Erikska ätten var en av två ätter som slogs om makten över Sverige mellan cirka år 1130 och år 1250. Den andra ätten var den Sverkerska ätten. Namnet kommer av den första kungen ur ätten, Erik den helige. Den erikska ätten med bas i Västergötland kunde räkna med stöd från Svealand och Norge, till skillnad från den sverkerska ätten, som i stället hade sitt stöd från Östergötland, Småland och Danmark. Den erikska ätten ville ha så mycket självständighet som möjligt gentemot påven i Rom och själva utnämna biskoparna i landet. Den sverkerska ätten var dock mer internationellt sinnad och hade därför också oftast kyrkans stöd i kampen mot den erikska ätten.

Erikska ätten
Heraldiska lejon som användes i Erikska ätten
StamfarErik den helige
FramståendeErik den helige

Knut Eriksson (Knut I) Erik Knutsson Knut Långe (Knut II)

Sista regent var Erik läspe och halte
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1250
SvärdssidanErik läspe och halte
SpinnsidanIngeborg Eriksdotter död 1254, gift med Birger jarl, och mor till kung Valdemar Birgersson av Bjälboätten
Gravtäcket från Holmger Knutssons grav

Erikska ätten gynnade Varnhems kloster, det är därför många medlemmar är begravda där. Sista regent var Erik läspe och halte som dog barnlös år 1250 och därmed utslocknade Erikska ätten. Hans systerson Valdemar Birgersson (son till Birger jarl) ärvde då kronan och blev den första kungen av Folkungaätten/Bjälboätten. Oegentliga regentnummer har ofta tilldelats ättens kungar vid namn Erik – Erik IX och så vidare – medan det är inte säkerställt historiskt, hur många Erikar som varit svenska regenter före dessa.

Svenska kungar från Erikska ätten:

VapnetRedigera

Flera historiker och heraldiker [1] har påpekat att flera troliga medlemmar inom den Erikska ätten kan ha fört ett annat vapen än det ovan beskrivna sigillet med två lejon, blanda andra Knut Långe och hans troliga far Holmger Knutsson. Detta vapen med tre strängar, kan bland annat ses på gravtäcket från Holmger Knutssons gravtäcke från 1400-talet,[2] där täckets heraldiskt högra sköld visar tre smala bjälkar (strängar), vilka uppvisar också likhet med en vapenbild på ett av Knut Långes mynt. [3] [4] [5] [6]

ReferenserRedigera

  1. ^ ERIKSKA ÄTTEN OCH DESS LEJON/Birger jarls trohetsed till erikarna
  2. ^ Harrison (2002) sid. 157
  3. ^ Erikska ätten i Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Holmger Knutssons gravtäcke”. Historiska museet. http://www.historiska.se/utstallningar/Inslag-fran-Sveriges-Historia/Holmger-Knutssons-gravtacke/. Läst 13 februari 2011. 
  5. ^ Jan Svanberg i Furstebilder från Folkungatid 1987 ISBN 91-85884-52-9 s. 92
  6. ^ Holmger Knutssons gravtäcke av textil Historiska Museets samlingar
Företrädare:
Stenkilska ätten
Sveriges konungahus (i konkurrens med Sverkerska ätten)
11561250
Efterträdare:
Bjälboätten