Kranialnerver (hjärnnerver, nervi craniales) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen. Undantaget är extranervens (den elfte kranialnervens) spinala rot som träder ut från halsryggens ryggmärg. Det finns 12 par kranialnerver. Alla finns symmetriskt på både höger och vänster sida.

Kranialnerverna (med namn på engelska)

Vissa av kranialnerverna innehåller nervfibrer som förmedlar signaler till hjärnan, afferenta, sensoriska nervfibrer. Andra innehåller nervfibrer som förmedlar signaler från hjärnan, efferenta, motoriska nervfibrer. Vissa av nerverna innehåller båda typerna. Kranialnerverna saknar ett gemensamt principiellt förgreningsmönster och deras förlopp i huvudet är ofta invecklat. Kranialnerverna träder ut från kraniumhålan via hål och springor.

Utöver de tolv klassiska kranialnerverna finns det även en nerv hos bland annat människan som har kallats för den nollte kranialnerven (kranialnerv noll, kranialnerv XIII, lat. nervus terminalis). Den nollte kranialnerven har beskrivits att ha en roll för detektion av feromoner och reproduktion[1].

Kranialnerverna efter numrering

redigera

Kranialnerverna är numrerade efter varifrån de utgår från hjärna och hjärnstam, med lägst nummer medialt och kranialt (högst upp mot mitten) och högst nummer lateralt och kaudalt (ytterst och längst ner). De två första kranialnerverna utgår från hjärnan medan resterande tio med undantag av extranervens spinala rot utgår från hjärnstammen. Samtliga kranialnerver går in/ut från hjärna och hjärnstam ventralt förutom rullmuskelnerven som utgår från hjärnstammen dorsalt. Nedan betecknar N. = nervus (nerv).

Kranialnerv Nummer Latinskt namn Nervfibertyp Ut-/ingång från hjärna/hjärnstam Exempel på skadeföljd
Luktnerven N. I N. olfactorius Sensorisk Luktbulben Anosmi
Synnerven N. II N. opticus Sensorisk Talamus Synfältsbortfall
Ögonmuskelnerven N. III N. oculomotorius Motorisk Mitthjärnan Dubbelseende
Rullmuskelnerven N. IV N. trochlearis Motorisk Mitthjärnan (dorsalt) Dubbelseende
Trillingnerven N. V N. trigeminus Båda Hjärnbryggan Känselbortfall
Sidtittarnerven N. VI N. abducens Motorisk Hjärnbryggan Dubbelseende
Ansiktsnerven N. VII N. facialis Båda Hjärnbryggan Ansiktsförlamning
Balans- och hörselnerven N. VIII N. vestibulocochlearis

(tidigare n. statoacusticus)

Sensorisk Hjärnbryggan och förlängda märgen Hörselnedsättning, Yrsel, Tinnitus
Tung- och svalgnerven N. IX N. glossopharyngeus Båda Förlängda märgen Svalgpares
Vagusnerven (den kringirrande nerven) N. X N. vagus Båda Förlängda märgen Dysfagi
Extranerven (binerven) N. XI N. accessorius Motorisk Förlängda märgen och ryggmärgen Muskelsvaghet
Tungmuskelnerven N. XII N. hypoglossus Motorisk Förlängda märgen Tungdeviation

Relaterade uppslagsord

redigera

Externa länkar

redigera

Om kranialnerverna i andra uppslagsverk:

Referenser

redigera
  1. ^ Sonne, James (2022). Neuroanatomy, Cranial Nerve 0 (Terminal Nerve). StatPearls Publishing. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK459159/. Läst 21 september 2022 

Källor

redigera

Richard, D. L. (2020). Gray's Anatomy for Students (4). Elsevier.