Torsten Nilsson

svensk diplomat och politiker
För liknande namn, se Torsten Nilsson (olika betydelser).

Harald Torsten Leonard Nilsson, född 1 april 1905 i Nevishög, Malmöhus län, död 14 december 1997 i Oscars församling, Stockholm,[6] var en svensk socialdemokratisk politiker. Han innehade flera ministerposter och var riksdagsledamot, partisekreterare och SSU-ordförande.

Torsten Nilsson
Torsten Nilsson runt 1966
Född1 april 1905[1][2]
Nevishögs församling[2], Sverige
Död14 december 1997 (92 år)
Oscars församling
BegravdSkogskyrkogården
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningPolitiker[2], murare
Befattning
Ordförande, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (1934–1940)
Partisekreterare, Socialdemokraterna (1940–1945)
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1941–1970)[2]
Sveriges kommunikationsminister
Regeringen Hansson IV och Regeringen Erlander I (1945–1951)
Sveriges försvarsminister
Regeringen Erlander II (1951–1957)
Sveriges socialminister
Regeringen Erlander II och Regeringen Erlander III (1957–1962)
Sveriges utrikesminister
Regeringen Erlander III och Regeringen Palme I (1962–1971)
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[2]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Torsten Nilsson tog realexamen och gick därefter yrkesskola. Han fick folkhögskoleutbildning i Tyskland, varefter han var verksam som murare 1922–1929. År 1927 blev han utnämnd till sekreterare i Skånes socialdemokratiska ungdomsförbund, och var ordförande för SSU 1934–1940, partisekreterare för (s) 1940–1945, kommunikationsminister 1945–1951, försvarsminister 1951–1957, socialminister 1957–1962, utrikesminister 1962–1971, riksdagsledamot 1941–1976.

Med sin politiska talang och realism var han en stor tillgång i Tage Erlanders regering. Han utarbetade regeringens proposition om allmän tilläggspension (ATP) och ledde de därpå följande viktiga valkampanjerna 1957 och 1958. [7]

Nilsson var son till muraren Lars Nilsson och Hilda, född Persson. Han gifte sig 1935 med Vera Månsson (1906–2002); tillsammans fick de två barn.

Torsten Nilsson är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[8]

Bibliografi

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000010085, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNYQ, läst: 14 januari 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1978
  8. ^ SvenskaGravar

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Anders Nilsson
Socialdemokraternas partisekreterare
1940–1945
Efterträdare:
Sven Andersson
Företrädare:
Fritiof Domö
Sveriges kommunikationsminister
1945–1951
Företrädare:
Allan Vougt
Sveriges försvarsminister
1951–1957
Företrädare:
John Ericsson
Sveriges socialminister
1957–1962
Efterträdare:
Sven Aspling
Företrädare:
Östen Undén
Sveriges utrikesminister
1962–1971
Efterträdare:
Krister Wickman