Nils Linder

svensk skolman, språkvetare och riksdagsman

Nikolaus (Nils) Linder, född 13 februari 1835 i Vissefjärda församling, Kalmar län,[6] död 21 januari 1904 i Hedvig Eleonora församling, Stockholms stad,[7] var en svensk skolman, språkvetare och riksdagsman. Han var gift 1887 till 1903[8] med Gurli Linder.

Nils Linder
Nils Linder 1886.jpg
Född13 februari 1835[1][2]
Vissefjärda församling[1][2], Sverige
Död21 januari 1904[1][2] (68 år)
Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
MedborgarskapSverige[4]
Utbildad vidUppsala universitet[2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker[1][2], nordist, lärare[1][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1891–1893)[1][2]
Politiskt parti
Inget[2]
MakaGurli Linder
(g. 1887–1903)[5][2]
BarnGreta Linder (f. 1888)
Redigera Wikidata

Linder blev student i Uppsala 1858, tog kansliexamen 1861 och filosofie kandidatexamen 1865, blev filosofie doktor 1866, e.o. biblioteksamanuens och docent i nordiska språk 1867 samt lektor i svenska språket och litteraturhistoria vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1868.

Åren 1869–1872 var han ledamot av Svenska fornminnesföreningens styrelse, inom vilken han 1871 innehade sekreterarbefattningen. År 1873 tjänstgjorde han som sekreterare i riksdagens särskilda utskott för behandling av då föreliggande kungliga propositioner och enskilda motioner angående den offentliga undervisningen, och på kallelse av ecklesiastikministern deltog han samma år i överläggningar rörande åtskilliga läroverksfrågor. År 1876 och 1881 var han ledamot av styrelserna för de båda första nordiska filologmötena och var 1886 generalsekreterare vid det tredje mötet, i Stockholm (hans berättelse trycktes först 1893). Åren 1891–1893 var han liberal och frihandelsvänlig ledamot riksdagens andra kammare, invald i Stockholms stads valkrets. Han var medstiftare av och många år ordförande i Samfundet för nordisk språkforskning.

Efter omfattande förberedelser offentliggjorde Linder i maj 1875 första häftet av Nordisk familjebok, vilket arbete till 1 oktober 1880 (till artikeln Elzheimer) utgavs under hans ledning. Utöver nedanstående skrifter författade han för flera tidskrifter och tidningar ett ej obetydligt antal levnadsteckningar samt avhandlingar och uppsatser, huvudsakligen i språkvetenskapliga (bland annat Om afledningsformerna -länding, -ländning och -länning, 1896), litteraturhistoriska och pedagogiska ämnen. 1895 utgav han Per Siljeströms "Efterlemnade småskrifter i pedagogiska ämnen".

Linder var en av de främsta kännarna av det samtida svenska språket och upprättade stora samlingar av grammatiskt intresse, men hann endast till ringa del bearbeta dessa. Under senare tid var han bitter motståndare till Ellen Keys, Verner von Heidenstams m.fl. världsåskådning. Hans pamflett Svenska språket i modern diktkonst (1902) är en svidande kritik av Verner von Heidenstams språkbehandling och estetik. Broschyren blev ett slagträ i Strindbergsfejden (1910–1912), där August Strindberg till och med antydde att Linder skulle ha blivit mördad för att han kritiserat Heidenstam.[9]

BibliografiRedigera

  • Om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län. Uppsala universitets årsskrift, 0372-4654 ; 1867 : Philosophi ... ;[3]. Uppsala: [N. Linder]. 1867. Libris 414537 
  • Svenskt ordboksarbete : ordbok öfver svenska språket utgifven af Svenska Akademien  : [bokstafven] A. Stockholm. 1870. Libris 2778421 
  • Förslag till ändring i Kongl. Lärarinneseminariets organisation : ödmjuk hemställand till läroverkets styrelse. Stockholm. 1874. Libris 2778415 
  • Johan Erik Rydqvist : minnesteckning. Stockholm: Förf. 1878. Libris 1598462 
  • Några anmärkningar om slutartikeln i svenska språket : föredrag vid Nordiska Filologmötet i Kristiania 1881. Kristiania. 1883. Libris 2778416 
  • Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift. Stockholm. 1882. Libris 723360 
    • Omarb. af en äldre skrift med samma titel. Stockholm. 1886. Libris 477934 
    • 3. uppl. utarb. med ledning av författarens efterlämnade förarbeten. Stockholm: Norstedts. 1908. Libris 432133 
  • Om tilltalsord i svenska språket : föreläsning, hållen i Vetenskapsakademinens hörsal den 20 Februari 1884. Stockholm: Bonnier. 1884. Libris 1598463 
  • Pseudonymen Jonas Grönström (Joh. Alfr. Wahlberg) och hans kritiska ströftåg. Stockholm: Förf. 1885. Libris 1598464 
  • Om -er, -r, -ar, och -or såsom pluraländelser för neutrala substantiver i svenska språket. Stockholm: Norstedt. 1890. Libris 1624303 
  • Några ord om apostroftecknet : ett filosofiskt kåseri. Urklipp ur Aftonbladet. 1897. N :r 210. B. [Stockholm]. 1897. Libris 2778417 
  • Attributsbestämningar. Stockholm. 1900. Libris 3006817 
  • Svenska språket i modern diktkonst : en studie. Stockholm. 1902. Libris 13474781. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/LinderN/titlar/SvenskaSpraket/info/etext 

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10524, omnämnd som: Nicolaus (Nils) Linder, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, s. 132, omnämnd som: Linder i Stockholm, Nils, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNIA, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Linder, NIKOLAUS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 april 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 17 september 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Nicolaus (Nils) Linder, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10524, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Vissefjärda församlings födelse- och dopbok 1810–1837, s. 415
  7. ^ Hedvig Eleonora församlings död- och begravningsbok 1904–1906, s. 4
  8. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  9. ^ Artikel av Andreas Nyblom "Strindbergsfejden 1910–1912" på Litteraturbanken, avläst 2012-06-02

Externa länkarRedigera