Kritiken mot att behöva använda körriktningsvisare när man ska lämna cirkulationsplatsen utgår från åsikten att man inte ska behöva blinka när man kör "rakt fram". Vad menas då med rakt fram? Hade rakt fram betytt att man kör längs en rät linje, skulle man tvingas blinka hit eller dit hela tiden när man kör på en krokig väg. I en cirkulationsplats skulle man då behöva blinka vänster hela tiden därför att filen ständigt svänger vänster. Då skulle man behöva en "dubbelblinkers" för att dessutom tala om att man vill byta till vänsterfilen. Ligger man i cirkulationsplatsens högerfil har man tre alternativ: byt till vänsterfil, fortsätt cirkulera i samma fil eller kör av i nästa avfart. Eftersom körriktningsvisaren bara har tre möjligheter, kan man bara uttrycka sin avsikt entydigt om vänsterblink betyder byte till vänsterfil, ingen blink betyder fortsätt cirkulationen i samma fil och högerblink betyder kör ut. Allt annat skapar osäkerhet. Lagen förbjuder inte att man kör runt flera varv i cirkulationsplatsens högerfil, även om det inte rekommenderas på trafikskolorna och inte är effektivt för trafiken som helhet. Ligger man redan i cirkulationsplatsens mest vänstra fil, har man dock en extra uttrycksmöjlighet. Blinkar man då vänster, är det ingen som tror att man tänker köra in på gräset. Det uttrycker snarare en vänlig gest mot andra att det är fritt att köra in i högerfilen, speciellt om andra ser när man slår på det (för då tror de inte att det är en "gammal" blinkning som man glömt slå av). Det är inget som lagen kräver, men personer som har stor "social trafikkompetens" kan använda detta som vänlig gest för att underlätta för andra. /Rolf B 11 april 2008 kl. 22.17 (CEST)

Jag kommer bestämt ihåg att för några år sedan så gick vägverket ut och pratade om nya regler i en cirkulationsplats, det hela gick ut på att definitioner av rondell hade ändrats från en korsning till en egen väg och det var därför som man nu skulle blinka när man lämnar cirkulationsplatsen. \GhostRider♠ 13 april 2008 kl. 12.24 (CEST)

Det står ju i TrF 2:1 att en trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik. "Blinkers – bättre än tankeläsning", som jag läste på en bakrutedekal. Jag har en anslutande fråga om cirkulationsplatser. Jag har hört att i Frankrike har den som är inne i cirkulationsplatsen väjningsplikt mot de som vill in, något som verkade stämma när jag var i Paris. Men stämmer det, eller är det bara Parisborna som är otåliga? Vivo _disk.^↔ 16 april 2008 kl. 06.42 (CEST)

Om det inte finns några specifika regler om att de som är inne i cirkulationsplatsen har företräde, så är det den generella högerregeln som gäller, vilket innebär att de som är inne i cirkulationsplatsen har väjningsplikt. Då får man problem vid rusningstrafik med att rondellerna "korkar igen", men trots det vet jag att det fungerar (har fungerat?) så i flera europeiska länder, inklusive Frankrike. --  boivie  ✎ 16 april 2008 kl. 08.14 (CEST)

Ja, det förstås. Tack! Vivo _disk.^↔ 16 april 2008 kl. 21.53 (CEST)

Vi diskuterade faktiskt det här på jobbet idag, helt orelaterat den här diskussionen. En kille som var från Serbien berättade att det är så även där, och jag har hört att det ska vara så i Italien också, så jag gissar att det är standardregler för cirkulationsplatser i nästan hela Europa. Han nämnde också att det är relativt vanligt att ovana förare får snurra flera varv i rondellerna innan de lyckas köra ut, just eftersom de korkar igen... Så systemet verkar i min mening vara ganska ogenomtänkt. /Grillo 16 april 2008 kl. 22.00 (CEST)

Viktigt i så fall att svenska cirkulationsplatser har väjningslinje vid alla infarter, så att inte allt hänger på varje enskild trafikants invanda reflexer från sitt hemland. /Rolf B 17 april 2008 kl. 13.55 (CEST)

Sover pingviner?

Hejsan! Är det någon som vet hur pingviner sover? Artikeln var intressant men just det saknar jag. –dMoberg 13 april 2008 kl. 20.49 (CEST)

Enligt Pete & Barbara's Penguin FAQ page så tar de flesta arter bara tupplurar. Det står inte om det är stående, men det antar jag är vanligast. Det verkar inte vara känt hur de sover när de befinner sig till havs. —CÆSAR 13 april 2008 kl. 21.53 (CEST)

Hej! Ja, pingviner sover, liksom de flesta andra djur och alla studerade fåglar. De sover mellan 9,5 och 10,5 timmar per dygn, och man har identifierat fyra olika medvetandetillstånd hos pingviner utifrån EEG, nämligen vakenhet, dåsighet/slummer, djupsömn och REM-sömn. Pingviner sover stående med huvudet bakåt och ena ögat vänt inåt. Det öga de har vänt utåt är slutet. Liksom många andra fåglar sover de sin REM-sömn i korta epoker, bara några sekunder åt gången. Under de perioder då de inte får så mycket mat, t ex medan de ruvar och partnern är ute och jagar, ökar mängden djupsömn på bekostnad av fr a vakenhet. De har anpassat sig till att sova i flock där vissa individer är vakna medan andra sover, bland annat genom att sovande pingviner är relativt sett mer svårväckta av känselintryck från övre delen av ryggen(dvs där de kan bli stötta av andra pingviner som går och stöter emot dem av misstag) än vid känselintryck från foten(där de kan ha sina ungar eller ägg).

Källor:

Dewasmes G, Telliez F: Tactile arousal threshold of sleeping king pengiuns in a breeding colony; Journal of Sleep research 2000;9(3):255-259

Dewasmes G, Buchet C, Geloen A, Le Maho Y: Sleep changes in emperor penguins during fasting; American Journal of Physiology 1989;256(2:2):R476-R480

Buchet C, Dewasmes G, Le Maho Y: An electrophysiological and behavioral study of sleep in emperor penguins under natural ambient conditions; Physiology and Behavior 1986;38(3):331-335

Nitramus 14 april 2008 kl. 19.40 (CEST)

Den här texten kan väl faktiskt skrivas in i artikeln pingvin (med någon omarbeting, som borttagning av hälsningen)? Leo Johannes 16 april 2008 kl. 17.20 (CEST)

Glöm inte källor med ref-taggar bara! :) Jopparn 16 april 2008 kl. 23.12 (CEST)

Där ser man! Vad menas med "ena ögat vänt inåt"? –dMoberg 16 april 2008 kl. 23.21 (CEST)

Små "vägsnuttar" på landet

Jag ska försöka förklara det här så gott jag går, men vet inte hur bra det kommer gå... När man kör ute på landet, åtminstone där det finns åkrar, finns ofta små vägsnuttar som leder ut på åkern, men som inte följs av någon väg/grusväg/hjulspår, ibland kan de till och med leda rätt ut i luften. Jag funderade ett tag på om de används för att traktorer, skördetröskor etc ska veta var de ska svänga ut på åkrarna, men med tanke på att det oftast inte finns några hjulspår känns den teorin inte så trovärdig... Jag kan tyvärr inte fixa någon bild på händelsen, men ska surfa runt lite på Commons, det är dock svårt när man inte vet vad det heter... Är det någon som vet vad jag syftar på som kan förklara vad det handlar om för vägsnuttar? /Grillo 16 april 2008 kl. 16.34 (CEST)

Det låter som tillfartsvägar för jordbruksmaskiner. Om det inte finns några tydliga hjulspår kan bero på att den typen av vägsnuttar kanske bara används vid ett par enstaka tillfällen varje år, så det slits kanske inte upp några hjulspår. Jorva 16 april 2008 kl. 21.42 (CEST)

Okej, som jag misstänkte då. Det förklarar dock inte varför jag såg en sådan här snutt en liten bit utanför Hörby, som vätte rätt ut i intet (dvs sluttar brant nedåt, in i en skog)... Jag önskar att jag haft en bättre kameramobil så jag kunnat ta en bild. /Grillo 16 april 2008 kl. 21.50 (CEST)

Troligtvis är det då en avfartsväg för skogsbruksmaskiner. Ta en närmare titt om det är ett avverkat område i anslutning eller en skogsväg (åtminstone en öppen gata i skogen). Finns det kan du nog vara säker på att det är vad det är. Jopparn 16 april 2008 kl. 23.11 (CEST)

news

hej å hjälp. Kan någon hjälpa mej med denna fråga !??? Är ordet "News" en förkortning av North.Est.West.South. M.V.S S.Meethz

Nej, det är det inte. Från engelskspråkiga Wiktionary: "Plural of obsolete noun "new", meaning "something that is new"; not, as is sometimes assumed, an acronym for "North, East, West, South" or anything else." -- JIESDEO 17 april 2008 kl. 20.13 (CEST)

Det är riktigt. Det engelska ordet news betyder helt enkelt "nyheter" på svenska. -Ulla 18 april 2008 kl. 12.40 (CEST)

Mullvad

hej jag undrar om och hur mullvaden tar sitt byte ovan jord. vet någon? Hitflyttad från Diskussion:Mullvad av Nitramus. Frågan ställdes av 83.223.26.253

Ett utförligt svar finner du här:Mullvad. Där står: mullvaden är ett ensamlevande djur som lever helt och hållet nere i de underjordiska gångarna som den gräver ut. Här finner den också sin föda, som består av andra jordlevande djur: daggmaskar (80%), larver, insekter, näbbmöss, sniglar etc. --Elav W 19 april 2008 kl. 22.32 (CEST)

Halt drottning.

Vilken var den svenska drottning so skapade ett mode inom överklass/ adel att halta, p.g.a. att hon själv haltade?

Nog någon skröna, google hittar ingenting. --BIL 20 april 2008 kl. 09.39 (CEST)

Alexandra av Danmark kanske, [35] 81.230.178.31 28 augusti 2008 kl. 20.55 (CEST)

Varupris som följer konsumentprisindex?

När man jämför löner och priser i Sverige genom tiderna så vill man gärna ha någon universell måttstock. Finns det något pris på en dagligvara som inte har inbyggda skevheter? En liter mjölk? (Problem: Har tidvis varit subventionerat). En liter bensin? (Problem: Priset varierar av världspolitiska skäl.) Big mac-index? (Problem: Har inte funnits jättelänge). Några bättre förslag? /Yvwv [y'vov] 20 april 2008 kl. 01.35 (CEST)

Det finns nog ingen universell vara. Bäst är att använda konsumentprisindex. I andra hand en korg med ett antal varor. Matvaror har dock haft en viss utveckling, andra varor en annan. Elektriska och maskinella prylar (t.ex. bilar) har gått ner mot index, fast de har förändrats väldigt mycket. Lönerna har ökat mer än konsumentprisindex, särskilt mot mat. -- BIL 20 april 2008 kl. 09.25 (CEST)

Plural av proxy

Vad har ordet "proxy" för plural på svenska? På WP:BLOCK används "proxyer", men Wikipedia:Lista över öppna proxier använder "proxier". "Proxies" förekommer också i svensk text. /90.229.135.159 20 april 2008 kl. 11.36 (CEST)

Det borde (likt baby -> bebis) heta en proxis och flera proxisar! :) Eller byta stavning till en proxi (flera proxier). Kan inte komma på något annat ord som slutar på y, och proxy är väl inte så vanligt i plural. Därför borde man kunna välja vilken av varianterna man vill? (Fast jag gillar proxier mer av nån anledning!) –dMoberg 20 april 2008 kl. 12.48 (CEST)

Enligt språkrådets frågelåda [36] bör plural för inlånade ord från engelskan som slutar på y vara -er (ponnyer, juryer). Det går inte att direktlänka, men sök på "hobby".

andejons 20 april 2008 kl. 13.27 (CEST)

Oj det fanns ju en del! Där ser man. direktlänk –dMoberg 20 april 2008 kl. 14.00 (CEST)

SAOL rekommenderar (implicit) "proxyservrar". --Andreas Rejbrand 20 april 2008 kl. 14.19 (CEST)

Liksom svenska datatermgruppen. (Se under mellanserver i listan.) /Misopogon 20 april 2008 kl. 17.27 (CEST)

Passkontroll registrering

Min stora oro över all registrering får mig att undra om JAG som svensk medborgare registreras och sparas vid passkontroll, för åtkomst av alla svenska myndigheter? Om, vad skall uppfyllas för att någon myndighet har rätt att kontrollera mina passeringar vid gränskontroller i Sverige och i EU-länder? Förloppet vid inpasseringar inom EU är ju att alla pass läggs över en läsare. Men vad händer vid det tillfället? Registrering eller bara kontroll mot olika register för personer efterlysta av olika skäl?

Med förhopning om ett svar som reder ut de olika situationerna.

George Orwell GeorgOrwell (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nej antal passeringar registreras inte. Passnumret kollas mot Schengen Information System, och det kollas om personen är efterlyst, utvisad, passet är stulet mm. Är det OK lagras inte info om att man passerat. Så står det i alla fall i Schengen Information System, inkl engelska versionen. EU vill inte ha för mycket registrering, eftersom många ledande länder inte vill det. Sverige har mer registering än många andra i EU. -- BIL 20 april 2008 kl. 15.13 (CEST)

Marie Schröder, forskare

På Assistenskyrkogården i Nörrebro Köpenhamn finns en gravsten med en reliefbild på en ung kvinna. Hon hette Marie Schröder och levde mellan 18 mars 1882 och 27 augusti 1909. Hon dog i en olycka i Schweiz, eller som det står på gravstenen: "Forulykket i Schveitz." Hennes gärning är kategoriserad som vetenskapskvinna på kyrkogårdens tavla över kända gravar.

Det går inte att hitta hänvisningar till Marie Schröder. Vad forskade hon i och vad var det för en olycka som så tidigt ändade hennes liv?

Esperantoversionen av wikipedia verkar ha en artikel om henne eo:Marie Schröder. Tyvärr kan jag inte esperanto så jag kan inte översättaden men det kanske någon annan kan. Jag kan dock lista ut att hon var journalist. Mason 16 mars 2008 kl. 10.35 (CET)

Hmm. Kan inte heller Esperanto, men man verkar kunna lista ut det ändå: hon var en dansk esperantist, korrespondent, stenografist och journalist. Hon arbetade med ett flertal olika ideologier (?), (åtminstone) vegetarianism och pacifism. Hon initierade och startade Konversacian Esperanto-Klubon (Esperantoklubben) i Köpenhamn, samt CDEL (Centra Dana Esperantista Ligo). Hon hade en talang för organisation och (någon slags?) energi. Hon omkom i en dödlig olycka på berget Pilato när hon var där för en kongress för esperanto 1909. Sen står vad som står på hennes gravsten. Kan inte garantera att översättningen är korrekt, dock. Men hon bör vara relevant nog att skapa en artikel om även på svenska. -- JIESDEO 16 mars 2008 kl. 12.31 (CET)

Kul att öva sin esperanto, den schweiziska alptoppen heter Pilatus. -Sagarmatha 16 mars 2008 kl. 13.28 (CET)

Aha, då måste hon ha dött på väg till kongressen, för denna hölls i Barcelona. -- JIESDEO 16 mars 2008 kl. 14.28 (CET)

Ser ut som vi redan har material till en sjysst artikel -Sagarmatha 16 mars 2008 kl. 17.39 (CET)

Helt utan egentliga esperantokunskaper skulle jag nog säga att "ideologier" i den ungefärliga översättningen ovan förmodligen ska vara "ideella fält". På svenska skulle vi nog säge "engagerad inom flera ideella verksamhetsområden". Jorva 24 mars 2008 kl. 22.59 (CET)

Ny rad. Eftersom spåret verkar kallt blev jag nyfiken. Sökning på danska wiki gav inget napp; varken Schröder, Schrøder eller Schroeder. – Esperantowikis text stavar efternamnet med Ö. Men tillhörande bild av gravstenen har ett danskt Ø !

Googlesökning efter Marie Schrøder & dansk text ger träff hos [37] – "Esperantoklubbens eldsjäl omkommer 1909 på väg t Barcelona" och hos [38] finns ett porträtt. Och googlelänken [39] verkar vara en CD-lista med bl.a. posterna: ... Dancu ; Sunradio ; Fatalino ; Oma^ge al Marie Schrøder ; Hotel Desperado ; Mi malbenas militon .... • ...

Överlämnas med varm hand till den som vill göra den sjyssta artikeln. På svenska – eller på danska? Mvh / Mkh 31 mars 2008 kl. 13.04 (CEST)

Nu finns det en artikel: Marie Schröder. Vints 22 april 2008 kl. 12.16 (CEST)

Fermis paradox för tidsresor?

Fermis paradox handlar om att vi inte har sett eller hört sett några spår av utomjordingar trots att universum är stort nog att härbärgera både dem och oss. Jag har för mig att det finns ett liknande argument i diskussionen om tidsresor - om det någonsin under historiens gång skulle bli möjligt att resa bakåt i tiden så skulle vi ha träffat på tidsturister lite varstans. (Ett vanligt tema i science fiction.) Har den paradoxen något namn? /Yvwv [y'vov] 23 april 2008 kl. 02.52 (CEST)

Hittade inget namn på den på enwp, men om den hade ett borde det vara "Hawkings paradox".

andejons 23 april 2008 kl. 09.20 (CEST)

Anabola steroider

Vilken inverkan har anabola steroider på kroppen (både "positiva" och "negativa") Undrar även om hur kroppen påverkas av 1 kur, vilken effekt man får, biverkningar samt hur mycket av muskelmassan man bygger upp som man sedan får behålla? 62.13.67.21 25 april 2008 kl. 11.16 (CEST)

Har du kollat anabola steroider? Den begränsade kunskap jag har är att anabola steroider oftast fungerar så att man tillför manligt könshormon vilket gör att man blir mer "AAARGH!!" och kan lyfta mer etc. Bieffekterna blir dock att man får/kan få ökad aggresivitet (personlighetsförändring), mindre testiklar och även såkallade "bitch tits" (kvinnobröst). Hos kvinnor blir resultaten att man helt enkelt blir mer "manlig" (tror man kan få röstförändring som exempel). Jag är dock knappast någon läkare. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 25 april 2008 kl. 14.51 (CEST)

lux till watt

Från WP:WF

Hej jag vill veta hur man räknar om lux till watt, Jag vill veta hur mycket ström en lampa på 10000 lux drar i elförbrukning per timme.

MVH Siv 80.68.119.16 9 april 2008 kl. 07.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

varierar inte det, beroende på lampans verkningsgrad? --  boivie  ✎ 9 april 2008 kl. 07.45 (CEST)

Det finns inget enkelt rakt svar på frågan. Man måste räkna in flera omständigheter. Svaret varierar mycket med lampans storlek och tekniska utförande.

Först watt till lumen: Lampans "ljuseffekt", "ljusflöde", räknas i lumen, förkortas ibland till Lm. Det talet brukar stå på lampans förpackning. Ibland står det också uträknat antal lumen per watt. En viss typ av "vanliga glödlampor" har i tillverkarens katalog: för minsta sorten, 15W, 90 Lm, 6 Lm/W, och för största sorten 200 W, 3000 Lm, 15 Lm/W.

Sedan lumen till lux: Nu beror svaret också på hur du fördelar ljuset över det som ska belysas. Här tre räknexempel med en 60 W-lampa som ger 720 Lm, 12 Lm/W.

A) Lampans ljus sprids så jämnt det går över alla ytor i ett rum som är 3 x 3 x 2 meter. Rummets ytor blir sammanlagt: väggar 4 x 2 x 3 = 24 m², plus tak & golv 2 x 3 x 3 = 18 m², totalt 42 m². Då blir genomsnittsbelysningen på ytorna 720 Lm / 42 m² = 720/42 Lm/m² ≈ 17 Lm/m² = 17 lux. Alltså 1 lux = 1 lumen/m².

B) Lampan sitter i en strålkastare som lyckas få hela lumenflödet att jämnt fördelas över en yta om 0,5 m², då blir genomsnittsbelysningen på den ytan = 720/0,5 Lm/m² = 1440 lux.

C) Lampan lyser lika starkt i alla riktningar och sitter i mitten av ett klot med radien 0,7 m. Då är belysningen på klotets innervägg 720/(4 π 0,7²) = 720/(4 π 0,49) = 720/(1,96 π) = 720/6,1575 = 117 lux

Slutligen watt till kWh: Om 60 W-lampan lyser i 100 minuter blir energiförbrukningen 60 W x 100/60 timme = 100 wattimmar = 0,1 kilowattimme, kWh.

Mvh / Mkh 9 april 2008 kl. 13.38 (CEST), komplettering 9 april 2008 kl. 14.49 (CEST), komplettering 26 april 2008 kl. 12.48 (CEST)

Bevingade ord i filmen Strul

I filmen Strul med Björn Skifs i huvudrollen så finns det en östgöte som fäller en kommentar vilken blivit klassisk. Vad är det han säger?

Länge sedan jag såg filmen, men säger han inte något i stil med: "PG, hur menar du nu'rå?"? Madfan87 26 april 2008 kl. 02.52 (CEST)

Filmen går på kanal 5 kl 17.55 i kväll 26/4...Du kanske kan kolla där för att bli säker Marcustisk 26 april 2008 kl. 09.47 (CEST)

Om jag inte missminner mig helt är det "Nå, blir det nån andra vers, eller?" (angående sången Gullefjun) Vivo _disk.^↔ 27 april 2008 kl. 09.53 (CEST)

Wikipedias typsnitt

Vilket/vilka typsnitt använder Wikipedia? Leo Johannes 26 april 2008 kl. 12.46 (CEST)

I monobook är det sans-serif [40], men i standardskinnet anges inget så då är det de egna inställningarna i webbläsaren som gäller. De andra skinnen har jag inte kollat. //StefanB 26 april 2008 kl. 19.40 (CEST)

"Sans-serif" är inte ett teckensnitt, utan namnet på teckensnitt som är linjära (inte antikvor). Det är följaktligen upp till webbklienten att själv välja ett lämpligt teckensnitt, kanske Arial? --Andreas Rejbrand 26 april 2008 kl. 19.50 (CEST)

"Serifer" är de små avslutande strecken på bokstäverna i skönlitterära böcker mm (och i just dessa ord). "Sans-Serif" är typsnitt utan sådana. I MSIE brukar Arial vara standard om inget annat anges på en websida. --BIL 26 april 2008 kl. 20.08 (CEST)

Det är alltså den gamla hederliga principen om att tryckt text bör ha serifer (som i times new roman) medans datortext inte bör ha det (som i arial) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 26 april 2008 kl. 20.39 (CEST)

Däremot var ju teckensnittet "MS Sans Serif" standardfont i gränssnittet i Windows 3.1, 95, 98 och ME. (Sedan byttes det ut mot Tahoma. XP använder Trebuchet MS för texten i titellister och i Vista används Segoe UI för gränssnittet). --Andreas Rejbrand 27 april 2008 kl. 01.18 (CEST)

Tack för svaren. Leo Johannes 27 april 2008 kl. 18.24 (CEST)

Din mamma

Jag håller på med en översättning av en:The Bus Uncle, och jag undrar, det finns väl ingen exakt svensk motsvarighet till "Fuck your mother" förutom "din mamma". Jag undrar också lite över en mening i artikeln; If you enjoy fucking, you fuck; if I enjoy fucking, I fuck. Fucking other people is harmless. Fuck, fuck and fuck! Should I punch you twice instead? Right? When it's been settled, it's settled. Don't warn me. Ganska många "fuck", eller hur? Det låter mycket grovt och oencyklopediskt med massa knu**a i en artikel... Ska jag direktöversätta eller förmildra det något? xenus 26 april 2008 kl. 19.16 (CEST)

Om man tvekar i en översättning är det bättre att skriva på originalspråket än att göra en dålig översättning, och i detta fallet tror jag det är en bra idé »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 26 april 2008 kl. 20.40 (CEST)

Jag skulle också rekommendera att behålla den ursprungliga formuleringen. Länken fungerar inte för övrigt. Popperipopp 26 april 2008 kl. 20.41 (CEST)

Originalspråket är då i det här fallet inte engelska. Jag tror det är en del kinesisk kultur bakom det hela som inte framgår i den engelska översättningen, och om man inte är bekant med kinesisk (eller kanske snarare hongkongsk) populärkultur, är det svårt att översätta korrekt. Jag föreslår att det hela inte översätts, utan att det bara framgår att personen i fråga "nyttjade extrema profaniteter" eller nåt liknande. /Grillo 27 april 2008 kl. 01.29 (CEST)

Att översätta via ett mellanspråk blir ofta inte bra, och särskilt inte en sådan här text. Det finns olika bibetydelser på "fuck" och "fucking" ofta slanguttruck. Vissa använder sådana ord i sitt vardagsspråk som förstärkningsord. Vad som egentligen sagts på kantonesiska är säkert svåröversatt och det finns säkert dialekt och slanguttrycksproblem. "Fuck your mother" är ett talesätt/kraftuttryck på engelska och svåröversatt då vi är för pryda att säga så. Nu är det en styrka hos Wikipedia att många hjälps åt att skriva och förbättra, inte minst eftersom en:The Bus Uncle är en utvald artikel på engelska (!). Det är inte en person som skrivit det utan flera. Så jag tror den engelska artikeln har god kvalitet (som belysning av ämnet alltså, inte ämnet i sig(!)). Jag tror du kan översätta den engelska texten hyfsat väl och ange en brasklapp. Det finns förresten en alternativ översättning på diskussionssidan, där verkar fuck betyda "jävlas". Artikel: "You're really asking for a fight! Fuck your mother!"..."If you have to drag people into it, you do so. If you enjoy fucking, you fuck; if I enjoy fucking, I fuck. Fucking other people is harmless." Alternativ:"So you are tough huh! Fuck your mother!"..."Call for your help. Fuck me over anyway you want. I'll fuck you anyway I want. Fucking isn't totally harmless let you know." Inte så lätt att översätta sådant här. --BIL 27 april 2008 kl. 08.45 (CEST)

Okej, tack så mycket för råd och tips. xenus 27 april 2008 kl. 13.27 (CEST)

Jag skulle föreslå att inte översätta uttrycken ord för ord, utan byta ut dem mot svenska svordomar i stället. Allt annat blir bara konstigt. Idiomatiska uttryck kan nästan aldrig översättas ordagrannt. -Ulla 29 april 2008 kl. 15.46 (CEST)

Freewareprogram för GIF-animationer

Hej! Är det någon som har ett bra tips på ett freewareprogram eller något annat som man kan ladda hem lagligt utan att pröjsa, där man kan göra GIF-animationer? Jag har Windows XP så det är bra om det finns in en XP-kompatibel version. Bästa hälsningar! Nitramus 1 maj 2008 kl. 21.31 (CEST)

Microsoft GIF Animator är ett gammalt program, men från Microsoft och gratis. Sök efter "Microsoft GIF Animator" på t.ex. Google för att erhålla en nedladdningslänk. --Andreas Rejbrand 1 maj 2008 kl. 21.36 (CEST)

Talar du om ett program för att förvandla flera stillbilder till en animerad GIF eller ett probram för att "skapa animeringar" i Flash-stil och spara som giffar?

I det förstnämnda fallet kan man använda GIMP, skapa bara en ny bild, klistra in den första bildrutan som skall med i animationen, lägg på ett nytt lager, klistra in bildruta nummer två, lägg på ett nytt lager och så vidare tills du har en bild med ett lager för varje bild i animationen. Ha gärna verktygsfönstret för lager öppet så du ser att det faktiskt blir ett lager per bildruta att du inte klistrat in flera bildrutor i samma lager och inga i något annat.

Sedan väljer du "Spara som..." och skriver in ett filnamn som slutar på .gif. Gimp bör då säga "Formatet du valt kan inte hantera lager, vill du istället spara filen som en animering" eller något i den stilen. - Tournesol 1 maj 2008 kl. 21.42 (CEST)

Oj, tack för det där svaret Tournesol, jag har letat efter ett program som klarar det, och så finns det rakt framför ögonen på mig! :) //moяlist 1 maj 2008 kl. 21.49 (CEST)

Örlogsman

Vid sökning på "Örlogsman" kommer man via en förgreningssida till örlogsfartyg. Men jag har på Wikipedia inte hittat någon artikel som förklarar varför örlogsfartyg benämns örlogsman. Någon som vet? --Elav W 2 maj 2008 kl. 16.01 (CEST)

En försvenskning av [41], även om det verkar beteckna en viss fartygstyp? CalleC 2 maj 2008 kl. 16.12 (CEST)

Verkar vara samma "man" som i "gemene man": [42].

andejons 2 maj 2008 kl. 16.32 (CEST)

Sveriges demografiska mittpunkt

Efter att återigen ha läst Dcastors intressanta diskussionsinlägg här blev jag nyfiken. Finns det någon som orkar räkna ut var Sveriges demografiska mittpunkt ligger? Det vill säga den plats där man kan dela upp Sveriges befolkning i två lika stora delar, en norrut och en söderut. Eller för den delen en österut och en västerut. Med tillräcklig information borde det väl gå att räkna ut på något sätt? Jag vet inte hur så jag överlåter det till de som kan... Lycka till! /Grillo 3 maj 2008 kl. 01.06 (CEST)

Ja SCB kan. Se även detta. //Heimvennar - divider 3 maj 2008 kl. 01.09 (CEST)

Hah, där får man för att man inte googlar först, tack. /Grillo 3 maj 2008 kl. 01.11 (CEST)

Däggdjur

Flyttad från WP:BB

Undrar vad ordet dägg i däggdjur kommer ifrån och vad det betyder. Tacksam för svar 81.232.87.149 3 maj 2008 kl. 18.27 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se däggdjur --Rosp 3 maj 2008 kl. 18.33 (CEST)

lustigt ;) enligt den definitionen är alltså en nakenkatt INTE däggdjur, trots att den "däggar"=diar? beroende på att den INTE har päls??? är det verkligen så? / bandi Bandi (diskussion) 5 maj 2008 kl. 12.41 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Nja, nakenkattens förfäder, liksom valarnas, torde ha haft päls (och inte t.ex fjädrar eller fjäll). Taxelson 5 maj 2008 kl. 12.51 (CEST)

låter rimligt :) borde inte texten i så fall redigeras till, t ex " som har eller vars förfäder haft päls"? jag kom inte ens att tänka på valar, när jag skrivit mitt inlägg, slarvigt av mig :( bandi 5 maj 2008 kl. 15.03 (CEST)

Som jag förstår det har alla däggdjur i alla fall hår, i större eller mindre grad (och ibland bara under en del av livet). Om det ska kallas päls eller ej är väl mer en definitionsfråga.Sjö 6 maj 2008 kl. 12.14 (CEST)

Däggdjur är de djur som föder levande ungar. xenus 6 maj 2008 kl. 12.24 (CEST)

Kloakdjur är däggdjur men föder inte levande ungar utan lägger ägg.--Kruosio 6 maj 2008 kl. 12.58 (CEST)

Däggdjur är de djur, där mammorna däggar sina ungar, d.v.s. ungarna diar. Någon ytterligare bestämning behövs nog inte, utan leder bara fel. -Ulla 6 maj 2008 kl. 15.30 (CEST)

Jag vill bara påpeka att alla zoologiska grupper har fastställda/"överenskomna" karaktäristika. Därför är det inte så mycket fråga om vad som verkar passa in som en populärvetenskaplig förklaring i en artikel, utan det är en fråga om att korrekt citera hur den vetenskapliga litteraturen ser ut med avseende på hur gruppen defineras, om man vill skriva en korrekt encyklopediaartikel. Och ambitionsnivån på många av biologiartiklarna här på Wikipedia är ju klart hög! Hårbeklädnaden hos vissa däggdjur tillbakabildas hos det vuxna djuret, eller är så gles eller kortväxt, så att det inte syns att de har päls, men lär gå att observera i något stadium hos alla djur, även exempelvis blåval, om jag minns min gamla zoologi-grundkurs rätt. Tomas e 6 maj 2008 kl. 16.05 (CEST)

Ja, i så fall borde väl den definistionen framgå av artikeln däggdjur, med vederbörlig litteraturreferens förstås. Så ser inte artikeln ut idag, för då skulle någon diskussion nog inte ha uppstått här. -Ulla 6 maj 2008 kl. 17.55 (CEST)

Ekvation

Hur löser man nedanstående ekvation?

$-x^{2}*\ln(x-1)+3x+x*\ln(x-1)+2=0\,$

M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 6 maj 2008 kl. 20.01 (CEST)

Jag ska räkna ut var linjen $y=4-kx\,$ tangerar $y=1/(x-1)+1\,$. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 6 maj 2008 kl. 20.03 (CEST)

Har fått svar på engelska Wikipedia. Måste ha gjort något fel när jag deriverade de två nedre funktionerna och gjorde en ekvation av det. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 6 maj 2008 kl. 21.21 (CEST)

Pipiga röster i Askungen

Klippet från Askungen (film) som brukar sändas på julafton handlar om hur mössen piffar upp Askungens klänning inför en bal på slottet. De kvinnliga mössen sjunger med oerhört pipig röst, och vad jag undrar är ifall någon verkligen har sjungit precis så i mikrofonen vid dubbningen, eller om ljudet har omformats och gjorts ljusare på något vis. //Salsero 25 december 2007 kl. 11.55 (CET)

Jag vet inte med säkerhet, men möjligen är det så att skådespelarna har talat in dialogen mycket långsamt och att man sedan har spelat upp deras röster i en snabbare fart, vilket ju leder till pipigare röster. Disney gjorde till exempel detta med Piff och Puffs röster om jag inte misstar mig. Jag vet att det fanns en fiktiv grupp från 50-talet som heter Chipmunks, där sångarna sjöng in låtarna långsamt och att man sedan snabbade upp deras röster för att få fram det pipiga ljudet. -- JIESDEO *GOD JUL!* 25 december 2007 kl. 12.03 (CET)

Gammaldags bandspelare kunde köras på två eller tre olika hastigheter. Om man spelade in tal eller ett fågelläte på hög hastighet och lyssnade av det på låg, hade man en bra förlaga för att härma talet eller lätet i långsamt och mörkt skick. Härmningen spelade man in på den låga hastigheten, eventuellt i ett ljusare röstläge, för att sedan spela upp resultatet i hög hastighet igen. Även om man lyckas återskapa det ursprungliga tonläget, blir formanterna ljusare än förut. Det ger intrycket av att talaren har en liten kropp och talapparat. På så sätt kunde man skapa underliga människoröster, men även göra naturtrogna fågelläten. /Rolf B 25 december 2007 kl. 12.29 (CET)

Det är möjligt att en sådan teknik har använts i Askungen, men frågan är om det inte är lite svårare att spela in sång på detta sätt. Då blir det ju plötsligt viktigt exakt hur högt tonläget hamnar. Kanske kan man spela in i exakt halva tempot och en oktav lägre? Det vore fortfarande intressant att veta hur de gjort just i fallet Askungen. //Salsero 27 december 2007 kl. 17.23 (CET)

Det är just det som är sång :-) Jo, men man har gjort på det sättet. Först spelar man in musiken, sedan spelar man upp bandet i lägre hastighet och lägger på sången - och sedan spelas bandet upp i den rätta hastigheten igen. Då låter orkestern som den skall men rösterna blir ljusare. Jag tror inte man använder så mycket som en oktavs skillnad (dvs dubbla hastigheten) - effekten blir ganska grotesk då. En kvint (3/2 hastighet) är nog mer lagom. Obs att oavsett vilken hastighet man väljer sjunger man i samma tonart som den redan inspelade orkestern på bandet. /NH 21 januari 2008 kl. 16.16 (CET)

Alltså i den lägre tonart och det lägre tempo som uppstår bara under själva sånginspelningen då orkestermusiken spelas upp långsamt. /Rolf B 21 januari 2008 kl. 17.50 (CET)

Det finns en teknik som jag såg i TV programmet Tekniskt Magasin för mer än 30 år sedan. Det gick till så att man använde en bandspelare med roterande tonhuvud. Med den kördes bandet i rätt hastighet medan tonhuvudet snurrade mot bandriktningen varvid det inspelade materialet fick högre frekvens men ursprunglig hastighet. När tonhuvudet roterade med bandriktningen blev effekten den motsatta. Hur gammal denna teknik är jämfört med när Askungen spelades in vet jag inte. Elav W 21 februari 2008 kl. 13.54 (CET)

Då kommer ljud med förhöjd frekvens att upprepa sig, dvs tonhuvudet kommer under andra varvet att få med slutet av det som spelades upp under första varvet plus en del nytt material osv. Det borde ge en sta-tam-ammande effekt. Ljud med sänkt frekvens måste på motsvarande sätt hoppa över lite av originalljudet mellan varje varv som tonhuvudet gör. /Rolf B 21 februari 2008 kl. 15.41 (CET)

Då förutsätter du att tonhuvudet har en skarv där det börjar/slutar? Som jag mins det var tonhuvudet cylindriskt och den effekten du beskriver är jag säker på inte förekom. Elav W 13 mars 2008 kl. 22.48 (CET)

Jag känner att jag behöver förklara stammandet bättre. Antag att vi har världens enklaste musikstycke - en enda ton, ett normal-A som ljuder i en sekund. Vi spelar in detta stycke på band. På bandet får vi då exakt 440 stycken svängningar registrerade. Om bandet har samma fart vid avspelning ljuder samma normal-A under en sekund. Vid dubbel hastighet passerar de 440 svängningarna på bara en halv sekund och ger oss ett A en oktav högre upp (dubbla frekvensen, 880 Hz), men den ljuder alltså bara hälften så lång tid eftersom det fortfarande bara finns 440 stycken svängningar till förfogande. Hur vi än laborerar med bandhastigheter kommer en högre frekvens (f) alltid att medföra en kortare speltid (t) och vise versa, enligt f * t = konst. Om vi vill öka frekvensen (tonhöjden) utan att förkorta tiden, måste vi skarva de 440 inspelade svängningarna med flera likadana svängningar. Det roterande tonhuvudet utför just ett sådant skarvande. Antingen är det endast ett tonhuvud, men då måste bandet gå nästan hela varvet runt det som ett omega, eller också är det flera tonhuvuden så att när det ena släpper så tar det andra över ett litet stycke bakom. Bägge lösningarna medför att en del av det som just avlyssnats kommer att avlyssnas igen. Tonhuvudena upplever en högre bandhastighet eftersom de roterar mot bandriktningen, men genom att vi i det stora hela kör bandet i normal hastighet kommer precis så mycket överlappande material att skarvas in så att speltiden blir samma som i originalet. Spelar vi in ordet "Hallå!" istället för vårt normal-A, hör vi skarvarna i form av ett "Hal-allå-å!". En apparat som kan skarva oftare och mindre åt gången, kan få det till "Ha-al-llå-å!" eller rentav "HHaallllåå!", men med ännu fler och kortare skarvningar uppstår ett brum för att det inte finns tid att tona över mjukt i varje skarv. (Det blir en massa abrupta faslägeshopp.) Hur en bandspelare skulle kunna trolla fram de extra svängningar som behövs utan att återanvända delar av det inspelade materialet med dubblerade ljudhändelser som följd skulle jag bra gärna vilja veta. /Rolf B 3 april 2008 kl. 23.35 (CEST)

Det är även mycket möjligt att skådespelarna förställt sina röster på naturlig väg. Jag mötte en gång en tjej som kunde sjunga kusligt likt mössen i Askungen. --JimEerie 28 februari 2008 kl. 11.38 (CET)

Tekniken med ett cylindriskt tonhuvud låter inte "stammande" om den görs rätt. Jag tvivlar på att Disney använde sig av den tekniken i Askungen. Däremot är jag ganska säker på att den användes i klassikern They're Coming to Take Me Away Ha-Haaa! (fast så står det inte uttryckligen i artikeln). —CÆSAR 13 mars 2008 kl. 22.57 (CET)

Som kompositionsstudent kan jag intyga att det är högst troligt att en naturlig sångteknik användes i Askungenfilmen; det finns nutida kompositörer som använder sig av s.k. extended techniques, vilka ibland kräver extrema register. Jag har dessvärre inga objektiva belägg för detta, så det måste styrkas från annat håll om det skall kunna användas i en artikel - men av erfarenhet vet jag att det definitivt är möjligt att få kvinnorösten att låta så. Min moster brukar sjunga stämma med mössen framför vår TV varje jul... /Misopogon 3 april 2008 kl. 22.16 (CEST)

Tekniken med roterande in- och avspelningshuvud visas i text och bild här. Mvh / Mkh 23 april 2008 kl. 11.03 (CEST)

I fallet med just Askungen vet jag, berättat av en av de som var med (jag har själv jobbat som ljudtekniker i efterarbete med film på 70-talet), att man helt enkelt spelade in de svenska sångrösterna med "stumfilmshastighet" det vill säga 18 b/s, som sedan vid uppspelning i normala 24 b/s gav önskad pipig röst. Detta var helt enligt de noggranna instruktionerna man fick från Disney innan! Ingen annan förändring behövdes. --Towpilot 7 maj 2008 kl. 10.06 (CEST)

Tortyr VS Avrättning

Tortyr förutsätter att offret överlever? Jag menar kan man kalla smärtsam avrättning för tortyr? Jag såg på listan på tortyr metoder i artikeln är en del avrättningsmetod.Wolfmann 6 maj 2008 kl. 23.39 (CEST)

Om jag svarar rent instinktivt så anser jag inte att tortyr förutsätter att offret överlever hela behandlingen. \GhostRider♠ 6 maj 2008 kl. 23.43 (CEST)

Du har säkert rätt nu när jag tänker efter.Wolfmann 6 maj 2008 kl. 23.44 (CEST)

Att offret överlever är väl knappast ett kriterium för att det ska kallas tortyr. Ett offer kan ju mycket väl avlida men trots detta ha utsatts för tortyr innan döden inträffade. Dock är väl målet med tortyr att åsamka någon smärta och samtidigt hålla tortyroffret kvar vid liv. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 6 maj 2008 kl. 23.50 (CEST)

1984 års FN-konvention mot tortyr definierar tortyr som "varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon" för att dra ur personen information, som straff för egen eler andras gärning, eller som diskriminering, om detta sker av en representant för staten och inte är "förknippat med lagliga sanktioner". Syftet med tortyr är alltså inte att offret skall dö, vilket är syftet med avrättning. Människor kan förvisso avlida till följd av tortyr, eller dödas efter tortyr.//--IP 7 maj 2008 kl. 06.28 (CEST)

Covers

Vad säger copyrightlagen om covers? 90.230.101.206 7 maj 2008 kl. 14.37 (CEST)

Jag är ingen expert, men jag tror man kan hävda principen om licencia poetica, alltså en konstnärs frihet till tolkningar. Men jag vet faktiskt inte, jag tänkte på samma sak igår. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 7 maj 2008 kl. 14.42 (CEST)

Ska du spela in en gammal låt (eller trycka den), så krävs väl tillstånd av rättighetshavaren. Det tillståndet betalar man som regel pengar för - antingen en fast summa, eller så får rättighetshavaren del i intäkterna. Vet inte riktigt vad som gäller coverband som spelar covers "live" --Oddjob 7 maj 2008 kl. 14.43 (CEST)

Googlade lite åt dig och hittade [43] »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 7 maj 2008 kl. 14.47 (CEST)

Temperaturen på månen under månlandingarna?

Hur kallt/varmt var det för astronuterna? Realtime 24 april 2008 kl. 21.57 (CEST)

Medeltemperaturen på månen är 250 K, dvs. -23 grader Celsius, så kanske något sånt? /NatoX 24 april 2008 kl. 22.00 (CEST)

Fast temperaturen skiljer sig väldigt mycket mellan dag och natt, och dagen är två jordveckor lång. Alla månlandningar har skett på dagtid, och vad jag vet inte särskilt nära morgongränsen, så man kan räkna med att det är väldigt varmt, uppemot 125 grader Celsius.

I rymddräkterna var det nog däremot behagligt ljummet. —CÆSAR 24 april 2008 kl. 22.17 (CEST)

Eftersom månen i princip inte har någon atmosfär borde väl "temperaturen på månen" bara spela en väldigt liten roll för temperaturen i en rymdfarkost/ -dräkt? Farkost eller dräkt i vakuum utgör ju en termos. (Däremot spelar solstrålningen och hur man skärmar av den desto större roll). 81.232.56.250 24 april 2008 kl. 23.01 (CEST)

Tillägg: jag ser efter lite googlande att de flesta uppgifter om månens temperatur avser temperaturen en meter under ytan eller så. Att ange temperaturen i "atmosfären" är antagligen inte meningsfullt. 81.232.56.250 24 april 2008 kl. 23.07 (CEST)

Tänkte mest på varför filmen inte smälte i kamerorna de hade med sig. Realtime 26 april 2008 kl. 23.48 (CEST)

Varför skulle den ha gjort det? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 26 april 2008 kl. 23.50 (CEST)

Jorden och månen ligger lika långt från solen och tar emot lika intensiv strålning. Jorden har dock atmosfär som både reflekterar, absorberar och sprider en del av strålningen, så den borde bli något mindre intensiv nere på jordytan. En kamera i tropisk sol kan bli ganska het trots att den omgivande luften kan kyla den. Jag menar att samma kamera borde kunna bli hetare på månen, dels för att strålningen är lite intensivare där och dels för att inget kyler. /Rolf B 27 april 2008 kl. 01.06 (CEST)

Månen har i princip ingen atmosfär, så rymden ovan marken är vakuum och kan således inte hålla någon temperatur. Den värme som finns är den som möjligen återspeglas från månytan, som i sig nog kan bli varm på dagen. -Ulla 29 april 2008 kl. 15.42 (CEST)

Är det inte just det Rolf försöker poängtera? Att det inte finns någon atmosfär som kyler, kameran kan ju ta emot och hålla värme från solen. 90.230.101.206 7 maj 2008 kl. 14.36 (CEST)

Nej, hans poäng är ju den motsatta mot min, han förmodar ju att kameran blir varm, medan jag nog skulle tro att den inte blir det eftersom vakuum är kallt. En kamera är så liten att den nog inte absorberar särskilt mycket värmande strålning själv. -Ulla 8 maj 2008 kl. 00.03 (CEST) Fast jag ska väl påpeka att jag inte är någon expert på såna här frågor. -Ulla 8 maj 2008 kl. 09.34 (CEST)

Det är fel att säga att vacuum är kallt. Inget värme tillförs kameran av vacuumet, men inget avleds heller. Det är det Rolf B menar med att kameran inte kyls. Om kameran har strålningsegenskaper som liknar månens så borde den kunna bli lika varm som månen efter en tids exponering. Det är dock troligt att den är byggd för att stråla mer och därför håller sig kallare längre än månytan. —CÆSAR 8 maj 2008 kl. 13.31 (CEST)

Vad är det för byggnad?

Den röda byggnaden.

Häromdagen när jag var på Djurgårdsfärjan fick jag, mycket nära där färjan stannar vid Djurgården syn på denna vackra röda byggnad. Jag laddade upp den på Commons med namnet Image:Unknown red building seen from Djurgårdsfärjan spring 2008.JPG. Finns det någon som vet vilken byggnad detta är? Denna fråga ställs inte enbart för att jag personligen vill veta, utan även för att COmmonsbilden ska få ett bättre namn så att folk som vill använda den hittar den lättare. Leo Johannes 30 april 2008 kl. 15.00 (CEST) ´

Det där är väl kastellet på Kastellholmen? xenus 30 april 2008 kl. 15.03 (CEST)

Kastellet på Kastellholmen kan man läsa om här. Thuresson 30 april 2008 kl. 15.04 (CEST)

Tack så mycket. Vad tycker ni vore lämpligt engelskt namn? "The citadel at Kastellholmen seen from Djurgårdsfärjan spring 2008.JPG"? Leo Johannes 30 april 2008 kl. 15.06 (CEST)

Jag skulle föredra att inte ha så långt namn, föreslår "Citadel at Kastellholmen.JPG", men det är givetvis upp till dig. xenus 30 april 2008 kl. 15.08 (CEST)

Jag valde det längre namnet, eftersom jag tycker att det är bra om namnet är så beskrivande som möjligt. Leo Johannes 1 maj 2008 kl. 15.36 (CEST)

Ett längre och mer beskrivande namn är väl så gott som alltid bättre... »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 8 maj 2008 kl. 13.48 (CEST)

Hur snabbt löses C-vitamin upp?

C-vitamin (askorbinsyra) löses upp i luft har jag fått lära mig, vilket innebär att man inte skall låta en C-vitaminrik dryck stå i en öppnad förpackning. Hur lång tid tar det för C-vitaminen i t.ex. ett glas färsk apelsinjuice att "försvinna"? Jag har aldrig hittat något definitivt svar på den frågan. -Ulla 6 maj 2008 kl. 09.08 (CEST)

Den förstörs av luftens syre. Halten minskar gradvis, och hur snabbt det går beror väl på hur snabbt syret "kommer ned" i juicen vilket i sin tur beror på hur förvaringskärlet ser ut, vad temperaturen är osv. Förpackad juice brukar uppges hålla ett par dagar när förpackningen väl har öppnats (efter detta har C-vitaminhalten sjunkit för mycket); pressar man direkt i ett glas och låter det stå framme går det nog fortare. 81.232.56.250 6 maj 2008 kl. 22.47 (CEST)

Jo, men ungefär hur fort går det från ett dricksglas? Handlar det om minuter eller timmar? -Ulla 7 maj 2008 kl. 23.53 (CEST)

citat av Erica Jong

hej jag är ny här och vet inte riktigt tillvägagångssättet. Ett citat har spökat länge för mig, och jag vet inte källan. Det lär ha uttalats av Erica Jong, men har inte angetts var. Citatet är följande, med reservation för inexakthet: "Du träffar på en förfärlig massa klyftiga killar med dumma fruar, men nästan aldrig en klyftig kvinna med en dum karl" Min fråga är var har hon uttalat detta om hon nu överhuvudtaget gjort det, och i så fall vad har hon för statistisk belägg för detta? Det känns nämligen för mig, som naturvetare och användare av statistiska metoder, väldigt beklämmande. Det skulle nämligen ge bevis för i så fall, att det finns oändligt mycket fler dumma kvinnor, än män, vilket mitt vardagliga liv inte alls tycks ge intryck av. hjälp mig! hrsbr Bandi bandi 5 maj 2008 kl. 14.55 (CEST)

(Ursäkta en kommentar som inte besvarar din fråga. Citatet borde lyda: "rika gubbar" och "snygga fruar".) --5 maj 2008 kl. 22.31 (CEST)

Jag håller nog med, att gamla skämten brukade lyda på det viset, men citatet lydde inte så, och torde inte leda till samma statistiska problem heller ;) om man nu inte jämställer "dumma blondiner" med lycksökare ;) vilket skulle ge svårigheter med att fastställa ett representativt urval, för att inte tala om mothuggen från de biologiskt kunniga - �����bandi 5 maj 2008 kl. 23.49 (CEST)

Jag kan tyvärr inte svara på frågan, men jag kan inte avhålla mig från en logisk/filosofisk betraktelse. Om vi utgår från att det förhåller sig som i citatet, dvs att smarta kvinnor gifter sig med smarta män och att smarta män gifter sig med dumma kvinnor, så finns det fortfarande en mängd av ogifta personer kvar. Om vi antar att intelligensnivån följer en normalfördelning hos båda könen leder detta till att det bland de ogifta borde finnas ett större antal smarta kvinnor och ett större antal dumma män. Alltså; smarta kvinnor är endera gifta med smarta män eller ogifta, smarta män är endera gifta med smarta eller dumma kvinnor, dumma kvinnor är gifta med smarta män och dumma män är ogifta. ;-) 6 maj 2008 kl. 09.49 (CEST)

Bland alla dessa träffar på Google kanske det finns någon vettig källa? Jorva 6 maj 2008 kl. 09.57 (CEST)

Bandi, är du säker på att översättningen är korrekt? Vad ville Jong ha sagt med citatet? "Smart" har ju många betydelser, varav några är mindre smickrande än intelligent. Och "dumb" är ju den vanligaste benämningen på stum. Jag undrar för jag är både feminist och maskulist. Elav W 6 maj 2008 kl. 22.49 (CEST)

Jag kan tyvärr inte säga vad originalet kan ha varit, trots idel försök att hitta. Citatet jag stött på använde som jag skrivit överst orden klyftig och dum. Naturligtvis finns det ett antal möjliga original, "smart" och "stupid" skulle vara min gissning. Intelligent skulle jag utan att tveka översatt till "intelligent" eftersom dessa 1 till 1 motsvarar varandra, medan "stupid" och "dum" korresponderar bäst mot varandra utan sidospår, "dumb" i betydelsen "dum" är mera vanligt i vardagsspråket och skulle näppeligen anvandas av en driven författare som Jong. Men som sagt, jag är ingen lingvist, även om mitt intresse sträcker sig åt det hållet också ;)hrsbr bandi 9 maj 2008 kl. 00.26 (CEST)

Guldskivor och platinaskivor

Är det någon som vet de aktuella siffrorna för hur många album som sålts för att få dessa utvärkelser i finland?Liviaro 12 maj 2008 kl. 17.08 (CEST)

Enligt IFPI i Finland[44] är nivåerna sedan 1 januari 2008 för fullängdsalbum av utländska artister: guld 10000, platina 20000; av inhemska artister: guld 15000, platina 30000. --Strangnet 12 maj 2008 kl. 17.20 (CEST)

Årsdagen för Israels utropande

Med vår tideräkning utropades staten Israel den 14 maj för 60 år sedan. Men av radion får jag intrycket att judarna firar 60-årsdagen idag? Firar de i förväg eller beror det på olika tideräkningar?//--IP 8 maj 2008 kl. 17.21 (CEST)

Jag har hittat det själv. I år infaller Yom Ha'atzmaut enligt hebreiska kalendern idag.//--IP 8 maj 2008 kl. 17.29 (CEST)

Det kan vara av intresse i sammanhanget, att vår moderna tideräkning i engelskspråkiga sammanhang kallas CE=CommonEra, ibland översatt till svenska med GTR=GemensamTideRäkning, i stället för fKr och eKr som bara konfirmeras av kristna. bandi 9 maj 2008 kl. 00.39 (CEST)

Nej, normalt används A.D. på engelska, precis som e.Kr. används på svenska. Det är i alla fall min uppfattning. CE används bara ibland, inte ens alla de som annars brukar vinnlägga sig om ett neutralt språkbruk använder den termen. I den mån något liknande används på svenska, är nog en vanligare term e.v.t. (enligt/efter vår (vanlig?) tideräkning (jag vet inte exakt hur förkortningen brukar uttydas)). -Ulla 9 maj 2008 kl. 01.16 (CEST)

I det ateistiska gamla Östtyskland användes begreppen "v.u.Z." (vor unser Zeit) och "n.u.Z." (nach unser Zeit). Låt oss hoppas att sådana politiskt anpassade hitte-på-konstruktioner dog med murens fall. /FredrikT 9 maj 2008 kl. 08.39 (CEST)

Det gjorde de tyvärr inte, för "före vår tid" och "efter vår tid" vinner acceptans för varje dag som går. De som förespråkar dessa begrepp glömmer ju dock att de snarast är imperialistiska, eftersom de utgår ifrån att alla i hela världen förstår vilken tid "vår" är. Då är det bättre att vara öppen med att den vanligaste tideräkningen åtminstone i västvärlden är religiöst betingad. /Grillo 9 maj 2008 kl. 22.01 (CEST)

Jag förstår inte vad Grillo menar med "imperialistisk" i det här fallet. Hur som helst, så handlar inte användandet av "e.v.t." (eller vilken förtkortning man nu väljer att använda; där finns det tyvärr ingen vedertagen standard så vitt jag har kunnat märka) primärt om att man vill vara religionsneutral, utan är framförallt ett sätt att notera att Jesus (enligt vad man i nutiden räknat ut) faktiskt inte föddes vid det år som vi numera räknar som det första året. E.G. 13 maj 2008 kl. 01.15 (CEST)

Crepuscular rays

Vad kallas det optiska fenomenet crepuscular rays på svenska? /90.229.135.159 12 maj 2008 kl. 00.25 (CEST)

Enligt Norstedts stora engelsksvenska ordbok betyder "crepuscular" "skymnings-" och "crepuscule"="skymning". Å andra sidan har danska wikipedia artikelnamnet "Tusmørkestråler" och tyska har "Strahlenbüschel"="Strålknippe" på fenomenet (och kinesiska har 雲隙光 :-) ). Vad strålarna heter på svenska vet jag inte. "Skymningsstrålar" har bara tre träffar i Google, troligen från översatta dikter. --BIL 12 maj 2008 kl. 19.57 (CEST)

"Cambridge Dictionaries Online [45]" har följande förklaring av ordet Crepuscular

"Definition; crepuscular; adjective LITERARY relating to or like the time of day just before the sun comes up, or just after it goes down; not bright."

Jag tror att du har friheten att skapa det svenska ordet. ("Not bright" skulle ju kunna leda tanken till "dimstrålar" "soldisstrålar").--Elav W 12 maj 2008 kl. 21.24 (CEST)

Tiden med solen ngt under horisonten kallas ju gryning och skymning, med (som jag tycker) en underförstådd bibetydelse om ljusets egenskaper. Mvh / Mkh 12 maj 2008 kl. 21.32 (CEST)

Det borde ju finnas en meterologisk term för detta, så det är nog inte så bra att hitta på ett ord. Hör med SMHI (extern länk för kontakt: SMHI). -Ulla 13 maj 2008 kl. 10.13 (CEST)

Nordisk familjebok har en ganska utförlig artikel "skymning" där allehanda ljusfenomen beskrivs. Tittade bara som hastigast på den - kanske kan något av de namngivna fenomenen matchas mot dessa strålar. Förutom att jag generellt håller med Ulla att det är oklokt att hitta på egna termer inom naturvetenskap, innehåller NF:s artikel också en inledning som visar på att den svenska terminologin mycket väl kan vara speciell på detta område: "Skymning och Gryning, meteor., sammanfattas i de flesta språk i ett ord (lat. crepusculum, fr. crépuscule, eng. twilight, ty. dämmerung, zwielicht, da. och no. dæmring)". Tomas e 13 maj 2008 kl. 10.23 (CEST)

Dena typ av ljusstrålar är väl inte helt ovanliga i religiös konst. Måhända finns det någon konstvetenskaplig term som kan användas (i brist på en strikt naturvetenskaplig)? /FredrikT 13 maj 2008 kl. 13.46 (CEST)

Grekiskt tecken i Word

Hej! Jag håller på att skriva en artikel i Word och behöver då få fram tecknet Φ men lyckas inte hitta det. Finns det någon sån där alt+sifferkod man kan skriva in för att få fram det? Nitramus 24 april 2008 kl. 19.18 (CEST)

Pröva att klipp-och-klistar härifrån ;-). MiCkE 24 april 2008 kl. 19.41 (CEST)

Brukar väl finnas grekiska tecken om man går till Infoga -> Symbol. Njaelkies Lea 24 april 2008 kl. 20.29 (CEST)

Efter valen Infoga -> Symbol väljer du Teckensnitt och därefter väljer du mellan typsnitt och specialtecken. Bland typsnitten hittar du diverse krumeluruppsättningar : webdings, wingdings, dingbats samt Symbol. Där finns både Φ och ϕ. När du klickar i rutan för önskad krumelur så visas också krumelurens nummer och kod. Mvh / Mkh 24 april 2008 kl. 21.13 (CEST)

Jag vill verkligen inte rekommendera att man använder något symbolteckensnitt! Använd i stället Unicode! Välj Start/Kör, skriv in "charmap" och tryck på Enter. Aktivera "avancerat läge", så kan du söka efter vilket tecken du vill. Om du vill kan du gruppera tecknen i olika grupper (latinska bokstäver, grekiska bokstäver, pilar, sifferformer, geometriska figurer, matematiska symboler, kinesiska tecken, symboler, tekniska tecken, musikaliska tecken..., ..., ...). --Andreas Rejbrand 24 april 2008 kl. 22.14 (CEST)

Om du använder Word 2007 kan du dessutom aktivera funktionen "Matematisk autokorrigering utanför matematiskt område". Då räcker det med att du t.ex. skriver in \theta för att erhålla θ. --Andreas Rejbrand 24 april 2008 kl. 22.45 (CEST)

Det behövs inget Symbol-teckensnitt och ingen charmap för Words skull. Kör bara Infoga->Symbol och välj "normal text" i dropdownlistan till vänster och Grekiska i dropdownlistan till höger och välj bland tecknen. För andra program behövs charmap som snarare kallas Teckenuppsättning som finns i startmenyn->Tillbehör->Systemverktyg (eller startmenyn->Kör, skriv in "charmap") -- BIL 25 april 2008 kl. 09.04 (CEST)

Självklart, men Charmap är mycket effektivare och lättare att använda än Symboldialogen i Word, som varken på ett tydligt sätt kan gruppera tecken eller ens söka efter tecken. --Andreas Rejbrand 25 april 2008 kl. 12.38 (CEST)

Hur som helst vill jag återigen poängtera att man inte bör använda något specialteckensnitt såsom Symbol, utan man bör använda det aktuella teckensnittets (eller något automatiskt substitut i vissa fall) fulla Unicode-stöd, vilket kommer att vara fallet oavsett om man väljer att använda Charmap (tips: öppna Kör med Win+R) eller Words symboldialog (med "Normal text"). --Andreas Rejbrand 25 april 2008 kl. 12.43 (CEST)

(Däremot var Symbol och liknande teckensnitt närmast oumbärliga innan Unicode började användas. Än i dag används dessa i programmiljöer utan stöd för unicode. --Andreas Rejbrand 25 april 2008 kl. 12.45 (CEST))

Symbol är inget bra för grekiska i vart fall inte för websidor och worddokumemt mm. Den har en egen teckenuppsättning, dvs eget samband lagrat nummer mot bokstav, till exempel α=97 (0x61), φ=106 (0x6A) medan en mer officiell standard ISO/IEC 8859-7 har α=225 (0xE1), φ=246 (0xF6). Alla språk har haft problem med teckenkodningar (engelska löste det på 1970-talet då ASCII vann över EBCDIC, svenska på 1990-talet då ISO/IEC 8859-7 vann över Svensk ASCII med flera. Grekiska har väl hyfsat OK nu. Unicode ska lösa allt genom att ha en gemensam standard för alla språk (de har α=945 (0x3B1), φ=968 (0x3C8). Detta funkar nu ganska bra i Europa (men inte i Japan mfl). Att använda Symbol är gå tillbaka till 1980-talet.--BIL

Tack för alla era tips! Det är ju en WP-artikel jag sitter och skriver på, så oavsett vilken lösning man får så är det ju bra om man kan kopiera texten från Word och lägga in den i WP, och att WP då fattar att det är just ф jag vill ha så är det bra. Men tack för tipsen, som sagt! Jag har fått det att funka i Word nu, så nu gäller det bara att det funkar när jag lägger över texten i WP sen. MVH! Nitramus 26 april 2008 kl. 10.19 (CEST)

Det fungerar rakt av om du använder Unicode, alltså använder normala teckensnitt i Word. Det är själva finessen med Unicode, att sådant fungerar rakt av, till och med för japanska mm.--BIL 14 maj 2008 kl. 22.48 (CEST)

Punkt som tusentalsavgränsare

Håller punkten på att ta över som tusentalsavgränsare istället för fast blanksteg i svensk skrivstandard, eller inbillar jag mig? SVT och DN skriver så, men inte SvD eller Sydsvenskan. //Knuckles...wha? 11 maj 2008 kl. 18.50 (CEST)

I så fall inte officiellt antar jag. Skolan lär fortfarande ut att det ska vara mellanslag i alla fall.. //moralist 11 maj 2008 kl. 19.32 (CEST)

Ta över vet jag inte. Punkt har väl länge använts för tusentalsavgränsning? Men mellanslag är ju att föredra, för att slippa risk för sammanblandning med decimalpunkt som används i bland annat engelskspråkiga länder. --  boivie  ✎ 11 maj 2008 kl. 23.07 (CEST)

Jag har lärt mig både punkt och mellanslag, i omgånger, under min skoltid. Så det är nog ganska hugget som stucket. /Grillo 12 maj 2008 kl. 21.13 (CEST)

Jag kan tänka mig att många använder punkt mest av praktiska skäl, för att de inte vill att stora tal ska radbrytas och samtidigt inte vet hur de ska få till ett fast blanksteg. Det behöver inte betyda att detta är en rekomendabel standard. -Ulla 13 maj 2008 kl. 10.11 (CEST)

Det är främst av den anledningen jag använder punkt som tusentalsavgränsare. Utöver det tycker jag att det är det snyggaste och tydligaste sättet. /Grillo 13 maj 2008 kl. 18.03 (CEST)

Om man tittar i Nationella inställningar och språkinställningar i Windows kontrollpanel som utifrån språk styr hur program väljer tusenseparator, ser man att svenska medför mellanslag för tal men punkt för valuta. Danska, nederländska, spanska och tyska verkar konsekvent köra punkt medan finska, franska och norska konsekvent kör mellanslag. Någon gemensam ordning verkar det alltså inte vara i centraleuropa. Själv tycker jag att förvirringen i världen mellan punkt och komma som decimaltecken är allvarligast. Jag hatar att behöva gissa när någon meddelar att energiförbrukningen var 1.234 kWh sedan förra avläsningen. Det får mig att konsekvent använda hårt mellanslag istället för tusenpunkt. Så heja Norge, Finland och Frankrike! /Rolf B 14 maj 2008 kl. 23.43 (CEST)

Regeringen har gett ut tydliga skrivanvisningar [46], avsnitt "9.1.6 Skrivsätt för siffergrupper", rekommenderar "hårt mellanslag". Mvh / Mkh 15 maj 2008 kl. 00.11 (CEST)

Bermudatriangeln

Får kommersiella flygplan flyga över bermudatriangeln eller finns ett flygförbud? Kian 15 maj 2008 kl. 01.05 (CEST)

Törs nog påstå att det inte någonstans överhuvudtaget finns några som helst flygförbud baserade enbart på myter och sagor, allra minst inom den så kallade Bermudatriangeln där jag själv flugit (utan att spårlöst försvinna)! --Towpilot 15 maj 2008 kl. 09.40 (CEST)

Det går dagligen mycket båtar och plan där. Bermudatriangeln är ett hjärnspöke. --BIL 15 maj 2008 kl. 21.54 (CEST)

Nilsson/särskilde sakkunnige/Sverige Richelieu

I Leif G.W. Perssons tre romaner om Palmemordet så förekommer en särskild sakkunig, som är sveriges egen Richelieu, möjligtvis är hans namn Nilsson, är det någon som vet om detta är en omskrivning av en verklig person eller om det bara är hittepå?\GhostRider♠ 13 maj 2008 kl. 19.32 (CEST)

Om du kan bidra med ytterligare detaljer om denne kan man försöka spekulera. Thuresson 17 maj 2008 kl. 11.32 (CEST)

Regissörer

Någon som vet varför det nästan enbart finns manliga regissörer på denna jord? Kian (diskussion) 2008 maj 14 kl. 19.12 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det lär ha med något visst patriarkat att göra... //moralist 14 maj 2008 kl. 20.55 (CEST)

Det är för att Leni Riefenstahl komprometterade det kvinnliga regissörsskrået genom att samarbeta med Hitler. ;) /FredrikT 14 maj 2008 kl. 22.21 (CEST)

Denna länk kanske besvarar lite: [47]. Särskilt denna artikeln diskuterar det: [48]. En film kostar mycket och en finansiär kan ha svårt att satsa på en kvinnlig regissör, även för filmer med majoritet kvinnliga tittare, t.ex. romantiska filmer. En regissör tillsätts på känsla, och känslan för en person baseras på fördomar och vederbörandes pondus. En man har större pondus, både bland män och kvinnor, kraftigare röst och kraftigare kroppsbyggnad, det ger bättre förtroende. En finansiär har någon slags chef eller kommitté som väljer vem de vill stödja och de vill inte stödja någon de inte tror ägaren till finansiären skulle gilla, om filmen floppar riskerar de sparken. Vanlig företagspsykologi. Man väljer någon man litar på, även om det bara är en känsla. --BIL 14 maj 2008 kl. 22.34 CEST)

Som sann feminist vill jag påstå att det beror på att männen inte ger kvinnorna det stöd de behöver för att vinna teräng. Och som lika sann maskulist vill jag påstå att det beror på att kvinnorna i gemen inte stöttar varandra när det gäller karriärfrågor. --Elav W 14 maj 2008 kl. 22.46 (CEST)

I artikeln jag länkade till nämns en svensk kvinna som var chef för en finansiär av film, och som gav 98 % av pengarna till manliga regissörer. --BIL 15 maj 2008 kl. 21.11 (CEST)

Jorden är stor (även om en känd sång säger annorlunda), baseras "vår jord" på Hollywood eller filmproduktion i hela världen? Jag vet inte hur det ser ut någonstans, men faktaunderlaget till påståendet att det "nästan enbart" finns manliga regissörer i världen känns ganska tunt. /Grillo 17 maj 2008 kl. 02.49 (CEST)

På Wikipedias Kategori:Svenska regissörer (både film och teater) finns 708 namn, varav 117 är kvinnliga. Nu är Wikipedia ingen lysande källa ensamt, men det är en indikation. --BIL 17 maj 2008 kl. 11.03 (CEST)

16,5% är iofs en kraftig underrepresentation men knappast "nästan inga". /Grillo 17 maj 2008 kl. 11.53 (CEST)

Mätning av ljushastigheten?

Har letat men inte hittat någon artikel som beskriver tekniken för att mäta ljushastigheten. Finns den informationen på Wp? Om inte, hur utförs mätningarna som visar att ljuset (i vakuum) rör sig lika fort för alla betraktare? --Elav W 17 maj 2008 kl. 19.16 (CEST)

Historiskt intressant är åtminstone Michelson–Morleys experiment. 81.232.56.250 17 maj 2008 kl. 19.30 (CEST)

Eftersom enheten "meter" definieras mha ljusets fart i vakuum kan man inte mäta upp denna fart, utan den är per definition lika med 299792458 m/s. Att farten är oberoende av observatören (vilket är oerhört ointuitivt för oss människor) visas däremot i artikeln som rekommenderas ovan. Generellt är det emellertid svårt att visa detta, eftersom vi människor har mycket svårt att utföra mätningar i referenssystem som rör på sig i förhållande till varandra med farter ens i närheten av ljusets. Det går "liksom" inte att mäta i ett maglevtåg eller flygplan... --Andreas Rejbrand 17 maj 2008 kl. 20.52 (CEST)

Däremot är ju hela relativitetsteorin uppbyggd kring att ljushastigheten i vakuum är konstant, vilket gör att man kan observera en massa andra sker. Man har behöver v mäta ljushastigheten för att kunna konstatera att den är konstant.

andejons 17 maj 2008 kl. 23.30 (CEST)

Innan man övergick till att definiera ljushastigheten som ett fixt värde förekom det mätningar av ljushastigheten av olika forskare, med olika metoder, i olika laboratorier. Mätningar gjordes för att om möjligt få mindre mätfel än föregående forskare. Följande lista visar ett urval av sådana allt bättre mätningar. För att slippa att ständigt justera det internationella medelvärdet alltefter nytillkomna förbättringar, valde man att 1983 avbryta kapplöpningen genom att defininera ljushastigheten till exakt 299792458 m/s. Listan ger dig en inblick i vilka metoder som använts och vilka fluktuationer som besvärar de praktiska mätningarna. Metodernas mätosäkerhet har inte försvunnit, men kommer då i stället att få räknas in i felbudgeten för längdmätningar med ljusets hjälp. Mvh / Mkh 18 maj 2008 kl. 00.07 (CEST)

Antal USA-stater

Jag upplever en ganska utbredd missuppfattning att det skulle finnas 52 delstater i USA. En teori är att att många vet att Alaska och Hawaii tillkom 1959 och att man samtidigt tror att det tidigare fanns 50. En annan teori som kanske förbistrar, kan vara antalet kort i en kortlek. En uppfattning med 51 stater är ju mer förståelig, med tanke på District of Columbia, men 52?
/Ronny 9 maj 2008 kl. 01.01 (CEST)

Vad skulle antalet kort i en kortlek ha med saken att göra? Skulle det vara någon form av minnesregel som dock är felaktig? -Ulla 9 maj 2008 kl. 01.18 (CEST)

Antalet kort har logiskt sett inget med antalet stater att göra, men frågan var varför det verkar vara en sådan vanlig missuppfattning, när det gäller antalet i sig. Missuppfattningar måste dock inte nödvändigtvis vara logiska, utan det räcker med att uppfattningen till vardags, upplevs som trolig av någon anledning.
/Ronny 9 maj 2008 kl. 01.33 (CEST)

Räknar man både DC och Puerto Rico som delstater så blir det 52. Nu är de inte riktiga delstater, men i vissa sammanhang (statistiska kanske?) så kan de nog räknas som enheter motsvarande delstater. --  boivie  ✎ 9 maj 2008 kl. 08.25 (CEST)

Usa har 50 riktiga delstater och flera federala, delvis autonoma, territorier. Till dessa hör bland annat DC, Guam, Puerto Rico. Invånarna lyder under den gemensamma federala regeringen men räknas inte som fullvärdiga USA medborgare när det kommer till exempelvis val. DC, som exempel, fick först 1971 rätt att välja elektorer vid presidentvalet, det är ju dessa som sedan väljer president. Citerar engelska artikeln om Guam, "Citizens in Guam vote in a straw poll for their choice in the U.S. Presidential general election, but since Guam has no votes in the Electoral College, the poll has no real effect. However, in sending delegates to the Republican and Democratic national conventions, Guam does have influence in the national presidential race, though these convention delegates are elected by local party conventions rather than voters in primaries." Se exempelvis artikeln USA:s_51:a_delstat. //Schweden 18 maj 2008 kl. 22.43 (CEST)

å Hexmasters Faktoider finns information om detta. Leo Johannes 9 maj 2008 kl. 18.01 (CEST)

Jag tror det handlar om Hawaii och Alaska. De flesta jag pratat med som hävdat att USA har 52 delstater har blivit uppriktigt förvånade (vissa har till och med vägrat att ge med sig även efter bevisning) när de fått reda på att det finns 48 "fastlandsdelstater" (en term som verkar användas felatigt med tanke på att även Alaska till största delen är fastland, det är väl mer tveksamt vad Rhode Island är), och inte 50. /Grillo 9 maj 2008 kl. 18.04 (CEST)

Att man inte räknar Alaska som en "fastlandsstat" måste ju säkerligen ha att göra med att den rent geografiskt inte sitter ihop med fastlandet, så jättekonstigt känns det ju inte »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 maj 2008 kl. 21.10 (CEST)

Jodå, däremot inte med USA:s fastland (fattar vad du menade, men jag är petig...). Jag undrar fortfarande hur det kommer sig att Rhode Island räknas till fastlandsstaterna. /Grillo 9 maj 2008 kl. 21.59 (CEST)

Om du läser artikeln om Rhode Island, särskilt den engelska och ännu hellre tittar på en karta så ser du att delstaten ligger till större delen på fastlandet. Delstaten innehåller en ö som heter Rhode Island och som delstaten är uppkallad efter men den är inte så stor och den största staden Providence ligger på fastlandet. Egentligen heter delstaten The State of Rhode Island and Providence Plantations, fast den kallas Rhode Island. --BIL 9 maj 2008 kl. 22.05 (CEST)

Erkänner att jag hade dålig koll, tack. /Grillo 9 maj 2008 kl. 22.26 (CEST)

Javisst, men när man säger "fastlandet" med en nation som utgångspunkt så får ju allt med en nation emellan räknas som något annat än fastlandet. Om Sverige haft en kommun i norra delen av Finland på gränsen till Ryssland hade det ju känts konstigt att räkna den till "Svenska fastlandet" :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 maj 2008 kl. 22.45 (CEST)

Jaså? Det var mer än vad jag visste. "Fastlandet" är för mig det som ligger på en kontinent, till skillnad från det som ligger på öar. Även små kustnära öar kan därvid räknas till fastlandet när man pratar om större sammanhang. Det svenska fastlandet är hela Sverige utom Gotland och Öland, i alla fall så vitt jag vet. I USA brukar man tala om "continental US" och då har jag alltid trott att man menar de 48 sammanhängande delstaterna samt Alaska men utom Hawaii. Det Notwist pratar om kallas väl enklav. -Ulla 13 maj 2008 kl. 10.02 (CEST)

De termer som används kring de 48 sammanhängande delstaterna är vanligen continental, contiguous eller conterminous states. Lower 48 verkar också vara en term som är gångbar. --Strangnet 18 maj 2008 kl. 23.15 (CEST)

svävande plastpåse

hur får plastpåse sväva i luften?

Om man har påsen uppochner eller helst helt igenstängd, och har ett ämne som är lättare än luft i plastpåsen (t.ex helium), så kommer den sväva. //moralist 18 maj 2008 kl. 22.08 (CEST)

Det behöver inte vara ett ämne som är lättare än luft, det som krävs är att ämnet är lättare än den omgivande luften. Det skulle t.ex. gå med varmluft. Se Luftballong //Schweden 18 maj 2008 kl. 22.18 (CEST)

Eller med en fläkt eller annan mekanism för att få luften inuti eller under påsen att förflytta sig uppåt och ta med sig påsen. För vissa tillfällen kan det också tänkas att man kan använda tunna linor som får det att se ut som att plastpåsen svävar i luften.//Hannibal 18 maj 2008 kl. 23.09 (CEST)

Eller som i American Beauty, plastpåsen dansar med hjälp av en virvelvind. //Knuckles...wha? 19 maj 2008 kl. 20.59 (CEST)

Vad i allsindar är Chymomyza costata (Diptera: Drosophilidae) för nåt?

Hej! Jag håller på att skriva på en artikel och har som en av mina källor en artikel om nån insekt som enligt titeln på artikeln heter Chymomyza costata(Diptera: Drosophilidae), och jag fattar inte vad det är för insekt (jag är inte entomolog och kan egentligen inte ett jota om insekter), vilket gör det lite svårt att referera till studien i texten. Är det någon fom av fruktfluga, eftersom den heter drosophilidae, som ju låter nästan som drosophila, eller är det nåt helt annat? Dom talar om den i artikeln som "fly" och jag undrar om jag ska översätta det med fluga, fruktfluga eller något annat lämpligt på svenska? Vänliga hälsningar! Nitramus 19 maj 2008 kl. 19.22 (CEST)

Jag kan förmodligen ännu mindre om insekter, men jag hittade den här artikel där flugan i fråga finns med. --  boivie  ✎ 19 maj 2008 kl. 20.34 (CEST)

Familjen Drosophilidae kallas på svenska daggflugor enligt Nationalencyklopedin och Chymomyza är ett släkte i familjen. --Nordelch 19 maj 2008 kl. 21.09 (CEST)

Tack för hjälpen! Daggflugor får det bli, alltså. Nitramus 19 maj 2008 kl. 22.17 (CEST)

Muhammed

Hur vet man att Muhammed dog 8:e juni? /Kian 213.89.34.90 9 maj 2008 kl. 22.23 (CEST)

Troligtvis är det väl folk som var närvarande som bevarat kunskapen, Muhammed var ju stor redan på sin tid. Eller vad åsyftar frågan? Hur man kan vara säker på att det är sant? Det kan man ju naturligtvis sällan vara när det kommer till historia. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 maj 2008 kl. 22.48 (CEST)

Med samma säkerhet som att Jesus dog 25 december?\GhostRider♠ 21 maj 2008 kl. 23.59 (CEST)

Eller föddes? -- JIESDEO 22 maj 2008 kl. 00.00 (CEST)

Haha! //Knuckles...wha? 22 maj 2008 kl. 00.04 (CEST)

Wikipedias första artikel

Skulle va kul att veta vilken artikel som var den första att redigeras på svenska wikipedia samt när det var :) Kian 21 maj 2008 kl. 15.26 (CEST)

Den kanske inte var helt först, men den äldsta nu spårbara redigeringen tror jag ska vara den här från 21 maj 2001 i artikeln Götaland. --  boivie  ✎ 21 maj 2008 kl. 15.50 (CEST)

Konstigt att artikeln om Götaland kom innan själva startsidan... ([49]) Madfan87 21 maj 2008 kl. 23.27 (CEST)

När wikiprogramvaran uppdaterades en gång i tiden försvann stora delar av historiken vet jag, därför är det svårt att uppskatta vilken som var den första artikeln. //moralist 21 maj 2008 kl. 23.38 (CEST)

Arbetslöshetsutredningen

I artikeln om Dag Hammarskjöld nämns det att han 1930 blev sekreterare i arbetslöshetsutredningen. Tyvärr finns det ingen artikel om denna utredning och jag undrar därför om någon vet någonting om den. Tacksam för snabba svar då arbetet skall vara klart på måndag. --Meloman 24 maj 2008 kl. 16.27 (CEST)

I artikelns bibliografi står det "Arbetslöshetsutredningens betänkande, SOU 1933:29". SOU betyder Statens Offentliga Utredningar. Dom finns hos regeringen och även hos en del bibliotek, men 1933 års skrifter ligger nog magasinerade. LIBRIS uppger att det är en en bok om 266 sidor, som finns på 14 bibliotek här. Kan bli besvärligt att komma över före måndag.... Mvh / Mkh 24 maj 2008 kl. 23.45 (CEST), tillägg 24 maj 2008 kl. 23.53 (CEST)

Hans Landberg. "I växelbruk. Dag Hammarskjöld mellan Arbetslöshetsutredningen, Riksbanken och Finansdepartementet under 1930-talet". (länk) ( PDF). Thuresson 25 maj 2008 kl. 06.12 (CEST)

Tack! --Meloman 25 maj 2008 kl. 14.32 (CEST)

Översättningsfråga

Jag håller på att översätta Resistance 2 från den engelska artikeln. Hur ska jag översätta rubriken och ordet "Features"? /Poxnar 28 maj 2008 kl. 12.23 (CEST)

Funktionalitet. Man kan också tänka sig en friare översättning, såsom Spellägen. --Andreas Rejbrand 28 maj 2008 kl. 13.46 (CEST)

(Annars är ju den allmänna översättningen "särdrag". --Andreas Rejbrand 28 maj 2008 kl. 13.52 (CEST))

Tack. /Poxnar 28 maj 2008 kl. 14.14 (CEST)

Norske kungens efternamn?

Jag undrar om någon kan tala om för mig vad den nuvarande norska kungen heter i efternamn? Tackar på förhand 84.209.61.128 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kungligheter har inte efternamn. Den norska kungafamiljen tillhör ätten Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. Thuresson 22 maj 2008 kl. 14.37 (CEST)

Källa: http://www.google.se/search?hl=sv&q=kongens+etternavn Norska kungafamiljen härstämmar direkt från det danska kungahuset via kung Håkon VII född som danske prins Carl. De har samma efternamn i den mån de har något. Enligt vissa av länkarna på googlesökningen är efternamnet Glücksburg. Se också da:Glücksburgske slægt och no:Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. Kuriosa är att brittiska kungafamiljen tog namnet Windsor år 1917 eftersom deras efternamn Sachsen-Coburg-Gotha inte lät bra år 1917. Områdena Schleswig-Holstein och slotten Sonderburg och Glücksburg är åtminstone f.d. danska (efternamnet kunde heta Slesvig-Holsten-Sønderborg-Lyksborg på danska). Norska kungahuset har starkt undvikit att använda Glücksburg. --BIL 22 maj 2008 kl. 21.05 (CEST)

Enligt norska kungahusets hemsida tillhör de ätten Glücksburg. MiCkE 27 maj 2008 kl. 21.35 (CEST)

Stämmer verkligen det att kungligheter inte har efternamn? Vår egen kung har ju Bernadotte som efternamn. --\GhostRider♠ 24 maj 2008 kl. 21.01 (CEST)

Det finns normalt traditionella släktnamn men kungligheter brukar inte använda dem. Kanske ett arv från mycket gamla tider, då folk inte brukade ha efternamn. Behovet av att skilja på folk skapade t.ex. son-namn, i Sverige redan före medeltiden. Fast kungar behövde ofta inte det, de var så välkända. Det hindrade inte folk, särskilt i efterhand att hitta på smeknamn, som Skötkonung, Ladulås mm. Svenska kungahuset använder ibland Bernadotte. Norska kungahuset verkar inte använda sitt efternamn af Glücksburg. De kunde översätta det till danska "af Lyksborg", vilket verkat förekomma för danska kungahuset. Notera att efternamnet innehåller "af" (försvenskat "av"), t.ex. i Karl av Glücksburg. --BIL 24 maj 2008 kl. 21.14 (CEST)

Det kommer ju även en dag när man inte är en kunglighet längre, t.ex. tredje sonens barn.--\GhostRider♠ 24 maj 2008 kl. 21.25 (CEST)

Kungen heter inte Bernadotte i efternamn. De som heter Bernadotte i efternamn är sådana som av olika anledningar förlorat sin status som kunglighet, exvis Oscar Bernadotte och hans mer kände son Folke Bernadotte. Kungen heter kort och gott Carl XVI Gustaf. /Grillo 24 maj 2008 kl. 23.49 (CEST)

I Sverige finns inte något som formellt hindrar att samtliga av den nuvarande kungens framtida barnbarn eller barnbarns barn osv skulle vara kungliga. /B****n 25 maj 2008 kl. 00.11 (CEST)

Det kan också tilläggas att den norska kungen även skulle kunna säga sig tillhöra ätten Oldenburg, eftersom att det är den som ursprungligen är upphovet till linjen Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg. /B****n 25 maj 2008 kl. 00.32 (CEST)

Gjorde inte Carl Philip lumpen som kadett Bernadotte? Upphörde hans kungliga status temporärt då?

Intressant iaktagelse... \GhostRider♠ 27 maj 2008 kl. 18.57 (CEST)

De fick väl inte in "Hertig Carl Philip av Värmland" på marinens namnbrickor. Desideria kallade sig för "grevinnan av Gotland" utan att hon var grevinna. Josefina kallade sig för grevinnan av Tullgarn fastän det inte finns någon sådan titel. Thuresson 27 maj 2008 kl. 19.03 (CEST)

Prins Carl Philips kungliga status upphörde inte när han gjorde sin militära utbildning. Däremot stämmer det att det stod Bernadotte på hans namnbricka. Jag skulle tro att man gjorde så för underlätta de dagliga rutinerna och för att prinsen skulle "smälta in". Det blir klart enklare att till vardags kunna säga sergeant Bernadotte, än Ers kungliga höghet. Jämför med prins Charles' söner, vilka båda använder namnet Wales i militära sammanhang, ex. vis. Flying Officer Wales (prins William). De heter definitivt inte Wales. Skulle de ha ett efternamn så skulle det vara Mountbatten-Windsor. /B****n 27 maj 2008 kl. 20.47 (CEST)

Vem är nr 13 i listan på denna sida, Carrera Cup? Han kanske vill vara mer vanlig och göra vanliga saker och ha ett vanligt namn åtminstone då. -- BIL 27 maj 2008 kl. 20.56 (CEST)

Det är säkert samma person som i folkbokföringen är registrerad med förnamnen Carl Philip Edmund Bertil och efternamnet * (vilket nog skall tolkas som att efternamn saknas). /B****n 28 maj 2008 kl. 12.58 (CEST)

Det är en TV-serie på SVT1 (från måndag 2 juni) på temat att svenska kungafamiljen i framtiden kan ha efternamnet Westling, baserat på att blivande regenten är kvinna och antas gifta sig till det namnet. --BIL 28 maj 2008 kl. 20.10 (CEST)

Fast den brittiska kungafamiljen kallas fortfarande Windsor, inte Glücksburg.

andejons 29 maj 2008 kl. 00.08 (CEST)

Det här förstår jag inte. Svenska kungar har under många hundra år gift sig med kvinnor som sedan räknats till kungens ätt. Successionen har varit strikt agnatisk. Sedan 1979 har Sverige en tronföljd där män och kvinnor är helt jämställda. Varför skall inte denna nya princip även gälla kungaätten namn? /B****n 29 maj 2008 kl. 06.47 (CEST)

Det kan mycket väl vara och blir nog så att namnet tas från den kvinnliga sidan, vilket är vanligt numera ser man i bröllopsannonserna om kvinnans namn "låter bättre". Se på Tv-programmet så får ni se vad de säger där. Media och press bestämmer i o f sig inte även om man kan tro det ibland. --BIL 29 maj 2008 kl. 10.58 (CEST)

Översättningsfråga II

Hur översätts denna mening till svenska (jag översätter artikeln en:Trade and usage of saffron) :

”

Meanwhile, they reject threads displaying telltale dull brick red colouring (indicative of age) and broken-off debris collected at the container's bottom (indicative of age-related brittle dryness).

„

xenus 30 maj 2008 kl. 16.12 (CEST)

Något ordagrant: "Däremot undviker de märken med en karakteristisk blek tegelstensröd färg (ett tecken på ålder) samt avbrutna spillror som samlats upp i behållarens botten (ett tecken på åldersrelaterad skör torrhet)." Typ. -- JIESDEO 30 maj 2008 kl. 17.45 (CEST)

Tack, det får duga. xenus 30 maj 2008 kl. 17.47 (CEST)

Polens huvudstad åren 1596 - 1609

Någon historiekunning person som kan svara på vilken stad som var polens huvudstad under åren 1596 till 1609. Före 1596 så var huvudstaden Kraków, det är helt klart. Däremot så på Warszawa står det att Warszawa tog över som huvudstad 1596 men på Kraków artikeln står det att den staden var huvudstad ända till 1609. (Efter detta år är ju helt säkert Warszawa huvudstad). Men det går inte riktigt ihop. //Schweden 31 maj 2008 kl. 17.08 (CEST)

På engelska wikipedias artikel om Kraków står det att huvudstaden flyttades 1596, angiven källa. --  boivie  ✎ 31 maj 2008 kl. 17.28 (CEST)

På enwp står det på både Warszawa och Kraków artiklarna att Warszawa blev huvudstad år 1596, så förmodligen är 1596 det rätta året. Men det kan också vara så att man bestämmde att Warszawa skulle bli huvudstad år 1596, men den blev inte det förens år 1609, men det är bara en gissning. /Poxnar 31 maj 2008 kl. 17.32 (CEST)

Uppgiften från den svenska artikeln om Krakow verkade komma från den polska artikeln om Krakow, där det då stod 1609. Nuförtiden står det 1596 även i den polska Krakow-artikeln. (Inte för att jag förstår polska, men årtalet stod i samma mening som Warsaw och Zigismund) --  boivie  ✎ 31 maj 2008 kl. 17.54 (CEST)

Filipstads ambassadörer

Vad är grejen med att vara Filipstads ambassadör? Var och varannan människa tycks kunna utses till detta, se exempelvis här, utan att ha någon uppenbar koppling till Filipstad. Någon med anknytning till staden som kan förklara poängen, månne? Gagarin 31 maj 2008 kl. 23.14 (CEST)

Definitivt en kategori som kan raderas. //StefanB 31 maj 2008 kl. 23.53 (CEST)

Lynchade SS-vakter i fångläger

Jag håller på att läsa en översiktsbok om andra världskriget som enligt författaren innehåller en del detaljer som man vanligtvis inte hör om. Han skriver att det i vissa koncentrationsläger förekom lynchningar av SS-vakter efter att lägren befriats. Det tycks vara en sådan detalj som man vanligtvis inte hör talas; jag har åtminstone inte gjort det. Det jag undrar över är, för det första, i vilken utsträckning detta skedde och, för det andra, var man kan läsa mer om det. Popperipopp 1 juni 2008 kl. 14.15 (CEST)

Det låter som ett väldigt smalt ämne, men om jag skulle leta efter böcker med information om det skulle jag nog kolla upp böcker som behandlar situationen i koncentrationsläger efter befrielsen. Finns ju mycket annat att skriva om, till exempel hur soldaterna blev beordrade att inte mata de utsvultna fångarna eftersom kroppen efter en lång tid av svält inte klarar av att äta speciellt mycket mat utan att ta skada. Om det behövs ett ännu bredare spektrum, kolla en bok om koncentrationsläger? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 1 juni 2008 kl. 14.33 (CEST)

Jag tänkte om det kanske finns någon webbsida som behandlar det närmare. Jag orkar inte plöja igenom alla tjocka luntor som har skrivits i ämnet. Popperipopp 1 juni 2008 kl. 14.59 (CEST)

Jag tror tyvärr det är ett för smalt ämne för att kunna anta att det finns någon hemsida eller dylikt dedikerad till det. Men vem vet, internätet är ju stort. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 1 juni 2008 kl. 15.00 (CEST)

Jo, ämnet är smalt, mycket på grund av att det har forskats så lite om det. I samband med befrielsen av koncentrationsläger våren 1945, lynchades ett antal SS-vakter men även kapos, som under lång tid gjort sig allmänt avskydda. Mer står att läsa här. torvindus • Et tu, Brute? 1 juni 2008 kl. 15.19 (CEST)

de sju små dvärgarna

vem var det som ritade/skapade de sju små dvärgarna?

Det här är ett uppslagsverk. Har du slagit upp det i t.ex. artikeln Snövit och de sju dvärgarna? --Andreas Rejbrand 31 maj 2008 kl. 20.17 (CEST)

Dvärgarna förekommer från början i en folksaga som bröderna Grimm nedtecknade på 1800-talet. Vem som har skapat dem kan man alltså inte veta, eftersom sagan har förts vidare genom muntlig tradition, troligen i många generationer. De har ritats många gånger i samband med att sagan har publicerats. En av de mest kända versionerna är nog den som Walt Disneys studio gjorde. E.G. 2 juni 2008 kl. 00.51 (CEST)

Rödrockarnas marschmusik

Vad heter marschmusiken i strid som den brittiska marinkåren använde under 1800-talet och som finns med i exempelvis tv-serien Hornblower? Har någon en länk? Det bästa jag har hittat är detta. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 1 juni 2008 kl. 20.24 (CEST)

Stycket heter The British Grenadiers (artikel på enWiki och ett klipp från Youtube). -- JIESDEO 1 juni 2008 kl. 20.52 (CEST)

Tack så mycket! Har haft den melodin på hjärnan sedan jag såg Hornblower för första gången. Måste ha den som ringsignal eller något. M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 1 juni 2008 kl. 23.28 (CEST)

Potatisodling

Jag har funderat på att odla potatis i lite större skala än trädgårdslandsodling, men är tyvärr total nybörjare vad gäller lantbruk, och alla guider jag hittat på nätet gäller odling i trädgårdsland. jag har en fråga: vilka redskap att ha efter traktorn är absolut nödvändiga? räcker det med en plog, eller bör jag investera i andra redskap också? (harv, grej som kupar potatisplantor, eller något annat redskap?) jag har inte särskilt mycket pengar, så redskapen bör vara de absolut nödvändigaste! området är ca 2,2 ha. Tack på förhand/ Marxmax 3 juni 2008 kl. 16.53 (CEST)

Vad kostar sättpotatis till 22 000m²? \GhostRider♠ 3 juni 2008 kl. 18.53 (CEST)

ojdå, kanske inte ska sätta hela arealen på en gång - om man räknar med 9 potatisar per kvadratmeter (ren gissning) så blir det nästan 200 000 potatisar. det verkar som om man kan få sättpotatis för 7 kr/kg, men jag har inte hittat något om hur många sättpotatisar man får per kilo i genomsnitt. /Marxmax 3 juni 2008 kl. 19.50 (CEST)

Om jag skulle gissa så skulle det kanske vara 10-15 potatisar/kilo. Om jag skulle ägna mig åt potatisodling i större skala så är en maskin som skördar dem nog att rekommendera, annars hoppas jag att du har en bra grep... \GhostRider♠ 3 juni 2008 kl. 19.57 (CEST)

Skördare är nog absolut nödvändigt, om du inte kan köra jordgubssvarianten "plocka din egen potatis". Dessutom kommer det möjligen behövas en maskin för besprutning. Annars tror jag nog att det kommer gå åt betydligt mer än tre potatisar per kvadratmeter.

andejons 3 juni 2008 kl. 20.09 (CEST)

enligt http://www.kantaperuna.com/swe/raknare.php så blir det runt 30 000 kr vid ett utsädespris på 7 kr kg. nja... det kanske inte var en så bra idé detta ändå. får nog börja i mindre skala, frågan är ju dessutom hur man ska förvara och bli av med flera ton potatis. /Marxmax

Alltompotatis.com är en mycket bra sida, jag brukar leta potatisrecept på den. Den handlar dock, som namnet antyder, om alla aspekter av potatis. Jag rekommenderar ingen att göra sina första försök i stor skala oavsett om det gäller triatlon, bokskrivande eller potatisodling. Då blir man oftast bara matt. Vivo _disk.^↔ 3 juni 2008 kl. 20.41 (CEST)

Man kan inte bara sätta igång och sätta potatis. Jorden är a och o. Ska du börja odla något överhuvudtaget, måste du se till att jorden är god. Första året kan du gröngödsla ett område, och odla på ett annat där du om hösten och våren lägger ut mycket stallgödsel. Potatis vill som regel ha djup jord. Om du har hög lerhalt eller utpräglad sandjord kanske du måste jordförbättra med mer mullämnen ändå. Tänk också på att jorden vart tredje år måste läggas i träda - då är det bäst att redan från första början indela marken i tre delar. För att slippa ogräs rekommenderas täckodling, vilket också förbättrar jorden på sikt. Beroende på vilken slags jord du har väljer du potatissort. Räkna med att kostnaden för potatis kan vara en liten del av den totala summan, eftersom du måste köpa brunnet gödsel. Man måste ha en potatissättare, gödselspridare, sorterare och upplockare, och du behöver två som hjälper dig, om du kör traktorn, och några som plockar. Plog är ett måste, liksom bevattningssystem. Har du några som hjälper dig klarar du dig med detta. Storskalig odling är nästan omöjligt om man inte har en stor familj. Vad händer om du skulle bryta benet eller få lunginflammation? --Sturan 4 juni 2008 kl. 10.08 (CEST)

ac milan

Vad betyder förkortningen AC i fotbollsklubben "Milan AC"? 193.34.40.30 5 juni 2008 kl. 09.55 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det betyder Associazione Calcio. Men vad det i sin tur betyder vet jag tyvärr inte. Mvh SweJohan 5 juni 2008 kl. 09.58 (CEST)

Associazione betyder förening, Calcio vet jag inte heller. --Nordelch 5 juni 2008 kl. 10.02 (CEST)

Fotboll? \GhostRider♠ 5 juni 2008 kl. 10.08 (CEST)

Ja, calcio betyder fotboll. 81.232.127.61 5 juni 2008 kl. 10.09 (CEST)

Kalorier i öl

Hur många kalorier finns det i en öl? MVH Henrik

Här har du en användbar tabell: [50] /Frisko 7 juni 2008 kl. 18.36 (CEST)

Öl innehåller för övrigt ungefär lika mycket kalorier som cocacola eller annan läsk med socker i. Skillnaden är att kalorierna i öl kommer från malten, till skillnad från läsk där den kommer från det tillsatta sockret. /Grillo 7 juni 2008 kl. 18.38 (CEST)

Siffrorna varierar nog rätt mycket, men enligt den här sidan innehåller Öl ca 3 - 4 gram kolhydrater per 100 ml, öl har alltså ett väldigt högt GI. Enligt Systembolaget innehåller lättöl 25 kcal och starköl 50. Om du vill fördjupa dig mer är det bara att googla, eller se artikeln om Öl. хenus 7 juni 2008 kl. 18.39 (CEST)

Beakta också det levnadsglada alternativet att förtära kalorier i denna form relativt oräknade (åtminstone ibland ;)
/Ronny 7 juni 2008 kl. 18.49 (CEST)

Karl IX:s ordningsnummer

Karl IX är den första svenska kung Karl som anges med ordningsnummer. Vet någon varför han fick nummer nio? Om man räknar i Lista över Sveriges regenter finns det bara två tidigare regenter med namnet (Karl Knutsson (Bonde) och Karl Sverkersson) och i listan över Svenska sagokungar finns inte någon. Även om man skulle ge Karl Knutsson ett nytt nummer för vardera av hans fyra trontillträden kommer man alltså inte upp till åtta företrädare. /dcastor 3 juni 2008 kl. 20.51 (CEST)

Se där, jag hittade svaret själv nu. I artikeln Lista över Sveriges regenter anges "Källan till ordningsnumren är historikern Johannes Magnus bok Gothorvm sveonvmqve historia som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafallet." /dcastor 3 juni 2008 kl. 20.54 (CEST)

Helt riktigt! Erik XIV tog sitt höga nummer på grundval av denna patriotiska 1500-talsskröna han med. /FredrikT 3 juni 2008 kl. 22.38 (CEST)

Om någon orkar kanske man borde skriva in det i Karl IX... »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 4 juni 2008 kl. 14.49 (CEST)

Fixat! /FredrikT 9 juni 2008 kl. 16.51 (CEST)

Exotiska fåglar i Billdal !!!???

Vad är detta för fåglar??? Kalkonstorlek, simhud mellan tårna, svarta med vitt bröst, vitt huvud, röd köttig näbb. Sågs vid Skintebo hamn, Askim, söder om Göteborg tisdag 3/6 -08.Det finns en bild på min blogg:[[51]]med beskrivning på engelska.

Monnemonne (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag vet utseendet på de flesta hyfsat vanliga svenska fågelarter (utöver arter vars främsta kännetecken är dess läte) och min bedömning är att de där antagligen har flytt från någon djurpark eller liknande. Det finns dock några som är väldigt bra på fåglar på WIkipedia, som är med i Wikipedia:Projekt fåglar, jag ska hänvisa till denna fråga på projektets diskussionssida. Leo Johannes 7 juni 2008 kl. 10.50 (CEST)

Det rör sig med största sannolikhet om två myskankor. De kan variera mycket i färg, jämför fågeln till höger med [52] där båda fåglarna har samma vita, och relativt stora bröstfläck. Myskankan brukar också ha en röd fläck runt ögat till näbben, och en sådan ser man hos fågeln till höger. Fågeln till vänster är nog samma art, myskankor kan som sagt variera mycket när det gäller den vita färgen på kroppen. хenus 7 juni 2008 kl. 11.25 (CEST)

Fåglarna vi såg liknade inte ankor. Jag tittade på Bilden som du hänvisade till Xenus.De såg mer ut som kalkonungar... Jag har fått ett förslag på praktejder. Vad tror ni om det? Lillemor Hellström /

Praktejdern är en sällsynt gäst i Sverige som främst ses under vårsträcket, så det alternativet kan man nog utesluta - när det gäller artbestämning bör man utgå från att arten är vanlig, uteslutningsmetoden brukar också tillämpas. Fågeln till höger tycker jag absolut liknar en myskanka, något i den stilen, men den till vänster är knepigare. Jag sätter min tiokrona på en leucistisk svärta eller sjöorre, men jag är inte helt hundra. хenus 7 juni 2008 kl. 18.31 (CEST)

Jag gjorde om bilden till "thumb" istället för full storlek, hoppas det är ok »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 7 juni 2008 kl. 18.27 (CEST)

Det är definitivt ingen praktejder. Den ser inte alls ut så. / Antonysson

Jag tror vi kan ta för givet att båda fåglarna på bilden är av samma art. Myskand verkar mest troligt, men jag är inte säker. Jag tycker fåglarna på bilden har lite för långa halsar och något mer smala näbbar, men jag gissar ändå på myskand. (Nu har jag kollat igenom all världens andfåglar tror jag.) / Antonysson

Det är definitivt två myskänder. --AHA 10 juni 2008 kl. 22.54 (CEST)

Tack alla; det verkar som om det var två myskankor vi såg då. Troligen var det väl två rymmare från någon trädgård (snigeljägare?), för de finns väl inte vilda? /Lillemor Hellström

110-åringar vs Superhundraåringar

Jag har nyligen startar ett nytt projekt, se här. Genom detta projekt planerar jag att skapa en ny kategori för 110-åringar/superhundraåringar. Den engelska termen supercentenarians (personer som är över 110 år), översätts ju till superhundraåringar på svenska. Men termen är ju inte så vedertagen i svenskan.

Men vilket namn ska kategorin ha?

Mall:Clerk note Flytta gärna denna diskussion till Wikipedia:Faktafrågor. хenus 9 juni 2008 kl. 16.05 (CEST)

Spontant tycker jag inte att översättningen "superhundraåringar" känns riktigt språkligt bra. I engelskan har förledet "super-" nog kvar mer av sin latinska grundbetydelse (d v s "över-"; jfr ord som superior, superintendant, superimposition etc) än vad det har i svenskan där det mest bara är ett förstärkningsuttryck som får folk att associera till något som är närmast onaturligt eller fantastiskt. /FredrikT 9 juni 2008 kl. 16.46 (CEST)

Jag håller med FredrikT, tyvärr. Själv har jag i flera artiklar (utanför Wikipedia) använt ord med prefixet "super-" i betydelsen "över-", och sedan blivit lite besviken när folk i efterhand trott att jag använt vardagligt språk (som i "superbra", "superhjälte" osv), trots att detta var långt ifrån min avsikt. --Andreas Rejbrand 9 juni 2008 kl. 18.02 (CEST)

Men vilket namn ska kategorin ha? M.M.S.! 9 juni 2008 kl. 20.06 (CEST)

Hur vore det med modellen "Hundraplus" och, vid behov, "Hundratioplus"/"Hundratieplus" ? Mvh / Mkh 9 juni 2008 kl. 20.47 (CEST)

Det behöver inte vara ett enda ord. Kategori:Personer äldre än 110 år. Jorva 9 juni 2008 kl. 20.50 (CEST)

"Personer äldre än 110 år" låter som det självklara valet. "Hundratiopluss/are/" låter alldeles för vardagligt/slangaktigt. --Andreas Rejbrand 9 juni 2008 kl. 21.16 (CEST)

Idag har vi Kategori:Hundraåringar för personer som uppnått åldern 100 år eller högre. Jag föreslår Kategori:110-åringar. Att vissa av dem är ännu äldre torde vara uppenbart. /Yvwv [y'vov] 9 juni 2008 kl. 21.21 (CEST)

Hur många 110-åringar är relevanta för artiklar på Wikipedia? Varför kategoriserar vi personer efter hur gamla de är, när vi redan kategoriserar dem efter vilket år de är födda? /Grillo 9 juni 2008 kl. 21.26 (CEST)

Ser att meningen är att kategorin kan användas för personer som levt i över 110 år. Det kan möjligen vara en idé, men kategorin bör, som vanligt, inte vara ett klartecken för att skapa artiklar om alla människor som uppfyller kriteriet som sätts av dess namn. /Grillo 9 juni 2008 kl. 21.28 (CEST)

Termen superhundrahåringar ska naturligtvis reserveras åt åldringar över hundra med superkrafter, anser --ɐbuı1ɟ 11 juni 2008 kl. 04.58 (CEST) ;) (Som också anser att förledet super- i betydelsen "över" låter väldigt snyggt och bildat, men instämmer i att det förmodligen knappast förstås på det sättet alls hos svenskar.)

Jag skapar nog kategorin Kategori:110-åringar, tack för all respons! M.M.S.! 12 juni 2008 kl. 17.26 (CEST)

Vilken visa i Astrid Lindgren-film

Vilken visa i någon Astrid Lindgren-film (möjligen någon av Emil i Lönneberga-filmerna) innehåller strofen "vi byggde vårt/ett hus"? --Bensin 14 juni 2008 kl. 16.40 (CEST)

Det finns inga ormar på Irland

Finns det ormar på Irland? Är det en skröna eller är det sant att St Patrick utrotade ormarna? Jag har även hört att man någon gång brände hela Irland för att på så sätt ta död på ormarna, men jag vet som sagt inte hur det ligger till. //StefanB 27 maj 2008 kl. 21.30 (CEST)

Det låter väl mycket otroligt att man skulle lyckas utrota alla ormar på en hel ö (några är ju bundna att komma undan). Dessutom ligger väl irland åtminstone på vissa platser så nära storbritannien att ormar bör kunna simma över? För ormar kan väl simma, så vitt jag vet. Några upptäckar-ormar kanske tagit sig över. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 27 maj 2008 kl. 21.33 (CEST)

Här har National Geographic skrivit lite om detta.. Smithsonian National Zoological Park har också skrivit om det. / Elinnea 27 maj 2008 kl. 22.08 (CEST)

En sammanfattning är att under istiden fanns inga djur, och att ormarna inte kunnat ta sig över havet. En del ormar är bra simmare (havsormar) men inte i den kalla Nordatlanten. Endast 3 arter har tagit sig till Storbritannien (som hade landförbindelse länge). Sverige har väl också 3 arter. En tid efter istiden fanns en landförbindelse till Irland, och vissa däggdjur tog sig dit, men ormarna var för långsamma. En del oroar sig för att ormarter människan tagit dit ska etablera sig. --BIL 27 maj 2008 kl. 22.22 (CEST)

Lite kuriosa är också att det finns en spännande novell av Frederick Forsyth som heter Inga ormar på Irland. Dök plötsligt upp i mitt minne när jag läste ovanstående fråga. :) --ɐbuı1ɟ 15 juni 2008 kl. 03.17 (CEST)

Marta Cullberg Weston / Johan Cullberg

Är det någon som vet om Marta Cullberg Weston en författare och psykoterapeut som bland annat skrivit böcker om självkänsla är släkt med Johan Cullberg. Entheta 15 juni 2008 kl. 01.49 (CEST)

Jag vet inte säkert, men se http://en.wikipedia.org/wiki/Linda_Brava

Sveriges nationaldag

Att sveriges nationaldag är den 6 juni, skall tydligen bero mest på att det regnade den 31 maj och att det var soligt 6 juni och passade skansens gundare bättre. Sedan har man hittat två datum i historien för att passa detta datum, dels 1809 och dels 6 juni 1523 då Gustav Vasa blev kung, men 1753 infördes den Gregorianska kalendern i Sverige och det bord väl innebära att den 6 juni 1523 inte stämmer? \GhostRider♠ 19 juni 2008 kl. 12.24 (CEST)

Jag vet inte riktigt vad frågan är men Sveriges nationaldag innehåller källor, det gör inte ditt inlägg ovan. Att Sverige löd under julianska kalendern spelar väl ingen roll, att det var den 6 juni förändras inte, även om det fysiskt sett handlar om olika dagar. /Grillo 19 juni 2008 kl. 14.56 (CEST)

Man räknar inte om "historiska märkesdatum" p g a kalenderreformen på 1700-talet. Vi säger t ex fortfarande att Carl XII stupade 30 november trots att detat enligt de flesta almanackor i övriga Europa skedde en bit in i december etc. /FredrikT 19 juni 2008 kl. 15.36 (CEST)

Det var ungefär det jag försökte säga, men inte riktigt fick fram... /Grillo 19 juni 2008 kl. 17.49 (CEST)

Mörkhyade / asiater med downs syndrom

Hitflyttat från Bybrunnen

Hur kommer det sig att man sällan (aldrig?) ser mörkhyade eller asiater med downs syndrom?

Många menar att människor med handikapp "göms" undan utanför västvärlden, men det kan knappast vara hela sanningen.

Finns det statistik över hur vanligt downs syndrom är inom olika befolkningsgrupper kanske? 83.248.18.204 21 juni 2008 kl. 17.54 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Med lite hjälp från Google hittade jag påståendet "Down syndrome is not related to race, nationality, religion or socioeconomic status" på National Association for Down Syndrome »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 21 juni 2008 kl. 18.32 (CEST)

Skurubron

Har hört att en arkitekterna av skurubron hette willheln´m (van) asperen kan det stämma

Jag kan inget om frågan, men fann detta på sidan "Industrihistoria i Stockholms län" när jag googlade runt lite:

”

I många böcker nämns att Skurubron ritades av den berömde arkitekten, professor Lars Israel Wahlman. Detta är en sanning med viss modifikation. Professor Wahlmans roll som brodesignare var i detta fall att vara "arkitektonisk rådgivare", medan brons rätte skapare och konstruktör var civilingenjören Tor Kempe vid byggnadsaktiebolaget Arcus i Stockholm.

„

Alltså ingen van Asperen. -- JIESDEO 22 juni 2008 kl. 00.29 (CEST)

Vargskytt

Vad hette den svenske lantbrukaren som dömdes till fängelse för att ha skjutit en varg?Sjö 24 juni 2008 kl. 17.52 (CEST)

Kanske Stig Engdahl? \GhostRider♠ 24 juni 2008 kl. 19.44 (CEST)

Jo, han blev också dömd, men jag var ute efter om det fanns någon artikel om någon som sköt en varg 2002 och blev dömd i Högsta domstolen 2004. Troligen har han initialerna HM. Jag tänkte länka till eventuell artikel i nöd, där jag tar upp fallet som exempel.Sjö 24 juni 2008 kl. 20.28 (CEST)

Vit maktmusik eller vitmakt musik?

Hur ska termen skrivas och uttalas?

Vissa säger "vit maktmusik" andra "vitmakt musik".

Vit maktmusik borde det inte vara då det aldrig talas om svart maktmusik.

Enligt svenska skrivregler så ska det heta antingen vitmaktmusik eller vit makt-musik, eftersom det är makten som är vit, inte musiken. Jämför galna ko-sjukan. /Yvwv [y'vov] 21 juni 2008 kl. 20.38 (CEST)

Att skriva "vit maktmusik" ser man lätt att det är fel eftersom attributet "vit" då syftar på "maktmusiken". Det är ju inte maktmusiken som är vit :) redan nämnt, men ändå »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 juni 2008 kl. 00.29 (CEST)

Det sökta ordet är en sammansättning av orden "vit makt" och "musik". Därför får det absolut inte vara något mellanrum mellan "vit makt" och "musik"! Rent tekniskt skulle jag däremot köpa "vit maktmusik", men detta kan misstolkas som maktmusik som är vit, varför bindestrecket gör det hela mycket tydligare och därför inte bör utelämnas. --Andreas Rejbrand 22 juni 2008 kl. 01.27 (CEST)

Appropå Yvwvs exempel ovan diskuterade vi på Skrivihop för längesedan varför det heter "galna ko-sjukan" när det logiska vore "galen ko-sjukan", det är ju inte kosjukan som är galen. /Grillo 22 juni 2008 kl. 01.31 (CEST)

Ja, man får nästan intrycket att sjukdomens namn bara syftar på en enda ko som var galen (bestämd ko singularis alltså). /Rolf B 24 juni 2008 kl. 23.54 (CEST)

Buck Rogers kompisar

När jag var liten på 1940-talet läste jag Teknikens Värld där det fanns en tecknad serie om Buck Rogers, rymdhjälte--Grundare56 23 juni 2008 kl. 12.51 (CEST). Buck hade några föjeslagare: "Hjärnan", som fanns i en sorts akvarium med förmågan att sväva omkring fritt i luften; "Gibbon", en varelse med något apliknande utseende och ... vilka fler? Vem vet?

Om artikeln Buck Rogers inte ger svar på dina frågor, så finns det i vänsterkanten länkar till utförligare artiklar på andra språk av Wikipedia. --LA2 28 juni 2008 kl. 11.18 (CEST)

Kortleken

Flyttad från WP:BB --Rosp 28 juni 2008 kl. 09.12 (CEST)

Läste för en tid sedan boken Da Vincikoden. Där nämns vilka personer som representerar de olika kungarna. Om jag minns rätt är:

Hjärter kung - Julius Ceasar Spader kung - Kung David Klöver kung - Alexander den store

Men vem är ruter kung? Botte (diskussion) 28 juni 2008 kl. 09.08 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Engelskspråkiga Wikipedia har Julius Ceasar på ruter, och någon Karl (Karl den store eller Karl VII) som hjärterkung. --  boivie  ✎ 28 juni 2008 kl. 14.21 (CEST)

Vilka representerar damerna och knektarna? / Antonysson

Det finns det också lite teorier om i olika wikipedior: en, de, fr.

• Hjärter dam: Judit
• Ruter dam: Rakel
• Spader dam: Pallas Athena
• Klöver dam: Argine (anagram till Regina)
• Hjärter knekt: La Hire (kompanjon till Jeanne d'Arc)
• Ruter knekt: Hektor
• Spader knekt: Holger Danske
• Klöver knekt: Lancelot

--  boivie  ✎ 30 juni 2008 kl. 13.43 (CEST)

Det här var ju ganska intressant kuriosa, även om det tydligen inte finns någon helt vedertagen lista. Det står ju i de andra Wikipediorna att klöver knekt också kan vara Judas Mackabaios. Under 1800-talet tror jag att det i Europa ofta skapades kortlekar med dåtida kungligheter på korten. Under relativt modern tid har prinsessan Diana blivit kallad "Queen of Hearts", vilket ju kan översättas med hjärter dam. E.G. 1 juli 2008 kl. 17.27 (CEST)

Prunze?

Hej! Vet någon vilket centralasiatiskt land som tidigare hade Prunze till huvudstad? Kan det ha varit Kirgistan?

Undrar Pepperonia

Om du menar Frunze, som numer heter Bisjkek så är det Kirgizistan som är landet. /rrohdin 3 juli 2008 kl. 21.31 (CEST)

USA:s budgett

Är det någon som vet hur storleken på den federala budgeten förhåller sig mot den ackumulerade budgeten för samtliga delstater resp. städer? \GhostRider♠ 2 juli 2008 kl. 22.13 (CEST)

På den här webbsidan kan du läsa uppskattningar, resp. statistik med några års fördröjning. Svaret kompliceras något av att den federala budgeten innehåller en del överföringar till delstater och "län/kommuner". Brutto uppgår den federala budgeten till drygt hälften av de totala offentliga utgifterna i USA (2 931 av 5 237 miljarder USD budgetåret 2008, 56%), men om man räknar bort överföringarna blir det knappt hälften (2 449 miljarder USD eller 47%). För den som är bra på engelska utgör artikeln en:Government spending en rätt bra utgångspunkt. Tomas e 4 juli 2008 kl. 16.06 (CEST)

Evert (sång)

Har hört rykten att Evert var en gubbe som Meduza besökte i verkligheten när han var på spelningar i området. Någon som vet mer? 217.211.245.94 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) 4 juli 2008 kl. 13.57

Jag känner folk i Tidaholm som säger att "stigen som går till Evert" finns i utkanten av Tidaholm. --  boivie  ✎ 4 juli 2008 kl. 14.16 (CEST)

Sprit

Kan någon klargöra för mig vad skillnaden mellan en long drink och en grogg är? Och vad är översättningen på engelskans en:Highball (jag tycker onekligen det liknar en grogg/long drink). /NatoX 5 juli 2008 kl. 19.34 (CEST)

Den förklaring jag fick lära mig när jag gick en bartenderutbildning var att en grogg typiskt består av endast två ingredienser (sprit + groggvirke) medan en longdrink oftast har fler ingredienser (två eller flera spritsorter + groggvirke). Riggwelter 5 juli 2008 kl. 19.36 (CEST)

Ja, det låter ju rätt enkelt och stämmer säkerligen rätt bra. Nu är det bara highball-mysteriet kvar. /NatoX 5 juli 2008 kl. 19.38 (CEST)

Highballmysteriet...? Riggwelter 5 juli 2008 kl. 19.41 (CEST)

Grogg har en iw-länk till en:Grog, Long drink har en iw-länk till en:Long drink, men vad är då det svenska namnet på en:Highball? /NatoX 5 juli 2008 kl. 19.43 (CEST)

Highball är tydligen den amerikanska motsvarigheten till engelskans grog. Hittade en sida som klargjorde hela min fråga./NatoX 5 juli 2008 kl. 20.00 (CEST)

översättning till latin

hejsan, jag ska tatuera in en hyllning till mina barn, därför vill jag få följande mening översatt grammatiskt rätt till latin. Jag älskar er för evigt. tacksam för svar! kom gärna med andra förslag . niclas —osignerat inlägg av 81.225.164.105 (diskussion • bidrag) 6 juli 2008 kl. 22.10 (CEST) hitflyttad från WP:WF av Rosp

Det verkar som om det inte finns någon här som kan svara på din fråga. Får man föreslå att du går till Heraldica och ställer frågan under rubriken "Latin och valspråk"? Det brukar finnas en och annan där som kan ge svar. E.G. 11 juli 2008 kl. 07.52 (CEST)

Lofotens nationalsång (eller Lofotensnationalsång)

En besökare har ställt en fråga via OTRS. Besökaren söker information om en en sång ("Lofotens nationalsång"?) om en Torsk som först var liten och sen blev stor osv. Känner någon till något om denna? --Bensin 11 juli 2008 kl. 21.34 (CEST)

I vilket fall som helst är "Lofotens nationalsång" den korrekta svenska stavningen, medan "Lofotensnationalsång" är lika språkligt korrekt som "någotistilmeddethär". --Andreas Rejbrand 11 juli 2008 kl. 23.49 (CEST)

Miniräknare

Någon som kan förklara hur en miniräknare fungerar, rent tekniskt och vetenskapligt och på ett språk som man förstår? 83.250.166.74 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är i princip en mycket liten dator. Tangenterna är strömbrytare som den lilla datorn läser och reagerar på. Dataprogrammet ligger fast i ett permanent minne, och kan inte ändras av användaren. --BIL 24 juni 2008 kl. 23.33 (CEST)

Ska göra ett försök att förklara så enkelt som möjligt och ändå få med detaljerna (inte lätt). En miniräknare innehåller en Mikrokontroller som är har en beräkningsenhet (CPU), minne och kontakter för att ansluta till tangenterna och displayen (I/O-buss). Tangenterna är strömbrytare som kopplas till ingångarna till mikrokontrollen (på I/O-bussen). beräkningsenheten reagera på att det kommer in ström på en ingång och lägger då upp information om detta i sitt register (minne). Hur indatan behandlas beror på hur avancerad miniräknaren är och av vilken typ. Den enklaste typen av miniräknare läser in första siffran, operation (plus, minus, gånger eller division) och andra siffran. När den har denna information använder den sin ALU (Arithmetic logic unit) för att beräkna svaret. Denna ta de båda talen och vilken operation som ska utföras, och ut kommer svaret. Svaret skickas sedan ut på utgången på mikrokontrollen (I/O-bussen) till displayen. --Magol 25 juni 2008 kl. 15.39 (CEST)

Mer avancerade miniräknare, som har funktioner såsom sinus, log osv., tror jag approximerar dessa funktionsvärden med hjälp av Taylorpolynom. (Har jag fel?) --Andreas Rejbrand 25 juni 2008 kl. 16.20 (CEST)

en:CORDIC kan också användas, fast nog bara på enklare miniräknare som ändå har trig. --Petter 16 juli 2008 kl. 12.58 (CEST)

Frågeställaren frågade efter "språk som man förstår". Bästa sättet att inte göra det är att inkludera svåra ord och facktermer som Mikrokontroller, I/O-buss, beräkningsenhet, ALU, med mera utan att förklara dem. Såsom det är gjort ovan. Beskrivningen ovan liknar en traditionell beskrivning av en dator. Om man inte vill gräva ner sig i detaljer som I/O-buss och ALU, räcker det att säga att det är en mycket liten dator. Det behövs väl inte vara en ALU i en miniräknare? Eftersom tidskraven är måttliga räcker det väl med en enkel CPU och göra all beräkning i mjukvara? För övrigt görs sinus och liknande beräkningar med algoritmer (metoder för beräkning) som liknar Taylorserier. BIL (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av 2008-07-01T00:45:30.)

Pykosyntes

Någon som kan utförligt förklara och beskriva vad begreppet psykosyntes är? Kian 16 juli 2008 kl. 02.32 (CEST)

Psykosyntes verkar efter en snabb koll på nätet vara en alternativmedicinsk terapimodell som inte har särskilt mycket stöd av etablerad läkarvetenskap. Begreppet ger inga träffar på de vanligaste sjukvårdssidorna. Det ger däremot 39200 träffar på Google, så det kanske är dags för en Wikipediaartikel. Några sidor som förklarar lite om vad det är hittar du här:

• http://www.psykosyntesinstitutet.se/opsy.htm
• http://www.psykosyntes.org/

Med vänliga hälsningar, Hannibal 16 juli 2008 kl. 12.07 (CEST)

Bodens kraftstation

Följande fråga är klippt från en raderad sida skapad av 212.27.14.221 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois)

Är "Bodens kraftstation" samma sak som Vittjärvs kraftstation 8 km upp längs älven?

Se: http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/518304omxva/518334vxrxv/518814vxrxe/521004omxva/635351karta/index.jsp

/fluff_{Tempus fugit} 16 juli 2008 kl. 07.56 (CEST)

Vattenfalls hemsida ger rätt bristfällig information. Det är olika kraftverk. Bodens kraftstation eller kraftverk ligger nedströms Vittjärv, vilket exempelvis framgår av den här reklambroschyren från Vattenfall. /rrohdin 16 juli 2008 kl. 17.33 (CEST)

Såvitt jag, och Google Earth, förstår ligger Bodenstationen vid koordinaterna 65° 48' 25" N, 21° 40' 20" E. Mvh /Mkh 16 juli 2008 kl. 19.23 (CEST)

Medium

Vad heter aftonbladets medium som svara på frågor i söndagsbilagan? 213.89.42.124 19 juli 2008 kl. 06.14 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Staffan Heimersson

Hur stavar utrikeskorrespondenten sitt efternamn egentligen? i går skapades en utförlig artikel Staffan Heimersson och när jag själv hittade stubben om Staffan Heimerson (med ett s) så skapade jag en omdirigering till den nya utförligare artikeln. Omdirigeringen kanske skulle vara åt "andra hållet"? --MagnusA 20 juli 2008 kl. 11.29 (CEST)

Han stavas "Staffan Heimerson". Google ger 17 800 träffar (och dessutom bättre sidor, dvs mer etablerade sajter) mot 2 750 på "Staffan Heimersson" (och där med blandad stavning på vissa av de sajterna) --81.230.74.35 20 juli 2008 kl. 13.21 (CEST)

Då flyttar jag sidan till Staffan Heimerson. Blev det fel ändå så får väl någon flytta tillbaka. Tack för hjälpen! --MagnusA 20 juli 2008 kl. 17.04 (CEST)

Vad händer när mat "blir gammal"?

Vilken är den biologiska förklaringen till att mat och dryck "blir gammal"? Vilken är skillnaden mellan konserverad mat/dryck som blir gammal och okonserverad sådan? Jag har minimala kunskaper i ämnet så förutsätt ingen förhandskunskap. /Edward
83.254.47.222, 4 juli 2008 kl. 22.08

Direkt efter att ett livsmedel har skördats, fiskats eller slaktats inleds en process som innebär att livsmedlet blir allt sämre att förtära. Livmedlet kommer att brytas ned av bakterier, mögel, jästsvampar och enzymer. Vissa bakterier kommer att bilda toxiner som gör att livsmedlet blir giftigt. Den här processen kommer att gå särskilt snabbt om livsmedel förvaras i fel temperatur, i olämplig förpackning, under ohygieniska förhållanden mm. När livsmedel blir dåligt märks det genom dålig lukt, missfärgningar, mögel, livsmedlet blir torrt och svampigt, smaken förändras osv.

Bakterier och mikroorganismer behöver lämplig värme, vatten eller fukt, näring samt tid för att växa till. Genom konservering behandlas livsmedel så att maten inte blir dålig eller åtminstone att det tar mycket längre tid. Genom sterilisering och pastörisering ganvänder man hög temperatur för att döda bakterierna. Genom vakuumförpackning gör man att bakterier och mögelsvampar inte kan föröka sig i den syrefria miljön. Genom infrysning av färska varor gör man också så att bakterier inte kan föröka sig. Mikroorganismer behöver också vatten, därför kan man torka livsmedel. Genom att salta eller lägga in livsmedel skapar man en miljö där mikororganismer inte heller trivs. Genom fermentering ser man till att nyttiga bakterier kan konkurrera ut farliga bakterier. Kryddor, frukt och spannmål kan bevaras genom bestrålning med joniserande strålning. Genom att röka livsmedel dödar man också mikroorganismer samtidigt som livsmedlet får en utpräglad smak. Thuresson 5 juli 2008 kl. 20.10 (CEST)

Även om det inte finns några mikroorganismer eftersom de är döda eller passiva (som i djupfrysta livsmedel) så sker det kemiska reaktioner som ändrar smaken och konsistensen. Till exempel så härsknar fett när syret i luften reagerar med fettet, och skapar ämnen som smakar illa. Många livsmedel innehåller lite fett, så det är en vanlig orsak till att mat smakar gammalt.

När det gäller skillnaden mellan konserverad och icke konserverad mat tror jag att skillnaderna i tid och resultat beror på vilka mikroorganismer och vilka kemiska processer som är mest aktiva. Om de flesta mikroorganismer är döda är det kemiska processer som dominerar, tillsammans med sådana mikroorganismer som eventuellt har överlevt upphettningen/bestrålningen/rökningen. I okonserverad mat är det däremot de som växer snabbast som dominerar, inte de tåligaste. Eftersom olika mikororganismer "äter" lite olika saker och ger ifrån sig lite olika ämnen som avfall blir resultatet på maten olika beroende på vilka arter som dominerar.Sjö 14 juli 2008 kl. 15.58 (CEST)

Jag vänder mig mot påståendet att livsmedel "direkt efter att det har skördats, fiskats eller slaktats ......blir allt sämre att förtära."

Jag håller med om att bl a bakterier börjar angripa med det samma men det är något positivt i alla fall när det gäller kött, framförallt viltkött.

Läs de här två artiklarna som är upplysande [[53]] om kötthantering och [[54]] att hänga i 40 dagar.

--Quadrigarius 21 juli 2008 kl. 20.38 (CEST)

Tratta

Vad betyder detta ord som dök upp i ett korsord? Något slags finansiellt instrument?

Jag antar att det är tillåtet att citera följande kortfattade ord från NE: "tratta - dragen växel, en växel som har utställts av en trassent men som ännu inte har accepterats av någon trassat". Dåligt att vi inte har en artikel om det. Popperipopp 16 juli 2008 kl. 17.13 (CEST)

Nja, det borde väl snarast finnas på Wiktionary.//Hannibal 16 juli 2008 kl. 17.43 (CEST) (förresten kan tratta också syfta på att använda en tratt)

Möjligt! NE har dock både en ordboksartikel och ett uppslagsord för termen. Popperipopp 16 juli 2008 kl. 18.01 (CEST)

På nätet hittade jag den här informationen. Det verkar vara tillräckligt komplext för att motivera en artikel - om någon kan förklara.

Över huvud taget verkar vi sakna en grundläggande artikel om det finansiella fenomenet "växel" (det enda vi har i den vägen är artikeln postväxel) där begrepp som "tratta" och "protta" (protesterad växel, om jag minns rätt) m m skulle kunna ingå. När jag läste ekonomisk historia för många år sedan försökte jag förgäves begripa mig på detat intrikta låne- och skuldsättningsinstrument (som ju bl a många studenter hankade sig fram på innan CSN fanns), men jag fick det aldrig riktigt att gå ihop. /FredrikT 17 juli 2008 kl. 09.49 (CEST)

Jag minns från min barndom att min fars bokhylla (sedan länge skingrad) innehöll en liten tunn bok (kanske farfars?) som hette "Vexel-lära enligt svensk rätt af Axel Looström". Jag trodde den handlade om växlar i modelljärnvägar - men den handlade ju bara om banker och pengar. Kanske kan titeln vara av intresse för det nu aktuella projektet. Jag har kollat hos LIBRIS som redovisar 3 ex hos svenska bibliotek. Kanske antikvariaten har några ex? Meddelas för kännedom. Mvh / Mkh 17 juli 2008 kl. 12.40 (CEST)

Nu finns en artikel om växel. http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xel_(betalningsmedel)

I denna har tratta nämnts i sitt sammanhang. Tratta hör närmast - enligt min mening - hemma i rättshistorien.

Tydligen gäller inte samma sak i Finland där ordet tycks ha fått en annan, närliggande betydelse.

Se [55] Denna nya betydelse i Finland hör väl närmast hemma i finska WP.

--Quadrigarius 21 juli 2008 kl. 11.02 (CEST)

Inte alls, svenska Wikipedia är inte uteslutande till för svenskar, utan för svensktalande. Jämför engelska Wikipedia där amerikanska och brittiska termer samsas. --Petter 21 juli 2008 kl. 16.54 (CEST)

Jag avsåg inte på något sätt att diskriminera svensktalande finska medborgare. Usprungsfrågan avsåg betydelsen av tratta i ett - sannolikt - svenskt korsord. Frågeställaren får man då förmoda avsåg att få reda på vad ordet tratta kunde betyda i Sverige. Det kan han få reda på om han läser artikeln om växel, som behandlar växel ur svensk synvinkel.

Att ordet tratta förmodligen har fått en annan betydelse i Finland har föga med svenska växlar att göra. Jag tycker därför inte att det har i artikeln att göra utan närmast är en finsk rättslig företeelse. Observera också att jag ingalunda har uteslutit att man kan utreda företeelsen på svenska WP; endast att den nya betydelsen väl närmast hör "hemma i finska WP".

--Quadrigarius 21 juli 2008 kl. 20.06 (CEST)

"Finska" Wikipedia är i själva verket Finskspråkiga Wikipedia, och de kommer knappast behandla ords svenska betydelse. Det här är svenskspråkiga Wikipedia, och vi skall inte bortse från vissa regionala varianter bara för att de inte talas i Sverige.

andejons 21 juli 2008 kl. 21.13 (CEST)

Mobilladdning

Till många mobiler brukar man få anvisningar om att den ska laddas (rätt länge) innan man börjar använda den för första gången. Varför är det så, tar mobilen skada på något sätt om inte gör det? /NatoX 3 juli 2008 kl. 21.51 (CEST)

Som jag har förstått det handlar det om att batteriet kan ta skada. Men någon annan kanske kan förklara det hela mer i detalj? Jopparn 3 juli 2008 kl. 22.18 (CEST)

Jag ingen expert på batterier direkt, men som jag har förstått det så förbättras batteriers funktion (kapacitet eller livslängd) av att de laddas upp till max ibland (till exempel innan man börjar använda det första gången). Vad gäller urladdning så har jag hört att det varierar mellan batterityper. För vissa batterier (t ex blybatterier?) försämras funktionen om man laddar ur dem helt, medan för andra (nickelbatterier?) så förbättras funktionen om man ibland laddar ur dem helt till botten. --  boivie  ✎ 4 juli 2008 kl. 13.15 (CEST)

Här några rader om batteriet till en mobiltelefon Nokia. Meningarna är plockade här och var ur en 100-sidig manual som finns på nätet. Men dom gäller nog mer eller mindre alla liknande battrier och telefoner. NiMh betyder nickel-metallhydrid, som är en viss batterityp

"Telefonen drivs med ett laddningsbart batteri. Observera att ett nytt batteri fungerar bäst först när det har laddats upp och ur helt två eller tre gånger! Batteriet kan laddas och laddas ur hundratals gånger, men så småningom har det tjänat ut. När drifttiden (samtalstid och passningsläge) börjar förkortas märkbart är det dags att köpa ett nytt batteri. För att få så lång drifttid som möjligt med NiMh-batterier bör du ladda ur batteriet då och då genom att lämna telefonen påslagen tills den stänger av sig själv. Försök inte ladda ur batteriet på något annat sätt." Mvh / Mkh 24 juli 2008 kl. 22.08 (CEST)

Kjell Öhman

Hej !

Kan ni ta reda på vilket Datum Kjell Öhman jazzmusikern är född ?

Det står redan årtalet 1943 här på wikipedia.

Mvh Henrik

15 januari, 3 september eller 7 november. - Tournesol 11 juli 2008 kl. 12.07 (CEST)

Det mest sannolika torde vara 3 september. SKORPAN 24 juli 2008 kl. 21.42 (CEST)

Du gamla, du fria

Hi, is there anyone who can inform me whether a motion to make Du gamla the official Swedish anthem has been accepted by the Riksdagen? I get the impression from the Swedish lemma that it is, but my Swedish is not well enough! I want to incorporate this information on nl-wiki, where it still states that all motions of that kind have been rejected.. Thanks! RJB-nl 24 juli 2008 kl. 20.55 (CEST)

It has not been accepted as an official national anthem. SKORPAN 24 juli 2008 kl. 21.17 (CEST)

Thanks! RJB-nl 24 juli 2008 kl. 21.19 (CEST)

According to Du gamla, du fria, it is not the official national hymn. Here and here are the google-translated motions (of which the first was rejected) to the riksdag. I'm not able to find the reason for the rejection, though.. //

Knuckles...wha? 24 juli 2008 kl. 21.24 (CEST)

Thanks so much for the translation! I never used this translator and it produces very comic Dutch! (Translated back to English, it says, e.g., "You are old, you are free will be used by other participants in a way that will disturb other participants!"), but it is so nice to actually read a Swedish motion. On nl-wiki it says that giving Du gamla an official status was considered unnecessary by the Parliament.. Could it be that the person who proposed the motions is somehow considered to be extreme right wing? In Dutch Parliament that would be a reason to reject such a motion.. Thanks again! RJB-nl 24 juli 2008 kl. 22.21 (CEST)

In Sweden, we have no extreme right wing party (so far, maybe after 2010 election). The proposals were from two member of the conservative party who now is in the government. Still rejected. --BIL 24 juli 2008 kl. 22.36 (CEST)

How lucky you are, in Sweden! :-) And such a lovely anthem! I can actually sing it, which led to some misunderstanding recently when to Swedish tourists turned to me, and started to speak Swedish to me (apparently they wanted to ask why on earth I was singing the National Anthem), but I didn't understand them.. RJB-nl 24 juli 2008 kl. 22.42 (CEST)

Översättning: Frågan var om "Du gamla du fria" är Sveriges officiella nationalsång. Svaret är nej, det finns ingen officiell nationalsång. Motioner därom har avslagits av Riksdagen. /rrohdin 24 juli 2008 kl. 22.00 (CEST)

Södertälje

Vid den norra infarten till Södertälje längs E4:an (på vägens västra sida norr om alla stormarknader) har det en tid pågått något slags bygge där man håller på att spränga berg och schakta bort grus. När jag åker förbi brukar jag undra vad som pågår men några informationsskyltar har jag inte sett. Är det någon annan som vet? Thuresson 22 juli 2008 kl. 00.11 (CEST)

Nej det vet jag inte, men jag vet varför de håller på att spränga berg och schakta bort grus, söder om kanalen, mellan E4/E20-korsningen och pendeltågsstationen Sädertälje Hamn, (syns bäst från stationen). Där bygger de en hall för pendeltåg. --BIL 24 juli 2008 kl. 22.42 (CEST)

Det är nog inget bygge utan en bergtäkt, man spränger berg och krossar för att få grus.--Magnus242 26 juli 2008 kl. 13.50 (CEST)

Spärrautomat - på engelska?

Vad heter "spärrautomat" på engelska? Eller finns det ett bättre svenskt namn? Jag menar de maskiner som man drar sitt kort i i Stockholms tunnelbana, inte nödvändigtvis den som är nära luckan där man kan stämpla remsor. Detta är delvis en Wikipediafråga då jag ska ladda upp en bild på Commons som föreställer, just, en spärrautomat. LEO JOHANNES 23 juli 2008 kl. 22.33 (CEST)

Jag har nu fått hjälp på IRC; turnstile, eller möjligen automated ticket barrier, kallas de maskiner jag pratade om. Har någon ett bättre förslag kan ni skriva det, men jag använder turnstile till Commonsbilden och nämner automated ticket barrier i beskrivningen. LEO JOHANNES 23 juli 2008 kl. 22.36 (CEST)

...även känd i folkmun som "fare gate", "ticket gate", "coin gate" beroende på typ. --MoRsE 24 juli 2008 kl. 00.11 (CEST)

Turnstile är själva korset eller grinden som ska passeras. Barrier och Gate syftar väl också på det, eller snarare hela spärranordningen? Jag skulle kalla den del av tunnelbanespärrhelheten (kan vara första gången någonsin som det ordet använts) som jag tror du menar för en "automated ticket puncher" eller något liknande. El Maco 24 juli 2008 kl. 00.15 (CEST)

"Vändkors" är väl ett etablerat svenskt ord? Mvh / Mkh 24 juli 2008 kl. 00.57 (CEST)

Förvisso. Men varför inte bara "spärr"? / Law_D 24 juli 2008 kl. 22.18 (CEST)

Bilden

Man kan säga att jag tog det säkra före det osäkra; alla era förslag (sju på engelska, tre på svenska) finns nu på bildbeskrivning :-). LEO JOHANNES 25 juli 2008 kl. 11.47 (CEST)

Spärr skulle väl även kunna vara den passage där det sitter en person och kollar kortet? GhostRider ♠ 25 juli 2008 kl. 11.51 (CEST)

Ja, i alla fall i min vokabulär, men jag tycker att det även är en okej bemänming på - ja, vad det nu är det heter, objektet på fotografiet. LEO JOHANNES 25 juli 2008 kl. 20.12 (CEST)

Det finns ju på några stationer i Stockholms tunnelbana även ett liknande system som i Paris (om det fortfarande är så, det var flera år sedan jag var i Paris) med skjutdörrar, vilket krånglar till begreppen ytterligare. Vivo _disk.^↔ 26 juli 2008 kl. 20.25 (CEST)

Hårsäckar

Vissa hår har en svart hårrot och vissa vit. Hur kommer det sig och är det någon skillnad mellan dessa? Tacksam för svar =) 192.121.84.241 24 juli 2008 kl. 16.30 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vad jag har erfarit beror det på hur mycket talg som följer med upp. Annars kan jag tänka mig att det beror på pigmenteringen i huden (inklusive hårsäckarna), som i sin tur beror på mängden melanin i cellerna. Vivo _disk.^↔ 26 juli 2008 kl. 20.19 (CEST)

Vad händer då Viktoria gifter sig.

OM Viktoria gifter sig med Daniel visst blir det då går ju kronan över till en ny släkt alltså hans släkt.eller Bernadott kommer ju inte deras barn heta.Wolfmann 25 juli 2008 kl. 22.46 (CEST)

Hade vi inte denna diskussion i samband med norsk/danska kungahusets efternamn, finns nog i arkiv nu? Förr var det strikt så att mannens efternamn gällde, t.ex. kom brittiska kungahusets efternamn 1837-1914 (?) från prins Albert, gift med Viktoria, drottning av lite av varje. 1914 bytte de efternamn då namnet var tyskt vilket inte lät bra 1914. Numera så är det fritt fram att ta kvinnans efternamn istället, och jag tror detta kommer att göras angående Viktoria och Daniel. --BIL 26 juli 2008 kl. 08.49 (CEST)

Eftersom det i Successionsordningen framgår att det är huset Bernadotte som ärver tronen så är det fortfarande släkten Bernadotte som innehar kronan. Dessutom blir aldrig ev Daniel överställd Viktoria. Han kan aldrig ärva tronen från henne det kan bara deras gemensamma barn göra. Sen kan de precis som alla andra äkta par välja att byta efternamn till vad han nu heter istället för Bernadotte men det lär nog aldrig hända. Så det enda som händer när Viktoria gifter sig är att vi får en anledning till en fest, det kungliga blodet blir nog mindre kungligt och att vi får en kvinnlig statschef men makten ligger kvar hos familjen Bernadotte. MickeLundin 26 juli 2008 kl. 09.12 (CEST)

Victoria eller någon annan kunglighet i Sverige heter alltså inte Bernadotte i efternamn, de har per definition inga efternamn. De tillhör dock ätten Bernadotte och om de förlorar sin status som kunglighet, som exempelvis Oscar Bernadotte, får de Bernadotte som efternamn. Och precis som nämnts ovan kan Daniel aldrig bli mer än prins. Jämför Margrethe II av Danmark och Elizabeth II. /Grillo 27 juli 2008 kl. 00.36 (CEST)

Det "värsta som kan hända" är alltså att kungen inte godkänner Victorias äktenskap med Daniel, de gifter sig ändå, och Victoria förlorar sina anspråk till tronen. Victoria får då efternamnet Bernadotte (eller Westling om hon väljer Daniels efternamn), och Carl Philip blir ny tronföljare. /Grillo 27 juli 2008 kl. 00.37 (CEST)

Eftersom Sverige aldrig tidigare haft en regerande drottning som a) gift sig med en ofrälse, eller b) efterträtts av sin egen avkomma, så saknas det prejudikat i just detta fall hur man skall se på vilken ätt som kommer att regera i Sverige efter Victoria. Tittar man på världshistorien generellt torde det absolut vanligaste alternativet dock vara att barnen till en regerande drottning får sin fars ättenamn (detta eftersom ättetillhörighet, åtminstone i Västeuropa, av hävd ansetts föras vidare endast på svärdssidan) och på så sätt blir de första i en ny ätt på det berörda landets tron. Gör man så kommer Victorias barn/efteträdare att tillhöra ätten Westling.

Dock finns det ett antal historiska undantag från denna regel. När ätten Habsburg dog ut på svärdssidan med Maria Theresia borde hennes barn egentligen ha räknats som tillhöriga ätten Lothringen efter hennes man Frans av Lothringen. Här valde man dock att använda det kombinerade ättenamnet Habsburg-Lothringen, vilket i vardagslag alltjämt i regel bara refereras till som "Habsburg" (se t ex nuvarande huvudmannen Otto von Habsburg. Likadant gjorde man i Ryssland på 1700-talet då den sista kvinnliga Romanoven gifte sig med en representant för huset Holstein-Gottorp. I Nederländern ahar man ju vidare haft en lång rad regerande drottningar efter varandra men ändå bibehållit ättenamn et Oranien-Nassau oavsett vad dessa drottningars makar hetat.

Ett speciellt fall utgör läget i England. Här har ju den regerande ätten ett "påhittat" namn: under 1:a världskriget bytte man från det tyskklingande Sachsen-Coburg-Gotha (vilket man f ö fått via den regerande drottning Victorias prinsgemål Albert) till "Windsor". Jag vet att jag läst att drottning Elizabeth II vid sitt trontillträde bestämde att hennes och prins Philips barn skulle anses tillhöriga hans ätt, Mountbatten, men att hon senare (på inrådan av bl a Winston Churchill) beslutat att även hennes ättlingar skall fortsätta att räknas till ätten Windsor.

Hur man kommer att göra vid nästa tronskifte i Damark vet jag inte, men skulle man tillämpa det traditionella synsättet bör kronprins Frederik en dag bli kunf Frederik X av ätten Laborde de Monpezat efter sin franske far.

I våra moderna tider kan man förstås tänka sig att man både i Danmark och Sverige väljer att agaera i analogi med det tänkande som t ex är vägledande i nuvarande svenska namnlag, nämligen att man fritt kan välja vilket efternamn/ättenamn avkomman till en man och en kvinna skall ha. /FredrikT 27 juli 2008 kl. 18.51 (CEST)

Djurs sjätte sinne

Hur kan till exempel hundar och katter känna på sig sekunderna innan en jordbävning ska bryta ut?

Det rör sig inte om något speciellt ("sjätte") sinne (självklart inte om något övernaturligt sådant, och med all sannolikhet inte om ett sinne med enda uppgift att registrera /potentiella/ jordbävningar). Om nu katter och/eller hundar har denna förmåga, så kommer indata till djuret ifråga troligtvis från känselsinnet (vibrationer) eller hörselsinnet (ljud från litosfärplattornas rörelser). (Dessutom är din rubrik dåligt formulerad i den meningen att människor också är djur.) --Andreas Rejbrand 28 juli 2008 kl. 18.45 (CEST)

Partinamnens begynnelsebokstav

Flyttat till Wikipedia:Bybrunnen#Partinamnens begynnelsebokstav

Numera (4 april 2008 kl. 01.00) arkiverat på Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2008/April#Partinamnens_begynnelsebokstav

tvärvetenskaplig intervju

Hej har ni någon mall för pedagogiska tvärvetenskapliga intervjuer. (anynomyt inlägg från från 4 april 2008 kl. 20.50]

rullator

jag vill veta vem som uppfann rullatorn (rollatorn). Uffe i Strängnäs

Enligt den engelskspråkiga artikeln var det en viss Andrejs Muiza som först tog patent på uppfinningen. Muiza utvandrade till USA från Litauen efter andra världskriget. Popperipopp 13 juli 2008 kl. 15.32 (CEST)

"Ibland ger sig Fantomen ut på stadens gator som en vanlig man. Han kallar sig då för Mr. Walker." ;) --ɐbuı1ɟ 29 juli 2008 kl. 03.28 (CEST)

Tandkräm

När jag gick i skolan fanns det ett envist rykte som hävade att om man åt ett antal matskedar tandkräm fick man hög feber, och att detta kunde användas som ett sätt att fejka sjukdom och slippa gå till skolan. Är det någon som vet om detta stämmer, och om det stämmer, vad det beror på? Gagarin 29 juli 2008 kl. 13.30 (CEST)

Enligt flashbacks forum så kan man framkalla feber genom att äta tandkräm (Vademecum funkar tydligen) eller genom att dricka bensin blandat med socker, något som tydligen skall ha använts av soldater under andra världskriget. Vissa sidor på nätet säger att ingenting händer men på "copperwiki" sägs det att "Diethylene Glycol"[56] (Dietylenglykol?) som finns i vissa tandkrämer kan orsaka feber, urinvägsinfektion och "gastrointestinal problems". Vem vet, det verkar inte överdrivet hälsosamt i alla fall. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 29 juli 2008 kl. 20.52 (CEST)

Psykos = elchock?

Då jag både haft en psykos och fått el genom min hand när jag mecka med tvättmaskinen, kan jag säga att dessa två upplevelser var nästan helt lika vad gäller verklighetsuppfattningen. Elchocken påminde mig stark om det första stadiet då man precis "gick in" i psykosen. Hur kommer det sig och varför är det så? 213.89.47.54 9 juli 2008 kl. 23.59 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Göthe Grefbo

Hej !

Kan ni ta reda på varför skådespelaren Göthe Grefbo avled ?

Kan ni ta reda på var han ligger begravd någonstans ?

217.67.93.116 23 juli 2008 kl. 18.23 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Definiendum.)

Gratis = sämre?

Finns det något namn för fenomenet att många personer automatiskt antar att något man betalar för är bättre än något som ges bort gratis, enbart för att det har kostat pengar? Läste om nån studie vill jag minnas som var något i stil med att man erbjudit tips under ett prov från andra studenter, antingen gratis eller mot en mindre betalning. Trots att man var medveten om att råden var exakt samma, alla kom från andra studenter, så valde man ändå att betala en mindre summa för att man känner sig bekvämare med något som kostat pengar.

Kom att tänka på detta fenomen när jag tömde upp kranvatten i en mineralvattenflaska alldeles nyss :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 28 juli 2008 kl. 12.32 (CEST)

Egentligen så om du uppsåtligen fyller på (eller tömmer upp som du kallar det lustigt) kranvatten i en logotypförsedd flaska så gör du en produktförfalskning. Detta borde vara brottsligt och troligen straffbart enligt svensk lag. ;-) Världsmedborgaren 28 juli 2008 kl. 13.04 (CEST)

Bara om du säljer (eller kanske ger bort) flaskan. Apropå den egentliga frågan så har det med känslan att göra. Jag kommer till exempel ihåg ett avsnitt i Dallas, 80-tals TV-såpa om en stenrik familj. En tjej var i en butik för att köpa något, men hon kunde inte bestämma sig för vilken vara hon skulle köpa, de kändes likvärdiga. Hon sa "jag tar den dyraste". Drömkund för en butik, omvänt priskänslig, ju dyrare desto bättre. --BIL 28 juli 2008 kl. 13.14 (CEST)

Det stämmer, försök till exempel att sälja "billig parfym". Det finns något eller några teoretiska begrepp kring detta, jag återkommer när jag vilat alternativt fått tag i gammal kurslitteratur. ;) --ɐbuı1ɟ 29 juli 2008 kl. 03.33 (CEST)

Kanske inte svar på frågan, men att vissa företag snarare säljer en känsla av exklusivitet än en produkt kallas positionering, och är en del av deras marknadsföringsstrategi. Det faktiska arbetet kallas som regel varumärkesbyggande eller branding. Lyckas man med det kan man få folk att tappa upp kranvatten i mineralvattenflaskor. Tyvärr saknas helt artiklar på svwp om saken, men se exempelvis en:Brand management och en:Positioning (marketing). Att folk vill betala för att fuska kanske snarare är en fråga om samvete. Med vänlig hälsning // Mankash 29 juli 2008 kl. 20.41 (CEST)

Jag tror jag var oklar från början, anledningen att jag tömde upp i en flaska var inte att jag på något sätt hellre dricker ur en logotypförsedd flaska utan att jag bara råkade ha den liggande (inte ens jag som köpt den faktiskt). Däremot satte detta igång tankegångarna om varför folk faktiskt köper smaklöst och icke-kolsyrat mineralvatten, det borde ju vara enbart av den faktorn att det känns bättre att betala för det, särskilt här i Sverige där vi har så bra kranvatten. För övrigt fattar jag inte vad som är "lustigt" med att säga att man "tömmer upp" en flaska vatten. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 29 juli 2008 kl. 20.45 (CEST)

Ber om ursäkt om jag missförstog. Jag tror ändå inte det handlar att de vill betala, utan i någon mening är det nog en fråga om andra sidan av marknadsföring, se en:Association (psychology). Man associerar mineralvatten generellt, eller ett visst märke, till något. Det kan vara friskhet, attityd eller något annat man ser som positivt. Det kan kanske även vara kopplat till social status. Eller lathet :) // Mankash 29 juli 2008 kl. 22.28 (CEST)

Det är säkerligen alla bra förklaringar på varför folk köper mineralvatten, men jag är nästan säker på att det finns ett fenomen som det jag beskrev och det vore intressant att få reda på vad det hette. För att inte spåra ur i mineralvattens vara eller icke vara kanske vi borde hålla oss till den frågan :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 29 juli 2008 kl. 23.34 (CEST)

Voltavvikelse

Hur många procent avvikelse på antalet volt i elnätet räknas som normalt? 78.69.84.78 30 juli 2008 kl. 12.05 (CEST)

I det vanliga hushållselnätet? Jag vet inte, men även om du hittar en siffra någonstans är viktigt att tänka på att det är växelström, så om den nominella spänningen är låt säga 230 volt (jag minns inte riktigt) betyder det inte att man har en kontinuerlig spänning, utan att man får ut en sinusformad spänningskurva som antingen har detta volttal mellan sina toppar eller voltegenskaper sådana att något slags spännings- eller effektmedelvärde motsvarar detta volttal vid någon jämförbar kontinuerlig matning. En avvikelse angiven i procent bör därför vara förtydligad på något sätt. - Tournesol 30 juli 2008 kl. 12.14 (CEST)

Det är så olika under olika omständigheter. Det beror inte bara på spänninngen hos elverket, det beror också på kvaliteten hos ledningsnätet, och hur många andra energihungriga abonnenter det finns på "din" ledning. Du har ju ett avtal med din elleverantör, hör efter med vad dom anser att du får för pengarna. Dom kommer förmodligen med en motfråga - vad menar du med "normalt", vilka variationsgränser kan du acceptera och hur långvariga? Avvikelserna kan ju dels vara enstaka procent från det nominella, dels totalstopp. Den vanliga uppgiften 230 volt avser så kallat effektivvärde, sinustoppvärdet är i detta fallet 230 x √2 ≈ 325 volt. Mvh / Mkh 30 juli 2008 kl. 14.15 (CEST) — Jag har för mig att jag för åtskilliga år sedan hörde nämnas att ett vanligt åtagande för elleverantörer är att spänningen ska hållas inom ±5 % från det nominella värdet. Mvh / Mkh 30 juli 2008 kl. 16.22 (CEST)

Spänningen på elnätet får enligt standard ligga mellan 207-244V dvs 230V+/-6% (en:IEC 60038). Men spänningsvariationer beror inte bara på vad elleverantören sänder ut på nätet. Åska, reaktiva laster som lysrör, energsparlampor, dimmer-kontakter, motorer, etc brukar också bidra till diverse spikar och övertoner som påverkar kvaliteten. 193.234.247.50 30 juli 2008 kl. 17.17 (CEST)

Länken till en:IEC 60038 härovan säger inget om toleranser. Men den ger en hänvisning till en företagsbroschyr. Där citeras IEC 60038 så, att efter år 2003 ska leverantören kunna klara åtminstone ±10%, och att man därefter ska sträva efter att klara snävare gränser.
±6% av 230 volt är ≈ ±14 volt. Och gränserna blir då 216 - 244 volt. Mvh / Mkh 30 juli 2008 kl. 23.43 (CEST)

Jag har för mig att jag läste någonstans att det är 230V +6%/-10%. Vissa standarder för olika utrustningar (tex trafo) anger att dessa skall klara överspänningar på minst 10%. IEC 60038 är tyvärr inte öppen på Internet (måste köpas), men den borde inte bara ange normspänningar (110V, 230V, 400V etc) utan även toleranserna. Jag googlade nyss och såg en pdf om UPS där 207-244 nämns (http://www.elrond.se/ups-avbrottsfri-kraft/om-ups/) Ajnsjtajn 31 juli 2008 kl. 00.00 (CEST)

Jo, jag skrev fel, de skall vara +6%/-10% enl. 60038. Det du skriver om +/-10% har att göra med planerad harmonisering mellan olika system, tex 230V och 240V. Vet ej hur det påverkar praktiskt Sverige och Finland. 193.234.247.50 31 juli 2008 kl. 09.25 (CEST)

Persiska "naft"?

I intron till Wikipedias artikel petroleum, som har nafta som ett av sina alternativa namn, har uppgiften att detta kommer från persiskans ord "naft" lagts till. Det står dock inte vad naft betyder, och eftersom min persiska inte är vad den borde vara, tänkte jag fråga om någon vet vad ordet betyder. Tomas e 31 juli 2008 kl. 11.30 (CEST)

Från enwp:s artikel Naphta:

The origin of the word Naphtha is unclear. It is an Ancient Greek word that was used to refer to any sort of petroleum or pitch. The Greeks themselves borrowed the word from the Old Persian words nafata, naft or neft, which were used to describe bubbling oil. Naphtha may also have been derived from the name of the Vedic Hindu and Avestic god Apam Napat, a form of Agni, or fire god.

Naphtha is the root of the words naphthalene and napalm, which is derived from naphtha by mixing under controlled conditions with aluminium salts of palmitic acid (a type of soap).

In older usage, naphtha simply meant crude oil, but this usage is now obscure.

Gagarin 31 juli 2008 kl. 12.17 (CEST)

Gettoupproret

Vilket är det mest korrekta namnet för Gettoupproret i Warszawa? "Gettoupproret i Warszawa", "Upproret i Warszawas getto" eller "Warszawagettoupproret"? /Pralin 1 augusti 2008 kl. 11.55 (CEST)

Jag vet inte vilket som är vanligast i den historiska litteraturen, men "Upproret i Warszawas getto" tycker jag under alla omständigheter låter som bäst svenska. /FredrikT 1 augusti 2008 kl. 22.12 (CEST)

Även jag föredrar "Upproret i Warszawas getto". Det får även flest träffar på Google (jämför [57], [58], [59]). Det ligger vidare närmare tyskans Aufstand im Warschauer Ghetto och polskans Powstanie w getcie warszawskim än de angivna alternativen. /Lojak 1 augusti 2008 kl. 22.16 (CEST)

Princess Royal

Ska det även på svenska heta princess Royal eller Princess Royal, som på engelska? Se vidare Anne, princess Royal. /Pralin 1 augusti 2008 kl. 21.30 (CEST)

Jag skulle tro att princess royal vore mest rätt eftersom royal väl inte är ett platsnamn eller liknande? Men det är inte helt mitt område detta. Njaelkies Lea 1 augusti 2008 kl. 21.44 (CEST)

På svenskspråkiga Wikipedia tycker jag att artikeln snarast borde ligga på Prinsessan Anne (ev med tillägget "av Storbritannien" e dyl om så behövs) medan hennes titel Princesse Royal lämpligen omnämns i löptexten. /FredrikT 1 augusti 2008 kl. 22.08 (CEST)

Håller med, "Princess Royal" bör ej behållas utan översättas till svenska. Antingen till Anne av Storbritannien (i likhet med Beatrice av Storbritannien; då behöver vi dock skilja henne från Anna av Storbritannien) eller till Prinsessan Anne av Storbritannien (i likhet med Prinsessan Alexandra av Storbritannien). Tomas e 1 augusti 2008 kl. 22.25 (CEST)

Sverige-influerad ö

Hej alla Wikipedianer. :)

För ett tag sen berättade en vän för mig om att det skulle finnas en avlägsen ö (i Stilla Havet?) som påverkats mycket av svenska influenser, och som idag därför hade väldigt positiv bild av svenskar. Det var (därmed) som jag förstod det inte den gamla svenska kolonin Saint-Barthélemy. Däremot såg jag en dokumentär nyligen om en svensk som hade gift in sig i en hövdingafamilj på en ö någonstans, där han fått en viktig position, det kan ju ha varit den ön möjligen? Någon som vet vad det handlar om? --ɐbuı1ɟ 9 juli 2008 kl. 00.23 (CEST)

Kan det vara så att du tänker på Olaf Frederick Nelson (tillhörande Nelsonsläkten) och dennes engagemang på Samoa? Jopparn 10 juli 2008 kl. 00.13 (CEST)

Det är mycket möjligt, det verkar i alla fall vara en intressant historia, spännande att det blivit en så viktig släkt där. Det kan mycket väl vara det som min vän hade hört om. Samtidigt tror jag inte det var detsamma som det jag såg en dokumentär om nyligen, för denne hade såvitt jag minns återvänt till Sverige. (Vilket blir ytterligare en fråga om någon vill). Fler förslag är välkomna också. :) --ɐbuı1ɟ 10 juli 2008 kl. 03.37 (CEST)

Ett annat alternativ kunde vara Carl Emil Pettersson --Användare:Hobe 2 augusti 2008 kl. 10.39 (CEST)

Landskapsvapen från Östergötland

Fråga hitflyttad från Diskussion:Östergötlands landskapsvapen av Popperipopp

Hej, Är det någon som vet om man kan köpa ett landskapsvapen från Östergötland någonstans i Stockholm/Norrtälje? Helst i något keramikmaterial, omkring 20 x 15 cm eller något större. Hör av er till Ulla Samuelsson tel 070 - 489 15 97 ulla.samuelsson@hi.se 81.231.126.52 2 augusti 2008 kl. 17.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Man kan visserligen fråga om det mesta här. Men jag skulle föreslå att du kontaktar Östergötlands län. /Grillo 3 augusti 2008 kl. 22.47 (CEST)

Vem stickar fast saker i gatskyltar

Vem är det som stickar fast saker i gatskyltar och andra saker längs gatorna. Är det någon som är ute på natten utrustad med virknålar. Är det någon slags alternativ rondellhund? jordgubbe 27 juli 2008 kl. 07.47 (CEST)

Ja, det verkar så, en: har en artikel om det: en:Knitta. [60][61]. / Elinnea 27 juli 2008 kl. 08.27 (CEST)

Jag minns att SVT hade ett inslag om detta fenomen för några månader sen (kan det ha varit under samma program som behandlade Wikipedia?), som ju förekommer i Sverige också. Popperipopp 27 juli 2008 kl. 09.30 (CEST)

Ja, det var i samma program som Wikipediainslaget i programmet Sverige!, för ett par månader sedan. Jag hittar dock inget i Bybrunnens arkiv. LEO JOHANNES 27 juli 2008 kl. 13.47 (CEST)

Som tydligen länkats till ovan kan det vara grafittistickarna i stickkontakt som du sett spåren av, --ɐbuı1ɟ 27 juli 2008 kl. 20.01 (CEST)

Tror det ska föreställa någon sorts motsvarighet till grafittikonsten, alltså att vanliga medborgare smyckar städer ideellt, fast med stickning istället för väggmålningar. //moralist 5 augusti 2008 kl. 16.07 (CEST)

Kortaste sträckan mellan två punkter

För ett tag sedan läste jag i någon bok (minns inte vilken, vilket är problemet) att dagens avancerade matematik har kommit fram till att den kortaste sträckan mellan två punkter inte är en rak linje. Detta låter ju helt absurt och kan omöjligen stämma. Om någon har hört talas om detta eller kan förklara på vilket sätt jag har missuppfattat det hela skulle jag vara tacksam. Popperipopp 3 augusti 2008 kl. 21.11 (CEST)

Inget tillfredsställande svar, men det kanske finns bivillkor. Kortaste vägen mellan Göteborg och Buenos Aires är en del av en storcirkel, eftersom man är förhindrad att ta raka vägen genom jordens inre. På en karta kan vägen dessutom mycket väl representeras av en krokig linje om projektionen inte bevarar riktningar. Men jag antar att du söker svar på en annan nivå. /Rolf B 3 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)

En annan helt vild gissning är att det beror på att enligt Allmänna relativitetsteorin så är rumtiden krökt och att det därmed matematiskt sätt kanske kan gå att gena. /Ainali 3 augusti 2008 kl. 21.51 (CEST)

Jag skulle tro att det författaren syftade på snarare var någonting i stil med det senare svaret (det framfördes i samband med en filosofisk frågeställning). Popperipopp 3 augusti 2008 kl. 21.53 (CEST)

I en plan geometri, utan krökning av själva planet, eller själva rummet, så är kortaste sträckan mellan två punkter en rak linje. Det kallas Euklidisk geometri, se det. Om man mäter på ett krökt plan, till exempel på jordytan blir kortaste sträckan mellan två punkter inte en rak linje. Märks mest på långa avstånd. Kortaste flygvägen Stockholm-New York går över Island, som ligger norr om Stockholm och långt norr om New York. Detta kallas Icke-euklidisk geometri och är inget nytt påfund utan från 1820-talet, medan euklidisk geometri som vetenskap är från 300-talet f.Kr. Matematik är en gammal vetenskap... --BIL 3 augusti 2008 kl. 23.44 (CEST)

Jag skulle svarat som Ainali, då det är något min fysiklärare (mycket grundligt) gick igenom i slutet på fysik B-kursen på gymnasiet, att rummet böjer sig. Vad jag minns så har det en hel del med graviation att göra. Längdkontraktion är ju en sak, alltså att rummet böjer sig vid olika hastigheter, men jag syftar på att längdbegreppet är olika vid olika mycket gravitation o.s.v, dvs att eftersom vi står på jorden så böjs även en linjal mot jordens mittpunkt. (Kanske var det här BIL sa, jag är lite osäker på vad jag menar själv faktiskt.) //moralist 5 augusti 2008 kl. 16.01 (CEST)

Jesus

Har Jesus funnits, i flera artiklar här på wikin låter det som att han faktiskt har gjort vissa saker som står i bibeln. Typ korsfästas och missionerat med mera. Jag trodde att det var så att Jesus var hittepå men det fanns bevis för Mohammed. Hur ligger det till? Herr X Herr X / ✎ 6 augusti 2008 kl. 11.15 (CEST)

Se Jesu historicitet. mvh Oddjob 6 augusti 2008 kl. 11.21 (CEST)

Cellskräck

Hur gör man med en person som döms till fängelse och som samtidigt lider av klaustrofobi? Får dom gå i terapi före dom låses in i fängelset?

Efter att ha letat i Mediearkivet som innehåller artiklar från svenska dagstidningar får jag intrycket att människor med klaustrofobi döms till fängelse i vanlig ordning och eventuella besvär motverkas med ångestdämpande medicin. Thuresson 7 augusti 2008 kl. 09.11 (CEST)

Groda

(flyttat från från Wikipedia:Anmäl ett fel (-olämpliga uppgifter))

Hej jag hetter Emil och är 11år. Jag undrar hur mycket man skal mata en groda pär dag? Jag har haft en groda i 2dagar och den har inte ätit någonting! Jag fattar inte vad det är med min groda Hoppsan? Om ni kan nå mig på min Email adres den är så här, [-----------] Om det är någon som vett vad den kan äta skriv till Email adresen. Jag och min pappa tängker je den magot i kväl om vi hitar magot. Och ni kan nå mig på min mobiltelefån den är så här [--------------]. Tipsa mig mest på min mobil. HEJ DÅ ALLIHOPPA! 81.8.173.17 8 augusti 2008 kl. 12.47 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.) hitflyttat av Taxelson 8 augusti 2008 kl. 13.01 (CEST)

Hej Emil. Jag tycker det är en mycket bättre idé att släppa ut grodan där du hittade den (eller på någon lämplig plats i närheten). Då kan den själv hitta något att äta. Taxelson 8 augusti 2008 kl. 13.06 (CEST)

Håller med Taxelson, är det en groda du har hittat bör du släppa tillbaka den för det är svårt att ta hand om vilda djur så där och den trivs säkert mycket bättre i det fria. Men annars är det ofta mygglarver (som kan köpas frysta i en djuraffär) man brukar ge till sådana grodor man kan köpa i alla fall. Njaelkies Lea 8 augusti 2008 kl. 13.12 (CEST)

Om man också har en snok hemma kan man i stället ge grodan till snoken... Rex Sueciæ ✎ 8 augusti 2008 kl. 14.18 (CEST)

Jag skickade ett e-brev till Emil med länk hit så han kan läsa svaren. /Rolf B 8 augusti 2008 kl. 18.55 (CEST)

Hej Emil! Jag tycker att du ska släppa ut grodan. Den trivs säkert mycket bättre i naturen. Med vänlig hälsning Gurre - ^☻ 8 augusti 2008 kl. 18.59 (CEST)

Nollpunkt för avståndsmätning

I många länder finns en geografisk nollpunkt som man mäter avstånd från. På engelska kallas punkten en:Kilometre Zero. Har vi något svenskt ord eller begrepp för denna punkt? Och har vi någon sådan specifik punkt i Sverige? Att jag undrar beror på att jag blev intresserad och vill översätta den engelska artikeln, om det inte finns en på svenska redan. Tigresse 8 augusti 2008 kl. 10.37 (CEST)

Sedan lång tid tillbaka finns det ett antal fixpunkter i Sverige som lantmäteriet använder sig av. Mvh / jlundqvi 8 augusti 2008 kl. 10.42 (CEST)

Det tycks åtminstone ha funnits något liknande, infört på 1690-talet, när systemet med milstenar (se den artikeln) fungerade i Sverige. Avståndsberäkningen - dock inte i kilometer - räknades från Stockholms slott.Taxelson 8 augusti 2008 kl. 11.18 (CEST)

Tack för svaren. Det är mer den historiska än den tekniska aspekten av punkten jag är intresserad av, som i artikeln om milstenar, men jag inser nu att det kan vara svårt att särskilja dessa aspekter. Tigresse 8 augusti 2008 kl. 11.43 (CEST)

När avståndet till en större ort anges på vägskyltar, använder ju Vägverket en speciell plats som avståndet räknas från. Jag vet inte exakt vilken plats i Stockholm som utgör denna (referenspunkt/utgångspunkt... eller vilket begrepp som nu är det rätta). När det gäller gatunumrering i Stockholms innerstad brukar dock påstås att läget just relativt Stockholms slott avgör vilken ände på gatan som får nummer 1 (den närmaste), så slottet tycks åtminstone i de sammanhangen ha en liknande användning. Tomas e 8 augusti 2008 kl. 11.47 (CEST)

Hej! Det lär finnas en punkt utanför Storkyrkan i Stockholm, vilket ju rent praktiskt tidigare måste varit (närmast) det samma som att räkna från slottet. // --Quadrigarius 8 augusti 2008 kl. 14.25 (CEST)

Hej! Att ta reda på mer om den svenska "nollpunkten" verkar som ett ganska spännande projekt. Jag är glad över alla era svar och har nu några uppgifter att åtminstone utgå från. Förhoppningsvis kan det bli en artikel till slut. Tigresse 8 augusti 2008 kl. 14.49 (CEST)

Utgångspunkten i höjd-systemet RH 00 fanns bakom denna lucka på husfasaden vid Schering Rosenhanes gränd på Riddarholmen

Jag vet inte svaret på denna fråga, men i höjdled så ligger utgångspunkten för sveriges äldre officiella höjdnät på en punkt på Riddarholmen i Stockholm, det nyaste officiella höjdsystemet har dock sin utgångspunkt i punkten Normaal Amsterdams Peil i Amsterdam - de flesta övriga europeiska höjdnäten använder samma punkt som utgångspunkt. --MoRsE 8 augusti 2008 kl. 15.19 (CEST)

Jag hade för mig att milstenarna angav avståndet till brunnen på Stortorget i Stockholm. Det stämmer ju dock inte med artikeln milsten. Gagarin 8 augusti 2008 kl. 20.39 (CEST)

Referenspunkten omdefinieras och flyttas då och då i takt med mätningsteknikens ökande noggrannhet och "kundernas" (samhällets) behov av data. Utförligaste informationer fås troligen bäst från Lantmäteriverket som har ansvaret inom detta område. Se vidare Lantmäteriets Referenssystem. Men Rikets höjdsystem ger också historisk info. Mvh / Mkh 8 augusti 2008 kl. 20.56 (CEST), tilläggg 9 augusti 2008 kl. 12.41 (CEST)

Latinska översättning?

Vad är den latinska översättningen för det svenska ordet byggnad?

Aedificium. -- JIESDEO 9 augusti 2008 kl. 20.39 (CEST)

Bänkrad 13

Âr det någon som vet varför SAS utelämnar bänkrad 13 i sina flygplan? Vidskeplighet jo, men är detta ett vidspritt fenomen? Har kinesiska passagerarflygplan bara bänkrad nr 8 :)? Jag noterade detta i helgen, och hann bara jämföra mot Finnair, som dock hade bänkrad 13. --MoRsE 4 augusti 2008 kl. 10.47 (CEST)

Det är väl fler än SAS som gör så? Det finns som jag förstått det höghus utan våning 13 också. Jag kan tänka mig att det har att göra med att de är rädda för att tappa vidskepliga passagerare, men det låter så tramsigt... /Grillo 4 augusti 2008 kl. 13.21 (CEST)

SAS bör undvika att tappa passagerare oavsett om de är vidskepliga eller ej. 195.252.40.48 4 augusti 2008 kl. 20.42 (CEST)

Människor är tramsiga ibland. Jag har för mig att jag sett på TV om folk som vägrar sitta på rad 13 i flygplan och att det är därför raden inte finns på vissa bolag. GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 13.42 (CEST)

Har även hört om detta fenomen och förstår inte riktigt syftet. Den bänkrad som då har nummer 14 är ju fortfarande den trettonde raden. Därför borde riktigt vidskepliga människor, med den vetskapen, undvika även den raden. Samma för byggnader. -- JIESDEO 4 augusti 2008 kl. 13.43 (CEST)

Det roliga är att om just person A vägrar sittat på rad 13 i planet för att denne tror att planet då skall störta, men hur går det då om person B som inte är vidskeplig sitter på rad 13...GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 13.46 (CEST)

En mycket befogad fråga. Vid flygplanhaverier är väl det vanliga att ett helt flygplan störtar, snarare än en enskild bänkrad? :-) Om man vill tillfredsställa de som är vidskepliga på detta sätt, vore det kanske bättre att ha en bänkrad 13, men lämna den tom så att ingen "otursmagnet" sitter på någon av dessa platser? Skulle själv annars vara beredd att alltid sitta på rad 13, om flygbolagen ger mig en saftig rabatt för att jag tar på mig detta omak, och kör förbi några extra varv med drinkvagnen för att stilla oron. :-) Tomas e 4 augusti 2008 kl. 16.06 (CEST)

Försök inte föra resonemang. Det har inte med förnuft att göra utan bara med känsla, rädsla. Flygbolag och hotell undviker 13 för att undvika klagomål, och krav att byta plats på fulla plan och hotell. Ingen vill vara först att införa det heller. --BIL 4 augusti 2008 kl. 20.33 (CEST)

Det mest kända exemplet på att utmana ödet är väl Apollo 13, som sköts upp klockan 13.13 CST den 11 april, och syretanken exploderade den 13 april. Där fick alla vidskepliga vatten på sin kvarn. Värt att notera är dock att tiden anges i Central Standard Time i USA, alltså var klockan 13.13 i Houston, men 14.13 i Florida, där missionen sköts upp från. -- JIESDEO 4 augusti 2008 kl. 13.57 (CEST)

EnWikis sida om numret 13 hade en intressant länk i noterna, där en journalist på USA Today har utforskat fenomenet med vidskeplighet på flygplan, hotell och byggnader. Nippon Airways utelämnar till exempel både rad 4, 9 och 13. Där ser man. -- JIESDEO 4 augusti 2008 kl. 14.03 (CEST)

Och i Universitetssjukhuset i Linköpings huvudbyggnad kan man inte åka hiss till plan 13, bara till plan 12 och 14. Plan 13 finns visserligen, och innehåller sprinklercentral och omklädningsrum för operationscentralens personal. Men man skyltar sannerligen inte med det. Nitramus 9 augusti 2008 kl. 20.55 (CEST)

Hittade en sida om seatning på olika bolag KLM MD11 (ingen rad 13), Lufthansa A330 (ingen rad 13 här heller), Northwest A319 (rad 13 finns). GhostRider ♠ 4 augusti 2008 kl. 14.12 (CEST)

Jag kom att tänka på att Flygvapnet hoppade över nr 13 i sin i övrigt minutiösa nummerserie över skolflygplan Sk 1...16 (efter 16 blir det stora hopp). Se Lista över Försvarsmaktens flygplan#Skolflygplan. /Rolf B 4 augusti 2008 kl. 14.46 (CEST)

Fast flottiljen F 13 mötte uppebarligen inga hinder i numreringen? Tomas e 4 augusti 2008 kl. 16.11 (CEST)

I 1700-talets Frankrike lär det ha funnits personer som jobbade som "den fjortonde", d.v.s som personer som åkte ut till dinerande sällskap som råkat bli just tretton stycken. På det viset blev antalet gäster istället fjorton, och allting var frid och fröjd. Popperipopp 4 augusti 2008 kl. 16.22 (CEST)

Det anses ju allmänt att en anledning att 13 vid bordet ses som olycksaligt är att det var antalet personer vid nattvarden innan Jesus arresterades och sedan korsfästes.

I formel 1 finns det aldrig någon bil som har nummer 13. Regerande mästare i förar-VM har bil 1, hans stallkamrat bil 2 och sedan följer högre nummer ordningen i vilken stallen kom i märkes-VM den föregående säsongen, men med utelämnande just av nummer 13. E.G. 5 augusti 2008 kl. 14.50 (CEST)

Apropå sport så undviker de startnummer 13 i OS i Kina verkar det som. Det gäller bara rätt få sporter. I sporter med matcher med två individer eller lag mot varandra har man inte startnummer. I simning har de bara 8 banor och inga andra startnummer. I friidrott och långsimning har de inte publicerat startlistor ännu. I triathlon har de uttryckligen undvikit 13 för att inte medvetet ge någon extra otur [62]. --BIL 9 augusti 2008 kl. 23.49 (CEST)

Det gäller tydligen triathlon, för att internationella förbundet har gjort lottningen. I cykelns damlinjelopp har man lagnummer och två nummerlappar per cyklist. Ett lag har nummer 13. De har den ena nummerlappen upp och ner på alla cyklister och på följebilen, det ska tydligen vara ett motmedel. --BIL 10 augusti 2008 kl. 09.50 (CEST)

Tydligen heter det Triskaidekafobi. GhostRider ♠ 5 augusti 2008 kl. 15.11 (CEST)

Vi får helt enkelt hoppas att matematiker, fysiker och folk som håller på med statistik inte blir vidskepliga. //moralist 5 augusti 2008 kl. 15.53 (CEST)

Detta tror jag är ganska utbrett fenomen och det hade inte varit så konstigt om det förekommer att någon tvekar eller avstår att lägga sin röst som nummer tretton i exempelvis en adminomröstning. Det kan iofs också kännas som en utmaning att faktiskt vara nummer tretton och det är väl också en slags vidskeplighet isf.
/Ronny 5 augusti 2008 kl. 23.02 (CEST)

Eller nominera två artiklar till på Wikipedia:Artikelnomineringar så skall vi nog kunna se hur det går en artikel med nummer 13 i nomineringar. GhostRider ♠ 5 augusti 2008 kl. 23.20 (CEST)

Fornnordisk symbol i dag?

Jag undrar vilken organisation eller företag som använder sig av denna symbol i dag. /Mikael Lindmark 10 augusti 2008 kl. 13.57 (CEST)

Virusutbrott i London?

Såg en dokumentär för några år sen om ett virus som spridits av en man i London (tror det var London, England iaf) Folk fick husarrest och evakuerades från vissa områden. Det spreds tydligen otroligt snabbt & många dog innan det stoppades. Mannen som spred det ska ha burit på viruset som var luftburet och åkt tunnelbana, därmed smittat många fort. Till slut hittade man honom död i en tunnel. Försökt hitta fakta om detta men vet inte när det hände och har inte hittat något.

Någon som vet var och när det hände?

Är du säker på att det var en egentlig dokumentär och inte något slags "detta skulle kunna hända"? Jag minns att det var en hel del uppmärksamhet kring mjältbrand för några år sedan. - Tournesol 1 augusti 2008 kl. 21.51 (CEST)

Mjältbrand (ibland omtalad under det engelska namnet anthrax) är dock ingen virussjukdom, utan orsakas av bakterier. Dessa bakterier är dock sporbildande, och sporerna är mycket tåliga och långlivade och kan tillverkas i stor skala (och har tillverkats som biologiskt stridsmedel), vilket är orsaken att just denna sjukdom ofta uppmärksammats. Den familj av virussjukdomar som brukar leda till spekulationer om skräckscenarier är blödarfebrar, se t.ex. Marburgfeber. Håller dock med om att upplägget låter dramatiserat. Tomas e 1 augusti 2008 kl. 22.18 (CEST)

Låter också som någon film eller dokumentär, men om man går till andra typer av sjukdomar, t.ex. tyfus, så finns det flera dokumenterade fall där man varit tvungna att isolera (t.o.m. låsa in) personer eftersom dom gång på gång startat epidemier i storstäder (detta är dock också en bakteriell sjukdom). --MoRsE 2 augusti 2008 kl. 09.03 (CEST)

Jag känner inte till något sådant utbrott, och jag har också sökt på WHOs och ECDCs databaser över sjukdomsutbrott utan att hitta något, så frågan är om det inte som sagt är något slags" Detta skulle kunna hända"-scenario. Nitramus 13 augusti 2008 kl. 22.02 (CEST)

Sveriges ordförandeskap i EU

Har Sverige varit ordförande i Europeiska Unionen? Om Sverige har varit ordförande, när? LEO JOHANNES 10 augusti 2008 kl. 14.42 (CEST)

Ja, 2001 åtminstone, det var då EU-toppmötet i Göteborg blev sånt stort bråk. --Njaelkies Lea 10 augusti 2008 kl. 14.46 (CEST)

Fullständig lista över EU:s ordförandeländer finns här. Leo 10 augusti 2008 kl. 15.10 (CEST)

Tackar. LEO JOHANNES 13 augusti 2008 kl. 20.14 (CEST)

Åldersgräns för att bli polis.

Finns det någon åldersgräns för att bli polis i Sverige?Kian 13 augusti 2008 kl. 02.04 (CEST)

Man måste ha fyllt 20 år. Se: [63] -- Rex Sueciæ ✎ 13 augusti 2008 kl. 02.08 (CEST)

Kroppsbehåring

Finns det något fysiologiskt/biologiskt/biokemiskt samband mellan simning och nästan ingen kroppsbehåring alls? När man tittar på os som är aktuellt är det väldigt sällan man ser någon av simmarna som har hårt på kroppen. Att de skulle raka bort det låter inte troligt, med anledningen av att det inte syns att de rakat bort det. Röd hud, svullnad, irriterade hårsäcker m.m.

Jag känner inte till något sådant samband; däremot finns det andra metoder för avlägsnande av kroppsbehåring än rakning, t ex vaxning och olika typer av laser- och UV-ljusbehandlingar. Förmodligen har simmare i världseliten ekonomiska möjligheter att ta bort sin oönskade kroppsbehåring permanent på samma sätt som (kvinnliga) fotomodeller ofta gör. Jorva 13 augusti 2008 kl. 17.30 (CEST)

Google ger rätt många träffar på "simning" och "rakning", med berättelser av simmare som rakat sig över hela kroppen. Hur irriterad man blir av att raka sig varierar väsentligt på olika delar av kroppen, tror nog det ska gå bra att raka bröstkorg etc. utan att det lämnar så synliga spår. (Med de moderna simmardräkterna gissar jag att behovet av rakning minskar väsentligt.) // habj 14 augusti 2008 kl. 10.29 (CEST)

Det är inte bara simmare som rakar bort kroppsbehåring, fotbollsspelare och cyklister är två andra. GhostRider ♠ 14 augusti 2008 kl. 10.42 (CEST)

Fotbollsspelare? Varför i jösse namn? // habj 14 augusti 2008 kl. 10.44 (CEST)

Mode. Men är lite beroende på land.Bl.a är Italien ett land där benen inte skall vara håriga (Nu pratar jag om manliga fotbollsspelare). (Björn Runström & cykel). GhostRider ♠ 14 augusti 2008 kl. 10.48 (CEST)

Intressant. Jag trodde det ansågs maskulint? --Andreas Rejbrand 14 augusti 2008 kl. 10.52 (CEST)

Cyklister gör det, det är välkänt, det "känns bättre", musklerna blir tydligare. Luftmotståndet påverkas mycket minimalt. Sedan har jag läst att manliga fotomodeller gör det, tjejer gillar det (antagligen för musklerna syns bättre). --BIL 14 augusti 2008 kl. 11.47 (CEST)

"Jaguppfattning"

Vad menas med "jaguppfattning"? Tydligen håller vissa förskolor på med sådant? 85.225.78.2 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kompetent gissning: medvetenhet om att man själv är en människa bland andra människor, som fungerar ungefär, men inte exakt, likadant som en själv, samt medvetenhet om hur sitt eget uppförande påverkar de andra barnen (människorna). --Andreas Rejbrand 14 augusti 2008 kl. 10.49 (CEST)

hjärtas form?

Varför ser symbolen för ett hjärta ut som den gör? Då hjärtat inte ser ut så i verkligheten.Wolfmann 15 augusti 2008 kl. 20.53 (CEST)

Enligt enwp finns en mängd (ofta dåligt underbyggda) teorier, såsom kohjärtan, vulvor, bröst, rumpor, växtfrön och duvor. Summan av kardemumman verkar vara att ingen riktigt vet. Vivo _disk.^↔ 15 augusti 2008 kl. 21.18 (CEST)

Herpes simplex och eczema herpeticum

Hur smittsamt är herpes simplex? Smittar det från mun till kropp och kan ge eczema herpeticum? Uppkommer utslagen på de ställen där huden utsatts för virussmittan eller uppkommer det på godtyckligt ställe? --Berlingalia 16 augusti 2008 kl. 16.40 (CEST)

Har du tittat på Herpes simplex och länkarna därifrån? Mvh / Mkh 16 augusti 2008 kl. 21.49 (CEST)

elskåp

Satt och blev lite intresserad av elektricitet, och undrar nu en sak: vad har de gråa skåpen (som man ofta ser affischer på) för uppgift? är de små ställverk? /Marxmax 15 augusti 2008 kl. 02.41 (CEST)

Jo, det är nedtransformering från ca 400 V (från de lite större nätstationerna "elkojorna") till hushållsel (230 V). Det finns även säkringar däri som ska lösa ut om det blir fel i ett av hushållen, så att så få som möjligt drabbas av störningar. Vivo _disk.^↔ 15 augusti 2008 kl. 21.28 (CEST)

Min bror jobbar på ett elbolag och enligt honom så stämmer det att det finns säkringar men han säger att det inte sker någon transformering. Kabelskåpen har bara som syfte att fördela strömmen ut till hushållen. Hushåll kan ofta ha bra mycket mer än 240 volt in, till exempel om man har en trefasspis som går på 380 volt. Halv rätt alltså, om jag fattat rätt :) »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 augusti 2008 kl. 22.38 (CEST)

En vanlig villa har oftast en trefasmatning in, varvid t.ex spis, elelement och liknande matas med trefas. Sen fördelas trefasen ut på tre enfaser för mindre krävande utrustning, och mäter man mellan en fas och nollan så får man oftast ett värde runt 240 volt. 195.252.41.120 16 augusti 2008 kl. 22.52 (CEST)

Tack för förtydligandet, är inte helt hemma på det där. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 augustiDet 2008 kl. 23.03 (CEST)

På tekniskt mumbu-jumbo språk tror jag att man talar om:"lågspänningsfördelningar i distributionsnät – från nätstation till abonnent i stads- och landsbygdsnät." Huvudspänningen (mellan två faser) vi har i Sverige (och resten av Europa) är 400V (det var 380V förr). Spänningen mellan nollan och en fas kallas sonika fasspänning, denna förhåller sig till huvudspänningen med ${\sqrt {3}}$. Spänningen tillåts även variera lite, jag har för mig att det är +5%/-7% (osäker på värdena), vilken spänning det är vid ansultningspunkten i fastigheten beror på hur bra ledningar och vilken belsatning det är på nätet. --GhostRider ♠ 17 augusti 2008 kl. 13.21 (CEST)

De små grå lådorna som står efter gatorna kallas kabelskåp och fördelar elnätet fram till varje slutkund, alltså hushållen. Ett kabelskåp matas med en kabel från antingen ett annat kabelskåp eller en nätstation. I nätstationen transformeras strömmen till en lägre spänning. Ut ifrån kabelskåpen går ett antal kablar som kan variera från 1 till ca 8 fram till husen. Varje kabel kallas grupp. Varje grupp har en säkring som löser ut och gör gruppen strömlös vid ev fel i nätet. Säkringarna sitter inne i kabelskåpet. Man kan se på elnätet som en vattenledning så är det lättare att förstå. Först kommer det jättmycket vatten(Strömmen A) med högt tryck(Spänningen V) i ledningarna som sedan fördelas i mindre bäckar med lägre tryck vid nätstationerna och sedan vidare i kabelskåpen. Det måste finnas tryck i ledningarna och det kan jämföras med elektricitetens spänningsbegrepp Volt och så mängden vatten, eller strömmen Ampere.

Brottning 63 kg

Alldeles nyss fick jag ett telefonsamtal där någon frågade hur det kom sig att två personer var bronsmedaljörer i kvinnornas brottning, 63 kg. Kan det här förekomma? Och i så fall hur? Eller varför står två kvinnor på prispallen med bronsmedaljer runt halsen? Elin 17 augusti 2008 kl. 11.33 (CEST)

Alla brottningsgrenar har två bronsmedaljörer. De som förlorat mot finalisterna under kvalet får göra ett återkval och de två sista får kämpa om ett extra brons. Så har jag iaf uppfattat det av kommentatorerna. /Grillo 17 augusti 2008 kl. 12.41 (CEST)

Knock out

När motståndaren bli knockad i en boxnings match så tar domaren i hans händer och gnider de mot sin egen midja. Hur kommer det sig?

Om jag inte är ute och cyklar så städar domaren bort eventuellt skräp som den nedslagne kan ha avsiktligt eller oavsiktligt fått på handskarna i samband med golvkontakten. // Castrup 17 augusti 2008 kl. 18.09 (CEST)

Stor eller liten bokstav?

En fråga har inkommit via OTRS: Är det stort eller litet t i Gustav Adolfs torg? Är det samma om man skriver det på svenska som när man skriver det på engelska? --Bensin 5 augusti 2008 kl. 22.27 (CEST)

Litet så klart. Jag kan inte se någon anledning till att man skulle tillämpa engelska språkregler på ett svenskt namn. I så fall får de översätta torg till square först. /Grillo 5 augusti 2008 kl. 22.35 (CEST)

Så vitt jag vet är stora bokstäver enbart för egennamn. Eftersom "torg" inte är ett namn så ska det inte ha stor bokstav, medans Gustav Adolfs ska ha det. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 6 augusti 2008 kl. 00.07 (CEST)

En sen följdfråga. Är inte även gatunamn (och namn på torg) egennamn? I sådana fall heter det "Gustav Adolfs torg" i Stockholm, Göteborg och Malmö enligt respektive stads hemsidor. Däremot skulle det då heta "Lilla Torg" i Malmö, enligt artikeln Lilla Torg - en livlig mötesplats på stadens hemsida, och artikeln Lilla torg (Malmö) skulle då vara felaktigt namngiven. Mvh // Mankash 21 augusti 2008 kl. 19.22 (CEST)

Jag tar tillbaks ovanstående fråga efter att ha läst Svenska skrivregler. Både "Lilla Torg" och "Lilla torg" är där ok. // Mankash 21 augusti 2008 kl. 19.45 (CEST)

På samma tema kan nämnas att det i formellt skriftspråk inte finns något ord som heter tillbaks... --Andreas Rejbrand 21 augusti 2008 kl. 19.56 (CEST)

Noterat. Återkommande fel jag gör. Ska försöka sluta (igen...) // Mankash 21 augusti 2008 kl. 20.05 (CEST)

Rutger Mackleans dödsdag

Finns det någon som kan bekräfta eller rätta uppgiften i Rutger Macklean om att han skall ha dött i februari? En ny användare lade in en rättelse om att det skall ha varit januari. Vår uppgift bygger ytterst på uppgifter i Ugglan, och jag har inte hittat någon annan bra källa.

andejons 19 augusti 2008 kl. 15.51 (CEST)

Inte så enkelt:

Ugglan säger: Maclean, Rutger, friherre, politiker, landthushållare, f. 27 juli 1742, d. 14 febr. 1816 på Svaneholm...

Sv. biografiskt handlexikon säger: M., som afled ogift på Svaneholm den 14 jan. 1816, spelade ...

Modernare verk uppger endast årtalet 1816....

Läge för djupare forskning. Han var den siste i sin ätt, kanske Riddarhuset vet bättre? Mvh / Mkh 20 augusti 2008 kl. 22.39 (CEST)

Både Svenska män och kvinnor och Svenskt biografiskt lexikon (det mest ambitiösa verket av sitt slag i Sverige) angiver 14 januari, så vi kan nog lita på den uppgiften. /FredrikT 21 augusti 2008 kl. 09.29 (CEST)

Utvandrarboning

Jag har funderat lite på var utvandrarna i Vilhelm Mobergs berättelse bosatte sig någonstans, och har hittat bland annat en:Taylors Falls på google maps. Jag hittade också en:Lindstrom, Minnesota, en stad som verkar ha byggt hela sin profil på just utvandrarna och den stora mängden svenskar boende där. Men det jag är nyfiken nu är var någonstans mer exakt Ki-Chi-Saga och Nya kärringagärde ligger. Jag antar att det är här någonstans (google-map). //moralist 21 juli 2008 kl. 21.30 (CEST)

Även de platser varifrån utvandrarna kom vore intressant att få reda på var det ligger geografiskt, det vill säga Duvemåla, Kärringagärde och Korpamoen (Ljuder härad låg det i har jag för mig). //moralist 21 juli 2008 kl. 21.43 (CEST)

Det finns i alla fall ett Duvemåla här, ca 12 km öster om Ljuders kyrka som ligger här och som man kan läsa om här (Vi har ju tyvärr ingen artikel om den kyrkan ännu, och heller inga bilder på Commons). Korpamoen verkar ligga här ca 5 km sydöst om kyrkan Taxelson 22 juli 2008 kl. 00.00 (CEST)

Jag skrev för länge sedan om Utvandrarserien. Sjön Ki-Chi-saga heter numera Chisago Lake, sydväst om Lindstrom. Thuresson 22 juli 2008 kl. 00.15 (CEST)

Det finns ett utvandrarmuseum [64] i Växjö, dom borde väl ha upplysningar i mängd. Mvh / Mkh 22 augusti 2008 kl. 14.29 (CEST)

Batterivikt

Jag undrar om ett gammalt urladdat batteri väger lika mycket som ett nytt laddat batteri. William 90.230.196.213 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Öhm, ja det tycker jag det borde. Ett batteri fungerar nämligen genom att laddade atomer, joner, förflyttar sig från en del av batteriet till en annan, något förenklat. Men inga atomer tillkommer eller försvinner från batteriet. Alltså är vikten densamma. 81.228.190.204 21 augusti 2008 kl. 20.18 (CEST)

Jag är osäker om detta gäller alla batterityper. Vid oxidation kan ämnen få större massa (eftersom de binder in syre), men jag vet inte om (engångs-)batterier oxiderar. Vivo _disk.^↔ 21 augusti 2008 kl. 21.31 (CEST)

I praktiken kan man gott och väl ignorera $E=mc^{2}$ (tack vare den mycket stora storheten $c^{2}$), men det kan vara det frågeställaren är ute efter. --Andreas Rejbrand 21 augusti 2008 kl. 22.23 (CEST)

Ett bly-syra batteri (till exempel bilbatteri) kan när det laddas (speciellt vid överladdning) avge knallgas när en del av vattnet i syran sönderdelas i vätgas och syrgas. Den vätskeförlusten borde göra batteriet något lättare efter en laddning. /Mikael Lindmark 22 augusti 2008 kl. 01.34 (CEST)

Kan någon koreanska?

Hejsan! Jag skulle behöva veta hur man skriver Mira på koreanska. Någon som vet hur man gör?? Hälsningar, Cissi Albin&Sebastian (diskussion) 17 augusti 2008 kl. 16.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tyvärr kan jag ingen koreanska, men det finns kanske två sätt som man kan få reda på det med hjälp av Wikipedia. I artikeln Mira (en stjärna) finns det språklänkar i vänstermariginalen. Den av dem som går till den koreanska språkversionen av WP ser ut så här: ko:미라 (항성). Du kan också försöka ställa frågan direkt på någons användardiskussionssida, som angivit att han/hon kan koreanska. Dessa användare återfinns under Kategori:Användare_ko. Tyvärr hittar jag ingen som verkar så aktiv just nu. Om du kan ställa din fråga på engelska, kan du kanske fråga någon på engelska WP. För att få reda på om en användare är aktiv kan man klicka på fliken "historik" när man kommit till hans/hennes användarsida, och därunder på länken "bidrag" efter användarnamnet man är intresserad av. Lycka till! Taxelson 17 augusti 2008 kl. 17.35 (CEST)

Mira skrivs med koreanska tecken (hangul) som: 미라 (de två tecknen står för stavelserna mi och la; koreanska saknar r-ljud). —CÆSAR 24 augusti 2008 kl. 13.00 (CEST)

Bögtestet

Frågan hitflyttad från diskussion:Fight Club

När jag gick i femman började man sudda på varandras händer för att göra sår, och vara hårda. Jag kan erkänna att även jag har gjort bögtestet. Grejen är att resultatet är väldigt likt scenen i Fight Club när hjälten får nån syra på handen. De flesta jag pratat med som gjort bögtestet gjorde det också samma år som fight club släpptes och jag har aldrig hört talas om att någon gjort det innan filmen släpptes. Är det någon som med säkerhet kan säga att de varit med om ett bögtest innan Fight Club, annars har vi anledning att misstänka att hela bögtest-fenomenet är en efterhärmning av det coola mandomsprovet i Fight Club. Farbror Erik (diskussion) 20 mars 2007 kl. 01.29 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag vill minnas att detta förekom under någon period av min skolgång, och den var sedan länge avklarad när filmen släpptes. Förmodligen har det här "testet" förekommit under många namn i snarlika versioner väldigt länge och har säkert inget direkt med filmen att göra. /dcastor 17 augusti 2008 kl. 23.02 (CEST)

På min mellanstadietid (sju år sedan) gjorde några detta (jag behövde inte, eftersom jag hade en så otroligt stark självbild) fast med sax. Ibland tyckte vissa att det gick för långt, så den lokala kiosken förbjöd folk med liknande sår på händerna (<sarcasm>OBS, detta var ej kuriosa, utan jag tycktre att det var viktigt att folk fick veta</sarcasm>). ^d_SAKARIE^b 17 augusti 2008 kl. 23.54 (CEST)

Machokultur har väl alltid funnits på skolorna. Hos oss sköt folk femkronor över ett bord på varandras knogar, varpå machospiralen trappades upp till den milda grad att myntkanten vässades och leken slutligen fick ett stopp (i kapprummet åtminstone) först när en kille gick till skolsyster med en stjärnformad femma fastsittande i en knoge. Vivo _disk.^↔ 21 augusti 2008 kl. 20.07 (CEST)

Den oinsatte undrar förstås: hur går ett dylikt "bögtest" till? --ɐbuı1ɟ 24 augusti 2008 kl. 11.50 (CEST)

Medan staden sover

Romanen Medan staden sover gavs ut 1953 enligt bibliografin medan filmen Medan staden sover som bygger på en roman av Fogelström hade premiär 1950. Hur hänger detta ihop? Wolfmann 18 augusti 2008 kl. 12.38 (CEST)

Långfilmen Medan staden sover bygger på Fogelströms roman Ligist som publicerades 1949. Thuresson 18 augusti 2008 kl. 12.46 (CEST)

Enligt bibliografin i artikeln om Per Anders Fogelström hette romanen Ligister. Vilken är den korrekta titeln? E.G. 24 augusti 2008 kl. 11.37 (CEST)

Enligt Libris så är det korrekta namnet på romanen Ligister. Marcustisk 24 augusti 2008 kl. 11.43 (CEST)

Helt riktigt så är Ligister titeln på Fogelströms roman. Märkligt nog var filmens arbetstitel Ligist. Thuresson 24 augusti 2008 kl. 11.46 (CEST)

Kan någon koreanska?

Hejsan! Jag skulle behöva veta hur man skriver Mira på koreanska. Någon som vet hur man gör?? Hälsningar, Cissi Albin&Sebastian (diskussion) 17 augusti 2008 kl. 16.56 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tyvärr kan jag ingen koreanska, men det finns kanske två sätt som man kan få reda på det med hjälp av Wikipedia. I artikeln Mira (en stjärna) finns det språklänkar i vänstermariginalen. Den av dem som går till den koreanska språkversionen av WP ser ut så här: ko:미라 (항성). Du kan också försöka ställa frågan direkt på någons användardiskussionssida, som angivit att han/hon kan koreanska. Dessa användare återfinns under Kategori:Användare_ko. Tyvärr hittar jag ingen som verkar så aktiv just nu. Om du kan ställa din fråga på engelska, kan du kanske fråga någon på engelska WP. För att få reda på om en användare är aktiv kan man klicka på fliken "historik" när man kommit till hans/hennes användarsida, och därunder på länken "bidrag" efter användarnamnet man är intresserad av. Lycka till! Taxelson 17 augusti 2008 kl. 17.35 (CEST)

Mira skrivs med koreanska tecken (hangul) som: 미라 (de två tecknen står för stavelserna mi och la; koreanska saknar r-ljud). —CÆSAR 24 augusti 2008 kl. 13.00 (CEST)

Bögtestet

Frågan hitflyttad från diskussion:Fight Club

När jag gick i femman började man sudda på varandras händer för att göra sår, och vara hårda. Jag kan erkänna att även jag har gjort bögtestet. Grejen är att resultatet är väldigt likt scenen i Fight Club när hjälten får nån syra på handen. De flesta jag pratat med som gjort bögtestet gjorde det också samma år som fight club släpptes och jag har aldrig hört talas om att någon gjort det innan filmen släpptes. Är det någon som med säkerhet kan säga att de varit med om ett bögtest innan Fight Club, annars har vi anledning att misstänka att hela bögtest-fenomenet är en efterhärmning av det coola mandomsprovet i Fight Club. Farbror Erik (diskussion) 20 mars 2007 kl. 01.29 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag vill minnas att detta förekom under någon period av min skolgång, och den var sedan länge avklarad när filmen släpptes. Förmodligen har det här "testet" förekommit under många namn i snarlika versioner väldigt länge och har säkert inget direkt med filmen att göra. /dcastor 17 augusti 2008 kl. 23.02 (CEST)

På min mellanstadietid (sju år sedan) gjorde några detta (jag behövde inte, eftersom jag hade en så otroligt stark självbild) fast med sax. Ibland tyckte vissa att det gick för långt, så den lokala kiosken förbjöd folk med liknande sår på händerna (<sarcasm>OBS, detta var ej kuriosa, utan jag tycktre att det var viktigt att folk fick veta</sarcasm>). ^d_SAKARIE^b 17 augusti 2008 kl. 23.54 (CEST)

Machokultur har väl alltid funnits på skolorna. Hos oss sköt folk femkronor över ett bord på varandras knogar, varpå machospiralen trappades upp till den milda grad att myntkanten vässades och leken slutligen fick ett stopp (i kapprummet åtminstone) först när en kille gick till skolsyster med en stjärnformad femma fastsittande i en knoge. Vivo _disk.^↔ 21 augusti 2008 kl. 20.07 (CEST)

Den oinsatte undrar förstås: hur går ett dylikt "bögtest" till? --ɐbuı1ɟ 24 augusti 2008 kl. 11.50 (CEST)

Medan staden sover

Romanen Medan staden sover gavs ut 1953 enligt bibliografin medan filmen Medan staden sover som bygger på en roman av Fogelström hade premiär 1950. Hur hänger detta ihop? Wolfmann 18 augusti 2008 kl. 12.38 (CEST)

Långfilmen Medan staden sover bygger på Fogelströms roman Ligist som publicerades 1949. Thuresson 18 augusti 2008 kl. 12.46 (CEST)

Enligt bibliografin i artikeln om Per Anders Fogelström hette romanen Ligister. Vilken är den korrekta titeln? E.G. 24 augusti 2008 kl. 11.37 (CEST)

Enligt Libris så är det korrekta namnet på romanen Ligister. Marcustisk 24 augusti 2008 kl. 11.43 (CEST)

Helt riktigt så är Ligister titeln på Fogelströms roman. Märkligt nog var filmens arbetstitel Ligist. Thuresson 24 augusti 2008 kl. 11.46 (CEST)

Upphovsrätt

Hur är det med namn och uttryck i upphovsrättsskyddade verk? Kan man exempelvis fritt använda "Saltkråkan" eller "Killevippen" med mera i ett nytt verk utan att gå emot upphovsrätten för Astrid Lindgrens verk? /NatoX 17 augusti 2008 kl. 17.11 (CEST)

Är det inte det som betecknas med ®? Alltså varumärkskyddat? //moralist 17 augusti 2008 kl. 17.36 (CEST)

Varumärkesskydd kräver registrering, mot avgift, hos Patentverket. Gäller bara begränsad tid. Litterära verk skyddas av ©, se Upphovsrätt. Att "fritt använda" Astrid Lindgrens "Saltkråkan" går inte. Däremot går det kanske att en enstaka gång låta någon säga "Du pratar som barnen på Saltkråkan". Mvh /Mkh 17 augusti 2008 kl. 22.19 (CEST), tillägg 18 augusti 2008 kl. 00.24 (CEST)

Vad menar du nu, skulle det vara brott mot upphovsrättslagen att skriva en roman som utspelar sig på en ö som heter Saltkråkan? Det har jag svårt att tänka mig. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 18 augusti 2008 kl. 00.29 (CEST)

Wikipedia är inte till för juridisk rådgivning. Jag har inte nämnt något om någon roman. Jag har bara gissat om ett harmlöst fall. Alla gränsfall måste bedömas på sina egna omständigheter. Upphovsrätt skriver ju bl.a. " Den ideella rätten innebär att den som skapat ett verk har rätt att - - - verket inte används på ett sätt som kränker upphovsmannens goda namn. - - - Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de - - - fakta som verket kan innehålla." Lagen sätter inte upp några enkla gränser - den som vill veta gränserna bör själv plöja igenom samtliga rättsfall där lagen prövats. Nationellt, och kanske även internationellt. Eller själv skriva något anstötligt för att pröva gränsen! Mvh / Mkh 19 augusti 2008 kl. 14.31 (CEST)

Jag tror att man i litterära fall kan gå ganska långt i "stöld". Tag t ex den uppmärksammade romanen "Tintin i nya världen" som kom på 90-talet där författaren Fredrik Tuten "snodde" alternativt "lekte med" hela det centrala rollgalleriet i Hergés serier. /FredrikT 19 augusti 2008 kl. 15.18 (CEST)

Fast riktigt vadsomhelst kan man inte göra: [65].

andejons 19 augusti 2008 kl. 15.54 (CEST)

Namn på litterära eller andra konstnärliga verk kan åtnjuta upphovsrätt och förmodligen likaså namn på figurer i verken. Det handlar här om hur pass stor originalitet ett namn har. Ett namn som är allmänt förekommande på något sätt kan inte anses upphovsrättsligt skyddat, men ett originellt namn på ett verk kan i sig åtnjuta visst skydd. Vilket skydd som ett namn kan åtnjuta kan man emellertid inte veta förrän det har avgjorts i rättegång, men man kan göra vissa kvalificerade gissningar. I min gamla lärobok om immaterialrätt från juristlinjen angavs till exempel att Jag är nyfiken – gul torde vara en titel av så originell art att den ensam nog kan anses uppnå verkshöjd och således vara upphovsrättsligt skyddad. Vidare kan man också tänka sig att skaparen av ett verk ser till att varumärkesskydda en titel, men då blir det som sagt annan lagstiftning som blir tillämplig. E.G. 22 augusti 2008 kl. 01.03 (CEST)

Tekniska Museet har en utställning om plagiat och sånt. Gäller visserligen designade produkter snarare än litterära verk, men ändå... Mvh / Mkh 27 augusti 2008 kl. 09.02 (CEST)

Intervallnamn (musik)

Hej! Är det någon som vet om intervallet ren oktav + stor sext har ett eget namn?--Niklas R 26 augusti 2008 kl. 22.02 (CEST)

Ja, det heter "stor tredecima". -- Rex Sueciæ ✎ 26 augusti 2008 kl. 23.12 (CEST)

Internationell rätt?

Jag är förvirrad.. Kan någon förklara för mig varför Kosovos självständighet inte bröt mot internationell rätt medan Sydossetiens och Abchaziens självständigheter gör det enligt de flesta västledare (se t.ex. [66])? Är de lika goda kålsupare allihopa eller finns det ett skäl? RandomTask 26 augusti 2008 kl. 17.33 (CEST)

Internationell rätt, eller folkrätt som det kallas (trots att det egentligen snarare rör förhållandet mellan stater än mellan folk), har inget enhetligt skrivet regelverk, utan bygger i mycket hög utsträckning på sedvänja och praxis. Detta innebär att reglerna utvecklas hela tiden och att det kan vara svårt att jämföra olika situationer med varandra.

När det kommer till Serbien/Kosovo, så gick man in från det internationella samfundet för att stoppa vad som ansågs vara ett folkmord/etnisk rensning. Förekomsten av folkmord är ett av de få fall, där man i allmänhet anser att en intervention i en självständig stats inre angelägenheter kan anses folkrättsligt godtagbar. Liknande skäl har använts bl.a. för att intervenera i Sudan. Det kan noteras, att inte alla ansåg att erkännandet av Kosovos självständighet hade stöd i folkrättens regler. Även interventionen som sådan har kritiserats av somliga för att den skulle vara folkrättsstridig.

Ryssland har nu hävdat, att Georgien ägnade sig åt folkmord i Sydossetien, vilket skulle förklara den ryska inblandningen. Andra anser att det inte alls handlade om ett folkmord.

Det tål också att påpekas, att vissa folkrättsexperter, som till exempel professor Said Mahmoudi vid Stockholms universitet, anser att situationerna är jämförbara och att Ryssland alltså hade samma rätt att gå in i Sydossetien som NATO hade att gå in i Kosovo och att det är lika rätt att erkänna Sydossetiens självständighet som det var att erkänna Kosovos självständighet. E.G. 29 augusti 2008 kl. 13.08 (CEST)

Politik. När du lyssnar på de olika argumenten så måste du fråga dig själv vad ligger bakom. --GhostRider ♠ 30 augusti 2008 kl. 11.26 (CEST)

Londons tunnelbana

Hur många nivåer/våningar har Londons tunnelbana? 212.27.9.214 31 augusti 2008 kl. 15.26 (CEST)

Att döma av kartan (klicka på den) så har ett antal stationer i centrum tre nivåer. Circle Line är grundast. Sedan undrar jag vad det kostat att bygga tunnelbanan, måste kostat enorma summor, om än utspritt på 150 år. Bara Jubilee Line Extension kostade 5,3 miljarder pund (70 miljarder kr) under 1990-talet, för cirka 20 km. Total nätlängd är cirka 400 km. --BIL 1 september 2008 kl. 08.54 (CEST)

King's Cross ser ut att ha fyra korsande linjer. Men att stapla dom ovanpå varandra just vid stationen är kanske inte alltid nödvändigt? Mvh / Mkh 1 september 2008 kl. 09.10 (CEST)

Vatikanen

Hur mycket av Vatikanen är öppet för allmänheten? --GhostRider ♠ 4 september 2008 kl. 22.44 (CEST)

Se Vatikanstaten. Mvh / Mkh 4 september 2008 kl. 23.08 (CEST)

Eller annorlunda uttryckt - nästan allt, om man menar de kända platserna. Sixstinska kapellet ligger i slutet på det klart sevärda Vatikanmuseet. Har för mig att vår guidebok nämnde att kapellet stänger ibland under museets öppettider när det behövs för annat. Peterskyrkan står öppen för rundvandring och Petersplatsen ligger där framför. Var dock beredd på säkerhetskontroller och rejäla köer vissa dagar. Tomas e 5 september 2008 kl. 01.20 (CEST)

Gud

Finns det vetenskapliga bevis för att det finns någon Gud eller liknande? Kian 4 september 2008 kl. 02.52 (CEST)

Nej, och det vore en filosofisk omöjlighet eftersom Gud i så fall vore mätbar, och därmed inte ogripbar som är en av de egenskaper han tillskrivs av de stora monoteistiska religionerna. Försök har gjorts, och görs, att filosofiskt bevisa eller motbevisa Guds existens. Även detta är vanskligt. Se artikeln gudsbevis. /dcastor 4 september 2008 kl. 03.02 (CEST)

Jag vill påstå att tron på en gud bryter mot vetenskapligt tankesätt. --Andreas Rejbrand 4 september 2008 kl. 09.49 (CEST)

Oftast är det dock vetenskapsmännen som tror, medan det är de religiöst troende som vet --Rosp 4 september 2008 kl. 10.27 (CEST)

Vetenskap ska förklara samband men inte värdera. Religion handlar väldigt mycket om att värdera och välja, något som människan måste göra hela tiden oavsett om man tror på en gud eller ej. Här finns ingen möjlighet för det ena området att bevisa något om det andra. Vi behöver värdera för att kunna använda vetenskapliga resultat och vi behöver vetenskapliga resultat för att göra väl underbyggda värderingar, med eller utan religiös influens. Problemen uppstår där religion och vetenskap försöker besvara samma frågor med metoder som motparten inte erkänner. Här slåss fundamentalisterna med varandra. Men för den enskilda människan handlar allt om tro, både om det är rätt att döda, om man ska tro på relativitetsteorin, om det finns en gud och hur man i så fall ska förhålla sig till det. /Rolf B 4 september 2008 kl. 11.44 (CEST)

Det beror på vad du menar med "vetenskapligt bevis". Jag anser att det finns goda skäl till att inte tro på övernaturliga fenomen, exempelvis Ockhams rakkniv, men jag vet inte om jag skulle vilja kalla det för ett "vetenskapligt bevis". Den 10 september ska ett föredrag hållas om förhållandet mellan religion och naturvetenskap av Svenska kyrkan i Lund. Det kan nog bli intressant. Popperipopp 4 september 2008 kl. 11.58 (CEST)

Vetenskapliga och logiska perspektiv på frågor som "finns gud" brukar ofta hamna inom filosofins domäner, och detta speglas i de svar som finns ovan. Det finns även mer naturvetenskapliga svar på frågan, men då från ett helt annat perspektiv, nämligen att studera fenomenet religion och gudstro ur ett psykologiskt - såväl neurvetenskapligt som evolutionsbiologiskt - perspektiv. En benägenhet till religion och gudstro tycks ju vara en del av den mänskliga naturen, givet hur vanligt det är i mänskliga kulturer, och det tycks därför finns en benägenhet i den mänskliga psykologin till detta, vilket kan tänkas ha haft ett överlevnadsvärde i människans evolutionära historia. Den engelska artikeln en:Evolutionary psychology of religion innehåller en del information om detta. Möjligen kan man säga att sådana studier outtalat utgår från att gud inte finns annat än i hjärnan på de som tror, eftersom man ser gudstron som en manifestation av mänsklig psykologi och att frågan om gud har en existens utanför detta är irrelevant. Tomas e 4 september 2008 kl. 12.20 (CEST)

Religion kanske kan sägas finnas i en miljö med i första hand brist på vetenskaplighet, samt även brist på demokrati och yttrandefrihet. Människan vill gärna ha svar på frågor, och då kan religion erbjuda svar på sådant eventuell vetenskap inte kan. Om det inte finns demokrati och yttrandefrihet är folk vana att lyssna och tro på de som har makt och auktoritet. Om de säger att det är på ett viss sätt tror folk på det. Om vanligt folk inte kan läsa kan de inte inhämta kunskap på egen hand, utan får lyssna istället och i brist på yttrandefrihet finns bara en version. Folkskola, demokrati och vetenskap är mycket det som fått religion att minska i betydelse. --BIL 4 september 2008 kl. 13.38 (CEST)

Att BIL anser att tro på Gud är ett tecken på bristande bildning eller beslutsförmåga får stå för denne, men är ett otrevligt påhopp när det skrivs här. Något självklart sådant samband står finns inte. Religion är inte primärt auktoritetstro. /dcastor 4 september 2008 kl. 13.46 (CEST)

Som ett historiskt grundat motargument mot BIL:s personliga åsikter ovan kan nämnas att många ledande företrädare för demokratirörelser och banbrytande vetenskapsmän har varit djupt religiösa, och att religionen i många diktaturer har varit ett viktigt tillhåll (ibland det enda betydelsefulla) för opposition mot det rådande förtrycket. Ett exempel är katolska kyrkan i Östeuropa under de sovjetkommunistiska diktaturregimerna där. När traditionell, organiserad religion (såsom Svenska kyrkan i Sverige) har minskat i omfång, har ju en massa andra uttryck för religion och vidskepelse som New Age kommit istället. Inget av detta är ett bevis varken för eller mot guds existens (som frågan gällde), men stöder observationen om religion i någon form som en normal företeelse i de flesta mänskliga samhällen, oavsett vad olika personer har för åsikt om enskilda religioner och de handlingar som utförs i deras namn. Tomas e 4 september 2008 kl. 14.41 (CEST)

Man skulle kunna säga så här: det finns inget i naturen som ens antyder att det finns något som liknar det som kallas för Gud inom olika religioner. Därför skulle man kunna hävda att påståendet "Gud existerar" är lika mycket taget ur luften som påståendet "Det regnar rosa elefanter över Sibirien". Och påståenden som är tagna ur luften brukar i allmänhet vara falska, åtminstone om påståendena är anspråksfulla. Att folk tror på övernaturliga fenomen kan dessutom till stor del förklaras med rent psykologiska argument, vilket ytterligare minskar trovärdigheten för en guds existens. Personligen är jag lagt åt det här hållet, även om jag - som naturvetare och sanningssökare - givetvis inte kan säga att jag är 100.00000 % säker på att det inte finns något som liknar en gud (kanske bara 99.99999 %). (Ett matematiskt bevis skulle krävas för den säkerheten, och ett sådant torde inte vara möjligt att konstruera.) --Andreas Rejbrand 4 september 2008 kl. 17.55 (CEST)

Mnjae, det går väl kanske inte ritkigt att jämställa påståendet att Gud existerar med påståendet att det regnar rosa elefanter över Sibirien, då det senare ju är testbart. Några empiriska vetenskapligt hållbara bevis för Gud kan dock, som sagt, inte finnas, eftersom det skulle kräva att det var möjligt att mäta Gud på något sätt (i vid bemärkelse) eller att skapa ett experiment som på något sätt skulle tvinga Gud att handla på ett visst sätt, och det skulle inte vara förenligt med den gängse bilden av Gud inom de semitiska religionerna. Vetenskapen är inte för eller mot Gud. Vetenskapen tar inte ställning till om Gud finns eller inte. Att man kan se psykologiska eller evolutionära fördelar med att tro på Gud är betyder inte att Gud inte finns. Frågan om Guds existens är lika irrelevant för religionspsykologin som frågan om antalet ben i människokroppen är för en ekonom, för att komma med en (ganska dålig) liknelse. Nitramus (diskussion) 4 september 2008 18.56 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vi får väl helt enkelt vänta och se när vi dör. Någondera av sidorna ovan lär nog bli förvånad då... ;) /FredrikT 4 september 2008 kl. 21.29 (CEST)

Vad bra, men svaret på den ursprungliga frågan är "nej" --Rosp 4 september 2008 kl. 21.39 (CEST)

FredrikT: Det är ju bara ateisterna som kommer bli förvånad om gud finns Herr X Herr X / ✎ 4 september 2008 kl. 21.48 (CEST)

Eftersom ett dött djur saknar medvetande, kan det inte känna förvåning. --Andreas Rejbrand 4 september 2008 kl. 23.12 (CEST)

För mig verkar det som att människan har skapat gud snarare än tvärtom.Kian 5 september 2008 kl. 01.35 (CEST)

Även om påståendet "gud finns" inte är falsifierbart (med förbehållet att han/hon/den/det är allsmäktig osv) så kan man visa att många av de berättelser som finns om div gudar - om de läses bokstavligt - är falska eller kräver en gud som placerar ut falska bevis.

--Niklas R 5 september 2008 kl. 21.54 (CEST)

Herr X: det var det jag litet fint ville antyda. /FredrikT 6 september 2008 kl. 01.18 (CEST)

Motsatsen

Finns det vetenskaplinga bevis på att gud inte existerar? --GhostRider ♠ 4 september 2008 kl. 22.46 (CEST)

Diskussion och svar torde vara närmast identiska med frågan ovan. Se mitt troliggörande för icke-existens ovan. --Andreas Rejbrand 4 september 2008 kl. 23.13 (CEST)

Munkar

Varför rakar/rakade kristna munkar hjässan (och lämnade en krans av hår kvar)? / Kristina

Det kallas för tonsur. Du har en bra förklaring i den artikeln. /Mikael Lindmark 6 september 2008 kl. 14.04 (CEST)

Skumma tecken i webbläsaren

Jag har sedan en tid tillbaka (sedan uppdateringen till Firefox 3, kanske?) inte kunnat se Unicode-tecken i Wikipediaartiklar och andra sidor. T ex i Sankthanskors ser jag istället för unicodetecknet för kringla en liten fyrkant med små siffror i (2318). I IE7 ser jag i motsvarande artikel bara en svart punkt. Jag kör Windows XP. //Knuckles...wha? 8 september 2008 kl. 22.03 (CEST)

U+2318 är Unicode-koden för ⌘. Nej, det borde fungera alldeles utmärkt i både FF3 och IE7. Du har givetvis provat att ändra kodningen på sidan till Unicode/UTF-8, samt kontrollerat respektive webbläsares inställningar för teckensnitt? --Andreas Rejbrand 8 september 2008 kl. 22.06 (CEST)

Om du visar HTML-koden i Anteckningar, visas Unicode-tecknen rätt då? --Andreas Rejbrand 8 september 2008 kl. 22.07 (CEST)

Yes, character encoding är satt till Unicode (UTF-8) i FF. I Notepad blir det en liten kvadrat utan några siffror i. Är det en speciell font jag ska ladda ner, månne? //Knuckles...wha? 8 september 2008 kl. 22.13 (CEST)

Kan det här vara nått (eller kanske hellre det här )? MiCkE 8 september 2008 kl. 22.23 (CEST)

Eftersom tecknen har visats korrekt tidigare, borde du inte behöva installera något nytt teckensnitt (du har ju uppenbarligen redan (haft) ett bra teckensnitt). Du har inte av misstag råkat avinstallera ett eller flera teckensnitt den sista tiden? Du kan ju se efter om du t.ex. har Arial Unicode MS installerat. Prova att skriva Unicode-tecken i Anteckningar med detta teckensnitt, eller starta charmap (Win+R, "charmap", Enter) och undersök dina teckensnitt. --Andreas Rejbrand 9 september 2008 kl. 12.37 (CEST)

Fotbollslandslagets tröjor

På gamla Adidas fotbollströjorna var förkortningen SFF, samtidigt som Umbro tog över ändrades det till SvFF. Är det någon som vet varför? Jag har inte kunnat hitta någonting. 83.254.188.62 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kan det vara för att man inte villa använda samma förkortning som Seychellernas fotbollsförbund när det skapades? /81.234.248.6 10 september 2008 kl. 11.45 (CEST)

Berömda författare

Är svenska författare såson Strindberg, Karlfeldt, Heidenstam, Lagerkvist, Krusenstjerna etc. berömda utomlands? /Pralin 8 september 2008 kl. 21.31 (CEST)

Strindberg kan nog räknas som ett rätt stort namn utomlands, åtminstone som dramatiker (hans romaner är nog däremot bara kända i Sverige), men de andra namnen Du nämner är nog tämligen okända utanför våra egna gränser. Av nutida svenska författare skulle jag gissa att Henning Mankell är en av de mest kända - inte minst i Tyskland. Och så är ju Astrid Lindgren känd världen över. /FredrikT 8 september 2008 kl. 21.41 (CEST)

I Frankrike publicerades Stieg Larssons sista roman "La Reine dans le palais des courants d'air" i maj och hela Millenium-trilogin ligger på tredje, fjärde och femte plats på försäljningslistan. Camilla Läckbergs "La Princesse des glaces" ligger på tolfte plats. Thuresson 8 september 2008 kl. 22.45 (CEST)

Jag har fått för mig att Karin Boye:s Kallocain är ganska känd utomlands, dock inget jag har källa på. Vad gäller Astrid Lindgren-böckerna, så är Karlsson på taket, som inte är särskilt omtyckt i Sverige, den mest omtyckta figuren i Ryssland. //moralist 8 september 2008 kl. 23.33 (CEST)

Karlfeldt och Heidenstam är nog litet för lokalt nationalistiska. Lagerkvist är översatt till flera språk och läses, kanske med liten draghjälp från Nobelpriset. Oskar Stalingrad 8 september 2008 kl. 23.50 (CEST)

P.O. Enqvist, framför allt, och Torgny Lindgren säljer mycket bra utomlands. Den senare bland annat i Frankrike men den förre mer i Tyskland. (Inte bara i dessa länder dock. Det är bara det att jag, som gillar båda två, brukar förströ mig med att fundera över vad det är hos T.Lindgren som trakterar fransmännen och vad hos Enqvist som gör honom mer Tysklandsfähig.)--Arnef 8 september 2008 kl. 23.57 (CEST)

Lars Norén har erhållit franska hederslegionen (om jag inte blandar ihop det), och torde väl därmed betraktas som en framstående författare utomlands. Astrid Lindgren skulle jag av personlig erfarenhet säga varaden mest berömda svenska författaren utomlands. Dessuom har vi Liza Marklund som härom sistones hamnat på någon internationell topplista. Svenska kriminalromanförfattare är för närvarande stora internationellt, bland annat Åsa Larsson. Vad beträffar sådana som Strindberg har olika kulturdelegationer, bland annat i New York för ca 10 år sedan, aktivt verkat för att göra honom ihågkommen.//--IP 9 september 2008 kl. 10.07 (CEST)

Norén är i alla fall stor i Frankrike.[67]//--IP 9 september 2008 kl. 10.46 (CEST)

En äldre svensk författare som antagligen är nästan mer känd utomlands än hemma är Emanuel Swedenborg. /FredrikT 9 september 2008 kl. 10.15 (CEST)

Marianne Fredriksson har legat etta på boktopplistan i bl.a. Tyskland.

Om jag går in i en niondeklass i Europa eller Ryssland och frågar "Vem är Karlfeldt?", hur många räcker upp handen (av 30 elever). /Pralin 9 september 2008 kl. 16.58 (CEST)

Ingen. Få niondeklassare i Sverige skulle veta det.//--IP 9 september 2008 kl. 17.01 (CEST)

Men man ska komma ihåg att mest berömd inte betyder bäst. Det är mycket politik bakom vilka vi känner igen från litteraturens historia.//--IP 9 september 2008 kl. 17.02 (CEST)

Kolla med Svenska institutet. Dom har till uppgift att sprida kännedom om Sverige. Dom bör ha en god bild om vad som är känt, och vilka sverigeinformationer som "går hem" i olika länder. Mvh / Mkh 9 september 2008 kl. 17.39 (CEST)

Utrikesdepartementet har just en sådan sammanställning, regeringen.se. Thuresson 9 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

En viss (om än grov) indikation på hur kända svenska författare (levande och döda) är utomlands kan väl helt enkelt vara att slå upp dem här på svenska Wikipedia och sedan se hur många interwikilänkar till andra språkversioner de har (om de har några ö h t). /FredrikT 10 september 2008 kl. 13.04 (CEST)

Ekonomisk spekulation

Hur kan ekonomisk spekulation bidra till tillväxt? Det kan väl inte vara någon egentlig tillväxt, eftersom ingenting nytt egentligen produceras? --130.235.73.153 10 september 2008 kl. 14.01 (CEST)

Enstaka spekulativa affärer gör naturligtvis (?) ingen nytta, men om nettot av ett stort antal spekulativa affärer pekar i en riktning ger det ju en fingervisning om vad folk förväntar sig/tror på. I kombination med att kloka spekulanter lyckas och mindre kloka misslyckas (inte i det enskilda fallet, men statistiskt) bör det kunna knuffa privat finansiering i "rätt" riktning. - Tournesol 10 september 2008 kl. 15.11 (CEST)

Trianglar

Affisch med en öppen blå triangel.

Slutprodukt

Undrar om någon vet vad en öppen triangel är för något. Stötte på beskrivningen två [...] öppna motstående trianglar och kan helt enkelt inte klura ut hur det ska se ut. /Lokal_Profil 10 september 2008 kl. 02.53 (CEST)

Bildsöker man på "open triangle" på Google får man en amssa träffar på olika typer av matematiska grafer av olika slag. Måhända beskriver ordet något slags kurvformation? /FredrikT 10 september 2008 kl. 13.20 (CEST)

Svårt at tro det. Texten jag nämnde kommer från beskrivningen av ett heraldiskt vapen så det borde vara något relativt enkelt. Hoppades att det bara var ett uttryck jag hade missat. /Lokal_Profil 10 september 2008 kl. 23.20 (CEST)

Det som ger alla google-träffarna är inte grafernas from, utan symbolerna som används i graferna för att markera punkter i olika dataserier. Öppna trianglar är de "oifyllda trianglarna" där bara kanterna är svarta, till skillnad från de trianglar som är fyllda med färg. Google hittar också en del smycken som stämmer överens med den betydelsen av öppen triangel. Jag vet inte om ordet används så inom heraldik. /EnDumEn ✍ 11 september 2008 kl. 12.58 (CEST)

Aha. Jo det låter synnerligen vettigt. Kör på det. tackar så mycket /Lokal_Profil 11 september 2008 kl. 16.11 (CEST)

Internet

Ibland då man skall gå in på vissa sidor på Internet står det Internet Explorer har stött på ett problem och måste avslutas, och då måste man börja om. Sidorna kommer man inte in på. Vilka sidor som krånglar varierar lite ibland (var inte samma för några år sedan som nu). Varför gör det så? J 1982 11 september 2008 kl. 16.33 (CEST)

Tips i största allmänhet: testa andra webbläsare som Firefox eller Opera. Webbläsaren bör inte krascha av webbplatser, jag gissar att du har nåt problem med webbläsaren. Fungerar det med andra webbläsare är det förmodligen problemet. Fungerar det inte i nån annan webbläsare: undvik webbsidan. /Grillo 11 september 2008 kl. 16.49 (CEST)

Världens i särklass bästa webbläsare är, enligt mig, Google Chrome. Dock bör IE inte alls krascha - har du senaste versionen av IE? IE8 beräknas släppas i slutet av året. --Andreas Rejbrand 11 september 2008 kl. 17.43 (CEST)

ta bort

Hur tar man bort tex ord som man har skrivit in på youtube som sökord för något? Oftast brukar det räcka med att bara trycka på delite, men på youtube funkar det inte att göra så. Så hur ska jag bära mig åt för att få bort orden? 81.233.204.8 14 september 2008 kl. 21.44 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När man skriver i sökrutan hos Youtube så får man tips på sökfraser ur en databas med vanliga sökningar som Yahoo/Google har. En liknande funktion finns i sökrutan på Wikipedia, där man får tips på existerande uppslagsord. Youtubes lista, om vi nu syftar på samma, baseras alltså inte på dina tidigare sökningar, utan på allas tidigare sökningar (eller något i den stilen). —CÆSAR 14 september 2008 kl. 22.22 (CEST)

När det här ändå diskuteras, hur tar man bort den listan helt och hållet? Går det att göra det i simple.js eller simple.css? //moralist 14 september 2008 kl. 22.51 (CEST)

Triss skraplott i TV4

Vad händer om en vinnare dör innan hinner få ut t ex en vinst på 25 år à 10000? Får hans efterlevande arvingar ut resterande del av vinsten, antingen per år eller som en ingångsvinst? 81.227.45.92 30 augusti 2008 kl. 11.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det borde framgå av lotteriets regler, som man skall kunna få tillgång till där man har köpt sin lott. Ofta står villkoren också på baksidan av själva lotten, eventuellt med en hänvisning till ett ställe där man kan läsa mer ingående regler (ifall inte allt får plats på den lilla lottsedeln). E.G. 1 september 2008 kl. 02.09 (CEST)

Intressant fråga, men svaret är att hela vinsten betalas ut vid ett tillfälle. Svenska spel skriver t.ex. för spelkortet "Har du vunnit mellan 10 000 och upp till 9 999 999 kr, är du välkommen att gå till Nordeas eller Handelsbankens kontor för att få din vinst utbetalad. Har du vunnit över 10 miljoner så hämtas vinsten ut vid ett besök hos Svenska Spel." --Rosp 1 september 2008 kl. 07.38 (CEST)

Missuppfattat frågan? Frågan rör alltså den typen av vinster som rör en viss summa pengar varje månad i ett visst antal år. /Grillo 1 september 2008 kl. 16.21 (CEST)

Det borde vara så att vinstutbetaöningen är som en helt vanlig fordran mot i detta fall svenska spel, så fordran borde tillfalla arvingarna. --GhostRider ♠ 1 september 2008 kl. 16.33 (CEST)

Ring Svenska Spels kundservice, 0770 - 11 11 11, för vidare information --Rosp 1 september 2008 kl. 17.07 (CEST)

Det skulle vara ett gott råd om vi visste att lotten var från Svenska spel, men det framgår inte av frågan. E.G. 10 september 2008 kl. 01.26 (CEST)

Rätten till utfallande vinst övergår i och med dödsfallet automatiskt på den avlidnes dödsbo. Dödsboet har sedan att handla enligt villkoren för lotteriet. Dödsboet företräds av alla dödsbodelägarna tillsammans enligt vanliga regler för dödsbon. Enklaste handläggning är att dödsboet avträds till boutredningsman, vilken sedan kan företräda dödsboet mot den som har fått tillstånd att anordna lotteriet. Inget konstigt med detta utan det följer helt reglerna för hantering av en avliden persons tillgångar.

Här kan man läsa mer om dödsbo och boutredningsman http://www.jureka.eu/Jureka/jurisprudence.asp?Id=233

///--Quadrigarius 15 september 2008 kl. 14.05 (CEST)

Varför har människan så långa tarmar?

Då en ileostomi anläggs innebär det att hela tjocktarmen och även delar av tunntarmen inte användas längre. Hur är det då möjligt för patienten att ta upp näringsämnen från maten? Är det inte tarmarna som tar upp viktiga ämnen? Eller sker allt i magsäcken? Varför har människan i så fall så långa tarmar? GrillBritt (diskussion) 13 september 2008 kl. 22.06 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det mesta tas upp i tarmarna, som gärna skall vara långa. Dessutom är tarmarnas innerytor luddiga, så att vi får en mycket stor effektiv yta, på vilken näringsämnen kan tas upp. --Andreas Rejbrand 14 september 2008 kl. 22.47 (CEST)

Faktumet att vi har så långa tarmar gör att vi har möjlighet att ta till oss näringen även från sådan typ av vegetarisk mat som behöver längre tid att spjälkas och ge ifrån sig näring. Hunden, som inte kan överleva på en så pass vegetarisk diet som vi, har mycket kortare tarmar (för kött osv behövs inte längre). På motsatt sätt har kon, som även kan ta till sig näringen från exempelvis fibrer, vilket vi inte kan, ett än längre matspjälkningssystem än vi, med flera magar, idisslande osv. (Fibrer är nyttigt för människan som motion för matspjälkningssystemet, men vi kan inte ta till oss näringen från dem.)--Arnef 14 september 2008 kl. 22.54 (CEST)

Som Andreas mycket riktigt påpekar är tarmväggarna veckade och dessutom luddiga, vilket ger dem en väldigt stor upptagningsyta. Man har alltså en hel del reservkapacitet vad gäller tarmfunktion. Samtidigt är det så som du säger att om man tar bort väldigt stora tarmavsnitt kan man drabbas av näringsbrist på grund av att den kvarvarande tarmväggsytan helt enkelt inte räcker till. Det medicinska namnet för det är "Short bowel syndrome". Lösningen är ofta olika typer av näringstillskott som patienten får inta som tillägg till maten. Tjocktarmens främsta uppgift är att ta upp vatten; de flesta näringsämnena tas upp i tunntarmen. Nitramus 14 september 2008 kl. 22.57 (CEST)

Nu när det diskuteras vill jag passa på ställa en fråga som jag velat ha svar på sen jag kan minnas. Hur går det exakt till från det att maten smälts i magen till att upptagning av näringsämnen sker i tunntarmen samt hur kroppen vet vad som e näringsämenen eller inte (avföring)? Hur sorteras dessa? Åker näringsämnena direkt in i blodet från tunntarmen eller indirekt (som tex vår syretransport, lungor)???

Kan inte vänta på att få ett svar!! Tack på förhand!!

Du kan kolla på Matspjälkning. GhostRider ♠ 15 september 2008 kl. 00.21 (CEST)

Notera också att maten inte smälter (maten skulle dock smälta om man förde in den i en ugn på några tusen grader). Man säger i stället att den spjälkas, dels mekaniskt och dels kemiskt. Nu är inte vår artikel om matspjälkning särskilt bra, men på min webbplats (www.rejbrand.se) finns en uppsats jag skrev på gymnasiet om just matspjälkning (och lite annat - titeln är Organisk kemi och biokemi). Den kanske kan vara till hjälp för dig? --Andreas Rejbrand 15 september 2008 kl. 12.50 (CEST)

Lägg upp den på Wikipedia då, vet ja. Då kommer fler att läsa den. --Petter 16 september 2008 kl. 17.23 (CEST)

En liten besserwisser-kommentar till Rejbrand - maten skulle troligtvis inte smälta i en ugn, troligtvis skulle de flesta kolhydrater den består av sönderdelas och bilda enklare ämnen förrän de skulle nå någon hypotetisk smältpunkt. En del av massan skulle förgasas medan en del skulle bli kvar som kol, som dock nog skulle smälta vid någon, hög temperatur. --Ace90 16 september 2008 kl. 20.41 (CEST)

"Tjocktarmens främsta uppgift är att ta upp vatten", skriver Nitramus. Jag tolkar det då som att muskelkramp kan orsakas av avsaknad av tjocktarm, då vätskebrist kan uppstå. Jag har hört att vätskebrist kan orsaka kramp? Stämmer mitt resonemang?GrillBritt (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Dieselmotorer

Varför är dieselmotorn gjord så att dieseloljan ska självantändas i cylindern? Dieseloljan har ju en högre flampunkt jämfört med bensin (95, 98 oktan). Borde inte då bensinen passa bättre för självantändning? GrillBritt (diskussion) 12 september 2008 kl. 11.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Dieselmotorn är gjord just för att kunna gå på bränslen av lägre kvalitet, med högre flampunkt. Sådana bränslen är enklare och billigare att framställa. En av de första dieselmotorkonstruktionerna var tänkt att drivas med kolpulver. Det är motortypen (eller indirekt dess uppfinnare) som gett namn åt dieseloljan, inte tvärtom. Den högre flampunkten är inget större problem eftersom temperaturen i förbränningsutrymmet blir mycket hög pga den stora kompressionen i en dieselmotor. Man skulle kanske kunna konstruera en dieselmotor som drevs med bensin.

—Mårr 14 september 2008 kl. 23.00 (CEST)

Det finns även dieslar som går på etanol, tex i stora lastbilar/bussar. Modellflygplan etc har sedan länge använt dieselmotorer med tunna bränslen. Eftersom P*V/T = konst kan man genom att styra trycket och volym få antändning vid rätt tidpunkt. <localhost/> 15 september 2008 kl. 17.58 (CEST)

Jag funderade över det häromdagen vad gäller de bussar som kör i Stockholm ("blåbussar") och ger ifrån sig en härligt sur avgaslukt. De är etanoldrivna, står det på dem. Är det dieselmotorer? Mårr 15 september 2008 kl. 22.53 (CEST)

Scania tillverkar dessa bussar och deras motorer. Det verkar vara dieselmotorer, fast anpassade. Se [68]. Etanol omvandlas lätt till ättika om förbränningen inte är fullständig. --BIL 16 september 2008 kl. 13.26 (CEST)

Som sagt så är det inte låg flampunkt som gör ett bränsle lämpligt för en dieselmotor. Dieselmotorer kan gå på lite vad som helst, just nu är t.ex. naturgas inne. --Ace90 17 september 2008 kl. 20.57 (CEST)

Den första demokratin

Räknas den atenska demokratin som den första, eller fanns det andra demokratier innan? 83.183.173.238 7 september 2008 kl. 17.06 (CEST)

Nationalencyklopedin säger att "begreppet demokrati tidigast uppkom i Grekland på 500-talet f.Kr". Demokratin "var en vida spridd styrelseform". Men "källorna är bristfälliga" så det blir Aten som får ge dom flesta exemplen. Mvh / Mkh 8 september 2008 kl. 15.13 (CEST)

Fast det är väl viktigt att poängtera att det inte var så demokratiskt med dagens mått. Bara fria män, inga slavar, inga kvinnor Herr X Herr X / ✎ 8 september 2008 kl. 16.54 (CEST)

Enligt uppgift i Den kupade handen av B. Sundin "...fanns det vid mitten av 500-talet f.Kr. omkring 1500 stadsstater runt Medelhavet." Det bestyrker frasen "vida spridd" härovan. Mvh / Mkh 19 september 2008 kl. 10.59 (CEST)

hårborttagning

Vi har idag tekninken för att skicka rymdfarkoster till Mars, men inte någon metod där oönskad hårväxt kan tas bort helt permanent. Hur kommer det sig? Kian (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jo, med laserteknik. Herr X [[användare: Herr X|Herr X] / ✎ 15 september 2008 kl. 00.22 (CEST)

Givetvis, men hårväxten återkommer mellan tre till fem år. Än så finns det ingen metod som tar bort hårväxten HELT PERMANENT, så vitt jag vet. Kan passa på och fråga om någon vet om dessa lasermetoder är cancerframkallande eller ej? Kian (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vad i hela friden har borttagning av oönskad hårväxt med Mars att göra? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 16 september 2008 kl. 21.12 (CEST)

Visst finns permanent hårborttagning. Att håret skulle komma tillbaka efter några år känner jag inte till. Har du källor på det? Det skiljer sig säkert från fall till fall och det kan krävas många behandlingar under flera år för vissa människor. Det finns dessutom flera olika metoder med olika verkningsgrad och risker. Tidigare användes till exempel röntgenstrålning för att avlägsna hår. Det var en mycket effektiv metod men som du säkert förstår rent farlig. Mason 16 september 2008 kl. 21.55 (CEST)

Nål- och laserepilering är vanliga metoder att permanent ta bort hår. Laser är koncentrerat ljus, och det finns vad jag vet ingen anledning till att det skulle orsaka cancer. Att det kan verka som att det alltid kommer tillbaka kan bero på att (åtminstone när man avlägsnar skägg) hår (eller bara skägg?) växer i perioder, med vissa hårsäckar i dvala, som väcks när andra dör (eller faller i dvala?). Det krävs därför lång kontinuerlig behandling för att bli av med skägg (och annat hår?). --ɐbuı1ɟ 19 september 2008 kl. 22.52 (CEST)

Hållbarhet för cellplast

Jag undrar hur cellplast, som numera är populärt att lägga under hus och vägar, åldras på lång sikt under mark? Med lång sikt menar jag typ >50 år. Gammal frigolit brukar ju vara rätt "upplöst", men den kanske alltid utsatts för ljus? /Gustaf 91.95.5.40 19 september 2008 kl. 23.20 (CEST)

Homosexualitet

Kan det möjligen vara så att homosexualitet är en psykisk störning, samt vet vi något om varför vissa blir honom sexuella och andra inte.(?) (OBS är ej homofob) 192.121.84.241 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det är bara en ren definitionsfråga (och således även en "oviktig" fråga, anser jag). Det beror på den precisa definitionen av "homosexualitet" och av "psykisk störning". När man väl har dessa två definitioner, är det en mycket enkel faktafråga att ta reda på om homosexualitet är en psykisk störning eller ej. Jag tror dock, utan att vara läkare, att de allra flesta professionella utövare av medicin inte anser att homosexualitet bör räknas som en psykisk störning. --Andreas Rejbrand 23 september 2008 kl. 18.07 (CEST)

Det är svårt att neutralt definiera en "psykisk störning" men i mina ögon måste en störning innebära att personen inte, åtminstone till viss del, kan fungera som en välmående människa. Att homosexualitet skulle klassas som en "störning" låter absurt och luktar homofobi lång väg, homosexuella har knappast några fler problem än heterosexuella att leva ett välmående liv. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 23 september 2008 kl. 18.43 (CEST)

Vad jag har förstått så betraktades homosexualtiet som en sjukdom förr i tiden, men detta ändrades i Sverige efter att homosexuella började ringa och sjukskriva sig i stor omfattning för att visa upp orimligheten i att betrakta dem som sjuka. Uttrycket psykisk störning är enligt svenska wikipedia ett juridiskt begrepp och inte ett medicinskt och används om något som orsakar lidande för patienten. Jag har svårt att se att någon skulle lida av homosexualitet i sig, det är väl i sådana fall en egna och andras fördomar som kan orsaka lidande? Jag skulle då hellre klassa fördomar (om de är såpass grava att de orsakar någon lidande) som en psykisk störning. Det finns en uppsjö av olika studier om eventuella orsaker till homosexualitet. Det finns också studier där folk har fått lukta på andras armsvett och jämfört hutt gott(?) det anses lukta med genetiska likheter mellan personerna och andra studier där likheten mellan en persons föräldrar och deras partners jämförts. För min del får folk tända på vem de vill så länge de inte använder det som en ursäkt för att skada eller jävlas med andra. Enligt min personliga erfarenhet är heterosexuella män värre på det området än lesbiska tjejer. --Korall 23 september 2008 kl. 18.47 (CEST)

Bukmuskler

Flyttat från Bukmuskler av Mankash 30 september 2008 kl. 11.32 (CEST)

hejhej jag undrar vart bukmuskeln sitter?? har ni någon arning? stoockholmsbruden@live.se emaila mig ifall ni vet. MVH: Gloria Elm. obs! detta är vikdigt.

På den här [länk till död webbplats borttagen 2020] privata webbplatsen finns en enkel skiss. Riggwelter 30 september 2008 kl. 11.34 (CEST)

Hej! Det finns inte en muskel som heter "bukmuskeln" utan under huden och underhudsfettet på buken sitter ett muskelskikt som utgörs av flera enskilda muskler. På bukens framsida, på varsin sida om naveln, löper de två långa räta bukmusklerna, som går från bröstbenets nederkant och ner till framtill på bäckenet. Det är dessa muskler som kan ses som sk "sexpack" hos vältränade individer. Det är dock inte sex muskler utan bara två, men det ser ut som sex på grund av strama bindvävsband som löper över dem. På höger resp vänster sida av buken finns vardera tre stycken sneda bukmuskler. Bukmusklernas funktion är bland annat att ge bålen stadga och att hjälpa till i rörelser i bålen, som till exempel framåtböjning och sidoböjning i ryggen samt vid lyft. Se även Riggwelters bild! Nitramus 30 september 2008 kl. 23.11 (CEST)

Bra förklaring men, ack, varför anglicismer som "Sixpack" när det finns ett vedertaget svenskt begrepp i form av tvättbräda, eller mer prosaiskt möjligen rutmage? :-) Egentligen borde det dessutom egentligen vara "eightpack" eftersom det väl normalt går tre bindvävsband genom de två halvorna av muskeln, som därmed delas upp i 4 x 2 - det är bara att de nedersta två rutorna, de närmast höften, normalt inte ses genom huden. Tomas e 2 oktober 2008 kl. 10.46 (CEST)

Dansk översättning

Hej! Vet någon vad det danska ordet fødselaren betyder på svenska? M.M.S. 2 oktober 2008 kl. 08.42 (CEST)

Googlar man, verkar det som om det används som "födelsedagsbarnet", "jubilaren", motsv. /Oddjob 2 oktober 2008 kl. 08.59 (CEST)

Tack! M.M.S. 2 oktober 2008 kl. 09.16 (CEST)

Bild på Aula nordica

(flyttat från Wikipediadiskussion:Kontakt)

Hej hej! Jag vetinte var detta meddelande kommer att hamna och jag vill verkligen inte "spama"... Jag måste verkligen få tag på en bild inifrån Aula Nordica och helst uppifrån så att man kan se hur många platser det är. Är det någon som har den blekaste aning om var jag kan få tag på en sån bild? Kanske är det någon som har en bild på lager??

Mvh:

/ Letaren!

Du finner en VR-film hos http://www.aulanordica.umu.se/ Mvh / Mkh 4 oktober 2008 kl. 01.15 (CEST)

Mer diesel

Många dieselbilägare (liksom jag själv) har gjort misstaget att hälla bensin i dieseltanken. Uppmaningen blir då bärga bilen till verkstaden för att tömma tanken. Man jag har funderat över om det inte finns möjlighet att tillsätta olja i någon specifik proportion så att bensinen omvandlas till diesel. Olja ,diesel och bensin tas ju ut på olika höjder i krackeranläggningen och borde väl därför kunna omvandlas genom blandning? Elav W 2 oktober 2008 kl. 14.45 (CEST)

Att blanda bensin med något så att det omvandlas till diesel är en kemisk reaktion som inte är möjlig i en fordonstank. Krackning är en process där man sönderdelar stora kolvätemolekyler i petroleum till enklare kolväten, så som bensin och diesel, inte åt andra hållet. Dessutom innehåller både bensin och diesel tillsatsämnen som reglerar vid vilket tryck vätskan självantänder, dvs oönskade knackning i en bensinmotor. I en dieselmotor vill man att dieseln ska självantända vid ett visst tryck. Så även om du lyckas omvandla bensin till diesel så måste du även omvandla tillsatsämnena, vilket nog är ännu svårare. Läs mer på Oktantal och Cetantal. /Mikael Lindmark 2 oktober 2008 kl. 20.40 (CEST)

Tack! Nu har jag läst artikeln om cetantal men då uppkom nya frågor. Vad är cetantalet på dieseln som jag tankar i bilen och är det ett generellt optimalt värde? Kan dieseloljan vara av olika kvalitet hos olika bränsleleverantörer och kan en "bättre" dieselolja ge motorn bättre egenskaper, t.ex. minskad förbrukning eller högre effekt? --Elav W 2 oktober 2008 kl. 22.26 (CEST)

Problemet är ju att bensinen antänder vid en för tidig tidpunkt. Spontant har jag dock svårt att se varför det skulle vara omöjligt att skapa en blandning som skulle antända vid rätt tidpunkt. Man behöver ju inte omvandla bensinen kemiskt genom reaktioner. Blandningar har ju också olika egenskaper än ursprungsämnen. Så kanske det finns ett annat sätt än att tömma tanken. --Ace90 3 oktober 2008 kl. 15.05 (CEST)

Kanske vore bra med en kommentar här, om att ingen som skriver några tips ovan kan hållas ansvariga för eventuella oväntade effekter på din bil, om du inte följer de rekommendationer som biltillverkaren ger. /Grillo 3 oktober 2008 kl. 19.13 (CEST)

Mikael Lindmark och Ace90 motsäger varandra i frågan om det behövs en kemisk reaktion eller ej för att omvandla bensin till diesel. Vem har rätt?--Elav W 4 oktober 2008 kl. 23.07 (CEST)

Det går inte att tillverka dieselolja genom att bara blanda bensin med något annat, diesel består av längre kolväten än bensin och även om man blandar in stora kolväten i bensinen så blir det ingen diesel utan en blandning av bensin och något annat. Men man behöver inte dieselolja för att köra en dieselmotor, dock är det knappast något man bör experimentera med på något så känsligt som en modern bilmotor. Njaelkies Lea (d) 4 oktober 2008 kl. 23.49 (CEST)

Köp en gammal traktor och lek :) /Grillo 5 oktober 2008 kl. 02.40 (CEST)

Vi motsäger inte varandra. Ace90 tror att går att köra på en blandning av diesel, bensin och något annat, vilket kanske kan gå i en gammal traktor som inte är så noga intrimmad på bränslet. /Mikael Lindmark 5 oktober 2008 kl. 12.22 (CEST)

Håkan Mörne

Flyttat från Wikipedia:Anmäl ett fel

Vet ej om detta är rätt sida

hej jag heter håkan mörne och bor i sw och undrar om mitt namn kar har något att göra med nammnet (mörne) att göra för det är rätt ovanligt nammn

hoppas på svar från er, vh Håkan mörne 83.252.154.248 3 oktober 2008 kl. 19.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Hej Håkan! Utan att släktforska är det svårt att veta varifrån ditt namn kommer. Men på svenska Wikipedia finns i alla fall en artikel om Arvid Mörne och även om släkten/ätten Mörner som du kan läsa! /Rolf B 3 oktober 2008 kl. 20.03 (CEST)

PS: Bästa platsen för frågor av det här slaget är Wikipedia:Faktafrågor. På Wikipedias huvudsida finns länken "Kontakt" som visar olika kontaktmöjligheter, bland annat just Faktafrågor. Det kan hända att din fråga så småningom kommer att flyttas härifrån och dit. /Rolf B 4 oktober 2008 kl. 14.28 (CEST)

Jag blev nyfiken när jag såg att Arvid Mörne är finlandssvensk. En bläddring i några årgångar av den innehållsrika Svenska släktkalendern gav inga träff. Men – en Google-sökning på nätet ger 10000 träff för "Mörne + svenskspråkigtext", och 20000 träff för "Mörne + finskspråkigtext". Håkan kanske har rötter i Finland? Det har funnits en finländsk Håkan Mörne också. Mvh / Mkh 5 oktober 2008 kl. 16.59 (CEST)

Dyslexi

Finns dyslexi i andra skriftspråk än det västerländska? Kan folk som kan skriva på arabiska eller med kinesiska skrivtecken ha dyslexi också?

Dyslexi är ett funktionshinder som vilken människa som helst på jorden kan ha. Det har ingenting med att göra med vilket språk man talar, utan är en störning i vissa språkliga funktioner som hindrar automatisering av ordavkodningen. Så ja, folk som kan skriva på arabiska eller med kinesiska skrivtecken kan ha dyslexi också. /Poxnar 5 oktober 2008 kl. 11.47 (CEST)

engelskt litteraturcitat

Hitflyttat från Wikipedia:Wikipediafrågor.

Hörde av min engelskalärare ett citat som elisabetanska författarna på Shakespeares tid hade som motto och som jag inte minns helt. Det jag minns följer som så:

Death is inevitable. Only through Art and Literature can --- and --- live forever. Life should be lived and enjoyed and made the most of.

Kan ni hjälpa mig? MVH 78.70.154.112 6 oktober 2008 kl. 15.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Bada bastu

Bränner man fett när man badar bastu samt förbättras konditionen avsevärt eller bara mariginellt?

Varför skulle man bränna fett? --Petter 26 september 2008 kl. 15.13 (CEST)

Konditionen förbättras inte, den kan bara förbättras genom joggning. Däremot kan ett hyfsat långt bastubad förbränna ganska många kolhydrater. /Poxnar 26 september 2008 kl. 16.44 (CEST)

Självklart är det inte bara joggning som förbättrar konditionen... Men poängen framgår nog. /Grillo 26 september 2008 kl. 16.45 (CEST)

Aja, jag måste erkänna att faktiskt bara gissade där. Men jag är säker på att man förbränner kolhydrater i bastun. /Poxnar 26 september 2008 kl. 16.47 (CEST)

Framförallt blir man av med vatten. När man ser till exempel tynglyftare, boxare, brottare eller kampsportare hålla på med bastubad är det för att kvala in till en lägre viktklass och därigenom få lite lättare motstånd. Vivo _disk.^↔ 26 september 2008 kl. 16.49 (CEST)

Nej det bränns lika lite fett när man bastar som med såna där vibrerande bälten som de säljer på TV-Shop, alltså ytterst marginellt. Huruvida endast jogging hjälper beror på hur bra kondition man har från början. En rask promenad ökar till exempel konditionen för en helt otränad person. En sak som skulle kunna hjälpa är att bastubad rensar luftvägarna, vilket ju ökar mängden inandad luft och därmed även mängden syre som kroppen tar upp. Men frågan är om inte denna effekt endast är tillfällig och dessutom är de nog inte en så bra idé att ställa sig och jogga efter ett bastubad på grund av vätskebristen. -- JIESDEO 26 september 2008 kl. 17.00 (CEST)

Det där med att bastubad rensar luftvägarna och därmed skulle förbättra syreupptaget är jag skeptisk till. Hon en frisk person är syreupptagningsförmågan tillräckligt bra för att i princip mätta blodet med syre, med eller utan föregående bastubad. Dessutom tror jag att så het luft som det är i en bastu snarare irriterar än renar luftvägarna. Syreupptagningsförmågan mätt i mol upptaget syre per minut kan ju öka om hjärtminutvolymen ökar, eftersom mer blod då strömmar igenom lilla kretsloppet per tidsenhet, men att bastubad skulle öka syreupptaget är jag skeptisk till. F ö håller jag med ovanstående talare. Nitramus 26 september 2008 kl. 21.21 (CEST)

Man svettas för att bli av med överskottsvärme. När man arbetar fysiskt är det musklerna som skapar värmen, men när man bastar kommer förstås värmen från bastuaggregatet. Jag misstänker att det faktum att vi svettas i bastun kan leda till en förhastad slutsats att kroppen anstränger sig och därmed förbränner extra. Men jag tror att kroppen ligger så lågt den kan med förbränningen för att inte spä på värmebelastningen. Vi tål ju inte att bli mer än 42 grader varma. /Rolf B 26 september 2008 kl. 17.04 (CEST)

Kort och rakt på sak: Att bada bastu är inte effektivt för fettförbränning, än mindre för konditionsträning. Dietist svarar på frågan om "Kan bastu påverka vikten, jag menar tappar man lite vikt om man bastar?" .. "Bastubad är ingen viktminskningsmetod, som jag ser det". Och som de de flesta (alla?) nyare studier säger.

Det snabbaste sättet att minska sin vikt är väl att kissa? Kissar man en liter, så ska man väga ett kg mindre än innan. --  boivie  ✎ 26 september 2008 kl. 17.43 (CEST)

Om man badar bastu minskar man sin vikt lite genom vätskeförlust. Knappast genom att bränna kolhydrater eller fett. Det har tvärtom påståtts att genom att vara tunt klädd så man fryser (avser inte bastu) bränner man energi genom att kroppen måste skapa värme för att hålla kroppstemperaturen. Vätskeförlusten vid bastubad återställs snabbt, så det är en mycket kortsiktig metod att minska vikt. Att gå på toaletten är en lika kortsiktig metod. --BIL 2 oktober 2008 kl. 09.05 (CEST)

Jag har svårt att se att kroppen skulle bränna mer fett av att bada bastu. Nej då är det bättre att stänga in sig i ett kylskåp då detgår åt mycket energi att hålla värmen. Mason 6 oktober 2008 kl. 23.59 (CEST)

Guldfisk

Är det sant att guldfiskar har ett minne på fyra sekunder? Om ja, hur har man kommit fram till det samt gäller detta minne andra fiskarter oxå?

Enligt Hexmasters sida med faktoider har guldfiskar ett utmärkt minne, klart längre än de fyra sekunder som man ofta hör talas om.Sjö 7 oktober 2008 kl. 07.21 (CEST)

Temperaturvariationer i Stilla Havet

Hur kommer det sig att små öar i Stilla Havet har ytterst små temperaturvariationer medan platser långt inne på den asiatiska kontinenten kan ha mycket stora skillnader mellan olika årstider?

Det beror på att öarna har utpräglat kustklimat. Havet fungerar som en värmebuffert. Läs gärna mer om kustklimat. /Rolf B 7 oktober 2008 kl. 19.47 (CEST)

Dessutom är temperaturvariationerna mindre i tropikerna (inom vändkretsarna), eftersom solen står mycket högt mitt på dagen hela året. --BIL 7 oktober 2008 kl. 21.45 (CEST)

Rudbecks modell, organisationsteori. Finns det referenser?

Inom management finns det en teori som kallas Rudbecks model eller Rudbecks diagram. Den beskriver hur man bygger upp en organisation. Jag kan inte hitta några referenser. Någon som vet varifrån den kommer?

1. Produkt, vad och till vem
2. Arbetsätt
3. Organisation
4. Kompetens bemanning (individer som ska besätta roller
5. Lokal
6. Feedback system

83.250.148.11 7 oktober 2008 kl. 22.03 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Sverige och mongolerna

När mongolväldet var som störst, 1279, nådde det ända fram till Finska viken. Vet man om det i Sverige (eller i det då svenskkontrollerade Finland) fanns någon försvarsstrategi för ett eventuellt mongoliskt anfall? I så fall, hur såg denna ut? Och fanns det någon form av förbindelser (handel, diplomati mm) mellan svenskar/finnar och mongoler? Mvh Sven 81.228.242.163 25 september 2008 kl. 02.17 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har dåliga egna kunskaper om din fråga, men jag har just bläddrat i en nyutkommen bok om "svenskt i Finland": Sveriges Österland - Från forntiden till Gustav Vasa av Kari Tarkiainen. Den innehåller, vad jag kan se, inte ens ordet mongoler, varken i de tidsaktuella kapitlen eller i sakregistret. Nutida statsgränser definierar inte dåtida landområdens självständighet eller tillhörighet. Dåtida "externa" intressenter i områdena inkluderade i stället estländare, tyskar och danskar. Se t.ex. artikelavsnitten Finland#Namnet_Finland, Finland#Begreppet_Finland och Österlanden. Mvh / Mkh 8 oktober 2008 kl. 01.09 (CEST)

City subdivisions på svenska

Hur översätter man "City subdivisions" till svenska. Översätter från Infobox German Location? --Lefna 4 oktober 2008 kl. 20.25 (CEST)

Även: Governing party och Municipal assoc.--Lefna 4 oktober 2008 kl. 20.34 (CEST)

Skulle spontant säga

• 1."stadsdelar", "administrativa indelningar" eller "underindelningar"
• 2. "styrande parti" eller "regerande parti"

Municipal assoc. är svårare eftersom det beror p sammanhanget./Lokal_Profil 5 oktober 2008 kl. 06.36 (CEST)

Jag tycker nog att det i allmänhet är enklare att översätta begrepp direkt från tyska till svenska utan att gå omvägen via engelska... De flesta indelningar med "Gemeinde" i bör nog enklast översättas med kommun till svenska; det finns flera varianter på tyska och de kan variera mellan förbundsländerna, de som kan läsa tyska kan se de:Gemeinde (Deutschland). Tomas e 8 oktober 2008 kl. 01.38 (CEST)

Bild på skeppare

Infogad från commons:Category:Captain (nautical). (moralist 6 oktober 2008 kl. 15.57 (CEST))

Tyresö sep 2008 Hej ! jag hjälper en god vän att söka efter en släktning på en skepparen PER UNGH Han är född 1855 i Branteviks Östra Nöbbelövs socken i Skåne. Död 1935.

Han var på två båtar under 1800-talet. Hoppas jag har stavat rätt Ehigheten 1891/1896 Elegant 1896/1913.

Han var skeppare hade skonarna..

Hans fru var Bodel Ungh född Hallberg 1855/1917. Barnen. 8st.

finns det något om skepparen Per Ungh i Skåne ? finns det några gamla bilder på personen eller båtarna ?

hälsningar Gunilla Levin e-post gunilla.levin@bredband.net

Är det inte troligare att det första fartygets namn är Enigheten? Gagarin 8 oktober 2008 kl. 00.20 (CEST)

Sveriges äldsta person

Denna fråga kommer ursprungligen från WP:WF, och flyttades hit den 8 oktober 2008 kl. 18.46 (CEST)

Hej! Vi undrar vilken som är sveriges äldsta person just nu. 90.137.92.56 8 oktober 2008 kl. 18.13 (CEST)

Det torde vara Saro Dursun. —CÆSAR 8 oktober 2008 kl. 18.20 (CEST)

varför blir det en kemisk reaktion?

Varför blir det en kemisk reakion, hur kan man förklara med 60 ord?

Om det är en skoluppgift måste du förklara med 60 egna ord. --Andreas Rejbrand 10 oktober 2008 kl. 08.35 (CEST)

Hint:Gibbs fria energi, Valenselektron, redox, syra mvh --Korall 10 oktober 2008 kl. 10.38 (CEST)

Översättning

Någon som vet vad "Final league position" är på svenska? //Fredde™ 11 oktober 2008 kl. 12.43 (CEST)

Det kan kanske bero på sammanhanget, men jag skulle gissa att det avser den plats ett lag fick när ligan var färdigspelad. --  boivie  ✎ 11 oktober 2008 kl. 13.33 (CEST)

Tack så mycket boivie, det skulle vara med i artkeln "SSC Napoli 2008/2009" som jag precis skapade //Fredde™ 11 oktober 2008 kl. 13.56 (CEST)\\

Pole Position

Varför heter det "Pole Position" som man hör i Formula 1 tävlingar? Har det funnits en påle eller något liknande vid första positionen eller står "Pole" för något annat i det sammanhanget? Lexikonen ger ingen förklaring. Elav W 13 oktober 2008 kl. 22.45 (CEST)

Termen kommer från hästkapplöpning, där häst nummer 1 startade på innern, bredvid innerpålen. Se en:Pole position. -- JIESDEO 13 oktober 2008 kl. 23.10 (CEST)

Den som har flest prylar när han dör vinner

Vet man vem som myntade ovanstående ordspråk? /Yvwv [y'vov] 17 oktober 2008 kl. 01.36 (CEST)

Första gången jag såg det ordspråket var i en reklamkampanj från Svenska Kyrkan. --  boivie  ✎ 17 oktober 2008 kl. 07.19 (CEST)

Jag tror att det är betydligt äldre än den kampanjen. Utan att ha några som helst belägg har jag en mag- och bakhuvudskänsla av att det hela kan vara myntat av 60-talets hippierörelse, troligen i USA. /FredrikT 17 oktober 2008 kl. 08.52 (CEST)

flygplan

vad skulle hända om ett flygplan inte stannade på sin marschhöjd utan bara fortsatte att lyfta ut i rymden, och av vilken anledning kan ett flygplan inte flygas i rymden?83.250.161.15 14 oktober 2008 kl. 20.56 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För ett vanligt flygplan finns det minst två skäl för varför detta inte går. 1) Lyftkraften hos ett flygplan kommer från att luft strömmar över vingarna, men med lite olika hastighet, och att det uppstår en tryckskillnad mellan vingarnas över- och undersida som så att säga håller planet uppe. På högre höjder, med lägre lufttryck, blir lyftkraften mindre. Kombinationen av vingarnas utformning, motorstyrkan, flygplanets vikt m.m. avgör hur högt man kommer - ju högre höjd desto mer extrema konstruktioner och därför ser exempelvis en SR-71 Blackbird mer udda ut än ett trafikflygplan som Boeing 747. (Och en helikopter, som kan stå stilla i luften, har en helt annat konstruktion än ett flygplan med vingar.) 2) Jetmotorn i ett vanligt flygplan behöver luft (eller rättare sagt syre) för att fungera. Ju högre upp, desto mindre luft kvar. Höjden ställer således problem för både lyftkraften och farten framåt. Om man försöker kommer endera flygplanet att hamna i stall eller motorn att stanna, och sedan tar gravitationen över istället. Därför har en rymdraket också en helt annan konstruktion än ett flygplan - framdrivningen sker med reaktionskraft och bränslet kräver inte att syre från luften tillförs. Se också flykthastighet, som inga flygplan är konstruerade för att nå upp i. Tomas e 14 oktober 2008 kl. 21.18 (CEST)

Litet förtydligande: det som genererar lyftet hos ett flygplan är att vingen riktar om den luftström som passerar runt den och vingen utsätts då för en motriktad kraft, se flygplan#Så flyger det och NASA:s förklaring (på engelska). Om man pratar för mycket om olika hastigheter som genererar tryckskillnader finns risken att man hamnar i felaktig teori, se NASA:s sida om detta. Detta förändrar dock inte det faktum att flygplansvingar genererar mindre "lyft" om luften är tunnare.--Kruosio 15 oktober 2008 kl. 21.35 (CEST)

För säkerhets skull tillägger jag att orsaken till att man behöver tillföra kraft är Jordens gravitation, tyngdkraften. Ett flygplan som inte har kommit upp i flykthastigheten och inte får mer kraft skulle falla till marken på samma sätt som en sten du kastar inte fortsätter ut i rymden, utan faller ner. Jörgen B 18 oktober 2008 kl. 19.27 (CEST)

Fredstrakat

Heter det "en fredstrakat" eller "ett fredstrakat"?. en sökning på Google visar att så gott som alla skriver "ett fredstrakat". /Pralin 18 oktober 2008 kl. 22.22 (CEST)

Det borde vara "ett". /Poxnar 18 oktober 2008 kl. 22.29 (CEST)

Tack! /Pralin 18 oktober 2008 kl. 22.43 (CEST)

För det första menar du nog fredstraktat i stället för fredstrakat. Och för det andra anger SAOL utrumformen som standardvariant, men båda borde fungera. Själv är jag dock inte insatt i ämnet. --Andreas Rejbrand 18 oktober 2008 kl. 22.48 (CEST)

Så gott som alla? En sökning på "ett traktat" ger 961 träffar, medan en sökning på "en traktat" ger 24 300 träffar... För övrigt heter det enligt NE:s ordbok en traktat. torvindus • Et tu, Brute? 18 oktober 2008 kl. 23.52 (CEST)

Instämmer med Torvindus. SAOB angiver reale (d v s "en traktat") som huvudform med neutrum ("ett traktat") som undantag.Bonniers svenska ordbok angiver endast realevarianten. Personligen har jag aldrig tidigare sett neutrumvarianten "ett traktat" förrän i detta inlägg. /FredrikT 19 oktober 2008 kl. 00.32 (CEST)

Instämmer ej, en sökning på "fredstrakat" ger överhängande ett-resultet. /Pralin 19 oktober 2008 kl. 22.16 (CEST)

Det var underligt. Men stavar du det rätt - eller som ovan? Som Torvindus skriver heter det "en traktat" enligt SAOL och NE:s ordbok och det ger också fler träffar på Google då jag söker. -- Rex Sueciæ 19 oktober 2008 kl. 22.35 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om du läst meddelandena ovan borde du insett att det inte finns något ord som heter fredstrakat! fredstrakat är en felstavning av fredstraktat. SAOL godkänner dock båda formerna av ordet (både utrum och neturum), men enligt Google är "en+fredstraktat"&btnG=Sök&meta= utrum (en) mycket vanligare än "ett+fredstraktat"&btnG=Sök&meta= neutrum (ett). --Andreas Rejbrand 19 oktober 2008 kl. 22.38 (CEST)

Leksaker på vägen

Hej. Den här morgonen upptäckte jag plötsligt en lastpall på cykelvägen. Jag antar att det var en slags skateboardramp eller liknande, för att det står en annan "skateboardramp" alldeles bredvid denna. Den sistnämnda rampen (lastpallen) står i närheten av ett dike och den stör inte särskilt mycket, men jag anser personligen att den inte ska stå där heller. Men den nya "leksaken" stod mitt i vägen, och det var inte lätt att se den klockan sex på morgonen när solen ännu inte gått upp, trots cykelbelysning. Finns det någon lag mot att placera sina leksaker på cykelvägen/troatoaren, och vad heter i sådana fall denna? Eller får man placera ut sina leksaker vart som helst, oavsett om de utgör en stor fara för andra människor? Jag skulle gärna vilja prata med barnens föräldrar, men vill då komma med argument som de verkligen förstår. Med vänliga hälsningar/ Elin 20 oktober 2008 kl. 16.58 (CEST)

Varför inte fråga kommunen, som säkert sköter aktuell cykelväg? Tomas e 21 oktober 2008 kl. 10.29 (CEST)

Det finns säkert någon lag/förordning/föreskrift/rättslig praxis som man kan hänvisa till. Men är inte det bästa argumentet just att rampen står i vägen och utgör en potentiell fara för dem som cyklar? Folk i allmänhet brukar förstå sådana argument mer än ett påpekande om att "det är förbjudet". / B****n 21 oktober 2008 kl. 10.55 (CEST)

Problemet är att vi redan har kommenterat att det är en potentiell fara för deras föräldrar och de har ännu inte gjort något, och verkar inte heller bry sig över vad deras barn gör. Så hur ska man få dem att förstå? En cykelväg är definitivt ingen lekplats. Elin 21 oktober 2008 kl. 11.14 (CEST)

Framkallande av fara för annan. Thuresson 21 oktober 2008 kl. 11.21 (CEST)

Tack, jag ska bara nämna den lite fint i en konversation för att se om de reagerar. Elin 21 oktober 2008 kl. 11.54 (CEST)

Vad kallas ett land där de styrande är helt korrupta

Jag hörde på radion för ett tag sedan att det finns en särskilt ord för ett sådant styre precis som det finns ord för demokrati dikatatur osv så ska det finnas en särskild benämning på ett total korrupt styre, vad är det? Jag kommer känna igen det när jag får just den benämning jag söker. Mn73 (diskussion) 21 oktober 2008 kl. 17.58 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kleptokrati? /dcastor 21 oktober 2008 kl. 18.10 (CEST)

Det beror nog på i vilket avseende styret är korrupt; antagligen menar du menar en situation där man låtsas vara demokrati och rättsstat, men i praktiken är det i mycket liten utsträckning. Kleptokrati hörde jag i första hand i samband med Ryssland, och det gick väl ut på att en klick styrande berikar sig själva så länge de kunde. Annars kan det väl vara fråga om skendemokrati (val m.m. anordnas, men påverkar inte vilka som styr - t.ex. som i gamla DDR), oligokrati (fåtalsvälde), styre med nepotism (gynnande av släktingar), bananrepublik (efter nidbilden av gamla tiders styre i latinamerikanska länder), "failed state"... Tomas e 22 oktober 2008 kl. 00.00 (CEST)

Skurkstat förekommer ju ibland (men det är väl en vulgärterm, snarast att jämföra med journalistsvenska som "spritfest", "storbråk", "nöjesprofil" med mera)... Ztaffanb 22 oktober 2008 kl. 00.02 (CEST)

Fast jag uppfattar nog skurkstat (se där, en rödlänk för den hugade!) som något som appliceras på länder som skapar problem mer direkt för sin omgivning, genom stöd för internationell terrorism eller liknande, snarare än för sina egna medborgare. Det engelska originaluttrycket rogue state klingar dessutom lite mindre tramsigt än den svenska översättningen i mina öron. Tomas e 22 oktober 2008 kl. 10.42 (CEST)

Ser dock att det heter Schurkenstaat på tyska, så kanske var det inte enbart svenska journalistreflexer som skapade denna konstruktion... Fast nu har jag nog kommit bort från frågans ämne. Tomas e 22 oktober 2008 kl. 10.45 (CEST)

"Skurkstat" är inte alls en vulgärterm! Det kommer från Augustinus ord remota igitur justitia, quid sunt regna, nisi magna latrocinia. Det är alltså en term för en stat där inte rättvisa eller rättrådighet råder.//--IP 22 oktober 2008 kl. 16.51 (CEST)

Läge att lägga in Augustinus' mening i Lista över latinska ordspråk och talesätt ? Mvh / Mkh 22 oktober 2008 kl. 18.50 (CEST)

Jag betvivlar att någon enda som använder begreppet skurkstat idag gör det med hänvisning till Augustinus, för begreppet appliceras på stater som skapar problem för sin omgivning. Den som kan läsa engelska kan jämföra begreppen en:Rogue state och en:Pariah state. Tomas e 23 oktober 2008 kl. 16.12 (CEST)

Det ord jag sökte var Kleptokrati. tack

konsultchef

Är det någon som vet vad konsultchef heter på engelska. tack för hjälpen 85.228.105.228 23 okt 2008 16.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du menar chef på konsultbolag, så borde det heta consultant manager. (min gissning är att du är det och vill ha en flashig engelsk titel på visitkortet. Trots att svenska konsultbolag har ändå sina normalt kunder i Sverige. Engelska har hög status i näringslivet, särskilt inom teknik. Fast det finns en särskild svengelska i Sverige som avviker mot USA/Storbritannien, t.ex. titlar/beteckningar) --BIL 23 oktober 2008 kl. 22.24 (CEST)

Skärmdump

Får man ta en skärmdump från upphovsrättsskyddat material för skolarbeten med hänvisning till citaträtten? /Pralin 27 oktober 2008 kl. 17.36 (CET)

Detta är mer ett pragmatiskt än ett juridiskt korrekt svar: jag skulle dock vilja hävda att i ett skolarbete (som rimligen inte kommer att tryckas, spridas till en vid publik eller ge kommersiell utdelning) så kan Du nog våga citera vilka texter/bilder Du vill. Du lär knappast bli stämd. /FredrikT 27 oktober 2008 kl. 17.45 (CET)

Finns det några lagliga hinder om man vill hålla en presentation med bilden och om man har upphovsmannens tillstånd? /Pralin 27 oktober 2008 kl. 21.22 (CET)

Om man har tillstånd finns det så klart inga problem (?). --Andreas Rejbrand 27 oktober 2008 kl. 23.30 (CET)

Aktiebolag och vinst

Innebär det ett lagbrott om ett aktiebolag (VDn etc) uppsåtligen ägnar sig åt verksamhet som inte maximerar vinsten/avkastningen, dvs resulterar i mindre vinst än vad som annars vore möjligt? Om det är så att det inte är reglerat i aktiebolagslagen utan istället beror av den specifika styrelsens uppdrag, hur brukar det senare i så fall vara formulerat? //E175 28 oktober 2008 kl. 00.17 (CET)

Jag är ingen jurist, jag bara kikar i lagen. Den hittar du via Svensk författningssamling hos regeringskansliet som SFS 2005:551. http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/20050551.htm

Där kommer du snabbt fram till Paragraf 3, Uppgift om verksamhetens syfte:

3 § Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas.

Här finns många fler paragrafer - läs själv. Om inte VD följer styrelsens uppdrag, bolagsordningen och lagen, så får väl styrelsen vidta lämpliga åtgärder. Mvh / Mkh 28 oktober 2008 kl. 01.52 (CET)

Stubbar

Flyttad till Wikipedia:Wikipediafrågor#Stubbar.Obelix 28 oktober 2008 kl. 18.08 (CET)

Laholms borgmästare.

Vilka år var Axel Malmqvist Laholms borgmästare? Entheta 15 oktober 2008 kl. 17.12 (CEST)

1925-1948 enligt [69]. Hm, då var han bara 30 år, men det kanske kan stämma. Entheta 15 oktober 2008 kl. 17.19 (CEST)

Svensk Uppslagsbok (2:a uppl.) skriver 1926-1948 i sin artikel "Laholm". Var hittade du uppgiften 1932-1948 (som just nu ligger i vår artikel Axel Malmquist)? Jag föreslår att vi tar SU:s "1926" som startår i brist på säkrare uppgifter, om du inte tror att den källan du hittade "1932" i är bättre.

För övrigt påstås såvitt jag förstår i Borgmästarens ande svävar... att hans sommarspel inte direkt var lokalkrönikor utan mer behandlade "kungar, drottningar och presidenter". M. v. h., Jörgen B 18 oktober 2008 kl. 19.18 (CEST)

Jag råkade nog skriva fel årtal när jag skrev artikeln, för den uppgift jag hade var 1925 ([70]). Men uppslagsboken bör vara tillförlitligare. Tack för att du rättade i artikeln. Entheta 29 oktober 2008 kl. 22.07 (CET)

Gyttrad röksvamp

Är röken från en gyttrad röksvamp farlig och fastnar den på kläderna om man får röken på sig? Obelix 28 oktober 2008 kl. 18.08 (CET)

Det är bara sporer, från en ätlig svamp, så jag finner det högst osannolikt att det skulle vara farligt på något sätt. Vivo _disk.^↔ 29 oktober 2008 kl. 09.50 (CET)

(Brasklapp) Dock kan ju personer med astma eller andra andningssjukdomar kan må dåligt av att det är finkorniga partiklar som virvlar runt. Vivo _disk.^↔ 29 oktober 2008 kl. 10.04 (CET)

Restaurang

Heter det "sitta i en restaurang" eller "sitta på en restaurang"? /Pralin 31 oktober 2008 kl. 21.17 (CET)

Det beror på, om man vill fokusera på den fysiska byggnaden säger man "i", annars vanligen "på".

andejons 31 oktober 2008 kl. 21.45 (CET)

I artikeln Seinfeld då? "Seriens huvudpersoner träffas ofta på restaurangen Monk’s Café". På eller i? /Pralin 31 oktober 2008 kl. 22.11 (CET)

på --Andreas Rejbrand 31 oktober 2008 kl. 22.32 (CET)

Tack! /Pralin 31 oktober 2008 kl. 22.33 (CET)

Förälskelse

Vad är den fysiologiska orsaken till att man inte kan sova/äta mat när man är kär?

Kan man inte? Fysiologiska reaktioner torde emellertid i allmänhet vara orsakad av förändrade nivåer av signalsubstanser (neurotransmittorer) i hjärnan och hormoner i blodet. Själv är jag dock inte läkare och kan inte ge någon detaljerad förklaring. Nyckelord som "poppar upp" i hjärnan är dock serotonin och dopamin. --Andreas Rejbrand 22 oktober 2008 kl. 22.00 (CEST)

Jag tänker främst på oxytocin och vasopressin, men även jag är lekman på området. Det lär finnas några vårdvetare och molekylärbiologer i församlingen, men nu har jag glömt vad de har för användarnamn. Vivo _disk.^↔ 23 oktober 2008 kl. 21.27 (CEST)

Användare Habj tror jag har något klokt att tillägga. --Andreas Rejbrand 23 oktober 2008 kl. 22.03 (CEST)

Tja, oxytocin kan, om jag minns rätt, öka vakenheten hos försöksdjur åtminstone. Om det förklarar allt vet jag inte. Jag kan tänka mig att ett alltför koncentrerat tänkande kring något ger en ökad vakenhet, lite oavsett vad det är man koncentrerar sig på. Nitramus 1 november 2008 kl. 18.51 (CET)

Komparering

Hur kommer det sig att man kan komparera adjektiv som "tom" och "full". Man kan ju inte säga tom, tommare, tommast, men man kan ofta läsa "restaurangen var tommare än vanligt". Har tom i de här exemplen olika betydelser eller är kompareringen i det sista exemplet helt enkelt dålig svenska? 31 oktober 2008 kl. 23.17 (CET)

Man kan naturligtvis säga "tom", "tommare", "tommast". Stavningen är korrekt och erkänd av SAOL. Jag förstår inte riktigt vad du menar, men en möjlig tolkning av ditt meddelande är att du anser att egenskapen "tom" alltid är binär, vilket inte är fallet. Visst, ofta avses med ordet en binär egenskap (provröret var tomt), men i många sammanhang (kanske främst litterära och lätt humoristiska) låter man ordet få en kontinuerlig mening (mitt gamla hem stod nu tommare än någonsin tidigare). --Andreas Rejbrand 31 oktober 2008 kl. 23.23 (CET)

Överraskande! Är då inga adjektiv binära, t.ex. död? 1 november 2008 kl. 00.18 (CET)

Vad man "kan" eller inte kan säga (eller skriva) har ju absolut ingenting med Svenska akademien att göra. Däremot kan man ju på ett rent filosofiskt plan diskutera frågan huruvida man kan vara mer eller mindre död. /Grillo 1 november 2008 kl. 00.29 (CET)

"Gubbarna som stod och hängde utanför Systembolaget var fullare än vanligt." Här används kanske "full" i en annan betydelse än den du tänkt men det visar ändå att "full" kan kompareras. Thuresson 1 november 2008 kl. 07.06 (CET)

Det hävdas ibland att "död" inte skulle gå att komparera, men det går givetvis alldeles utmärkt (grammatiskt, alltså). Däremot går det inte att komparera alla adverb. "Inte", "mycket" och "aldrig" är exempel på adverb som inte går att komparera, medan t.ex. "fort", "hafsigt" och "dåligt" går alldeles utmärkt. Slutligen finns det adjektiv som kompareras genom att man sätter "mer" och "mest" framför, snarare än genom ändelser. Ett exempel är "invecklad". Det händer ofta (men inte nödvändigtvis) med mångstaviga adjektiv som "mångstavig", "avdragsgill" och "mytomanisk". //Rotsee 1 november 2008 kl. 08.21 (CET)

Även exemplet "död" brukar nog oftast kompareras med mer och i förekommande fall mest. Exempel: "Kroppen såg mer död ut för varje gång han såg på den." "Havsbotten var ännu mer död än vid förra årets mätningar." /dcastor 1 november 2008 kl. 13.09 (CET)

Varför inte i litterär användning - "Efter en hård natts festande kände han sig mer eller mindre död när han vaknade. Men när han såg kompisens gråa ansiktsfärg insåg han att det nog fanns de som var än dödare." Tomas e 1 november 2008 kl. 13.13 (CET)

Det framgår ju (som svar på den första frågan) att orden tom, full, död kan variera i betydelse och betyda "nästan tom", "nästan full", "nästan död" och då kunna kompareras meningsfullt. En restaurang kan vara fullare eller tommare än vanligt och nattlivet kan kännas dött eller mer dött än vanligt. --BIL 1 november 2008 kl. 16.38 (CET)

Sen kan ju, som tidigare nämnts, kompareringen användas i informell eller humoristisk mening. "Det finns de som är invanda i vårt samhälle, och så finns det de som är invandrare." Vivo _disk.^↔ 1 november 2008 kl. 18.21 (CET)

Skendöd, död, stendöd. E175 2 november 2008 kl. 12.51 (CET)

Sen kan man ju också diskutera varför det låter så fel att säga "färst", när det borde vara ett naturligt slutsteg av "få, färre". Och varför "rätt" inte är en korrekt form av "rädd" (barnet var... rätt?). /Grillo 2 november 2008 kl. 00.34 (CET)

Angående färst uppmanar jag alla at följa min rekommendation på diskussionssidan om adjektiv, att börja använda superlativformen färst. Kan "dissa" bli accepterat så kan färst också bli det om det kommer i bruk. --Elav W 2 november 2008 kl. 12.03 (CET)

Jag kommer inte att acceptera dissa så länge jag lever. --Andreas Rejbrand 2 november 2008 kl. 12.08 (CET)

Dessbättre låter sig inte språkutvecklingen stoppas av enskilda individers vägran att ta till sig ord. Jag ser inga problem med färst eller dissa. Smaka på Hvadan dissen I, gunstighe herrar, chanslerns propå om återeröfvring af Lifland? så inser ni att ordet borde ha införlivats i svenskan redan på 1600-talet. - Tournesol 2 november 2008 kl. 12.18 (CET)

Språkvetare anser att "färst" (som förut fanns och var vanlig) bör återinföras, eller snarare åter börja användas. Se exempelvis Språknämnden, Dagens Nyheter, Wiktionary och Googlesökning. Calandrella 2 november 2008 kl. 12.41 (CET)

Av denna animerade diskussion kring komparering av "binära" adjektiv, drar jag slutsatsen att de går att komparera när de beskriver en känsla, men knappast när de beskriver ett faktum(?) 2 november 2008 kl. 13.03 (CET)

Är denna bok översatt till svenska?

Arkadij och Boris Strugatskij: Стажёры (eng: en:Space Apprentice) /Innocent bystander 2 november 2008 kl. 10.39 (CET)

Tydligen inte. Libris visar 9 utgåvor av 8 olika verk på svenska, såvida inte författarnamnet har misshandlats till oigenkännlighet (= ingen sökträff) hos något annat förlag. Tomas e 2 november 2008 kl. 11.28 (CET)

Kriminalitet

Varför har kriminalitet ett högt samband med en dålig uppväxt/barndom?

Den här frågan är mer komplicerad än vad den först kan verka. Låt mig snabbt ge två aspekter:

a) definiera "dålig uppväxt/barndom". Ingen persons uppväxt är idealisk. Var drar man därför gränsen för vad som är "dålig"? Om man enbart ser till ekonomiska förutsättningar kan brist på pengar i samband med närhet till överflöd av pengar (orättvisa) vara en viktig faktor, medan en uppfostran där samhällets moral inte ligger i fokus kan ha psykiska orsaker.

b) definiera "kriminalitet". Olika sorters kriminalitet (enklast uttryckt i "blue collar crime" - brott inom arbetarklassen - kontra "white collar crime" - brott "på kontor" i vid mening) har olika sorters förövare. Jag skulle gissa att det finns ett ganska litet samband mellan fattigas uppväxt och "white collar crime" till exempel, eftersom det finns få beröringspunkter mellan offer och förövare där.

Sedan kan man naturligtvis också resonera så att det inte är en representativ del av befolkningen som stiftar lagarna, vilket gör att de som har den makten lätt kan göra resten av folket kriminella. Ett exempel på detta är apartheid, men debatten har även kretsat kring sådana synpunkter vad gäller piratkopieringsdebatten ("Vi ska inte göra en hel generation till brottslingar"). (Inga jämförelser dem emellan i övrigt.) Dock är det här ytterst komplicerade frågor. Längre svar torde man kunna få från en kriminolog.//Hannibal 4 november 2008 kl. 09.41 (CET)

Frågorna är onekligen komplicerade. Men jag vill påpeka att en helt annan anledning, som åtminstone kan bidra, är att många personlighetsdrag delvis är genetiskt betingande. Personlighetsdrag hos föräldrarna som bidrar till "dåligt beteende" hos föräldrarna (som syns i barnets uppväxtmiljö) kan yttra sig i likadeles "dåligt beteende" hos barnen. Inte "ödesbestämt" utan genom att sannolikheten för olika personlighetsdrag påverkas, vilket i sin tur påverkar sannolikheten för olika livsval. Detta är alltså absolut inte den enda effekten, men den lär finnas där. Sedan ska man veta att påverkan av arv eller miljö, som detta är en del av, är ett kontroversiellt ämne inom samhälls- och beteendevetenskap. Forskning inom bl.a. beteendegenetik under senare decennier antyder att de ärftliga sambanden är mycket starkare än vad många sociologer m.fl. har (velat?) anta. På dessa aspekter lär du dock inte få några svar om du frågar en genomsnittlig svensk kriminolog... Tomas e 4 november 2008 kl. 10.17 (CET)

För några år sedan var det rätt mycket uppmärksamhet i vetenskapsnyheterna om att forskare ansåg sig ha funnit en "kriminell gen". Teorin är dock inte oomstridd; jag talade kort om den med en professor i genetik här i Lund i våras och han var mycket skeptisk. /FredrikT 4 november 2008 kl. 13.09 (CET)

Jag skulle gissa utan några djupare insikter i genetik att det beror på hur brett man definierar "kriminell". Det finns ju människor med mer eller mindre väl utvecklad empati (som jag har för mig har en egen liten del i hjärnan eller styrs av mängder av specifika signalsubstanser). Liten empatisk förmåga går ibland hand i hand med kriminalitet, men inte alltid. Det finns mycket empatiska människor som är kriminella och låg-empatiska människor som inte är kriminella.//Hannibal 4 november 2008 kl. 13.43 (CET)

Om jag ska ge ett snabbt svar på originalfrågan "Varför har kriminalitet ett högt samband med en dålig uppväxt/barndom?" så skulle jag tippa på att våld, droger (även alkohol inräknat) och en uppgiven syn på livet är grundproblemet. Barn som blir slagna av sina föräldrar lär sig att lösa problem med våld, är droger med i uppväxtbilden blir de en naturlig del av resten av livet, och en pessimistisk världssyn är naturlig när man växer upp i ett dåligt område, särskilt om man dessutom har föräldrar som skiter i en. Det är min ganska förenklade skiss på att skapa en kriminell medborgare. Se även (den skamligt korta) artikeln om socialt arv. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 4 november 2008 kl. 17.56 (CET)

Det är nog vanligt att pojkar med dålig och inkonsekvent uppfostran blir sura och eller allmänt rädda för föräldrarna hellre i tonåren håller sig till kompisarna än hemma. Ofta är de ofta slagna och dessutom mer för att föräldrarna är sura eller fulla än för vad killen själv gjort. Han har nämligen lärt sig ljuga för att föräldrarna inte vet vad han sysslar med ute och då slipper stryk. Å andra sidan får han ibland stryk när han är oskyldig för att föräldrarna vet att han ofta ljuger, och då blir han hatisk. Han lär sig att straff får man när man åker fast eller föräldrarna är sura, inte för vad man gjort för så är pojkar med dålig uppväxt uppfostrade. När de helst är ute med ofta dåliga liknande kompisar hittar de ledarpersoner de kan se upp till, typ kriminella gängledare. Droger börjar de ofta med för något omdöme har de inte lärt sig på grund av inkonsekvent uppfostran. Sedan går det som det går. Jag skriver "killen" här för att det är de som mest blir kriminella. Tjejer kan börja med droger och andra dåligheter också men mer självdestruktivt. --BIL 4 november 2008 kl. 22.52 (CET)

Erytrocytantikroppsscreening

Om det på ett blodprov för att kolla blodgrupp står "Erytrocytantikroppsscreening negativ" Vad innebär det? Erytrocyt är ju röda blodkroppar, har det något med RhD-faktorn att göra eller är jag ute och cyklar? /81.234.254.16 4 november 2008 kl. 21.56 (CET)

Hej! Bra fråga, det kan också röra sig om så kallade irreguljära antikroppar. Eryrtrocyterna innehåller ju en del ämnen i sitt cellmembran som kan leda till ett antikroppssvar. De mest kända är de sk ABO-antigenen och Rhesus D-antigen(RhD-faktorn). Alla personer kan delas in i blodgrupper enligt ABO-systemet beroende på om de har A-antigen, B-antigen, bådadera eller ingetdera. Har man A-antigen på sina röda blodkroppar bildar man också antikroppar mot B-antigen och vice versa. Personer med både A och B-antigen bildar inga antikroppar och personer utan A och B bildar antikroppar mot båda. Förutom dessa antigen har erytrocyterna en mängd andra ämnen som också kan ge antikroppssvar hos antingen kvinnor som genomgått en graviditet där fostrets erytrocytantigen kan skilja sig från modern, eller personer som fått en blodtransfusion någon gång. Dessa antigen kan ge antikroppar som då kallas irreguljära antikroppar, och som kan göra att man kan reagera på blod även från en givare som man har samma ABO-blodgrupp som. Då kan man tolka svaret som att du skanar sådana irreguljära antikroppar. Nitramus 4 november 2008 kl. 22.43 (CET)

Slumpartikel

Hej. Vad är en slumpartikel egentligen? Och varför kommer man till en ny sida varje gång man klickar på länken? Har kollat i både slum och partikel efter beskrivningar, utan att lyckas lista ut det. Herrn 5 november 2008 kl. 16.32 (CET)

Du glömde kolla Slump, en slumpmässigt automatiskt utvald artikel. //StefanB 5 november 2008 kl. 16.37 (CET)

(Redigeringskonflikt) Det som menas är inte slum-partikel, utan slump-artikel. Länken leder till specialsidan Special:Slumpsida, som leder en till en slumpmässig artikel automatiskt. Calandrella 5 november 2008 kl. 16.38 (CET)

Herrn behagar skämta? -- JIESDEO 5 november 2008 kl. 16.39 (CET)

Hahaha... Den var kul! /Oddjob 5 november 2008 kl. 16.41 (CET)

I see what you did there... »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 5 november 2008 kl. 23.48 (CET)

Svensk rättstavning i Firefox?

Hur får jag svensk rättstavning i Firefox (3)? Som det är nu när jag skriver så är det engelsk rättstavning så alla ord blir understrukna när jag skriver på svenska. Entheta 5 november 2008 kl. 22.56 (CET)

Åk hit och ladda hem den svenska ordlistan som add-on. Lycka till! //Knuckles...wha? 5 november 2008 kl. 23.00 (CET)

Tack. Har installerat den nu. Hur får jag den att börja verka? I Tools -> Options -> Advanced är det ikrysat "Check spelling as I type" men inget om hur jag ändrar språk. Entheta 5 november 2008 kl. 23.40 (CET)

Det står rätt bra beskrivet här! //Knuckles...wha? 6 november 2008 kl. 06.34 (CET)

Tack! Entheta 6 november 2008 kl. 07.47 (CET)

Vilken spindelart är det här?

Idag hittade mina föräldrar en spindel mitt i vårt kök. Min lillebror blev livrädd. Det vore kul att veta vilken art det är och om den är giftig. Jag tror inte att den finns i Sverige. xenus 27 oktober 2008 kl. 17.37 (CET)

Hur stor är den? Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 17.40 (CET)

Ungefär så stor som på bildsidan. xenus 27 oktober 2008 kl. 17.43 (CET)

Det beror väl på skärmupplösningen? På min skärm är den lika stor som min handflata i fullstorlek och tre–fyra centimeter plus ben på ungefär sex centimeter på beskrivningssidans förminskning. En spontan gissning är någon art ur familjen Scytodidae, men jag ska försöka spana vidare. Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 17.53 (CET)

Jag var totalt ute och cyklade. Kom på att varför söka i det svåra, när man kan hitta det på mycket närmare håll? Vad tror du om stor husspindel? Vivo _disk.^↔ 27 oktober 2008 kl. 18.03 (CET)

Det ser ut att stämma bra, tack! xenus 27 oktober 2008 kl. 18.17 (CET)

För liknande frågor har tyska Wikipedia en speciell tjänst: de:Wikipedia:Redaktion Biologie/Bestimmung. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.03 (CET)

Fartspärr

Varför har majoriteten av bilar en elektronisk fartspärr vid 250 km/h?

En kvalificerad gissning, utifrån att de nu verkligen har det, är att skona bilens delar. Det gäller särskilt däcken, som inte tål hur höga hastigheter som helst. Det vore ju inte så kul att få bilhaveri i den farten. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 10.36 (CET)

Enligt vad jag har hört (dvs ingen källa här) gäller detta bara bilar registrerade i Sverige och handlar i så fall om svensk lag vad gäller hastigheter. Men lita inte på det utan att kolla upp det närmare. /Grillo 8 november 2008 kl. 12.57 (CET)

Nej det är inte lag, vare sig i Sverige eller i större europeiska länder. Europeiska tillverkare har frivilligt kommit överens att ha det i Europa. Annars hade troligen fri fart avskaffats i Tyskland. Bilarna har genom åren, t.ex. på 80-talet då detta infördes blivit starkare och starkare, t.ex. med turbo och därmed snabbare och snabbare. Rena sportbilar som Ferrari och Porsche har det inte för att det är status och kul att ha bilar som går i sådär 300 även man aldrig kör i det, eller bara provar någon gång. Bromssträckan i 300 km/h är 600 m och det är stor risk att någon byter fil längre fram och man inte hinner bromsa. Se hastighetsbegränsning#Teknisk hastighetsbegränsning. --BIL 8 november 2008 kl. 13.16 (CET)

Sedan har däcken en fartgräns, som Vivo skriver, och man ska ha däck som tål maxfarten. Det är lag i ett antal europeiska länder, men jag tror det räcker med en lägre gräns i Sverige. Däck som klarar 250 är dyra. Det sägs att om man har för billiga däck mot kravet på Autobahn i Tyskland och polisen upptäcker det får man inte köra utan polisen ringer en däckfirma som byter dina däck vilket kostar kanske 10.000 om bilen är snabb. En anekdot är att vinterdäck behöver inte klara så hög hastighet, men i åtminstone Tyskland, Schweiz och Österrike måste man då ha en klisterlapp på förarplatsen om max tillåten fart, t.ex. 180 km/h, trots att max fart är 120 i Schweiz och 130 i Österrike. --BIL 8 november 2008 kl. 13.23 (CET)

Getens spenar

Hur många spenar har en get? Har letat på nätet men inte hittat något svar. /B****n 8 november 2008 kl. 17.05 (CET)

Ugglan skriver (http://runeberg.org/nfbi/0563.html) att det förekommer 2 eller 4 spenar i släktet getter, men inget speciell om tamgeten. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.16 (CET)

Bilderna på Commons (t. ex. Bild:Goat family.jpg och Bild:Kid feeding on mothers milk.jpg) tyder på att tamgeten bara har två spenar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 8 november 2008 kl. 17.21 (CET)

Enligt enwp har den två, men det verkar finnas fyra i vissa raser, såsom boerget [71]. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 18.12 (CET)

Intressant! Tack för svar! /B****n 8 november 2008 kl. 18.33 (CET)

Intervaller och kondition.

Varför är intervallträning en bra konditionsträningsform? 81.229.56.227 7 november 2008 kl. 18.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kondition, snabbhet på medellånga distanser (någon timme eller så) beror mycket på hjärtats pumpförmåga. Hjärtat är en muskel och muskler görs lämpligen starkare genom kortvarig hård belastning. --BIL 8 november 2008 kl. 15.13 (CET)

Detsamma gäller för bodybuilding. Vill man öka muskelmassa snarare än uthållighet ska man göra få repetitioner med mycket vikt, medans man för uthållighet i musklerna gör tvärtom. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.16 (CET)

Fråga

Vet inte riktigt var denna ska vara men jag undrar om någon kan översätta detta:

"This is a list of English football transfers for the 2008 summer transfer window. Only moves featuring at least one Premier League or Championship club are listed.

The summer transfer window opened on 1 July 2008, although a few transfers took place prior to that date; although a carry-over from the winter 2007–08 transfer window, the first non-free non-loan move was completed on 5 February 2008. The window normally closes at midnight on 31 August 2008. However, as 31 August fell on a Sunday in 2008, the deadline was extended by 24 hours to midnight on 1 September 2008.[1] Players without a club may join one at any time, either during or in between transfer windows. Clubs below Premier League level may also sign players on loan at any time. If need be, clubs may sign a goalkeeper on an emergency loan, if all others are unavailable."

//Med vänliga hälsningar Fredde™ 8 november 2008 kl. 16.51 (CET)

Ett fräckt försök – Google bjuder ju på en ögonblicklig datoriserad råöversättning. Håll till godo – bättre än inget. Mvh / Mkh 8 november 2008 kl. 17.21 (CET)

Detta är en lista över engelska fotbollen överföringar för 2008 sommaren överföring fönster. Bara flyttas med minst en Premier League eller Championship klubb är noterade.

Sommaren överföring fönster öppnas den 1 juli 2008, även om några överföringar ägde rum före detta datum, även om en överföring från vintern 2007-08 transferperiod, det första icke-fri och icke-lån flytta avslutades den 5 februari 2008 . Fönstret normalt stänger vid midnatt den 31 augusti 2008. Men eftersom 31 aug inföll på en söndag år 2008, förlängdes tidsfristen med 24 timmar till midnatt den 1 september 2008 [1]. Spelare utan en klubb kan ansluta en när som helst, vare sig under eller mellan överföring fönster. Klubbar under Premier League nivå kan också tecken aktörer på lånet när som helst. Om det behövs, klubbarna får underteckna en målvakt om en nödsituation lån, om alla andra är inte tillgänglig.

Tack så mycket --Fredde™ 8 november 2008 kl. 17.23 (CET)

Datoröversättningar blir inget bra. Exempel: football transfers→fotbollen överföringar (ska vara fotbollsövergångar) ; moves→flyttas (ska vara flyttar eller övergångar) Måste redigeras. --BIL 8 november 2008 kl. 23.01 (CET)

Skräp i ögonen

När man vaknar på morgonen brukar man ha nåt skräp runt ögonen som man får pilla bort. Vad är det egentligen? /Grillo 2 november 2008 kl. 00.34 (CET)

Jag tror att det är vad som blir kvar när salt tårvätska avdunstar, som saltkristaller fast säkert med inblandning av annat biologiskt material. En gång har allergi lett till att ovanligt mycket av detta ämne klistrat igen mina ögonfransar under natten. Jag fick lösa upp det med vatten för att kunna öppna ögonen på morgonen. /Rolf B 2 november 2008 kl. 00.51 (CET)

Har hört att det ska vara någon form av proteiner som tårkanalerna utsöndrar med viss periodicitet, men har ingen form av källa på det påsteendet. Herrn 2 november 2008 kl. 23.58 (CET)

Det är nåt som John Blund/Sandman hällt i ögonen på en för att man skulle somna. I den här artikeln (en:Rheum) står lite mer om ögongruset./ Elinnea 3 november 2008 kl. 00.41 (CET)

Grillo, det är torkad tårvätska innehållande bland annat fett och olja, och när den torkar bildas det klumpar. Det är det du kallar "skräp runt ögonen". mvh Cottafava 3 november 2008 kl. 00.47 (CET)

Utan att ha någon kunskap i ämnet så gissar jag att tårvätskan innehåller en del skräp som som ska bort (typ ögats avföring). Hela tiden så får man dammpartiklar mm på linsen och de måste ju ta vägen någon stans. Masseax 12 november 2008 kl. 23.05 (CET)

Viktmått

Flyttad hit från Wikipedia:Bybrunnen

Om man jämför enheterna för Längd, Vikt och Volym med basen 10 märker man att uttrycket centigram inte används nämnvärt i vardagsspårket. Kan man använda sig av centigram som uttryck för vikt? Är det ett vedertaget utttyck? (1hg = 10cg) Det kanske inte finns behov av att uttrycka vikt i "centi-termer"?

Längd  mm  cm  dm  m
Volym  ml  cl  dl  l
Vikt   mg  XX  hg  kg

GrillBritt (diskussion) 6 november 2008 kl. 14.36 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Notera att centi betyder en hundradel, medan hekto betyder hundra. Således är 1 hg = 10.000 cg och 1 cg är 0,01 g. Kanske är du ute efter dekagram, eftersom deka betyder tio? Jag håller med om att dekagram inte är särskilt vanligt, men egentligen är det inte så vanligt att kombinera deka med några enheter alls! Tomas e 6 november 2008 kl. 14.56 (CET)

dekalumen tror jag att jag stött på... /Innocent bystander 6 november 2008 kl. 15.00 (CET)

Standardprefixen ligger på tre stegs avstånd från varandra, mikro-, milli-, (utan prefix), kilo-, mega-, giga-, terra-. Förutom de används också till vardags vissa "mellan"-prefix för vissa enheter, förmodligen av praktiska eller historiska skäl. --  boivie  ✎ 6 november 2008 kl. 17.01 (CET)

Jag misstänker att det kan finnas psykologiska förklaringar till hur många näraliggande enheter vi anser oss behöva. Jag tror att vi har större precision i att på fri hand tala om hur mycket en centimeter är än ett gram. Alla enheterna mm cm dm m anger geometriska storlekar som det är viktigt för oss att skilja på i vardagen. Vår medvetna uppfattning av vikt är nog mera oprecis, även om hjärnan omedvetet kan kalkylera mycket exakt med vikten för att göra träffsäkra kast. /Rolf B 6 november 2008 kl. 17.20 (CET)

Dekanewton (daN) har jag mött. Innan SI-systemet tog över så använde vi i Sverige kraftenheten kilopond. När svenska tekniska texter på den tiden skulle översättas till exvis engelska så kunde ju inte kiloponden behållas. Det bleve alltför likt engelska pound, med stora risker för missförstånd. Lösningen blev att översätta kp till daN och behålla oförändrade siffervärden, utan behov av omräkningsfaktorer. Detta har vad jag vet aldrig kommit in i någon regelbok, utan var snarare en praktisk lösning av praktiker för praktiker. Mvh / Mkh 6 november 2008 kl. 18.40 (CET)

	10^-3	10^-2	10^-1	10^0	10^1	10^2	10^3	10^4
längd	mm	cm	dm	m			km	mil
volym	ml	cl	dl	l			m³
vikt	mg			g		hg	kg

Det som krånglar till det lite är att kilogram är grundenhet i SI-systemet, fastän den redan har ett prefix. --  boivie  ✎ 6 november 2008 kl. 19.16 (CET)

Jag kommer ihåg att jag ställde samma fråga till min gamla fysiklärare på högstadiet, men då handlade det om hektometer. Jag minns inte vilket svar jag fick men personligen tycker jag inte det är nåt problem att använda de här termerna, förutom då att risken att inte bli förstådd är bra mycket större om man säger en hektometer istället för 100 meter. /Grillo 6 november 2008 kl. 20.25 (CET)

Inom "slutna sällskap" (lantmäteri, artilleri) har hektometer använts av "bekvämlighetsskäl". Tolv hektometer är bekvämare att säga än ettusentvåhundra meter eller ettkommatvå kilometer. Mvh / Mkh 7 november 2008 kl. 01.20 (CET)

Varför säger de inte tolvhundra meter i så fall? Det är väl enklare? /Annika 7 november 2008 kl. 01.38 (CET)

Finns det någon anledning till att inte använda Mm, megameter. Till exempel kan en bil ha en mätarställning på 100 Mm, fast vi säger 10000 mil i Sverige och 100000 km i t.ex. Finland och många andra länder. I rymdsammanhang inom solsystemet säger man "miljoner km", till exempel avståndet till Mars, inte Gigameter. Inte etablerat, är det så svårt att etablera det? --BIL 7 november 2008 kl. 08.59 (CET)

Till Annika - Mitt exempel var inte tillräckligt välvalt. Men om man exemplifierar med 8300 meter så blir det något tydligare: åttitre hektometer känns enklare att säga än åttatusentrehundra meter. Här kan man invända att åttakommatre kilometer kunde duga. Sant. Men poängen var nog att lantmätarnas och artilleristernas vardagsspråk innehöll distanser om enstaka kilometrar, plus en decimal för att vara lagom noggrann. Och då blev hektometern ett behändigt vardagsmått. Men av olika skäl tycks den ha kommit ur bruk numera i GPS:ens digitala tidevarv.

Till BIL - Kilometern och milen är bekanta och vardagliga distansmått för en bilist. Visst kan man omvandla detta till megameter eller gigameter, men vad vinner du med det? Det är visserligen en enkel sortförvandling som somliga (men långtifrån alla) kan göra i huvudet. Med din argumentation ska du räkna bensinen i ton eller kubikmeter också. Vad vinner du med detta? Mvh / Mkh 7 november 2008 kl. 11.05 (CET)

Hektoliter var väl ett relativt välanvänt rymdmått förr? Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 13.02 (CET)

I vart fall välkänt nog för att figurera i en kuplett i lundaspexet Uarda från 1908. I andra aktens scen med festande mumier (!) sjunger en av dessa om att "[...] blanda sig en toddy / ett bräddfyllt hektolitermått / med alkoholisk brodd i". /FredrikT 12 november 2008 kl. 13.14 (CET)

Företagsekonomi

Bra företag gör bra affärer . Förklara varför ett företag med bra resultat och stort egetkapital ändo kan ha "ont om pengar" Bakhtiyar koyi (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det här låter lite som en fråga ur en hemläxa i skolan? I sådana fall får du läsa på och formulera ett svar själv! Men någon vänlig själ som kan företagsekonomi kanske vill bidra med länkar till några bra artiklar att läsa? //Rotsee 7 november 2008 kl. 14.01 (CET)

Likviditet är ett nyckelord i sammanhaget. Kort sagt så kan det vara så att företaget inte hunnit få betalt från sina kunder när det är dags att betala ut lönen till de anställda.--Kruosio 7 november 2008 kl. 14.50 (CET)

Det kan till exempel vara så att VDn i företaget haft en extremt våldsam krogrunda kring Saint-Tropez någonstans under sommaren och av någon märklig anledning fått allt detta på faktura. När fakturan dimper ner på företaget så visar det sig att utgiften är större än företagets hela kapital. Då har företaget "ont om pengar". Lycka till med läxan! »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 23.19 (CET)

Onani

får man större snopp om man onanerar 85.11.31.158 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Troligtvis inte. --Andreas Rejbrand 9 november 2008 kl. 16.31 (CET)

Är osäker på hur mycket sanning det ligger i det, men jag har i alla fall hört att man genom att t.ex. belasta med vikter under en längre tid kan öka storleken. Man kan åtminstone som omskuren få tillbaka sin förhud på det sättet, TV-programmet Bullshit! tog upp det i ett avsnitt. Förmodligen avger inte vanlig onani tillräckligt med kraft under tillräckligt lång tid för att ha någon inverkan på storleken, dock. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.13 (CET)

Ja, det kallas erektion. Herrn 12 november 2008 kl. 14.21 (CET)

Istället för potatis

Ovanstående fråga om potatis gav mig följande association. Om man doppar en tvättsvamp i vatten så blir den mjuk och blöt. Om man däremot doppar den i aceton så är den lika hård och torr när man tar upp den som om den aldrig varit i vätskan. Det är mycket märkligt och hur förklarar man det fenomenet? Elav W 9 november 2008 kl. 22.45 (CET)

Jag spekulerar i att det kan ha med ytspänning att göra? Aceton har mycket låg ytspänning, medan vatten har mycket hög. Eftersom det är ytspänningen som skapar kapillärkraften, så borde den vara avgörande för hur en tvättsvamp suger upp vätskan. -- JIESDEO 9 november 2008 kl. 23.32 (CET)

I-land och U-land

Kan någon förklara skillnaden mellan ett I-land och ett U-land, och gärna lite om vad som är typsikt just ett u eller i-land

Läs artiklarna på Wikipedia. --Andreas Rejbrand 10 november 2008 kl. 23.34 (CET)

Ett U-land är ett land i utveckling (utvecklingsland) och ett I-land är ett industriland. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 14.37 (CET)

De flesta U-länder ligger i Afrika, Asien och Sydamerika. Det som är typiskt för ett U-land är att landet ofta är fattigt och att de inte har samma teknik som I-länderna har. /Poxnar 12 november 2008 kl. 15.37 (CET)

Läs i-land och u-land. Misstänker dock att artiklarna är bra mkt bättre på engelska Wikipedia. Termerna är idag inte alls lika vettiga som de en gång var, eftersom det inte finns någon riktig distinktion längre. Numera talar man gärna om "utvecklade länder", "mindre utvecklade länder" och "minst utvecklade länder". /Grillo 13 november 2008 kl. 01.38 (CET)

Least developed countries nämner kriterierna för att tas upp på den listan.Sjö 13 november 2008 kl. 08.11 (CET)

Psykos/panikångest

Vad händer rent kemiskt i hjärnan och kroppen vid en psykos/panikångest?

Det rör sig om två mycket olika sjukdomar. Och vad avser psykos kan det röra sig om flera olika sjukdomar som ser ganska olika ut.

Vad gäller panik, så händer det egentligen inget onormalt. De reaktioner som sker i kroppen sker snarare vid fel tillfällen. /Innocent bystander 12 november 2008 kl. 14.32 (CET)

Psykos och panikångest finns båda som artiklar och finns dessutom på engelska wikipedia, där brukar information finnas som saknas på svenska Wikipedia. Psykos kan ju bero på massvis av saker, panikångest är väl ungefär att kroppen svarar på ett sätt som den egentligen bara ska göra i riktiga krissituationer, man kan t.ex. få dödsångest trots att man inte håller på att dö. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 14.36 (CET)

Bra frågor. Ingen vet riktigt i detalj, åtminstone inte vid psykoser. De flesta antipsykotiska läkemedel verkar genom att på något sätt påverka nervcellernas kommunikation med dopamin, så kanske har en störd dopaminsignalering betydelse? Det är dock mer komplicerat än så, och att gå in på alla teorier i detalj är inget jag kan göra här och nu, tyvärr (dessutom skulle jag själv behöva göra en massa research om det först). Panikångest tänker man sig orsakas av en slags "inre hypervigilans", det vill säga att man är överdrivet känslig för signaler som kommer från kroppen, och att dessa sigtnaler kan sätta igång en ond cirkel. Ett extraslag från hjärtat, till exempel, något som de flesta av oss inte ens skulle märka och som vi alla har, sätter igång en ångestreaktion som ger ett påslag i det sympatiska autonoma nervsystemet, med ökad puls, och ökat blodtryck som följd. Derta märks och väcker en "ångest för ångesten"(patienterna är ofta rädda för att få panikattacker för att de är så ångestkrävande) med ökad andning, till exempel. Den ökade andningen leder till att koldioxid ventileras ut från blodet och blodets pH stiger (koldioxid gör blodet surt genom att reagera med vatten och bilda kolsyra, men när koldioxid ventileras ut blir blodet mer basiskt). I basiskt pH förändras bindningen mellan kalciumjoner i blodet och blodäggviteämnet albumin, så att koncentrationen av fritt kalcium förändras. Detta i sin tur leder till ökad retbarhet i nerver, vilket uppfattas som stickningar, domningar och pirrningar. Dessa symptom upplevs som stressande och skrämmande för patienten, och ökar det sympatiska nervpåslaget. Patienten är många gånger helt övertygad om att han eller hon kommer att dö. Det här är en ond cirkel som anses ligga bakom en panikattack. Nitramus 13 november 2008 kl. 21.55 (CET)

"Uppdraget"

Jag ser jämt (last-)bilar som det står "Uppdraget" på. Jag vill minnas att det fanns ett TV-program för en himla massa år sedan där programledaren (en blond kvinna vill jag minnas) åkte runt i just en sådan här bil. Vad är Uppdraget egentligen? Och fanns det här TV-programmet? I så fall, vad hette det? Herrn 12 november 2008 kl. 14.47 (CET)

Ser de ut så här: [72]? Det är en budbilsfirma som jag betvivlar har med ett TV-program att göra. Jag tror jag har sett programmet dock, undrar om det inte var med Kristin Kaspersen? Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.00 (CET)

Jo, så var det, i alla fall enligt Lista över program i TV 4#Underhållning. Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.03 (CET)

"Uppdraget" var väl även ett tag namnet på Systembolagets (eller Vin&Sprits?) kundtidning, den som numera heter "Bolaget" (ett namn som blir ganska roligt om man betonar det fel och är kunnig i äldre sexualjuridisk terminologi). /FredrikT 12 november 2008 kl. 22.29 (CET)

...eller danska språket. Vivo _disk.^↔ 12 november 2008 kl. 22.38 (CET)

...och om man varken har äldre sexualjuridisk terminologi eller det danska språket som specialintresse? Får man inte vara med på skämtet då? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 23.21 (CET)

"Bola" är ett gammalt ord för att "bedriva otukt". /FredrikT 13 november 2008 kl. 09.19 (CET)

Det verkar som om programmet faktiskt hette "Uppdraget" i alla fall (och jag känner mig så otroligt säker på att hon åkte runt i en Uppdraget-bil), men vad handlade programmet om? Jag hittar inget vettigt på Google! Herrn 13 november 2008 kl. 00.20 (CET)

Programmet handlade om att hon skulle ordna någonting för någon, med gratishjälp av olika företag, saker som vederbörande själv inte lyckats med. Det kunde vara att dra el till någon som inte hade det, fixa en mobiltelefonmast i fjällen med mera. Företagen ställde upp gratis, bara för att det var TV. TV-reklam kostar sådär 100.000 per inslag på bra sändningstid, så att få ett antal minuters omnämnande i ett TV-program är värt mycket (folk ser på TV-programmen men oftast inte på reklamen). Budbilsfirman har samma namn som programmet, men har inget med det att göra. --198.208.243.251 13 november 2008 kl. 09.03 (CET)

Hur stora är alla porer på kroppen sammanlagt?

Om man skulle mäta diametern på en por, och räkna alla på hela kroppen, hur stort "hål" skulle det bli? -- TheLinx 12 november 2008 kl. 21.17 (CET)

Enligt [73] har kroppen lite över 4 miljoner porer. När det kommer till hur stora porerna är så tror jag det är väldigt annorlunda från person till person, och jag har inte lyckats hitta någon information på hur stor en "normalstor" por är. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 12 november 2008 kl. 21.22 (CET)

En uppfattning kan man kanske få genom att titta på sin hud med ett förstoringsglas och uppskatta hur stor andel av huden som består av porer. Tillsammans med uppgiften att en människas hud är 1,5-2 kvadratmeter kan man räkna ut ungefär hur stort "hålet" skulle bli.Sjö 12 november 2008 kl. 21.38 (CET)

Om man först tänker sig hudens celler som väl ordnade 6-hörningar så har man en helt slät yta. Sedan tänker man sig att cellerna i själva verket är cirkelrunda, en cell inne i varje 6-hörning. Skillnaden mellan 6-hörningsyta och cirkelyta blir 6 st små trubbiga triangelliknande figurer – dom kan vi tänka oss motsvara porerna. Porernas yta är skillnaden mellan en 6-hörningsyta och den inskrivna cirkeln. En beräkning, som inte får plats här, ger att den inskrivna cirkelns yta är 90,7 % av 6-hörningens yta och porernas yta är 9,3 % av 6-hörningens yta, d.v.s.hudytan. Då blir 9,3 % av 1,5 - 2 m² (dvs porernas maximala yta) 0,14 - 0,19 m². Nu består ju inte cellerna av varken cirklar eller 6-hörningar, men räkningen bör i alla fall ge en storleksordning. Mvh / Mkh 14 november 2008 kl. 00.21 (CET), justering 14 november 2008 kl. 15.01 (CET).

"Sitter i väggarna"

Finns det någon engelsk motsvarighet för uttrycket "det sitter i väggarna" som i "monopolet sitter i väggarna" hos organisationen? [74] M.v.h. Jacob Lundberg (Diskussion) 13 november 2008 kl. 22.03 (CET)

Guld i datorer

Hur mycket guld finns det i datorer? Jag har sett någon gång på TV att man återvinner det guld som finns i elektriska kretsar (bl.a. mikrochips) i datorer och undrar alltså hur mycket det är värt. Har tagit reda på att 1 g guld är värt ca 225kr (225 000 kr/kg). I nya kreditkort så ser det också ut som om det finns guld i mikrochipset. Stämmer det? Arezzo 15 november 2008 kl. 18.57 (CET)

Det är inte massiva guldklimpar utan ytterst tunna beläggningar på kontaktstift o dyl för att skydda dom mot korrosion. Ditt kreditkort kanske har 1 cm² guldkontakter, men kontakttjockleken är kanske?(jag vet inte) 0,001 cm, det ger dej en guldvolym 0,001 cm³. Med densiteten 19 g/cm³ har du 0,02 gram. Dvs guld som du kan få en femma för. - När du först har befriat guldet från chips och kreditkort och tagit hand om plast- och kiselskrotet på ett kompetent sätt. Mvh / Mkh 15 november 2008 kl. 21.13 (CET)

Vill man tro [75] Kan man få ut runt 60 spänn från en dator i alla fall... »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 15 november 2008 kl. 21.44 (CET)

Stirlingmotor

Kan man låta en stirlingmotor driva en generator som i sin tur driver något slags element? Då skulle man ju bara behöva ha en källa för kylan. Min fråga är alltså, kan man driva en stirlingmotor på kyla?

Att fästa en generator till en stirlingmotor, och att koppla ett värmeelement till generatorn borde fungera ganska bra. Men tänk på att du får energiförluster i varje steg. Om jag förstod artikeln rätt så drivs stirlingmotorn av skillnaden mellan värme och kyla. Om du till exempel skulle behöva 20 graders skillnad för att driva motorn, så blir värmeskillnaden som kan skapas av elementet som drivs av motorn långt under 20 grader. --  boivie  ✎ 12 november 2008 kl. 13.54 (CET)

I en ideal värld utan förluster finns en reversibel värmemaskin som kan drivas baklänges som värmepump lika bra. Den teoretiska Carnot-processen är sådan. En temperaturdifferens kan då driva värmemaskinen som via sin drivaxel kan driva värmepumpen som återskapar samma temperaturdifferens. Man har inte vunnit något annat än nöjet att få se hur det snurrar. Det uppstår alltså ingen extra energi någonstans. Jämför med en ideal pendel som omvandlar lägesenergi till rörelseenergi och sedan åter till lika mycket lägesenergi. En förlustfri och reversibel elektrisk generator kan fungera som en lika bra motor och kan göra den teoretiska kedjan längre: värmemaskin - elgenerator - elmotor - värmepump. Det man verkligen ska akta sig för är att skapa värme med el-element. Det kommer inte ens teoretiskt i närheten av en reversibel process utan förstör försämrar obönhörligen kvaliteten på energin, alltså dess förmåga att driva en värmemaskin. /Rolf B 13 november 2008 kl. 22.52 (CET) (+två små korrigeringar Rolf B 16 november 2008 kl. 23.00 (CET))

Jag tycker inte vår artikel om stirlingmotorn är särskilt bra, men eftersom jag inte känner för att försöka förbättra den just ikväll försöker jag istället svara här. För att en stirlingmotor ska fungera krävs en skillnad i temperatur, alltså ett varmare ställe och ett kallare ställe. Hur varmt eller kallt det är spelar egentligen ingen roll (och vad vi upplever som "värme" och "kyla" är ju egentligen olika sidor av samma sak, se temperatur). Därför skulle det gå finfint att bygga en (liten) stirlingmotor vars "kalla del" var inne i ditt kylskåp och vars "varma del" var utanför i köket. Den skulle fungera så länge temperaturen var lägre inne i skåpet än utanför. På samma vis skulle det gå att konstruera en motor som hade sin varma sida i kylen och den kalla sidan i frysen (som ju har lägre temperatur än kylen). Det viktiga är alltså att man har en varmare och en kallare plats, inte hur varma de är i sig. Svaret på frågan om det går att driva en stirlingmotor med kyla är alltså: ja - men bara om man också har tillgång till något som är varmare eller ännu kallare. Hoppas detta är ett bra svar på din fråga. /NH 17 november 2008 kl. 21.26 (CET)

Misfits

Varför lämnade Glenn Misfits?

Enligt Glenn Danzig: Danzig splittrade The Misfits på grund av ökande motsättningar mellan bandmedlemmarna samt hans missnöje med deras musikaliska förmågor. Men det skulle nog behöva beläggas med källa iofs. //Knuckles...wha? 18 november 2008 kl. 17.10 (CET)

Europas antal presidenter

Kan den här vara till hjälp

Hur många presidenter finns i hela Europa sammanlagt?

På Wikipedia borde du någonstans kunna finna en lista över samtliga länder i Europa (eller EU). Sedan kan du för varje land slå upp artikeln och enkelt avgöra om det landet har en president eller ej. --Andreas Rejbrand 6 november 2008 kl. 19.19 (CET)

Här hittade jag en sådan sida: en:List of European countries --Andreas Rejbrand 6 november 2008 kl. 19.21 (CET)

På sidan en:Presidential system finns en lista över alla världens länder med president. Där kan du ju plocka ut de länder som är europeiska och räkna efter om du finner det smidigare. //moralist 6 november 2008 kl. 22.59 (CET)

Oops, var visst bara demokrati-president-styrda länder. Dessutom finns visst något som kallas en:Semi-presidential system, dit bland annat Frankrike räknas. Bilden Bild:Forms of government.svg kan dock vara till hjälp. //moralist 6 november 2008 kl. 23.01 (CET)

En definitionsfråga är ju huruvida Georgien, Azerbajdzjan och Armenien (samtliga med president) skall räknas till Europa eller inte. Sedan kan man också välja att räkna med Turkiet (med president) eller inte. /dcastor 7 november 2008 kl. 00.12 (CET)

Vill man krångla till det ytterligare kan man ju räkna på hur många före detta presidenter som fortfarande är i livet. Vivo _disk.^↔ 8 november 2008 kl. 12.56 (CET)

Jag antar att frågan avser antalet europeiska statschefer som, i demokratiska val, är valda för en begränsad tid. Det kan väl dock påpekas att alla valda statschefer inte nödvändigtvis måste ha titeln president (även om jag tror att det är fallet i europa). Inte heller är alla presidenter statschefer. Presidenttiteln används bland annat även för en del regeringschefer. Exempelvis leds Nederländerna regering av en minister-president och det samma gäller för regeringscheferna för Tysklands delstatsregeringar. Tidigare hade den franske regeringschefen en titel som skulle kunna översättas med president för ministerrådet (Président du Conseil des Ministres). I Sverige används titeln president för cheferna för hovrätterna och kammarrätterna, sammanlagt tio stycken. Ordet president kommer av att innehavaren presidierar över något (en regering till exempel). Därför kan jag rent personligen tycka att titeln endast bör användas för sådana poster där innehavaren verkligen är ordförande eller motsvarande för någon form av organ, vilket inte är fallet för alla statschefer. /B****n 8 november 2008 kl. 13.53 (CET)

Noteras bör att det engelska ordet president, när det används för ledaren av en organisation, är engelska för ordförande. Något som nuförtiden ofta felöversätts till president även på svenska. /Grillo 8 november 2008 kl. 18.34 (CET)

Nåja, en del svenska föreningar, särskilt om de har rötterna i den engelskspråkiga världen, använder faktiskt titeln president på sina föreningsordförande. Dit hör (utan jämförelser mellan dem i övrigt) bland annat Rotary, Lions och Hells Angels. E.G. 19 november 2008 kl. 13.36 (CET)

Linköpings resecentrum

Som många av er säkert noterat har majoriteten av ljuskällorna på Linköpings järnvägsstation fått röda filter samtidigt som nya, röda, LED-lyktor satts upp, i syfte att ge perrongerna ett mystiskt, rödaktigt utseende (i gångtunneln under spåren hänger dessutom en stor spegelboll). Det jag stört mig på är emellertid just LED-lyktorna. Det verkar som om de består av en rad med omväxlande röda, gröna och blå block av - kanske - 4×4 lysdioder (minns inte exakt), varav endast de röda är tända. Men, jag har också noterat sporadiska blå ljusblixtar som verkar komma från en mindre, uppåtriktad ljuskälla på mitten av LED-panelernas ovansidor. Ibland kan jag titta både länge och väl på dessa paneler utan att få se någon blixt, medan jag ibland kan notera bortemot en blixt per sekund, från närliggande paneler. Det jag undrar är om detta är fysiska ljuskällor eller om jag bara inbillar mig - trots allt är det väldigt mörkt och de röda ljusen ger en otydlig och ovanlig bild av omgivningen, samtidigt som det naturligtvis är svårt att fokusera på LED-panelerna. Dessutom är blått nästan komplementfärg till röd. Någon annan som noterat dessa ljusblixtar? --Andreas Rejbrand 17 november 2008 kl. 20.39 (CET)

Det kanske du redan visste, men jag antar att syftet med att ha olika färger är att kunna kombinera ljuset till olika färger (röd grön och blå är ju grundfärger, inom tryckning använder man nog också gul men åtminstone inom datorer). "Sporadiska ljusblixtar" har jag ingen förklaring till men blått ljus kan ju vara ett rent konfigurationsfel där någon inte satt färgen till 100 % röd utan även har dragit mätaren på den blåa färgen en bit. Att det kan vara svårt att fokusera på panelerna kanske har att göra med ljusets våglängd eller nåt? Ljuset är ju annorlunda än det som kommer från glödlampor. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 19 november 2008 kl. 13.34 (CET)

Ja, det är klart. Men här används panelerna bara till att ge rött ljus; jag antar att liknande paneler används på andra ställen för att ge andra färger. Att det är svårt att fokusera på panelerna är ju klart eftersom de är så ljusa och omgivningen så mörk (vilket inte beror på spektraluppdelningen - annars brukar blåa ljus vara ännu värre att fokusera på).

Hur som helst: vid noggrannare analys verkar de blåa ljusblixtarna komma från blå indikatorlysdioder på panelernas ovansidor. Blinkningsfrekvensen förefaller oregelbunden; i dag studerade jag speciellt en panel och fick tiderna 13 sekunder och 11 sekunder mellan två på varandra följande blixtar, men jag har också noterat frekvenser närmare 1 sekund. Jag undrar vad dessa dioder indikerar? Är det verkligen ingen annan som noterat dessa mycket förbryllande ljusblixtar? --Andreas Rejbrand 19 november 2008 kl. 17.55 (CET)

Tyvärr kan jag inte ens med kikare se det mystiska ljuset här från Göteborg. Jag vill bara kommentera detta med gul färg vid tryckning. Ett tryckt papper ska filtrera bort färger ur vitt dagsljus så att bara önskad kulör återstår (Subtraktiv färgblandning) medan lysdioder och bildskärmar ska komplettera det svarta mörkret med färg så att vi ser önskad kulör (Additiv färgblandning). Därför behövs gult bara vid tryck. /Rolf B 19 november 2008 kl. 18.49 (CET)

Ja, exakt. Men det är ett sidospår (jag var kanske lite väl utförlig i min fråga, men det enda jag undrar är om inte någon annan reagerat över dessa oväntade blåa ljusblixtar, som verkar vara fysiska). --Andreas Rejbrand 19 november 2008 kl. 22.07 (CET)

Ja, något medicinskt fenomen är det nog inte. Det finns ett närliggande medicinskt fenomen, som dock inte kan förklara några ljusblixtar, men som kanske är det du tänker på när du börjar prata om komplementfärger, och det är ett uttröttningsfenomen hos tapparna, som är de färgkänsliga cellerna i näthinnan: om du hittar en punkt att fixera blicken på i närheten av de röda lysdioderna och håller blicken helt fixerad där i 30-60 sekunder och sedan tittar på en vägg eller en annan yta, så borde du kunna se gröna prickar där. Det är för att det intensiva tittandet på något rött har "tröttat ut" de rödkänsliga tapparna i näthinnan, vilket gör att de, när du tittar bort, kommer att "undersignalera" till hjärnan. Eftersom syncentrum i hjärnan skapar en färgupplevelse utifrån det relativa signalinflödet från de tre typerna av tappar (rödkänsliga, grönkänsliga och blåkänsliga), tolkar hjärnan skillnaden i signalering från röd- och grönkänsliga tappar som gröna prickar. Men det förklarar knappast några blixtar som sagt, men de verkar ju av dina senare observationer att vara ett faktiskt snarare än ett upplevt fenomen. Nitramus 21 november 2008 kl. 16.20 (CET)

Hur kunde romariket vara så stabilt över tid?

Jag undrar verkligen hur romariket kunde vara så stabilt över så långt tid! Någon som kan svara på min fråga snälla? 217.210.61.241 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kan man engelska så går det bra att t.ex. googla på "how rome so stable" så kommer det upp lite intressanta träffar [76] »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 18 november 2008 kl. 18.13 (CET)

Det beror nog på vad man menar med "stabilt", för så stabilt var nog inte Romarriket egentligen... Sedan Rom hade besegrat Karthago fanns det under många hundra år inte någon yttre kraft som kunde konkurrera med Romarrikets militära styrka. Å andra sidan fanns det många spänningar inom riket, och maktkamper inom eliten och formliga statskupper var inte ovanliga. De yttre gränserna förändrades också genom krig med olika grannfolk, även om förändringarna många gånger var marginella om man jämför med rikets hela utbredning.

Efter rikets slutliga delning 395 bestod Östrom (Bysantinska riket) under en mycket längre tid än Västrom och var väl både mer stabilt och bestod sammanlagt under en längre tid än det ursprungliga Romarriket hade bestått fram till 395; huruvida Bysantinska riket skall ses som en fortsättning på Romarriket eller ett nytt rike råder det väl delade meningar om bland historikerna. E.G. 19 november 2008 kl. 13.28 (CET)

Stabilitet har mycket med korruption och inbördes stridigheter att göra. Undviker man det blir det stabilare. Sedan är det bra med militär styrka så man inte blir erövrad. Romarriket hade en stor militär styrka, utom när generalerna gick sin egen väg och utnämnde sig själv som kejsare och vid andra inbördes stridigheter. De mest stabila perioderna i Romarriket var när det var fred och duglig ledare som folk hade förtroende för. Så extremt länge fanns inte riket, cirka 700 år självständigt odelat, varav 500 år ledande i medelhavstrakten. Sverige har funnits längre. --BIL 19 november 2008 kl. 22.59 (CET)

Roms stabilitet byggde, förutom på hur administrationen var organiserad, till stor del på ingengörskonst. Det finns ett talesätt att när Rom stötte på ett problem så byggde man sig ur det. Exempel på detta är deras vägbyggen och deras vattenförsörjning medelst många mil långa akvedukter. Ett enskilt exempel är intagandet av Masadafästningen, där romarna på ett år byggde en farbar jordramp upp till den 400 m höga klippans krön. --Elav W 21 november 2008 kl. 11.39 (CET)

Antika rom....

hej:) jag undrar om ni kanske skulle kunna hjälpa mig med en ska om att hitta svar på denna fråga?

vilken skillnad gjorde romarna på de besegrade grannfolket på italenska halvön och besegrade folk längre bort?

skulle vara till storhjälp om ni svarade:)

Om det är en skoluppgift skall du förstås lösa den själv. --Andreas Rejbrand 21 november 2008 kl. 12.35 (CET)

Jag fick också det intrycket. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 21 november 2008 kl. 14.27 (CET)

...om det inte är så att det är tillåtet att ta hjälp av andra. Skulle frågaren hitta svaret i en Wikipediaartikel skulle det väl vara lika illa som att någon berättade det? Eller? Calandrella 21 november 2008 kl. 15.57 (CET)

Tips för var man kan leta svaret brukar vara helt OK att ge, om någon sitter inne på sådana. Njaelkies Lea (d) 21 november 2008 kl. 16.01 (CET)

Kanske kan man förmoda att åsikterna om de närmaste grannarna formulerades i en "äldre tid", medan de mera avlägsna grannarna konfronterades i en "nyare tid". Det kanske? är tidsepoken snarare än geografiska avståndet som styr härskarnas uppfattning om de olika folken? Mvh / Mkh 21 november 2008 kl. 16.41 (CET)

Vitsen med skoluppgifter är att man ska lära sig något. Inte bara ren sakkunskap som t.ex. "vilken skillnad gjorde romarna på de besegrade grannfolket på italienska halvön och besegrade folk längre bort" utan också hur man tar reda på sådant. Det behövs för högskolestudier och särskilt i arbetslivet. Så det är OK att ge tips om hur man hittar info, men inte OK att servera färdigt svar här på uppgiften. Läs t.ex. Romarrikets internationalisering. Det hittade jag via WP:s sökfunktion. Det traditionella svaret en lärare skulle ge hur man hittar info är: läs den bok läraren anvisar. --BIL 21 november 2008 kl. 18.31 (CET)

Ärtsoppa

Vad är det som gör att man blir risig i kistan av att äta ärtsoppa? Herrn 21 november 2008 kl. 18.44 (CET)

Enligt [77]: Beans, as well as such gassy goods as cabbage, soybeans, peas and onions, are naturally sweetened with a family of sugars called oligosaccharides. These sugars are big, clumsy molecules -- too big to slip into your body through the lining of the small intestine. Normally enzymes in the small intestine would rush in and snap these molecules apart like Legos. But due to a gross oversight, an anti-oligosaccharide enzyme is not standard equipment in a human being. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 november 2008 kl. 16.30 (CET)

Omega.

Jag skulle vilja veta vem som har tagit bilden på M/S Omega vid bryggan i Töcksfors.

Walter Christofferson 85.228.175.140 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du menar Bild:S Omega2.jpg så står användaren "Gronsaker" på Wikimedia Commons som fotograf. Personen har tyvärr ingen användarsida så det finns ingen information om användaren. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 22 november 2008 kl. 20.41 (CET)

Idrott

Finns det någon här som har ett förslag eller ver var jag kan få tag på Ivar-Lo Johanssons bok "Jag tvivlar på idrotten". Jag behöver få tag på den i rent källforskningssyfte.

Här verkar den i varje fall inte finnas: [78] --Andreas Rejbrand 22 november 2008 kl. 16.20 (CET)

Testa biblioteket. Enligt Libris finns den på flera svenska bibliotek.Marcustisk 22 november 2008 kl. 16.25 (CET)

Testa antikvariaten, här är två länkar som avsöker utbudet från flera antikvariat http://www.antikvariat.net och http://www.bokborsen.se . Mvh / Mkh 23 november 2008 kl. 10.20 (CET)

Vidrig doft

Alla färgade vileda dukar har fått en otrevlig doft,som sätter sig på händerna när man använt dom.Lukten påminner om något oljeaktigt,är det bara dom färgade eller på alla sorter. Man måste tvätta sig ordentligt med tvål annars går det inte bort.Tacksam för svar. Ingalill Nyman e-mail nyman44@hotmail.com

Googla "Vileda" så får du upp generalagenten. Kontakta dem.--Elav W 23 november 2008 kl. 18.50 (CET)

Translitterering av arabiska

Denna fråga/diskussion kommer ursprungligen från Bybrunnen, och flyttades hit den 23 november 2008 kl. 20.05 (CET)

Jag undrar över "krokarna" eller strecken som ibland förekommer ovanför vissa arabiska vokaler, när dessa translittererats till vårt alfabet. Vad betyder dessa tecken? (Min gissning är att det syftar på att vokalljudet är långt eller betonat.) Blir translittereringen inkorrekt om dessa tecken utelämnas? Eller är det frivilligt? T.ex. translittereras shahada (islamska trosbekännelsen) såhär i svenska wikipedia: Ash-hadu Anla Ilaha illa Allah wa ash-hadu anna muhammedan rasul Allah Såhär translittereras den i engelska wikipedia: ʾašhadu ʾan lā ilāha illā-llāh, wa ʾašhadu ʾanna muḥammadan rasūlu-llāh

Betyder det att den svenska translittereringen är felaktig?

Mvh. Torbjörn Wester 85.225.188.77 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ja, du har i princip rätt. Vilket också vill säga att engelska Wikipedias translitterering är närmare arabiskan än vår (vår är alltså inte felaktig, men det underlättar för uttalet och förståelsen och ser mer proffsigt ut att ha en fullständigt korrekt translitterering med tecken för vokalljuden) - jag skall ändra det snarast. mvh Cottafava 23 november 2008 kl. 21.39 (CET)

Musse Pigg-tecknare?

Vad heter den tecknaren som tecknar flummiga Musse Pigg-äventyr i Kalle Ankas pocket och som ritar Musse och Långben så att de ser ut som att de goose-steppar när de går? Entheta 29 oktober 2008 kl. 19.01 (CET)

Inducks har fullständig information om alla Kalle Ankas Pocket inklusive vem som har tecknat de olika serierna (länk). Thuresson 29 oktober 2008 kl. 22.17 (CET)

Japp, väldigt bra sida. Saknade bara en serie att hitta numret på. Hittade en nu. José Ramón Bernado heter tecknaren. Ett exempel på hur han ritar figurer som går: [79]. Entheta 31 oktober 2008 kl. 23.11 (CET)

Vad XVII är "goose-stepping"? Riggwelter 30 november 2008 kl. 04.20 (CET)

Se här. torvindus • Et tu, Brute? 30 november 2008 kl. 04.23 (CET)

Med tanke på mitt förutvarande yrke borde jag verkligen ha vetat det. Tack T! Riggwelter 30 november 2008 kl. 04.27 (CET)

Sammanslagning av ord

Hej. Jag undrar hur en korrekt sammanslagning av ord som exempelvis "A Clockwork Orange-liknande" eller "Röda Stjärnan-supporter" sker i det svenska språket. Jag minns att jag en gång för länge sedan såg någonting i stil med "aclockworkorangeliknande", men fick aldrig kläm på om det faktiskt anses vara korrekt eller inte. Kort sagt: när ska man använda bindestreck i sammanslagna ord? Finns det något namn på den här klassen av ord? Med korrekt menar jag f.ö. enligt någon betydelsefull institutions, grupps, organisations eller myndighets klassificering av korrekt (t.ex. Svenska Akademien). Herrn 29 oktober 2008 kl. 20.22 (CET)

Jag tror att man ska göra så som du har skrivit, dvs. "A Clockwork Orange-liknande". De två delarna där är "A Clockwork Orange" och "-liknande". Så vitt jag ser det finns det ingen anledning att skriva ihop sådant som normalt sett är särskrivet, dvs som "aclockworkorange". Det är ju flera ord och ser fel ut ihopskrivet. Entheta 29 oktober 2008 kl. 20.37 (CET)

Man kan konsultera Språkrådet. Dom organiserar om sökfunktionen på sina websidor, så det kan vara lite knepigt att ställa frågan så att man får rätt svar. I detta fallet går du till http://www.sprakradet.se/frågelådan . Där kommer då en ruta för ditt sökord – skriv "bindestreck" och klicka på "sök". Då får du välja bland 4 bindestrecks-frågor som har 4 ungefär färdiga svar - välj det första – "spa-anläggning". Nu kommer en text som förhoppningsvis belyser din frågeställning. Lycka till! Mvh / Mkh 29 oktober 2008 kl. 22.30 (CET)

Grundregeln är just som Herrn skriver; om förledet består av flera ord lägger man till efterledet med "-". I vissa fall får det komiska konsekvenser som i fallet 'varm korv-gubbe' eller 'begagnad bil-handlare', men båda dessa exempel är svårhanterade hur man än bär sig åt. 'A Clockwork Orange-liknande' är alltså det korrekta sättet. -- Rex Sueciæ 29 oktober 2008 kl. 23.22 (CET)

Blir det inte syftningsfel på "varm korv-gubbe"? "Varm" är ju attributen och "korv-gubbe" subjektet, känns helt felaktigt att sätta in ett bindestreck på det sättet. "A Clockwork Orange-liknande" känns dock mer logiskt eftersom man bör konservera den första delen på sitt originalspråk (engelska), alltså absolut inte "aclockworkorange", och sedan lägga till -liknande. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 15 november 2008 kl. 23.40 (CET)

Syftningsfelet undviks genom att benämna "varm korv-gubbe" med det betydligt vanligare "korvgubbe". Jämför "sågad och huggen vedhandlare"... Riggwelter 30 november 2008 kl. 04.22 (CET)

Potatis

En kokt potatis kan man mosa, och den suger då upp resten av såsen på tallriken. Men detta trick fungerar inte med en kokt morot. Vad är det i potatisen som skiljer den från moroten? Är det stärkelsen? Eller mängden torrsubstans? Eller vad? --LA2 9 november 2008 kl. 13.50 (CET)

Jag skulle tippa på att det är stärkelsen. Dessutom verkar ju åtminstone kokt potatis väldigt vätskefattig (som potatismjöl nästan) och då känns det inte konstigt att den suger åt sig vätska. Morot däremot har ju en hårdare konsistens och dessutom betydligt mer vatten i sig än kokt potatis. Varför det är så vet jag tyvärr inte. »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 9 november 2008 kl. 17.15 (CET)

Hur bra ett ämne suger åt sig vatten beror på många fysikaliska och kemiska faktorer som ytspänning, kontaktvinkel, polaritet, porositet, kapillärkraft, torrhalt med mera. I och med att det troligtvis är mycket svårt att hitta fysikaliska data om maträtter tror jag inte att det är så lätt att svara på din fråga, annat än med allmänna gissningar. Jag skulle gissa på att potatisen har en mycket stor specifik yta, i och med dess fina partikelstruktur, och att denna yta lätt kan täckas av sås (det vill säga det finns inga stora energetiska hinder för att såsen ska sugas upp). Moroten däremot består väl inte i lika hög grad av små partiklar, utan snarare av ett kompakt nätverk av fibrer? Ytegenskaperna kanske också är sådana att såsen inte lika lätt kan täcka ytan. --Ace90 29 november 2008 kl. 13.08 (CET)

Takyoner

En fråga som är mer en fråga om innehållet i en artikel, som inte fått något svar, än en faktafråga kommer här i kopia:

Det finns ett par påståenden [i artikeln Takyon ] som jag skulle vilja få input från fysiker för att bedöma:

• "speciella relativitetsteorin ... säger att inget kan ha högre hastighet än ljuset"
  • Säger den inte bara att ingenting kan passera ljushastigheten? Det skulle bara betyda att de inte kan bromsas ned till hastigheter under ljuset. (Precis detta står ju också tidigare i artikeln).
• "[då skulle] tidsparadoxer uppstå eftersom takyonen då kan färdas bakåt i tiden"
  • Jämför man med en:wp så anger den artikeln att takyoner skulle ha imaginär egentid, inte negativ. Men jag förstår inte riktigt konsekvenserna av någondera påståendet, så jag ska egentligen inte säga något.
• "imaginär massa"
  • Syftar det på en imaginär vilomassa, eller imaginär relativistisk massa?

\Mike 26 augusti 2008 kl. 13.10 (CEST)

så ska vi se om jag kan reda ut vad det egentligen är som det står i den artikeln... \Mike 30 november 2008 kl. 04.08 (CET)

Kvalitetsmässigt

Kvalitetsmässigt. Hur definierar man detta ord ? I vilka sammanhang är det likvärdigt? Inom Wikipedia förekommer ordet i olika sammanhang där innebörden är helt väsensskild. Reine Skatt 81.229.58.118 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag förstår inte riktigt vad du menar med "definition", definitionen är väl liknande "kvalitet"? Om objekt A är kvalitetsmässigt bättre än objekt B så betyder ju det att kvaliteten är högre. Vad kan det annars betyda? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 30 november 2008 kl. 19.05 (CET)

Vår artikel om kvalitet säger en del om ordets betydelse(r), även om den är i behov av förbättringar och förankring i källor. Där finns även en extern länk som beskriver några intressanta aspekter som är värda att läsa. Sedan vore det en hjälp att få veta i vilka artiklar du träffat på ordet "kvalitetsmässigt" och reagerar över hur det används. Även om Wikipedia skrivs av alla, är målet naturligtvis att formuleringar ska vara förståeliga. Var och en som ser oklarheter får mycket gärna åtgärda dem. /Rolf B 30 november 2008 kl. 22.02 (CET)