Barbro Backberger

svensk författare, politiker

Barbro Elisabeth Backberger, ursprungligen Carlsson, född 3 juni 1932 i Kungälv, död i mars 1999 i Stockholm, var en svensk, journalist, författare och feminist. Backberger var en av de åtta grundarna av Grupp 8 och av Författarcentrum.

Barbro Backberger
Född3 juni 1932
Kungälv
DödMars 1999 (66 år)
Stockholm
YrkeJournalist, författare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam19651999

Biografi redigera

Backberger kom från en tjänstemannafamilj med sex barn i Kungälv. Hon hade arbetat som jordbruks- och fabriksarbetare, expedit och mentalskötare innan hon på 1960-talet blev journalist och författare. Samtidens politiska händelser och inspirerande texter av författarna Eva Moberg och Kristina Ahlmark fick henne att börja skriva.

Backberger var en stridbar feministisk debattör som inte skrädde orden. På julafton 1965 publicerade hon artikeln "Den heliga familjen" i Dagens Nyheter. Där skriver hon:

"Familjen är en föråldrad institution, en kvarleva från 1800-talets borgerliga samhälle. Ändå betraktas den som sakrosankt, som ett socialt och moraliskt axiom istället för vad den är - en typ av gruppbildning i ett visst socialt system".

Året därpå skriver hon i sin bok Det förkrympta kvinnoidealet:

"Nittionio procent av kvinnorna i vår kultur är neurotiker, eller kanske nittioåtta, för att vara säker på att inte överdriva." En neurotiker är enligt Backberger en person "som genom inverkan från en hämmande och frustrerande omgivning fått sin förmåga förstörd att till fullo utnyttja sin fysiska och psykiska kapacitet".

Backbergers texter väckte starka reaktioner.

Backberger var under 1960-talet medlem i Grupp 222, en påtryckningsgrupp i jämställdhetsfrågor, och deltog 1967–1968 i Karin Westman-Bergs Könsrollsseminarium i Uppsala. Tillsammans med sju andra seminariedeltagare grundade hon 1968 det feministiska nätverket Grupp 8. Hon var medlem i Samarbetskommittén för ökad kvinnorepresentation.[1]

Under 1970-talet var hon ledamot i Vänsterpartiets partistyrelse och suppleant i riksdagsgruppen.

Det feministiska perspektivet är även närvarande i hennes skönlitterära texter. Hennes roman Inga träd växer in i himlen om en flickas uppväxt fick tidningen Vi:s litteraturpris 1977.

Bibliografi redigera

  • 1965Goddag, yxskaft (lyrik)
  • 1966Det förkrympta kvinnoidealet (ny utg. 2003)
  • 1973Kvinnokamp-klasskamp, tillsammans med Eivor Marklund och Gunvor Ryding.
  • 1977Inga träd växer in i himlen (roman)
  • 1983Sagan om grobladens rike (roman)
  • 1990Vilda drömmars land (barn/ungdomsbok)
  • 2012 – Artikeln Den heliga familjen från 1965 ingår i Tidskrift för genusvetenskap 2012:4, s. 78-104.

Priser och utmärkelser redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Rönnbäck, Josefin, '"Utan kvinnor inget folkstyre": en historisk exposé över kampen för ökad kvinnorepresentation i Sverige', Tidskrift för genusvetenskap., 2010:3, s. 61-89, 2010

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera