Kerstin Anér

svensk radioproducent, litteraturvetare, politiker och författare

Kerstin Anér, född 28 mars 1920 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 23 november 1991 i Överjärna församling[12], Södertälje, var en svensk radioproducent, litteraturvetare och författare. Hon var även politiker (folkpartist) och riksdagsledamot.

Kerstin Anér
Född28 mars 1920[1][2][3]
Adolf Fredriks församling[1][2][3], Sverige
Död23 november 1991[2] (71 år)
Överjärna församling[2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidGöteborgs universitet
SysselsättningPolitiker[2][3], författare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1969–1970)[2][3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1974–1976)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1976–1978)[6][7]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1978–1979)[8]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1979–1982)[9]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1980–1981)[10]
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1981–1983)[10][2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms läns valkrets (1982–1985)[11]
ArbetsgivareSveriges Radio
Idun
Bonniers Litterära Magasin
Politiskt parti
Folkpartiet
FöräldrarJosef Anér[1][2][3]
Gunvor Anér[3]
SläktingarSven Anér (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Kerstin Anér var dotter till direktören Josef Anér och läraren Gunvor Anér, född Löfvendahl, samt syster till Sven Anér.[13] Hon blev filosofie doktor i litteraturhistoria vid Göteborgs högskola 1948 på en avhandling[14] om 1790-talets press- och litteraturklimat i Sverige. Hon var medarbetare i Bonniers litterära magasin 1946–1959 och Idun/Veckojournalen 1951–1963, och var programproducent vid Sveriges Radio 1956–1969. Åren 1976–1980 var hon statssekreterare i utbildningsdepartementet.

Anér var riksdagsledamot 1969–1985, 1969–1970 i andra kammaren för Stockholms stads valkrets, 1971–1976 för Stockholms kommuns valkrets och 1976–1985 i Stockholms läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i jordbruksutskottet 1972–1976 och i kulturutskottet 1979–1982. Hon var även andre vice gruppordförande för Folkpartiet 1975–1981. Som riksdagsledamot var hon flitigt verksam inom forsknings- och miljöpolitiken, djurrättsfrågor och i frågor gällande alternativmedicin. Hon var även tidigt ute med att uppmärksamma datoriseringens effekter på den personliga integriteten. Hon anlitades också i ett stort antal statliga utredningar om exempelvis integritet, genteknik och energifrågor.

Anér myntade det i datavetenskap och datarätt förekommande begreppet dataskugga.[15] Anér nämner termen första gången i tryckt media i den kristna kulturtidskriften Vår Lösen år 1972 i en essä med titeln ”Dataskuggan”.

Anér var länge aktiv i Rädda barnens riksförbund, där hon också var förbundsordförande 1978–1983. Hon var en anlitad talare över hela landet, både i kyrkorna och i Folkpartiets lokala avdelningar. Hon utvecklade en talekonst som drog många människor till hennes möten, där hon ibland läste upp psalmer och annat som hon skrivit. Hon finns representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två verk (nr 27 och 292).

Psalmer redigera

Källor redigera

  • Enkammarriksdagen 1971-1993/94 (Sveriges riksdag 1996), band 1, s. 57-68

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0001/C I a/26 (1918-1923), bildid: 00028294_00067, sida 66, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 21 maj 2019, ”59,Mars 28,,1,,,,Kerstin”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Kerstin Anér 1920-03-28 — 1991-11-23 Politiker, riksdagsledamot, samhällsdebattör, läst: 22 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 31 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1 (4–11 oktober 1976), 31 december 1976, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Riksdagens protokoll 1977/78:57 (10-12 januari 1978), 31 december 1977, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Riksdagens protokoll 1977/78:57 (10-12 januari 1978), 31 december 1977, läs online, läs online och läs online, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Parliamentary Assembly Kerstin ANÉR, läs online, läst: 22 september 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  13. ^ ”Bibliotek Värmland - Anér Gunvor”. Bibliotekvarmland.se. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811193035/http://www.bibliotekvarmland.se/content?page=647. Läst 21 augusti 2012. 
  14. ^ Anér, Kerstin (1948). Läsning i blandade ämnen: studier i 1790-talets svenska press- och litteraturhistoria. Göteborg: Rundqvist. Libris 8072756 
  15. ^ Steven Bellovin (29 juni 2021). ”Where Did “Data Shadow” Come From?” (på engelska). circleid.com. https://circleid.com/posts/20210629-where-did-data-shadow-come-from. Läst 26 juli 2023. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera