Naturgas

brännbar fossil gas som utvinns från jordskorpan
En cistern för naturgas

Naturgas, fossilgas, äldre benämning jordgas, är en blandning av gaser, främst lätta kolväten såsom metan, som finns i fickor i jordskorpan.

Gasen bildas när lager av sönderfallande växt- och djurämnen utsätts för intensiv värme och tryck under jordytan under miljoner år.[1] Energin som växterna ursprungligen fått från solen lagras i gasen.

Naturgas är en icke förnybar energikälla som utvinns ur separata gasfyndigheter och i samband med oljeutvinning. Den används i bland annat värme, matlagning och elproduktion, som bränsle för fordon och som kemisk råvara vid tillverkning av bland annat plast.

Både naturgas och biogas består framför allt av metan, vilket gör att de två gaserna i de flesta sammanhang är utbytbara.[2]

Idag står naturgas för en fjärdedel av världens energiförsörjning. 2017 stod natur- och stadsgas för ca 2% av den svenska energitillförseln.[3] Den naturgas som används i Sverige har framför allt kommit från gasfältet Tyra i den danska delen av Nordsjön. Mellan 2019 och 2022 importeras en större del av den svenska naturgasen från Europa, när anläggningarna runt Tyra renoveras.[4]

Naturgas är en växthusgas. Exakt hur den påverkar den globala uppvärmningen är omdebatterat.[5][6] Förespråkare argumenterar för att naturgas kan användas som övergångsbränsle, då gas är bättre än olja och kol.[7] Kritiker menar att satsningar på naturgas binder oss vid fossila bränslen under lång tid framåt, och att metanutsläpp från naturgas är en 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid.[8]

EgenskaperRedigera

Huvudmolekylen i naturgas - det enklaste kolvätet metan - innehåller endast en kolatom (den kemiska formeln är CH4). Vanligtvis innehåller gasen också mindre mängder av andra kolväten.[1]

Vid utvinning varierar andelen metan från omkring 70 procent och uppåt. Ofta avskiljs andra gaser, till exempel etan, propan, butan, innan gasen går vidare till slutanvändare. En viss mängd av bland annat etan och propan finns vanligen kvar även efter avskiljningen. Sammansättningen varierar något från land till land. I det svenska nätet innehåller naturgasen 90 procent metan, 6 procent etan och 2 procent propan.

Naturgas fortsätter att vara i gasform även om gasen utsätts för mycket höga tryck. Om naturgasen kyls ner till -163 °C övergår den till flytande form (LNG). Flytande gas tar upp 1/600 så mycket utrymme som naturgas i gasform.[9]

Naturgas mäts vanligen i kubikmeter (m3). Med begreppet normalkubikmeter (Nm3) menas 1 kubikmeter naturgas vid trycket 1,01325 bar och temperaturen 0 °C.[10]

Naturgas är effektivare och skonsammare[förtydliga], mot motorer, maskiner och producerade varor i fabriker, än de andra fossila bränslen som idag används inom industri, sjöfart och landtransporter.

AnvändningRedigera

Naturgas används främst på norra halvklotet. Nordamerika och Europa är stora konsumenter. I Sverige har naturgas använts som energikälla sedan 1980-talet.

Naturgas är världens tredje viktigaste energikälla efter olja och kol.[källa behövs] Idag svarar naturgas för 20–25 procent av den globala energiförsörjningen.

IndustriRedigera

Naturgas används inom industrin som råvara till produktion av kemikalier som till exempel metanol, syntesgas och ammoniak. Naturgaskondensat (etan, propan, butan och lättbensin nafta) används som råvara för att producera främst eten och propen, som i sin tur används för tillverkning av polyeten-, PVC-, polypropen-plast och etenoxid.

Elproduktion och fjärrvärmeRedigera

Naturgas är en viktig källa för elproduktion. Elen framställs i kraftvärmeverk genom att naturgas bränns i en gasturbin som är ansluten till en generator. Avgaserna från förbränningen är mycket heta, vilket kan användas för att producera ytterligare el med hjälp av ångturbiner, eller till fjärrvärme.[11]

TransportRedigera

I Sverige finns ca 55 000 fordon som drivs på fordonsgas, både personbilar, bussar och tunga transporter. Fordonsgas tankas i komprimerad gasform (CNG) eller i flytande form (LNG) och består av biogas, naturgas eller en kombination. Sedan 2018 är andelen biogas i komprimerad fordonsgas över 90%. I den mindre använda flytande fordonsgasen är andelen biogas runt 29%.[12] I början av 2020 fanns över 190 publika tankställen för komprimerad naturgas i Sverige, och 17 tankställen för flytande naturgas.[13]

Naturgas har lyfts fram som ett miljövänligare alternativ till olja i fartygsbränsle, i och med nya krav på klimatvänliga transporter till sjöss.[14] Stora investeringar har därför gjorts för att ställa om lastfartyg och färjor.[15] Men uppskattningar varierar stort hur mycket rederier som ställer om till naturgas kommer att minska sin klimatpåverkan[16]. Naturgasens framtid som fartygsbränsle är fortfarande osäker.[17]

Både komprimerad och flytande naturgas har också använts som bränsle i flygplan.[18][19]

Elon Musks raketmotor Raptor, tänkt att ta människor till Mars, drivs en blandning av flytande syre och metan. Också Blue Origin utvecklar en raketmotor som drivs med hjälp av naturgas.[20]

HushållRedigera

Naturgas används i hushåll för uppvärmning med gaspanna och matlagning med gasspis. Stadsgas, en blandning av metan och luft, transporteras i ett separat gasnät och används framför allt till matlagning. Ett hushåll måste vara anslutet till ett av Sveriges två gasnät (i Västsverige[21] och i Stockholm[22]) för att kunna använda gas i sin bostad.[23]

VäteRedigera

2019 tillverkades 98% av allt väte av naturgas.[24] Bränslecellsbilar drivs av komprimerad vätgas[25] och flytande väte har länge använts som bland annat raketbränsle.[26] Sovjetunionen experimenterade 1988 med att driva passagerarflygplanet Tupolev Tu-155 med flytande väte.[27]

KonstgödselRedigera

Naturgas används i Haber–Bosch-processen för att producera ammoniak till konstgödsel.[28]

FoderRedigera

Proteinrika djur- och fiskfoder produceras av naturgas.[29][30]

MiljöpåverkanRedigera

Naturgas är ett fossilt bränsle. Ibland används benämningen fossilgas istället för naturgas, för att betona att gasen har samma grundläggande miljöpåverkan som kol och olja.

Naturgasens miljöpåverkan är framför allt att den bidrar till den globala uppvärmningen. Annan påverkan är farligt avfall och giftiga läckor vid utvinning.

KlimatetRedigera

Naturgasens roll i den globala uppvärmningen är omdebatterad.[6]

Gasen har under 2010-talet beskrivits som ett så kallat övergångsbränsle, som kan ersätta olja och kol fram tills det finns bättre alternativ. Förespråkare för tanken om övergångsbränsle argumenterar att naturgas är en effektiv strategi att snabbt sänka utsläppen och det billigaste sättet att leva upp till Parisavtalet. Dessutom, menar förespråkare, kan den infrastruktur som vi idag bygger till naturgas också användas i framtiden. Men då istället till miljövänligare alternativ som biogas och syntetisk naturgas (så kallad Power to Gas, förkortat P2G).[31]

Kritiker argumenterar att naturgas i sig har en för stor påverkan på klimatet. Dels genom metanutsläpp vid utvinning, och dels genom koldioxidutsläpp vid förbränning.[32] Bloomberg New Energy Finance (BNEF) simulerade 2018 ett scenario där den globala kolanvändningen fasades ut till 2035. Experimentet visade att gas skulle fylla ca 70 procent av tomrummet, vilket skulle vara oförenligt med 1,5-gradersmålet.[32]

Istället, menar kritiker, skulle ekonomiska resurser göra mer nytta om de satsas direkt på förnybara bränslen. 2019 var vindkraft och solceller ofta billigare än naturgas, även utan subventioner.[33][34] Kostnaderna för förnybar energi förväntas dessutom fortsätta minska.[35][36]

KoldioxidutsläppRedigera

Naturgas släpper ut 75% så mycket koldioxid som bensin vid förbränning, och lite mer än hälften så mycket som kol.[37][38] Förbränning av naturgas bidrar därför mindre än andra fossila bränslen till den globala uppvärmningen. Men det innebär fortfarande en betydande effekt på klimatet.

Enligt forskning från MIT har lägre priser och större tillgänglighet på naturgas minskat incitamenten att skapa energieffektiva lösningar. Det leder till att samhället använder mer energi, vilket ökar koldioxidutsläppen.[39]

MetanläckorRedigera

Naturgas består till ca 95% av metan.[40][41]

Metan stannar inte lika länge i atmosfären som koldioxid. Men under de första 20 åren efter utsläpp är metan en 84 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Det gör metan till en mycket kraftig växthusgas när den släpps ut i atmosfären utan att förbrännas.[42] Naturgasläckor vid utvinning, transport och bearbetning är därför ett stort miljöproblem.[43]

Metannivåerna i jordens atmosfär har stigit stadigt sedan början av 2000-talet. Men det är osäkert hur mycket av ökningen som kommer från naturgas.[44][45]

U.S. Environmental Protection Agency (EPA) uppskattade 2013 att 1,4% av metanet läcker ut i atmosfären vid utvinning och transport. I en rapport från 2017 uppskattade forskare från NETL att utsläppen ligger på 1,7%.[46] En studie av 40 olika institutioner från 2018, koordinerad av Environmental Defense Fund, uppskattade att 2,3% av metanet läcker ut i atmosfären, "tillräckligt för att sudda ut mycket av den klimatvinst som gas har jämfört med kol".[47][48][49]

Ny teknik gör det möjligt att bättre mäta läckor. Genom att granska metan i atmosfären visade forskare vid Cornell University 2019 att växande metanutsläpp kan kopplas till skiffergas och skifferolja.[50] När reportrar från NY Times 2019 besökte Permian Basin i USA med avancerade infraröda kameror hittade de sex orapporterade jätteläckor - så kallade super emitters.[51] Sentinel-5P, den första satelliten byggd för att kontinuerligt kunna övervaka metanläckage, sköts upp i oktober 2017. I december 2019 skapade satelliten rubriker efter att den visade att utsläppen från en super emitter i Ohio var mycket högre än det ansvariga företaget hade rapporterat.[52][53] I april 2020 visade Sentinel-5P att brunnarna i Permian Basin läcker 3,7% av det metan som utvinns.[54]

En spridd metod att hantera läckor är genom elda upp gasen - så kallad gasfackling. Det är vanligt där naturgas ses som en svårhanterlig restprodukt som är olönsam att ta vara på. 2017 facklades 140 miljarder kubikmeter gas globalt, vid oljefält och inom industrin.[55][56]

International Energy Agency (IEA) har uppskattat att naturgasindustrin skulle kunna minska sina metanutsläpp med 75 procent genom tekniska lösningar. En tredjedel av dessa minskningar skulle betala för sig själva genom värdet av den sparade gasen. Tekniken finns redan. Utmaningen, menar IEA, är att skapa incitament för att få industrin att implementera tekniken.[57]

Hydraulisk spräckningRedigera

Hydraulisk spräckning, också kallat fracking, är en metod för att utvinna svårtillgänglig naturgas, ofta så kallad skiffergas. Vid fracking borras horisontella brunnar i marken mer än en kilometer under ytan. Sedan injiceras en högtrycksblandning av vatten, sand och kemikalier i borrhålet för att skapa sprickor i bergformationer och frigöra gasen. Kemikalierna hjälper vattnet att strömma snabbare, dödar bakterier och skyddar rören.[58][59]

Fracking är kontroversiellt och förknippat med särskilda miljöproblem.[60][61] Men idag (maj 2020) finns det inte tillräckligt med forskning för att säga exakt hur fracking påverkar hälsa och miljö.[59]

Metoden använder stora mängder vatten, som fraktas till platsen och som pumpas upp från grundvattenbassänger. I områden med vattenbrist kan fracking ha stor påverkan på tillgången till vatten.[62][63] Vattnet som pumpas ned i borrhålet innehåller giftiga kemikalier som riskerar läcka till närliggande grundvatten.[64][65] Kemikalierna i vattnet, ibland tillsammans med radioaktivitet och giftiga ämnen som finns naturligt i marken, följer med vattnet upp till ytan när det pumpas tillbaka. Väl ovan jord riskerar det spridas i omgivningen och i luften, och måste hanteras som miljöfarligt avfall.[65][66][67]

Fracking är olagligt i flera länder. Frankrike införde ett förbud 2011,[68][69] Bulgarien under 2012[70] och Irland 2017[71]. Skottland införde ett moratorium 2015.[72] Det förlängdes i oktober 2019, då fracking inte anses förenligt med Skottlands mål att minska sina klimatutsläpp till netto noll år 2045.[73][74] Wales införde ett moratorium 2015 och den brittiska regeringen stoppade fracking i England i november 2019. De bedömde att det inte är möjligt att förutse jordbävningar orsakade av fracking.[75][76] Tyskland förbjöd fracking från okonventionella källor 2017.[77][78] Nederländerna införde 2015 ett femårigt moratorium mot fracking och 2018 sa landets ekonomi- och klimatminister Eric Wiebes att "Skiffergas är inte längre ett alternativ".[79]

Andra föroreningarRedigera

Naturgas ger en renare förbränning jämfört med kol, olja och biobränslen. Därför bildas lägre mängder utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen som svavel, kväveoxider, tungmetaller, stoft och sot. Det innebär bland annat en bättre arbetsmiljö och mindre slitage vid kraftvärmeverk. Gasfordon ger minskad smog och färre giftiga ämnen i stadsmiljö. Genom att driva fartyg på flytande naturgas istället för olja minskar utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider som påverkar miljön i haven och i luften.

SäkerhetRedigera

Vid utvinning av naturgas kan arbetare utsättas för svavelväte, en giftig, osynlig och brandfarlig gas som kan vara dödlig vid kontakt.[80][81]

Utvinning kan orsaka sättningar när trycket från underjordisk gas inte längre hjälper till att stötta upp marklagren ovanför. Det kan leda till jordbävningar och sjunkande marknivå, som påverkar ekosystem, byggnader och infrastruktur.[82] En serie jordbävningar vid naturgasfältet i Groningen har lett till stora skador i samhället. Efter återkommande protester beslutade Nederländerna att gasfältet i Groningen ska stängas ned år 2022.[83][84]

Utvinning av naturgas riskerar att påverka grundvatten, dels genom att vatten pumpas upp ur marken, och dels genom att föroreningar sprids till närliggande grundvattentäkter.[85]

Hydrualisk spräckning (fracking) är en metod för att utvinna naturgas som medför särskilda säkerhetsrisker. Fracking producerar stora mängder farligt avfall. Gas, kemikalier och radioaktivitet[86] riskerar att förorena närliggande grundvatten, eller spridas via luften till arbetare och närliggande samhällen.[87][88]

Gasexplosioner kan inträffa både under distribution av gasen och vid användning i privata hem och företag. Det är ovanligt i Sverige. Naturgas är lättare än luft, och om utsläpp sker i det fria stiger gasen uppåt i atmosfären och späds ut, vilket minskar risken för antändning.[89]

Komprimerad och flytande naturgas räknas som farligt gods.[89][90][91]

Naturgas är osynlig och luktfri. För att lättare kunna upptäcka läckor tillsätts ett luktämne, till exempel tetrahydrotiofen.

Naturgas som används i hem kan bilda kolmonoxid vid ofullständig förbränning. Kolmonoxidförgiftning kan vara livshotande, men dödsfall är numera ovanliga tack vare moderna system. Kolmonoxidvarnare finns idag tillgängliga för hushåll som använder naturgas.[92]

TillgångarRedigera

 
Länder med naturgasreserver
 
Olika sorters naturgasreserver

Naturgas utvinns från källor på land eller på havsbotten.

Konventionell gas ansamlas i fickor under jordytan och är relativt lätt att utvinna med traditionell vertikal borrning. Okonventionell gas är en lös term för gas som utvinns från nya och annorlunda källor.[93] Med okonventionell gas menas ofta skiffergas. Det ansamlas i skiffer, och har historiskt varit svårt att utvinna. I och med att teknologier för horisontell borrning och hydrualisk spräckning (också kallat fracking) kombinerades i slutet av 1900-talet har skiffergas blivit tillgänglig att utvinna kommersiellt.[94] Det har lett till stora förändringar i den globala energimarknaden.[95]

Associerad naturgas förekommer i samma fyndighet som olja. Icke associerad naturgas hittas i fält som bara innehåller gas.[96]

De tio länder med de största naturgasreserverna är Ryssland, Iran, Quatar, Turkmenistan, Saudiarabien, USA, Förenade Arabemiraten, Nigeria, Venezuela och Algeriet.[97]

2015 var de tio största producenterna av naturgas USA, Ryssland, Iran, Quatar, Kanada, Kina, EU, Norge, Saudiarabien och Indonesien. De största producenterna i Europa är Norge, Nederländerna, Storbritannien och Ukraina.[98]

Produktionen av naturgas minskar i EU. Groningen i Nederländerna hade en gång det tionde största fältet i världen, men det ska sluta producera naturgas 2022.[83] Flera länder i EU har också förbjudit fracking.

Sverige har ingen produktion av naturgas.[97] Sveriges regering planerar att förbjuda prospektering och utvinning av naturgas i Sverige från den 1 januari 2022.[99] Beslutet bygger på en rapport av från 2017 av Sveriges geologiska undersökning (SGU).[85]

Distribution och handelRedigera

Den globala distributionen av naturgas har genomgått stora förändringar i början av 2000-talet. Naturgasmarknaden blir mer globaliserad och flexibel, mycket tack vare stora satsningar på infrastruktur för att distribuera flytande naturgas.[100]

Tillgången på naturgas växer vilket gör att priset går ner.[101] Till stor del på grund av ny teknik för att utvinna skiffergas med hjälp av hyduralisk spräckning. Efterfrågan på naturgas ökar samtidigt, då gas ses som en billig strategi att på kort sikt minska utsläpp av växthusgaser. Framförallt i Kina som hoppas minska sitt beroende av kol.[102]

Samtidigt varnar IPCC för att användningen av naturgas måste minska med 15% till 2030, och 43% till 2050 för att vi ska klara 1,5 gradersmålet. I takt med att förnybara energikällor sjunker i pris blir naturgasens framtid mer osäker.[103]

Eftersom tillgången på naturgas är ojämnt distribuerad mellan regioner, är tillgång till och distribution av naturgas en viktig fråga i internationell politik, där länder strävar efter att kontrollera rörledningar.[104]

InfrastrukturRedigera

Naturgasledningar är det mest ekonomiska sättet att transportera naturgas.[105] Ungefär var tionde mil komprimeras gasen i ledningarna i på kompressorstationer. Några av världens största rörledningar för naturgas är West–East Gas Pipeline (över 20 000 km), som består av en serie ledningar från Xinjiang i västra Kina till Shanghai i öst,[106][107] Transcontinental Pipeline (16 900 km) från Texas till New York,[108] och Power of Siberia (3 968 km) som binder ihop gasnäten i Ryssland med Kina.[109][110][111]

Flytande naturgas (LNG) är praktiskt för transport över långa avstånd. Det krävs stora och avancerade anläggningar för att omvandla gasen till vätskeform och processen drar mycket el. Transporten kräver speciella tankfartyg eller lastbilar, som kan fortsätta att kyla gasen under transporten, vilket drar energi. Exempel på LNG-transporter: Transport från Arabiska halvön till Sydkorea och Japan, transport från Indonesien till Japan, transport från Hammerfest i Nordnorge och från Algeriet till Centraleuropa.

Lastbilstransport av mindre mängder komprimerad gas på gasflak, och flytande fordonsgas i tankbil är alternativ för leverans till platser som inte är anslutna till rörledningar.[105][112]

Genom att konvertera naturgas till kemikalier innan transport blir frakten billigare, enklare och energisnålare. Exempel på indirekt distribution av naturgas är metanol och handelsgödsel från Trinidad-Tobago,[113][114] och handelsgödsel, metanol och GTL-drivmedel från Mellanöstern.[115]

Distribution i EURedigera

Inom Europa finns ett internationellt sammankopplat rörnät för naturgas. Det började byggas i och med att naturgasfältet i Groningen i Nederländerna upptäcktes 1959.[116]

EU arbetar för att skapa en gemensam europeisk naturgasmarknad. Målet är att “bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att köpa gas från vilken källa som helst och att sälja den inom EU, oberoende av nationella gränser.”[117]

2019 importerade EU ca 70% av behovet av naturgas.[118] Beorendet av gasimport väntas öka, då produktionen av naturgas inom EU minskar.[102][119] Till stor del på grund av att naturgasfältet i Groningen kommer sluta producera gas år 2022.[120][121]

2017 kom 40% av EU:s import av naturgas från Ryssland. 26% av importen kom från Norge och 11% från Algeriet.[122] Beroendet av rysk naturgas är kontroversiellt, och rysk naturgas som importeras genom Ukraina har varit centrum för konflikter. I januari 2009 stängdes leveransen av naturgas ned under ett par veckor.[123][124] Import från Ryssland sker också genom Yamal – Europe Gas Pipeline till Tyskland via Vitryssland och Polen,[125] och genom ledningen Nord Stream, från Ryssland till Tyskland via Nordsjöns botten.[126][127] Gasledningen Nord Stream 2, som dubblar Nord Streams kapacitet, har kallats Europas mest kontroversiella energiprojekt, då den ökar Europas beoende av rysk energi.[128][129] I augusti 2019 var två tredjedelar av Nord Stream 2 färdig.[130]

För att minska EU:s beroende av rysk naturgas byggs gasledningen Trans Adriatic Pipeline (TAP) från Grekland till Italien. Ledningen är en del av EU-kommissionens projekt Södra korridoren, och transporterar gas från Shah Deniz-gasfältet, vid Kaspiska havet i Azerbajdzjan.[131][132][133]

Norge var 2009 Europas näst största producent av naturgas, efter Ryssland. Rörledningar går under Engelska kanalen, Gibraltar sund, Irländska sjön och från Nordsjön och Norska havet till Frankrike, Belgien och Tyskland. Bland annat Langeled - en 120 kilometer lång rörledning i Nordsjön och Norska havet.

Från Algeriet går Trans-Mediterranean Pipeline (TransMed) via Tunisien och Sicilien till Italien.[134] Via TransMed importerar EU gas från ett av världens största naturgasfält: Hassi R'Mel i Algeriet.[135]

För att ytterligare diversifiera tillgången till naturgas satsar EU på att bygga ut LNG-terminaler. Den 25 juli 2018 deklarerade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Donald Trump en gemensam avsikt att öka importen av flytande naturgas till EU via tankfartyg från USA.[118][136][137] Flytande naturgas importeras också från Australien, Qatar, och östra Afrika.[135][138]

Distribution i SverigeRedigera

Sverige har två gasnät, ett i Västsverige och ett i Stockholm. Västsvenska naturgasnätet - det svenska stamnätet - sträcker sig drygt 600 km från västra Skåne upp till Stenungsund i mellersta Bohuslän och försörjs med naturgas via rörledning från Danmark.[21][139] Gasnätet i Stockholm består ett nät för stadsgas och ett nät för fordonsgas, det försörjs med naturgas i flytande form via LNG-terminalen i Nynäshamn.[22]

Idag finns två LNG-terminaler i Sverige, en i Lysekil och en i Nynäshamn.[140]

Den svenska naturgaslagen från 1 juli 2005 baseras på EU-direktivet 2003/55EG om en gemensam europeisk naturgasmarknad.[116] Naturgaslagen (2005:403) innehåller bestämmelser om naturgasledningar, lagringsanläggningar och förgasningsanläggningar samt om handel med naturgas i vissa fall och om trygg naturgasförsörjning.[141] En naturgasledning får inte byggas eller användas utan koncession av regeringen.[142]

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Natural Gas | Student Energy”. www.studentenergy.org. https://www.studentenergy.org/topics/natural-gas. Läst 2 februari 2020. 
  2. ^ ”Vad är naturgas?”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/vad-aer-naturgas/. Läst 2 februari 2020. 
  3. ^ ”Energiläget”. Energimyndigheten. 3 juni 2019. https://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/. Läst 2 februari 2020. 
  4. ^ ”Västsvenska naturgasnätet”. Energimyndigheten. 27 november 2019. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/vastsvenska-naturgasnatet/. Läst 2 februari 2020. 
  5. ^ ”Big Oil Prepares to Defend Big Gas as Climate Week Begins”. Bloomberg. 22 september 2019. https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-09-22/big-oil-s-future-may-rest-on-climate-debate-over-natural-gas. Läst 2 februari 2020. 
  6. ^ [a b] Irfan, Umair (12 september 2019). ”The best case for and against a fracking ban” (på en). Vox. https://www.vox.com/energy-and-environment/2019/9/12/20857196/democratic-debate-climate-change-fracking-ban. Läst 2 februari 2020. 
  7. ^ ”Naturgas”. Vattenfall. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag/naturgas. Läst 2 februari 2020. 
  8. ^ ”Fracking boom tied to methane spike in Earth’s atmosphere” (på en). Environment. 15 augusti 2019. https://www.nationalgeographic.com/environment/2019/08/fracking-boom-tied-to-methane-spike-in-earths-atmosphere/. Läst 2 februari 2020. 
  9. ^ Society, National Geographic (24 juli 2012). ”Natural Gas” (på en). National Geographic Society. http://www.nationalgeographic.org/encyclopedia/natural-gas/. Läst 5 februari 2020. 
  10. ^ ”Gasmätning - Anvisning för den svenska energibranschen”. Energigas Sverige. 27 mars 2000. http://www.energigas.se/library/1554/matarmanualhela.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  11. ^ ”Naturgasens användningsområden”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/anvaendningsomraaden/. Läst 2 februari 2020. 
  12. ^ Kristensson, Johan. ”Den flytande gasen väntar på sitt stora genombrott”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/fordon/den-flytande-gasen-vantar-pa-sitt-stora-genombrott-6972502. Läst 2 februari 2020. 
  13. ^ ”Gas i Sverige - Vägtransporter”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/saa-haer-anvaends-gas-i-sverige/vaegtransporter/. Läst 2 februari 2020. 
  14. ^ ”Shipping to halve carbon footprint by 2050 under first sector-wide climate strategy” (på en). Climate Home News. 13 april 2018. https://www.climatechangenews.com/2018/04/13/shipping-halve-carbon-footprint-2050-first-sector-wide-climate-strategy/. Läst 2 februari 2020. 
  15. ^ ”Grönare sjöfart med LNG i tanken”. Energigas Sverige. 25 november 2015. https://www.energigas.se/library/1557/gronaresjofartwebb3.pdf. Läst 2 februari 2020. 
  16. ^ ”Liquefied Natural Gas & Marine Shipping” (på en). Clear Seas. https://clearseas.org/en/lng/. Läst 2 februari 2020. 
  17. ^ ”Shipping faces uncertain route to zero-carbon future” (på en-US). World Ocean Initiative. 18 september 2019. https://www.woi.economist.com/shipping-faces-uncertain-route-to-zero-carbon-future/. Läst 2 februari 2020. 
  18. ^ Augustin, Kelsie (6 november 2014). ”Take a look at some natural gas-powered airplanes” (på en-US). Well Said. https://wellsaidcabot.com/cng-vehicles-airplanes/. Läst 2 februari 2020. 
  19. ^ Paur, Jason (31 juli 2013). ”American Firm Debuts First Airplane to Run on Natural Gas”. Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/2013/07/cng-airplane/. Läst 2 februari 2020. 
  20. ^ ”Why the next generation of rockets will be powered by methane” (på en). Australia's Science Channel. 5 juni 2019. https://australiascience.tv/why-the-next-generation-of-rockets-will-be-powered-by-methane/. Läst 2 februari 2020. 
  21. ^ [a b] ”Västsvenska naturgasnätet”. Energimyndigheten. 27 november 2019. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/vastsvenska-naturgasnatet/. Läst 2 februari 2020. 
  22. ^ [a b] ”Naturgasnätet i Stockholmsområdet”. Energimyndigheten. 8 maj 2018. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/naturgasnatet-i-stockholmsomradet/. Läst 2 februari 2020. 
  23. ^ ”Vad är naturgas?” (på en). Energimarknadsbyrån. https://www.energimarknadsbyran.se/gas/gasmarknaden-i-sverige/fakta-om-naturgas-och-biogas/vad-ar-naturgas/. Läst 2 februari 2020. 
  24. ^ ”Hydrogen fuel cell: overview of where we're at in hydrocarbon replacement” (på en-GB). Power Technology | Energy News and Market Analysis. 11 oktober 2019. https://www.power-technology.com/comment/standing-at-the-precipice-of-the-hydrogen-economy/. Läst 2 februari 2020. 
  25. ^ Värld, Teknikens. ”Så fungerar vätgasbilen (bränslecellsbil)”. teknikensvarld.se. https://teknikensvarld.se/sa-fungerar-vatgasbilen-232295/. Läst 2 februari 2020. 
  26. ^ Zona, Kathleen A.. ”NASA - Liquid Hydrogen--the Fuel of Choice for Space Exploration” (på en). www.nasa.gov. https://www.nasa.gov/topics/technology/hydrogen/hydrogen_fuel_of_choice.html. Läst 2 februari 2020. 
  27. ^ Browne, Malcolm W. (24 maj 1988). ”Clean Hydrogen Beckons Aviation Engineers” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1988/05/24/science/clean-hydrogen-beckons-aviation-engineers.html. Läst 2 februari 2020. 
  28. ^ ”Bokanmälan: Kemister skriver världshistoria”. Forskning & Framsteg. 1 februari 2011. https://fof.se/tidning/2011/2/artikel/bokanmalan-kemister-skriver-varldshistoria. Läst 2 februari 2020. 
  29. ^ Page, Michael Le. ”Food made from natural gas will soon feed farm animals – and us” (på en-US). New Scientist. https://www.newscientist.com/article/2112298-food-made-from-natural-gas-will-soon-feed-farm-animals-and-us/. Läst 2 februari 2020. 
  30. ^ ”Fiskfoder av trä kan lösa överfisket”. RISE. https://www.ri.se/sv/berattelser/fiskfoder-av-tra-kan-losa-overfisket. Läst 2 februari 2020. 
  31. ^ ”Gas and Gas Infrastructure – the green commitment”. Green Gas Initiative. 2016. sid. 7 och 14. https://www.greengasinitiative.eu/upload/contenu/greengas_initiative_report_web_2016_1.pdf. Läst 2 maj 2020. 
  32. ^ [a b] Roberts, David (30 maj 2019). ”More natural gas isn’t a "middle ground" — it’s a climate disaster” (på en). Vox. https://www.vox.com/energy-and-environment/2019/5/30/18643819/climate-change-natural-gas-middle-ground. Läst 2 maj 2020. 
  33. ^ ”Renewable Power Generation Costs in 2018” (på en). /publications/2019/May/Renewable-power-generation-costs-in-2018. https://www.irena.org/publications/2019/May/Renewable-power-generation-costs-in-2018. Läst 2 maj 2020. 
  34. ^ Lynn Doan, Brian Eckhouse, Christopher Cannon och Hannah Recht (15 september 2019). ”What’s Behind the World’s Biggest Climate Victory? Capitalism”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/tosv2.html?vid=&uuid=6aa0c000-8c7a-11ea-884f-ff1f81a71359&url=L2dyYXBoaWNzLzIwMTktY2FuLXJlbmV3YWJsZS1lbmVyZ3ktcG93ZXItdGhlLXdvcmxkLw==. Läst 2 maj 2020. 
  35. ^ Dudley, Dominic. ”Renewable Energy Costs Take Another Tumble, Making Fossil Fuels Look More Expensive Than Ever” (på en). Forbes. https://www.forbes.com/sites/dominicdudley/2019/05/29/renewable-energy-costs-tumble/. Läst 2 maj 2020. 
  36. ^ ”Wind And Solar Gaining Edge Over Natural Gas” (på en). OilPrice.com. https://oilprice.com/Energy/Energy-General/Wind-And-Solar-Gaining-Edge-Over-Natural-Gas.html. Läst 2 maj 2020. 
  37. ^ ”How much carbon dioxide is produced when different fuels are burned?”. www.eia.gov. U.S. Energy Information Administration (EIA). https://www.eia.gov/tools/faqs/faq.php?id=73&t=11. Läst 2 maj 2020. 
  38. ^ ”Naturgas och miljön”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/naturgas-och-miljoen/. Läst 2 maj 2020. 
  39. ^ ”Did the shale gas boom reduce US CO2 emissions?”. globalchange.mit.edu. MIT Global Change. https://globalchange.mit.edu/publication/17237. Läst 2 maj 2020. 
  40. ^ ”Application Corner: Chemical composition of natural gas”. Flowcontrol Network. https://www.flowcontrolnetwork.com/instrumentation/flow-measurement/article/15564222/application-corner-chemical-composition-of-natural-gas. Läst 2 maj 2020. 
  41. ^ ”Chemical Composition of Natural Gas” (på en). Union Gas. https://www.uniongas.com/about-us/about-natural-gas/chemical-composition-of-natural-gas. Läst 2 maj 2020. 
  42. ^ ”Natural gas is a much ‘dirtier’ energy source than we thought” (på en). Science. 19 februari 2020. https://www.nationalgeographic.com/science/2020/02/super-potent-methane-in-atmosphere-oil-gas-drilling-ice-cores/. Läst 2 maj 2020. 
  43. ^ Schwartz, John; Plumer, Brad (21 juni 2018). ”The Natural Gas Industry Has a Leak Problem” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/06/21/climate/methane-leaks.html. Läst 2 maj 2020. 
  44. ^ ”Methane in the atmosphere is surging, and that's got scientists worried” (på en). phys.org. https://phys.org/news/2019-03-methane-atmosphere-surging-scientists.html. Läst 2 maj 2020. 
  45. ^ ”Methane from oil & gas – Methane Tracker 2020 – Analysis” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/reports/methane-tracker-2020/methane-from-oil-gas. Läst 2 maj 2020. 
  46. ^ Littlefield, James A.; Marriott, Joe; Schivley, Greg A.; Skone, Timothy J. (2017-04-01). ”Synthesis of recent ground-level methane emission measurements from the U.S. natural gas supply chain” (på en). Journal of Cleaner Production 148: sid. 118–126. doi:10.1016/j.jclepro.2017.01.101. ISSN 0959-6526. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0959652617301166. Läst 2 maj 2020. 
  47. ^ ”Major studies reveal 60% more methane emissions” (på en). Environmental Defense Fund. https://www.edf.org/climate/methane-studies. Läst 2 maj 2020. 
  48. ^ ”Measuring Methane: A Groundbreaking Effort to Quantify Methane Emissions from the Oil and Gas Industry”. Environmental Defense Fund (EDF). https://www.edf.org/sites/default/files/EDF-Methane-Science-Brochure.pdf. Läst 2 maj 2020. ”A 2.3% methane leak rate is enough to erode much of the climate advantage gas has over coal.” 
  49. ^ CornwallJun. 21, Warren; 2018; Pm, 2:00 (21 juni 2018). ”Natural gas could warm the planet as much as coal in the short term” (på en). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2018/06/natural-gas-could-warm-planet-much-coal-short-term. Läst 2 maj 2020. 
  50. ^ ”Study: Fracking prompts global spike in atmospheric methane” (på en). Cornell Chronicle. https://news.cornell.edu/stories/2019/08/study-fracking-prompts-global-spike-atmospheric-methane. Läst 2 maj 2020. 
  51. ^ Tabuchi, Hiroko; Kessel, Jonah M. (12 december 2019). ”It’s a Vast, Invisible Climate Menace. We Made It Visible.” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2019/12/12/climate/texas-methane-super-emitters.html. Läst 2 maj 2020. 
  52. ^ Tabuchi, Hiroko (16 december 2019). ”A Methane Leak, Seen From Space, Proves to Be Far Larger Than Thought” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/12/16/climate/methane-leak-satellite.html. Läst 2 maj 2020. 
  53. ^ ”The Space Patrol finds massive methane release visible from space - and it's not from cow farts”. Daily Kos. https://www.dailykos.com/story/2019/12/17/1906253/-The-Space-Patrol-finds-massive-methane-release-visible-from-space-and-it-s-not-from-cow-farts. Läst 2 maj 2020. 
  54. ^ Zhang, Yuzhong; Gautam, Ritesh; Pandey, Sudhanshu; Omara, Mark; Maasakkers, Joannes D.; Sadavarte, Pankaj (2020-04-01). ”Quantifying methane emissions from the largest oil-producing basin in the United States from space” (på en). Science Advances 6 (17): sid. eaaz5120. doi:10.1126/sciadv.aaz5120. ISSN 2375-2548. https://advances.sciencemag.org/content/6/17/eaaz5120. Läst 2 maj 2020. 
  55. ^ ”New Satellite Data Reveals Progress: Global Gas Flaring Declined in 2017” (på en). World Bank. https://www.worldbank.org/en/news/press-release/2018/07/17/new-satellite-data-reveals-progress-global-gas-flaring-declined-in-2017. Läst 2 maj 2020. 
  56. ^ ”Flaring emissions – Tracking Fuel Supply – Analysis” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/reports/tracking-fuel-supply-2019/flaring-emissions. Läst 2 maj 2020. 
  57. ^ ”Methane abatement options – Methane Tracker 2020 – Analysis” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/reports/methane-tracker-2020/methane-abatement-options. Läst 2 maj 2020. 
  58. ^ Chen, James. ”What Is Fracking?” (på en). Investopedia. https://www.investopedia.com/terms/f/fracking.asp. Läst 2 maj 2020. 
  59. ^ [a b] April 19; Denchak, 2019 Melissa. ”Fracking 101” (på en). NRDC. https://www.nrdc.org/stories/fracking-101. Läst 2 maj 2020. 
  60. ^ ”Förödelse i naturgasens spår”. Sveriges Natur. 18 september 2018. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/forodelse-i-naturgasens-spar/. Läst 2 maj 2020. 
  61. ^ ”Fracking: Den nya gasen – en ödesfråga”. Forskning & Framsteg. 1 augusti 2013. https://fof.se/tidning/2013/7/artikel/fracking-den-nya-gasen-en-odesfraga. Läst 2 maj 2020. 
  62. ^ ”With 38% of Global Shale Gas Located in Regions of Water Stress, More Oversight of Fracking is Urgently Needed” (på en-US). National Geographic Society Newsroom. 12 september 2014. https://blog.nationalgeographic.org/2014/09/12/with-38-of-global-shale-gas-located-in-regions-of-water-stress-more-oversight-of-fracking-is-urgently-needed/. Läst 2 maj 2020. 
  63. ^ ”Water Use for Fracking Has Skyrocketed, USGS Data Show” (på en). National Geographic News. 25 mars 2015. https://www.nationalgeographic.com/news/energy/2015/03/150325-water-use-for-fracking-over-time/. Läst 2 maj 2020. 
  64. ^ Radio, Sveriges. ”Metangas i brunnar i samband med gasutvinning - Vetenskapsradion Nyheter”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5573839. Läst 2 maj 2020. 
  65. ^ [a b] US EPA National Center for Environmental Assessment, Immediate Office. ”Hydraulic Fracturing For Oil And Gas: Impacts From The Hydraulic Fracturing Water Cycle On Drinking Water Resources In The United States (Final Report)” (på en). cfpub.epa.gov. https://cfpub.epa.gov/ncea/hfstudy/recordisplay.cfm?deid=332990. Läst 2 maj 2020. 
  66. ^ Carus, Felicity (2 oktober 2013). ”Dangerous levels of radioactivity found at fracking waste site in Pennsylvania” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2013/oct/02/dangerous-radioactivity-fracking-waste-pennsylvania. Läst 2 maj 2020. 
  67. ^ ”Big Oil wants to dump more wastewater into rivers. What could go wrong?” (på en). Grist. 22 januari 2020. https://grist.org/energy/big-oil-wants-to-dump-more-wastewater-into-rivers-what-could-go-wrong/. Läst 2 maj 2020. 
  68. ^ Bloomberg (11 oktober 2013). ”France cements fracking ban” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2013/oct/11/france-fracking-ban-shale-gas. Läst 2 maj 2020. 
  69. ^ Jolly, David (11 oktober 2013). ”France Upholds Ban on Hydraulic Fracturing” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2013/10/12/business/international/france-upholds-fracking-ban.html. Läst 2 maj 2020. 
  70. ^ Wade, Jennifer. ”Bulgaria Votes Overwhelmingly To Ban Fracking”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/bulgaria-votes-overwhelmingly-to-ban-fracking-2012-1. Läst 2 maj 2020. 
  71. ^ ”President Michael D Higgins signs Bill to ban fracking into law” (på en-US). Green News Ireland. 6 juli 2017. https://greennews.ie/president-signs-fracking-ban-bill-into-law/. Läst 2 maj 2020. 
  72. ^ Brooks, Libby (28 januari 2015). ”Scotland announces moratorium on fracking for shale gas” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/environment/2015/jan/28/scotland-announces-moratorium-on-fracking-for-shale-gas. Läst 2 maj 2020. 
  73. ^ editor, Severin Carrell Scotland (3 oktober 2019). ”Scottish government extends ban on fracking” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/uk-news/2019/oct/03/scottish-government-extends-ban-on-fracking. Läst 2 maj 2020. 
  74. ^ ”The end of the road for fracking in Scotland”. Friends of the Earth Scotland. 4 oktober 2019. https://foe.scot/the-end-of-the-road-for-fracking-in-scotland/. Läst 2 maj 2020. 
  75. ^ ”Government ends support for fracking” (på en). GOV.UK. https://www.gov.uk/government/news/government-ends-support-for-fracking. Läst 2 maj 2020. 
  76. ^ Fracking halted after government pulls support” (på en-GB). BBC News. 2 november 2019. https://www.bbc.com/news/business-50267454. Läst 2 maj 2020. 
  77. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Germany largely bans fracking with new laws | DW | 11.02.2017” (på en-GB). DW.COM. https://www.dw.com/en/germany-largely-bans-fracking-with-new-laws/a-37510063. Läst 2 maj 2020. 
  78. ^ ”No fracking in Germany” (på en). Sustainability. Bundesregierung. https://www.bundesregierung.de/breg-en/issues/sustainability/no-fracking-in-germany-391340. Läst 2 maj 2020. 
  79. ^ ”Dutch minister confirms ban on drilling, shale gas 'not an option'” (på en-GB). DutchNews.nl. 16 februari 2018. https://www.dutchnews.nl/news/2018/02/dutch-minister-confirms-ban-on-drilling-shale-gas-not-an-option/. Läst 2 maj 2020. 
  80. ^ ”Many oil & gas workers risk hydrogen sulfide overexposure” (på en). www.ishn.com. https://www.ishn.com/articles/109717-many-oil-gas-workers-risk-hydrogen-sulfide-overexposure. Läst 26 februari 2020. 
  81. ^ ”H2S – a growing challenge in the Oil & Gas industry (PDF)”. Draeger Safety Inc. https://www.draeger.com/Library/Content/h2s-ebook-enus.pdf. Läst 26 februari 2020. 
  82. ^ Rijcken, Ties. ”What happens beneath the sinking surface? Quantifying subsurface effects with data assimilation” (på english). flowsplatform.nl. https://flowsplatform.nl/#/what-happens-beneath-the-sinking-surface--quantifying-subsurface-effects-with-data-assimilation--1496927724859____. Läst 26 februari 2020. 
  83. ^ [a b] Reed, Stanley (24 oktober 2019). ”Earthquakes Are Jolting the Netherlands. Gas Drilling Is to Blame.” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2019/10/24/business/energy-environment/netherlands-gas-earthquakes.html. Läst 26 februari 2020. 
  84. ^ Riemersma, Ben; Correljé, Aad F.; Künneke, Rolf W. (2020-01-01). ”Historical developments in Dutch gas systems: Unravelling safety concerns in gas provision” (på en). Safety Science 121: sid. 147–157. doi:10.1016/j.ssci.2019.08.040. ISSN 0925-7535. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0925753519302164. Läst 26 februari 2020. 
  85. ^ [a b] Anna Åberg (Sammanställd av) (1 april 2017). ”Rapportering av regeringsuppdrag - Konsekvenser av förbud motlandbaserad utvinning av olja och gas”. SGU. http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2017/RR1705.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  86. ^ Nobel, Justin; Nobel, Justin (21 januari 2020). ”America's Radioactive Secret” (på en-US). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/politics/politics-features/oil-gas-fracking-radioactive-investigation-937389/. Läst 26 februari 2020. 
  87. ^ Mikael Erlström. ”Skiffergas och biogen gas i alunskiffern i Sverige, förekomst och geologiska förutsättningar – en översikt (PDF)”. Sveriges geologiska undersökning (SGU). sid. 23. http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1419-rapport.pdf. Läst 26 februari 2020. 
  88. ^ Wypijewski, JoAnn (31 juli 2018). ”What Happened When Fracking Came to Town” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/07/31/books/review/eliza-griswold-amity-and-prosperity.html. Läst 26 februari 2020. 
  89. ^ [a b] ”Säkra transporter av flytande metan”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/saekra-transporter-av-flytande-metan/. Läst 26 februari 2020. 
  90. ^ ”Naturgas, komprimerad - RIB Farliga ämnen”. rib.msb.se. https://rib.msb.se/Portal/template/pages/Kemi/Substance.aspx?id=437. Läst 26 februari 2020. 
  91. ^ ”Naturgas, kyld, flytande - RIB Farliga ämnen”. rib.msb.se. https://rib.msb.se/Portal/template/pages/Kemi/Substance.aspx?id=552. Läst 26 februari 2020. 
  92. ^ ”Batteridriven Kolmonoxidvarnare (PDF)”. Clas Ohlson. https://www.clasohlson.com/medias/sys_master/9542765641758.pdf. Läst 26 februari 2020. 
  93. ^ ”Unconventional Gas”. Student Energy. https://www.studentenergy.org/topics/unconventional-gas. Läst 2 maj 2020. 
  94. ^ George Mitchell, Father of Fracking” (på en-US). The New York Times. 21 december 2013. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/news/the-lives-they-lived/2013/12/21/george-mitchell/. Läst 2 maj 2020. 
  95. ^ Vaughan, Adam (26 februari 2018). ”Fracking – the reality, the risksand what the future holds” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/news/2018/feb/26/fracking-the-reality-the-risks-and-what-the-future-holds. Läst 2 maj 2020. 
  96. ^ ”Kommissionens förordning (EU) 2017/2010 av den 9 november 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 om energistatistik vad gäller uppdateringarna för den årliga och månatliga energistatistiken.”. Norstedts Juridik. https://open.karnovgroup.se/statistiklagstiftning/CELEX32017R2010. Läst 2 maj 2020. 
  97. ^ [a b] ”COUNTRY COMPARISON :: NATURAL GAS - PROVED RESERVES”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2253rank.html. Läst 2 maj 2020. 
  98. ^ ”COUNTRY COMPARISON :: NATURAL GAS - PRODUCTION”. Central Intelligence Agency. The World Factbook. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2249rank.html. Läst 2 maj 2020. 
  99. ^ ”Sverige på väg att förbjuda prospektering och utvinning av kol, olja och fossilgas | Effekt” (på english). http://effektmagasin.se/http-effektmagasin-se-sverige-pa-vag-att-forbjuda-prospektering-och-utvinning-av-kol-olja-och-fossilgas/. Läst 5 februari 2020. 
  100. ^ ”Market flexibility is improving thanks to LNG and markets currently well supplied but gas security remains a concern - News” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/news/market-flexibility-is-improving-thanks-to-lng-and-markets-currently-well-supplied-but-gas-security-remains-a-concern. Läst 26 februari 2020. 
  101. ^ ”Global oversupply sets up LNG for a year of record low prices”. www.worldoil.com. https://www.worldoil.com/news/2020/1/24/global-oversupply-sets-up-lng-for-a-year-of-record-low-prices. Läst 26 februari 2020. 
  102. ^ [a b] ”Market Report Series: Gas 2019 – Analysis” (på en-GB). IEA. https://www.iea.org/reports/market-report-series-gas-2019. Läst 26 februari 2020. 
  103. ^ ”Global Energy Monitor” (på en-US). Global Energy Monitor. https://globalenergymonitor.org/. Läst 26 februari 2020. 
  104. ^ ”Informationsstelle Militarisierung (IMI) » The Contours of the New Cold War” (på de-DE). http://www.imi-online.de/2007/06/19/thecontoursofthe/. Läst 26 februari 2020. 
  105. ^ [a b] ”Produktion och distribution”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/naturgas/produktion-och-distribution/. Läst 5 februari 2020. 
  106. ^ ”West-East Gas Pipeline Project” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/west-east/. Läst 5 februari 2020. 
  107. ^ ”Overview of the West-East Gas Pipeline Project (pdf)”. http://www.cnpc.com.cn/en/cs2012en/201407/3d2ccb479ad94ef4a6c54ce4d78685fa/files/8440f95e4b454eb082d557b5261d667c.pdf. Läst 5 februari 2020. 
  108. ^ ”Transco” (på en-US). Williams Companies. https://www.williams.com/pipeline/transco/. Läst 5 februari 2020. 
  109. ^ ”Ryssland och Kina stärker banden med gigantisk pipeline”. Dagens industri. 3 december 2019. https://www.di.se/nyheter/ryssland-och-kina-starker-banden-med-gigantisk-pipeline/. Läst 5 februari 2020. 
  110. ^ ”Därför är Vladimir Putin och Xi Jinping bästa vänner”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/oron-efter-xi-och-putins-ord-om-nara-vanskapen/. Läst 5 februari 2020. 
  111. ^ ”Power of Siberia” (på en). www.gazprom.com. https://www.gazprom.com/projects/power-of-siberia/. Läst 5 februari 2020. 
  112. ^ ”Produktion och distribution”. Energigas Sverige. https://www.energigas.se/fakta-om-gas/fordonsgas-och-gasbilar/produktion-och-distribution/. Läst 5 februari 2020. 
  113. ^ ”Ministry of Energy and Energy Industries | Methanol” (på en-US). Government of the Republic of Trinidad and Tobago. http://www.energy.gov.tt/our-business/lng-petrochemicals/petrochemicals/methanol/. Läst 5 februari 2020. 
  114. ^ ”Our other addiction: the tricky geopolitics of nitrogen fertilizer” (på en). Grist. 12 februari 2010. https://grist.org/article/2010-02-11-tracking-u-s-farmers-supply-nitrogen-fertilizer/. Läst 5 februari 2020. 
  115. ^ ”Shell completes Global gas-to-liquid (GTL) base oil supply chain with new Middle East hub” (på en). www.shell.com. https://www.shell.com/business-customers/lubricants-for-business/news-and-media-releases/2015/shell-global-gas-to-liquid.html. Läst 5 februari 2020. 
  116. ^ [a b] ”Europas naturgasberoende - Åtgärder för tryggad naturgasförsörjning”. Energimyndigheten. Februari 2006. https://energimyndigheten.a-w2m.se/FolderContents.mvc/Download?ResourceId=103959. Läst 5 februari 2020. 
  117. ^ ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk (PDF)”. Europeiska kommissionen. 17 november 2010. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52010DC0677&from=EN. Läst 26 februari 2020. 
  118. ^ [a b] ”EU-U.S. LNG trade”. European Commission. https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/eu-us_lng_trade_folder.pdf. Läst 26 februari 2020. 
  119. ^ ”Natural gas production in the European Union 2018” (på en). Statista. https://www.statista.com/statistics/265345/natural-gas-production-in-the-european-union/. Läst 26 februari 2020. 
  120. ^ ”European gas output to slide by 48 Bcm to just 202 Bcm by 2024: IEA | S&P Global Platts”. www.spglobal.com. 7 juni 2019. https://www.spglobal.com/platts/en/market-insights/latest-news/natural-gas/060719-european-gas-output-to-slide-by-48-bcm-to-just-202-bcm-by-2024-iea. Läst 26 februari 2020. 
  121. ^ Simon, Frédéric (16 maj 2018). ”Europe grapples with Dutch gas production ‘collapse’” (på en-GB). www.euractiv.com. https://www.euractiv.com/section/energy/news/europe-grapples-with-dutch-gas-production-collapse/. Läst 26 februari 2020. 
  122. ^ ”Shedding light on energy on the EU: From where do we import energy and how dependent are we?” (på en). Shedding light on energy on the EU. https://ec.europa.eu/eurostat/cache/infographs/energy/bloc-2c.html. Läst 26 februari 2020. 
  123. ^ Dina Khrennikova, Anna Shiryaevskaya, Daryna Krasnolutska (31 december 2019). ”Why the Russia-Ukraine Gas Dispute Worries Europe”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/business/energy/why-the-russia-ukraine-gas-dispute-worries-europe/2019/12/31/f8f5008a-2bec-11ea-bffe-020c88b3f120_story.html. Läst 26 februari 2020. 
  124. ^ Simon Pirani, Jonathan Stern, Katja Yafimava (februari 2009). ”The Russo-Ukrainian gas dispute of January 2009 - A comprehensive assessment”. Oxford Institute for Energy Studies. https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2010/11/NG27-TheRussoUkrainianGasDisputeofJanuary2009AComprehensiveAssessment-JonathanSternSimonPiraniKatjaYafimava-2009.pdf?v=7516fd43adaa. Läst 26 februari 2020. 
  125. ^ ”Yamal – Europe Gas Pipeline” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/yamal-europegaspipel/. Läst 5 februari 2020. 
  126. ^ ”4896 kilometer rör ger Europa energi”. Illustrerad vetenskap. https://illvet.se/teknik/energi/4896-kilometer-ror-ger-europa-energi. Läst 26 februari 2020. 
  127. ^ ”Nord Stream Gas Pipeline (NSGP), Russia-Germany” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/negp/. Läst 26 februari 2020. 
  128. ^ Vaughan, Adam (25 februari 2019). ”Nord Stream 2 Russian gas pipeline likely to go ahead after EU deal” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/business/2019/feb/25/nord-stream-2-russian-gas-pipeline-likely-to-go-ahead-after-eu-deal. Läst 5 februari 2020. 
  129. ^ editor, Patrick Wintour Diplomatic (11 juli 2018). ”Germany and Russia gas links: Trump is not only one to ask questions” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2018/jul/11/germany-and-russia-gas-links-trump-questions-europe-nord-stream2. Läst 26 februari 2020. 
  130. ^ ”Nord Stream 2 - Three Quarters of Nord Stream 2 Completed” (på en). www.nord-stream2.com. https://www.nord-stream2.com/media-info/news-events/three-quarters-of-nord-stream-2-completed-138/. Läst 5 februari 2020. 
  131. ^ TT (17 maj 2016). ”Avtal om ny gasledning till EU”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/avtal-om-ny-gasledning-till-eu. Läst 26 februari 2020. 
  132. ^ Horowitz, Jason (12 augusti 2018). ”A Gas Pipeline to Italy? Five Star Backers Sense a Betrayal” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/08/12/world/europe/italy-pipeline-five-star.html. Läst 26 februari 2020. 
  133. ^ ”TAP at a glance” (på en). TAP. Trans Adriatic Pipeline. https://www.tap-ag.com/the-pipeline. Läst 26 februari 2020. 
  134. ^ ”Trans-Mediterranean Natural Gas Pipeline” (på en-GB). Hydrocarbons Technology. https://www.hydrocarbons-technology.com/projects/trans-med-pipeline/. Läst 5 februari 2020. 
  135. ^ [a b] ”Diversification of gas supply sources and routes” (på en). Energy - European Commission. 31 juli 2014. https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-security/diversification-of-gas-supply-sources-and-routes. Läst 26 februari 2020. 
  136. ^ ”EU US LNG trade”. 25 juli 2019. https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2019/july/tradoc_158271.pdf. Läst https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2019/july/tradoc_158271.pdf. 
  137. ^ Ellyatt, Holly (12 februari 2020). ”Russia is 'fearful' of US competition in the European gas market, official says” (på en). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/12/us-should-be-gas-supplier-in-europe-as-well-as-russia.html. Läst 26 februari 2020. 
  138. ^ Lundin, Tomas (1 mars 2009). ”Europas hemliga gasbjässe”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/europas-hemliga-gasbjasse. Läst 26 februari 2020. 
  139. ^ ”Swedegas - Svenska stamnätet”. www.swedegas.se. https://www.swedegas.se/gasnatet/gasnatet. Läst 3 februari 2020. 
  140. ^ ”Övriga nät, tankställen och LNG-terminaler”. Energimyndigheten. 8 maj 2018. https://www.energimyndigheten.se/trygg-energiforsorjning/naturgas/ovriga-nat-tankstallen-och-lng-terminaler/. Läst 3 februari 2002. 
  141. ^ https://lagen.nu/2005:403#K1P3 Arkiverad 15 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.#K1P1
  142. ^ https://lagen.nu/2005:403#K1P3 Arkiverad 15 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.#K2P1

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera

  • www.energigas.se Läs mer om naturgas och de andra energigaserna på branschorganisationen Energigas Sveriges webbplats.