Svenska Akademien

Kunglig akademi i Sverige
För musikgruppen med samma namn, se Svenska Akademien (musikgrupp).

Svenska Akademien är en kunglig akademi som instiftades 1786 av Gustav III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.[2] Akademien utser årligen mottagare av flera priser och stipendier, däribland Nobelpriset i litteratur. Antalet akademiledamöter är arton, utom när en ledamot har avlidit och ännu ingen efterträdare hunnit väljas in. Akademien kallas därmed även De Aderton. Dess valspråk är ”Snille och smak”.[2]

Svenska Akademien
FörkortningDe aderton
MottoSnille och smak
Grundad20 mars 1786
TypKungliga akademier
Syfte/fokusAtt arbeta uppå svenska språkets renhet, styrka och höghet.
Ständig sekreterareAnders Olsson (tf.)[1]
KansliansvarigLouise Hedberg
HuvudorganSammankomster
Frivilliga18 ledamöter
WebbplatsSvenskaakademien.se

Svenska Akademien ses allmänt som en av de viktigaste svenska kulturinstitutionerna.[3] Förutom utdelandet av Nobelpriset i litteratur och ett antal andra utmärkelser ligger man bland annat bakom Svenska Akademiens ordlista och Svenska Akademiens ordbok, två ordböcker med stor språklig auktoritet.

Akademiens organisationsform är "Offentlig korporation och anstalt"[4] vilket innebär den är fristående från svensk statlig inblandning,[5] men eftersom den är en kunglig akademi har Sveriges statschef inflytande över samfundets regelverk.[6] Aktieförvaltaren Akademiinvest förvaltar akademiens tillgångar. Den löpande verksamheten finansieras via licensintäkter för utgivningsrätten för Post och Inrikes tidningar.

Innehåll

HistorikRedigera

 
Svenska Akademien har lokaler i Börshuset i Stockholm.

Bakgrund och bildandeRedigera

Drottning Lovisa Ulrika instiftade 1753 Vitterhetsakademien. Gustav III delade sin mors intresse för kultur och den 20 mars 1786 kungjorde han sitt beslut att instifta: ett Samhälle af Aderton Herrar ock Män, till Svenska Språkets stadgande ock upodlande, samt till öfning för Vältaligheten ock Svenska skaldekonsten: Hvilcket Samhälle skall nu ock evärdeligen bära namn af Svenska Academien.

Dessa arton män skulle väljas från tre kategorier: skönlitterära författare, lärde och herrar. Med herrar avsågs män som genom sin börd, samhällsställning och umgängsvanor kunde representera god smak – ett syfte som speglas i akademiens valspråk Snille och smak. Förebilden var Franska akademien.

Gustav III hade ursprungligen tänkt att Svenska Akademien skulle bestå av tjugo ledamöter. Att det blev arton sägs bero på att han tyckte att De Aderton klingade mer högtidligt när det uttalades.[7] Gustav III utsåg själv Akademiens tretton första ledamöter, resterande fem ledamöter skulle Akademien själv välja, med godkännande av kungen. De tretton första av kungen utsedda ledamöterna var:

Vid instiftandet i Börshuset i Gamla stan den 5 april 1786 höll dessa sina inträdestal och förrättade sedan inval av de återstående fem ledamöterna, nämligen: Gustaf Mauritz Armfelt, Carl Gustaf Nordin, Carl Gustaf af Leopold, Johan Murberg och Nils Lorens Sjöberg. Dessförinnan hade Abraham Niclas Edelcrantz invalts som efterträdare till Carl Fredrik Scheffer som avlidit innan han tagit sitt inträde.[7]

 
Medalj slagen vid Akademiens stiftande 1786, med Gustaf III:s bröstbild. Medaljen är graverad av Carl Gustaf Fehrman.
 
Frånsida av minnesmedalj utgiven av Svenska Akademien 1837, till minne av Johan Stiernhöök. Graverad av Karl Magnus Mellgren.
 
Minnesmedalj utgiven av Svenska Akademien 1818, till minne av Gudmund Jöran Adlerbeth. Graverad av Johan Salmson.

Akademiens stadgar är till en stor del författade av kungen själv och påminner om Franska akademiens stadgar.[2] Enligt stadgarna är den främsta uppgiften att arbeta på svenska språkets ”renhet, styrka och höghet” (på nutida språk ungefär ’klarhet, uttrycksfullhet och anseende’). För att uppnå detta startade man utgivningen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB), anordnade tävlingar samt började ge ut en årlig utmärkelse till en framstående svensk person. Redan från början fanns ambitionen att ge ut en normativ ordbok som skulle leda till svenska språkets ytterligare utveckling och förfining. Denna skulle dock inte bli verklighet förrän många år senare.

I valspråket Snille och smak ansågs Snille syfta på begåvningens skapande kraft och smak på de mer intellektuella förmögenheter som behövs för att bearbeta inspirationen. Enligt Akademiens egen historieskrivning inkluderade valspråket sålunda både en apollinsk och dionysisk aspekt.

Tidiga år, 1800-taletRedigera

Akademiens situation försämrades efter Gustaf III:s död 1792. 1795 uppstod en större kontrovers när Axel Silverstolpe höll sitt inträdestal och däri berömde sin företrädare Axel von Fersen den äldres agerande under riksdagen 1789,[8][9] varpå Svenska Akademien stängdes under två år.[10] 1794 uteslöts ledamoten Gustaf Mauritz Armfelt från Akademien, efter att den landsförräderimisstänkte Armfelt i sin frånvaro dömts till döden.[11]

Trots detta behöll Akademien sin ställning som Sveriges högsta auktoritet i litterära och språkliga frågor. Under 1820-talet avmattades Akademiens verksamhet, mycket på grund av ett angrepp från företrädare för den nya litteraturen.[2]

Förste ständige sekreteraren Nils von Rosenstein satt i rekordlånga 38 år, 1786–1824, och var både blind och senil på slutet.[12] Den kraftfulle Bernhard von Beskow var ständig sekreterare mellan 1834 och 1868 och förbättrade Akademiens ställning. Efter Beskows död 1868 följde en längre period då Akademien saknade en verklig ledare, innan Carl David af Wirsén tillträdde posten som ständig sekreterare år 1884.[2]

Under det följande decenniet utvecklades den svenska litteraturen starkt. Detta tilltalade inte Wirsén vilket gjorde honom mindre populär bland den yngre generationen författare.[2] Akademien och dess ledamöter var under den så kallade Strindbergsfejden ständiga måltavlor för kritik.

1900-talet, tidigt 2000-talRedigera

År 1912 ersatte Erik Axel Karlfeldt Wirsén som ständig sekreterare. Under Karlfeldts 18 år på posten moderniserades Akademien och öppnades upp för den nya tidens författare. Bland annat valdes den första kvinnliga ledamoten, Selma Lagerlöf, in efter en stadgeändring år 1914.

Under 1900-talet fortsatte utgivningen av SAOB, i långsam hastighet.[13] Svenska Akademiens ordlista (SAOL), vars första utgåva kom redan 1874, gavs under seklet ut i sex olika upplagor. Svenska Akademien kom under 1900-talet att få internationell och årlig uppmärksamhet i samband med utdelandet av Nobelpriset i litteratur. Dessutom utökades allteftersom mängden andra utdelade kulturpriser och -stipendier.

2009 kom tvåbandsverket Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Runt millennieskiftet gjordes både SAOB (1997[14]) och SAOL (2009[15]) tillgängliga på Internet, och alla tre ordböckerna kan sedan 2017[16] nås via den gemensamma språkresursen Svenska.se.

Oenighet inom Svenska Akademien har på senare år lett till att flera ledamöter lämnat det aktiva arbetet inom akademien. Tre ledamöter lämnade under 1989 arbetet, delvis med koppling till Salman Rushdie-affären. Våren 2018 lämnade ett antal ledamöter sitt arbete inom akademien, som en följd av uppdagade sekretessläckor och jävsproblem samt olika åsikter om hanteringen av detta; i samma veva avträdde den ständiga sekreteraren.

Ständig sekreterareRedigera

Gustav III bestämde att ständige sekreteraren i Svenska Akademien skulle sitta på sin post livet ut, men denna princip har övergetts. En tid in på 1900-talet antogs regeln att ständige sekreteraren ska avgå senast det år hon eller han fyller sjuttio år ”om inte Akademien annorlunda beslutar”, men även denna regel har med tiden luckrats upp.[12][17][18] Den 1 juni 2015 tillträdde Sara Danius som ständig sekreterare som första kvinna på posten.[19] Den 12 april 2018 avgick hon som ständig sekreterare.[20]

VerksamhetRedigera

Akademiens syfte är enligt stadgarna att: arbeta uppå Svenska språkets renhet, styrka och höghet, så uti vetenskaper, som serdeles i anseende till Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla dess tillhörande delar, jemväl uti then, som tjenar att tolka de Himmelska Sanningar.

Akademiens ledamöter sammanträder ett 30-tal gånger per år. Vid varje möte disponerar man 18 stycken silverjetonger att jämnt fördelas på ledamöterna som bidrag till resekostnader med mera för deltagande i sammanträdena. Jetongerna kan bytas mot kontanter, i dagens mynt omkring 100 kronor. Deltagarna får därtill bidrag för att täcka kostnader direkt hänförbara till sammankomsterna.

Utöver dessa slutna sammankomster hålls varje år en offentlig sammankomst på Akademiens högtidsdag den 20 december, Gustav II Adolfs födelsedag (med beräkning av den nya stilen). Till en början hölls offentliga sammankomster även då en ny ledamot tog sitt inträde i Akademien, men sedan 1837 har dessa inträdeshögtidligheter vanligen förenats med årshögtiden.[23] Under flera år har högtidssammankomsten den 20 december direktsänts i Sveriges Radio.[24]

Nobelpriset i litteraturRedigera

 
Illustration av när Selma Lagerlöf tar emot nobelpriset från Gustav V den 11 december 1909

År 1900 åtog sig Akademien efter viss tvekan uppdraget att enligt Alfred Nobels testamente utse mottagare av Nobelpriset i litteratur. Rätt att nominera pristagarkandidater tillkommer Svenska Akademiens ledamöter, ledamöter i motsvarande utländska sammanslutningar samt tidigare nobelpristagare. På senare tid har man varje år haft att ta ställning till mellan 200 och 300 förslag, vilket gett akademiledamöterna ett betydande arbete. Man har ungefär ett halvår på sig att komma till beslut. Inom den tiden måste man sätta sig in i och bedöma kandidaternas samlade produktion, som i en del fall kan vara på något udda språk, och som akademiledamöterna endast har begränsad kunskap om. Om kandidatens produktion finns översatt till något mer allmänt känt språk kan man gå den vägen, men det återstår då att på ett eller annat sätt bedöma huruvida översättningen ger författaren rättvisa.

Akademiledamoten och ständige sekreteraren Erik Axel Karlfeldt (invald 1904 till stol 11) blev ett år själv nominerad som pristagare men avböjde kandidatur. År 1931 blev han ändå postumt tilldelad priset.

Av tradition skall beslutet om årets utsedda litteraturpristagare offentliggöras en torsdag i oktober, då Akademiens ständige sekreterare punktligt kl. 13:00 utträder från Akademiens sammanträdesrum och möter ett stort uppbåd av journalister från svensk och utländsk press och television.

Stora prisetRedigera

Huvudartikel: Stora priset

År 1786 instiftade Gustav III Stora priset, som anses vara Akademiens förnämsta, och består av en guldmedalj. Stora priset har delats ut till bland andra Selma Lagerlöf (1904 och 1909), Herbert Tingsten (1966), Astrid Lindgren (1971), Evert Taube (1972) och Tove Jansson (1994).

Övriga priser och stipendierRedigera

Akademien delar ut ett knappt 50-tal olika priser och stipendier, de flesta årligen. Gemensamt för samtliga är att de utdelas utan tävlan och utan ansökan. Antalet priser beskrev under 1900-talets andra hälft en stigande kurva, med kulmen under 1980-talet då tio nya priser tillkom. Under de två senaste decennierna har ytterligare ett knappt tiotal instiftats. Nedan listas ett stort urval av Akademiens samtliga priser och stipendier. På Akademiens webbplats finns en fullständig förteckning över samtliga priser och stipendier.[25]

Svenska Akademiens ordlistaRedigera

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) är en koncentrerad ordbok, endast delvis med ordförklaringar, i ett band. Första upplagan utgavs år 1874 och den fjortonde och senaste år 2015. Till och med den sjunde upplagan år 1900 var verkets namn Ordlista öfver svenska språket.

Vad gäller stavning  har SAOL alltid uppfattats som normerande. Däremot avsåg den ursprungligen inte att vara ett rättesnöre för ”gott språk”, utan skulle avspegla det svenska språket såsom det användes i verkligheten. Detta ändrades med den trettonde upplagan.[27]

Svensk ordbok utgiven av Svenska AkademienRedigera

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (förkortas SO) utkom i september 2009 och är det mest kompletta hjälpmedlet för att förstå orden i svensk text, för att lära känna deras ålder i det svenska språket och, direkt eller indirekt, deras etymologi. Ordboken, som består av två band, innehåller över 100 000 ordbeskrivningar och härtill bland annat över 20 000 mer exakta konstruktionsuppgifter.

Färdigställande av Svenska Akademiens ordbokRedigera

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är ett etymologiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som givits ut i Norden.

År 1786 bestämde Svenska Akademien att en ordbok skulle skrivas. Med vissa avbrott har arbetet pågått sedan dess. Det första bandet var färdigt 1898. I maj 2017 hade ordboksredaktionen kommit till ordet vret. Sista bandet beräknas utkomma om ytterligare ett par år.

BokutgivningRedigera

Akademien utger också andra böcker om det svenska språket, bland annat

Svenska Akademiens handlingar har givits ut sedan grundandet 1786, oftast i form av årsböcker med bland annat tal och texter från Akademiens årliga högtidssammankomst (bland annat nyinvalda ledamöters inträdestal).[28]

Talerätt rörande klassikerskyddetRedigera

Svenska Akademien har exklusiv talerätt[29] att enligt 51 § upphovsrättslagen (det så kallade Klassikerskyddet) väcka talan i domstol om en avliden upphovsmans litterära verk återges offentligt så att det kränker ”den andliga odlingen”.[30]

År 2009, 49 år efter dess tillkomst, hade klassikerskyddet ännu aldrig tillämpats, men kan ändå vara ett medel för påtryckningar i enskilda fall.[31] Svenska Akademiens juridiska rådgivare kommenterade 2005 att klassikerskyddet vore mycket svårt att tillämpa bland annat på grund av de höga beviskrav som skulle ställas. Att det vore svårt att bevisa att en part har kränkt den ”andliga odlingens intressen” när knappast någon kan förklara innebörden i uttrycket ”andlig odling”.[32]

Klassikerskyddet i 51 § (1960:729) och den lagparagraf som reglerar talerätten, 6 § (1993:1212), nämndes våren 2018 i ett rättsfall för att utröna om Svenska Akademien möjligen är en svensk myndighet och därmed omfattas av offentlighetsprincipen.[33]

Utgivningsrätt för Post och inrikes tidningRedigera

År 1791 övertog Svenska Akademien äganderätten till Post och Inrikes tidning för att finansiera arbetet med ordboken och ordlistan[34]. Från 2007 administrerar Bolagsverket Post och inrikes tidning.[35] För detta betalar Bolagsverket en årlig avgift (12 miljoner kronor år 2007) till Akademien.[36] Åtminstone fram till och med 2017 (14 miljoner kronor[37]) fortsatte Akademiens intäktsström för licensiering av utgivningsrätten för POIT.[38]

LedamöterRedigera

Svenska Akademien har 18 ledamöter på numrerade stolar. Nya ledamöter väljs in genom ballotering (en form av sluten omröstning) bland Akademiens ledamöter, där minst 12 ledamöter måste vara närvarande. Ledamotskapet är enligt traditionen på livstid, och man har, åtminstone tidigare enligt hur stadgarna tolkats av Akademien, inte frivilligt kunnat utträda.[39] Däremot kan någon uteslutas om vederbörande anses ha brutit mot lag eller moralens bud eller brutit sin tystnadsplikt i fråga om Akademiens interna angelägenheter. Flera ledamöter har också själva valt att ”inte längre delta” i Akademiens verksamhet.

Varje halvår väljs en direktör (ordförande) och en kansler (vice ordf.). En av ledamöterna utses till ständig sekreterare. ”Ständigheten” upphör vid 70 års ålder, såvida inte Akademien bestämmer annat. På Svenska Akademiens webbplats finns ett register med korta biografiska texter om samtliga Akademiens ledamöter sedan begynnelsen.[40]

Nuvarande ledamöterRedigera

Svenska Akademiens nuvarande ledamöter och respektive stolsnummer:[41]

  1. Lotta Lotass (född 1964), författare och litteraturforskare, invald 2009, deltar inte sedan 2015[42]
  2. Bo Ralph (född 1945), språkforskare, invald 1999
  3. Sture Allén (född 1928), språkforskare, invald 1980, ständig sekreterare 1986–1999
  4. Anders Olsson (född 1949), förfat­ta­re och litteraturforskare, invald 2008. Tillfällig ständig sekreterare[1]
  5. Göran Malmqvist (född 1924), språk- och litteraturforskare, invald 1985
  6. Tomas Riad (född 1959), språkforskare, invald 2011
  7. Sara Danius (född 1962), litteraturforskare och författare, invald 2013, ständig sekreterare mellan 2015 och 12 april 2018, deltar inte sedan 2018[43]
  8. Jesper Svenbro (född 1944), antikforskare och poet, invald 2006
  9. Jayne Svenungsson (född 1973), teolog och religionsfilosof, invald 2017
  10. Peter Englund (född 1957), historiker och författare, invald 2002, ständig sekreterare 2009–2015, deltar inte sedan 2018[44]
  11. Klas Östergren (född 1955), författare, invald 2014, deltar inte sedan 2018[45][46]
  12. Per Wästberg (född 1933), författare, invald 1997
  13. Sara Stridsberg (född 1972), författare och dramatiker, invald 2016
  14. Kristina Lugn (född 1948), poet och dramatiker, invald 2006
  15. Kerstin Ekman (född 1933), författare, invald 1978, deltar inte sedan 1989
  16. Kjell Espmark (född 1930), författare och litteraturforskare, invald 1981, deltar inte sedan 2018[45]
  17. Horace Engdahl (född 1948), författare och litteraturforskare, invald 1997, ständig sekreterare 1999–2009
  18. Katarina Frostenson (född 1953), författare, invald 1992, deltar inte sedan 2018[47]

Ledamöter som lämnat Akademiens arbeteRedigera

Se Lista över Svenska Akademiens ledamöter#Inaktiva ledamöter

Under årens lopp har flera ledamöter lämnat Akademiens arbete. En ledamot har enligt de historiska stadgarna och den praxis som baserats på dem inte ansetts[48] kunnat avgå utan vara garanterad sin plats livet ut.[49] 2018 kom detta regelverk att ifrågasättas, eftersom flera ledamöter sedan tidigare hade upphört att delta i verksamheten och nu ytterligare fem valde att göra detsamma, vilket i praktiken gjorde att Akademien kom att nå gränsen för hur många ledamöter den enligt sina stadgar skall ha för att kunna verka.

Att ledamöter inte haft möjlighet att utträda om de så önskat har vållat en del debatt. Enligt tidigare sekreteraren Lars Gyllensten har Akademiens stadgar inte heller tidigare förhindrat ett utträde, och utträde/uteslutning har skett vid ett par tidigare tillfällen.[50] En konsekvens av hittillsvarande praxis innebär att en ”avhoppares” stol inte nybesätts förrän innehavaren avlidit. Stadgarnas öppning för nybesättning efter uteslutning har inte tillämpats i något av de aktuella fallen. Däremot har Akademien bland annat infört en regel om att den ständige sekreteraren numera ska frånträda sekreterarrollen senast vid 70 års ålder, om inte Akademien beslutar annorlunda.[51]

I april 2018 meddelade Svenska Akademien att man ser över sitt regelverk för att ändra det och ge möjlighet till (frivilligt) utträde ur Akademien, för den ledamot som så önskar.[39]

Kontroverser inom Svenska AkademienRedigera

Armfeltska konspirationen 1794Redigera

Ledamoten Gustaf Mauritz Armfelt dömdes av Svea hovrätt till döden för förräderi, varvid han fråntogs alla sina ämbeten och titlar, däribland även hans ledamotskap i Svenska Akademien. Då Gustav IV Adolf blev myndig återtogs domen mot Armfelt 1799, och han blev på nytt utsedd till ledamot av Akademien 1805, innan han på nytt uteslöts 1811, efter att ha gått i ryske tsarens tjänst som en följd av Finlands förening med Ryssland.

Akademien suspenderas 1795–1797Redigera

I efterdyningarna av mordet på Gustav III blev akademiens situation svår.[52] I januari 1795 meddelades det från förmyndarregeringen under hertig Karl att akademien skulle suspenderas i två år. Troligen låg Gustaf Adolf Reuterholm bakom detta, och orsakerna till beslutet var troligen att:

På Reuterholms order arresterades Silfverstolpe för talet, och von Rosenstein planerades att arresteras för att han tillåtit talet att hållas. Tanken var troligen att upplösa akademien.

Kungens upprördhet var dock inte större än att Silfverstolpe släpptes. Kungen blev myndig den 1 november 1796, och Reuterholm skickades strax därefter i exil. Akademien kunde återuppta sitt arbete ett kort därefter.[55]

Hamiltonaffären 1881Redigera

År 1881 valde Henning Hamilton på stol 9 att lämna alla de akademier och vittra samfund han var ledamot i, däribland Svenska Akademien, på grund av den så kallade Hamiltonaffären samma år. Det hade avslöjats att Hamilton förskingrat omkring 800 000 kronor, vilket motsvarar omkring 44 miljoner kronor i 2017 års penningvärde baserat på konsumentprisindex eller omkring 86 miljoner kronor i 2017 års penningvärde baserat på löneindex.[56] En brorson betalade beloppen, varför Hamilton inte åtalades. Hamilton gick i exil i Frankrike och avled 1886.

Redan 1882, fyra år före Hamiltons död, valde Akademien in Esaias Tegnér den yngre på stol nummer 9 efter Hamilton. Det är dock oklart om Hamilton uteslöts eller lämnade akademien.[57]

Salman Rushdie-affären 1989Redigera

Huvudartikel: Salman Rushdie-affären

År 1989 valde två ledamöter, Lars Gyllensten på stol nr 14 och Kerstin Ekman på stol nr 15, att sluta delta i Akademiens arbete i protest mot vad de uppfattade som feghet från Akademiens sida i samband med Salman Rushdie-affären. Att enbart denna affär är orsak till att Gyllensten och Ekman var och en för sig valde att inte delta i Akademiens arbete har sedan dess med jämna mellanrum ifrågasatts.[58][59] I september 1989 meddelade Werner Aspenström att han ville lämna Akademiens arbete "av personliga skäl".

Kulturprofilen 2017–2018Redigera

Svenska Akademien hade sedan år 2010 finansierat klubben Forums verksamhet med 126 000 kr per år. Forum drevs av paret Jean‐Claude Arnault (i media kallad "Kulturprofilen") och akademiledamoten Katarina Frostenson. I en granskning i Dagens Nyheter i november 2017 anklagades Arnault för sexuella övergrepp av en rad kvinnor.[60] Arnault anklagades snart också för att ha läckt namnen på kommande Nobelpristagare.[60] Svenska Akademien avbröt allt samarbete med Forum, och Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius sade i ett uttalande att "ledamöter, ledamöters döttrar, ledamöters hustrur och personal vid Akademiens kansli utsatts för oönskad intimitet eller opassande behandling" av Arnault.[61][62] En utredning om hur akademien hade hanterat denna fråga beställdes av Akademien via dess ständiga sekreterare Sara Danius av en advokatbyrå efter publiceringen i Dagens Nyheter. Denna utredning levererades i mars 2018 men Akademien var då inte ense om vilka åtgärder utredningsresultatet borde leda till.

5 april 2018 röstade Akademien om ett förslag att utesluta Frostenson, vilket inte fick tillräckligt stöd.[60] Efter omröstningen förklarade ledamöterna Kjell Espmark, Klas Östergren och Peter Englund att de inte längre kommer att delta i Akademiens arbete. Englund förklarade att hans beslut motiverades av missnöje med hanterandet av de misshälligheter runt Akademien som uppdagades under hösten 2017.[63] Vid Akademiens ordinarie möte den 12 april 2018 avgick Sara Danius som ständig sekreterare och meddelade att hon inte längre kommer att delta i Akademiens arbete.[64] I samband med detta möte meddelade även Katarina Frostenson att inte heller hon kommer att delta i Akademiens fortsatta arbete.[65]

20 april presenterade de aktiva ledamöterna i ett pressmeddelande att de överlämnar utredningen till rättsvårdande myndigheter och beklagar flera ageranden av sin hantering av finansieringen och tidiga signaler om olämpligt uppträdande av Jean‐Claude Arnault.[66]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b] Sara Danius ersättare: ”Samtal med kungen ledde fram till detta”” (på sv). Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/samtalet-med-kungen-ledde-fram-till-detta/. Läst 13 april 2018. 
  2. ^ [a b c d e f] Historisk översikt Svenska Akademiens webbplats
  3. ^ SVT Nyheter (6 april 2018). ”Så reagerar experterna på avhoppen i Svenska Akademien”. svt.se. https://www.svt.se/kultur/bok/sa-reagerar-kultursverige-pa-avhoppen. Läst 6 april 2018. 
  4. ^ ”SVENSKA AKADEMIEN - Företagsinformation” (på sv). www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/2620001111/svenska-akademien. Läst 16 april 2018. 
  5. ^ ”Att verka genom andra”. https://www.esv.se/contentassets/0a21da3f1e524742a6cdc433c03b59a0/att-verka-genom-andra.pdf. Läst 17 april 2018. 
  6. ^ ”Uttalande av H.M. Konungen - Sveriges Kungahus” (på sv). www.kungahuset.se. http://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2018pressmeddelanden/uttalandeavhmkonungen.5.58fbba5d1623a378c4815e6c.html. Läst 16 april 2018. 
  7. ^ [a b] Lotta Lotass. ”Svenska Akademien”. Litteraturbanken. http://litteraturbanken.se/#!/presentationer/specialomraden/SvenskaAkademien.html. 
  8. ^ Svenska Akademiens Handlingar. Delen. 1813. https://books.google.se/books?id=OD5bV_0MO4IC&pg=PA319&lpg=PA319&dq=1795+svenska+akademien+axel&source=bl&ots=vIRRG-h9b8&sig=8qu6xcHo0k6z7ZJaaNB2nn6G67U&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi43au98qzaAhUICywKHQkCD6U4ChDoAQg3MAU#v=onepage&q=1795%20svenska%20akademien%20axel&f=false. Läst 9 april 2018 
  9. ^ Petri, Gunnar (2017-12-15). Hans Järta: En biografi. Historiska Media. ISBN 9789175455167. https://books.google.se/books?id=-zJDDwAAQBAJ&pg=PT99&lpg=PT99&dq=1795+svenska+akademien+axel&source=bl&ots=l-HJlegJx3&sig=fQ9YPyVkPXvo0PvykpPZB2aVQ5A&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi43au98qzaAhUICywKHQkCD6U4ChDoAQg_MAc#v=onepage&q=1795%20svenska%20akademien%20axel&f=false. Läst 9 april 2018 
  10. ^ Hammarsköld, Lorenzo (1833). Svenska Vitterheten. Historiskt-Kritiska anteckningar. Andra Upplagan ösvers edd och utgifven af P. A. Sonden. 2. Aufl. Haeggström. https://books.google.se/books?id=O4tfAAAAcAAJ&pg=PA472&lpg=PA472&dq=1795+svenska+akademien+axel&source=bl&ots=gikcgi4SIN&sig=7HzndDLC5LJ9suSqCIwFa4D-lYY&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj_3qv-8KzaAhXEXiwKHWuTDr4Q6AEIVjAJ#v=onepage&q=1795%20svenska%20akademien%20axel&f=false. Läst 9 april 2018 
  11. ^ Nyheter, SVT (29 november 2017). ”Uteslutning ur Svenska Akademien har skett förut”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/uteslutning-ur-svenska-akademien-har-skett-forut. Läst 6 april 2018. 
  12. ^ [a b] Högtidssammankomst 20 december 2008 Arkiverad 25 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademien
  13. ^ ”Historik”. www.saob.se. https://www.saob.se/om/historik/. Läst 15 april 2018. 
  14. ^ ”OSA – Om svar anhålles”. www2.saob.se. http://www2.saob.se/. Läst 15 april 2018. 
  15. ^ Kulturnyheterna (17 mars 2009). ”SAOL nu på nätet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/saol-nu-pa-natet. Läst 15 april 2018. 
  16. ^ Tre viktiga ordböcker på samma webbplats”. sprakinstitutet.fi. 25 september 2017. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/aktuellt/spraknytt/tre_viktiga_ordbocker_pa_samma_webbplats.25647.news. Läst 15 april 2018. 
  17. ^ Horace Engdahl avgår Dagens Nyheter, 20 december 2008
  18. ^ Peter Englund slutar GP, 20 december 2014
  19. ^ Björkman, Anders Q. ”Peter Englund slutar som ständig sekreterare i Svenska Akademien” (på sv). SvD.se. http://www.svd.se/kultur/peter-englund-slutar-som-standig-sekreterare-i-svenska-akademien_4206431.svd. Läst 13 april 2018. 
  20. ^ Radio, Sveriges. ”Sara Danius och Katarina Frostenson lämnar Svenska Akademien - Kulturnytt” (på sv). http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6929945. Läst 12 april 2018. 
  21. ^ Engdahls tal på högtidssammankomsten Dagens Nyheter. Publicerat 2008-12-20. Läst 2015-06-01.
  22. ^ Sara Danius ersätter Peter Englund som Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sveriges Radio. Publicerat 2014-12-20. Läst 2015-06-01.
  23. ^ Svenska akademien i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  24. ^ Tablå P1 torsdag 20 december 2012
  25. ^ Fullständig förteckning över Akademiens priser Arkiverad 14 juli 2017 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  26. ^ Svenska Akademiens pris för översättning av svensk litteratur, Svenska Akademiens webbplats, 30 maj 2017.
  27. ^ Trettonde upplagan av SAOL Arkiverad 11 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. Svenska Akademiens webbplats
  28. ^ Svenska Akademiens handlingar Svenska Akademiens webbplats
  29. ^ 6 § (1993:1212)
  30. ^ 51 § (1960:729)
  31. ^ Martin Fredriksson. "Skapandets rätt", 269ff., ISBN 978-91-7173-301-6. Hämtad den 15 april 2014.
  32. ^ "Högtidssammankomst 20 december 2005", Svenska Akademiens webbplats (arkiverad på Internet Archive från originalet). Åtkomst den 7 juli 2016.
  33. ^ "Kulturnyheterna", svt.se, 24 april 2018. Åtkomst den 23 april 2018.
  34. ^ ”Bolagsverkets årsredovisning 2007”. http://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.2396!/Menu/general/column-content/file/bolagsverkets_arsredovisning_2007.pdf. Läst 15 april 2018. 
  35. ^ ”Bolagsverkets annons i Företag och affärer 2008”. http://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.7122!/Menu/general/column-content/file/foretag_o_affarer_2008.pdf. Läst 15 april 2018. 
  36. ^ ”Världens äldsta tidning blir webbplats hos Bolagsverket 2007 – Bolagsverket” (på sv-SE). bolagsverket.se. http://bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2006/tidning-1.7230. Läst 15 april 2018. 
  37. ^ Nyheter, SVT (14 februari 2018). ”Okänt stöd till Svenska Akademien – miljoner från svenska företagare” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/179-statliga-miljoner-till-svenska-akademien. Läst 15 april 2018. 
  38. ^ ”Bolagsverkets årsredovisning 2017”. http://bolagsverket.se/polopoly_fs/1.16113!/bolagsverket-arsredovisning-2017.pdf. Läst 15 april 2018. 
  39. ^ [a b] SVT Nyheter (6 april 2018). ”Svenska Akademien ändrar reglerna kring utträde”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/sara-danius-jag-fortsatter-sa-lange-jag-orkar. Läst 6 april 2018. 
  40. ^ Ledamotsregister Svenska Akademiens webbplats
  41. ^ ”De Aderton”. http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/de-aderton.  Svenska Akademiens webbplats. Läst 20 december 2017.
  42. ^ Stefan Eklund (25 november 2017). ”Därför lämnade Lotta Lotass Svenska Akademien” (på sv). Borås Tidning. http://www.bt.se/kultur/darfor-lamnade-lotta-lotass-svenska-akademien/. Läst 25 november 2017. 
  43. ^ https://www.svd.se/sara-danius-lamnar-akademien
  44. ^ Nytt avhopp:Peter Englund lämnar Akademien, svt.se, 6 april 2018
  45. ^ [a b] Just nu: Dubbla avhopp i Svenska Akademien” (på sv). Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/klas-ostergren-lamnar-svenska-akademien. Läst 6 april 2018. 
  46. ^ ”Klas Östergren lämnar Svenska Akademien - Nyheter (Ekot)” (på sv). Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6925512. Läst 6 april 2018. 
  47. ^ Frostenson lämnar Svenska Akademien, Dagens Nyheter. Publicerad 2018-04-13. Läst 2018-04–13
  48. ^ Kulturnytt (13 april 2018). ”Nobelstiftelsen: Oklart om Danius sitter kvar i vår styrelse”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6930779. Läst 13 april 2018. 
  49. ^ Gustafson, Linnea (12 april 2018). ”Sara Danius och Katarina Frostenson lämnar Svenska Akademien - Kulturnytt”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6929945. Läst 13 april 2018. 
  50. ^ Gyllensten, Lars (2013-08-13). Minnen, bara minnen. Albert Bonniers Förlag. sid. 201. ISBN 9789100138806. https://books.google.se/books?id=zFtgAgAAQBAJ&pg=PT201. Läst 6 april 2018 
  51. ^ ”Verksamhet”. svenskaakademien.se. http://svenskaakademien.se/svenska-akademien/verksamhet. Läst 6 april 2018. 
  52. ^ Hans Järta: En biografi. Gunnar Petri. Historisk media 2017.
  53. ^ Populär Historia
  54. ^ Populär Historia
  55. ^ Populär Historia
  56. ^ Prisomräknare
  57. ^ Svenska Akademiens ledamotsregister, stol 9
  58. ^ Peter Englund – den motvillige efterträdaren Dagens Nyheter, 27 september 2009
  59. ^ Kerstin Ekman: ”Fel om Rushdie och akademin, Englund” Dagens Nyheter, 30 september 2009
  60. ^ [a b c] "Detta har hänt: Krisen i Svenska Akademien – på 3 minuter", Aftonbladet. Publicerad 10 april 2018. Läst 12 april 2018.
  61. ^ Pressmeddelande från Svenska Akademien 23 nov 2017
  62. ^ Sara Danius "Har utsatt ledamöters döttrar för 'oönskad intimitet'" Dagens Nyheter, 23 november 2017
  63. ^ TT (6 april 2018). ”Även Peter Englund lämnar Svenska Akademien”. nsd.se. http://www.nsd.se/nyheter/aven-peter-englund-lamnar-svenska-akademien-nm4805060.aspx. Läst 6 april 2018. 
  64. ^ Sara Danius lämnar Akademien” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kultur/kultur/sara-danius-l%C3%A4mnar-akademien-1.5593071. Läst 12 april 2018. 
  65. ^ SvD. ”Frostenson lämnar Svenska Akademien” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/frostenson-lamnar. Läst 13 april 2018. 
  66. ^ ”Pressmeddelande från Svenska Akademien”. Svenska Akademien. 20 april 2018. http://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska-akademien-4. Läst 20 april 2018. 

Externa länkarRedigera

 
Wikiquote har citat av eller om Svenska Akademien.