Wikipedia

Stellan Arvidson

svensk författare och politiker

Erik Stellan Åke Arvidson, född 8 november 1902 i Vänersborg, död 5 juli 1997 i Stockholm,[1] var en svensk litteraturhistoriker, författare och politiker (Socialdemokraterna). Han har ibland kallats "enhetsskolans fader".[2]

Stellan Arvidson

Mandatperiod
1957–1968
Valkrets Stockholms stad
Född Erik Stellan Åke Arvidson
8 november 1902
Vänersborgs församling, Västra Götalands län
Död 5 juli 1997 (94 år)
Stockholms län
Nationalitet Sverige Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Utbildning Lunds universitet
Alma mater Fil. mag. (1924)
Fil. dr. (1932)
Yrke Litteraturhistoriker, författare, politiker

Biografi redigera

Arvidsons föräldrar var stadsfogden Emil Arvidson och Minona Berg. Från 18 års ålder 1920 och hela livet igenom var han en aktiv ateist. Han avlade studentexamen 1921 och blev filosofie magister 1924 och filosofie doktor 1932 i Lund på en avhandling om Thomas Thorilds ungdomstid.[3][4] Där var han medlem i den socialistiska föreningen Clarté, och var 1924–1927 och 1932–1933 redaktör för tidskriften med samma namn.[5] Arvidson var lektor i svenska vid Kiels universitet 1928–1929 och vid Greifswalds universitet 1930–1933, men blev uppsagd från sin tjänst och utvisad från Tyskland efter NSDAP:s maktövertagande.[6] Därefter var han 1933–37 lektor i Visby och från 1937 rektor i Hudiksvall. Från 1939 var han under en period ordförande i stadsfullmäktige i Hudiksvall.[7]

Han ingick 1937 äktenskap med Margit Hedbom, och levde senare med skolpolitikern Britta Stenholm.[6]

Litterär verksamhet redigera

Allt från tiden för sin avhandling 1932 fram till sin död 1997 sammanställde, redigerade och kommenterade Arvidson Thomas Thorilds samlade skrifter, vilka utgavs av Svenska Vitterhetssamfundet. Han utgav även flera böcker om Thorilds diktning, tillsammans med ett antal poesi- och prosaböcker.

I ett arbete om Selma Lagerlöfs författarskap 1932 försökte Arvidson visa på hennes inflytande från åttiotalisterna, och skrev även 1945 ett litteraturkritiskt arbete om Bo Bergman. Tillsammans med Torsten Bohlin utgav han 1946 Kristendomen: emot–för.[7]

Han var ordförande i Sveriges författareförening 1950–1965, och 1959–1970 ordförande i Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd. Han var den drivande kraften för att inrätta statlig inkomstgaranti för författare.

Skolpolitiker redigera

Arvidson var sekreterare i 1946 års skolkommission och ledamot i 1960 års lärarutbildningssakkunniga (SOU 1965:29). Tydligt inspirerad från skolväsendets uppbyggnad, funktion och innehåll i DDR medverkade Arvidsson till den svenska skolpolitikens omläggning till den skola där elevens oberoende skulle ersätta läraren som den högsta auktoriteten i klassrummet, där "katederundervisningen" skulle upphöra, och där religionen inte längre ha någon plats och skolan övergripande fungera som ett instrument för samhällets sociala omdaning.[8] Han har ibland kallats "enhetsskolans fader".[2] Arvidson var 1937–1948 rektor för Hudiksvalls högre allmänna läroverk och 1953–1969 för Stockholms folkskoleseminarium. 1957–1968 var han riksdagsledamot i andra kammaren.

Arvidson och Östtyskland redigera

Från 1969 till 1987 var Arvidson ordförande i det regimtrogna Förbundet Sverige–DDR och mottog flera östtyska utmärkelser, bland annat "Folkvänskapens Stora Stjärna" 1977. 1969–1973 var han ordförande i Ständiga Internationella Kommittén för erkännande av DDR. Han var även aktiv i Svenska Kommittén för normalisering av förbindelserna med DDR. Arvidson publicerade flera skrifter om Östtyskland, bland annat som underlag för studiecirklar hos ABF. Han utnämndes även av den östtyska regimen till hedersdoktor i Rostock 1969 och senare till professor vid Greifswalds universitet, där han föreläste om Thomas Thorilds litteratur under 1970- och 1980-talen.[9]

Arvidson var under lång tid aktiv i Förbundet Sverige–Sovjetunionen. Han var 1972 med om att återuppliva frontorganisationen Svenska Fredskommittén, den svenska grenen av Världsfredsrådet, och fungerade sedan som dess ordförande i många år. Arvidson höll fast vid DDR även efter Berlinmurens fall, ända fram till sin död i november 1997. I Östtyskland ansåg han att han återfunnit många av sina gamla socialistiska ideal, och ansåg att det var en katastrof att DDR upplöstes.[10] När Sovjetunionen invaderade Afghanistan förklarade Arvidson att invasionen "var nödvändig för att förhindra en imperialistisk uppmarsch i landet mot Sovjet och för att försvara regimen i Kabul".[11]

Vidare läsning redigera

2016 utkom en biografi om Stellan Arvidson skriven av Birgitta Almgren, med titeln Dröm och verklighet: Stellan Arvidson – kärleken, dikten och politiken (Stockholm: Carlsson, 2016), som fogar samman olika bilder av Arvidson: ”Många minns honom som grundskolans fader, socialdemokratisk riksdagsman, stridbar antinazist och tillsammans med bland andra Karin Boye en av grundarna till svenska Clarté. Andra ser i honom en okritisk DDR-vän, skolans dödgrävare och en verklighetsfrämmande romantiker.”

En bild av Arvidsons gärning som skolpolitiker ger Inger Enkvist i De svenska skolreformerna 1962–1985 och personerna bakom dem (Möklinta: Gidlunds, 2016). Arvidson som ateist behandlas av Per Ewert i Landet som glömde Gud: Om hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land (Skellefteå: Artos och Norma, 2022).

Bibliografi redigera

Skönlitteratur redigera

Varia redigera

  • Thorild : studier i hans ungdomsutveckling. Lund: Borelius. 1931. Libris 10069  - Akademisk avhandling.
  • Selma Lagerlöf. Stockholm: Bonnier. 1932. Libris 302623 
  • Studier i Thorilds diktning. Uppsala. 1937. Libris 1748587 
  • En dialog i bostadsfrågan. Stockholm: Hyresgästernas riksförb. 1938. Libris 1360986 
  • Thorild och den franska revolutionen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1938. Libris 22180 
  • Benjamin Franklin : ett universalgeni. Stockholm: Natur och kultur. 1943. Libris 31121 
  • Bo Bergman. Stockholm: Bonnier. 1945. Libris 367113 
  • Kristendomen mot - för / Stellan Arvidson, Torsten Bohlin. Stockholm: Natur och kultur. 1946. Libris 830923 
  • Skolreformen : en sammanfattning av 1946 års skolkommissions betänkande. Skrifter / utg. av Sveriges yngre läroverkslärares förening, 99-1866568-8 ; 5. Lund: Gleerups. 1948. Libris 81793 
  • Enhetsskolan : riksdagsbeslutet, kommunal planering, försöksverksamheten. Skolan vi skall få. Lund: Gleerup. 1950. Libris 462014 
  • Hudiksvalls läroverks historia. Hudiksvall: [Lärov]. 1951. Libris 1434108 
  • I kyrkan eller utanför? / Stellan Arvidson, Ansgar Eeg-Olofsson & Ruben Josefson. Stockholm: KF. 1952. Libris 1434110 
  • Vi studerar almanackan : ett intresseområde i astronomi med anknytning till skolans olika ämnen. Ny skola ; 2. Stockholm: Svenska bokförl. 1952. Libris 1444824 
  • Enhetsskolan växer fram / Stellan Arvidson, Ivan Blomberg, Britta Stenholm. Lund: Gleerup. 1953. Libris 506415 
  • Samhällskunskap för skolans avslutningsklasser / Stellan Arvidson, Karl Lindblom. Stockholm. 1953. Libris 2141603 
  • Vi läser : Gösta Berlings saga  : [handledning för folkskolans, realskolans, flickskolans och enhetsskolans högre klasser]. Stockholm: Natur o. kultur. 1953. Libris 1434109 
  • Enhetsskolan förverkligas / Stellan Arvidson, Britta Stenholm & Ivan Blomberg. Stockholm: Tiden. 1958. Libris 505911 
  • Skolan mitt i byn / Stellan Arvidson, Sven Norlin, Britta Stenholm. Stockholm: ABF. 1958. Libris 641535 
  • Praktiska gymnasier : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1959 :44. Stockholm: Idun. 1959. Libris 13518045. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-614824 
  • Gunnar Gunnarsson, islänningen. Stockholm: LT. 1960. Libris 449050 
  • Om erkännandet av Östtyskland. Stockholm. 1969. Libris 671118 
  • Tjelvars eld. Göteborg: Författarförlaget. 1973. Libris 7595935. ISBN 9170540942 
  • DDR. Stockholm: Brevskolan. 1978. Libris 7429936. ISBN 91-574-0009-1 
  • DDR grannland / i samarbete med Britta Stenholm. Stockholm: Förbundet Sverige-DDR. 1984. Libris 7666628. ISBN 91-7810-055-0 
  • Thorild. Stockholm: Carlsson. 1989-1993. Libris 822021 

Samlade skrifter av Thomas Thorild redigera

Källor redigera

  1. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 11 juli 1997, sid. 21
  2. ^ [a b] Maria Wångersjö (10 juli 1997). ”Dödsfall / Stellan Arvidson”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1997-07-10/19/SVD. 
  3. ^ Svenskt författarlexikon: biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1], 1900-1940. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 42. Libris 113133 
  4. ^ Arvidson, Stellan (1931). Thorild: studier i hans ungdomsutveckling (avhandling). Lund: Borelius. Libris 10069 
  5. ^ ”Libris - Clarté - tidskrift för socialistisk kultur”. Libris. http://libris.kb.se/bib/8261303?vw=full. Läst 22 februari 2018. 
  6. ^ [a b] Mats Hellspong (23 mars 2012). ”Gåtan Stellan Arvidson”. Svensk Tidskrift. Nättidning för politik, ekonomi och kultur. https://www.svensktidskrift.se/gatan-stellan-arvidson/. Läst 21 februari 2018. 
  7. ^ [a b] ”Arvidson, Erik Stellan Åke”. Svensk Uppslagsbok. Arkiverad från originalet den 25 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140725135339/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0457_0458-0101.jpg. Läst 17 juli 2014. 
  8. ^ Stellan Arvidsson, Skolreformen. En sammanfattning av skolkommissionensbetänkande. Lund 1948. Stellan Arvidsson, Enhetsskolan förverkligas. Stockholm 1958.
  9. ^ Almgren, Birgitta (2009). ”"Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav det mig åter": ett livsprojekt i Thorilds fotspår”. Aktuellt om historia 2009:1,: sid. 57-59. 0348-503X. ISSN 0348-503X.  Libris 12451998
  10. ^ Almgren, Birgitta (2009). Inte bara Stasi-: relationer Sverige-DDR 1949-1990. Stockholm: Carlsson. Libris 11418743. ISBN 978-91-7331-253-0 
  11. ^ Johnson, Anders och Käärik, Andres (red.) Husbondens röst. En kritisk granskning av den svenska kommunismen. Stockholm 1981, Akademilitteratur.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stellan_Arvidson&oldid=53963554”