Stephen Hawking

brittisk fysiker, kosmologiforskare och författare

Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge, var en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare. Han var forskningsdirektör vid Centre for Theoretical Cosmology inom Universitetet i Cambridge.[1][2] Hans vetenskapliga arbeten inkluderar ett samarbete med Roger Penrose om singularitetssatserna – inom ramen för den allmänna relativitetsteorin – och den teoretiska förutsägelsen att svarta hål avger strålning, ofta kallad Hawkingstrålning.

Stephen Hawking
Stephen Hawking i början av 1980-talet.
Stephen Hawking i början av 1980-talet.
Stephen Hawking i början av 1980-talet.
Född8 januari 1942
Oxford, England
Död14 mars 2018 (76 år)
Cambridge, England
Bosatt iStorbritannien
Nationalitetbrittisk
Forskningsområdefysik
InstitutionerUniversity of Cambridge
Alma materUniversity of Oxford,
University of Cambridge
DoktorandhandledareDennis Sciama
DoktorsavhandlingProperties of expanding universes (1966)
ORCID0000-0002-9079-593X
Känd förHawkingstrålning
Penrose–Hawkings singularitetssatser
Kosmos: en kort historik (1988)
Influerad avAlbert Einstein
Nämnvärda priserSe nedan
MakaJane Wilde Hawking (1965–1995)
Elaine Mason (1995–2006)
BarnRobert Hawking
Lucy Hawking
Tim Hawking

Hawking var först med att ställa fram en teori om kosmologi som förklaras av en förening av den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken. Han var en kraftfull förespråkare för flervärldstolkningen av kvantmekaniken.[3]

Han mottog utmärkelserna Order of the Companions of Honour, Brittiska imperieorden, Fellow of the Royal Society och Royal Society of Arts

Biografi redigera

Forskning redigera

Hawkings främsta forskningsområden var teoretisk kosmologi och kvantmekanik. I slutet av 1960-talet applicerade Hawking och hans vän och studiekamrat, Roger Penrose, en ny komplex matematisk modell som de hade skapat från Albert Einsteins allmänna relativitetsteori. Detta ledde till att Hawking 1972 kunde bevisa den första av många singularitetssatser; sådana satser tillhandahåller en uppsättning tillräckliga villkor för existensen av en singularitet i rumtiden. Detta arbete visade att singulariteter, långt ifrån att vara matematiska kuriositeter som endast framträder i specialfall, är en generell egenskap hos den allmänna relativitetsteorin.

 
Stephen Hawking under ett besök i Stockholm 2015 i samband med en föreläsning om svarta hål och en historisk konferens om Hawkingstrålning.

Han utvecklade, tillsammans med Brandon Carter, W. Israel och D. Robinson, ett matematiskt bevis för John Wheelers sats om att alla svarta hål till fullo kan beskrivas med de tre egenskaperna massa, rörelsemängdsmoment och elektrisk laddning.

Hawking föreslog också, baserat på analyser av gammastrålning, att primordiala små svarta hål bildades kort efter Big Bang. Tillsammans med James M. Bardeen och Brandon Carter lade han fram de fyra lagarna för mekaniken hos svarta hål, som en analogi med termodynamiken. 1974 räknade han ut att svarta hål borde 'dunsta av' subatomära partiklar till dess att deras massa tar slut. Denna strålning kallas idag Hawkingstrålning.

I samarbete med Jim Hartle utvecklade Hawking en modell i vilken universum inte hade några rumtidsliga gränser. Därmed ersatte han den ursprungliga singulariteten hos de klassiska modellerna av Big Bang med en region liknande nordpolen på så sätt att det inte finns någon gräns vid nordpolen eftersom ingen kan färdas norr om den. Ursprungligen förutsåg Hawking med ingen-gräns-förslaget att universum var slutet, men efter diskussioner med Neil Turok insåg han att förslaget även var förenligt med ett universum som är öppet.

Hawking var Honorary Fellow av Royal Society of Arts, en livstidsmedlem i Påvliga vetenskapsakademin och en mottagare av Frihetsmedaljen, den högsta civila utmärkelsen i USA. Han var Lucasian Professor of Mathematics vid Universitetet i Cambridge mellan 1979 och 2009 och har uppnått kommersiell framgång med populärvetenskapliga verk där han diskuterar sina egna teorier och kosmologi i allmänhet. Han kom 1988 ut med boken Kosmos: en kort historik (A Brief History of Time) som sålde över tio miljoner exemplar[4] och boken slog rekord när den hamnade på den brittiska Sunday Times bästsäljarlista i 237 veckor.

Stephen Hawking var under sin livstid flitigt nämnd i samband med diskussioner om möjliga Nobelpristagare. Svårigheten att kunna bekräfta giltigheten i hans främsta teori – Hawkingstrålningen – var en av orsakerna till att han aldrig fick Nobelpriset i fysik.[5]

Privat och hälsa redigera

 
Hawking tillsammans med dottern Lucy 2009, vid mottagandet av Frihetsmedaljen.

Stephen Hawking led av en neurodegenerativ sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS)[6], som gjorde honom nästan helt förlamad. Han hör till det fåtal som trots sjukdomen kunde leva många år efter diagnosen. Han kommunicerade via en digital röstmaskin.[7]

Han gifte sig med Jane Hawking 1965 och de fick tre barn. Paret skilde sig 1995, då Hawking gifte sig med sin sjuksköterska Elaine Mason. De skilde sig 2006.

Hawking i massmedia redigera

Hawking har medverkat i en rad TV-program. Han spelade exempelvis sig själv i komediserierna Red Dwarf och The Big Bang Theory, spelade ett hologram av sig själv i Star Trek: The Next Generation, medverkade i Late Night med Conan O'Brien, och i Stephen Hawking's universum som visades på Discovery Channel.

Hawking har även "spelat" sig själv i fem avsnitt av The Simpsons, ett avsnitt av Futurama, ett avsnitt av The Arian show och ett avsnitt i Dara show. Den 5 april 2012 spelade han även sig själv i det 21:a avsnittet på den femte säsongen av The Big Bang Theory. När han porträtterades i TV-serien Family Guy var rösten gjord elektroniskt. Han har även spelat poker mot Data, Sir Isaac Newton och Albert Einstein i Star Trek: The Next Generation. Hans riktiga synthesiser-röst användes i delar av Pink Floyds låt Keep Talking från deras album The Division Bell från 1994. Hans röst användes också i Turbonegros låt Intro: The Party Zone från deras album Party Animals från 2005, Wolfsheims låt Kein Zurück och han härmades i en duett med Richard Cheese i en cover av The Girl is Mine. Han finns med som rollfigur, spelad av Robert Joy, i filmen Superhero Movie.

Skyline är en science fiction-thriller från 2010 som är delvis baserad på ett uttalande från Stephen Hawking om att det finns en risk att kontakt med utomjordingar utgör fara för mänskligheten.

Filmen Hawking från 2004 med Benedict Cumberbatch handlar om hans unga liv.

The Theory of Everything från 2014 är en biografisk film baserad på Stephen Hawkings liv. Eddie Redmayne spelar huvudrollen.

Den franska sångerskan och låtskrivaren Nolwenn Leroy inspirerades av Hawking för sin låt Stephen, som dök upp på hennes album Gemme 2017.[8]

Övrigt redigera

Hawking begravdes i Westminster Abbey, där även bland annat Charles Darwin, Isaac Newton, Ernest Rutherford och Joseph John Thomson vilar.[9]

Bibliografi redigera

Populärvetenskapliga böcker redigera

Boksamarbeten
Förord

Skönlitteratur för barn och unga redigera

Tillsammans med sin dotter Lucy.

Utvalda akademiska artiklar redigera

TV-program om/med Hawking redigera

  • A Brief History of Time (1992)
  • Stephen Hawking's Universe (1997)
  • Hawking – BBC television film (2004) starring Benedict Cumberbatch
  • Horizon: The Hawking Paradox (2005)
  • Masters of Science Fiction (2007)
  • Stephen Hawking and the Theory of Everything (2007)
  • Stephen Hawking: Master of the Universe (2008)
  • Into the Universe with Stephen Hawking (2010)
  • Brave New World with Stephen Hawking (2011)
  • Stephen Hawking's Grand Design (2012)
  • The Big Bang Theory (2012)
  • Stephen Hawking: A Brief History of Mine (2013)
  • The Theory of Everything – Feature film (2014) starring Eddie Redmayne

Utmärkelser redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Stephen Hawking, 25 juni 2016.

Noter redigera

  1. ^ ”Centre for Theoretical Cosmology: Outreach Stephen Hawking”. www.ctc.cam.ac.uk. http://www.ctc.cam.ac.uk/outreach/stephen_hawking.php. Läst 31 juli 2016. 
  2. ^ ”About Stephen - Stephen Hawking”. www.hawking.org.uk. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150830050622/http://www.hawking.org.uk/about-stephen.html. Läst 31 juli 2016. 
  3. ^ ”Multiverses and Blackberries - CSI”. www.csicop.org. http://www.csicop.org/si/show/multiverses_and_blackberries. Läst 31 juli 2016. 
  4. ^ Hawking, Stephen (7 september 2013). ”Wall Street Journal”. ISSN 0099-9660. http://www.wsj.com/articles/SB10001424127887324577304579054903119099932. Läst 27 juni 2016. 
  5. ^ ”Fysikens gigant besöker Stockholm”. SVT Nyheter. 20 augusti 2015. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fysikens-gigant-besoker-stockholm. Läst 14 mars 2018. 
  6. ^ Harmon, Katherine. ”How Has Stephen Hawking Lived Past 70 with ALS?”. http://www.scientificamerican.com/article/stephen-hawking-als/. Läst 27 juni 2016. 
  7. ^ ”Mind over matter: How Stephen Hawking defied Motor Neurone Disease for” (på engelska). 7 januari 2012. http://www.independent.co.uk/news/science/mind-over-matter-how-stephen-hawking-defied-motor-neurone-disease-for-50-years-6286313.html. Läst 27 juni 2016. 
  8. ^ "Stephen Hawking, un astrophysicien devenu icône de la culture populaire". (på franska). Europe1.fr.
  9. ^ Association, Press (20 mars 2018). ”Stephen Hawking's ashes to be buried near Newton at Westminster Abbey” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/science/2018/mar/20/stephen-hawkings-ashes-to-be-interred-at-westminster-abbey. Läst 21 mars 2018. 
  10. ^ ”Korta svar på stora frågor – Mondial”. Arkiverad från originalet den 11 december 2018. https://web.archive.org/web/20181211010644/http://mondial.se/utgivning/korta-svar-pa-stora-fragor/. Läst 23 september 2019. 
  11. ^ ”Minor Planet Center 7672 Hawking” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=7672. Läst 31 augusti 2020. 

Externa länkar redigera