Wikipedia

Adolf Fredrik

kung av Sverige 1751–1771
För andra betydelser, se Adolf Fredrik (olika betydelser).

Adolf Fredrik (tyska: Adolf Friedrich), född 14 maj (enl. n.s.) 1710 på slottet Gottorp i Holstein-Gottorp (nuvarande Schleswig-Holstein) i Tyskland, död 12 februari 1771 på Stockholms slott, var furstbiskop av Lübeck 1727–1743 och kung av Sverige från 1751. Han utsågs 1743 till svensk kronprins efter hattarnas ryska krig under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store. Han hade väldigt liten personlig makt, även om personer i hans omgivning försökte ge honom större. Han var son till hertig Kristian August av Holstein-Gottorp (furstbiskopen av Lübeck) och Albertina Frederika av Baden-Durlach, således morbror till Katarina II av Ryssland. Adolf Fredrik återinförde furstehuset Oldenburg i Sverige och grundlade dess holstein-gottorpska gren som svensk kungaätt.[1][2]

Adolf Fredrik
Porträtt av Adolf Fredrik iklädd sin kröningsdräkt, till vänster syns kronan och till höger Drottning Kristinas silvertron. Målning av Lorens Pasch den yngre
Regeringstid 25 mars 1751–12 februari 1771
(19 år och 313 dagar)
Kröning 26 november 1751 i Stockholm
Företrädare Fredrik I
Efterträdare Gustav III
Valspråk Statens välfärd (är) min välfärd (latin: Salus publica, salus mea)
Gemål Lovisa Ulrika av Preussen
Barn Gustav III
Karl XIII
Fredrik Adolf
Sofia Albertina
Ätt Holstein-Gottorpska ätten
Far Kristian August av Holstein-Gottorp
Mor Albertina Fredrika av Baden-Durlach
Född 14 maj (enl. n.s; 4 maj enl. s.s.) 1710
Gottorp i Holstein-Gottorp (nuvarande Schleswig-Holstein) i Tyskland
Namnteckning
Död 12 februari 1771
(60 år och 274 dagar)
Stockholms slott
Begravd 30 juli 1771
Riddarholmskyrkan i Stockholm


Uppväxt

redigera
 
Adolf Fredriks föräldrar, Kristian August av Holstein-Gottorp och Albertina Fredrika av Baden-Durlach.

Adolf Fredrik föddes 4 maj (enligt s.s.; 3 maj enligt g.s. och 14 maj enligt n.s.) 1710 på Gottorps slott vid staden Schleswig i dåvarande hertigdömet Slesvig (dagens nordtyska delstat Schleswig-Holstein).

Hans far, Kristian August, var en yngre son till hertig Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp och yngre bror till Karl XII:s svåger hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Fadern var sedan 1705 tillika protestantisk furstbiskop av Lübeck och agerade under Stora nordiska kriget även regent åt sin minderåriga brorson, hertig Karl Fredrik. Hans mor, Albertina Fredrika av Baden-Durlach, var dottersons dotter till Karl IX:s dotter Katarina. Bland hans syskon märks kejsarinnan Katarina II:s av Ryssland mor Johanna Elisabet.

Vid hans dop skickade Karl XII, som inbjudits till fadderskapet, honom en fullmakt på en officersplats i den svenska hären. År 1727, då hans äldre bror, som efterträtt sin fader som furstbiskop, avled, lyckades hans mor, vars ekonomiska omständigheter var små, utverka att furstbiskopsstiftet övergick till den sjuttonårige Adolf Fredrik. Fastän hans kusin Karl Fredrik, Karl XII:s systerson, ville förbigå honom vid valet av förmyndare för sin son Karl Peter Ulrik, fick Adolf Fredrik ändå vid Karl Fredriks död 1739 detta förmyndarskap och blev för några år administrator av Holstein-Gottorp.

Adolf Fredrik som svensk tronföljare

redigera

Då Karl Peter Ulriks moster, den ryska prinsessan Elisabet, genom en palatsrevolution, 1741, bemäktigat sig den ryska tronen och behövde sin systersons arvsrätt till stöd för sin egen, gynnade Adolf Fredrik hennes planer och sände sin unge myndling till Ryssland, i hopp om att själv därigenom ärva hans utsikter till den svenska tronen. Ur de stormiga partistriderna 1743 framgick även 23 juni, genom rysk inverkan, Adolf Fredriks val till svensk tronföljare. Han tillträdde regeringen 25 mars 1751 och kröntes 26 november samma år.[3][4]

Kröning och Kunglig titel

redigera
Huvudartikel: Lista över Svenska regenters titlar

Kröningen ägde rum den 26 november 1751 i Storkyrkan och var en av de mest påkostade kungliga ceremonier under svenskt 1700-tal. Det var Riksrådets önskan att ge ett intryck av nationell enighet i utlandet. Tillställningen organiserades av överintendent Carl Johan Cronstedt med hjälp av bland annat kronprinsessan Lovisa Ulrika som lyckades ordna den Preussiska hovmusikanten Karl Henrik Gräum för att komponera musiken. Nya tyger, spets, lyx artiklar med mera beställdes från Paris och Berlin. Lovisa Ulrikas kröningsklänning var gjord av "ett material i silver, med gyllene kronor och det kungliga vapnet i lila velour, broderat med pärlor..." Enligt henne själv.

Runt cirka 9 på morgonen begav sig processionen med två kompanier ur livgardet som ledde vägen med pukor och trumpeter från rådssalen till Storkyrkan. I processionen fanns riksrådsmedlemmar, hovmarskalk Löwen, borgmästare och representanter för de olika stånden, kammarherrar, adelsmän och deras fruar och så klart Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Adolf Fredrik själv red på en vit häst som dock visade sig ha ett temperament och försökte slänga av Adolf Fredrik mer än en gång under processionen. Lovisa Ulrika åkte i en vagn ledd av hennes hovmarskalk Gustaf Jakob Horn af Rantzien. Prins Gustav, som då var bara 5 år gammal, bevittnade processionen från det Hessensteinska huset innan han själv blev skjutsad i vagn till Storkyrkan som var dekorerad med Riksvapnet och Sveriges tre kronor. Marken utanför kyrkan var täckt av blått tyg med tre kronor i gult.

Efter att paret fått smörjelsen så gav Adolf Fredrik sin försäkran med tre fingrar placerade på en bibel och tog emot riksregalierna. Ärkebiskop Berzelius, med hjälp av Nils Adam Bielke, placerade kronorna på parets huvuden. Efter ceremonin utspelades mat och dryck för Stockholms innevånare och det kungliga paret anordnades en stor middag.[5]

Adolf Fredriks fullständiga titel på svenska löd:

Adolf Fredrik med Guds Nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, etc.etc.etc. Arvinge till Norge, Hertig till Schleswig, Holstein, Stormarn och Dithmarschen, Greve till Oldenburg och Delmenhorst, etc.etc.[6]

Adolf Fredrik som kung

redigera

Under påtryckning från Rysslands tsarinna Elisabet utsågs Adolf Fredrik till svensk kronprins 1743 efter hattarnas misslyckade ryska krig. Adolf Fredrik blev likväl inte ett verktyg för Ryssland. Han bröt snart med Elisabet. Precis som hans val hade varit en partisak, så blev han själv som kung en lekboll i partiernas och sin gemåls händer. Adolf Fredrik betydelse i Sveriges historia blev ringa, fastän hans gemål, Lovisa Ulrika av Preussen, genom sina försök att höja kungens makt gav anledning till åtskilliga partistrider. Först slöt sig det unga tronföljarparet till hattpartiet, därtill förmått av förespeglingen om utvidgad makt och av vänskap för några av partiets ledande män, bland vilka särskilt Carl Gustaf Tessin stod tronföljaren och hans gemål nära och blev själen i det glada umgängesliv som omgav dem. Men när hattarna segrat över mössorna vid 1746–1747 års riksdag varken kunde eller ville de infria sina löften. De till och med tvingade Adolf Fredrik att till Danmark göra medgivanden som sårade hans känslor såsom medlem av holsteinska hertighuset och biföll en förlovning mellan den unge prins Gustaf och den danska prinsessan Sofia Magdalena. I och med detta upplöstes förbundet mellan hovet och hattpartiet och efter Adolf Fredriks tronbestigning inträdde en öppen fiendskap dem emellan. Ett nytt parti, det så kallade hovpartiet, uppstod kring kungaparet för att stödja dess numera öppet framträdande strävan efter utvidgad makt. För att vinna popularitet företog Adolf Fredrik resor i landsorten och gjorde därvid även ett besök i Finland, varifrån han tog återvägen runt om Bottniska viken. Mellan rådet och kungen uppstod häftiga strider angående gränserna för kungens personliga inflytande på regeringen och denna konflikt gick slutligen därhän att den hotade att förlama hela riksstyrelsen. Vid riksdagen 1755–1756 vände sig både kung och råd till ständerna med sina klagomål. Då fick rådet rätt att, när kungen vägrade underskriva dess beslut, nyttja en kunglig namnstämpel. Utan hänsyn till kungaparets önskan utbyttes guvernör, kavaljerer och lärare för de unga prinsarna och för att komma åt drottningen anbefalldes en undersökning om kronjuvelerna, av vilka drottningen misstänktes ha pantsatt en del för att få medel till sina revolutionsplaner. Allt detta drev hovets anhängare till det illa planlagda och ledda revolutionsförsöket i juni 1756, vilket slutade med att föra flera av kungaparets vänner och verktyg till schavotten och föranledde ytterligare inskränkningar av kungens makt. Kungaparet tvingades under förnedring lyssna till en akt med ett ultimatum, vilket innebar att de skulle antingen göra avbön eller skiljas från kronan.

Den 26 maj 1756 beslutade riksdagen att kung Adolf Fredrik skulle signera regeringsbeslut med en kunglig namnstämpel, eftersom kungen ansågs vara ointresserad av att regera och hellre stod vid sin älskade svarvstol och tillverkade snusdosor. Av det skälet samlades därför ofta ärenden på hög utan att skrivas under inom rimlig tid. Namnstämpeln fick användas i de fall då kungen efter minst två tillsägelser vägrat underteckna regeringsakter eller då kungen till följd av ovilja nekade underteckna de utnämningsärenden vilka gått hans personliga vilja emot.[7]

Snart kom emellertid för hattpartiet vedergällningens stund. Redan 1760 kunde hovet ånyo uppträda och spela en politisk roll i förbund med de yngre mössorna. Då dessa 1765 kom till makten visade det sig att hovets planer fann lika avgjorda motståndare hos dem som förut hos hattarna. Hovet närmade sig hattpartiet, och avtalade med detsamma en plan att gemensamt störta mössorna och genomföra reformer i författningen. För att tvinga rådet att sammankalla riksdag förmåddes Adolf Fredrik 1768 att lägga ner regeringen och sedan riket i sex dagar varit utan regerande kung under Decemberkrisen 1768 måste rådet ge efter, varpå kungen återtog styrelsen. På den följande riksdagen (1769) störtades mössregeringen, och en ny rådkammare, sammansatt av hattpartiets och hovpartiet i förening, kom till makten.

Adolf Fredriks död

redigera

Adolf Fredrik hade under en period i början av 1771 vistats på hälsohem men återvände till Stockholm i början av året. Den 12 februari 1771 ska han ha ätit en riklig måltid i sällskap av Axel von Fersen d.ä., Mauritz Posse, Ulrik Scheffer och Joakim Beck-Friis. Omkring 8 på kvällen drabbades han av magkramp och yrsel och fick till sist ett slaganfall och avled.[8]

I bulletinen om kungens död står följande att läsa: "Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin."[9]

"Det är ej att omkomma på det mest lysande sätt, utan att dö en prostdöd" skriver den samtida greve Johan Gabriel Oxenstierna.[10]

Historien om att kungen ätit ihjäl sig på detta vis kom ifrån den då 20-åriga tjänstemannen och skalden Johan Gabriel Oxenstierna. Han var dock inte på plats vid middagen eller ens i Stockholm då han vid samma tid var i Wien. Oxenstierna hade också beskrivit historien i sin dagbok först över en månad efter dödsfallet. Enligt de personerna som var närvarande skulle kungen inte ha ätit onormalt mycket som skulle kunna orsaka ruptioner i magsäcken och tarmarna. Kungens stora problem med matsmältningen var kronisk och redan känd. I undersökningen av liket, som gjordes av hovläkaren Herman Schützercrantz, noterade han att kungens hjärta var i gott skick men märkte att det fanns "en blåaktig rodnad över hela ryggen och länderna såväl som allt omkring över hela halsen." Vid undersökningen av magsäcken fanns Adolf Fredriks sista måltid och tarmarna hittades hela och tomma då inte tillräckligt tid hade gått för att måltiden skulle kunna överföras till tarmarna.[11][12]

Eftermäle

redigera

Adolf Fredrik sörjdes av det svenska folket som varit en omtyckt kung. I sin dagbok skrev studenten, senare officeren, Anders Fredrik Skjöldebrand, "Sorgen var allmän. Mina föräldrar grät, allt tjänsefolk grät och även jag grät. Med den enda egenskapen att ha varit god, men det är i hög grad, blev han uppriktigt, länge, och allmänt sörjd." Adolf Fredrik bisattes i Riddarholmskyrkan den 7 mars inför hans formella begravning i juli. Stadens kyrkor spelade varje kväll sorgevisor och många oroade människor brukade samlas på slottet och höra nyheter om kungafamiljens hälsa.[13]

Bilder

redigera

Barn

redigera
  1. Barn av okänt kön och namn (dödfött 1745)
  2. Gustav III (1746–1792), kung av Sverige 1771–1792
  3. Karl XIII (1748–1818), kung av Sverige 1809–1818
  4. Fredrik Adolf (1750–1803)
  5. Sofia Albertina (1753–1829)

Kung Adolf Fredrik anges också ha fått Adolf Fredriksson med Marie Jeanne Dulondel, Frederici Fredriksson med Marguerite Dulondel och Lolotte Forssberg med Ulla von Liewen.[15]

Anfäder

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Adolf av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian Albrekt av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Georg I av Sachsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie Elisabeth av Sachsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena Sibylla av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian August av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IV av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrika Amalia av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
Adolf Fredrik
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik V av Baden-Durlach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik VI av Baden-Durlach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Barbara av Württemberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik VII av Baden-Durlach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Christina Magdalena av Pfalz-Zweibrücken
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Katarina Karlsdotter Vasa
 
 
 
 
 
 
 
 
Albertina Fredrika av Baden-Durlach
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Adolf av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Fredrik III av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Augusta Maria av Holstein-Gottorp
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Johan Georg I av Sachsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Marie Elisabeth av Sachsen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Magdalena Sibylla av Preussen
 
 
 


Källor

redigera


 Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adolf Fredrik, 1904–1926.

Noter

redigera
  1. ^ ”Adolf Fredrik - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=5574. Läst 4 augusti 2018. 
  2. ^ ”Kronprins Adolf Fredrik (blivande Adolf Fredrik) och Lovisa Ulrika av Preussen - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180804142425/https://www.kungahuset.se/specialwebbsidor/temasidor/kronprinsessparetsbrollop/historikochtraditioner/kungligabrollop/brollopfrangustavvasatillkarlxiii/kronprinsadolffredrikblivandeadolffredrikochlovisaulrikaavpreussen.4.1a6f639212652d9b15a800010116.html. Läst 4 augusti 2018. 
  3. ^ ”Adolf Fredrik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/adolf-fredrik. Läst 4 augusti 2018. 
  4. ^ ”Kungen som dog av semlor”. 4 februari 2008. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180804140957/http://www.pt.se/nyheter/kungen-som-dog-av-semlor-3719517.aspx. Läst 4 augusti 2018. 
  5. ^ Rainer, Claes (2019). Lovisa Ulrika: konst och kuppförsök. Bokförlaget Langenskiöld. sid. 128-130. ISBN 978-91-88439-45-1. Läst 21 juni 2025 
  6. ^ http://eurulers.angelfire.com/sweden.html
  7. ^ Pontén, Anders (1998). Svensk historia dag för dag. Bokförlaget SEMIC. sid. 87. ISBN 91-552-2828-3 
  8. ^ Rainer, Claes (2021). Sofia Magdalena: kärlek, revolutioner och mord. Bokförlaget Langenskiöld. sid. 149-150. ISBN 978-91-986249-1-5. Läst 21 maj 2025 
  9. ^ ”Från fruktat mordvapen – till älskad kaloribomb”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/219d5G/fran-fruktat-mordvapen-till-alskad-kaloribomb. Läst 4 augusti 2018. 
  10. ^ Oxenstierna, Dagboksanteckningar, Lördag 16 mars 1771 (via Litteraturbanken)
  11. ^ Rainer, Claes (2021). Sofia Magdalena: kärlek, revolutioner och mord. Bokförlaget Langenskiöld. sid. 149-153. ISBN 978-91-986249-1-5. Läst 21 maj 2025 
  12. ^ ”Kungen som dog av semlor, eller? - Livrustkammaren”. livrustkammaren.se. https://livrustkammaren.se/kunglig-historia/kungliga-berattelser/semmelkungen/. Läst 21 maj 2025. 
  13. ^ Rainer, Claes (2021). Sofia Magdalena: kärlek, revolutioner och mord. Bokförlaget Langenskiöld. sid. 151-152. ISBN 978-91-986249-1-5. Läst 21 maj 2025 
  14. ^ ”Livrustkammaren”. Livrustkammaren. http://livrustkammaren.se/sv. 
  15. ^ Rainer, Claes (2019). Lovisa Ulrika: konst och kuppförsök. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Adolf_Fredrik&oldid=57661635”