Rutger Macklean

svensk friherre, militär, politiker och skiftesreformist

Rutger Macklean, född 28 juli 1742 i Hjärtums socken, död 14 januari 1816Svaneholms slott, var en svensk friherre, militär, politiker och skiftesreformist.[1]

Rutger Macklean
Samtida kopparstick.
Yrke Militär
Övrigt arbete Politiker
Ledamot Vetenskapsakademien
Ledamot Lantbruksakademien
Kammarherre
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid ca. 1760 - ca. 1775
Enhet Kungliga Kalmar regemente
Utmärkelser Minnespenning över Macklean slagen år 1800
Politik
Riksdagsman för Adelsståndet (före 1866)
Tillträdde 1786
Kommitté Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.
Personfakta
Född 27 juli 1742
Bohuslän
Nationalitet Sverige Sverige
Utbildning juristexamen 1759
Alma mater Lunds universitet
Död 14 januari 1816 (73 år)
Svaneholms slott, Skåne
Begravd Skurups kyrka
Frälse/adelsätt Macklean
Sätesgård Svaneholm
Rutger Macklean sitter staty i trädgården till sitt slott Svaneholm. Skulpturen är utförd av Axel Ebbe.
Rutger Macklean sitter staty i trädgården till sitt slott Svaneholm. Skulpturen är utförd av Axel Ebbe.
Karikatyr, ritad av Carl August Ehrensvärd
Karikatyr, ritad av Carl August Ehrensvärd

Rutger Mackleans släkt i Sverige går tillbaka till en storköpman i Göteborg i början av 1600-talet. Hans far Rutger Macklier (efternamnet ändrades 1783) var en officer i Karl XII:s armé som efter nederlaget vid Poltava 1709 tvingades i fångenskap i Sibirien. Även hans bror Gustaf Macklean var hög officer. Modern var friherrinnan Fredrika Wilhelmina Coijet till Pågerup, dotter till grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta. Han uppkallades efter sin farmors far, Rutger von Ascheberg.

BiografiRedigera

Macklean blev 1757 student vid Lunds universitet och avlade en juristexamen 1759. Macklean tjänstgjorde därefter från 1760 som auskultant i Göta hovrätt, blev 1762 extra notarie och var 1762–1764 kanslist där. Han blev 1763 sergeant vid Holsteinska regementet, 1770 kvartersmästare och kornett samt 1771 löjtnant vid Jämtlands kavallerikompani och 1776 stabskapten vid Kalmar regemente och kompanichef vid Uppvidinge kompani.[1] Som kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina och senare hos drottning Sofia Magdalena var han väl sedd i hovlivet.

Macklean var verksam vid riksdagen 1786 och riksdagen 1789. Vid den senare tillhörde Macklean, tillsammans med sin bror Gustaf Macklean, de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Macklean sattes i förvar på Fredrikshovs slott[2] och han släpptes först den 29 april samma år.[3] Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.

Men det är framför allt som reformatör inom jordbruket som Macklean är känd. 1782 ärvde han det stora godset Svaneholm i Skåne och kom här att verka resten av sitt liv. Under andra hälften av 1700-talet spreds i Europa fysiokratismen, det vill säga tankarna att ett lands välstånd låg i markens bördighet, att jordbruket var den viktigaste näringen i ett land. Efter att ha hämtat inspiration från England, Skottland, Holland och Danmark satte han därför i gång att förbättra godset, som var i bedrövligt tillstånd. Speciellt i Danmark skedde i slutet av 1700-talet en liknande jordbruksreform som den på Svaneholm, de så kallade Bernstorf- och Reventlowernas jordbrukssystem.

Svaneholms egendom var på ca 7 000 tunnland fördelade på fyra byar där gårdarna låg samlade i bygator och där varje gårds ägor var insprängda tillsammans med andra gårdars. Macklean lät uppmäta godset och bryta upp gårdarnas ägor i 75 hemmansdelar på vardera 40 tunnland. Bönderna tvingades sedan flytta ut till nybyggda gårdar, vilka lades i mitten av respektive markstycke. Även själva slottets jordar delades upp på fem ”farmer”.

Vid nybygget av bondgårdarnas ekonomilängor ersattes det traditionella korsvirket av en helt ny byggnadsmetod. Husens väggar ”göts” upp av lera med intrampad halm. Metoden spreds snabbt under benämningen ”maklerade hus”. När till exempel herrgården Rönneholm strax invid Malmö uppfördes under 1790-talet användes denna teknik till och med i herrgårdens tjocka väggar.

Macklean förändrade inte enbart godsegendomens struktur utan även sina underställdas arbetssituationer och sociala förmåner. Han avskaffade böndernas dagsverken på godset. I stället fick bönderna betala arrende med pengar. Han införde nya jordbruksredskap och undervisade bönderna i odling med växelbruk som gav större avkastningar. Macklean lät även starta två folkskolor i området. En av lärarna sändes på Mackleans bekostnad till en av Europas ledande pedagoger, Pestalozzi, en elev till Rousseau. [4] Trots att arrendet till en början sattes mycket lågt var bönderna och också andra jordägare negativa till nymodigheterna. Hälften av bönderna lämnade sina hem. Minskade intäkter satte godsägaren i tillfälliga ekonomiska svårigheter men det nya systemet visade sig fungera mycket bra. Godsets befolkning fördubblades på 25 år från 1785. Snart följde andra efter och i början av 1800-talet infördes allmänna regler om så kallat enskifte. Enligt borgmästare Carl Christian Halling i Malmö, död 1851, påskyndades dock denna reform också av politiska orsaker. Ett bondeupplopp i Löddeköpinge 1803, det stora bondeupproret i Skåne 1811 och närheten till revolutionens Frankrike gjorde bönderna till en maktfaktor. Genom enskiftet splittrade myndigheterna effektivt den gamla bygemenskapen som fordrats vid samodling av åkrarna.

Macklean valdes in i Vetenskapsakademien och blev hedersledamot i Lantbruksakademien, båda 1812. Hans Lärobok i landtbruket för Skurups socken gavs ut 1844 av Johan Rabbén.

År 1993 visade Sveriges Television en serie i två avsnitt med namnet Macklean om hans liv. I denna tv-serie spelades Macklean av Henrik Holmberg. Serien repriserades 1999 och var då omklippt till fyra avsnitt.

Antavla för Rutger MackleanRedigera

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Påstådd: Sir Hector Og Maclean
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hans Macklier
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Påstådd: Isabella Acheson of Gosford
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
friherre David Makeléer till Gåsevadholm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Hans Gubbertz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Gubbertz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maichen (Maria) von Qvickelberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 friherre Rutger Makeléer till Ström 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vilhelm von Ascheberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
greve (och friherre) Rutger von Ascheberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Margareta von der Osten
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
grevinnan Eleonora Elisabet von Ascheberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Filip von Busseck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena Eleonora von Buseck
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Clara Sabina von Oeynhausen
 
 
 
 friherre Rutger Macklean till Svaneholm 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Peter Julius Coyet
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Gustaf Coyet
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Brita Juliana Hammarberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
friherre Axel Julius Coyet
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
friherre Carl Fredrik Hamilton af Hageby
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hedvig Hamilton af Hageby
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Helena Margareta Wrangel af Adinal
 
 
 
 
 
 
 
 
friherrinnan Vilhelmina Eleonora Coyet 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Polycarpus Cronhielm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gustaf Cronhielm
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hebbla Standorph
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
grevinnan Hedvig Charlotta Cronhielm af Flosta
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lars Wallenstedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Wallenstedt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Uttermarck
 
 
 

KällorRedigera

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  1. ^ [a b] ”Rutger Macklean - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10134. Läst 16 oktober 2018. 
  2. ^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 187.
  3. ^ Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Sid 204.
  4. ^ Svaneholm: årsskrift 1997. Skurup: Vemmenhögs härads fornminnes- och hembygdsförening. 1986-. sid. 22. Libris länk 

BibliografiRedigera

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera