Maria Magdalena församling
Maria Magdalena församling är en församling i Södermalms kontrakt i Stockholms stift. Församlingen ligger på Södermalm i Stockholms kommun i Stockholms län och utgör ett eget pastorat.
Maria Magdalena församling Församling | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Stockholms kommun[1] |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Stockholms stift |
Bildad | 25 juli 1591 |
av del av | Storkyrkoförsamlingen |
Utbrutet | Katarina församling (1654) Straff- och arbetsfängelset å Norrmalm församling (1815) Stiftelsen Konung Oscar I:s minne församling (1888) Högalids församling (1925) |
Införlivat | Straff- och arbetsfängelset å Långholmen och Stockholms stads södra kronohäkte för män församling (1889) |
Medlemmar | 9 751 (49 %) ()[2] |
Folkmängd | 19 792 ()[2] |
Upphov till | Stockholms Maria Magdalena distrikt |
Karta | |
Maria Magdalena församlings läge i Stockholms län. | |
Koordinat | 59°19′08″N 18°04′02″Ö / 59.31899444°N 18.06721667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Koder, länkar | |
Församlingskod | 018015 (–) 018013 (–) |
Pastoratskod | 130301 |
Kyrkoarkiv | SE/SSA/0012 |
Redigera Wikidata |
Administrativ historikRedigera
Församlingen bildades 25 juli 1591 ur Storkyrkoförsamlingen under namnet Södermalms församling som namnändrades 1654 till Sankta Maria Magdalena församling som i sin tur namnändrades 1907 till Maria Magdalena församling. 1654 utbröts Katarina församling. 1815 utbröts Kronospinnhusets församling och 1888 utbröts Stiftelsen Konung Oscar I:s minne församling som bestod av internerna på Kronospinnhuset respektive de boende på änkeboendet Konung Oskar I:s minne. 1889 införlivades Straff- och arbetsfängelset å Långholmen och Stockholms stads södra kronohäkte för män församling. 1925 utbröts Högalids församling.
Församlingen har utgjort och utgör ett eget pastorat utom under tiden 1 januari till 1 maj 1925 då den var moderförsamling i pastoratet Maria Magdalena och Högalid.[3]
ArealRedigera
Maria Magdalena församling omfattade den 1 november 1975 (enligt indelningen 1 januari 1976) en areal av 0,7 kvadratkilometer, varav 0,6 kvadratkilometer land.[4]
OrganisterRedigera
Lista över organister.
Verksam | Namn | Levnadstid | Övrigt |
---|---|---|---|
1641-1646 | Johannes Arentz | -1648 | Organist. |
1649-1664 | Daniel Wertz | ||
1664-1673 | Hindrich Decker | Organist och musikant. | |
1673-1701 | Petter Barck | Organist | |
1682-1684 | Johan Hindrich Adler | Organist | |
1684-1689 | Lüdert Dijkman | 1648-1717 | Organist |
1701-1704 | Johannes Baptiste de Crull | 1681-1704 | Organist |
1704-1710 | Zacharias Holmberg | -1717 | Organist |
1710-1711 | Hindrich Belou | -1711 | Organist |
1711-1716 | Axel Montan | Organist | |
1716-1717 | Ferdinand Zellbell d.ä. | 1698-1765 | Organist |
1718-1728 | Heinrich Drysell | Organist | |
1729-1730 | Abraham Björk | Organist | |
1730-1750 | Ernst Johan Londicer | 1717-1763 | Organist |
1750-1759 | Johan Georg Lotscher | 1733-1805 | Organist |
1777-1792 | Olof Åhlström | 1756-1835 | Organist |
1792-1804 | Carl Erik Gleisman | 1767-1804 | Organist |
1805-1817 | Magnus Stenman | 1779-1842 | Organist |
1829-1831 | Carl Gabriel Dahlgren | Organist | |
1832-1862 | Anders Lethin | 1792-1862 | Organist |
1862-1900 | August Wilhelm Larsson | 1827-1908 | Organist |
1951-1963 | Karl Gustav Edling | 1905- | Organist |
KyrkorRedigera
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Nationell Arkiv Databas: SE/018013000, läst: 18 juni 2018, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 14. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.