Ärtsoppa, i Sverige även känt som ärtor med fläsk eller ärter med fläsk[1][2], är en klassisk maträtt i husmanskosten som tillagas på liknande sätt i många länder. Ingredienserna är bland annat gula ärtor, spad från kokt fläsk, lök och kryddor (vanligen peppar, senap, timjan och mejram). Ärtsoppa representerar den typ av matlagning i det traditionella allmogeköket där man lagade maten över elden på den öppna härden i en enda kittel i vilken man regelmässigt blandade vegetabiliska och animaliska råvaror. I vegetariska varianter av ärtsoppa avstår man från fläsk och fläskspad. Ärtsoppa har ett mycket högt biologiskt värde.

Svensk ärtsoppa och pannkakor.
Nederländsk ärtsoppa
Färdiglagad svensk ärtsoppa i så kallat rullpack.

Ärtsoppa internationellt redigera

Ärtsoppa förekommer främst i Europa, USA och Kanada.[3] I vissa länder, till exempel Nederländerna, är det en nationalrätt.[4] Rätten är dessutom populär i Ryssland, Iran, Irak och Indien.[3] I Indien kryddas den med curry.[3]

Sverige redigera

 
Ingemar Johansson äter ärtsoppa i filmen För tapperhet i tält från 1965.

Ärtsoppa är en relativt vanlig maträtt, särskilt inom militären och skolorna. I Sverige är konsumtion av ärtsoppa belagt åtminstone sedan 1200-talet.[3] Ärtsoppa med fläsk hörde till författaren August Strindbergs absoluta favoriträtter. "Gudamat" kallade han den. Det sägs att kung Erik XIV blev förgiftad av arsenik i ärtsoppa 1577. Det är fastställt att han avled av arsenikförgiftning men saknas säkra bevis på att arseniken fanns i ärtsoppa.[5]

En gammal tradition i Sverige är att servera ärter med fläsk på torsdagar. Under den katolska tiden var fredag en köttfri dag och då kunde man äta ärter med fläsk som torsdagsmat i Sverige. Ärter med fläsk eller alternativt kött var då redan en vanlig maträtt.[6]

Den katolske biskopen Hans Brask hade i sin hushållsbok från 1520-talet två veckodagsplacerade ärtsoppor, dels på måndagar (en fastedag, och då serverad med sälspäck som räknades som fisk) och dels på fredagar (en fastedag och då serverad vegetarisk).[7]

Enligt en bok av Mats Morell från 1989 hänger torsdagsplaceringen samman med utvecklingen av lasaretts- och fattighusmåltidsordningar från 1600-talet och framåt. Bland annat serverade Västerås hospital år 1620 ärtsoppa med fläsk eller kött på torsdagar, och det fortsatte på 1730-talet.[8] Denna typ av offentliga kök gjorde stora årliga livsmedelsupphandlingar och behövde då bestämma matsedeln lika lång tid i förväg enligt ett rullande veckoschema, vanligen i tvåveckorsintervaller. Den allmänna värnplikten och regementsmatsalarna byggdes i början av 1900-talet men också skolmatsalarnas menyer skapades när skolmaten blev allmän på 1950-talet. De offentliga kökens repetitiva matsedlar betydde mycket för att popularisera denna husmanskost. Ärtsoppa med fläsk fick också torsdagsplacering hos kyrkoherden Widebeck i Jäder utanför Strängnäs på 1790-talet, men på fredagar åt han den utan något kött eller fisk, och samtidigt fick hans tjänstefolk ärtvälling med kokt fläsk (alternativet får- eller svinrygg) på torsdagar.[9] Kyrkoherdens pigor och drängar kunde också ibland få ärtsoppa med sill.[10]

Kokt, salt fläsk var en ovanlighet i medeltidens kokkonst men ärtorna var ett festligt alternativ till kål och rovor. Olika köttslag har serverat i ärtsoppan genom tiderna från nötkött, fårkött till fisk och säl. På 1800-talets andra hälft ökar svinproduktion stort i Sverige och då blir ärtsoppa med fläsk det billigaste köttet att ha i soppan. Av tradition serveras numera ibland varm punsch till ärtsoppa. Det finns ingen dokumenterad förklaring till det.[3] Någon form av pannkaka med sylt brukar serveras som efterrätt till ärtsoppa, men det är en senare tradition.[6]

Forna tiders svenska krigshärar hade ärtsoppa och surströmming som basföda, eftersom torkade ärtor och surströmming har lång hållbarhet.[3]

Finland redigera

 
Ärtsoppa, som den serveras på en torsdag i finska armén.

I hela Finland är det en mycket vanlig maträtt.[11] Ärtsoppan tillagas på gröna ärtor istället för gula, och kokas i tre timmar istället för en och en halv, som är det brukliga.[11] Den långa koktiden ger en grötaktig konsistens. I Karelen och södra Savolax har ärtsoppa varit huvudrätt på bröllop och begravningar.[11]

Norge redigera

I Norge tillagades ärtsoppa traditionellt på våren och vid påsk.[11] För att få mer färg på ärtsoppan innehåller den, till skillnad från Sverige och Finland, även potatis, morot och grönsaker.[11]

Danmark redigera

I Danmark kallas ärtsoppa för gule ærter och även där tillsätts rotfrukter och grönsaker i soppan. Fläsk/korvar och senap serveras som tillbehör vid sidan om.

Island redigera

På Island används saltat lammkött till ärtsoppan.[11] Där serveras ärtsoppa ofta på fettisdagen.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Frågelådan: Finns det någon skillnad mellan ärtor och ärter?. Institutet för språk och folkminnen. Läst 29 juli 2017.
  2. ^ http://www.felix.se/produkter/arter-med-flask-500-g/
  3. ^ [a b c d e f] Sanningen om ärtsoppan inkl. internationella recept Arkiverad 29 december 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ http://www.coquinaria.nl/english/recipes/Dutchpeasoup.htm Arkiverad 2 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (nederländska)
  5. ^ ”Sveriges kvalitetssajt för nyheter”. SvD.se. http://blog.svd.se/kunglighistoria/2010/02/17/artsoppa-och-arsenik/. Läst 8 april 2021. 
  6. ^ [a b] ”Ärter - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210304121840/https://www.isof.se/matkult/baljvaxter/arter.html. Läst 8 april 2021. 
  7. ^ Gröntoft, Magnus, m.fl. (red) (2016). Biskop Brasks måltider; Svensk mat mellan medeltid och renässans. sid. 39,41. Läst 21 mars 2021 
  8. ^ Morell, Mats (1989). Studier i den svenska livsmedelskonsumtionens historia : hospitalhjonens livsmedelskonsumtion 1621-1872. sid. 182-192. Läst 21 mars 2021 
  9. ^ Hagdahl, Charles Emil (1891). Kok-konsten som vetenskap och konst. sid. 21, 24. Läst 21 mars 2021 
  10. ^ Hagdahl, Charles Emil (1891). Kok-konsten som vetenskap och konst. sid. 25. Läst 21 mars 2021 
  11. ^ [a b c d e f] ”Matkulturen i Norden”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191445/http://www.vasa.abo.fi/vos/vosusers/aherala/husliga/Interrail/norden.htm. Läst 13 september 2013. 

Externa länkar redigera