Gunnar Helén

svensk politiker, journalist och ämbetsman

Nils Gunnar Helén, född 5 juni 1918 i Västra Vingåker, Södermanlands län, död 7 december 2002 i Nacka, Stockholms län, var en svensk politiker, journalist och ämbetsman, som var partiledare för Folkpartiet 1969–1975.

BiografiRedigera

Helén var son till tillsynsläraren Gustaf Helén och Ingeborg Andersson och gifte sig 1938 med läroverksadjunkten Ingrid Rying, dotter till överläraren Karl-Johan Rying och Märta Eriksson. Gunnar Helén var även svåger till författaren Matts Rying. Fadern Gustaf Helén var liksom sonen Gunnar liberal medan svärfadern Karl-Johan Rying var aktiv socialdemokrat.

Efter studentexamen i Örebro studerade Gunnar Helén vid Uppsala universitet, där han 1946 blev filosofie doktor i nordiska språk på en avhandling om Birger Sjöberg. Som journalist verkade han vid Radiotjänst, där han gjorde ett känt reportage från Kungsgatan i Stockholm på fredsdagen den 7 maj 1945, men också 1939 tillkännagav [1] att det andra världskriget hade brutit ut i och med att England och Frankrike hade förklarat Tyskland krig den 3 september. Helén gjorde också det första ungdomsprogrammet i radio Vi öppnar ett fönster 1944 - bland annat med ett reportage från Högbacka dansbana.

Helén arbetade även på Stockholms-Tidningen, där han var kulturjournalist, samt på Svenska Morgonbladet. Han skrev dessutom recensioner i hemtidningen Katrineholms-Kuriren. 1956 utnämndes han till docent vid Stockholms universitet.

Han var riksdagsman 1953–1966 för Stockholms läns valkrets i andra kammaren, samt 1970–1976 för Stockholms stads valkrets i första kammaren, senare enkammarriksdagen. Som riksdagsman på 1950-talet hade han stort inflytande på skolpolitiken och hade en viktig roll i det utredningsarbete som föregick införandet av grundskolan, en skolform som senare kom att förändras så att mycket av det Gunnar Helén eftersträvat gick förlorat.[2]

Gunnar Helén var landshövding i Kronobergs län 1965–1969 och landshövding i Stockholms län 1977–1984. Han var ordförande i Sveriges Radios styrelse 1978–1984, och därefter i styrelsen för tidningskoncernen Nerikes Allehanda.

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [Sveriges Radio / SR Minnen, Gunnar Helén berättar. Del 1 av 5. 50 år med Sverige, 890506
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1975
  3. ^ ”Sök medaljförläning”. www.kungahuset.se. Kungl. Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=0&medaljtyp=0&medaljnamn=hel%C3%A9n. Läst 4 november 2014. 
  4. ^ ”SB PM 2006:1 : Regeringens belöningsmedaljer” (PDF). Sverige. sid. 28. Arkiverad från originalet den 2 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140502042823/http://www.government.se/content/1/c6/14/21/85/19c7b4aa.pdf. Läst 4 november 2014. 

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 238-239
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande
1952–1954
Efterträdare:
Bengt Johnson
Företrädare:
Sven Wedén
Folkpartiets partiledare
1969–1975
Efterträdare:
Per Ahlmark
Företrädare:
Sven Wedén
Ordförande för folkpartiets riksdagsgrupp
1970–1976
Efterträdare:
Per Ahlmark