Laholm är en tätort i södra Halland och centralort i Laholms kommun i Hallands län.

Laholm
Tätort
Centralort
Stortorget
Stortorget
Land Sverige Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Laholms kommun
Distrikt Laholms distrikt
Koordinater 56°30′15″N 13°2′21″Ö / 56.50417°N 13.03917°Ö / 56.50417; 13.03917
Area
 - tätort 540 hektar (2020)[4]
 - kommun 963,39 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 6 922 (2020)[3][4]
 - kommun 26 565 (2023)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,8 inv./hektar
 - kommun 28 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Laholm
Postnummer 312 00
Riktnummer 0430
Tätortskod T4028[5]
Beb.områdeskod 1381TC105 (1960–)[6]
Geonames 2697861
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Ortens läge i Hallands län
Wikimedia Commons: Laholm
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Laholm ligger vid ån Lagans utlopp i Laholmsbukten. Laholms stad var både den äldsta, med stadsprivilegier från 1200-talet, och minsta i Halland.

Historia redigera

 
Laholm 1735 i Hallandia antiqua et hodierna 1753.[7]
 
Karta över Laholm på 1850-talet.
 
Bron över Lagan med staden i fonden.
Xylografi från 1867.

Man vet genom arkeologiska undersökningar att platsen har varit bebyggd länge, förmodligen 4 000 år. Strax utanför den nutida stadsgränsen ligger ett flertal högar från äldre bronsåldern vid vad som då var ett förmodat vadställe över Lagan. Strax innanför dessa ligger en boplats från järnåldern. Vid stadens nya industriområde Nyby Industriområde ligger också ett flertal gravhögar som man förmodar är från bronsåldern.[källa behövs]

Laholm omtalas redan i Kung Valdemars jordebok, där det antyds att det då förekom handel på platsen, som då var en kungsgård där Lagaholm var uppfört. Som stad kan Laholm dock först beläggas från början av 1300-talet.[8] Ända in på 1700-talet var Laholm beläget vid den enda broövergången över Lagan i Halland.[9]

När de första stadsprivilegierna utfärdades är okänt, men enligt en anteckning i Kristian II:s registratur erhöll man bekräftelse på sina stadsprivilegier 1515, vilket upprepades 1571 och 1676, och erhöll 1557 rättigheter att hålla en frimarknad varje år.[10]


Orten har inte expanderat nämnvärt under senare tid,[källa behövs] men upplevde en mycket turbulent tid under stormaktsårens ständiga nordiska krig. Den skall ha blivit nedbränd vid ett flertal tillfällen under denna period som varade under 1500- och 1600-talen. Vid Karl XIs skattereduktion raserades också den fästning Lagaholm som tidigare legat vid Lagan. Ruinen grävdes ut under mitten av 1900-talet och ett försök till rekonstruering gjordes, men idag utgör ruinen brofundamentet och kraftverksdammen vid Lagan. Stadens siste borgmästare Axel Malmquist införskaffade ett flertal skulpturer till staden för intäkterna från en lokalrevy, Lagaholmsspelen, som periodvis återuppstått under senare år, och vars manus och regi han själv ofta stod för. Under 1960-talet byggdes väg E6 väster om staden. Från urminnes tider fram till dess gick huvudvägen genom Halland genom Laholms tätort.

I staden finns även Sankt Knuts Gille med anor tillbaka till 1200-talets mitt. Gillets sigill utgörs av en medeltida sigillstamp som en gång hittats i jorden på Nybyområdet.

Laholm är känd som en av landets viktigaste krukmakarstäder. Laholmskeramik och Jani keramik var de mest betydande verkstäderna.[11]

Stadens fullmäktige beslutade den 27 september 1940 efter att frågan utretts, att uttalet skall vara Laholm med betoningen på senare leden.[12]

Administrativa tillhörigheter redigera

Laholms stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun med mindre delar av bebyggelsen efterhand i Laholms socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Laholms kommun med Laholm som centralort.[13]

I kyrkligt hänseende har Laholm hört till Laholms stadsförsamling som 1972 med Laholms landsförsamling uppgick i Laholms församling.[14]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Laholms rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Hallands södra domsagas tingslag. Från 1971 till 1975 ingick Laholm i Hallands södra tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 1975 i Halmstads tingsrätts domsaga.[15]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Laholm 1960–2020[16]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 221
1965
  
3 565
1970
  
3 695
1975
  
3 898
1980
  
4 586
1990
  
5 052 387
1995
  
5 610 407
2000
  
5 644 407
2005
  
5 835 412
2010
  
6 150 466
2015
  
6 527 534
2020
  
6 922 540

Bebyggelse redigera

 
Sankt Clemens kyrka vintern 2005-06.
 
Gamla järnvägsstationen som den såg ut år 2007.

Stadskärnan utgörs av ett område som kallas Gamleby som omger kyrkan Sankt Clemens kyrka och också utgör den gamla staden. I rådhuset finns Stig Blombergs klockspel Riddarspelet som fem gånger om dagen minner om freden i Laholm år 1278. Hela miljön runt rådhuset och Stortorget är vacker och idyllisk och har inte förändrats nämnvärt de senaste 50 åren.[när?]

Det nya stadshuset, som byggdes efter den stora kommunsammanslagningen 1972, ligger i samma byggnad som stadsbiblioteket. Den gamla järnvägsstationen utgör idag kontor åt kommunens fastighetsbolag, medan den nya stationen, med smeknamnet "Lilla huset på prärien", är lokaliserad 3 km västerut, halvvägs till grannorten Mellbystrand i och med järnvägens nya sträckning 1996. Den gamla järnvägen och banvallen som gick rakt igenom staden och orsakade buller och bomfällningar har idag rivits ner och gett plats åt ett grönområde, en cykelbro och bostäder i de norra delarna av det tidigare stationsområdet. Ett undantag är den gamla järnvägsbron över kraftdammen vid Lagaholms slottsruin. Busstationen ligger dock kvar vid den gamla järnvägsstationen, även om många bussturer passerar den nya stationen.

Stadens högsta byggnad är Lantmännens gamla silo som ligger i det gamla industriområdet, där man också finner bryggeriet Sofiero som efter ett flertal ägare nu ägs av Kopparbergs Bryggeri. I samma område ligger även företaget DIAB:s lokaler och en stenkast därifrån Nilsson Special Vehicles som bygger limousiner och ambulanser.

Näringsliv redigera

Största företaget på orten är DIAB AB som tillverkar divinycellplast.

Bankväsende redigera

Laholms sparbank grundades 1857 och är alltjämt en fristående sparbank. Under 1970- och 1980-talet tog den över mindre sparbanker i kringliggande socknar.

Hallands enskilda bank hade ett kontor i Laholm sedan 1800-talet. Denna bank övertogs 1905 av Göteborgs bank, som sedermera blev en del av Nordea. Senare tillkom ett kontor för Ängelholms landtmannabank[17] som skulle uppgå i Skandinaviska kreditaktiebolaget (nuvarande SEB). En annan kortlivad bank med kontor i Laholm var Hallands lantmannabank, som togs över av Nordiska Handelsbanken,[18] som blev Göteborgs handelsbank, som under 1926 överlät kontoret till Göteborgs bank.[19] Även Skånska banken hade ett kontor i Laholm som togs över av Handelsbanken 1990.

Av storbankerna var Nordea först att lämna Laholm, följt av SEB som stängde den 1 juli 2016.[20] I mars 2021 stängde även Handelsbanken, varefter sparbanken hade ortens enda bankkontor.[21]

Utbildning redigera

Gymnasieskolan, som har fått namnet Osbecksgymnasiet efter Carl von Linnés lärjunge Per Osbeck, är belägen i närheten av riksväg 24 som går genom staden. Sedan 2017 är Osbecksgymnasiet en del av Campus Laholm.

Kommunikationer redigera

Vägar redigera

Riksväg 15 går norr om Laholm, dock ej genom orten. Riksväg 24 går i princip rakt igenom orten i östvästlig riktning. Utöver detta passerar E6/E20 (de två har gemensam sträckning här) i nordsydlig riktning strax väster om Laholm.

Lokaltrafik redigera

Hallandstrafiken bedriver flera linjer i Laholm, bland annat flera linjer till och från Halmstad.

Järnvägar redigera

Huvudartikel: Laholms station

Laholm har en järnvägsstation utmed Västkustbanan.

Smeknamn redigera

"Laputa", alternativt "Laputa Grushåla", är ett förekommande smeknamn på Laholm. Det figurerar bland annat i namnet på ett lokalt popband (Laputa Live)[22] och division III-laget i bordtennis, Laputa PPP (numera Laholms BTK Serve B), andralaget hos Laholms BTK Serve.[23] Laputa heter den flygande ön i Jonathan Swifts roman Gullivers resor (1726), och smeknamnet har använts i både humoristiskt och nedsättande syfte. En teori är att smeknamnet uppstod vid tiden när "glade Wille" (Viktor Wilhelm Appelqvist) var borgmästare i stan (1903–1923), då ämbetet enligt uppgift sköttes oftare från Stadshotellets punschveranda än från Rådhuset.[24][25] Ett av de tidigaste beläggen för smeknamnet är en insändare i Hallandsposten den 28 juli 1920, i vilken signaturen LEON benämner Laholm som "Laputa".

Sevärdheter redigera

 
Teckningsmuseet

Laholm kallas för "den lilla staden med de stora konstverken". I stadskärnan finns över trettio offentliga konstverk[26].

Naturreservat redigera

Inom den historiska Laholms stads område finns det tätortsnära Såghuslunds naturreservat som ingår i EU-nätverket Natura 2000.

Sport redigera

Det finns ett antal idrottsföreningar med olika inriktning som har Laholm som bas. Bland dessa kan nämnas:

Kända personer redigera

En lokal kändis är den tidigare domaren i tv-programmet På spåret och deckarförfattaren Björn Hellberg som har förärats med att få en gata döpt efter sig, Hellbakken (en förnorskning av författarens namn). Andra kända personer med anknytning till orten är Tommy Svensson, Janne Andersson, Johannes Brost, Gudrun Brost, filmskaparen Nore Norold, artisten Laila Adèle, fysikern Hans-Uno Bengtsson, Amnesty-aktiva Bo Lindblom och sångerskan Siv-Inger Svensson. En lokalt känd person som haft stort inflytande på staden är borgmästaren Axel Malmquist.

Se även redigera

Bilder redigera

Referenser redigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 11 november 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Richardson, Jacob (1753). Hallandia antiqua & hodierna, thet är : Hallands, et af Götha rikets landskaper, historiska-beskrifning, framställandes ifrån älsta in til wåra tider, thes belägenhet, land-hushålning, inbyggarnes seder, krigs-inrätningar, hwad krig ther warit, städernas anlägningar, handel och wandel, gamla minnes-tekn, runstenar, hwarje härads-beskrifning, med hwad theruti förekommer; tjenande til landets förbätring, och theraf följande ymniga närings-medel; hwarwid fogas, land chartor, och andre thertil hörande wäl stuckne kopparstycken. Stockholm. Libris 18774642. http://hdl.handle.net/2077/41096 
  8. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (Uppslagsord Laholm)
  9. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 752 
  10. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 753 
  11. ^ Christina Lindvall-Nordin, Laholmskeramik. Hässleholm 1999
  12. ^ Svenska ortnamn med uttalsuppgifter, [skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård, nr 14], Jöran Sahlgren, Gösta Bergman, Svenska bokförlaget, Stockholm 1955 s. 1
  13. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  14. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  15. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  16. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  17. ^ Laholm i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
  18. ^ Nord. Handelsbankens omslutning minskad med 8.24 mill. kr., Svenska Dagbladet, 9 mars 1925
  19. ^ Gbgs handelsbanks likviditetsställning förbättrad i fjol, Svenska Dagbladet, 25 februari 1927
  20. ^ SEB stänger i Laholm – lokala banker satsar, Hallandsposten, 26 april 2016
  21. ^ Bekräftat: Handelsbanken stänger kontoret i Laholm, Laholms Tidning/Helsingborgs Dagblad, 10 december 2020
  22. ^ "FAQ / Frågor & Svar". Arkiverad 31 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. Laputalive.se. Läst 2012-03-17.
  23. ^ "Laholms BTK Serve – Lagen". Arkiverad 4 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Laholmsbtkserve.se. Läst 2012-03-17.
  24. ^ Axel Ejwertz (19 november 1982). ”Nej, Laholm är inte Laputa”. Hallandsposten. Läst 1 augusti 2023. 
  25. ^ ”658 (Hvar 8 dag / Årg. 4 (1902/1903))”. runeberg.org. https://runeberg.org/hvar8dag/4/0676.html. Läst 1 augusti 2023. 
  26. ^ Laholm. ”Offentlig konst i Laholm”. www.laholm.se. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160807090554/http://www.laholm.se/uppleva_gora/kultur1/konst/offentlig-konst/. Läst 23 april 2018. 

Vidare läsning redigera

  • Gamla Laholm. Halmstad: Föreningen Gamla Laholm. 1989-. Libris 8264529 

  • Andersson, Verner (1962). Laholms socken : bygden som blev vår arvedel. [Laholm]: [V. Andersson]. Libris 8214404 
  • Corné, Lars (2005). Bilfabriken : historien om Yngve Nilssons karosseri AB och Nilsson Special Vehicles AB, Laholm. Göteborg: Arise Management. Libris 10046990. ISBN 91-631-6761-1 
  • Ejwertz, Axel (1943). Från Knutsgille till hantverksförening : Laholmhantverkets krönika genom tiderna. Laholm: Förf. Libris 1395799 
  • Ejwertz, Arne; Malmquist, Axel (1982). Laholm : en kortfattad historik om den gamla staden  : Laholms sparbank 1857-1982  : konst i Laholm  : Lagaholmsspelen  : en promenad kring torget  : en utgåva av Laholms sparbank med anledning av bankens 125-åriga verksamhet. Laholm: Utg. Libris 347050 
  • Ejwertz, Axel (1961-1976). Laholms historia. Laholm. Libris 177744 
  • Ejwertz, Arne (1994). Rådhuset i Laholm 200 år. Laholm: Fören. Gamla Laholm. Libris 1883597 
  • Ejwertz, Arne (1990). ”Sjukvård och läkare i Laholm”. Gamla Laholm (Halmstad  : Föreningen Gamla Laholm, 1989-) 1990 (2),: sid. 18-27  : ill. ISSN 1101-1610. ISSN 1101-1610 ISSN 1101-1610.  Libris 2132460
  • Ekström, Sven-Erik (2007). ”Lindeskogska fastigheten i Laholm : en husskylts berättelse”. Saxo Nr. 19 (2007),: sid. 151-166  : ill. 0282-2245. ISSN 0282-2245.  Libris 10424735
  • Från fattighus till servicehus : Parkgården 1882-1986. [Laholm]: [Svenska kommunalarbetareförb.]. 1986. Libris 658734 
  • Hausknechtska huset : sorgebarnet som blev ett glädjeämne. Halmstad: Länsstyrelsen Hallands län. 2010. Libris 12055743. ISBN 978-91-633-7624-5 
  • Jämtsäter, Marianne (1990). ”Två 1700-tals hus i Laholm”. Gamla Laholm (Halmstad  : Föreningen Gamla Laholm, 1989-) 1990 (2),: sid. 28-31  : ill. ISSN 1101-1610. ISSN 1101-1610 ISSN 1101-1610.  Libris 2132462
  • Karlsson, Roy (2013). Wallen. [Laholm: Stall Norrgården]. Libris 14799618. ISBN 9789163730672 
  • Laholms arbetarekommun 75 år. Laholm: Arbetarekommunen. 1986. Libris 658741 
  • Laholmsbilder : en samlarserie från Föreningen Gamla Laholm. Halmstad: Fören. 1990-. Libris 926111 
  • Lennartsson, Britt-Marie (2010). Hausknecktska huset : byggnadsrenovering  : dokumentation av en byggnadsrenovering : Hausknecktska huset, Hästen 5, Laholms innerstad, Laholms kommun. Kulturmiljö Halland ; 2010 :22. Halmstad: Kulturmiljö Halland. Libris 12032176 
  • Mattsson, Linn; Svensson, Magnus (2009). Om en gård i Laholm för 3000 år sedan : Halland, Laholm, Altona 2 :1, RAÄ 38, Sofieroleden. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer, 1400-8750 ; 2009 :2. Halmstad: Kulturmiljö Halland, Hallands länsmuseeer. Libris 11694341 
  • Nilsson, Ing-Marie (2003). ”Köpstad, kungamakt och kyrka : några tankar om medeltidens Laholm”. Utskrift (Halmstad) (Halmstad  : Uppdragsverksamheten, Stiftelsen Hallands länsmuseer, 1991-) 2003 (7),: sid. 6-25  : ill. 1102-7290. ISSN 1102-7290.  Libris 8888822
  • Osbeck, Pehr; Möller, Bert (1922). Utkast til beskrifning öfver Laholms prosteri : 1796. Svenska bygder i äldre beskrivningar, 99-1791359-9 ; 1. Lund: Gleerup. Libris 10815514. https://runeberg.org/laholmsp/ 
  • Palmkvist, Sven; Sandén, Lennart (2012). Kartorna berättar. Gamla Laholm, 1101-1610 ; 24(2013). Laholm: Föreningen Gamla Laholm. Libris 14292388 
  • Parkskolan 90 år : 1915-2005. Laholm: Parkskolan. 2005. Libris 10157231 
  • Persson, Rune; Andréasson, Roland (1997). Rune Päras Laholm : fotografen Rune Perssons bilder från 50-talets Sydhalland. Laholm: Fören. Gamla Laholm. Libris 2368982 
  • Persson, Yvonne (2002). Lages skattjakt : en upptäcktsfärd i Laholms kommun. Laholm: Kommunen. Libris 9042675 
  • Påhle, Klas (2011). Konstvandring i Laholm. [Laholm: Klas Påhle]. Libris 13362736. ISBN 978-91-633-8933-7 
  • Redin, Lars (1982). Laholm. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 39. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618982. ISBN 91-7192-532-5 
  • Sandén, Lennart; Andréasson, Roland (1994). Laholmare : om småstaden, dess människor och miljöer. Laholm: Fören. Gamla Laholm. Libris 1883604 
  • Skeppstedt, Charlotte (2005). ”Ifverströmska gården : förfall blev idyll”. Älskade hus (2005): sid. [136]-141  : ill..  Libris 10064685

Externa länkar redigera