Öppna huvudmenyn

Stockholms kommuns valkrets

(Omdirigerad från Stockholms stads valkrets)

Stockholms kommuns valkrets (fram till 1970 Stockholms stads valkrets) är en av valkretsarna vid val till riksdagen.

Innehåll

MandatantalRedigera

Antalet mandat i det första valet till enkammarriksdagen 1970 var 31 fasta mandat och 5 utjämningsmandat. I valet 1973 sjönk antalet till 29 plus 5, i valet 1976 till 27 plus 5 och i valet 1979 till 26 plus 5. Därefter var antalet mandat oförändrat till valet 1985, då antalet sjönk till 25 plus 4. I valet 1988 återfick valkretsen ett femte utjämningsmandat, men i valen 1991 och 1994 var antalet mandat 25 fasta och bara ett utjämningsmandat. Antalet mandat har därefter gradvis ökat på nytt, och i riksdagsvalet 2006 hade Stockholms kommun 27 fasta mandat och 2 utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018[2]
31 29 27 26 26 25 25 25 25 26 27 27 28 29 29

Ledamöter under enkammarriksdagen (ej komplett lista)Redigera

1971–1973Redigera

1974–1975/76Redigera

1976/77–1978/79Redigera

1979/80–1981/82Redigera

1982/83–1984/85Redigera

1985/86–1987/88Redigera

1988/89–1990/91Redigera

1991/92–1993/94Redigera

1994/95–1997/98Redigera

1998/99–2001/02Redigera

2002/03–2005/06Redigera

2006/07–2009/10Redigera

2010/11–2013/14Redigera

2014/15–2017/18Redigera

2018/19–2021/22Redigera

Stockholms stad som riksdagsvalkrets under tvåkammarriksdagenRedigera

Första kammarenRedigera

Stockholms stad var en egen valkrets i första kammaren under hela tvåkammarriksdagen. Ledamöterna valdes av Stockholms stadsfullmäktige. Antalet mandat var fyra vid 1866 års val och utökades till fem 1875, sex 1882, sju 1885, åtta 1890, nio 1905, tio 1915, elva 1921, tolv 1931, fjorton 1941, femton 1951 och slutligen sexton i valet 1956. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.[3]

FörstakammarledamöterRedigera

1867–1909 (successivt förnyade mandat)Redigera

1910–1911Redigera

1912–1915Redigera

1916–lagtima riksdagen 1919Redigera

Urtima riksdagen 1919–1921Redigera

1922–1929Redigera

1930–1937Redigera

1938–1945Redigera

1946–1953Redigera

1954–1961Redigera

1962–1969Redigera

1970Redigera

Andra kammarenRedigera

Vid val till andra kammaren var Stockholms stad en samlad valkrets från valet 1866 till 1887. Från och med valet 1890 var staden uppdelad i fem valkretsar: Stockholms stads första valkrets (Katarina och Nicolai), Stockholms stads andra valkrets (Klara, Jakobs och Johannes församlingar), Stockholms stads tredje valkrets (Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus och östra Ulrika Eleonora), Stockholms stads fjärde valkrets (Östermalm) och Stockholms stads femte valkrets (Maria samt västra Ulrika Eleonora).

Vid riksdagsvalet 1911 övergick man till två valkretsar. Stockholms stads första valkrets omfattade Gamla stan, Klara, Kungsholmen och Södermalm, medan Stockholms stads andra valkrets omfattade Norrmalm utom Klara, Östermalm och Vasastaden. När Brännkyrka inkorporerades 1914 ingick församlingen i första valkretsen, liksom Bromma, som tillkom från 1917 års val. Från valet 1917 överfördes också Klara till andra valkretsen. Från och med valet 1921 utgjorde Stockholms stad åter en enda valkrets till andra kammaren.

Antalet mandat i andra kammaren var tretton vid 1866 års val, vilket ökade till femton i valet 1875, sexton 1878, nitton 1884, tjugoen i vårvalet 1887 samt tjugotvå i höstvalet 1887. Under den efterföljande perioden med flera valkretsar för Stockholms stad hade dessa sammanlagt tjugofyra i valet 1890, tjugofem 1893, tjugotvå 1896 och tjugoen 1908. Vid valet 1911 minskades antalet ytterligare till totalt fjorton, men det ökades till femton vid höstvalet 1914 och sexton 1917. Detta antal bestod också för den återförenade valkretsen tills det ökades till arton i valet 1928, nitton 1932, tjugo 1936, tjugoen 1940, tjugotvå 1944, tjugofyra 1948 och tjugofem 1956. Antalet mandat sjönk sedan till tjugofyra 1964 och slutligen till tjugotvå i det sista andrakammarvalet 1968.

Andrakammarledamöter för Stockholms stads valkrets 1867–1890Redigera

1867–1869Redigera

1870–1872Redigera

1873–1875Redigera

1876–1878Redigera

1879–1881Redigera

1882–1884Redigera

1885–första riksmötet 1887Redigera

Andra riksmötet 1887Redigera

1888–1890Redigera

Det ursprungliga valet underkändes – se Andrakammarvalet hösten 1887.

Andrakammarledamöter för Stockholms stads fem valkretsar 1891–1911Redigera

1891–1893Redigera

1894–1896Redigera

1897–1899Redigera

 
Sex av Stockholms stads ledamöter i 1897 års riksdag. Övre raden från vänster: Hedin, von Krusenstjerna och Fredholm. Nedre raden: von Friesen, Hammarlund och Höjer.

1900–1902Redigera

1903–1905Redigera

1906–1908Redigera

1909–1911Redigera

Andrakammarledamöter för Stockholms stads två valkretsar 1912–1921Redigera

1912–1914 (vårsessionen)Redigera

Första valkretsenRedigera
Andra valkretsenRedigera

1914 (höstsessionen)Redigera

Första valkretsenRedigera
Andra valkretsenRedigera

1915–1917Redigera

Första valkretsenRedigera
Andra valkretsenRedigera

1918–1920Redigera

Första valkretsenRedigera
Andra valkretsenRedigera

1921Redigera

Första valkretsenRedigera
Andra valkretsenRedigera

Andrakammarledamöter för Stockholms stads valkrets 1922–1970Redigera

1922–1924Redigera

1925–1928Redigera

1929–1932Redigera

1933–1936Redigera

1937–1940Redigera

1941–1944Redigera

1945–1948Redigera

1949–1952Redigera

1953–1956Redigera

1957–vårsessionen 1958Redigera

Höstsessionen 1958–1960Redigera

1961–1964Redigera

1965–1968Redigera

1969–1970Redigera

KällorRedigera

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsmandat 1998-2014, läst 11 november 2017
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1909, 1910 och 1911 sida 62 i pdf:en

LitteraturRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 33–34