Carl Emil Pettersson
Carl Emil Pettersson, född 4 oktober 1875 i Skogstorp,[3] Sollentuna församling,[4][5] död 12 maj 1937 i Sydney, Australien, var en svensk sjöman, utvandrare och kung över Tabar Island. Han betraktas som förebilden till Astrid Lindgrens figur Efraim Långstrump (Pippi Långstrumps far).[6]
| Carl Emil Pettersson | |
 | |
| Född | oktober 1875[1][2] Stockholm |
|---|---|
| Död | 12 maj 1937[1][2] Sydney, Australien |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sjöman, politiker |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Pettersson var ett bland sex barn till familjen Carl Wilhelm och Johanna Pettersson. Fadern lämnade familjen vilket innebar en hård uppväxt. Pettersson gick till sjöss som 17-åring[3] kring 1892 och hamnade senare kring 1898 i Bismarckarkipelagen i Tyska Nya Guinea där han arbetade för det tyska handelshuset Neuguinea-Compagnie med huvudkontoret i Kokopo.
Skeppsbrott i Stilla Havet redigera
Under en resa i Stilla havet förliste Petterssons fartyg Herzog Johan Albrecht (Hertig Johan Albrecht) den 25 december[4] 1904 utanför Tabar Island[6] bland Tabaröarna i New Ireland-provinsen (nuvarande Papua Nya Guinea). Han lyckades ta sig i land nära byn Teripax där han sedan började med koprahandel och lyckades skapa en egen kopraplantage som han också kallade "Teripax". År 1907 gifte han sig med lokalhövdingen Lamys dotter, Singdo-Misses.[6]
Pettersson var kroppsligen en mycket stark man och många anekdoter cirkulerade kring denne "Strong Charley". Lokalbefolkningen kallade honom även "Masta Sale" och hans äventyr omskrevs i många svenska dags- och veckotidningar på den tiden.
Senare liv redigera
Affärerna gick bra och han utökade sina ägor med ytterligare två plantager, först "Maragon" på Simbériön[6] och senare "Londolovit" på Lihiröarna. Pettersson respekterade de lokala sederna och var mycket mån om sina anställda,[4] vilket var ovanligt på den tiden, och blev därför mycket populär bland lokalbefolkningen. Äktenskapet med Singdo gav familjen nio barn[3] varav ett dock dog i spädbarnsdöd, alla barn fick svenska namn.[5] Även hustrun dog 1922[4] i barnsängsfeber vilket tog hårt på honom.
Pettersson reste 1922 hem till Sverige delvis för att söka en ny hustru som kunde se till hans barn. Där besökte han också sin gamle vän Birger Mörner som han hade träffat i Söderhavet. Han träffade sedan den engelsk-svenska Jessie Louisa Simpson[5] (1881-1935) och de förlovade sig i oktober 1922; tillsammans återvände de till Tabar där de gifte sig 1923. Under Petterssons frånvaro hade plantagen förfallit och han var nu nära konkurs. Dessutom drabbades både han och hustrun av malaria. Mödosamt återuppbyggde han plantagen men dåliga investeringar och det sviktande marknadsläget gjorde det svårt att återhämta sig.
Pettersson hittade dock en guldfyndighet på Simbériön som han höll hemlig i flera år. Än i dag är Tabaröarna en av världens största guldfyndigheter. Det förbättrade läget ändrade dock inte Petterssons beslut att lämna ön. Hustrun Jessie hade först rest till Australien för läkarvård och sedan återvänt till Sverige och dog i malaria och cancer den 19 maj 1935[5] i Stockholm och även Petterssons hälsa blev svagare.
Pettersson lämnade Tabarön 1935 men hann aldrig återvända till Sverige utan dog i en hjärtinfarkt i Sydney[3] 1937 62 år gammal.
Referenser redigera
Tryckta källor redigera
- Langer, Joakim; Hélena Regius (2002). Kung Kalle av Kurrekurreduttön – en resa i Efraim Långstrumps fotspår. Stockholm: Forum. ISBN 91-37-12025-5
Noter redigera
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, 1243005377749153-1, läst: 15 oktober 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Faceted Application of Subject Terminology, Carl Emil Pettersson, läs online, läs online och läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Han var Pippis ”riktige” far”. Mitt i. 23 februari 2012. Arkiverad från originalet den 13 juli 2015. https://archive.is/20150713135320/http://mitti.se/han-var-pippis-riktige-far/. Läst 12 juli 2015.
- ^ [a b c d] Historiska-personer.nu (läst 12 juli 2015)
- ^ [a b c d] Arbetarbladet, Gävle, 11 november 2001, digitalt 15 jan 2012 (läst 12 juli 2015)
- ^ [a b c d] Aftonbladet 29 april 2001 (läst 12 juli 2015)