Wikipedia

Arvid Mörne

finlandssvensk diktare, författare och folkbildare

Arvid Mörne, född 6 maj 1876 i Kuopio, död 15 juni 1946 i Grankulla, var en finlandssvensk diktare, författare och folkbildare. Mörnes inspirationskällor var främst Nylands skärgård, men hans texter färgades även av hans politiska övertygelse som socialist.

Arvid Mörne
Född6 maj 1876[1][2]
Kuopio[3], Finland
Död15 juni 1946[1][2] (70 år)
Grankulla, Finland
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningÖversättare, poet, författare[4]
MakaSigne Mörne
BarnHåkan Mörne (f. 1900)
Barbro Mörne (f. 1903)
Gudrun Mörne (f. 1905)
Utmärkelser
Tollanderska priset (1931)
De Nios Stora Pris (1940)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Mörne blev student 1894, filosofie magister 1897 och förestod 1899–1908 Mellersta Nylands fokhögskola. År 1913-43 docent i inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet.[5] Han debuterade 1899 med samlingen Rytm och rim, deltog aktivt i kampen mot förryskningspolitiken och intog samtidigt en radikal ståndpunkt i sociala frågor, en inställning som återspeglas i diktsamlingarna Nya sånger (1901) och Ny tid (1903). Mörnes nästa diktsamling Döda år utkom 1910, och under mellantiden hade han ägnat sig åt litteraturhistorien. 1910 blev han filosofie licentiat och publicerade arbeten om Josef Julius Wecksell (1910) och Aleksis Kivi (1911).[6] År 1911 lät Arvid Mörne bygga Villa Granmora i Grankulla, där han bodde till sin död.[7]

Ideologiskt intresserade sig Mörne för tre politiska rörelser, den svenska samlingsrörelsen, den socialdemokratiska arbetarrörelsen och det aktivistiska motståndspartiet. Som ung student kom han i kontakt med fattiga arbetare på landsbygden, vilket ledde till att han stod arbetarrörelsen nära under mer än ett decennium.[5] År 1913 skrev han dramat De sex orden (1913), som var starkt politiskt. Orden som titeln syftade på var "Proletärer i alla länder förenen Eder!” och pjäsen var ämnad för politiskt bruk i svenska arbetarföreningar.[8]

Våldsdåden i samband med novemberstrejken 1917 fick Mörne att ta avstånd från de revolutionära[8] och han tog ställning för den vita sidan när finska inbördeskriget bröt ut 1918.[9] Då var han visserligen inte längre medlem i Finlands Socialdemokratiska Parti utan hade i det närmaste blivit socialliberal.[källa behövs] I början av 1930-talet motsatte han sig offentligt Lapporörelsen. Under andra världskriget gjorde han ingen hemlighet av sin starka avsky för nazism och fascism.

Arvid Mörnes mest kända dikt är den tonsatta Båklandets vackra Maja.

I Brunnsparken i Helsingfors finns en skulptur av Arvid Mörne. Minnesmärket beställdes av Viktor Jansson och blev färdig 1951 till minnet av Mörnes 75-årsjubileum.[10]

Bibliografi redigera

Lyrik
  • 1899 – Rytm och rim
  • 1901 – Nya sånger
  • 1903 – Ny tid
  • 1910 – Döda år
  • 1910 – Kantat vid invigningen av Finlands studentkårs nya
    avdelningshus den 26 november 1910
  • 1913 – Skärgårdens vår
  • 1916 – Sommarnatten
  • 1918 – Offer och segrar
  • 1919 – Höstlig dikt
  • 1924 – Lyrik
  • 1924 – Vandringen och vägen
  • 1926 – Mörkret och lågan
  • 1928 – Morgonstjärnan
  • 1930 – Den förborgade källan
  • 1931 – Det ringer kväll
  • 1933 – Finsk dikt i svensk tolkning tillsammans med Erik Kihlman
  • 1934 – Under vintergatan
  • 1935 – Hjärtat och svärdet
  • 1937 – Atlantisk bränning
  • 1939 – Över havet brann Mars
  • 1941 – Sånger i världsskymning
  • 1942 – Tysk lyrik i svensk tolkning av Arvid Mörne
  • 1944 – Sfinxen och pyramiden
  • 1946 – Solbärgning. Efterlämnade dikter
Lyriksamlingar
  • 1917 – Valda dikter
  • 1919 – Samlade dikter I–VIII
  • 1926 – Dikter i urval
  • 1936 – Vandringsdagen. Lyrik i urval 1924–35
  • 1947 – Vårstorm. Lyrik i urval 1899–1919
  • 1947 – Sista milen. Lyrik i urval 1937–1946
Skådespel
  • 1903 – Bland bränningarna. Interiör i 2 tablåer
  • 1913 – De sex orden
  • 1914 – Ödemarksdramer 1. Den helige Henricus
  • 1918 – Fädernearvet
  • 1920 – Solens återkomst
Romaner och noveller
  • 1945 – Det förlorade landet och andra berättelser
Uppsatser, essäer, tal med mera
  • 1906 – Från jul till nyår
  • 1908 – Militarismen och fredsfrågan
  • 1909 – Josef Julius Wecksell (akademisk avhandling)
  • 1911 – Allsvensk ungdom
  • 1911 – Alexis Kivi och hans roman Seitsemän veljestä
  • 1916 – Från Saima till Vikingen
  • 1917 – På trehundraårsdagen av Nystads grundläggning
  • 1918 – Sverige och det svenska Finland
  • 1918 – Finlands nyare svenska litteratur
  • 1918 – Finlandssvenska synpunkter i Ålandsfrågan
    (tillsammans med Bruno Lesch)
  • 1920 – Nya Wecksellstudier
  • 1924 – De svenska frågorna och riksdagsvalet
  • 1927 – På finländsk grund
  • 1927 – Axel Olof Freudenthal och den finlandssvenska
    nationalitetstanken
  • 1930 – Till alla svenskar i Nyland
  • 1932 – Kring Emil von Quantens "Fennomani och
    skandinavism"
  • 1936 – Axel Olof Freudenthal. Liv och gärning
  • 1939 – Lyriker och berättare. Finlandssvenska studier
  • 1943 – Det övergivna samvetet
  • 1952 – Politiska flyktingar i Kyrkslätt
Översättningar
Digitaliserat material

Priser och utmärkelser redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Arvid Mörne, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Arvid Mörne, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.vanderkrogt.net.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] ”Sök - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-MoerneArvid. Läst 6 maj 2020. 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 629–30 
  7. ^ Olav Eriksson (2019). ”Arvid Mörne -aktivist, författare och naturlyriker”. Hembygden (4): sid. 12–13. 
  8. ^ [a b] *”Mörne, Arvid”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4798-1416928957404 
  9. ^ Ekman, Michel. ”Impuls: Bland dårar, ulvar och nidingar”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/bland-darar-ulvar-och-nidingar/. Läst 6 maj 2020. 
  10. ^ ”Arvid Mörnen muistomerkki : Viktor Jansson”. HAM. Arkiverad från originalet den 29 september 2020. https://web.archive.org/web/20200929224712/https://www.hamhelsinki.fi/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/. Läst 6 maj 2020. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arvid_Mörne&oldid=53767890”