För romanen av Stig Sæterbakken, se Kapital (roman).

Kapital, från latinets capitalis, "som gäller huvudet", "framstående", från caput, "huvud", på samma språk, är ett begrepp inom samhällsvetenskaperna. Idag kan termen avse flera olika typer av kapital men gemensamt för dessa är att de alla förment är någon form av samhälleliga tillgångar.[1] De tre vanligaste typerna av kapital är kulturellt kapital, socialt kapital och ekonomiskt kapital.[2] Det ekonomiska kapitalet som förekommer i den politiska ekonomin är den som vanligast åsyftas. Detta kapital definieras som någon form av resurser som kan användas för att skapa mervärde, vanligast fiatvaluta.[3] Denna definition går tillbaka till Karl Marx och hans bok Kapitalet, men är fortfarande aktuell.[4][1] Idag ses ofta naturtillgångar och arbetskraft som kapital. Naturtillgångar kallas naturkapital och arbetskraft humankapital. Företagsekonomi skiljer på eget kapital och lånat kapital.[5]

BeskrivningRedigera

Kapitalets värde är på många sätt subjektivt. Det beror på att man beräknar värdet på kapitalet genom de förväntade avkastningarna, som kan sträcka sig över en lång tid. För att kunna jämföra avkastningar under olika tidpunkter diskonterar och beräknar man nuvärdet. Den diskonteringsränta som används samt avkastningens utveckling värderar kapitalet på olika sätt. Man värderar även osäkerheten om storleken på avkastningen på olika sätt. Avkastningen värderas lägre av personer som är mindre risktagande om storlekens osäkerhet är stor.[5]

Eget kapital definieras inom redovisning, som tillgångar minus skulder. Ordet kapital i vardagligt bruk syftar ofta på ägarkapital som kan ge avkastning och i form av kapitalinkomst. En annan vardaglig innebörd är finansiell förmögenhet. Kapital anses vara en av tre produktionsfaktorer som krävs för ekonomisk verksamhet. De andra är råvaror samt arbetskraft. Kapitalvaror kan införskaffas i utbyte mot pengar eller finansiellt kapital.[6]

Beroende på vilket socialt ekonomiskt system som brukas skiftar kapitalets placering, men även i betydelse. I exempelvis en marknadsekonomi innehas kapitalet till störst del av personer som värderar kapitalet högt.[förtydliga] Rikedom och stort kapital går inte alltid hand i hand. Ett kapital kan bli stort bland personer som inte är så rika genom exempelvis lån. En planerad ökning av ett kapitalinnehav kan ske genom en investering. Om skulderna inte ökar lika mycket som kapitalinnehavet sparar man. Om kapitalet stiger i värde ökar kapitalinnehavet. En kapitalvinst inträffar om ökningen av värdet av kapitalinnehavet stiger oväntat. En del personer anser inte att detta skall räknas in i avkastningen på kapitalet.[5]

Kapitalstocken är summan av allt kapital i ett land.[7] Denna term har kommit i överförd bemärkelse från det individuella kapitalet. En nation sparar så mycket som kapitalinnehavet ökar och som inte uppvägs av en utrikisk skuldökning. Kapitalexporten inom ett land består i olika kapitalplaceringar runtom i världen. Till dess motsats är en kapitalimport utländska kapitalplaceringar i landet.[5]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Klassisk och modern samhällsteori (3., [utvidgade och rev.] uppl). Studentlitteratur. 2007. sid. 278. ISBN 978-91-44-04642-6. OCLC 185236829. https://www.worldcat.org/oclc/185236829. Läst 3 januari 2020 
  2. ^ Klassisk och modern samhällsteori (3., [utvidgade och rev.] uppl). Studentlitteratur. 2007. sid. 278. ISBN 978-91-44-04642-6. OCLC 185236829. https://www.worldcat.org/oclc/185236829. Läst 3 januari 2020 
  3. ^ Klassisk och modern samhällsteori (3., [utvidgade och rev.] uppl). Studentlitteratur. 2007. sid. 278. ISBN 978-91-44-04642-6. OCLC 185236829. https://www.worldcat.org/oclc/185236829. Läst 3 januari 2020 
  4. ^ Jacoby, Russell (2015-08-14). ”Capital in the Twenty-First Century, Thomas Piketty (translated by Arthur Goldhammer), Cambridge, MA: Belknap Press, 2014, pp. 696, $39.99 (hardback), ISBN 978-0-674-43000-6”. The Journal of Development Studies 51 (10): sid. 1425–1427, in the book itself p.52. doi:10.1080/00220388.2015.1059143. ISSN 0022-0388. http://dx.doi.org/10.1080/00220388.2015.1059143. Läst 12 december 2019. 
  5. ^ [a b c d] Andersson, Otto Jan; Söderström, Lars, Thalberg, Björn: Kapital: från Nationalencyklopedins nätupplaga den 8 juni 2010.
  6. ^ Viktor O. Ledenyov; Dimitri O. Ledenyov (2017). Investment in capital markets. Saarbrucken, Germany: LAP LAMBERT Academic Publishing. ISBN 978-3-330-05708-1 
  7. ^ Kriström, Bengt (1999). ”Hållbar utveckling är inte bara en miljöfråga” (på svenska). SLU Kontakt (SLU Kontakt) (6). ISSN 1402-7445. http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/slu_kontakt/SKT06/SKT06F.BAK. [död länk]

Externa länkarRedigera