Öppna huvudmenyn

Carl Hederstierna

svensk politiker och ämbetsman

Carl Fredrik Wilhelm Hederstierna, född 1 december 1861 i Höreda, Jönköpings län, död 17 november 1928, var en svensk politiker och ämbetsman.

Carl Hederstierna
Carl Hederstierna 1913.JPG
Född1 december 1861[1]
Höreda församlingSverige
Död17 november 1928[1] (66 år)
StorkyrkoförsamlingenSverige
BegravdNorra begravningsplatsen[2][3]
kartor
NationalitetSvensk
SysselsättningPolitiker
BefattningLedamot av Sveriges riksdag
Statsråd
Landshövding
Justitieråd
Politiskt partiModeraterna
FöräldrarFredrik Hederstierna
UtmärkelserKungliga Serafimerorden
Redigera Wikidata
Ej att förväxla med Carl Hederstierna (statssekreterare).

Han var utrikesminister 1923, överståthållare 1911–1912 och 1920–1928 samt landshövding i Hallands län 1916–1920. Han var även en av grundarna till Svenska Föreningen för Folkbad 1921, samt dess första ordförande.[4] Han var son till Fredrik Hederstierna och Elisabeth Lovisa Wilhelmina Eckhoff, och gifte sig 1887 med Augusta Sofia Lovisa von Dardel.

ÄmbetsmanRedigera

Efter en kort ämbetsmannakarriär inom den svenska statsförvaltningen kom Hederstierna som expeditionschef på Sjöförsvarsdepartementet att lära känna den unge och uppåtsträvande industrimannen Arvid Lindman . Denne blev sjöförsvarsminister och därmed Hederstiernas chef, och de två blev mycket goda vänner. När Lindman blev statsminister 1906 utnämndes Hederstierna till konsultativt statsråd i den nya regeringen. Han var det fram till 1911 då regeringen avgick, efter det för Högern negativa utslaget i höstens andrakammarval. I regeringen ansågs han tillsammans med Hugo Hamilton och Carl Swartz bilda den inre krets eller så kallade "överregeringen" som omgav Arvid Lindman.

Han blev efter statsrådstiden tillförordnad överståthållare för Stockholms stad. fram till 1912.

PolitikerRedigera

Staaffregeringen ansåg dock Hederstierna vara politiskt opålitlig på grund av sin ställning som politisk rådgivare till kung Gustaf V. Han hade som sådan författat kungens kritiska diktamen till statsrådsprotokollet angående inställandet av pansarbåtsbyggandet. Han fick därför bli regeringsråd. Han fortsatte dock att agera politiskt och spelade en viktig roll vid Gustaf V:s konstitutionella utmaning mot Karl Staaff, som kulminerade i borggårdstalet i februari 1914. Hederstierna stödde då biskop Gottfrid Billings kandidatur till statsministerposten. Han rådde kungen att i andra hand vända sig till Hjalmar Hammarskjöld. År 1916 utsågs han till landshövding i Hallands län.

Han var som riksdagsman ledamot av andra kammaren 1918-1921 (för Hallands läns valkrets) och ledamot av första kammaren 1922-1928 (för Stockholms läns valkrets. Där hade han en viktig roll inom utskottsarbetet och talade 1920 som ensam högerman inom Lantmanna- och Borgarepartiet för ett svenskt inträde i Nationernas Förbund. Han motiverade sin hållning med åsikten att NF kunde erbjuda ett skydd mot det kommunistiska Ryssland. 1923 blev Hederstierna, efter en lång karriär inom den statliga ämbetsmannavärlden utrikesminister i Ernst Tryggers regering. Han fick emellertid hastigt avgå efter att han i ett lunchtal inför tidningsutgivareföreningen framkastat tanken på ett försvarsförbund mellan Sverige och Finland. Han hade dock i talet erkänt att det var hans personliga övertygelse och att tiden var ej mogen för ett realiserande av detta framtidsmål. Före sin tankegång i detta tal hade han informerat kungen och trodde sig även ha fått Tryggers sanktion. Han fick till slut avgå efter att bland andra Birger Ekeberg hade tryckt på för hans avgång.

ÖverståthållareRedigera

Hederstierna gjorde en viktig insats inom skötseln av huvudstadens inre administration, detta tack vare sin duglighet och beslutsamhet. På grund av sin antikommunism gav han sitt godtagande av den så kallade Munckska kåren, vilket senare skulle åstadkomma politisk storm efter hans död. Han avled på hösten 1928 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

UtmärkelserRedigera

Svenska utmärkelserRedigera

Utländska utmärkelserRedigera

KällorRedigera

  • Svenskt Biografisk Lexikon, del XVIII, Hallardt - Heurgren
  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1985), band 2, s. 381

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Carl F W Hederstierna, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 12720
  2. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 25 maj 2017
  3. ^ Hederstierna, CARL FREDRIK WILHELM, SvenskaGravar.se, läst: 25 maj 2017
  4. ^ Föreningen för Folkbad (1928). Redogörelse för Föreningen för Folkbads uppgifter, organisation och verksamhet. sid. 1-2 
  5. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 9 (1920–1939), p. 5. digital avbildning.
  6. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
  7. ^ [a b c d e f g h] ”Hederstierna nr 1543 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hederstierna_nr_1543#TAB_24. Läst 3 februari 2019. 

Vidare läsningRedigera

Företrädare:
Robert Dickson
Överståthållare
1911–1912
Efterträdare:
Johan Ramstedt
Företrädare:
Axel Asker
Landshövding i Hallands län
1916–1920
Efterträdare:
Axel Mörner
Företrädare:
Hjalmar Branting
Sveriges utrikesminister
1923
Efterträdare:
Erik Marks von Würtemberg
Företrädare:
Johan Ramstedt
Överståthållare
1920–1928
Efterträdare:
Gustaf Henning Elmquist