Öppna huvudmenyn

Franska Guyana

franskt utomeuropeiskt departement i nordöstra Sydamerika
Franska Guyanas inofficiella flagga
Franska Guyana

Franska Guyana (franska: Guyane française, officiellt: Guyane) är ett franskt utomeuropeiskt departement i nordöstra Sydamerika, vid Atlanten. Området gränsar i väst till Surinam och i söder och öster till Brasilien, och omfattar också ögruppen Îles du Salut med Île du Diable (Djävulsön), Île Royale och Île Saint-Joseph, som alla ligger nära landets kust. Huvudorten är Cayenne. Arean är 83 534 km² (motsvarar ungefär Österrikes yta),[1] och folkmängden var 213 031 invånare i början av 2007.[2]

Innehåll

HistoriaRedigera

Under 1700-talet hade Franska Guyana tack vare jesuiterna en blomstringstid och producerade 1760 tre gånger mer kakao, tolv gånger mer bomull och två gånger mer socker än man gjorde i början av 1900-talet. Men jesuiternas fördrivande och slaveriets upphävande 1794 blev hårda slag för kolonins ekonomi. Slaveriet återinfördes visserligen 1802, men avskaffades åter 1848. 1852 började förbrytare deporteras till den beryktade straffkolonin Djävulsön.[3]

PolitikRedigera

Franska Guyana är en del av Frankrike som tillhör EU och är alltså inte en koloni. Valutan som används är således euro och invånarna har rösträtt i alla nationella franska val. Franska Guyana är inte med i EU:s momsunion, eller Schengensamarbetet men har frihet från varutullar. Se exempelvis undantag inom EU för ytterligare information. Franska Guyana har samma status som Martinique och Guadeloupe i Karibien. Sedan 2017-06-15 fri roaming för mobiltelefoni och mobilsurf med EU-abonnemang.

Området sänder en representant till den franska nationalförsamlingen och en till senaten. Den lokala administrationen består av en prefekt och ett råd (Conseil Général) på 16 medlemmar, som väljs på sex år vid direkta val.[4]

Franska Guyana är med i EBU, som en del av Frankrike.

Gränsdragningen mot Surinam är omstridd då båda länderna gör anspråk på samma områden.

Administrativ indelningRedigera

Franska Guyana är indelad i 2 arrondissement. Dessa är underdelade i 19 kantoner (cantons) och 22 kommuner (communes).

EkonomiRedigera

Som en integrerad del av Frankrike tillhör Franska Guyana EU:s inre marknad och mottar subsidier både från Frankrike och EU. BNP beräknades 2001 till 8 300 dollar per invånare. Utvecklingen av näringslivet hämmas av dåliga kommunikationer från kusten och inöver i landet, samt brist på yrkesutbildad arbetskraft.[4]

Jord- och skogsbrukRedigera

Jord- och skogsbruk står för 18 % av sysselsättningen, med skogsbruket som den ekonomiskt viktigaste sektorn. Skogsbruksprodukter utgör den största gruppen av exportvaror. I inlandet drivs en del av jordbruket för självförsörjning, och till viss del som svedjebruk. Viktiga produkter från jordbruket är maniok, grönsaker, bananer, ris och sötpotatis, som odlas för lokal konsumtion. Ris, ananas och citrusfrukter odlas för export, sockerrör för framställning av rom. Fiskeriernas andel av exportintäkterna har på senare år sjunkit. Det bedrivs en del fiske, huvudsakligen efter räkor.[4]

Industri och gruvdriftRedigera

Industrin, tillsammans med utvinning av mineraler, sysselsätter cirka 20 % av den arbetsföra befolkningen. Av mineralerna är guld viktigast. I landet finns också förekomster av bauxit, tantalit och kaolin. Industrin är beskedlig och består huvudsakligen av fiskeindustri och destillering av rom.[4]

Andra verksamheterRedigera

Upprättandet av den franska rymdbasen Centre Spatial Guyanais nära Kourou i slutet av 1960-talet, från vilken det Europeiska rymdorganisationen (ESA) skjuter upp satelliter, har haft en betydande inverkan på det ekonomiska livet. Förhållandevis många är sysselsatta inom tjänstesektorn, och på senare år har en viss turism utvecklats.[4] Främlingslegionens tredje Régiment Étranger d'Infanterie har en bas i Kourou.[5]

HandelRedigera

Det mesta av handeln går till Frankrike.[4]

KommunikationerRedigera

Vägnätet i landet är minimalt, och inskränker sig i stort sett till kusten. Floderna är de viktigaste farlederna i inlandet, men många forsar är hinder för större fartyg. Den viktigaste hamnen är Dégrad-des-Cannes några kilometer öster om Cayenne. Vid Cayenne ligger också den internationella flygplatsen Rochambeau.[4]

DemografiRedigera

Befolkningen, totalt c:a 215 000 personer, är etniskt mycket blandad. Cirka två tredjedelar av befolkningen är av delvis afrikansk härkomst; andra större befolkningsgrupper är kineser, fransmän, haitier och brasilianare.[4] Det finns även asiater från bland annat Laos (som tidigare tillhörde Frankrike som en del av kolonin Franska Indokina).

Den indianska befolkningen (oyampi, galibi och några andra grupper) består av några få tusen och bor dels i små byar i närheten av floderna i inlandet, dels i utkanten av tätorterna vid kusten. Detsamma gäller några enstaka folkgrupper, bland andra boni och saramaka, som är ättlingar av afrikanska slavar som rymde strax efter ankomsten. Både dessa och indianerna har bevarat mycket av sin traditionella kultur, även om "moderniseringen" allt eftersom vinner mark.[4]

I slutet av 1970-talet tog Frankrike emot en del flyktingar från Kambodja. Dessa människor, som tillhör hmongfolket, sändes till Franska Guyana, där de har etablerat sig i två byar, en vid Cacao och en söder om Mana. Här lever de huvudsakligen av trädgårdsbruk, och har i stor utsträckning bevarat sin egen kultur.[4]

Den allra största delen av bebyggelsen finns längs kusten. Den största staden är huvudstaden Cayenne.[4]

ReligionRedigera

De flesta människorna i Franska Guyana tillhör den romersk-katolska kyrkan.[4]

SpråkRedigera

Franska är officiellt språk, men vardagsspråket för de flesta är kreol.[4]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France Läst 7 september 2010.
  2. ^ INSEE, Frankrike; Populations légales 2007; Département de la Guyane (excelfil) Läst 7 september 2010..
  3. ^ Guyana i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Guyane Française”. Store norske leksikon. http://snl.no/Guyane_Fran%C3%A7aise. Läst 7 juni 2010. 
  5. ^ ”3rd Foreign Infantry Regiment” (på engelska). French Foreign Legion Information. http://foreignlegion.info/units/3rd-foreign-infantry-regiment/. Läst 8 februari 2017.