Gustaf Ericsson i Stockholm

svensk politiker
För andra personer med liknande namn, se Gustav Eriksson.

Gustaf Ericsson (Ericsson i Stockholm), född 23 mars 1835 i Kristbergs socken i Östergötland, död 7 mars 1914 i Stockholm, järnarbetare och senare fastighetsägare, svensk politiker (liberal).

Gustaf Ericsson i Stockholm
Gustaf Ericsson 1835 SPA (cropped).jpg
Född24 mars 1835[1][2]
Kristbergs församling[1][2], Sverige
Död7 mars 1914[1][3] (78 år)
Maria Magdalena församling[1][3], Sverige
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker[1][4], järnarbetare[1], fastighetsskötare[1]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1879–1881)[5]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1885–1887)[5]
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1891–1896)[4][5]
Politiskt parti
Folkpartiet (1895–1900) ()[5]
Redigera Wikidata

Ericsson var riksdagsledamot 18791881, 18851887 samt 18911896 i Stockholms stads valkrets i andra kammaren. År 1895 anslöt han sig till det nybildade Folkpartiet, den första liberala partigruppen i riksdagen på decennier. Han var bland annat ledamot i tillfälliga utskottet 18911892 samt 1893. I riksdagen engagerade han sig bland annat i rösträttsfrågan. Han drev också kravet på progressiv beskattning samt krävde avskaffande av vatten- och brödstraffet.


KällorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), s. 79-80

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMfw, omnämnd som: Ericsson i Stockholm, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Kristbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00188/C/5 (1770-1840), bildid: C0016462_00235, sida 508, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/20 (1912-1914), bildid: 00015110_00213, sida 179, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 52, omnämnd som: 4. Gustaf Ericsson, läs online, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, s. 79, omnämnd som: Ericsson i Stockholm, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMfw, läst: 8 mars 2022.[källa från Wikidata]