Öppna huvudmenyn

Python (programspråk)

generellt högnivå-programspråk

Python är ett programspråk som utformades i slutet av 1980-talet av Guido van Rossum. Python har utvecklats till ett kraftfullt och samtidigt smidigt språk med stöd för flera olika programmeringsparadigmer, bland annat objektorienterad och funktionell programmering. Till språket hör ett rikt standardbibliotek.

Python
Python logo and wordmark.svg
ParadigmObjektorienterad
Imperativ
Funktionell
Procedurell
Gavs ut1991
Skapat avGuido van Rossum
PlattformMultiplattform
LicensPython Software Foundation License
WebbplatsOfficiell webbplats
Standardfiländelse(r)py, .pyc, .pyd, .pyo, .pyw, .pyz

Version 3[1] av Python publicerades den 3 december 2008. Skillnaderna mellan version 2.6 och 3.0 är relativt stora. Den mest uppenbara ändringen är att print-satsen ersatts av en print-funktion[2].

Utmärkande dragRedigera

Något som särskilt utmärker Python är dess "eleganta" och rena programkod[3]. Rader behöver inte avslutas med semikolon, något som annars är vanligt i andra programspråk. Klamrar ('{', '}') behövs inte heller för att dela in koden i block, eftersom indragningar avgör var ett kod-block börjar och slutar. Detta ökar läsbarheten av koden, enligt Pythons egen hemsida[4].

Objektorienteringen i Python går längre än den man finner i exempelvis C++, eftersom språkets alla datatyper är baserade på objekt och klasser. Du kan exempelvis skriva:

print("en gul bil".replace("gul", "grön"))

Replace är en inbyggd metod[5] och utskriften blir "en grön bil". Själva strängen fungerade som ett objekt av klassen str, det vill säga en sträng. Vidare stöder Python multipelt arv, har automatisk skräpsamling och dynamisk typning.

Enkla datatyperRedigera

Python har ett antal enkla datatyper som numeriska (int, float, long, complex). Förutom de numeriska datatyperna finns boolean, sträng, lista, tuple och ordbok[6].

OperatorerRedigera

Beräkningar är centrala för all programmering. Med Python utförs beräkningar av infix operatorer (plus, minus, och så vidare). I Python finns det en mängd operatorer där de enklaste representeras i listan nedan.

Namn Operator Beskrivning
Addition + Beräknar summan av två tal
Subtraktion - Beräknar differensen mellan två tal
Multiplikation * Beräknar produkten av två tal
Division / Beräknar kvoten av två tal
Heltalsdivision // Beräknar heltalskvoten av två tal
Rest % Beräknar resten efter en division av två heltal
Exponent ** (x ** y) Beräknar x upphöjt till y xy

Numeriska datatyperRedigera

HeltalRedigera

Heltal beskrivs bäst som ett tal utan decimaler. Det innebär att resten i en division lämnas utan åtgärd.

    >>> i = 3
    >>> j = 2
    >>> i // j
    1
    >>>

Icke numeriska datatyperRedigera

SträngRedigera

En sträng är en datatyp uppbyggd av tecken, såsom bokstäver, siffror och interpunktioner. I Python definieras den med apostrofer 'sträng' eller citationstecken"sträng". Det går också att skriva strängar uppdelade på flera rader genom att använda """sträng""".

En sträng är uppbyggd på samma sätt som en lista vilket innebär att man kan ta fram tecken nummer n i en lista . I exemplet nedan visas det tredje respektive det sista tecknet* i den konkatenerade strängen. Negativa värden för n avser index från slutet av strängen.

    >>> s = ''
    >>> s
    ''
    >>> s += 'concatenate string'
    >>> s
    'concatenate string'
    >>> s[2]
    'n'
    >>> s[-1]
    'g'
    >>>
*) Det tredje tecknet representeras av [2] eftersom listor börjar räkna från 0.

Boolesk (boolean, bool)Redigera

Datatypen boolean, sant eller falskt, kan testas på flera olika sätt och används framförallt i iterativa loopar. None, noll ( 0 ), en tom lista [] eller en tom tuple () representeras som falska. Numeriska värden som inte är noll ( 0 ), listor med innehåll och ordböcker med innehåll är sanna.

    >>> i = 3
    >>> bool(i)
    True
    >>> bool(i-i)
    False
    >>>
    
    >>> a = []
    >>> bool(a)
    False
    >>> a.append(3)
    >>> a
    [3]
    >>> bool(a)
    True
    >>>

ProgramexempelRedigera

Det enkla "Hello World"-programmet går enkelt att skriva på en rad.

    print("Hello World")

Skriver talen 0-99 till en fil, ett tal per rad.

    numbers = []
    for number in range(100):
        numbers.append(str(number) + "\n")
    
    open("filnamn", "w").writelines(numbers)

Som exemplet ovan, fast utan att det behövs någon variabel för mellanlagring.

    open("filnamn", "w").writelines(str(x)+"\n" for x in range(100))

Caesars rotationskryptoRedigera

Julius Caesar roterade enligt Suetonius alfabetet för att kryptera sina meddelanden, Caesarchiffer. Ett inte allt för avancerat krypto, men det gick inte att läsa textens innehåll i klartext, utan man är tvungen att veta hur många steg alfabetet är roterat. Nedan ett Pythonprogram (ver 2.6) som krypterar en text-fil:

    #! /usr/bin/env python
    # -*- coding: UTF-8 -*-
    # print header
    
    print('-'*77)
    print(" Use function code() to open file to encrypt and save it with a new name")
    print('-'*77)
    
    import tkFileDialog
    
    def code():

        #retreive filename
        openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
    
        while openFileName == '':
            print('Please choose a file')
            openFileName = tkFileDialog.askopenfilename()
    
        #open file with filename
        f = open( openFileName, 'r' )
        fileData= f.read()
    
        #encode file
        encodedFile = ''
    
        for char in fileData:
            encodedFile += alphabet(char)
    
        #save file
        saveFileName = tkFileDialog.asksaveasfilename()
    
        if saveFileName:
            file = open( saveFileName, 'w' )
            file.write(encodedFile)
            print("File encrypted and saved successfully")
    
        f.close()
    
    def alphabet(char):
        alphabet = "abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö" 
        alphabet += "ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ" 
        alphabet += ".,;:-_?=()/&%\#!{[]}’*^~<|>" 
        alphabet += "0123456789" 
        alphabet += "\n" + "\r" + ' '
    
        if char in alphabet:
            pos = alphabet.find( char )
            encr = alphabet[ (pos + 3) % len( alphabet ) ]
        else:
            encr = char
    
        return encr

Hitta länkar och e-postadresser i webbsidorRedigera

Det här lilla programmet (Python 2.6) returnerar webbadresser och e-postadresser från en webbsidas kod. Kan vara användbart om det finns dolda element, eller länkar som inte alltid är synliga:

    #! /usr/bin/env python
    # -*- coding: cp1252 -*-
    
    # print header
    print '-'*77
    print ' Use function getAddresses( "url" ) to retreive links from current'
    print ' URL.'
    print '-'*77
    
    import urllib2
    
    def getAddresses( url ):
        f = urllib2.urlopen( url )
        source = f.read()
        source = source.split(' ')
        urls = []
    
        for s in source:
            if 'http://' in s:
                s = s.split('"')
                for x in s:
                    if 'http://' in x:
                        urls.append( x )
    
        emails = []
    
        for s in source:
            if '@' in s:
                s = s.split('"')
                for x in s:
                    if '@' in x and x != '@import' and 'mailto' not in s[i]:
                        m = x.split('<')
                        emails.append( m[0] )
    
        return emails, urls

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Python 3.0”. Python Foundation. http://www.python.org/download/releases/3.0/. Läst 5 juli 2009. 
  2. ^ ”What’s New In Python 3.0”. Python Foundation. http://docs.python.org/3.0/whatsnew/3.0.html. Läst 5 juli 2009. 
  3. ^ ”General Python FAQ”. python.org. Python Software Foundation. http://www.python.org/doc/faq/general/#what-is-python. Läst 5 juli 2009. 
  4. ^ ”What is Python? Executive Summary”. Python documentation. Python Foundation. http://www.python.org/doc/essays/blurb/. Läst 5 juli 2007. 
  5. ^ ”Built-in Types”. Python documentation. Python Foundation. http://docs.python.org/library/stdtypes.html. Läst 5 juli 2007. 
  6. ^ Miller, Bradley M: "Python programming in context", appendix B. Jones and Bartlett Publishers, 2009

Externa länkarRedigera