Edvard von Krusenstjerna

svensk riksdagsledamot, civilminister och generaldirektör

Julius Edvard von Krusenstjerna, född 26 september 1841 i Edhult, Askeryds socken[1], Jönköpings län, död 1 februari 1907 i Narvik, Norge, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var civilminister 18831889 och 18961902, generaldirektör i postverket 18891907, riksdagsledamot 18851893 (första kammaren) och 18941907 (andra kammaren). von Krusenstjerna var bror till Ernst von Krusenstjerna och farbror till Agnes von Krusenstjerna.

Edvard von Krusenstjerna


Tid i befattningen
30 november 1883–12 oktober 1889
Monark Oscar II
Statsminister Carl Johan Thyselius
Robert Themptander
Gillis Bildt
Företrädare Carl Johan Thyselius
Efterträdare Lennart Groll
Tid i befattningen
6 oktober 1896–5 juli 1902
Monark Oscar II
Statsminister Erik Gustaf Boström
Fredrik von Otter
Företrädare Lennart Groll
Efterträdare Hjalmar Westring

Född 26 september 1841
Sverige Askeryd, Jönköpings län
Död 1 februari 1907 (65 år)
Norge Narvik, Norge
Nationalitet Sverige Svensk
Yrke Jurist
Ämbetsman
Ministär Regeringen Thyselius
Regeringen Themptander
Regeringen Gillis Bildt
Regeringen Boström I
Regeringen von Otter

Biografi

redigera

Levnadshistoria före inträde i regeringen

redigera

Edvard von Krusenstjerna studerade vid Uppsala universitet där han 1864 blev juris utriusque kandidat. Därefter hade han olika ämbeten inom Svea hovrätt, blev sekreterare i Nya Lagberedningen 1875–1877 och var ledamot 1877–1878. Efter att ha blivit revisionssekreterare 1879 blev han expeditionschef för civildepartementet 1879–1883. I oktober 1883 kallades han av Oscar II efter Arvid Posses avgång som statsminister till konsultativt statsråd i regeringen.

I regeringen 1883–1889

redigera

Efter att den nye statsministern Carl Johan Thyselius hade vikarierat som civilminister övertog von Krusenstjerna civildepartementet den 30 november 1883. Under statsminister Robert Themptander tog den nye civilministern många nya initiativ, bland annat en ny gruvlagsstiftning och en ny patentförordning (1884) som lade grunden till Patent- och registreringsverket. Efter Themptanders avgång stannade von Krusenstjerna kvar som civilminister under Gillis Bildt men avgick till förmån för landshövdingen Lennart Groll 12 oktober 1889.

Riksdagstiden

redigera

von Krusenstjerna var riksdagsledamot under 22 års tid. Åren 1885–1893 tillhörde han första kammaren och var 1894–1907 ledamot av andra kammaren för Stockholms stads fjärde valkrets. Åren 1890–1893 tillhörde han en riksdagsgruppering som kallade sig Första kammarens minoritetsparti och 1894 gick han med i en gruppering som kom att kallas Borgmästarepartiet. Från 1895 och resten av sin riksdagstid var han däremot partilös vilde.

Återkomsten till regeringen 1896

redigera

Statsministern och ungdomsvännen Erik Gustaf Boström hade redan 1892 tänkt sig von Krusenstjerna som utrikesminister efter Carl Lewenhaupt, men von Krusenstjerna var då möjligen upptagen med sysslan som generalpostdirektör. 6 oktober 1896 utsågs von Krusenstjerna istället återigen till civilminister och efterträdde den skandaliserade Lennart Groll.

Under von Krusenstjernas andra statsrådsperiod, som varade fram till 5 juli 1902, gjordes det många framsteg på kommunikationssidan, bland annat anläggandet av statsbanorna Krylbo - Örebro och Boden - Morjärv (1897), längdbanan genom Bohuslän och Gällivare - Riksgränsen (1898), inköp av Örebro - Frövikenbanan och anskaffande av en svensk ångfärja mellan Malmö - Köpenhamn (1899), beviljande av ett betydande låneunderstöd till en järnväg mellan Borås och Alvesta, förbättringar av vattenkommunikationerna genom kanalanläggningar (Sveakanalen), upprensningar av segelleder. På grund av sin höga ställning hos kung Oscar och sin personliga duglighet som statsråd utsågs han till serafimerriddare 1899.

1900 omorganiserades civildepartementet. Handeln, industrin och sjöfarten överfördes till Finansdepartementet, post och telegrafväsendet flyttades in under Civildepartementet och Jordbruksdepartementet inrättades. Detta skedde på grund av von Krusenstjernas ambition att inrätta ett departement för sociala ärenden. På det sociala området fanns det även förslag, bland annat förslag om förordning om kvinno- och barnarbete inom industrin (1900) och inrättandet av en riksförsäkringsanstalt (1902).

Sista åren

redigera

Efter Boströms återkomst som statsminister 1902 avgick von Krusenstjerna till förmån för juristen Hjalmar Westring, 1905 var han en av Oscar II:s kandidater till statsministerposten under unionskrisen efter Boström. Efter unionskrisen fortsatte han som generaldirektör i Postverket fram till sin död 1907 i den norska staden Narvik, där han var på ett studiebesök på Generalpoststyrelsens vägnar.

Utmärkelser

redigera

Svenska utmärkelser

redigera

Utländska utmärkelser

redigera

Bibliografi

redigera
  • Minnesanteckningar (1967)

Källor

redigera
Företrädare:
Carl Johan Thyselius
Sveriges civilminister
1883–1889
Efterträdare:
Lennart Groll
Företrädare:
Adolf Wilhelm Roos
Svenska generalpostdirektörer
1889–1907
Efterträdare:
Frans Herman Schlytern
Företrädare:
Lennart Groll
Sveriges civilminister
1896–1902
Efterträdare:
Hjalmar Westring