Öppna huvudmenyn

Otto Järte

publicist och politiker (högerpartiet)

Otto Edvard Fridolf Järte, ursprungligen Hjertkvist[4], född 10 oktober 1881, död 3 maj 1961, var en svensk ämbetsman, tidningsman och politiker (Högerpartiet), bosatt i Stora SjötullenSjötullsbacken 27 på Blockhusudden i Stockholm.

Otto Järte
Otto Järte 1903.jpg
Otto Järte 1903
Född10 oktober 1881[1]
Stora Malms församling
Död3 maj 1961[1]
Jakobs församling
NationalitetSverige[2]
Alma materUppsala universitet[3] Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, tidningsredaktör[3]
BefattningLedamot av Sveriges riksdag[3]
Politiskt partiSocialdemokraterna ()[3] och Moderaterna (–)[3]
Redigera Wikidata

Innehåll

BiografiRedigera

Järte var initialt socialdemokrat och medarbetare till Hjalmar Branting. Under första världskriget förespråkade Järte med bland andra ungdomsvännen och sedermera borgarrådet Yngve Larsson en tyskvänlig linje, och publicerade anonymt den så kallade "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning 1915. Järte skrev själv förordet, som krävde "en modig uppslutning vid Tysklands sida". Boken ledde till deras uteslutning ur partiet.

Järte tog tillsamman med Gösta Törngren 1917 initiativet till den aktivistiska Klubben Brunkeberg.[5] Han erhöll Frihetskorset av tredje klass 1918.[6]

Järte blev senare högerman, rekryterades till Svenska Dagbladet och var 1925–1932 ledamot av Sveriges riksdag, och så småningom gruppledare i andra kammaren. Han stod Arvid Lindman nära och blev en av högerns ledande publicister. Som politisk redaktör i Svenska Dagbladet 1932–1952 bidrog han som försvarsvän och förespråkare för nordiskt samarbete starkt till tidningens profilering. Under andra världskriget var han en tongivande antinazistisk röst i samhällsdebatten. Han medverkade även i Svensk tidskrift samt blev byråchef i Socialstyrelsen.[7]

Otto Järte porträtterades på omslaget till Hvar 8 dag nummer 41 år 1931.[8]

ReferenserRedigera

LitteraturRedigera

Externa länkarRedigera

Vidare läsningRedigera