Hans Hagnell

Hans Hagnell
	Hans Hagnell
	Hans Hagnell i Studio S 1976.
Född	15 december 1919; Oscar Fredriks församling i Göteborgs och Bohus län, Sverige
Död	16 juli 2006 (86 år); Engelbrekts församling i Stockholms län, Sverige
Begravd	Sandsborgskyrkogården; kartor
Nationalitet	Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Göteborgs högskola
Sysselsättning	Nationalekonom, politiker, landshövding
Befattning
	Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1957–1970); Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1959–1961); Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1961–1966); Landshövding i Gävleborgs län (1971–1986); Ledamot av Sveriges riksdag; 1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)
Politiskt parti
	Socialdemokraterna
Föräldrar	Axel Hagnell ; Maria Hagnell
Släktingar	Nils Hagnell (bror) ; Olle Hagnell (kusin) ; Birgitta Hagnell-Lindén (kusin)
	Redigera Wikidata

Hans Hagnell, född 15 december 1919 i Oscar Fredriks församling i Göteborg, död 16 juli 2006 i Engelbrekts församling i Stockholm,^[6] var en svensk politiker (socialdemokrat) och nationalekonom. Han var riksdagsledamot (andra kammaren) 1956–1973 och landshövding i Gävleborgs län 1971–1986.^[7]

Biografi

Som 16-åring blev Hans Hagnell aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund 1935. Efter ha blivit politices magister vid Göteborgs högskola anställdes han som ekonom på Industrifacket Metall. Hagnell arbetade där åren 1946–1971 bland annat med strukturundersökningar om metallindustrin och andra ekonomiska utredningar. Efter filosofie licentiatexamen i nationalekonomi vid Göteborgs högskola 1948 blev han ledamot av Kooperativa Förbundets förvaltningsråd.^[8] Han var sekreterare i en utredning om de statliga företagsformerna.^[9] Han var ledamot av Försvarets förvaltningsdirektion 1954–1968.^[10]

I 17 år satt Hagnell i riksdagen för socialdemokraterna där arbetsmarknads- och integrationsfrågor kom att ha stor betydelse. Hagnell förhöll sig kritisk till den generösa arbetskraftspolitiken och ansåg att den borde omprövas. Flera gånger vädjade han till politikerna att ändra sina beslut till förmån för svensk arbetskraft. 1968 krävde Hagnell i riksdagen att man skulle stänga de värvningskontor som öppnats utomlands för att locka hit arbetskraft.^[11] Efter att lämnat riksdagen och regeringen Palme utnämnt Hagnell till landshövding i Gävleborgs län där han efterträdde Högerpartiets (nuvarande Moderaterna) tidigare partiledare, Jarl Hjalmarson, fortsatte han att vara aktiv i den politiska debatten. Han engagerade sig bland annat i arbetsmarknadsfrågor och var återkommande gäst i Studio S i Sveriges Television.^[12]

Under sina 15 år som landshövding bodde Hagnell med familj på Gävle slott. Han var son till Axel Hagnell, bror till Nils Hagnell och kusin till Olle Hagnell och Birgitta Hagnell-Lindén. Han var gift med Catharina Thorsell Hagnell (1923–2007), och fick barnen Marie, Harald, Staffan och Andreas. Hans Hagnell och Catharina Thorsell Hagnell är begravda på Sandsborgskyrkogården i Gamla Enskede, Stockholm.

Bibliografi (urval)

Ägandeförhållanden inom verkstadsindustrin omkring åren 1945-1946 (1947)
Vad vill vi för framtiden? Socialdemokratin och morgondagens samhälle. Material för en idédebatt (1955)
Ägardemokratin skärskådas (1964)
Jobben och framtiden. Ta strid för jobben (1979)
Utslagningen - anledning till samspel mellan banken och Utvecklingsfonden (1980)

Referenser

Noter

^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Gravstensinventeringen: 524468?pid=0, läst: 3 mars 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 97, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNPQ, läst: 3 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
^ Nationalencyklopedin
^ "Namn att minnas" Svensk Tidskrift
^ 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Statens offentliga utredningar, flera delar
^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 120 .
^ "Hövdingar från Sparre till Holmberg" Gefle Dagblad Läst 26 mars 2016
^ Sveriges radio, nyheter P3 Gävleborg

Tryckta källor

Hagnell, Hans i Vem är Vem?: Norrland, supplement, register (andra upplagan, 1968)

[643879b106db06ade4c62ef82dc9cb7869fe5e2e-1] Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 mars 2018.^{[källa från Wikidata]}

[1f412e7342ee9164b6f815ae1bfed6917d7a336e-2] Gravstensinventeringen: 524468?pid=0, läst: 3 mars 2023.^{[källa från Wikidata]}

[5b7387548012d092bb31623135973d769e8c5977-3] [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 97, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNPQ, läst: 3 januari 2022.^{[källa från Wikidata]}

[c0c3f3e080a34a4b8d7ff04b5441809af3193006-4] [a b] Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9da82f61b41a442b2cbb14e82b399f68c85f007b-5] Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).

[7] Nationalencyklopedin

[8] "Namn att minnas" Svensk Tidskrift

[9] 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna. Statens offentliga utredningar, flera delar

[10] Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 120 .

[11] "Hövdingar från Sparre till Holmberg" Gefle Dagblad Läst 26 mars 2016

[12] Sveriges radio, nyheter P3 Gävleborg

[6]

[7]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]